Vi kan bättre! - uppföljning Integrations- och mångfaldsprogram för Landskrona kommun. Integrationsrådet

Transkript

1 Integrationsrådet Vi kan bättre! - uppföljning 2005 Integrations- och mångfaldsprogram för Landskrona kommun Antaget av kommunfullmäktige i Landskrona

2 2(15) fååéü ää Varför ett handlingsprogram för integration och mångfald? s. 3 Mångfald och integration vad och vem handlar det om? s. 4 Vårt ansvar som kommun s. 5 Landskrona kommuns mångfaldsvision s. 6 Våra inriktningsmål s. 7 Våra interna delmål s. 7 Våra externa delmål s. 10 Uppdrag och ansvarsfördelning s. 13 Uppföljning och utvärdering s. 15

3 3(15) s~êñ êéííü~åçäáåöëéêçöê~ãñ êáåíéöê~íáçåçåüã åöñ~äç\ Därför att: Landskrona kommun tar avstånd ifrån främlingsfientlighet och diskriminering. Fördomar och diskriminering ökar utanförskapet och föder motsättningar och konflikter. Den svenska demokratin bygger på att så många som möjligt är med och bidrar till samhällets utveckling. Vi behöver bli bättre på att spegla det omgivande samhällets mångfald för att kunna ge kommuninvånarna en god och kvalificerad service. Landskrona kommun, som är en av kommunens största arbetsgivare, har ett stort ansvar att föregå med gott exempel och visa på de möjligheter som finns i en organisation präglad av mänskliga rättigheter och mångfald. En mångfald av kompetenser och erfarenheter ger organisationen en större erfarenhetsgrund att stå på, och därmed också ett större beslutsunderlag. Mångfald är därmed en verksamhetsstrategi för Landskrona kommun som organisation. Det är nödvändigt att Landskrona kommun framstår som en attraktiv arbetsgivare för alla, inte minst för att trygga det framtida rekryteringsbehovet i takt med ökade pensionsavgångar. En kommunal organisation som präglas av mångfald skapar trovärdighet gentemot medborgarna, vilket i förlängningen ger organisationen ett större mervärde och medvetenhet. Landskrona kommun behöver dra nytta av den resurs och kompetens som finns i kommunen för att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv.

4 4(15) j åöñ~äççåüáåíéöê~íáçåóî~ççåüîéãü~åçä~êçéíçã\ Mångfald och integration handlar inte först och främst om etnicitet eller om människor som har invandrat, trots att många förknippar begreppet mångfald med just etnisk bakgrund, kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning med mera. Mångfald handlar om våra inre egenskaper, erfarenheter och kompetenser, om sådant vi upplevt i livet och som därför format oss som personer. Därför är vi alla en del av mångfalden. Den yttre mångfalden, det vill säga människors utseende, födelseplats med mera (det vi förenklat ofta kallar för etnicitet ) speglar inte alltid den inre mångfalden. Av denna anledning är människors etniska bakgrund inte heller särskilt relevant. Etniciteten är endast relevant i de sammanhang då människor diskrimineras just på grund av den, till exempel i arbetslivet, i krogkön eller genom regler och förordningar. En människa kan ha utländsk bakgrund per definition, eftersom han eller hon råkar vara född på en viss geografisk plats eller om föräldrarna är födda i utlandet. Men detta säger inget om denna persons erfarenheter, egenskaper och kunskaper. Lika lite säger det något om din personlighet och kompetens om du råkar vara född i Småland. Vad man definierar sig som är därför något som varje person själv måste ha lov att ta ställning till. När vi i detta handlingsprogram talar om mångfald, menar vi därför inte enbart vissa etniska grupper eller vissa kulturella egenskaper som brukar förknippas med dessa grupper. Vi talar om oss, om dig och mig. På samma sätt som mångfald handlar om oss alla, är vi alla en del av den ständiga integrationsprocessen i samhället. All förändring och utveckling börjar hos oss själva, men ingen kan ensam integrera sig själv och ingen kan integrera någon annan. Det krävs att vi möts på halva vägen.

