Sveriges nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapport till FN:s Kommitté för avskaffande av rasdiskriminering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapport till FN:s Kommitté för avskaffande av rasdiskriminering"

Transkript

1 27 juni 2012 A2012/1917/DISK Sveriges nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapport till FN:s Kommitté för avskaffande av rasdiskriminering INLEDNING 1. Sverige överlämnar härmed i ett och samma dokument sin nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapport om vilka åtgärder som har vidtagits i enlighet med den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. På rekommendation av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering utgör denna rapport en uppdatering av Sveriges tidigare rapporter. Punkterna i kommitténs avslutande kommentarer till Sveriges sjuttonde och artonde rapport berörs särskilt utförligt. Befolkningsstatistik samt undersökningar om diskriminering och främlingsfientlighet, särskilt vad gäller punkten 10 i kommitténs rekommendationer Befolkningsstatistik 2. Statistik om Sveriges befolkning redovisas bl.a. av Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken redovisas vad gäller folkmängd efter bl.a. kön, medborgarskap och födelseland. Se nedanstående tabeller med statistik. 3. Folkmängd efter bakgrund Antal Andel Total Utrikes födda ,1 Inrikes födda ,9 därav inrikes födda med två utrikes födda föräldrar ,5 därav inrikes födda med en inrikes och en utrikes ,0

2 2 född förälder därav inrikes födda med två inrikes födda föräldrar ,4 Källa: Statistiska centralbyrån 4. Utrikes född folkmängd efter födelsevärldsdel Antal Andel Afrika ,6 Asien ,1 EU27 utom Norden ,5 Europa utom EU27 och Norden ,9 Nordamerika ,3 Norden utom Sverige ,2 Oceanien ,3 Okänt 894 0,1 Sovjetunionen ,4 Sydamerika ,6 Total utrikes född folkmängd ,0 Källa:Statistiska centralbyrån 5. De största grupperna av utlandsfödda personer år var från följande länder: Födelseland Kvinnor Män Totalt Finland Irak Polen Jugoslavien Iran Bosnien och Hercegovina Tyskland Danmark Turkiet Norge Somalia Thailand Chile Kina Libanon Syrien Storbritannien och Nordirland Rumänien Indien USA Källa: Statistiska centralbyrån

3 3 6. Sverige för ingen officiell statistik över människors etniska tillhörighet. Enligt personuppgiftslagen (1998:204) är det som huvudregel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung eller religiös övertygelse. Det är således inte möjligt för Sverige att i nuläget lämna fullständig statistisk information om t.ex. de nationella minoriteterna. Det är endast statistik över medborgarskap och födelseland som finns tillgänglig. 7. Regeringen har givit Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att genomföra en förstudie om metoder för undersökningar om befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden. DO ska, i samråd med Statistiska centralbyrån, Statens folkhälsoinstitut och Datainspektionen, genomföra en förstudie om metoder som skulle kunna användas för att samla in uppgifter om levnadsförhållanden bland befolkningen, dels med avseende på det ungefärliga antal personer som identifierar sig som tillhörande Sveriges nationella minoriteter, dels som möjliggör en särredovisning med avseende på de diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen (2008:567) som i dag inte redovisas i den officiella statistiken. Uppdraget innebär att DO ska kartlägga vilka uppgifter om befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden i de ovan nämnda avseendena som finns tillgängliga i dag, inventera vilka metoder som kan vara möjliga att använda för att samla in uppgifter av detta slag och som samtidigt kan garantera deltagarnas anonymitet och integritet, klargöra de rättsliga förutsättningarna för användning av sådana metoder samt, utifrån en jämförelse mellan metoderna, rekommendera den eller de metoder som kan anses mest lämpliga att använda för en eventuell större studie om befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden i de nämnda avseendena. 8. Sverige för statistik över vilka elever som är berättigade till modersmålsundervisning. Läsåret 2011/12 var sammanlagt elever i grundskolan (20,7 procent av alla elever) berättigade till modersmålsundervisning. Av dessa elever deltog elever i modersmålsundervisning (54,7 procent av alla berättigade elever). Anledningen till att elever inte deltar är antingen att kommunen inte behöver anordna modersmålsundervisning om mindre än fem elever önskar sådan undervisning (gäller ej de nationella minoritetsspråken) eller det inte finns någon lämplig lärare, eller att eleven själv inte önskar delta. 9. Statistik över modersmålsundervisning i grundskolan läsåret 2011/12 redovisas i nedanstående tabell. Antal elever berättigande till modersmålsundervisning Antal deltagande elever Arabiska Somaliska Bosniska/Kroatiska/Serbiska

4 4 Spanska Engelska Albanska Persiska Finska Turkiska Polska Övriga språk (135 st.) Källa: Statens skolverk 10. I den officiella kriminalstatistiken finns ingen statistik över fängelse- populationens etniska sammansättning. Inte heller Kriminalvården registrerar sådana uppgifter. Av den officiella kriminalstatistiken från de senaste fem åren framgår att mellan 26 och 29 procent av dem som tas in i fängelse varje år är utländska medborgare. Exempel på undersökningar om diskriminering och främlingsfientlighet 11. DO redovisade ett uppdrag från regeringen år 2010 i rapporten Upplevelser av diskriminering en sammanfattande rapport samt analys baserat på en kvalitativ undersökning om upplevd diskriminering. Rapporten visade på erfarenheter av diskriminering inom det flesta samhällsområden, inklusive områden och situationer som i dag inte omfattas av lagstiftningen. Den visade även på en osäkerhet om vad diskrimineringslagen innebär, vart man kan vända sig om man upplever sig ha blivit diskriminerad och konsekvenser för den enskilde vid en anmälan. 12. År 2010 redovisade DO även ett uppdrag från regeringen att kartlägga förekomst och omfattning av diskriminering på bostadsmarknaden. Undersökningen genomfördes med så kallad praktikprövning. Den delades in i en uthyrningsstudie och en mäklarstudie. Resultatet visade att diskriminering förekommer i större utsträckning på hyresmarknaden än på bostadsrättsmarknaden och att etnisk tillhörighet har större betydelse än andra diskrimineringsgrunder. Diskriminering var mest påtaglig gentemot personer med utländsk bakgrund i uthyrningsstudien och mot finska romer och muslimer i mäklarstudien. 13. I rapporten Romers rättigheter Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor från år 2011 redovisade DO myndighetens erfarenheter och tillgänglig kunskap om romers tillgång till rättigheter på lika villkor. Av rapporten framgår att majoriteten av anmälningarna görs av

