PASS 1. Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på bebyggelse och infrastruktur, 12/ Innehåll

Transkript

1 PASS 1. Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på bebyggelse och infrastruktur, 12/ Innehåll PASS Dagvattenhantering i ett förändrat klimat Hur mycket nederbörd bör dagvattensystemet kunna hantera? Idag är det ofta dimensionerat för 10-årsregn. Vad är rimligt? Hur samverkar VA-enheten och planerings- och bygglovsenheten i planeringen? Bör det ske en ökad samverkan, och i så fall hur?... 3 Principer för byggnation i låglänta områden Fungerar 100 år som en generell planeringshorisont och att man använder olika risknivåer för olika typer av konstruktioner och användningsområden? Alternativa förslag? Risknivåer för olika typer av konstruktioner och användningsområden? Är det rimligt att tillåta skyddsåtgärder för att nå en acceptabel risknivå?

2 Under workshopen genofördes två diskussionspass. Pass ett behandlade frågor om dagvattenhantering i ett förändrat klimat och principer för byggnation i låglänta områden. Under pass två diskuterades klimatanapassning i samhällsplanering och klimatförändringarnas påverkan på väg och järnväg samt TV, radio, tele, IT-kommunikationer och el-och energidistribution. Deltagarna delades in i sju olika diskussionsgrupper med 5-6 personer i varje grupp. Antalet deltagare var 39 stycken. Nedan följer en sammanfattning av gruppernas svar under pass 1. PASS 1 Dagvattenhantering i ett förändrat klimat 1. Hur mycket nederbörd bör dagvattensystemet kunna hantera? Idag är det ofta dimensionerat för 10-årsregn. Vad är rimligt? Sammanfattningsvis ansågs det innebära för stora kostnader att öka dimensioneringen i befintliga system och bygga ut dagvattensystemet. Istället ansågs öppna lösningar och utjämningsmagasin som mer gångbara alternativ. Vid nybyggnation fanns det större öppenhet för att dimensinera dagvattensystemet för kraftigare regn än ett 10-årsregn. De synpunkter som kom fram under gruppdiskussionerna redovisas nedan i punktform. Det är rimligt att öka säkerheten men samtidigt innebär det mycket kostnader att göra åtgärder i dagvattensystemet. I dimensioneringen bör hänsyn tas till konsekvenserna av översvämning på platsen/recipienten. Frågan bör förtydligas dvs. vad som menas med 10-årsregn. Det blir oklart och kan bli missvisande så som det redovisas nu. Beror på vad som finns i området och på platsen. Dimensionera för 20-årsregn för att ha en beredskap för att klara ett 10-årsregn. Beror på skillnaden i diagnoser från 10, 20, 30 år I nya områden bör det dimensioneras för 50-årsregn! Vad är det för system? Endast ledningar osv eller även ytor/effekter som nås av LOD. LOD borde vara med. I befintliga områden är rörledningarna ofta dimensionerade för 10-årsregn. Det är svårt och dyrt att öka dimensionering i befintliga system. Det behöver göras plats i staden för infiltrering av vatten. VA-systemets olika komponenter har olika livslängd; 20år/50år/100år. Viktigt att ha klart för sig i planeringen vilka olika tidsramar det sätter. "10-årsregn", siffervärdet förändras över tid om vi får ett regnigare klimat. Rör dimensionerade för 10-årsregn är smalare år 2013 än t.ex. år Det ansågs som rimligt att dimensionera för 10-årsregn. Vid nybyggnationer kan man dock dimensionera för mer, t.ex. 30-årsregn. Det ansågs ej som gångbart att bygga ut dagvattensystemet. 2