5 5(15) s êí~åëî~êëçãâçããìå Kommunen har en central roll att aktivt främja en ömsesidig integration i samhället och att motverka främlingsfientlighet och diskriminering. Det är i kommunerna som människors vardag levs och formas och det är här kommuninvånarna ofta kommer i kontakt med representanter från samhällets olika institutioner och myndigheter. I Landskrona kommun har ungefär var fjärde invånare utländsk bakgrund, det vill säga är född i utlandet eller har föräldrar som är födda i utlandet (år 2005). Kommunen har en uppgift och skyldighet att säkerställa att alla kommuninvånare har samma möjligheter att ta del av den kommunala servicen och verksamheten. För att kunna tillgodose samtliga invånares krav på och behov av en god och kvalificerad service, är det också nödvändigt för kommunen att spegla det omgivande samhällets mångfald. En intern mångfald är en förutsättning för att på ett kompetent sätt möta en extern mångfald. Landskrona kommun har även ett ansvar som arbetsgivare. Ingen samhällsgrupp eller individ ska på något sätt missgynnas i ansökningsprocessen eller när det gäller utvecklingsmöjligheterna i arbetslivet. Handlingsprogrammet ska bidra till att Landskrona kommun utvecklar en inkluderande personalpolitik som värdesätter och fokuserar på de anställdas kompetens snarare än bakgrund. i~öéåenvvvwnpmfçã íö êçéêãçíéíåáëâçáëâêáãáåéêáåöá~êäéíëäáîéí Alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett målinriktat arbete för att främja etnisk mångfald på arbetsplatsen. För att uppfylla lagens krav måste detta, på samma sätt som jämställdhets- och arbetsmiljöarbetet, ske med viss planmässighet. För att arbetet ska uppfylla lagen måste målen vara konkreta och möjliga att följa upp. Arbetet ska alltid dokumenteras. Lagen kräver att arbetsgivaren ska arbeta med aktiva åtgärder genom att: själv ta initiativ till aktiva åtgärder för att förebygga etnisk diskriminering arbeta planmässigt sätta klara och mätbara mål Åtgärderna ska ske inom tre områden: arbetsförhållanden etniska trakasserier rekrytering

6 6(15) i~åçëâêçå~âçããìåëã åöñ~äçëîáëáçå I Landskrona kommun tas mångfalden tillvara på ett positivt sätt. Med detta menas att Landskrona ska präglas av en allomfattande respekt för de mänskliga rättigheterna och vara fri från fördomar och diskriminering. Alla ska ha samma reella möjligheter, rättigheter och skyldigheter, och dela makt och ansvar. Målet med integrations- och mångfaldsprogrammet är att det ska spela ut sin egen roll. Det ska inte behövas ett handlingsprogram som fokuserar på begrepp som etnicitet, mångfald et cetera, eftersom vi i Landskrona kommun menar att alla ska ha samma reella möjligheter, rättigheter och skyldigheter i vårt samhälle. Målet är därför att handlingsprogrammet på sikt ska inarbetas i kommunens reguljära och centrala styrdokument, till exempel de som berör personalpolicys, värdegrunder eller annat kvalitetsarbete. Vi kan bättre! uppföljning 2005 tar sin utgångspunkt från Vi kan bättre! från år 2001, och denna uppföljning ska därför ses som en naturlig fortsättning på ett redan inlett arbete inom kommunens integrations- och mångfaldsarbete. Därför hänvisar vi till Vi kan bättre! från år 2001 när det gäller förklaringar och förtydligande kring till exempel integrationspolitikens mål, definitioner av viktiga begrepp, lagrum, historiska tillbakablickar med mera. Vi kan bättre! från år 2001 finns att ladda ner på kommunens hemsida:

7 7(15) s ê~áåêáâíåáåöëã ä I Strategisk utvecklingsplan redovisas ett antal tvärsektoriella inriktningsmål som är gemensamma för hela den kommunala organisationen, däribland mål för integration och mångfald. Dessa inriktningsmål ska beaktas av samtliga styrelser och nämnder och så långt som möjligt återfinnas i nämndernas styrdokument och verksamhetsplaner. Inriktningsmålen för integration och mångfald är:»landskrona kommun ska präglas av en allomfattande respekt för de mänskliga rättigheterna och vara fri från fördomar och diskriminering.»i Landskrona ska alla oavsett kulturell och etnisk bakgrund ha samma reella möjligheter, rättigheter och skyldigheter, och dela makt och ansvar.»landskrona kommun ska på olika sätt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. s ê~áåíéêå~çéäã ä För att uppnå dessa inriktningsmål är det nödvändigt med konkreta delmål, vilka även ska leva upp till Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet (1999:130). De konkreta åtgärderna för att nå delmålen ska beskrivas i respektive nämnds och styrelses verksamhetsplan, samt följas upp i andra tertialuppföljningen och verksamhetsberättelsen. Våra interna delmål, som berör samtliga styrelser och nämnder, är: oéâêóíéêáåö»den kommunala organisationen ska sträva efter att på samtliga befattningsnivåer personalmässigt spegla det omgivande samhällets befolkningssammansättning. Andelen utlandsfödda anställda tillsammans med andelen anställda med utländsk bakgrund ska totalt sett öka årligen med 2 procentenheter, till dess att en jämvikt uppnåtts. Ökningen ska utgå ifrån det föregående årets fast anställda årsarbetare (år 2004: personer ca 53 pers.) Detta ska uppnås genom att aktivt främja rekryteringsprocesser fria från diskriminerande strukturer, och inte med hjälp av kvotering. När vi anställer personer ska vi göra det för att dessa har rätt kompetens, erfarenheter och egenskaper för jobbet. Om de sedan är födda inom eller utom rikets gränser, är män eller kvinnor, unga eller gamla, har vanliga eller ovanliga namn är irrelevant. Men tänk på att kompetens är ett begrepp som ständigt förändras. Det handlar alltså inte om att anställa ett visst antal utlandsfödda personer, kvinnor eller män et cetera det handlar om att rekrytera för att komplettera. Detta kommer på sikt att resultera i att mångfalden i vår organisation breddas.

8 8(15) För att uppnå ovanstående mål rekommenderas förvaltningarna och bolagen att: Vid tillsättandet av en tjänst, undersök om relevant flerspråkighet och annan kulturell kompetens kan vara en merit. Klargör genom platsannonsen att förvaltningen/bolaget strävar efter mångfald i organisationen och därför gärna ser sökande med olika kulturella och etniska bakgrunder, samt andra personer ur grupper som är underrepresenterade i organisationen. Engagera de fackliga organisationerna i arbetet med att förhindra och motverka negativ särbehandling och diskriminering i relation till arbetsoch anställningsvillkor. Bered plats för praktikanter med olika bakgrunder. Säkerställ att praktikanterna har tillgång till handledare och relevanta arbetsuppgifter. Kartlägg det kommande rekryteringsbehovet under de föreliggande 5 åren. Låt resultatet av denna kartläggning ligga till grund för det egna arbetet med rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv, det vill säga att spegla befolkningssammansättningen i samhället. Bredda eller ändra de traditionella rekryteringskanalerna. Utifrån en arbetsanalys, ta fram relevanta krav på erfarenheter, kunskaper och egenskaper som krävs för en utannonserad tjänst (kravprofil). Ställ formella behörighetskrav endast när det föreskrivs för en viss anställning. Gör en mall för meritvärdering (vilka egenskaper och kunskaper som värderas högst osv.) Gallra ansökningarna metodiskt utifrån kravprofilen och meritvärderingsmallen. Var konsekvent och ställ intervjufrågor utifrån kravprofilen. Fördjupa kunskaperna om utländsk examina och arbetslivet utanför Norden, eller ta snabb och kostnadsfri hjälp av Högskoleverket för att bedöma utländsk utbildning ( Upplys arbetsförmedlingen, rekryteringsföretag och gärna även föreningar om vår mångfaldspolicy och våra rekryteringsambitioner. lêö~åáë~íáçåëâäáã~í»organisationen ska präglas av ett öppet och tolerant klimat där varje medarbetares individuella olikhet tas tillvara. Fysiska, psykiska och sociala arbetsförhållanden inom vår organisation ska lämpa sig för alla medarbetare. Landskrona kommun ska vara fri från fördomar och diskriminering och aktivt arbeta för att påverka medvetna eller omedvetna fördomsfulla uppfattningar om personer med annan bakgrund än den egna. Lika rättigheter och lika möjligheter för alla är en del av det demokratiska samhällets grundpelare och innebär också rätten att vara olik. Ur ett verksamhetsperspektiv är det otvivelaktigt så att en inkluderande och positiv arbetsmiljö bidrar till ett ökat engagemang bland medarbetarna och därmed till en bättre lönsamhet.

9 9(15) För att uppnå ovanstående mål rekommenderas förvaltningarna och bolagen att: Utbilda personalansvariga och övrig personal i mångfaldsfrågor. Genomför årliga enkätundersökningar bland de anställda i syfte att undersöka hur medarbetarna upplever arbetsplatsmiljön, om hänsyn tas till den kulturella och religiösa mångfalden, om eventuella trakasserier et cetera. Denna undersökning bör sedermera ligga till grund för framtida åtgärder. Säkerställ att samtliga medarbetares kompetens och kunskap utvecklas och tas tillvara. Utvärdera att det finns rättvisa och objektiva system för urval, befordran och vidareutbildning av personal. Informera samtliga nyanställda om Landskrona kommuns policys och handlingsprogram vad gäller integration och mångfald. Erbjud samtliga nyanställda möjligheten att inledningsvis få en mentor inom förvaltningen/enheten, som kan informera om företagskulturen, informella regler och hjälpa till med praktiska och sociala frågor. Utarbeta policy och verktyg för sammansättning av grupper med kompletterande olikheter och bakgrunder. Genomför åtgärder så att arbetsförhållandena lämpar sig för alla arbetstagare, exempelvis underlätta för anställda att kombinera arbetsliv och ledigheter och möjligheten att förena familjeliv med förvärvsarbete. qê~â~ëëéêáéê»ingen medarbetare ska på något sätt diskrimineras på grund av kulturell eller etnisk bakgrund, kön, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Med trakasserier eller kränkande särbehandling menas ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med personens etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning eller kön. Exempel på trakasserier kan vara stötande eller förlöjligande kommentarer och skämt som syftar på personens ursprung, sexuella läggning, funktionshinder et cetera. Det kan också handla om utestängning ur kamratskapet på arbetsplatsen, undanhållande av information, kränkande bilder med mera. Avgörande är hur den utsatta personen själv har uppfattat handlingen. För att uppnå ovanstående mål rekommenderas förvaltningarna och bolagen att: Kartlägg förekomsten av trakasserier och kränkande särbehandling, däribland etniska trakasserier. Visa att vi har nolltolerans och utarbeta ett handlingsprogram som alla känner till. Kommunicera ut den till alla anställda och presentera den för nyanställda i samband med introduktion. Säkerställ att alla anställda vet hur de ska agera och vart de ska vända sig vid upptäckt av eventuella trakasserier, utse ansvariga för att aktivera handlingsprogrammet.

10 10(15) Utbilda arbetsledare och skyddsombud om diskriminering och trakasserier och hur man upptäcker, hanterar och motverkar dem. Utbilda alla arbetsledare i att upptäcka dolda trakasserier. Utvärdera om objektiva system finns för urval, befordran och vidareutbildning av personal. s ê~éñíéêå~çéäã ä Samtliga nämnder och styrelser ska, utifrån sina egna verksamhetsområden, i så stor utsträckning som möjligt beakta våra gemensamma inriktningsmål och bryta ner dessa till konkreta delmål och åtgärder. I likhet med de interna delmålen ska de externa delmålen redovisas i verksamhetsplanen och följas upp i andra tertialuppföljningen och verksamhetsberättelsen. Nämnderna och styrelserna nedan har utöver detta fått riktade uppdrag av kommunstyrelsen, då deras verksamhetsområden uppfattas som särskilt betydelsefulla. I detta stycke listas inte förslag på aktiva åtgärder i syfte att uppnå de externa delmålen. Nämnderna och styrelserna förutsätts själva ha bäst kunskaper om sina egna organisationer och verksamheter, och vilka aktiva åtgärder de ska vidta för att införliva våra gemensamma inriktningsmål och delmål. _~êåçãëçêöçåüëâçä~»barn- och ungdomsnämnden har ett särskilt uppdrag att genom förskolor och skolor synliggöra och utveckla vägar som leder till likvärdig utbildning och skolgång för barn och ungdomar oavsett modersmål. Förskolan och skolan ska fungera som en mötesplats för elever och personal med olika bakgrunder. En god utbildning är allas rättighet. Men på grund av social och boendemässig segregation fördelas möjligheterna till framtida studier, arbete och god livskvalitet olika mellan individer och grupper. Det är nödvändigt att barnomsorgen och undervisningen tar sin utgångspunkt ifrån samhällets mångfald i sitt dagliga arbete, och ser barn och elevers olika bakgrunder och erfarenheter som möjligheter till fördjupade förståelse och kunskaper, inte som hinder. Det eleverna lär sig i skolan i form av kunskap och värderingar är det som lägger grunden för framtidens demokrati. Det innebär att skolan är en av de viktigaste arenorna för att forma framtidens samhällsmedborgare. Därför måste alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.

11 11(15) ríäáäçåáåö»vuxennämnden har ett särskilt uppdrag att genom bland annat SFI-utbildningen (Svenska För Invandrare) utveckla metoder och arbetssätt som förkortar individens väg till arbetslivet eller högre utbildningar. Att få grundläggande kunskaper i det svenska språket och samhället är en nödvändighet för att kunna ta sig vidare ut på arbetsmarknaden eller till högre studier. Det är viktigt att kommunen kan erbjuda en så individanpassad utbildning som möjligt, med möjlighet till relevant språkpraktik ute i arbetslivet. Detta ger de studerande en inblick i svenskt arbetsliv och möjlighet till att knyta kontakter. För att möjliggöra detta krävs att kommunen på en regelbunden basis samarbetar med det omkringliggande näringslivet såväl som med närliggande högskolor och universitet. ^êäéíëã~êâå~ç»vuxennämnden har ett särskilt uppdrag att genom utvecklandet av olika metoder och samarbete med externa parter på arbetsmarknaden, främja människors väg till arbete och inkomst, och därmed verka för allas möjlighet till självförsörjning och oberoende. Utsatta individer och grupper ska särskilt uppmärksammas. Integration handlar om att ha makt över sitt eget liv, att vara självförsörjande och oberoende. Tillgång till arbete och inkomst är därmed en grundläggande del i integrationsprocessen. Arbetsplatsen är också den i särklass mest lämpliga platsen för ömsesidig integration att äga rum på. Det är på arbetsplatsen människor möts och där fördomar kan motarbetas genom praktisk erfarenhet. c êéí~ö~åçé»invest in Landskrona har ett särskilt uppdrag att verka för att undanröja de eventuella hinder som föreligger för företagare med utländsk bakgrund att etablera och utveckla företag i kommunen. Undersökningar som bland annat Nutek genomfört visar att egenföretagare med utländsk bakgrund är yngre och bättre utbildade än svenska småföretagare, och vill växa i större utsträckning än svenska företagare och anställer i nästan samma utsträckning som svenska företagare, trots en något lägre omsättning. Å andra sidan visar samma undersökningar att detta är en grupp företagare som har svårt att få lån och teckna försäkringar och hyreskontrakt. Svårigheterna blir större ju mer företagaren skiljer sig utseendemässigt från svenska företagare. Landskrona kommun vill motverka denna tendens och istället dra nytta av den resurs, kompetens och handlingskraft som nysvenska företagare bidrar med.

12 12(15) cêáíáççåüâìäíìê»landskrona kommun ska ta tillvara på människors ideella engagemang och stödja och uppmuntra föreningar och andra aktörer som arbetar för att skapa mötesplatser för människor med olika bakgrunder. Detta uppdrag berör särskilt de förvaltningar som hanterar kommunens föreningsbidrag. Föreningslivet och de ideella organisationerna har spelat en stor roll för uppbyggandet av vår demokrati. Föreningslivet är också en viktig arena för att skapa sociala relationer mellan människor med gemensamma intressen, där bakgrund och nationalitet har en mindre betydande roll. Genom fritids- och föreningsverksamhet stärks den enskildes möjlighet till en aktiv delaktighet i samhället och ett ökat ansvarstagande. _çéåçé»byggnadsnämnden har ett särskilt uppdrag att verka för en ökad boendeintegration i kommunen genom att vid markanvändningsbeslut försäkra sig om att den sociala planeringen blir en integrerad del av den fysiska planeringen.»landskronahem AB ska genom bostadsplanering och satsningar på särskilda bostadsområden verka för att skapa mötesplatser och motverka social segregation. I Landskrona existerar idag tydliga sociala och fysiska gränsuppdelningar på stadsdels- och delområdesnivå. Detta är till stor del resultatet av att ekonomiskt svagare grupper av olika anledningar tvingas bosätta sig i mer eftersatta bostadsområden. Detta innebär att människor med olika bakgrunder och ekonomiska förutsättningar ofta inte möts i vardagen och i bostadsområdet, vilket försvårar en naturlig samexistens och sociala relationer. Denna samhällsprocess benämns ofta med begreppet segregation. Ofta nämner man bara begreppet segregation när man talar om eftersatta bostadsområden med en hög andel boende med utländsk bakgrund. Men även attraktiva och välbärgade områden är ofta lika segregerade som de ekonomiskt eftersatta.

13 13(15) rééçê~öçåü~åëî~êëñ êçéäåáåö Mångfaldsfrågorna ska inte hanteras enskilt eller vid sidan av ordinarie verksamhet, utan ska ingå som en självklar del i Landskrona kommuns samtliga enheters kvalitets- och utvecklingsarbete. p~ãíäáö~ë~åëî~ê Att främja integration och mångfald kan aldrig vara enbart någon eller någras ansvar. Vi har alla ett ansvar att verka för att vårt samhälle blir så inkluderande som möjligt. Därför har samtliga anställda i Landskrona kommun också ett ansvar för att verka i linje med de mål som satts upp i mångfaldsprogrammet och i den egna nämndens/styrelsens verksamhetsplan. Samtliga medarbetare har också ett ansvar att motarbeta och anmäla alla former av diskriminering eller trakasserier, oavsett grund. hçããìåëíóêéäëéåëçåüfåíéöê~íáçåëê ÇÉíë~åëî~ê Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att kommunen, i egenskap av serviceorgan gentemot medborgarna samt arbetsgivare, arbeta för integration och mångfald i enlighet med uppställda mål, lagar och eventuella övriga avtal. Utöver detta ansvarar kommunstyrelsen för sitt eget verksamhetsområde i form av nämnd. Kommunstyrelsens Integrationsråd är ett beredningsorgan till kommunstyrelsen i integrationsfrågor. Till rådet ska vara knutet en tjänsteman som ansvarar för verkställighet och samordning av rådets verksamhet. Det åligger Integrationsrådet: Att leda, samordna och utvärdera kommunens övergripande integrationspolitik. Att samordna nämndsövergripande integrationsprojekt. Att bevaka verkställigheten av integrations- och mångfaldsprogrammet. Att regelbundet avrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen. k ãåçéêå~ëlëíóêéäëéêå~ë~åëî~ê Ansvaret för att kommunens integrations- och mångfaldsmål uppnås ligger på respektive nämnd, vilken ansvarar för mångfaldsarbetet inom sitt verksamhetsområde. Vi kan bättre! - uppföljning 2005 ska utgöra basen för nämndernas och de kommunala bolagens integrations- och mångfaldsarbete. Målen i Vi kan bättre! - uppföljning 2005 ska emellertid anses utgöra en miniminivå. Nämnderna och styrelserna har naturligtvis rätt till att i sina respektive verksamhetsplaner formulera egna mål som syftar till att höja kvalitén ytterligare.

14 14(15) Det åligger varje nämnd och styrelse: Att årligen i verksamhetsplanen redovisa de mål och åtgärder man tänker vidta i syfte att förverkliga kommunens inriktnings- och delmål, samt i syfte att leva upp till befintlig lagstiftning på området. Att koppla de åtgärder som tas upp i verksamhetsplanen till en tidsplan, budget och ansvarsfördelning. Att redovisa måluppfyllelsen i andra tertialuppföljningen och verksamhetsberättelsen i samband med det årliga bokslutet. Att tillförsäkra att nämnden/styrelsen förfogar över eller erhåller de resurser som behövs för att uppnå målen i Vi kan bättre! - uppföljning 2005 samt i den egna verksamhetsplanen. Att tillse att nämndens/styrelsens mål är kända för samtliga anställda och att mångfaldsarbetet ingår som en naturlig del i verksamheten. ^êäéíëäéç~êéë~åëî~ê Arbetsledare oavsett nivå - ansvarar för att inom sitt ansvarsområde aktivt vidta åtgärder som leder till att de fastställda målen uppnås.

15 15(15) rééñ äàåáåöçåüìíî êçéêáåö sáâ~åä ííêé>óìééñ äàåáåöommr Måluppfyllelsen av de i detta handlingsprogram uppställda mål utvärderas genom nämndernas och styrelsernas andra tertialuppföljning samt verksamhetsberättelse. Vart tredje år ska handlingsprogrammet utvärderas och eventuellt revideras. îêáöìééñ äàåáåöóáåíéöê~íáçåëéêçåéëëéêå~ái~åçëâêçå~âçããìåà ãñ êí ãéçä åéílêáâéí Landskrona kommun ska, i vad mån det är möjligt, årligen utvärdera och redovisa integrationsprocesserna i kommunen med hjälp av kvantitativ statistik från SCB. Denna statistik ska gälla områdena arbete och inkomst, boende, sociala nätverk samt makt och inflytande.