5 romska kvinnor som uppger att de blivit diskriminerade och trakasserade i affärer. Av de cirka 230 anmälningar som kommit in till tidigare Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och nuvarande DO åren , har diskriminering förekommit i ett trettiotal ärenden, enligt rapporten. 14. I rapporten Rätten till sjukvård på lika villkor från år 2012 konstaterar DO att svensk sjukvård generellt håller en hög kvalitet, men att den inte är jämlik och att det finns problem med diskriminering. Det finns grupper av patienter som upplever att de får ett sämre bemötande än andra patienter. Det gäller t.ex. personer med annat modersmål än svenska. Det finns också grupper som faktiskt har sämre möjligheter än andra att få tillgång till adekvat vård, enligt rapporten. Dödstalen i behandlingsbara sjukdomar är betydligt högre hos utlandsfödda och lågutbildade män jämfört med svenskfödda och högutbildade män. 15. Forum för levande historia har undersökt gymnasieungdomars attityder till utsatta grupper som romer, muslimer, judar, utomeuropeiska flyktingar och homosexuella. Resultatet av undersökningen presenterades 2010 i rapporten Den mångtydiga intoleransen. Enligt rapporten har ca 20 procent av landets skolungdomar intoleranta attityder gentemot utsatta grupper, medan omkring hälften av eleverna i undersökningen uttryckte en ambivalent inställning. Forum för levande historia lyfter fram att eleverna med ambivalent inställning är av särskilt intresse eftersom de kan förmodas vara mer öppna för påverkan, kunskaper och argument. 16. På uppdrag av regeringen har Forum för levande historia även genomfört en kartläggning av antisemitism och islamofobi, vilken redovisades Av rapporten framgår bl.a. att internet och sociala medier är de stora källorna till spridning av antisemitism och islamofobi. Därtill sprids mycket hat via kommentarfält i olika medier. UPPGIFTER I SAMBAND MED ARTIKLARNA 2 TILL 7 Artikel 2.1 Grundlagar 17. Som framhållits i tidigare rapporter från Sverige till kommittén, finns ett grundläggande rättsligt skydd mot etnisk diskriminering i svensk grundlag. För information om relevant lagstiftning hänvisas kommittén till punkterna i den tolfte rapporten. 5

6 18. Genom ändringar i regeringsformen, som trädde i kraft den 1 januari 2011, framgår numera tydligare att utgångspunkten för fri- och rättighetsskyddet i grundlag gäller för var och en, dvs. både svenska medborgare och andra här i riket. Samtidigt ändrades också regeringsformens s.k. målsättningsstadgande, dvs. den bestämmelse som anger grundläggande mål för samhällsverksamheten. En av ändringarna innebär att det numera framhålls som en obligatorisk målsättning att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att erhålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Tidigare var denna bestämmelse vagare utformad och angav att minoriteternas möjligheter bör främjas. Vidare ändrades målsättningsstadgandet så att det numera framgår att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Det samiska folket har, som landets enda urfolk, därmed fått ett särskilt omnämnande i grundlag. 19. Den 1 januari 2011 utmönstrades vidare begreppet ras ur regeringsformen. Begreppet har i regeringsformen nu ersatts av uttrycket etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med detta avses bl.a. sådana föreställningar om ras som tidigare ansetts omfattas av begreppet ras. Begreppet förekommer dock fortfarande i viss utsträckning i vanlig lag. När det gäller diskrimineringsförbudet i regeringsformen har någon ändring i sak inte skett. Det har heller inte gjorts någon ändring som påverkar möjligheterna att i lag inskränka föreningsfriheten för sammanslutningar vilkas verksamhet innebär förföljelse av grupper av människor, t.ex. på grund av föreställningar om ras. Straffrättslig lagstiftning 20. Brottsbalken innehåller två bestämmelser med direkt anknytning till missaktning eller diskriminering på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, nämligen hets mot folkgrupp (16 kap. 8 ) och olaga diskriminering (16 kap. 9 ). Även lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor motverkar hets mot folkgrupp. En redovisning av dessa och andra relevanta straffbestämmelser finns i punkterna i den tolfte rapporten samt punkterna i den femtonde och sextonde rapporten. 21. Enligt den s.k. straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 7 brottsbalken, ska det vid bedömning av straffvärdet anses som en försvårande omständighet om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell 6