3 Det är för mycket kostnader. Istället bör man betrakta öppna lösningar och utjämningsmagasin som mer gångbara lösningar. 100-årsregn Hitta områden och ytor som tål översvämning och inkludera dem i planeringen. Undvik instängda ytor som inte tål översvämning. LTA-områden; enskilda villapumpstationer kan ej läggas på 3,1 m, blir då ett högt torn. Däremot bör locket på områdets pumpstation säkras till 3,1 m. Viktigt att länsstyrelsen kräver dagvattenutredning för detaljplaner när det är relevant, (det krävs att länsstyrelsen kan bedöma). Kommunerna bör ta fram policys för dagvattenhantering. En utmaning är att hitta ytor för grönområden och utjämningsmagasin i innerstaden där de flesta ytorna idag redan används. Hantera dagvatten lokalt i olika varianter Väga kostnad mot nytta av mer väldimensionerade dagvattenledningar Livslängd på ledningssystemet? Bygga nya hus som tål översvämningar 2. Hur samverkar VA-enheten och planerings- och bygglovsenheten i planeringen? Bör det ske en ökad samverkan, och i så fall hur? Sammantaget sett över länets kommuner sker det idag en mer eller mindre samverkan mellan VA- och planeringsenheten i planärenden. Det ansågs dock som positivt med en ökad samverkan i ÖP- och DP-arbetet genom att t.ex. formalisera samverkan ännu mer. Det ansågs som mycket viktigt att VA-enheten kopplas in i startskedet av planeringsprocessen. Nedan presenteras de synpunkter som kom fram under diskussionerna. Samverkan kan alltid bli bättre. Formalisera mer, kalla till möten. Det ansågs som positivt med en ökad samverkan mellan VA-och planeringsenheten i planeringsskeendet (ÖP och detaljplanering). Tidigare har det inte varit en självklarhet att enheterna skall samarbeta. VA har ansetts som enbart en huvudman för frågan och har tidigare kopplats in först när planerna har behandlats och i stort sett varit klara. Det bedömdes som mycket viktigt att VA-enheten kopplas in startskedet av planeringsprocessen så att de har en möjlighet att bidra till planens utformning. Tidigt i planprocessen mellan alla enheter Karlskrona - just nu mycket bra samarbete ex. Pottholmen. Karlskrona kommun - samverkar vid varje planprojekt. Karlshamn kommun har regelbundna avstämningsmöten om pågående planärenden + kommande ärenden. Tvärsektoriell grupp. Bygglovsenheten kontaktar Miljöförbundet, VA beroende på ärenden. Har uppstartsmöten vid nya planärenden. Ärenden remitteras i bygglov -och förhandsbesked. Miljöteknik (VA-enheten) är med i ÖPfrågor och uppstartsmöten. Samråd + granskningsskedena - inhämta synpunkter Helst "inga synpunkter" vid samråd + granskning - har fungerat bra i samverkan till ett planförslag. Ronneby kommun - uppstartsmöten om planärenden med berörda sakområden. 3

4 Övriga synpunkter som framfördes behandlade vikten av LOD (lokalt omhändertagande av vatten), behovet av dagvattenstrategier och betydelsen av säkerhet kring dammar. VA-avdelningen vill ha LOD. När beteckningen gata/park anges i detaljplan- finns inte ekonomi till skötsel av området Behövs mer kunskap när det gäller höjdsättning i detaljplan vid LOD Behöver involvera gata/park mer än i dagsläget Viktigt med vegetation i områdena- helst LOD- mindre asfalt Behövs en dagvattenstrategi- viktigt att ta upp frågan tidigt i planeringsprocessen då frågan ofta kommer in för sent i planprocessen. Problem som kan uppstå i sådana fall är att man måste leda vattnet som inte följer områdets höjder/topografi Dammar- kan orsaka problem om de brsiter säkerhetsåtgärder krävs- kanske i form av staket vilket kan bli estetisk fråga Principer för byggnation i låglänta områden 1. Fungerar 100 år som en generell planeringshorisont och att man använder olika risknivåer för olika typer av konstruktioner och användningsområden? Alternativa förslag? Det fanns olika meningar kring huruvida 100 år fungerar som generell planerings horisont eller inte. Vissa ansåg att planeringshorisonten bör vara minst 100 år medan andra menade att den bör anpassas efter konstruktioners livslängd. Generellt ansågs det positivt att länsstyrelsen tar fram principer för byggnation i låglänta områden. Nedan presenteras framkomna synpunkter i punktform. Tidshorisonten 100 år är bra (det bör vara minst 100 år). Det rör till det med kortare tider för vissa byggnader. Man bör se över planeringshorisonten 10, 20, 50, 100 år beroende på konstruktionens livslängd. Viktigt att försöka få med försäkringsbolagen Det är fel att lägga två säkerhetsmarginaler på varandra (globala scenarier + återkomsttider). Det är fel att utgå från värsta-scenariot för global havsnivå, det finns många scenarier att välja på. Länsstyrelsen bör inte sänka gränserna men de bör föreslå intervall istället och låt kommunerna bestämma lita på människor. Intervall skulle i praktiken innebära att den nedre gränsen gäller. Politikerna vill utnyttja strandnära områden så mkt som möjligt. Rimlig planeringshorisont för städer: 100 år, infrastruktur 50 år, VA-delar är olika och borde relateras till livslängd år (pumpstation behöver ligga på 3,10 m medan villapumpstationer lägre?) Villa 50 år/100 år? (egna villan är 50 år; skulle i och för sig inte tycka det var så kul om kommunen sa att den bara skulle stå 50 år, redan uttjänt.); avskrivningstiden relevant om enskilda vill utsätta sig för hög risk borde de få göra det. Bra att länsstyrelsen gör detta. 4

