Sveriges nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapport till FN:s Kommitté för avskaffande av rasdiskriminering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapport till FN:s Kommitté för avskaffande av rasdiskriminering"

Transkript

1 27 juni 2012 A2012/1917/DISK Sveriges nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapport till FN:s Kommitté för avskaffande av rasdiskriminering INLEDNING 1. Sverige överlämnar härmed i ett och samma dokument sin nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapport om vilka åtgärder som har vidtagits i enlighet med den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. På rekommendation av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering utgör denna rapport en uppdatering av Sveriges tidigare rapporter. Punkterna i kommitténs avslutande kommentarer till Sveriges sjuttonde och artonde rapport berörs särskilt utförligt. Befolkningsstatistik samt undersökningar om diskriminering och främlingsfientlighet, särskilt vad gäller punkten 10 i kommitténs rekommendationer Befolkningsstatistik 2. Statistik om Sveriges befolkning redovisas bl.a. av Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken redovisas vad gäller folkmängd efter bl.a. kön, medborgarskap och födelseland. Se nedanstående tabeller med statistik. 3. Folkmängd efter bakgrund Antal Andel Total Utrikes födda ,1 Inrikes födda ,9 därav inrikes födda med två utrikes födda föräldrar ,5 därav inrikes födda med en inrikes och en utrikes ,0

2 2 född förälder därav inrikes födda med två inrikes födda föräldrar ,4 Källa: Statistiska centralbyrån 4. Utrikes född folkmängd efter födelsevärldsdel Antal Andel Afrika ,6 Asien ,1 EU27 utom Norden ,5 Europa utom EU27 och Norden ,9 Nordamerika ,3 Norden utom Sverige ,2 Oceanien ,3 Okänt 894 0,1 Sovjetunionen ,4 Sydamerika ,6 Total utrikes född folkmängd ,0 Källa:Statistiska centralbyrån 5. De största grupperna av utlandsfödda personer år var från följande länder: Födelseland Kvinnor Män Totalt Finland Irak Polen Jugoslavien Iran Bosnien och Hercegovina Tyskland Danmark Turkiet Norge Somalia Thailand Chile Kina Libanon Syrien Storbritannien och Nordirland Rumänien Indien USA Källa: Statistiska centralbyrån

3 3 6. Sverige för ingen officiell statistik över människors etniska tillhörighet. Enligt personuppgiftslagen (1998:204) är det som huvudregel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung eller religiös övertygelse. Det är således inte möjligt för Sverige att i nuläget lämna fullständig statistisk information om t.ex. de nationella minoriteterna. Det är endast statistik över medborgarskap och födelseland som finns tillgänglig. 7. Regeringen har givit Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att genomföra en förstudie om metoder för undersökningar om befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden. DO ska, i samråd med Statistiska centralbyrån, Statens folkhälsoinstitut och Datainspektionen, genomföra en förstudie om metoder som skulle kunna användas för att samla in uppgifter om levnadsförhållanden bland befolkningen, dels med avseende på det ungefärliga antal personer som identifierar sig som tillhörande Sveriges nationella minoriteter, dels som möjliggör en särredovisning med avseende på de diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen (2008:567) som i dag inte redovisas i den officiella statistiken. Uppdraget innebär att DO ska kartlägga vilka uppgifter om befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden i de ovan nämnda avseendena som finns tillgängliga i dag, inventera vilka metoder som kan vara möjliga att använda för att samla in uppgifter av detta slag och som samtidigt kan garantera deltagarnas anonymitet och integritet, klargöra de rättsliga förutsättningarna för användning av sådana metoder samt, utifrån en jämförelse mellan metoderna, rekommendera den eller de metoder som kan anses mest lämpliga att använda för en eventuell större studie om befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden i de nämnda avseendena. 8. Sverige för statistik över vilka elever som är berättigade till modersmålsundervisning. Läsåret 2011/12 var sammanlagt elever i grundskolan (20,7 procent av alla elever) berättigade till modersmålsundervisning. Av dessa elever deltog elever i modersmålsundervisning (54,7 procent av alla berättigade elever). Anledningen till att elever inte deltar är antingen att kommunen inte behöver anordna modersmålsundervisning om mindre än fem elever önskar sådan undervisning (gäller ej de nationella minoritetsspråken) eller det inte finns någon lämplig lärare, eller att eleven själv inte önskar delta. 9. Statistik över modersmålsundervisning i grundskolan läsåret 2011/12 redovisas i nedanstående tabell. Antal elever berättigande till modersmålsundervisning Antal deltagande elever Arabiska Somaliska Bosniska/Kroatiska/Serbiska

4 4 Spanska Engelska Albanska Persiska Finska Turkiska Polska Övriga språk (135 st.) Källa: Statens skolverk 10. I den officiella kriminalstatistiken finns ingen statistik över fängelse- populationens etniska sammansättning. Inte heller Kriminalvården registrerar sådana uppgifter. Av den officiella kriminalstatistiken från de senaste fem åren framgår att mellan 26 och 29 procent av dem som tas in i fängelse varje år är utländska medborgare. Exempel på undersökningar om diskriminering och främlingsfientlighet 11. DO redovisade ett uppdrag från regeringen år 2010 i rapporten Upplevelser av diskriminering en sammanfattande rapport samt analys baserat på en kvalitativ undersökning om upplevd diskriminering. Rapporten visade på erfarenheter av diskriminering inom det flesta samhällsområden, inklusive områden och situationer som i dag inte omfattas av lagstiftningen. Den visade även på en osäkerhet om vad diskrimineringslagen innebär, vart man kan vända sig om man upplever sig ha blivit diskriminerad och konsekvenser för den enskilde vid en anmälan. 12. År 2010 redovisade DO även ett uppdrag från regeringen att kartlägga förekomst och omfattning av diskriminering på bostadsmarknaden. Undersökningen genomfördes med så kallad praktikprövning. Den delades in i en uthyrningsstudie och en mäklarstudie. Resultatet visade att diskriminering förekommer i större utsträckning på hyresmarknaden än på bostadsrättsmarknaden och att etnisk tillhörighet har större betydelse än andra diskrimineringsgrunder. Diskriminering var mest påtaglig gentemot personer med utländsk bakgrund i uthyrningsstudien och mot finska romer och muslimer i mäklarstudien. 13. I rapporten Romers rättigheter Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor från år 2011 redovisade DO myndighetens erfarenheter och tillgänglig kunskap om romers tillgång till rättigheter på lika villkor. Av rapporten framgår att majoriteten av anmälningarna görs av

5 romska kvinnor som uppger att de blivit diskriminerade och trakasserade i affärer. Av de cirka 230 anmälningar som kommit in till tidigare Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och nuvarande DO åren , har diskriminering förekommit i ett trettiotal ärenden, enligt rapporten. 14. I rapporten Rätten till sjukvård på lika villkor från år 2012 konstaterar DO att svensk sjukvård generellt håller en hög kvalitet, men att den inte är jämlik och att det finns problem med diskriminering. Det finns grupper av patienter som upplever att de får ett sämre bemötande än andra patienter. Det gäller t.ex. personer med annat modersmål än svenska. Det finns också grupper som faktiskt har sämre möjligheter än andra att få tillgång till adekvat vård, enligt rapporten. Dödstalen i behandlingsbara sjukdomar är betydligt högre hos utlandsfödda och lågutbildade män jämfört med svenskfödda och högutbildade män. 15. Forum för levande historia har undersökt gymnasieungdomars attityder till utsatta grupper som romer, muslimer, judar, utomeuropeiska flyktingar och homosexuella. Resultatet av undersökningen presenterades 2010 i rapporten Den mångtydiga intoleransen. Enligt rapporten har ca 20 procent av landets skolungdomar intoleranta attityder gentemot utsatta grupper, medan omkring hälften av eleverna i undersökningen uttryckte en ambivalent inställning. Forum för levande historia lyfter fram att eleverna med ambivalent inställning är av särskilt intresse eftersom de kan förmodas vara mer öppna för påverkan, kunskaper och argument. 16. På uppdrag av regeringen har Forum för levande historia även genomfört en kartläggning av antisemitism och islamofobi, vilken redovisades Av rapporten framgår bl.a. att internet och sociala medier är de stora källorna till spridning av antisemitism och islamofobi. Därtill sprids mycket hat via kommentarfält i olika medier. UPPGIFTER I SAMBAND MED ARTIKLARNA 2 TILL 7 Artikel 2.1 Grundlagar 17. Som framhållits i tidigare rapporter från Sverige till kommittén, finns ett grundläggande rättsligt skydd mot etnisk diskriminering i svensk grundlag. För information om relevant lagstiftning hänvisas kommittén till punkterna i den tolfte rapporten. 5

6 18. Genom ändringar i regeringsformen, som trädde i kraft den 1 januari 2011, framgår numera tydligare att utgångspunkten för fri- och rättighetsskyddet i grundlag gäller för var och en, dvs. både svenska medborgare och andra här i riket. Samtidigt ändrades också regeringsformens s.k. målsättningsstadgande, dvs. den bestämmelse som anger grundläggande mål för samhällsverksamheten. En av ändringarna innebär att det numera framhålls som en obligatorisk målsättning att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att erhålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Tidigare var denna bestämmelse vagare utformad och angav att minoriteternas möjligheter bör främjas. Vidare ändrades målsättningsstadgandet så att det numera framgår att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Det samiska folket har, som landets enda urfolk, därmed fått ett särskilt omnämnande i grundlag. 19. Den 1 januari 2011 utmönstrades vidare begreppet ras ur regeringsformen. Begreppet har i regeringsformen nu ersatts av uttrycket etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med detta avses bl.a. sådana föreställningar om ras som tidigare ansetts omfattas av begreppet ras. Begreppet förekommer dock fortfarande i viss utsträckning i vanlig lag. När det gäller diskrimineringsförbudet i regeringsformen har någon ändring i sak inte skett. Det har heller inte gjorts någon ändring som påverkar möjligheterna att i lag inskränka föreningsfriheten för sammanslutningar vilkas verksamhet innebär förföljelse av grupper av människor, t.ex. på grund av föreställningar om ras. Straffrättslig lagstiftning 20. Brottsbalken innehåller två bestämmelser med direkt anknytning till missaktning eller diskriminering på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, nämligen hets mot folkgrupp (16 kap. 8 ) och olaga diskriminering (16 kap. 9 ). Även lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor motverkar hets mot folkgrupp. En redovisning av dessa och andra relevanta straffbestämmelser finns i punkterna i den tolfte rapporten samt punkterna i den femtonde och sextonde rapporten. 21. Enligt den s.k. straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 7 brottsbalken, ska det vid bedömning av straffvärdet anses som en försvårande omständighet om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell 6

7 7 läggning eller annan liknande omständighet. Bestämmelsen är tillämplig på alla slags brott. Tillämpning av den straffrättsliga lagstiftningen mot hatbrott, särskilt om punkten 15 i kommitténs rekommendationer Rättsväsendets arbete mot hatbrott Polisen 22. Polismyndigheterna vidtar särskilda åtgärder för att motverka hatbrott. Det är viktigt att tidigt identifiera hatmotiv bakom ett brott, bl.a. för att kunna bemöta brottsoffer. Polisen gör därför rutinmässigt en undersökning av anmälda brott för att klarlägga eventuella hatmotiv. Flera lokala polismyndigheter har särskilda hatbrottsutredare och regionala myndigheter utbildar kontinuerligt sin personal i frågor om hatbrott. 23. Vid Polismyndigheten i Stockholms län samordnas arbetet mot hatbrott av en hatbrottsjour. Hatbrottsjouren utbildar personal i bemötande av brottsoffer och utgör stöd vid utredningar av hatbrottsanmälningar i syfte att öka antalet åtal för brott med hatbrottsmotiv. Hatbrottsjouren samverkar även med olika organisationer, intresseföreningar, forskare och myndigheter. 24. Polismyndigheterna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län har inrättat särskilda s.k. dialogpoliser som en länk mellan polisledningen och dem som arrangerar olika opinionsyttringar, främst demonstrationer. Syftet med dialogpoliser är att undvika missförstånd vid opinionsyttringar. Åklagarmyndigheten och Justitiekanslern 25. Åklagarmyndigheten har fortsatt prioriterat bekämpningen av hatbrott. Grundutbildningen för åklagare, vilken är obligatorisk för alla nya åklagare, innehåller ett avsnitt om tolv lektioner om mänskliga rättigheter i vilket hatbrott tas upp. 26. Hos Åklagarmyndighetens särskilda utvecklingscentrum med ansvar för bl.a. hatbrott och frågor om mänskliga rättigheter med anknytning till straffrätten, pågår ett projekt som syftar till att skapa verktyg för att kunna identifiera hatbrottsärenden i myndighetens system på ett bättre sätt. Avsikten är därefter att använda verktyget för att kunna granska hanteringen samt identifiera bristerna och var i rättskedjan de uppstår. Åklagarmyndigheten önskar bland annat kunna svara på frågor som exempelvis vad som händer med ett hatbrottsärende senare i rättskedjan och i vilken utsträckning straffskärpningsgrunden tillämpas. Härigenom kan bättre

8 8 förutsättningar och underlag skapas för vidare uppföljning och granskning av polis och åklagares hantering av hatbrotten. 27. Under 2011 deltog Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i ett projekt inom OSCE (ODIHR) med målsättning att utforma nya riktlinjer för åklagaren avseende hatbrott. Riktlinjerna har ännu inte publicerats. 28. Justitiekanslern, som är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott, inledde under 2011 förundersökningar angående ifrågasatt hets mot folkgrupp i tre ärenden. Förundersökning pågår och åtal har väckts i ett fall. Antalet inledda förundersökningar avseende hets mot folkgrupp har under de senaste åren minskat. Statistiken över hatbrott m.m. 29. År 2006 tog Brottsförebyggande rådet (Brå) över ansvaret för hatbrottsstatistiken från Säkerhetspolisen. Statistiken består i huvudsak av polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och publiceras årligen i en rapport. Under 2008 genomförde Brå en definitionsförändring av vad som är ett hatbrott i hatbrottsstatistiken. Utöver främlingsfientliga eller rasistiska hatbrott mot minoriteter, islamofobiska hatbrott, antisemitiska hatbrott och homofobiska hatbrott förändrades definitionen till att även omfatta främlingsfientliga hatbrott mellan minoriteter och mot majoriteten, övriga antireligiösa hatbrott, bifobiska hatbrott, heterofobiska hatbrott och transfobiska hatbrott. Sedan 2008 särredovisas dessutom afrofobiska och antiromska hatbrott. 30. Vid sidan om tidigare använda urvals- och sökprinciper i produktionen av hatbrottsstatistiken används sedan 2008 en hatbrottsmarkering som polisen då införde i sitt datoriserade system för att hantera anmälningar. Detta tillägg har bidragit med ett marginellt tillskott av identifierade hatbrottsanmälningar i statistiken. Från och med år 2007 ingår även självrapporterad utsatthet för främlingsfientliga och homofobiska hatbrott utifrån Nationella Trygghetsundersökningen i hatbrottsstatistiken. 31. Det finns för närvarande inga möjligheter att följa de anmälda hatbrotten genom hela rättskedjan. Sedan en tid pågår dock ett omfattande utvecklingsarbete av rättsväsendets informationsförsörjning inklusive kriminalstatistiken som bland annat syftar till att ärenden ska kunna följas genom rättskedjan. 32. Åren var antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv mellan per år. Definitionsändringen inför 2008 års statistikproduktion medförde att fler grupper av människor inkluderades i Brå:s hatbrottsdefinition. Till följd av detta ökade

9 9 antalet anmälningar med identifierade hatbrottsmotiv till år Sedan dess har nivån minskat något. År 2010 var antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv 5 139, varav 40 procent utgjordes av olaga hot och ofredande, och 10 respektive 3 procent utgjordes av hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. 33. Utvecklingen är liknande för polisanmälningar med identifierade främlingsfientliga/rasistiska motiv. Åren låg antalet anmälningar mellan År 2008 var antalet anmälningar 4 224, för att år 2010 vara Även för polisanmälningar med främlingsfientliga eller rasistiska motiv utgjordes 40 procent av olaga hot och ofredande, medan 10 respektive 4 procent utgjordes av hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. 34. Antal anmälda och uppklarade brott avseende hets mot folkgrupp och olaga diskriminering under åren : Hets mot folkgrupp Anmälda brott Uppklarade brott Andel anmälda brott som lett till åtal, åtalsunderlåtelse el strafföreläggande (personuppklaring) 5% (41) 8% (56) 9% (70) 8% (63) 9% (66) 7% (54) Olaga diskriminering Anmälda brott Uppklarade brott Andel anmälda brott som lett till åtal, åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande (personuppklaring) Källa: Brå 3%(12) 0% (1) 1% (2) 0% (1) 0% (1) 0% (1) 35. Vid de ärendegranskningar som har gjorts av Brå har det framkommit några möjliga orsaker till att det är så få fall av olaga diskriminering som lagförs. En möjlig orsak är att anmälarnas syn på vad som kan utgöra olaga diskriminering i många fall är vag. Detta bidrar till att det är relativt vanligt att sådana anmälningar från strikt juridisk utgångspunkt är obefogade och således inte möjliga att driva till lagföring. En annan möjlig orsak är att det kan vara svårt att leda i bevis att motivet till gärningen i fråga har varit att diskriminera någon.

10 10 Slutligen kan det noteras att det förekommer att parterna i diskrimineringsärenden kommer överens om ekonomisk kompensation efter det att polisanmälan har gjorts. I vissa sådana situationer kan det förekomma att målsäganden inte längre är intresserad av att aktivt medverka i brottsutredningen. 36. Även när det gäller hets mot folkgrupp är antalet personuppklaringar litet i förhållande till antalet anmälningar. Det kan konstateras att många av dessa brott avser klotter, meddelanden och olika typer av kränkande förfaranden som sällan kan knytas till en individ eller en grupp individer. Det saknas ofta reella möjligheter att utreda dessa brott varför de ofta klaras upp på teknisk väg i stället för att personuppklaras. 37. I maj 2011 redovisade Brå ett regeringsuppdrag med en uppföljning av rättsväsendets arbete med hatbrott åren Bland annat konstaterades att hatbrottsutbildningen som en del av grundutbildningen för poliser har utvecklats på ett positivt sätt och att vissa polismyndigheter gjort förhållandevis ambitiösa utbildningsinsatser. I utbildningen för fiskaler och nyutnämnda domare har det tillkommit några inslag om hatbrott. För utbildningsinsatserna för åklagarna se punkten 25 i denna rapport. Civilrättslig lagstiftning Diskrimineringslagen 38. Den 1 januari 2009 trädde en ny lag, diskrimineringslagen (2008:567), i kraft. Den nya lagen ersatte de tidigare lagarna mot diskriminering. Lagen förbjuder diskriminering som har samband med bl.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Med etnisk tillhörighet avses i lagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 39. Begreppet ras som tidigare ingått i definitionen av diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet togs bort i den nya diskrimineringslagen. Ordet ras används inte i lagen eftersom lagen utgår från att alla tillhör en och samma ras; människorasen. Förändringen innebär dock inte att skyddet mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet försämras. I stället upptar definitionen orden hudfärg och annat liknande förhållande. Däri innefattas t.ex. föreställningar om att det skulle gå att indela människor i raser. 40. Diskrimineringslagen innehåller förbud mot diskriminering som gäller i princip inom alla samhällsområden. Förbudet gäller inom områdena arbetslivet, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk

11 11 verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd, värnplikt och civilplikt och offentlig anställning. 41. En ny påföljd, diskrimineringsersättning, infördes vid överträdelser av diskrimineringslagen. Syftet är att ge bättre förutsättningar för högre ersättningsnivåer till dem som diskrimineras. Diskrimineringsersättningen ska både vara en ersättning för den kränkning som överträdelsen innebär och verka avskräckande mot diskriminering. 42. I diskrimineringslagen infördes även en rätt för ideella föreningar att föra talan för den enskilde på motsvarande sätt som gäller sedan tidigare för arbetstagarorganisationer. Diskrimineringsombudsmannen 43. DO har tillsyn över att diskrimineringslagen följs. I samband med att ombudsmannen inrättades den 1 januari 2009 avvecklades de tidigare fyra ombudsmännen mot diskriminering; Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. 44. DO har fått bättre verktyg än de tidigare ombudsmännen mot diskriminering för att hantera aktörer som inte fullgör sina skyldigheter enligt diskrimineringslagen. Ombudsmannen kan t.ex. själv vitesförelägga arbetsgivare, utbildningsanordnare och näringsidkare som vägrar lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för ombudsmannens tillsyn, lämna uppgifter till ombudsmannen om vilka meriter den eller de har som tagits ut till anställningsintervjun, fått anställningen eller antagits till utbildning. Detsamma gäller de som vägrar ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatsen eller andra lokaler där verksamheten bedrivs eller komma till överläggningar med ombudsmannen. Tillämpning av den civilrättsliga lagstiftningen 45. Som framgår ovan i punkterna 43 och 44 i denna rapport är det DO:s uppgift att övervaka att diskrimineringslagen följs och att bekämpa diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett bl.a. etnisk tillhörighet. DO har inom ramen för sitt uppdrag möjlighet

12 12 att utreda klagomål om diskriminering i strid med diskrimineringslagens bestämmelser, och att därvid företräda den som utsatts för diskriminering vid förlikningar eller, i sista hand, i domstol. 46. Bland de anmälningar om diskriminering som DO mottar är etnisk tillhörighet den generellt sett vanligaste diskrimineringsgrunden inom alla samhällsområden. Under perioden mottog DO totalt 7960 anmälningar. Av dessa gällde sammanlagt 2282 (omkring 29 procent av det totala antalet anmälningar) diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. 47. Fördelningen av anmälningar till DO på olika samhällsområden redovisas i nedanstående tabell. Anmälningar diskrimineringsgrunden etnisk Totalt tillhörighet fördelade på samhällsområde Arbetsförmedling m.m Arbetslivet Bostad Ej lagskyddade områden* Hälso och sjukvård Medlemskap i arbetstagar- och arbetsgivarorganisation m.m. Näringsverksamhet samt yrkesbehörighet Offentlig anställning Socialförsäkring m.m Socialtjänst Utbildning Varor och tjänster Totalt Källa: DO *Med ej lagskyddade områden avses anmälningar som inte omfattas av diskrimineringslagens diskrimineringsskydd 48. Som framgår av tabellen handlar de vanligaste anmälningarna om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet om diskriminering i arbetslivet (totalt 883 anmälningar), vid tillhandahållandet av varor och tjänster (totalt 414 anmälningar) och utbildning (totalt 255 anmälningar). 49. Liksom för anmälningar beträffande övriga diskrimineringsgrunder var under perioden den vanligaste avslutsgrunden för anmälningar rörande etnisk tillhörighet ej diskriminering. Skälet för att ett ärende avslutas på denna grund kan t.ex. vara bevissvårigheter eller för svag koppling till angiven diskrimineringsgrund. Avslutsgrunden omfattar även utbildningsärenden där DO bedömer att huvudmannen har uppfyllt de krav på utredning och skäliga åtgärder som lagen ställer vid diskriminering.

13 Som framgår av nedanstående tabell har DO under perioden i 32 fall som gällde diskriminering, avslutat ärenden med hänvisning till att en lagakraftvunnen dom förelegat. I 51 fall har ärenden avslutats sedan en förlikning ingåtts i ärendet. Avslutade ärenden diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet Avslutsgrund Dom* Förlikning* Ej diskriminering Ej lagskydd Ej missgynnad enligt föräldraledighetslagen Facket företräder/överlämnat till facket Preskriberat Återkallat Annan orsak Ärenden överförda från de gamla ombudsmännen* Totalt Källa: DO *I statistiken för dom och förlikning ingår anmälningsärenden överförda från DO från de gamla ombudsmännen. Övriga avslutade ärenden överförda från de gamla ombudsmännen specificeras inte i tabellen, då begränsningar i systemet ej möjliggör en detaljerad ärendeindelning. Andra generella åtgärder för att motverka etnisk diskriminering samt främlingsfientlighet och liknande former av intolerans, Strategier mot diskriminering och insamling av statistik, särskilt om punkten 11 i kommitténs rekommendationer Diskrimineringsombudsmannens arbete 51. Som har redovisats i punkterna 43 och 44 i denna rapport, inrättades DO 2009 genom att de fyra tidigare ombudsmännen mot diskriminering slogs ihop till en myndighet. Som även har redovisats i punkterna i denna rapport, genomför DO undersökningar om diskriminering vilka ligger till grund för strategier mot diskriminering. Exempel på hur DO arbetar med särskilda projekt, fokusområden och samverkansformer ges i punkterna 56,57, 92, 151, 152, 169 och i denna rapport. En integrationspolitisk strategi

14 52. Integrationspolitikens genomförande förutsätter insatser inom många politikområden och av ett stort antal aktörer både nationellt, regionalt och lokalt. Det ställer höga krav på samsyn och samverkan mellan berörda myndigheter. Dessa behov tillgodoses bäst inom ramen för en samlad strategi som anger en övergripande och långsiktig inriktning för politiken, men som också avgränsar den i realistiska och uppföljningsbara mål och prioriteringar för verksamheten. En ny integrationspolitisk strategi håller därför på att tas fram. Områden som är särskilt viktiga att belysa är hur arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda kan öka, hur efterfrågan på arbetskraft kan stimuleras och vilka insatser i övrigt som är relevanta för att påskynda arbetsmarknadsetableringen. Insamling av statistik 53. När Integrationsverket lades ner kom den statistiska verksamheten att flyttas till Statistiska centralbyrån (SCB). Databasen, STATIV, som Integrationsverket tillhandahöll ligger numera under SCB:s ansvar. STATIV är en longitudinell individdatabas och avser samtliga folkbokförda personer per den 31 december Arbetsmarknadsdepartementet har sammanställt publikationen, Fickfakta 2010, där tabeller och diagram är uppdelade efter utrikes och inrikes födda eller efter födelseregion samt svensk och utländsk bakgrund. De är även könsuppdelade där det har varit möjligt. Statistiken i boken har samlats in från flera håll. SCB är en av de mest frekventa uppgiftslämnarna, men det finns statistik även från Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Statens Skolverk, Migrationsverket m.fl.. Publikationen har tidigare getts ut av Integrationsverket. Tillståndet och utvecklingen på integrationsområdet följs i huvudsak upp av respektive myndighet. Därutöver har SCB ett uppdrag att regelbundet redovisa integrationsstatistik på lokal-, regional- och riksnivå samt en årlig integrationsrapport. Statligt stöd till organisationer, särskilt om punkten 12 i kommitténs rekommendationer Stöd till lokal och regional antidiskrimineringsverksamhet Ungdomsstyrelsen fördelar medel till lokal och regional antidiskrimineringsverksamhet i enlighet med förordning (2002:89) om statligt stöd för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering. Stödet ges till organisationer och stiftelser för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering inom alla diskrimineringsgrunder som lagstiftningen och regeringen föreskriver.

15 Syftet med stödet är att förebygga och motverka diskriminering genom avgiftsfri rådgivning och information till enskilda och genom opinionsbildning, kurs- och seminarieverksamhet eller allmän information och rådgivning. Under 2012 har 10 miljoner kronor fördelats för detta syfte. 55. Lokala antidiskrimineringsbyråer får stöd i enlighet med ovanstående förordning är s.k.. Verksamheterna bygger på lokal förankring med ett engagemang från frivilliga och ideellt arbetande personer. Talerätten för enskilda organisationer som infördes genom diskrimineringslagen har t.ex. använts av antidiskrimineringsbyråer. 56. DO har under perioden upprätthållit en kontinuerlig kontakt med de lokala antidiskrimineringsbyråerna. En nationell referensgrupp med representanter från byråerna har initierats för att verka för en kontinuerlig dialog. Denna samrådsgrupp synkroniserades med byråernas nationella kommitté. Utbytet har bestått i att planera gemensamma träffar där byråernas representanter också får träffa DO:s anställda. 57. En väsentlig del av DO:s arbete mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter utgörs av olika former av samverkan med företrädare för det civila samhället. Denna samverkan ger bl.a. tillgång till kunskaper och erfarenheter kring frågor inom dess verksamhetsområde och ökar därigenom DO:s möjlighet att mer effektivt genomföra sitt uppdrag. Avsikten är även att DO ska kunna fungera som en kunskapskälla och stödja företrädare för det civila samhället i deras arbete för att tillvarata målgruppernas rättigheter och att individers kunskap om diskrimineringsskyddet ska öka. Stöd till verksamhet mot rasism och liknande former av intolerans 58. Ungdomsstyrelsen fördelar också statsbidrag till frivilligorganisationer eller stiftelser i enlighet med förordning (2008:62) om statsbidrag till verksamhet mot rasism och liknande former av intolerans. Syftet med bidraget är att stödja verksamheter som förebygger och motverkar rasism och liknande former av intolerans, som bl.a.: islamofobi, afrofobi, antisemitism, antiziganism och homofobi. Under 2012 fördelas drygt 8 miljoner kronor i projektbidrag till verksamheter mot rasism och intolerans. Stöd till verksamhet mot våldsbejakande extremism och stöd till avhopparverksamhet 59. Ungdomsstyrelsen fördelar även bidrag till verksamheter som förebygger att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistmiljöer, eller stödjer individer som avser att lämna sådana miljöer i enlighet med förordning (2011:1508) om statsbidrag för 15

16 verksamhet mot våldsbejakande extremism. Bidrag för detta ändamål får lämnas till ideella föreningar och stiftelser som inte är statliga eller kommunala. Under 2012 fördelas 2,7 miljoner kronor till verksamhet mot våldsbejakande extremism och stöd till avhopparverksamhet. Regeringen ger även under 2012 ett särskilt stöd på 1,8 miljoner kronor till organisationen Exit som arbetar med avhopparverksamhet. 16 Stöd till organisationer bildade på etnisk grund 60. Ungdomsstyrelsen fördelar även stöd till organisationer i enlighet med förordning (2008:63) om statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund. Syftet med stödet är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter kring kultur, språk och identitet samt delaktighet i samhället. För 2012 finns 19 miljoner kronor att fördela. Som framgår av punkten 72 i denna rapport fördelas även statsbidrag till de nationella minoriteternas organisationer. En utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans 61. Regeringen utsåg i maj 2011 en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans kan effektiviseras. Utredaren ska bl.a. sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och intoleranta attityder i samhället samt förslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att motverka främlingsfientlighet och liknande intolerans. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 26 oktober En nationell handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism 62. Med utgångspunkt i bl.a rapporter från Säkerhetspolisen och Brottsförebyggande rådet om våldsbejakande politisk och islamistisk extremism i Sverige har regeringen antagit en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44). Handlingsplanen utgår från demokratipolitiken och betonar det förebyggande arbetet mot extremism. Med våldsbejakande extremism menas i detta sammanhang såväl grupper och individer i vitmaktmiljön som i den autonoma miljön samt våldsbejakande islamism. 63. Handlingsplanen innehåller bl.a. åtgärder för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism, förebygga att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och underlätta avhopp för dem som redan anslutit sig till sådana grupper. Vidare innehåller handlingsplanen åtgärder för att stärka strukturer för samverkan och

17 åtgärder för att motverka grogrunden för det ideologiskt motiverande våldet. Den gäller för åren Artikel 2.2. Positiv särbehandling, särskilt vad gäller punkten 13 i kommitténs rekommendationer 64. Positiv särbehandling är ett omstritt begrepp och inte definierat i svensk lagstiftning. I internationella dokument finns heller inte någon given enhetlig definition av begreppet positiv särbehandling. Det är tydligt att avsaknaden av en klar definition av positiv särbehandling ofta leder till missförstånd. 65. När det gäller den form av positiv särbehandling som består i mer ingripande åtgärder och är ett avsteg från likabehandlingsprincipen finns, ur ett strikt juridiskt perspektiv, undantag från diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen(regler om sådan positiv särbehandling) för etnisk tillhörighet inom arbetsmarknadspolitiken, vid start eller bedrivande av näringsverksamhet och inom vissa delar av utbildningsväsendet (åtgärder inom en folkhögskola eller studieförbund). Det diskrimineringsförbud som finns för dessa områden innebär inget hinder mot tillämpning av bestämmelser eller åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. 66. Ett sådant undantag från diskrimineringsförbudet finns inte inom arbetslivet och för andra samhällsområden. Några av skälen till att positiv särbehandling avseende etnisk tillhörighet inte är tillåten för arbetsgivare och inom övriga samhällsområden, uppges vara att särbehandling strider mot principen om likabehandling, svårighet att avgränsa målgrupper, vilka kriterier som skall ligga till grund för en arbetsgivares bedömning, etnisk registrering (integritetsproblem), vilka etniska grupper som bör omfattas av en positiv särbehandling, risk för konflikt mellan individ och grupp samt rättsosäkert och oförutsägbart. Det kan även antas att positiv särbehandling på etnisk grund kommer att tillämpas i liten utsträckning. 67. Det pågår dock en mängd insatser i Sverige som kan beskrivas som uppsökande, uppmuntrande, allmänt främjande och förstärkande åtgärder i syfte att påskynda utvecklingen i riktning mot lika rättigheter och lika möjligheter för alla oavsett etnisk tillhörighet. Det gäller dels generella insatser som riktar sig till hela befolkningen men som kommer många personer tillhörande underrepresenterade

18 grupper till godo, dels riktade insatser som baseras på särskilda individuella behov eller förutsättningar samt säråtgärder som riktas till nyanlända invandrare eller nationella minoriteter som grupp. Dessa åtgärder brukar i Sverige hållas isär från det strikt juridiska begreppet positiv särbehandling men som i många internationella sammanhang skulle kunna anses vara former sådan särbehandling. 68. Som exempel på åtgärder av främjande karaktär kan följande nämnas. Det finns bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen inom arbetslivet och utbildningsområdet för bl.a. diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Bestämmelserna om aktiva åtgärder innebär att arbetsgivaren, i samverkan med arbetstagare, ska främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet genom att genomföra sådana åtgärder som kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. De ska även förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och verka för att personer oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Aktiva åtgärder är avsedda att verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att motverka diskriminering. Bestämmelserna om aktiva åtgärder är inte i första hand avsedda att tillämpas i enskilda fall. De är i stället framåtsyftande och av generell eller kollektiv natur. 69. För att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden särskilt för nyanlända finns det även ett antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är av främjande karaktär. Dessa åtgärder redovisas i punkterna i denna rapport. Bland andra främjande insatser som regeringen initierat finns åtgärder för de nationella minoriteterna. Dessa åtgärder redovisas i punkterna i denna rapport. Nationella minoriteter Minoritetspolitiken 70. Som framgår av punkterna i den femtonde och sextonde rapporten från Sverige, inrättades en särskild minoritetspolitik år Ett flertal statliga åtgärder har vidtagits, bl.a. mot diskriminering, för att skydda de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. En reform av det minoritetspolitiska området har därefter skett med början 2009, vilket förstärkt de nationella minoriteternas rättigheter på en rad olika områden. En närmare beskrivning av reformen görs under punkterna i denna rapport. 18

19 Som framgår av punkten 65 i den sjuttonde och artonde rapporten har regeringens samrådsförfarande med de nationella minoriteternas organisationer förstärkts genom att den årliga gemensamma överläggningen har kompletterats med enskilda möten med respektive minoritetsgrupp. 72. Det finns även ett statsbidrag till organisationer som företräder andra nationella minoriteter än samer. Länsstyrelsen i Stockholm län administrerar detta bidrag. Myndigheten har tagit fram verkställighetsföreskrifter, vilka trädde i kraft den 1 juni 2011.Elva organisationer ansökte om bidrag 2011 Samtliga elva organisationer beviljades medel om totalt 4,6 miljoner kronor. Sametinget fördelar bidrag till samiska organisationer och ger partistöd till partier i Sametinget. En strategi för de nationella minoriteterna 73. I juni 2009 antog Sveriges riksdag propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272). Den nya strategin genomförs från och med januari Syftet med strategin är bl.a. att ta ett samlat grepp om minoritetsfrågorna genom att förtydliga de minoritetspolitiska målen, tydliggöra statliga och kommunala myndigheters ansvar samt införa ett system för uppföljning. Strategin innehåller åtgärder för att säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets minoritetskonventioner, bättre följa upp genomförandet av minoritetspolitiken, motverka diskriminering av, och utsatthet för, de nationella minoriteterna, stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande, samt främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. 74. Den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter har förtydligats genom lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2010 och gäller i hela landet. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppdrag att följa upp efterlevnaden av lagen. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget lämna årligen en rapport till regeringen om kommuners, landstings och statliga myndigheters tillämpning av lagen. 75. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har, inom ramen för sina uppföljningsuppdrag, genomfört samrådsmöten med företrädare för de nationella minoriteternas organisationer. Under 2011 har Länsstyrelsen och Sametinget påbörjat ett arbete för att utveckla formerna för samråd så att dessa ska kunna bli en mer jämbördig process mellan myndigheter och minoriteter.

20 76. För att öka kunskapen om de nationella minoriteterna och minoritetsrättigheterna driver Sametinget webbsidan minoritet.se. Webbsidan utgör ett viktigt stöd i arbetet med nationella minoritetsfrågor. Webbsidan minoritet.se hade under 2011 närmare 3000 besök i genomsnitt per månad. Vidare har ett särskilt intranät initierats på minoritet.se under 2011 som ska fungera som ett forum för de tjänstemän som arbetar med minoritetsfrågor. 77. Minoritetsreformen har inneburit att de nationella minoriteterna, däribland urfolket samerna, har fått förbättrade möjligheter till inflytande. Det är av avgörande betydelse för att synliggöra gruppernas behov i samhället. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (5 lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk). Samrådsskyldigheten i lagen har medfört en mobilisering inom de samiska, och övriga nationella minoriteternas, organisationer. Under de senaste åren har förvaltningsområdena utvidgats med fler kommuner och landsting. Under 2011 tillkom fem kommuner och ett landsting och 2012 har ytterligare nio kommuner och två landsting anslutits frivilligt till ett förvaltningsområde efter ansökan hos regeringen. Regeringens reform innebär därmed en utvidgning av det förstärkta minoritetsskyddet för minoritetsspråken från sju kommuner och ett landsting 2009 till 56 kommuner och 12 landsting De kommuner och landsting som ingår i ett förvaltningsområde uppbär riktade statsbidrag för merkostnader som föranleds av det förstärkta skyddet för minoritetsspråken och för andra insatser som syftar till att främja bevarandet av dessa minoritetsspråk. Från och med 2012 uppgår statsbidraget till drygt 62 miljoner kronor. Från dessa finns särskilda medel avsatta för att stärka samernas, tornedalingars och sverigefinnars samråd inom förvaltningsområdet. 78. Ambitionen i den svenska minoritetspolitiken har i och med reformen höjts avsevärt. Det handlar bl.a. om att en struktur som får minoritetspolitiken att förverkligas på ett bättre sätt har skapats och nu implementeras. En viktig utgångspunkt för reformarbetet är att stärka urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas egenmakt och förutsättningar att bevara och revitalisera språk och kultur. Romer, särskilt om punkten 18 i kommitténs rekommendationer Delegationen för romska frågor 79. Regeringen tillsatte 2006 en statlig utredning, Delegationen för romska frågor. Den hade bl.a. i uppgift att inhämta, sammanställa, analysera och redovisa erfarenheter och kunskap om romers situation. Inom ramen för uppdraget genomförde Delegationen studier om romers situation i Sverige inom bl.a. romska barns utbildning, om 20

21 romska ungdomars situation och om attityder och kunskap om romer. Delegationen redovisade sitt uppdrag i juli 2010 genom betänkandet Romers rätt en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55). Betänkandet har legat till grund för en ny tjugoårig strategi för romsk inkludering, vilken beskrivs i punkterna nedan. En strategi för romsk inkludering 80. Regeringen beslutade i februari 2012 skrivelsen En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering (skr 2011/12:56). Det övergripande målet för den tjugoåriga strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. De då tjugoåriga romernas rättigheter bör tas till vara inom ordinarie strukturer och verksamhetsområden i lika hög grad som rättigheterna för tjugoåringarna i den övriga befolkningen. 81. Målgruppen för strategin är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. Kvinnor och barn är särskilt prioriterade. Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på principen om icke-diskriminering. Regeringen har avsatt särskilda medel, 46 miljoner, kronor under inom ramen för strategin. 82. Strategin innehåller mål och åtgärder inom sex verksamhetsområden: utbildning, arbete, bostad, hälsa och social omsorg och trygghet, kultur och språk samt civilsamhällets organisering. Återkommande uppföljning kommer att ske i förhållande till de sex målen för de olika verksamhetsområdena. 83. Genomförandet av strategin bör präglas av romsk delaktighet och romskt inflytande. För att påskynda utvecklingen gör regeringen en särskild satsning i ett antal kommuner, en så kallad pilotverksamhet, i vilken också landsting kommer att involveras. Bland de statliga åtgärderna i pilotverksamheten ingår utbildning av brobyggare, att pröva användningen av hälsokommunikatörer och ökad kunskap om stöd till romska barn i skolan. Utbildning för romer 84. I och med den nya skollagen flyttades bestämmelserna om modersmålsundervisning i grundskolan och gymnasieskolan från förordning till lag. Romani chib är ett nationellt minoritetsspråk och elever med grundläggande kunskaper i ett nationellt minoritetsspråk har utökade rättigheter till modersmålsundervisning. Det innebär t.ex. att romani chib inte behöver vara det dagliga umgängesspråket i hemmet eller att det måste finnas minst fem elever som önskar läsa språket för att elevens rätt till modersmålsundervisning ska kunna tas i anspråk. 21

22 Vissa nationella satsningar planeras också såsom utveckling och produktion av böcker och andra lärverktyg på samtliga varieteter av romani chib för barn, unga och vuxna, telefonrådgivning till romska flickor och kvinnor i frågor om sexuell och reproduktiv hälsa liksom ökad kunskap om jämställdhet. 86. Statens skolverk har i april 2012 fått i uppdrag att delta i pilotverksamheten för romsk inkludering ; att bättre beskriva romska barns och elevers situation i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola i de kommuner som ingår i pilotverksamheten; att tillse att lämplig utbildning görs tillgänglig för att utbilda totalt ca 20 brobyggare inom förskola, förskoleklass och grundskola i de kommuner som ingår i pilotverksamheten i syfte att förbättra den romska minoritetens utbildningssituation; att främja utveckling och produktion av böcker och andra lärverktyg på samtliga varieteter av romani chib för barn, unga och vuxna och att informera alla skolhuvudmän och rektorer om nationella minoriteter och deras rättigheter. 87. Därutöver har regeringen angett att Skolinspektionen bör få i uppdrag att granska hur skolorna i pilotkommunerna för romska elever uppfyller skollagens krav när det gäller skolplikt, undervisning och rätten till särskilt stöd för den elev som är i behov av det; att ett utbildningsmaterial för grundskolenivå om de nationella minoriteterna bör utarbetas och att regeringen avser att återkomma i frågan om åtgärder för hur Sverige bättre kan uppfylla åtagandena i Europarådets minoritetskonventioner när det gäller tillgång på lärare som kan undervisa i och på de nationella minoritetsspråken 88. I regleringsbrevet för 2011 fick Skolinspektionen också i uppdrag att granska hur huvudmännen informerar om rätten till och fullgör sina skyldigheter att erbjuda modersmålsundervisning i minoritetsspråken enligt skollagen (2010:800), skolförordningen (2011:185), gymnasieförordningen (2010:2039), den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Rapporten bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet. 89. När det gäller rekrytering av lärare har regeringen sedan 2007 genomfört flera satsningar på utbyggnad av utbildning i nationella minoritetsspråk. För att ytterligare stärka arbetet fick Högskoleverket 2010 ett uppdrag att föreslå åtgärder för hur tillgången på lärare som kan undervisa i och på nationella minoritetsspråk kan ökas samt, om det bedöms lämpligt, föreslå förändringar i nuvarande ansvarsfördelning. 90. Regeringen har även tillsatt utredningen Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå som bl.a. med

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

3 Punkt 97 4 Punkt Punkt 104 och Punkt kap. Högskoleförordningen (1993:100)

3 Punkt 97 4 Punkt Punkt 104 och Punkt kap. Högskoleförordningen (1993:100) Sverige välkomnar rådgivande kommitténs tredje yttrande. Sverige har gått igenom innehållet i rapporten och anser att rådgivande kommitténs analys är grundligt genomförd och av innehållet i yttrandet framgår

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Kommittédirektiv Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder Dir. 2009:72 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur ett skydd mot

Läs mer

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2008:130. Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2008:130. Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Kommittédirektiv Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter Dir. 2008:130 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka

Läs mer

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella

Läs mer

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Kommittédirektiv En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen Dir. 2018:99 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vilka åtgärder

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen Syftet med lagen är att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-07 Handläggare Karin Skoglund Telefon: 08-50829454 Till Kommunstyrelsen Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering; SFS 2003:307 Utkom från trycket den 16 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens ändamål

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-10-10 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2016-10-25 Betänkande

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Att förstå diskrimineringslagen

Att förstå diskrimineringslagen Att förstå diskrimineringslagen Trollhättans stad 20130320 Susanne.Fransson@gu.se www.diskrimineringslagen.se 0735873735 Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid bemärkelse Utbildning i vid bemärkelse

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv Kraftsamling i arbetet mot antiziganism Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Dir. 2014:47 Sammanfattning En kommitté en kommission mot antiziganism ska komplettera och förstärka

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering

Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet. Eva Nikell,

Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet. Eva Nikell, Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet Eva Nikell, eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Lagens ändamål Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars www.delmi.se @Delmigram Ny kunskapsöversikt Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv (Delmi

Läs mer

Främlingsfienden inom oss (SOU 2012:74)

Främlingsfienden inom oss (SOU 2012:74) SOCIALFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SON 2013-04-16 SID 1 (6) 2013-03-25 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialnämnden Svar på remiss av betänkande

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Dnr 2017:01151 Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK Sammanfattning Skolverkets

Läs mer

Arbetsrätt, diskriminering Tomas Björck Förhandlingssektionen

Arbetsrätt, diskriminering Tomas Björck Förhandlingssektionen Cirkulärnr: 2003:57 Diarienr: 2003/1470 P-cirknr: 2003-2:15 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsrätt, diskriminering Tomas Björck Förhandlingssektionen Datum: 2003-06-26 Mottagare: Rubrik: Bilagor:

Läs mer

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är: 2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87)

Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) Östermalms stadsdelsförvaltning socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-06-14 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-08-24 Bättre skydd mot diskriminering

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut II:3 Arbetsmarknadsdepartementet 2013-12-12 A2013/4180/DISK A2013/4655/SV A2013/4745/DISK Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag

Läs mer

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut 48 2015-12-17 Ku2015/03083/DISK Kulturdepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen 7:1 och 7:2 Åtgärder för

Läs mer

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen DO

Diskrimineringsombudsmannen DO Diskrimineringsombudsmannen DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar för ett samhälle fritt från diskriminering. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering. Vi bevakar

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade

Läs mer

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Handläggare: Pär Wiktorsson Dnr: PM3-2/0506 2006-05-23 Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning har fått Diskrimineringskommitténs betänkande En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Läs mer

2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier 2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier Innehåll: Inledning Duveholmsgymnasiets övergripande mål Definitioner Hur motverkar vi diskriminering och trakasserier Åtgärder

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-03-15 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Stockholms stads

Läs mer

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG

Läs mer

Nuläge, utmaningar och tips i det kommunala arbetet med romsk inkludering

Nuläge, utmaningar och tips i det kommunala arbetet med romsk inkludering Nuläge, utmaningar och tips i det kommunala arbetet med romsk inkludering Informationsträff, Stockholm 190515 Mirelle Gyllenbäck, Länsstyrelsen i Stockholms län Strategin för romsk inkludering - mål Den

Läs mer

Kulturdepartementet. Växel: Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Stockholm

Kulturdepartementet. Växel: Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Stockholm Kulturdepartementet Växel: 08-405 10 00 Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: 103 33 Stockholm Arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering 2012 2032 Produktion: Kulturdepartementet Foto

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut IV 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2014-12-18 A2014/4438/DISK A2014/1080/DISK A2014/3779/DISK m.fl. Se bilaga 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 10422 Stockholm Regleringsbrev för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN 2011-08-30 RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN BUN 2014/0288 003 Handläggare Mia Wiman-Olsson Sakkunnig, utbildningskontoret

Läs mer

Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder Beslut 2018-07-02 Sida 1 (5) Ärende GRA 2017/101 handling 5 Handläggare Caroline Mitt Härnösands kommun 871 80 Härnösand Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Den nya diskrimineringslagen

Den nya diskrimineringslagen Den nya diskrimineringslagen Trollhättans stad 20110518 Susanne.Fransson@gu.se www.diskrimineringslagen.se 0735873735 Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid bemärkelse Utbildning i vid bemärkelse

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland

Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland Promemoria 2019-02-05 U2019/00343/S Utbildningsdepartementet Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet

Läs mer

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun 2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik.

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik. Yttrande 2017-09-07 Ku2017/01534/DISK Dnr 009-394-17 Ks Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK Sammanfattning Av utredningen

Läs mer

Riktlinjer för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Riktlinjer för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RIKTLINJER, UN 25 1(6) Riktlinjer för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2(6) Utbildningsnämndens riktlinjer för främjande av likabehandling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever; Utkom från trycket den 28 februari 2006 utfärdad den 16 februari 2006. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

TILLÄGG I DELEGATIONSFÖRTECKNING FÖR BARN OCH UNGDOM UTIFRÅN NY LAGSTIFTNING

TILLÄGG I DELEGATIONSFÖRTECKNING FÖR BARN OCH UNGDOM UTIFRÅN NY LAGSTIFTNING Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-07-20 SDN 2006-08-24 Dnr 403-263/2006 TILLÄGG I DELEGATIONSFÖRTECKNING FÖR BARN OCH UNGDOM

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

Sammanfattning. En viktig del av verksamheten har varit att synliggöra vad begreppet antiziganism står för och dess betydelse för romers mänsk-

Sammanfattning. En viktig del av verksamheten har varit att synliggöra vad begreppet antiziganism står för och dess betydelse för romers mänsk- Sammanfattning Kommissionen har haft regeringens uppdrag att åstadkomma en kraftsamling i arbetet mot antiziganism och att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan den romska gruppen och samhället

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Förskola/skola Hemsjö förskola Läsår 2018 / 2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera

Läs mer

Tillsyn avseende Kramfors kommuns arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende Kramfors kommuns arbete med aktiva åtgärder Beslut 2018-07-02 Sida 1 (5) Ärende GRA 2017/102 handling 5 Handläggare Caroline Mitt Kramfors kommun 872 30 Kramfors Tillsyn avseende Kramfors kommuns arbete med aktiva åtgärder Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av

Läs mer

Den nya diskrimineringslagen från , Vad innebär den för LiU?

Den nya diskrimineringslagen från , Vad innebär den för LiU? Den nya diskrimineringslagen från 2009-01-01, Vad innebär den för LiU? ISY 2009-01-14, 11-12 Elin Liljeblad, universitetsjurist Kristin Ljungemyr, koordinator för lika villkor Syftet med timmen Att ni

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIONEN - KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) SDN 2010-03-25 2010-03-11 Handläggare: Marianne Berg Ekbom Telefon: 508 01 526 Till Rinkeby- Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter. stockholm.se

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter. stockholm.se 1 (14) Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter stockholm.se 2 (14) Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr:

Läs mer

Hatbrottsgruppen Stockholm

Hatbrottsgruppen Stockholm Hatbrottsgruppen Stockholm 1 De mänskliga rättigheterna Rätten att inte bli diskriminerad Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Dir. 2014:103

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Dir. 2014:103 Kommittédirektiv En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Dir. 2014:103 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor Bilaga till 88 2017-06-05 Kulturdepartementet Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor Sammanfattning En utredare ska närmare utreda hur ett nationellt

Läs mer

Tillsyn avseende risker för diskriminering samt utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende risker för diskriminering samt utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder Beslut 2017-07-07 Sida 1 (5) Ärende GRA 2017/56 handling 19 Handläggare Emmah Edström Stiftelsen Tillsyn avseende risker för diskriminering samt utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

KS 10 22 MAJ 2013. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta. att avge yttrande i enlighet med bilaga 1.

KS 10 22 MAJ 2013. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta. att avge yttrande i enlighet med bilaga 1. KS 10 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2013-05-07 Diarienummer KSN-2013-0476 Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsdepartementet: Betänkande av utredningen om ett effektivare

Läs mer

Bristande tillgänglighet och annan diskriminering i skolan

Bristande tillgänglighet och annan diskriminering i skolan Bristande tillgänglighet och annan diskriminering i skolan Annika Jyrwall Åkerberg IURIS HUMANI Human Rights Consulting www.iuris.se Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av: - kön,

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling CENTRUM FÖR VUXENUTBILDNING Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Centrum för vuxenutbildning 2012 CENTRUM FÖR VUXENUTBILDNING 2 (10) Innehåll Inledning och bakgrund till planen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling HJO KOMMUN Barn och Utbildning Vuxenutbildningen Hjo Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vuxenutbildningen Läsår 2016/2017 Fastställd juni 2016 av Skolledning Personal Lagråd Upprättad:

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Varför en strategi och handlingsplan? Lunds kommuns strategi och handlingsplan för nationella

Läs mer

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Kommittédirektiv Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen Dir. 2008:25 Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det

Läs mer