7 7 läggning eller annan liknande omständighet. Bestämmelsen är tillämplig på alla slags brott. Tillämpning av den straffrättsliga lagstiftningen mot hatbrott, särskilt om punkten 15 i kommitténs rekommendationer Rättsväsendets arbete mot hatbrott Polisen 22. Polismyndigheterna vidtar särskilda åtgärder för att motverka hatbrott. Det är viktigt att tidigt identifiera hatmotiv bakom ett brott, bl.a. för att kunna bemöta brottsoffer. Polisen gör därför rutinmässigt en undersökning av anmälda brott för att klarlägga eventuella hatmotiv. Flera lokala polismyndigheter har särskilda hatbrottsutredare och regionala myndigheter utbildar kontinuerligt sin personal i frågor om hatbrott. 23. Vid Polismyndigheten i Stockholms län samordnas arbetet mot hatbrott av en hatbrottsjour. Hatbrottsjouren utbildar personal i bemötande av brottsoffer och utgör stöd vid utredningar av hatbrottsanmälningar i syfte att öka antalet åtal för brott med hatbrottsmotiv. Hatbrottsjouren samverkar även med olika organisationer, intresseföreningar, forskare och myndigheter. 24. Polismyndigheterna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län har inrättat särskilda s.k. dialogpoliser som en länk mellan polisledningen och dem som arrangerar olika opinionsyttringar, främst demonstrationer. Syftet med dialogpoliser är att undvika missförstånd vid opinionsyttringar. Åklagarmyndigheten och Justitiekanslern 25. Åklagarmyndigheten har fortsatt prioriterat bekämpningen av hatbrott. Grundutbildningen för åklagare, vilken är obligatorisk för alla nya åklagare, innehåller ett avsnitt om tolv lektioner om mänskliga rättigheter i vilket hatbrott tas upp. 26. Hos Åklagarmyndighetens särskilda utvecklingscentrum med ansvar för bl.a. hatbrott och frågor om mänskliga rättigheter med anknytning till straffrätten, pågår ett projekt som syftar till att skapa verktyg för att kunna identifiera hatbrottsärenden i myndighetens system på ett bättre sätt. Avsikten är därefter att använda verktyget för att kunna granska hanteringen samt identifiera bristerna och var i rättskedjan de uppstår. Åklagarmyndigheten önskar bland annat kunna svara på frågor som exempelvis vad som händer med ett hatbrottsärende senare i rättskedjan och i vilken utsträckning straffskärpningsgrunden tillämpas. Härigenom kan bättre

8 8 förutsättningar och underlag skapas för vidare uppföljning och granskning av polis och åklagares hantering av hatbrotten. 27. Under 2011 deltog Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i ett projekt inom OSCE (ODIHR) med målsättning att utforma nya riktlinjer för åklagaren avseende hatbrott. Riktlinjerna har ännu inte publicerats. 28. Justitiekanslern, som är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott, inledde under 2011 förundersökningar angående ifrågasatt hets mot folkgrupp i tre ärenden. Förundersökning pågår och åtal har väckts i ett fall. Antalet inledda förundersökningar avseende hets mot folkgrupp har under de senaste åren minskat. Statistiken över hatbrott m.m. 29. År 2006 tog Brottsförebyggande rådet (Brå) över ansvaret för hatbrottsstatistiken från Säkerhetspolisen. Statistiken består i huvudsak av polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och publiceras årligen i en rapport. Under 2008 genomförde Brå en definitionsförändring av vad som är ett hatbrott i hatbrottsstatistiken. Utöver främlingsfientliga eller rasistiska hatbrott mot minoriteter, islamofobiska hatbrott, antisemitiska hatbrott och homofobiska hatbrott förändrades definitionen till att även omfatta främlingsfientliga hatbrott mellan minoriteter och mot majoriteten, övriga antireligiösa hatbrott, bifobiska hatbrott, heterofobiska hatbrott och transfobiska hatbrott. Sedan 2008 särredovisas dessutom afrofobiska och antiromska hatbrott. 30. Vid sidan om tidigare använda urvals- och sökprinciper i produktionen av hatbrottsstatistiken används sedan 2008 en hatbrottsmarkering som polisen då införde i sitt datoriserade system för att hantera anmälningar. Detta tillägg har bidragit med ett marginellt tillskott av identifierade hatbrottsanmälningar i statistiken. Från och med år 2007 ingår även självrapporterad utsatthet för främlingsfientliga och homofobiska hatbrott utifrån Nationella Trygghetsundersökningen i hatbrottsstatistiken. 31. Det finns för närvarande inga möjligheter att följa de anmälda hatbrotten genom hela rättskedjan. Sedan en tid pågår dock ett omfattande utvecklingsarbete av rättsväsendets informationsförsörjning inklusive kriminalstatistiken som bland annat syftar till att ärenden ska kunna följas genom rättskedjan. 32. Åren var antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv mellan per år. Definitionsändringen inför 2008 års statistikproduktion medförde att fler grupper av människor inkluderades i Brå:s hatbrottsdefinition. Till följd av detta ökade

9 9 antalet anmälningar med identifierade hatbrottsmotiv till år Sedan dess har nivån minskat något. År 2010 var antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv 5 139, varav 40 procent utgjordes av olaga hot och ofredande, och 10 respektive 3 procent utgjordes av hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. 33. Utvecklingen är liknande för polisanmälningar med identifierade främlingsfientliga/rasistiska motiv. Åren låg antalet anmälningar mellan År 2008 var antalet anmälningar 4 224, för att år 2010 vara Även för polisanmälningar med främlingsfientliga eller rasistiska motiv utgjordes 40 procent av olaga hot och ofredande, medan 10 respektive 4 procent utgjordes av hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. 34. Antal anmälda och uppklarade brott avseende hets mot folkgrupp och olaga diskriminering under åren : Hets mot folkgrupp Anmälda brott Uppklarade brott Andel anmälda brott som lett till åtal, åtalsunderlåtelse el strafföreläggande (personuppklaring) 5% (41) 8% (56) 9% (70) 8% (63) 9% (66) 7% (54) Olaga diskriminering Anmälda brott Uppklarade brott Andel anmälda brott som lett till åtal, åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande (personuppklaring) Källa: Brå 3%(12) 0% (1) 1% (2) 0% (1) 0% (1) 0% (1) 35. Vid de ärendegranskningar som har gjorts av Brå har det framkommit några möjliga orsaker till att det är så få fall av olaga diskriminering som lagförs. En möjlig orsak är att anmälarnas syn på vad som kan utgöra olaga diskriminering i många fall är vag. Detta bidrar till att det är relativt vanligt att sådana anmälningar från strikt juridisk utgångspunkt är obefogade och således inte möjliga att driva till lagföring. En annan möjlig orsak är att det kan vara svårt att leda i bevis att motivet till gärningen i fråga har varit att diskriminera någon.

10 10 Slutligen kan det noteras att det förekommer att parterna i diskrimineringsärenden kommer överens om ekonomisk kompensation efter det att polisanmälan har gjorts. I vissa sådana situationer kan det förekomma att målsäganden inte längre är intresserad av att aktivt medverka i brottsutredningen. 36. Även när det gäller hets mot folkgrupp är antalet personuppklaringar litet i förhållande till antalet anmälningar. Det kan konstateras att många av dessa brott avser klotter, meddelanden och olika typer av kränkande förfaranden som sällan kan knytas till en individ eller en grupp individer. Det saknas ofta reella möjligheter att utreda dessa brott varför de ofta klaras upp på teknisk väg i stället för att personuppklaras. 37. I maj 2011 redovisade Brå ett regeringsuppdrag med en uppföljning av rättsväsendets arbete med hatbrott åren Bland annat konstaterades att hatbrottsutbildningen som en del av grundutbildningen för poliser har utvecklats på ett positivt sätt och att vissa polismyndigheter gjort förhållandevis ambitiösa utbildningsinsatser. I utbildningen för fiskaler och nyutnämnda domare har det tillkommit några inslag om hatbrott. För utbildningsinsatserna för åklagarna se punkten 25 i denna rapport. Civilrättslig lagstiftning Diskrimineringslagen 38. Den 1 januari 2009 trädde en ny lag, diskrimineringslagen (2008:567), i kraft. Den nya lagen ersatte de tidigare lagarna mot diskriminering. Lagen förbjuder diskriminering som har samband med bl.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Med etnisk tillhörighet avses i lagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 39. Begreppet ras som tidigare ingått i definitionen av diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet togs bort i den nya diskrimineringslagen. Ordet ras används inte i lagen eftersom lagen utgår från att alla tillhör en och samma ras; människorasen. Förändringen innebär dock inte att skyddet mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet försämras. I stället upptar definitionen orden hudfärg och annat liknande förhållande. Däri innefattas t.ex. föreställningar om att det skulle gå att indela människor i raser. 40. Diskrimineringslagen innehåller förbud mot diskriminering som gäller i princip inom alla samhällsområden. Förbudet gäller inom områdena arbetslivet, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk

11 11 verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd, värnplikt och civilplikt och offentlig anställning. 41. En ny påföljd, diskrimineringsersättning, infördes vid överträdelser av diskrimineringslagen. Syftet är att ge bättre förutsättningar för högre ersättningsnivåer till dem som diskrimineras. Diskrimineringsersättningen ska både vara en ersättning för den kränkning som överträdelsen innebär och verka avskräckande mot diskriminering. 42. I diskrimineringslagen infördes även en rätt för ideella föreningar att föra talan för den enskilde på motsvarande sätt som gäller sedan tidigare för arbetstagarorganisationer. Diskrimineringsombudsmannen 43. DO har tillsyn över att diskrimineringslagen följs. I samband med att ombudsmannen inrättades den 1 januari 2009 avvecklades de tidigare fyra ombudsmännen mot diskriminering; Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. 44. DO har fått bättre verktyg än de tidigare ombudsmännen mot diskriminering för att hantera aktörer som inte fullgör sina skyldigheter enligt diskrimineringslagen. Ombudsmannen kan t.ex. själv vitesförelägga arbetsgivare, utbildningsanordnare och näringsidkare som vägrar lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för ombudsmannens tillsyn, lämna uppgifter till ombudsmannen om vilka meriter den eller de har som tagits ut till anställningsintervjun, fått anställningen eller antagits till utbildning. Detsamma gäller de som vägrar ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatsen eller andra lokaler där verksamheten bedrivs eller komma till överläggningar med ombudsmannen. Tillämpning av den civilrättsliga lagstiftningen 45. Som framgår ovan i punkterna 43 och 44 i denna rapport är det DO:s uppgift att övervaka att diskrimineringslagen följs och att bekämpa diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett bl.a. etnisk tillhörighet. DO har inom ramen för sitt uppdrag möjlighet

12 12 att utreda klagomål om diskriminering i strid med diskrimineringslagens bestämmelser, och att därvid företräda den som utsatts för diskriminering vid förlikningar eller, i sista hand, i domstol. 46. Bland de anmälningar om diskriminering som DO mottar är etnisk tillhörighet den generellt sett vanligaste diskrimineringsgrunden inom alla samhällsområden. Under perioden mottog DO totalt 7960 anmälningar. Av dessa gällde sammanlagt 2282 (omkring 29 procent av det totala antalet anmälningar) diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. 47. Fördelningen av anmälningar till DO på olika samhällsområden redovisas i nedanstående tabell. Anmälningar diskrimineringsgrunden etnisk Totalt tillhörighet fördelade på samhällsområde Arbetsförmedling m.m Arbetslivet Bostad Ej lagskyddade områden* Hälso och sjukvård Medlemskap i arbetstagar- och arbetsgivarorganisation m.m. Näringsverksamhet samt yrkesbehörighet Offentlig anställning Socialförsäkring m.m Socialtjänst Utbildning Varor och tjänster Totalt Källa: DO *Med ej lagskyddade områden avses anmälningar som inte omfattas av diskrimineringslagens diskrimineringsskydd 48. Som framgår av tabellen handlar de vanligaste anmälningarna om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet om diskriminering i arbetslivet (totalt 883 anmälningar), vid tillhandahållandet av varor och tjänster (totalt 414 anmälningar) och utbildning (totalt 255 anmälningar). 49. Liksom för anmälningar beträffande övriga diskrimineringsgrunder var under perioden den vanligaste avslutsgrunden för anmälningar rörande etnisk tillhörighet ej diskriminering. Skälet för att ett ärende avslutas på denna grund kan t.ex. vara bevissvårigheter eller för svag koppling till angiven diskrimineringsgrund. Avslutsgrunden omfattar även utbildningsärenden där DO bedömer att huvudmannen har uppfyllt de krav på utredning och skäliga åtgärder som lagen ställer vid diskriminering.

13 Som framgår av nedanstående tabell har DO under perioden i 32 fall som gällde diskriminering, avslutat ärenden med hänvisning till att en lagakraftvunnen dom förelegat. I 51 fall har ärenden avslutats sedan en förlikning ingåtts i ärendet. Avslutade ärenden diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet Avslutsgrund Dom* Förlikning* Ej diskriminering Ej lagskydd Ej missgynnad enligt föräldraledighetslagen Facket företräder/överlämnat till facket Preskriberat Återkallat Annan orsak Ärenden överförda från de gamla ombudsmännen* Totalt Källa: DO *I statistiken för dom och förlikning ingår anmälningsärenden överförda från DO från de gamla ombudsmännen. Övriga avslutade ärenden överförda från de gamla ombudsmännen specificeras inte i tabellen, då begränsningar i systemet ej möjliggör en detaljerad ärendeindelning. Andra generella åtgärder för att motverka etnisk diskriminering samt främlingsfientlighet och liknande former av intolerans, Strategier mot diskriminering och insamling av statistik, särskilt om punkten 11 i kommitténs rekommendationer Diskrimineringsombudsmannens arbete 51. Som har redovisats i punkterna 43 och 44 i denna rapport, inrättades DO 2009 genom att de fyra tidigare ombudsmännen mot diskriminering slogs ihop till en myndighet. Som även har redovisats i punkterna i denna rapport, genomför DO undersökningar om diskriminering vilka ligger till grund för strategier mot diskriminering. Exempel på hur DO arbetar med särskilda projekt, fokusområden och samverkansformer ges i punkterna 56,57, 92, 151, 152, 169 och i denna rapport. En integrationspolitisk strategi

14 52. Integrationspolitikens genomförande förutsätter insatser inom många politikområden och av ett stort antal aktörer både nationellt, regionalt och lokalt. Det ställer höga krav på samsyn och samverkan mellan berörda myndigheter. Dessa behov tillgodoses bäst inom ramen för en samlad strategi som anger en övergripande och långsiktig inriktning för politiken, men som också avgränsar den i realistiska och uppföljningsbara mål och prioriteringar för verksamheten. En ny integrationspolitisk strategi håller därför på att tas fram. Områden som är särskilt viktiga att belysa är hur arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda kan öka, hur efterfrågan på arbetskraft kan stimuleras och vilka insatser i övrigt som är relevanta för att påskynda arbetsmarknadsetableringen. Insamling av statistik 53. När Integrationsverket lades ner kom den statistiska verksamheten att flyttas till Statistiska centralbyrån (SCB). Databasen, STATIV, som Integrationsverket tillhandahöll ligger numera under SCB:s ansvar. STATIV är en longitudinell individdatabas och avser samtliga folkbokförda personer per den 31 december Arbetsmarknadsdepartementet har sammanställt publikationen, Fickfakta 2010, där tabeller och diagram är uppdelade efter utrikes och inrikes födda eller efter födelseregion samt svensk och utländsk bakgrund. De är även könsuppdelade där det har varit möjligt. Statistiken i boken har samlats in från flera håll. SCB är en av de mest frekventa uppgiftslämnarna, men det finns statistik även från Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Statens Skolverk, Migrationsverket m.fl.. Publikationen har tidigare getts ut av Integrationsverket. Tillståndet och utvecklingen på integrationsområdet följs i huvudsak upp av respektive myndighet. Därutöver har SCB ett uppdrag att regelbundet redovisa integrationsstatistik på lokal-, regional- och riksnivå samt en årlig integrationsrapport. Statligt stöd till organisationer, särskilt om punkten 12 i kommitténs rekommendationer Stöd till lokal och regional antidiskrimineringsverksamhet Ungdomsstyrelsen fördelar medel till lokal och regional antidiskrimineringsverksamhet i enlighet med förordning (2002:89) om statligt stöd för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering. Stödet ges till organisationer och stiftelser för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering inom alla diskrimineringsgrunder som lagstiftningen och regeringen föreskriver.

15 Syftet med stödet är att förebygga och motverka diskriminering genom avgiftsfri rådgivning och information till enskilda och genom opinionsbildning, kurs- och seminarieverksamhet eller allmän information och rådgivning. Under 2012 har 10 miljoner kronor fördelats för detta syfte. 55. Lokala antidiskrimineringsbyråer får stöd i enlighet med ovanstående förordning är s.k.. Verksamheterna bygger på lokal förankring med ett engagemang från frivilliga och ideellt arbetande personer. Talerätten för enskilda organisationer som infördes genom diskrimineringslagen har t.ex. använts av antidiskrimineringsbyråer. 56. DO har under perioden upprätthållit en kontinuerlig kontakt med de lokala antidiskrimineringsbyråerna. En nationell referensgrupp med representanter från byråerna har initierats för att verka för en kontinuerlig dialog. Denna samrådsgrupp synkroniserades med byråernas nationella kommitté. Utbytet har bestått i att planera gemensamma träffar där byråernas representanter också får träffa DO:s anställda. 57. En väsentlig del av DO:s arbete mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter utgörs av olika former av samverkan med företrädare för det civila samhället. Denna samverkan ger bl.a. tillgång till kunskaper och erfarenheter kring frågor inom dess verksamhetsområde och ökar därigenom DO:s möjlighet att mer effektivt genomföra sitt uppdrag. Avsikten är även att DO ska kunna fungera som en kunskapskälla och stödja företrädare för det civila samhället i deras arbete för att tillvarata målgruppernas rättigheter och att individers kunskap om diskrimineringsskyddet ska öka. Stöd till verksamhet mot rasism och liknande former av intolerans 58. Ungdomsstyrelsen fördelar också statsbidrag till frivilligorganisationer eller stiftelser i enlighet med förordning (2008:62) om statsbidrag till verksamhet mot rasism och liknande former av intolerans. Syftet med bidraget är att stödja verksamheter som förebygger och motverkar rasism och liknande former av intolerans, som bl.a.: islamofobi, afrofobi, antisemitism, antiziganism och homofobi. Under 2012 fördelas drygt 8 miljoner kronor i projektbidrag till verksamheter mot rasism och intolerans. Stöd till verksamhet mot våldsbejakande extremism och stöd till avhopparverksamhet 59. Ungdomsstyrelsen fördelar även bidrag till verksamheter som förebygger att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistmiljöer, eller stödjer individer som avser att lämna sådana miljöer i enlighet med förordning (2011:1508) om statsbidrag för 15

16 verksamhet mot våldsbejakande extremism. Bidrag för detta ändamål får lämnas till ideella föreningar och stiftelser som inte är statliga eller kommunala. Under 2012 fördelas 2,7 miljoner kronor till verksamhet mot våldsbejakande extremism och stöd till avhopparverksamhet. Regeringen ger även under 2012 ett särskilt stöd på 1,8 miljoner kronor till organisationen Exit som arbetar med avhopparverksamhet. 16 Stöd till organisationer bildade på etnisk grund 60. Ungdomsstyrelsen fördelar även stöd till organisationer i enlighet med förordning (2008:63) om statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund. Syftet med stödet är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter kring kultur, språk och identitet samt delaktighet i samhället. För 2012 finns 19 miljoner kronor att fördela. Som framgår av punkten 72 i denna rapport fördelas även statsbidrag till de nationella minoriteternas organisationer. En utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans 61. Regeringen utsåg i maj 2011 en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans kan effektiviseras. Utredaren ska bl.a. sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och intoleranta attityder i samhället samt förslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att motverka främlingsfientlighet och liknande intolerans. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 26 oktober En nationell handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism 62. Med utgångspunkt i bl.a rapporter från Säkerhetspolisen och Brottsförebyggande rådet om våldsbejakande politisk och islamistisk extremism i Sverige har regeringen antagit en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44). Handlingsplanen utgår från demokratipolitiken och betonar det förebyggande arbetet mot extremism. Med våldsbejakande extremism menas i detta sammanhang såväl grupper och individer i vitmaktmiljön som i den autonoma miljön samt våldsbejakande islamism. 63. Handlingsplanen innehåller bl.a. åtgärder för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism, förebygga att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och underlätta avhopp för dem som redan anslutit sig till sådana grupper. Vidare innehåller handlingsplanen åtgärder för att stärka strukturer för samverkan och

17 åtgärder för att motverka grogrunden för det ideologiskt motiverande våldet. Den gäller för åren Artikel 2.2. Positiv särbehandling, särskilt vad gäller punkten 13 i kommitténs rekommendationer 64. Positiv särbehandling är ett omstritt begrepp och inte definierat i svensk lagstiftning. I internationella dokument finns heller inte någon given enhetlig definition av begreppet positiv särbehandling. Det är tydligt att avsaknaden av en klar definition av positiv särbehandling ofta leder till missförstånd. 65. När det gäller den form av positiv särbehandling som består i mer ingripande åtgärder och är ett avsteg från likabehandlingsprincipen finns, ur ett strikt juridiskt perspektiv, undantag från diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen(regler om sådan positiv särbehandling) för etnisk tillhörighet inom arbetsmarknadspolitiken, vid start eller bedrivande av näringsverksamhet och inom vissa delar av utbildningsväsendet (åtgärder inom en folkhögskola eller studieförbund). Det diskrimineringsförbud som finns för dessa områden innebär inget hinder mot tillämpning av bestämmelser eller åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. 66. Ett sådant undantag från diskrimineringsförbudet finns inte inom arbetslivet och för andra samhällsområden. Några av skälen till att positiv särbehandling avseende etnisk tillhörighet inte är tillåten för arbetsgivare och inom övriga samhällsområden, uppges vara att särbehandling strider mot principen om likabehandling, svårighet att avgränsa målgrupper, vilka kriterier som skall ligga till grund för en arbetsgivares bedömning, etnisk registrering (integritetsproblem), vilka etniska grupper som bör omfattas av en positiv särbehandling, risk för konflikt mellan individ och grupp samt rättsosäkert och oförutsägbart. Det kan även antas att positiv särbehandling på etnisk grund kommer att tillämpas i liten utsträckning. 67. Det pågår dock en mängd insatser i Sverige som kan beskrivas som uppsökande, uppmuntrande, allmänt främjande och förstärkande åtgärder i syfte att påskynda utvecklingen i riktning mot lika rättigheter och lika möjligheter för alla oavsett etnisk tillhörighet. Det gäller dels generella insatser som riktar sig till hela befolkningen men som kommer många personer tillhörande underrepresenterade

18 grupper till godo, dels riktade insatser som baseras på särskilda individuella behov eller förutsättningar samt säråtgärder som riktas till nyanlända invandrare eller nationella minoriteter som grupp. Dessa åtgärder brukar i Sverige hållas isär från det strikt juridiska begreppet positiv särbehandling men som i många internationella sammanhang skulle kunna anses vara former sådan särbehandling. 68. Som exempel på åtgärder av främjande karaktär kan följande nämnas. Det finns bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen inom arbetslivet och utbildningsområdet för bl.a. diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Bestämmelserna om aktiva åtgärder innebär att arbetsgivaren, i samverkan med arbetstagare, ska främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet genom att genomföra sådana åtgärder som kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. De ska även förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och verka för att personer oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Aktiva åtgärder är avsedda att verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att motverka diskriminering. Bestämmelserna om aktiva åtgärder är inte i första hand avsedda att tillämpas i enskilda fall. De är i stället framåtsyftande och av generell eller kollektiv natur. 69. För att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden särskilt för nyanlända finns det även ett antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är av främjande karaktär. Dessa åtgärder redovisas i punkterna i denna rapport. Bland andra främjande insatser som regeringen initierat finns åtgärder för de nationella minoriteterna. Dessa åtgärder redovisas i punkterna i denna rapport. Nationella minoriteter Minoritetspolitiken 70. Som framgår av punkterna i den femtonde och sextonde rapporten från Sverige, inrättades en särskild minoritetspolitik år Ett flertal statliga åtgärder har vidtagits, bl.a. mot diskriminering, för att skydda de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. En reform av det minoritetspolitiska området har därefter skett med början 2009, vilket förstärkt de nationella minoriteternas rättigheter på en rad olika områden. En närmare beskrivning av reformen görs under punkterna i denna rapport. 18

19 Som framgår av punkten 65 i den sjuttonde och artonde rapporten har regeringens samrådsförfarande med de nationella minoriteternas organisationer förstärkts genom att den årliga gemensamma överläggningen har kompletterats med enskilda möten med respektive minoritetsgrupp. 72. Det finns även ett statsbidrag till organisationer som företräder andra nationella minoriteter än samer. Länsstyrelsen i Stockholm län administrerar detta bidrag. Myndigheten har tagit fram verkställighetsföreskrifter, vilka trädde i kraft den 1 juni 2011.Elva organisationer ansökte om bidrag 2011 Samtliga elva organisationer beviljades medel om totalt 4,6 miljoner kronor. Sametinget fördelar bidrag till samiska organisationer och ger partistöd till partier i Sametinget. En strategi för de nationella minoriteterna 73. I juni 2009 antog Sveriges riksdag propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272). Den nya strategin genomförs från och med januari Syftet med strategin är bl.a. att ta ett samlat grepp om minoritetsfrågorna genom att förtydliga de minoritetspolitiska målen, tydliggöra statliga och kommunala myndigheters ansvar samt införa ett system för uppföljning. Strategin innehåller åtgärder för att säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets minoritetskonventioner, bättre följa upp genomförandet av minoritetspolitiken, motverka diskriminering av, och utsatthet för, de nationella minoriteterna, stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande, samt främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. 74. Den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter har förtydligats genom lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2010 och gäller i hela landet. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppdrag att följa upp efterlevnaden av lagen. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget lämna årligen en rapport till regeringen om kommuners, landstings och statliga myndigheters tillämpning av lagen. 75. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har, inom ramen för sina uppföljningsuppdrag, genomfört samrådsmöten med företrädare för de nationella minoriteternas organisationer. Under 2011 har Länsstyrelsen och Sametinget påbörjat ett arbete för att utveckla formerna för samråd så att dessa ska kunna bli en mer jämbördig process mellan myndigheter och minoriteter.

20 76. För att öka kunskapen om de nationella minoriteterna och minoritetsrättigheterna driver Sametinget webbsidan minoritet.se. Webbsidan utgör ett viktigt stöd i arbetet med nationella minoritetsfrågor. Webbsidan minoritet.se hade under 2011 närmare 3000 besök i genomsnitt per månad. Vidare har ett särskilt intranät initierats på minoritet.se under 2011 som ska fungera som ett forum för de tjänstemän som arbetar med minoritetsfrågor. 77. Minoritetsreformen har inneburit att de nationella minoriteterna, däribland urfolket samerna, har fått förbättrade möjligheter till inflytande. Det är av avgörande betydelse för att synliggöra gruppernas behov i samhället. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (5 lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk). Samrådsskyldigheten i lagen har medfört en mobilisering inom de samiska, och övriga nationella minoriteternas, organisationer. Under de senaste åren har förvaltningsområdena utvidgats med fler kommuner och landsting. Under 2011 tillkom fem kommuner och ett landsting och 2012 har ytterligare nio kommuner och två landsting anslutits frivilligt till ett förvaltningsområde efter ansökan hos regeringen. Regeringens reform innebär därmed en utvidgning av det förstärkta minoritetsskyddet för minoritetsspråken från sju kommuner och ett landsting 2009 till 56 kommuner och 12 landsting De kommuner och landsting som ingår i ett förvaltningsområde uppbär riktade statsbidrag för merkostnader som föranleds av det förstärkta skyddet för minoritetsspråken och för andra insatser som syftar till att främja bevarandet av dessa minoritetsspråk. Från och med 2012 uppgår statsbidraget till drygt 62 miljoner kronor. Från dessa finns särskilda medel avsatta för att stärka samernas, tornedalingars och sverigefinnars samråd inom förvaltningsområdet. 78. Ambitionen i den svenska minoritetspolitiken har i och med reformen höjts avsevärt. Det handlar bl.a. om att en struktur som får minoritetspolitiken att förverkligas på ett bättre sätt har skapats och nu implementeras. En viktig utgångspunkt för reformarbetet är att stärka urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas egenmakt och förutsättningar att bevara och revitalisera språk och kultur. Romer, särskilt om punkten 18 i kommitténs rekommendationer Delegationen för romska frågor 79. Regeringen tillsatte 2006 en statlig utredning, Delegationen för romska frågor. Den hade bl.a. i uppgift att inhämta, sammanställa, analysera och redovisa erfarenheter och kunskap om romers situation. Inom ramen för uppdraget genomförde Delegationen studier om romers situation i Sverige inom bl.a. romska barns utbildning, om 20

21 romska ungdomars situation och om attityder och kunskap om romer. Delegationen redovisade sitt uppdrag i juli 2010 genom betänkandet Romers rätt en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55). Betänkandet har legat till grund för en ny tjugoårig strategi för romsk inkludering, vilken beskrivs i punkterna nedan. En strategi för romsk inkludering 80. Regeringen beslutade i februari 2012 skrivelsen En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering (skr 2011/12:56). Det övergripande målet för den tjugoåriga strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. De då tjugoåriga romernas rättigheter bör tas till vara inom ordinarie strukturer och verksamhetsområden i lika hög grad som rättigheterna för tjugoåringarna i den övriga befolkningen. 81. Målgruppen för strategin är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. Kvinnor och barn är särskilt prioriterade. Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på principen om icke-diskriminering. Regeringen har avsatt särskilda medel, 46 miljoner, kronor under inom ramen för strategin. 82. Strategin innehåller mål och åtgärder inom sex verksamhetsområden: utbildning, arbete, bostad, hälsa och social omsorg och trygghet, kultur och språk samt civilsamhällets organisering. Återkommande uppföljning kommer att ske i förhållande till de sex målen för de olika verksamhetsområdena. 83. Genomförandet av strategin bör präglas av romsk delaktighet och romskt inflytande. För att påskynda utvecklingen gör regeringen en särskild satsning i ett antal kommuner, en så kallad pilotverksamhet, i vilken också landsting kommer att involveras. Bland de statliga åtgärderna i pilotverksamheten ingår utbildning av brobyggare, att pröva användningen av hälsokommunikatörer och ökad kunskap om stöd till romska barn i skolan. Utbildning för romer 84. I och med den nya skollagen flyttades bestämmelserna om modersmålsundervisning i grundskolan och gymnasieskolan från förordning till lag. Romani chib är ett nationellt minoritetsspråk och elever med grundläggande kunskaper i ett nationellt minoritetsspråk har utökade rättigheter till modersmålsundervisning. Det innebär t.ex. att romani chib inte behöver vara det dagliga umgängesspråket i hemmet eller att det måste finnas minst fem elever som önskar läsa språket för att elevens rätt till modersmålsundervisning ska kunna tas i anspråk. 21

22 Vissa nationella satsningar planeras också såsom utveckling och produktion av böcker och andra lärverktyg på samtliga varieteter av romani chib för barn, unga och vuxna, telefonrådgivning till romska flickor och kvinnor i frågor om sexuell och reproduktiv hälsa liksom ökad kunskap om jämställdhet. 86. Statens skolverk har i april 2012 fått i uppdrag att delta i pilotverksamheten för romsk inkludering ; att bättre beskriva romska barns och elevers situation i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola i de kommuner som ingår i pilotverksamheten; att tillse att lämplig utbildning görs tillgänglig för att utbilda totalt ca 20 brobyggare inom förskola, förskoleklass och grundskola i de kommuner som ingår i pilotverksamheten i syfte att förbättra den romska minoritetens utbildningssituation; att främja utveckling och produktion av böcker och andra lärverktyg på samtliga varieteter av romani chib för barn, unga och vuxna och att informera alla skolhuvudmän och rektorer om nationella minoriteter och deras rättigheter. 87. Därutöver har regeringen angett att Skolinspektionen bör få i uppdrag att granska hur skolorna i pilotkommunerna för romska elever uppfyller skollagens krav när det gäller skolplikt, undervisning och rätten till särskilt stöd för den elev som är i behov av det; att ett utbildningsmaterial för grundskolenivå om de nationella minoriteterna bör utarbetas och att regeringen avser att återkomma i frågan om åtgärder för hur Sverige bättre kan uppfylla åtagandena i Europarådets minoritetskonventioner när det gäller tillgång på lärare som kan undervisa i och på de nationella minoritetsspråken 88. I regleringsbrevet för 2011 fick Skolinspektionen också i uppdrag att granska hur huvudmännen informerar om rätten till och fullgör sina skyldigheter att erbjuda modersmålsundervisning i minoritetsspråken enligt skollagen (2010:800), skolförordningen (2011:185), gymnasieförordningen (2010:2039), den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Rapporten bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet. 89. När det gäller rekrytering av lärare har regeringen sedan 2007 genomfört flera satsningar på utbyggnad av utbildning i nationella minoritetsspråk. För att ytterligare stärka arbetet fick Högskoleverket 2010 ett uppdrag att föreslå åtgärder för hur tillgången på lärare som kan undervisa i och på nationella minoritetsspråk kan ökas samt, om det bedöms lämpligt, föreslå förändringar i nuvarande ansvarsfördelning. 90. Regeringen har även tillsatt utredningen Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå som bl.a. med

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

340 000 inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.tpf

340 000 inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.tpf TP TP TP F F F 2006-12-20 Sveriges sjuttonde och artonde rapport till FN:s Kommitté för avskaffande av rasdiskriminering INLEDNING 1. Den svenska regeringen överlämnar härmed i ett och samma dokument sin

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Romsk brobyggare implementering av projekt Romane Buca

Romsk brobyggare implementering av projekt Romane Buca KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Reuterdahl Karin Datum 2014-05-02 Diarienummer UAN-2014-0224 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Romsk brobyggare implementering av projekt Romane

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO)

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO) För trygghet, ansvar och respekt i skolan information från Barn- och elevombudet (BEO) 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110. HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI-BILAGA Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Brogårdsgymnasiet Datum 2014-12-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer