Under senare år har flera alternativa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Under senare år har flera alternativa"

Transkript

1 PETER NYSTRÖM & TORULF PALM Är det något fel med vanliga matteprov? Med utgångspunkt i de olika syften som prov och bedömning har, diskuteras värdet av varierade bedömningsformer. Artikeln består av två delar. Denna del behandlar bedömning av arbete i grupp och nästa bedömning av muntliga prestationer och självvärdering. Under senare år har flera alternativa former för bedömning av matematikkunskaper fått ökad uppmärksamhet. Det gäller så kallad mappeller portfolioutvärdering, mer omfattande uppgifter som bedöms med ett helhetsperspektiv, muntliga prov, etc. Inte minst i samband med utvecklingen av nationella prov har alternativ till de traditionella sätten att utvärdera matematikkunskaper givits visst utrymme. Betyder det att vi inte ska använda oss av vanliga matteprov? Nej, knappast. Väl utformade och reflekterade matematikprov av traditionellt snitt uppfyller många av de kvalitetskrav man kan ställa på bedömningssituationer i skolan. Vanliga matteprov ger mycket information vars pålitlighet bland annat stärks av att Peter Nyström och Torulf Palm är doktorander i pedagogik resp matematik och arbetar med nationella prov i matematik vid Umeå universitet provet innehåller relativt många uppgifter. Dessutom är det en mycket kostnadseffektiv metod eftersom både genomförande och lärarbedömning kan ske relativt snabbt. Men det är angeläget att denna form för bedömning inte betraktas som självklar och allenarådande utan att vi reflekterar över hur vi på bästa sätt kan bedöma elevernas kunskaper, vad som ska bedömas och varför. En viktig utgångspunkt för sådana reflektioner är de olika syften som ligger bakom bedömningssituationer, t ex: Insamling av information. Detta är det primära och dominerande syftet. Informationen som samlas in ligger till grund för olika beslut och omdömen, tex betygsättning, elevens behov av repetition eller utvärdering av hur undervisningen fungerat. NÄMNAREN NR

2 Konkretisering av mål och kriterier. Genom bedömningssituationerna utgår signaler om vad som är viktigt, och eleverna anpassar sitt lärande därefter. Om situationen verkligen speglar det som läraren anser vara viktigt kommer denna funktion att verka i positiv riktning, i annat fall kommer bedömningen att ha motsatt inverkan på lärandet i den efterföljande undervisningen. Lärande. I de allra flesta bedömningssituationer finns ett mer eller mindre uttalat syfte att eleverna ska lära sig något av aktiviteten. Om de är väl utformade blir den tid som läggs ner på bedömning mer effektiv. Behovet av variation Med utgångspunkt i dessa olika syften vill vi argumentera för behovet av variation i hur vi bedömer elevernas kunskaper. Variationen kan gälla typen av uppgift som eleverna arbetar med, sättet arbetet organiseras på eller hur arbetet redovisas. Förtjänster och svårigheter med tre alternativ till vanliga matteprov kommer särskilt att behandlas: bedömning i grupp, muntliga prov och självvärdering. Beteckningen prov kommer att användas synonymt med bedömningssituationer, dvs som en beteckning för alla tänkbara bedömningsaktiviteter. Samla information Det mest uppenbara syftet med kunskapsbedömningar är att samla in information som kan användas för olika ändamål, t ex betygssättning eller utvärdering. Det är naturligtvis viktigt att denna information på ett riktigt sätt speglar vad eleverna kan. Det innebär för det första att sätten att bedöma måste relateras till det som är utbildningens mål. För att exempelvis kunna bedöma hur väl eleven uppnått de mål och kriterier som handlar om muntlig kommunikation krävs att bedömningssituationen innehåller en muntlig del. Ett annat exempel är att mål som talar om samarbete inte kan utvärderas med uppgifter som ska lösas enskilt. Vi behöver alltså olika former för bedömning för att fånga bredden i de olika kompetenser som ingår som mål med matematikundervisningen. För det andra innebär kravet på att informationen ska vara trovärdig att eleverna verkligen har möjlighet att visa just de kunskaper och kompetenser som vi försöker utvärdera. Det handlar exempelvis om hur kunskapen kan uttryckas. Människor är olika och en del har lättare att uttrycka sig skriftligt medan andra har lättare att muntligt eller genom att tillverka något ge uttryck för sina tankar. För det tredje finns det en risk att vi tror oss spegla en viss kunskap men att vi i själva verket får information om något annat. Vi vet till exempel att det finns elever som blir väldigt stressade av provsituationen vid vanliga matteprov och att det de presterar på provet kanske inte så väl representerar deras kunskapsnivå. Konsekvenserna av att använda en enda källa för insamling av information kan vara att den kunskap som eleverna besitter inte kommer till vår kännedom. En variation i bedömningssituationerna bör alltså ge oss större möjlighet att fånga eftersträvade kompetenser. Denna variation kan dessutom minska risken att bedömningen i första hand ger uttryck för andra förhållanden, t ex hur väl eleven klarar stress. Konkretisering av mål Det andra syftet med bedömning eller kanske en oundviklig följd därav, är att mål och kriterier konkretiseras. I en konkret uppgift, och det sätt på vilket den bedöms, framgår vad vi som lärare menar med de öppet formulerade mål som vi har med undervisningen. Genom det vi väljer att bedöma visar vi vad eleverna förväntas kunna och vad vi menar med kvalitet i kunskaper. Denna styrande effekt kan vara negativ eftersom prov endast kan representera ett urval av de kunskaper och kunskapstyper som undervisningen syftar till. Risken är överhängande att det snäva urvalet betraktas som all viktig kunskap och att det som inte prövas inte anses viktigt. De signaler som åstadkoms av t ex ensidig användning av slutna uppgifter som endast kan besva- 42 NÄMNAREN NR