5 Är positiv till användningen av 100 år som planeringshorisont. Det kan innebära svårigheter att få igenom saker politiskt när en så lång tidshorisont används. Att investera i skyddsåtgärder idag som lönar sig om x antal år i tiden kan vara svårt att få igenom politiskt. Det måste framgå tydligt att det som investeras idag är ekonomiskt gynnsamt. Ett exempel på åtgärd är att göra en ekonomisk kostnadsanalys som visar på vinsterna att bygga säkert i relation till att inte göra det. Utvärdering krävs efter ca 10 år Det finns stor konkurrens mellan kommunerna, avundsjuka att andra får bygga lägre än vi. De är bra med gemensamt resonemang, men behöver anpassas efter objekt. Detta är ett bra sätt att hantera dagens verklighet, oavsett havsnivåhöjning Gruppen var enig om att det är mycket bra att dessa riktlinjer tas fram av länsstyrelsen och att det blir olika risknivåer för olika markanvändning Generellt bra 2. Risknivåer för olika typer av konstruktioner och användningsområden? Länsstyrelsen utarbetar jus nu riktlinjer för byggnation i låglänta områden. Under workshopen presenterade SMHI preliminära resultat av den nya analys som de gör för beräknat högvattenstånd i Blekinge till år Därefter diskuterades riktlinjerna och de olika risknivåerna för olika typer av konstruktioner och användningsområden. Riktlinjerna som är under utarbetning kommer inte att förändra bedömningen av markens lämplighet, men däremot att ge underlag om vilka risknivåer som länsstyrelsen utgår ifrån vid bedömning av lämplighet för olika typer av byggnationer. I bedömningen är planeringshorisonten viktig, dvs. bebyggelsens eller byggnadsverkets planerade livslängd/användning, samt möjligheten att bygga om eller att framöver skydda mot översvämning och erosion på annat sätt. Målsättningen är att utveckla samhället på ett resurseffektivt sätt och att se till att man inte bygger in sig i förutsägbara problem som är svåra och kostsamma att lösa. Vid planläggning av låglänta områden behövs resonemang kring översvämnings- och erosionsproblematiken med redogörelse för riskerna och hur dessa hanteras. I bedömningen av risken för översvämning och erosion är det nödvändigt att ta hänsyn till stigande havsnivå till följd av global uppvärmning, samt till högvattentillfällen kopplat till vädermässiga variationer. Utmed öppna kuststräckor behöver dessutom vågors effekt och beaktas. Det bästa tillgängliga underlaget om havsnivåhöjning och tillfälliga högvatten utmed Blekingekusten presenteras i SMHI:s nya rapport om extrema vattenstånd i Blekinge som blir klar i april. Rapporten presenterar högvattenstånd för ett antal olika återkomsttider där varje återkomsttid motsvarar en viss sannolikhet för översvämning. Planläggningen behöver avpassas efter hur mycket medelvattenståndet beräknas stiga under bebyggelsens/byggnadsverkens planerade livslängd/användningstid, samt till vilken risk 5

6 (sannolikhet) för tillfälliga översvämningar som bedöms acceptabel för berörd bebyggelse/byggnadsverk. Nedan presenteras underlaget som användes under workshopen för att diskutera vilka risknivåer som är lämpliga för olika typer av konstruktioner och användningsområden, vilket baseras på SMHIs preliminära resultat över beräknat högvattenstånd i Blekinge till år 2100, (se nästa sida). Typ av markanvändning/ändamål Skydd & säkerhet; räddningstjänst, polis, kriminalvård, SOS alarm, kustbevakning etc. Acceptabel risk för översvämning en gång under 100-årsperiod 1% Motsvarande höjdnivå enligt kunskapsläget år 2014 (m, RH2000), högsta konf.intervall. Hälso- och sjukvård, omsorg 1% 3,1 Transportinfrastruktur; väg, järnväg 1% 3,1 Tele- & it-tjänster, radio, TV 1% 3,1 Miljöfarlig verksamhet; med risk för miljöskada vid översvämning 1% 3,1 Energi- och kommunalteknisk 3,1 försörjning; produktion/distribution av el/värme, dricksvatten, avloppshantering, reningsverk, avfallshantering 1% Helårsboende 1% 3,1 Delårsboende och besöksboende 1% 3,1 Dagligvaruhandel 28% 2,6 Utbildning; skola, universitet et.c. 28% 2,6 Industri och verksamhet -icke miljöfarlig! Kontor, tillverkning, lager, 28% 2,6 partihandel, driftsbyggnad etc Service; restaurang, cafe, kultur etc 28% 2,6 Byggnad för sport och fritid 28% 2,6 Sällanköpsvaruhandel och volymhandel 28% 2,6 3,1 Utbyggnad av befintlig bebyggelse 63% 2,4 Enklare byggnad; funktion av mindre vikt; 63% 2,4 uthus, förråd, garage Parkeringsplats, uppställningsyta, 63% 2,4 Jord- och skogsbruk Parker, rekerationsområden regelbunden översvämning accepteras regelbunden översvämning accepteras havsnivå havsnivå 6

7 Tabellen visar preliminära resultat över beräknat högvattenstånd i Blekinge till år Nedan redovisas de synpunkter som framfördes på de föreslagna risknivåerna för olika typer av konstruktioner och användningsområden. Vägar Om vägar ska ingå behöver det begränsas till de större vägarna, t ex riksvägar, huvudleder Bör alltid eftersträva robusta system. T ex att det finns alternativa vägar dit trafiken kan omdirigeras vid översvämning (ett spindelnät). Ofta kan trafiken redan idag omdirigeras till andra vägar, som ligger högre. Anslutningsvägar svårt. Vid nybyggnad av områden bör anslutningsvägarna ha samma risknivå som det nya området. Vid utbyggnad av områden blir det knepigare. Samma sak för ledningar. Att ha robusta system är väsentligt vid alla typer av olyckor/ händelser (inte bara översvämning) Mindre vägar bör flyttas till en högre risknivå 28 %, 63 %. E22an kvar på 1 %. Flytta ned och/eller dela upp i stora/små objekt - transportinfrastruktur, väg, järnväg Byggnationer Bör dagligvaruhandel och sällanköpshandel ligga inom samma risk (28 %). Dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel ligger i samma grupp. Ska dagligvaruhandel flyttas upp till en lägre risknivå? Ta bort delårsboende- det går inte att skilja från helårsoende. Ska delårsboende verkligen ha så hög säkerhet som 1 %? Det borde läggas på 28 % Delårsboende och besöksboende 1 % - begränsa i m2 och flytta ned. Viktigt med gestaltningsfrågorna särskilt vad det gäller helårs och delårsboende. Behövs också en kategori för tillskott av befintlig bebyggelse, den borde ligga på samma nivå som utbyggnad av befintlig bebyggelse. Tillskott av befintlig bebyggelse behöver även anpassas till gatan. Tillbyggnad av befintlig bebyggelse istället för "utbyggnad av befintligt bebyggelse". Ändra skrivningen om "utbyggnad av befintlig bebyggelse" till "om-och tillbyggnad av befintlig bebyggelse. Ska den flyttas upp till en lägre risknivå? Överens om aktuell risknivå för utbyggnad av befintlig bebyggelse. 7

8 Kategorin enklare byggnad, kan benämnas oisolerade byggnader Ta bort kategorierna Enklare byggnad och Parkeringsplats Eventuellt kan översvämning accepteras på parkeringsplatser Parkeringsplats 63 % - flyttas ner till en lägre risknivå? Service; restaurang, café, kultur etc. (28 %) bör nämnas som kvalitativt besöksboende Enklare byggnad; funktion av mindre vikt (63 %) bör nämnas som icke kvantitativt besöksboende. Indelning av nivåer Avrunda nivåsiffrorna; dumt att använda decimeter när det är så osäkert. Avrunda % -talen på de olika risknivåerna 0,5 m påslag på 28 % nivån för att nå motsvarande dimensionerande flöde (1 % sannolikhet under 100 år) är onödig. Tror att länsstyrelsen är rätt på det med denna indelning i olika nivåer. Kan slå ihop 63 % -nivån med 28 % -nivån (bara 1 dm skillnad) 3,1 m är för högt med hänvisning till osäkerheten. Viktigt att förklara användandet av säkerhetsmarginal och innebörden av den samt vara tydlig med att det går att bygga i lägre områden om det vidtas riskreducerande åtgärder. El, tele, och IT El-distribution bör flyttas ner till 28 % från 63 %. Distributionen är inte problemet, där finns det säkra lösningar med rör, ledningar under mark etc. El-produktionen skall stå kvar på 1 %. Tele-& IT-tjänster, radio, TV bör ha 1 % risknivå - gäller det även master? Detaljplan Man borde relatera siffrorna/höjderna i samband med upprättande av detaljplan för att se hur området blir/formas i landskapet. En detaljplan kan ange t.ex. industri, centrum, handel osv. utan att specificera vilken handelsvara. Förändras också över tid. Ibland inrymmer en lokal en mataffär, några år senare ett möbelförråd (eller vice versa). Detta går inte att styra i en detaljplan. Anpassa "typ av markanvändning" till PBLs möjliga "användningsområden"? Flexibilitet behövs för enkla/avancerade exemplar av de olika användningarna. 3. Är det rimligt att tillåta skyddsåtgärder för att nå en acceptabel risknivå? I samtliga grupper ansågs det rimligt att tillåta skyddsåtgärder. För mer information Samuel Karlström Handläggare för planering inför klimatförändringar Samuel.karlstrom@lansstyrelsen.se