3 ras rätt eller fel och ensidig användning av inommatematiska uppgifter utan koppling till matematikens användning, skapar olyckliga föreställningar om ämnets karaktär hos eleverna. Att proven styr kan dock betraktas som positivt om proven är samstämmiga med skolans mål och inriktning. Genom att variera bedömningssituationerna kan vi visa att vi faktiskt värderar också andra saker, som förmågan att bearbeta ett problem tillsammans och förmågan att muntligt beskriva och argumentera för en matematisk problemlösning. Lärande Det tredje, mindre självklara, syftet med bedömningssituationer är att de ska ge möjlighet för elevers lärande. Vid det traditionella skriftliga matteprovet arbetar eleven självständigt med relativt begränsade uppgifter under ganska kort tid. Detta kan fungera som en lärandesituation om eleverna får ta del av lärarens bedömning. Men om verkligt lärande ska uppnås måste elevens ges tid och möjlighet att fundera över vad som gick bra och vad som gick dåligt, och kanske resonera med läraren om hur man kunde ha gjort. Bedömning av elevens arbete med större uppgifter, som de kanske arbetar med under flera lektioner eller som hemarbete, ger andra förutsättningar för lärande. Här måste eleven inte bara uttrycka sina kunskaper utan också utveckla och fördjupa dem. Andra bedömningssituationer, t ex de som innehåller ett inslag av dialog i grupparbete eller en muntlig redovisning med möjlighet till samtal, kan ge ytterligare andra möjligheter för lärande. Genom att utrycka sina tankar och försvara dem utvecklas en förståelse för problemet och dess lösning. Vilka är då de alternativ, eller snarare komplement, till vanliga matteprov som kan möjliggöra en större variation i bedömning? Det finns naturligtvis många, men vi har valt att diskutera bedömning av arbete i grupp, muntliga prov och självvärdering. Bedömning av muntliga arbeten och självvärdering behandlas i nästa del av denna artikel, som kommer i nästa nummer av Nämnaren. NÄMNAREN NR

4 Grupparbete som arbetsform Bedömning i grupp är en bedömningssituation som bland annat använts i samband med den nationella utvärderingen (Pettersson, 1995). Innan vi går in på bedömning av arbete i grupp vill vi uppehålla oss lite vid grupparbete som arbetsform. Det finns många argument för att grupparbete bör ingå som en av flera arbetsformer i undervisningen. Översiktligt kan dessa delas in i de fyra kategorierna: ökat lärande i allmänhet, ökat lärande av vissa specifika mål, ökad motivation och samstämmighet med styrdokument. Argument som betonar ökade möjligheter för att eleverna rent generellt sett lär sig mer är av två slag. Dels grundar de sig på en teoretisk bas där det hävdas att i väl fungerande grupparbeten bygger eleverna på varandras idéer, konfronterar och överbryggar olika uppfattningar angående lösningsstrategierna och/eller ger och tar emot förklaringar, vilket är processer som är positiva för ett effektivt lärande. Dels är de empiriskt grundade och bygger på forskningsstudier som visar att olika varianter av grupparbeten där gruppens mål betonas och där varje elev har ansvar för att gruppens mål nås är effektiva sätt för lärande. När det gäller ökat lärande av specifika mål, poängteras att för att utveckla vissa kompetenser, t ex att aktivt och meningsfullt kunna delta i matematiska samtal och lösa problem i grupp, krävs i praktiken just arbete i grupp. Studier har också visat att arbete i grupp kan bidra positivt till tex elevers samarbetsförmåga, förmåga att förstå andras perspektiv och elevers självförtroende (Slavin, 1990 sid 44, 52). De argument som betonar motivation går i princip ut på att eleverna tycker att det känns roligt och meningsfullt att arbeta i grupp och att den därav kommande motivationen får positiva konsekvenser för både lärande och deras allmänna välbefinnande. Gällande läroplaner betonar också vikten av varierande arbetsformer och förmågan att arbeta tillsammans med andra. Bedömning av arbete i grupp Möjligheter Men även om det finns många argument för att låta grupparbete ingå som en del i undervisningen så betyder det inte automatiskt att även bedömning av elevernas kunskaper bör ske i grupp. Men det finns en del argument som talar för att även det är fördelaktigt. Vid en översikt kan vi utgå från tidigare nämnda syften med utformning av bedömningssituationer. När det gäller den i många fall huvudsakliga funktionen för prov, insamling av information, så är som tidigare sagts några av de speciella mål vi önskar uppnå med arbete i grupp, som t ex matematiska samtal och problemlösning i grupp så integrerade med arbetsformen grupparbete att både lärande och bedömning sker lättast, och ibland med nödvändighet, i grupparbetesform. Matematiska samtal kan vi vilja bedöma för exempelvis betygsättning och problemlösning i grupp i tex diagnostiskt syfte. Elevers kunskap är också delvis bundet till specifika sammanhang, som t ex lärandesituationen. Eleverna kommer därför att visa delvis andra resultat beroende på bla bedömningsform, även om vi avser att bedöma samma kunskaper. Det är därför en fråga om validitet och rättvisa mot eleverna att undervisningsformen varieras och bland annat vissa gånger efterliknar lärandesituationen. Det råder knappast någon tvekan om att eleverna, medvetet eller omedvetet, ser prov som en konkretisering av mål och kriterier och en prioritering av vilka av dessa som är viktigast. Om eleverna vet att de kommer att bli bedömda vid arbete i grupp kommer de i övningssituationerna i större utsträckning att fokusera sitt lärande på de mål som önskas vid arbete i grupp (och tvärtom). Eftersom bedömningen representerar 44 NÄMNAREN NR

5 det vi anser vara viktigt kommer bedömningssituationen och själva bedömningen dessutom att utgöra en viktig del i hur eleverna uppfattar både ämnet i sig och vad viktig kunskap är mer generellt. Om vi anser att de mål vi önskar uppnå med grupparbete är viktiga är det därför av central betydelse att även bedömningen sker med fokus på dessa kunskaper. Vad gäller provens möjlighet som lärandesituationer är det allmänt känt att eleverna vanligtvis är engagerade och motiverade i bedömningssituationer. Dessa tillfällen kan därför utgöra utmärkta situationer för lärande. De speciella mål man önskar uppnå genom grupparbete kan därför lättare nås om även bedömning ibland sker i grupparbetessituationer. Svårigheter Nämnda argument gäller dock under förutsättning att grupparbetet fungerar som det är tänkt och att de grupprocesser man önskar verkligen kommer till stånd. Många gånger är detta inte fallet. Det finns flera problem och svårigheter när det gäller arbete i grupp både vad gäller grupparbete som undervisningsmetod och vid bedömning. Vi vill gärna att alla elever tar för sig i gruppen och lyssnar på andra, kommer med egna åsikter, samarbetar bra och bidrar till gruppens resultat och lärande. Men alla elever har inte samma chans att göra detta, och det beror inte bara på elevens egen kunskap i ämnet. Beroende på hur gruppen är sammansatt har den enskilde eleven olika stora möjligheter att aktivt bidra i gruppen, vilket bland annat leder till problem med att göra rättvisa bedömningar. Elevens kunskapsnivå, kön, relativ status i gruppen samt personliga egenskaper är faktorer som spelar roll för hur eleven agerar, och ges möjlighet att agera, i gruppen. Studier har t ex visat att elever med hög relativ status i gruppen generellt sett är aktivare i grupparbetet än elever med låg relativ status (Webb, 1995), där relativ status kan bero på elevernas uppfattning om varandras kunskapsnivå, men även på uppfattningar om varandras popularitet grundat på t ex utseende. En annan viktig faktor för att önskvärda grupprocesser ska uppträda är att lärarens syfte med bedömningen, de uppsatta målen för eleverna, och bedömningskriterierna för resultatet av grupparbetet ligger i linje med varandra och är klara för både elever och lärare (Webb, 1995). Om dessa är oklara eller inte samstämmiga kan eleverna komma i konflikt med sig själva om på vilket sätt de ska tänka och agera, eller handla på sätt som gör att grupparbetet inte fungerar på ett önskvärt sätt. En ytterligare svårighet är att hinna med att inhämta tillräckligt med information om elevernas insats för att kunna göra en tillförlitlig bedömning. Genomförande Vid det praktiska genomförandet av grupparbeten är det alltså viktigt att möda läggs ner på att de önskvärda grupprocesserna kommer till stånd. Förberedelsetid kan läggas på att tex gruppsammansättningen innehåller en jämn könsfördelning, och/eller på diskussioner kring och övning för eleverna på de önskvärda processerna. Kraft bör också läggas på att syfte, mål och bedömning är klara och samstämmiga för alla inblandade. Betydelsen av samstämmighet mellan syfte, mål och bedömning kan vi se i följande exempel: En lärare vill variera sina bedömningsformer och tänker sig att bedömningen, med bland annat syftet att bedöma elevernas individuella kunskaper i procent, ska ske vid arbete i grupp. Målet för eleverna är att gruppen som helhet ska prestera ett så bra resultat som möjligt, men att varje enskild elev ska bidra. Bedömningen på varje elev kommer att bygga på dels gruppresultatet och dels på det bedömda individuella bidraget till gruppresultatet. I detta exempel är syfte, mål och bedömning inte i samstämmighet med varandra vilket kan få negativa konsekvenser för elevernas arbete, minskade möjligheter till att önskvärda grupprocesser kommer till stånd och ökad risk för att alla elever inte NÄMNAREN NR

6 får samma chans till en rättvis bedömning. När gruppen ska arbeta mot målet att skapa ett så bra resultat som möjligt på uppgiften är det ofta fördelaktigt att de bästa i gruppen får vara ifred och lösa uppgiften själva utan inblandning från den eller de svagare i gruppen. Detta kan ge det bästa gruppresultatet och därför ge positiva utslag i bedömningen på denna punkt. Men eftersom eleverna också ska bli bedömda efter deras individuella bidrag så får de svagare eleverna ett dilemma. De vill å ena sidan inte störa de duktigare eleverna i deras arbete med ett framgångsrikt lösande av uppgiften, som kan ge både bra gruppresultat och bra betyg för de starkare eleverna, men de inser å andra sidan att detta inte är så lyckosamt för deras chanser till en positiv bedömning av deras individuella insatser. De duktigare eleverna å sin sida har inget starkt incitament till att samarbeta och offra värdefull tid på att diskutera lösningen med de svagare eleverna utan får troligen bäst chanser till en positiv bedömning genom att göra det mesta själva. Konsekvenserna blir att de svagare eleverna får små möjligheter att visa sina kunskaper, vilket gör att syftet med bedömningen inte uppfylls (eller inte uppfylls på ett bra sätt). Med detta försvåras nu också de matematiska diskussioner mellan gruppmedlemmarna som karaktäriserar ett bra grupparbete. För att skapa möjligheter för ett lyckosamt grupparbete behöver förändringar göras för att nå större samstämmighet mellan syfte, mål och bedömning. Att ta bort den enskilda bedömningen eliminerar delvis krocken för de svagare eleverna, men å andra sidan försvinner incitamentet för dem att blanda sig i arbetet över huvudtaget. Att ta bort gruppbedömningen hjälper inte heller så mycket då det fortfarande inte finns något incitament för de duktigare eleverna att samarbeta om de känner att de klarar uppgiften bra utan hjälp från de svagare eleverna. En del justeringar i både mål och bedömning skulle däremot kunna skapa bättre förutsättningar för ett bra grupparbete. Målet skulle kunna preciseras till att eleverna ska nå en så bra lösning som möjligt, men att alla i gruppen ska ha förstått och vara väl införstådd i resonemanget. Bedömningskriterierna skulle då kunna bygga på elevernas förmåga att ta åt sig och ge argument. Detta skulle kunna utgöra incitament för både starkare och svagare elever att diskutera och engagera sig i arbetet. För att de svagare eleverna både ska ta åt sig argument men även vara i en position där de delger argument, och kanske även behöva försvara dem, kan bedömningsproceduren inkludera tvärgruppsredovisningar där de får diskutera och argumentera för sin lösning med elever som har löst andra uppgifter. De individuella kunskaperna kan nu bedömas i de olika diskussionerna. Denna bedömning skulle även kunna kompletteras med en skriftlig redovisning där eleverna t ex får skriva om problem de haft i gruppen kring uppgiftslösningen, skillnader i resonemang de haft, vad de förklarat respektive fått förklarat för sig och andra reflektioner de haft. Med detta upplägg ligger lärarens syfte, de uppställda målen för eleverna och bedömningen i linje med varandra. Dessa elevmål och denna bedömning är dessutom sådana att de ligger i linje med andra möjliga syften som elevers lärande, bedömning av hur elever arbetar i grupp för diagnostiskt syfte och bedömning av matematiska samtal och resonemang för betygsättning. Dock bör huvudsyften inte vara alltför många om det ska var möjligt att göra tillförlitliga bedömningar. 46 NÄMNAREN NR

7 Del av analysschema för bedömning av elevers matematiska samtal i grupp Matematiskt språk Redovisning Matema resone Aspekt Struktur Lämpliga beskrivningar och förklaringar Kvalitet alt. Nivå Obegripligt Möjligt att förstå Lätt att förstå Korrekt Viktor x x x Elin x x x Johanna x x x Arvid x x x Almaz Rörig Delvis strukturerad Väl strukturerad Minimalt Något bristfälligt Tillräckligt Följer och förstår Genomför enkla För att underlätta bedömningen vid diskussioner i grupperna kan en användning av ett analysschema vara till hjälp för att snabbt kunna dokumentera information om elevernas insatser, och för att fokusera bedömningen på utvalda kompetenser som speciellt vill bedömas. Analysscheman kan vara av olika typer, men kan tex vara i form av en klasslista där det finns utrymme att med hjälp av kryss dokumentera korta bedömningar om i förväg skrivna rubriker (se bild). Det kan då vara lämpligt att inte fokusera på alla elever varje gång (eller att inte hela klassen gör grupparbete samtidigt) och att komplettera med en muntlig och/eller skriftlig redovisning som kan ge förtydligande information om elevernas prestationer. En läsvärd beskrivning av en lärares erfarenheter av användning av ett sådant schema finns i den amerikanska lärartidskriften Mathematics Teacher (Vincent & Wilson, 1996). REFERENSER Pettersson, A. (1995). Hur löser elever uppgifter i matematik? ( Skolverkets rapport nr 61). Stockholm: Skolverket. Slavin, R.E. (1990). Cooperative Learning: Theory, Research, and Practice. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall. Vincent, M.L. & Wilson, L. (1996). Informal Assessment: A Story from the Classroom. Mathematics Teacher, 89 (March 1996), Webb, N.M. (1995). Group Collaboration in Assessment: Multiple Objectives, Processes, and Outcomes. Educational Evaluation and Policy Analysis, 17(2), NÄMNAREN NR

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,

Läs mer

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2016-11-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Bedömning av muntliga prestationer

Bedömning av muntliga prestationer Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-22 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Iden första delen av denna artikel, som

Iden första delen av denna artikel, som PETER NYSTRÖM & TORULF PALM Muntlig kommunikation och självvärdering I förra numret inleddes denna artikelserie med Är det något fel med vanliga matteprov? Här diskuteras två ytterligare komplement till

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande i matematik i praktiken Per Berggren och Maria Lindroth 2012-10-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 Varierad undervisning och bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 5x5-spel Vad är mönstret värt? Kul Matematik Per Berggren och Maria Lindroth Matematiska förmågor

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2012-03-06 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Variation i matematikundervisningen

Variation i matematikundervisningen Stefan Löfwall Karlstads universitet Variation i matematikundervisningen Idag diskuterar man mycket behovet av att variera matematikundervisningen. Inte minst betonas detta i Skolverkets rapport Lusten

Läs mer

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år 1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en

Läs mer

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat

Läs mer

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning i matematikklassrummet Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är

Läs mer

Kursplanen i engelska

Kursplanen i engelska I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Bedömning för undervisning och lärande

Bedömning för undervisning och lärande Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 1: Bedömning för undervisning och lärande Bedömning för undervisning och lärande Mikael Holmquist, Göteborgs universitet och Astrid Pettersson,

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Motivation för matematik

Motivation för matematik Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings Kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015. Konstnärliga fakulteten LIMP31, Betygssättning, handlingsutrymme och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Teacher Management and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning.

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala

Läs mer

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng 1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet Mattekollen Eleven har redan under sin tidigare skolgång utvecklat vissa kunskaper kring olika matematiska förmågor genom det centrala innehållet. I Mattekollen 1 sätter eleven ord på det han/hon redan

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Erik Östergren lärarutbildningen, 5hp HT 2015

Erik Östergren lärarutbildningen, 5hp HT 2015 Kurslitteratur Matematik ett kärnämne (Nämnaren Tema) Diverse artiklar All kurslitteratur kommer att finnas tillgänglig på Studentportalen. Kurshemsida http://studentportalen.uu.se Undervisning 20 lektionstillfällen.

Läs mer

Algebra och Ekvationer År 7

Algebra och Ekvationer År 7 Undervisning Algebra och Ekvationer År 7 Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling. Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling Josefin.nilsson@orebro.se Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språk-

Läs mer

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016 Handledarutbildning inom Matematiklyftet Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016 1. Efter genomgången utbildning ska matematikhandledaren ha goda kunskaper om Matematiklyftets bakgrund

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier?

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? 1. Kort om betygskriterier vs bedömningskriterier. 2. Att offentliggöra sina betygskriterier fördelar och nackdelar. 3. Betygskriterier: en formuleringskonst?

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle Daniel Pettersson Högskolan i Gävle Skolan har alltid varit ett politiskt och ideologiskt projekt När började man systematiskt att bedöma elevers kunskaper? Mot vilka samhälleliga behov svarade institutionaliseringen

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 För- och efternamn: Kod: Datum: Skola: Klass: Var vänlig besvara nedanstående frågor med

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik Catarina Andersson Framgångsfaktorer för formativ bedömning Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-05-10 Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning Skolverket 2016 Resultat i sammanfattning

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Vad är mönstret värt? Lika eller olika Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika

Läs mer

Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola

Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik. Forskningen

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer