Kloster inom Helgeandssystrarnas

Transkript

1 Initiativ med enbart Svenskt fokus Nr Namn Kortfattad beskrivning Typ av Räckvidd Nyckelord hemsida 1 Agora, Malmö Den ideella föreningen Agora Malmö har Ideell förening Lokalt dialog som mål att aktivt jobba för ett mer tolerant, öppet och tryggt Malmö samt visa hur på kultur och dialog kan förena grupper och människor. Föreningen är en unik sammanslutning av representanter från judisk, kristen och muslimsk trosstradition grundad Agora Malmö är både politiskt och religiöst obunden. Föreningen och dess verksamhet vänder sig till alla grupper i samhället oavsett religion eller bakgrund. 2 Alby Kollektivet Ett kristet kollektiv i Alby med visioner hämtade från SPEAK, Korsvei, The simple way, Missionskyrkan och Jesus Kristus. Kollektivet vill gestalta Jesu kärlek med hjälp av ett öppet hem. Kollektiv Lokalt Socialt engagemang, öppenhet, gemenskap 3 Alsike kloster Alsike Kloster har sedan 1978 tagit emot flyktingar som nekats uppehållstillstånd och levt under utvisningshot. Under åren har ett stort nätverk av medarbetare byggts upp och kontakter med andra flyktinger inom och utom Sverige kommit till stånd. Vid två tillfällen har klostret utsatts för polisinsatser men nu tycks det gamla begreppet kyrklig fristad ha accepterats i praktiken. En stor skylt vid tomtgränsen anger klostrets krav på respekt för detta. Kloster inom Helgeandssystrarnas ordern Lokalt 1

2 4 Arvika Bibliotek, Sensus och Svenska Kyrkan 5 Forum för interreligiöst Dialog Malmö: SIRSAM/FIRSIM 6 Fryshuset - tillsammans för Sverige Föreläsningsserie 2012 samt flerspråkiga sagostunder. Enligt en kontaktperson för projektet fortsätts föreläsningsserien under hösten med 3 olika föreläsningar av; en buddhist, en pingstpastor och en katolsk präst. Serien genomförs i samarbete med SENSUS, Svenska Kyrkan och flyktingmottagningen i kommunen. Dessutom vidgas samarbetet med olika invandrargrupper och sagostunder på 4 olika språk startas upp genom kontakter förmedlade av Svenska kyrkan. Forumet omnämns som aktivt i flera olika internetkällor men egen hemsida saknas. Har ej varit möjligt att hitta mer detaljerad information. Tillsammans för Sverige är ett treårigt projekt på Fryshuset med inriktning på interreligiös vägledning och utbildning bland unga med syfte att motverka främlingsfientlighet, rasism och extremism. Projektet utgår från de mänskliga rättigheterna och vill visa hur religion kan vara en väg till integration och en växtkraft för unga i arbetet för fred och förståelse. Övergripande mål för projektet: - Åstadkomma en djupare förståelse för den andra och undanröja missuppfattningar och fördomar mellan människor i samhället. - Ge stöd och vägledning till unga som vill fördjupa sin tro och använda den som växtkraft i arbetet för fred och förståelse. Räckvidd Nyckelord hemsida Samarbetsprojekt Arvika Religionsdialog, integration Ungdomsprojekt på Fryshuset i Stockholm Malmö Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomsprojekt, interreligiöst ledarskap, mänskliga rättigheter, konfliktförebyg gande nsforsverige/ 2

3 7 Förbundet Sveriges Kristna Humanister - Förebygga konfrontationer vid mötet mellan olika religioner och grupper i samhället för att motverka xenofobi, islamofobi, västfobi och kristofobi. - Debattera och skapa förståelse kring kvinnors ställning i religionerna. - Initiera samarbete med olika er och samfund kring mångfald, demokrati och samlevnad. - Skapa en fördjupad debatt och nyansering i media kring religioner. Enligt stadgarna har förbundet sin utgångspunkt i kristen humanism. Genom sin verksamhet vill förbundet tolka och gestalta hur kristen tro och humanism hör samman. Förbundet vill verka för ekumenik och en levande dialog mellan kyrka, kultur och samhällsliv. Förbundet står fritt i förhållande till trossamfund och politiska partier och eftersträvar öppna kontakter mellan människor med olika tros-, livs- och samhällsåskådningar. Förbundet vill vara samtalspartner med företrädare för vetenskap, politik och socialt arbete och söker impulser i konstnärligt skapande. Tillsammans med ideella folkrörelser vill Förbundet verka för skapelsens återupprättande, internationell solidaritet, fred och rättvisa. Förbundet arrangerar föreläsningar och tillfällen för nätverkande kring kristen humanism och kristendomens relevans i samhället. Ideell förening Sverige 3

4 Räckvidd Nyckelord hemsida 8 Föreningen Al Salam, Malmö Al Salam Föreningen startades den 28 mars Kulturförening Malmö i Malmö. Föreningen driver folkbildning i samarbete med Ibn Rushd studieförbund. Man undervisar bland annat i det arabiska språket och diskuterar moraliska frågor. Utöver det arrangerar man flera aktiviteter som fotboll, pyssel, temadagar, Madih, teater m.m. 9 Guds hus Fisksätra Med utgångspunkt i en gemensam tro på att Gud är En byggs, genom samverkansprojektet, ett "Guds hus" som en yttre manifestation av den gudomliga verkligheten. Samarbetsprojektets vision är att: - samla de stora religiösa samfunden i Fisksätra i en gemensam praktisk och Samverkansprojekt mellan Fisksätras muslimska förening, svenska kyrkan i Fisksätra och katolska kyrkan i Fisksätra Lokalt Interreligiöst g/guds-hus-fisksatra/ ideologisk samverkan. - i ett gemensamt hus tillvarata samfundens möjligheter att skapa tillit i kulturell mångfald i Fisksätra. - genom dialog visa på samarbetets fredsskapande möjligheter. 4

5 10 Göteborgs Interreligiösa råd Enligt föreningens stadgar skall Göteborgs Lokalt råd, och interreligiösa centrum Interreligiösa råd främja dialog och förening samverkan mellan olika religiösa företrädare i Göteborg. Tillsammans skall de verka för respekt och förståelse för religiöst liv och skapa mötesplatser för människor av olika tro. I rådet finns en bred representation från världsreligionerna vilket innebär att alla religioner har välkomnats och att olika riktningar inom islam och kristendom finns representerade. Rådet bildades våren Till en början träffades representanter för judendom, kristendom och islam men de senaste åren har även representanter från sikhism, hinduism och bahai deltagit. Rådet driver Göteborgs interreligiösa centrum som är en mötesplats där tro och religionsdialog står i centrum. Centrets primära mål är att erbjuda en knytpunkt och ett sammanhang för samhällsansvar och socialt engagemang för Göteborgs Interreligiösa råd, Göteborgs stads församlingar och stadens 11 Helene du Rietz Ethnic Jazz Collective medborgare. Helene du Rietz Ethnic Jazz Collective vill vara ett konkret exempel på fred och dialog mellan människor från olika kulturer. Det viktigaste är inte varifrån ett musikstycke kommer utan texten och innehållet. Helene Du Rietz Ethnic Jazz Collective vill gärna spela i sammanhang som vill verka för fred, religionsdialog. Göteborg Interreligiös dialog och samverkan Jazzband Nationellt Musik, interreligiöst e 5

6 12 Helsingborgs interreligiösa råd/grupp Helsingborgs interreligiösa råd/grupp har funnits sedan år Gruppen utgörs av representanter från Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan, Ortodoxa Kyrkan, studieförbundet IBN-RUSHD och Sensus, Ahel Al Sunnah församlingen, Buddhistförsamlingen samt Sundsgårdens folkhögskola. Fr.o.m kommer även Ezidiyanförsamlingen att vara med. Judiska församlingen, Hindiförsamlingen samt Ezidiyanförsamlingen är inbjudna men har ännu inte varit med i gruppen. Initiativ till bildningen av rådet togs av utvecklingsnämndens förvaltning men det ses idag som en samarbetspart till utvecklingsnämnden. Förvaltningen ville ha ett forum där integrations- och mångfaldsfrågorna kunde diskuteras utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Hittills har gruppen synts enade i det offentliga rummet under Helsingborgsfestivalen med en hel del aktiviteter och frågeställningar. Framöver kommer man att ta fram ett diskussionsunderlag som bygger på gemensamma värdegrundsfrågor för användning i grundskolor och gymnasieskolor. Interreligiöst råd Helsingborg 6

7 13 Ickevåldskommuniteten Fikonträdet i Hammarkullen 14 Interreligiösa rådet i Östergötland och norra Småland Fikonträdet - En Jona House kommunitet för motstånd och ickevåld i Hammarkullen Fikonträdet är en ekumenisk kommunitet inriktad på ickevåldsmotstånd och gästfrihet. Kommuniteten är öppen för människor av alla religioner eller utan religion. Fikonträdet startades 2000 av Annika Spalde för att i Hammarkullen forma en gemenskap i Jona House och Catholic Workerrörelsens anda. Man önskar skapa en gemenskap som är öppen för människor som har behov av kommunitetens gästfrihet. Kommuniteten arbetar bland annat socialt i Hammarkullen samt med plogbillsaktioner och civil olydnad mot krig och vapenhandel. Fikonträdet är formellt kopplat till Pax Svenska Freds Göteborg, Kristna Freds Smeder samt Lövgärdets Missionskyrka: Rosa Huset. Kommuniteten samarbetar även med plogbillsrörelsen, Mariakyrkan i Hammarkullen (Missionskyrkan, Svenska Kyrkan), Oikos och Hela Människan RIA Angered. Interreligiösa rådet i Östergötland och norra Småland har under det senare tid fungerat på sparlåga. Det kallas numera för Samrådet eftersom de som kommer dit i flera fall enbart representerar sig själva. Från början var tanken att det skulle vara ett råd med delegater som formell uppgift att representera sitt eget sammanhang. Kommunitet Lokalt Ickevåld, gräsrotsarbete, gemenskap, civil olydnad Interreligiöst samråd Lokalt Religionsdialog worker/ 7

8 15 Interreligiöst Centrum Haparanda och Torne 16 Interreligiöst dialogarbete Örebro Enligt en representant i rådet har detta inte riktigt fungerat och samlingarna har blivit mer centrerade kring att ett antal personer med kristen, muslimsk och judisk bakgrund träffas för utbyte i olika frågeställningar, för studiebesök alternativt inbjuden gäst. För ytterligare ett initiativ i Linköpingstrakten se projekt Wingate nedan. Enligt en artikel i Norrbottenskuriren från november 2011 finns projektplaner på ett interreligiöst centrum i Haparanda och Torne. Tyvärr har inget svar om mer detaljer kunnat erhållas från de personer som omnämns i artikeln. Tillsammans med den muslimska församlingen, Gemensam Framtid (Hagakyrkan och Betelkyrkan), och den Syrianska kyrkan driver Örebros kyrkliga samfällighet (Svenska Kyrkan) ett interreligiöst dialogarbete i Örebro. Fram tills nu har mycket av arbetet bestått av att på olika sätt lära känna varandra från de olika religiösa traditionerna. Detta har gjorts bland annat genom föreläsningsserier, studiebesök och en resa till Leicester. I nuläget letar man vägar vidare för arbetet rent praktiskt och försöker bl.a. engagera ungdomar i Örebro i ett mer praktiskt orienterat dialogarbete. Uppstartsprojekt? Lokalt Samverkansinitiativ Lokalt ult.aspx?id=

9 17 Judiska församlingen Stockholm Judiska församlingen i Stockholm har inga särskilda program för de frågeställningar som kartläggningen tar upp men frågorna ingår som en del av församlingens värderingsgrunder och många insatser görs i det religiösa livet, och även utanför det, som verkar i den riktningen. Församlingen uppger en rad olika konkreta exempel på detta såsom: olika fredsbudskap som predikas i dess synagogor; solidarisering med Pride-veckan; olika former av arbete mot antisemitism och rasism; en gemensam studiegrupp mellan kristna och judar kring Psaltaren; uppmuntrandet av församlingsungdomars medverkan i Fryshusets projekt "Tillsammans för Sverige"; olika kulturkvällar för vuxna kring t.ex. mänskliga rättigheter; samt att församlingens "Mohel" (omskärare) även omskär många muslimska pojkar. Församling Stockholm php 9

10 18 Kista Folkhögskola; kursen Arvet efter Paradiset En kurs i värdebaserad interreligiös kommunikation och samverkan för trossamfundsledare och andra som vill kommunicera och samverka över religionsgränserna. Syftet med kursen är bland annat att besvara frågor som: - Hur skapar vi en bra och effektiv kommunikation mellan olika religioner? - Hur talar vi om och respekterar andras religion och icke-religion? - Finns det plats för delade värden i dagens samhälle? - Vilka behov har de olika religiösa grupperna i Sverige idag? - Religionsfriheten i Sverige hur fungerar den i teori och praktik? - Vilken betydelse har det religiösa civilsamhället för demokratin och välfärden? - Hur kan religiösa ledare samarbeta kring delade intressen och påverka samhällsutvecklingen? Kursen vänder sig till religiösa ledare: likväl som aktiva och ansvariga personer i olika religiösa samfund, personer ansvariga för religionskommunikation inom offentlig sektor och personer ansvariga för religionskommunikation inom studieförbunden. Folkhögskola Lokalt Religionsdialog Folkbildning page_id=

11 19 Kollektivet Gandhi Kollektivet Gandhi jobbar tillsammans för Kollektiv en värld utan våld och förtryck. Medlemmarna tror att det arbetet blir mer uthålligt om vi kan stötta och uppmuntra varandra i vardagen. De arbetar, bland annat inom nätverket Ofog och Kristna Fredsrörelsen, för att stoppa svensk vapenexport eftersom den bidrar till världens upprustning och till att förlänga väpnade konflikter. Kollektivet vill också motverka att den svenska statsledningen deltar i "kriget mot terrorismen", till exempel att USA:s och andra nationers flygvapen bjuds in för bombövningar i Norrbotten. Kollektivet Gandhi tror att det ibland, när liv står på spel, krävs civilolydnadshandlingar. I kampanjen Avrusta gick de därför in på svenska vapenfabriker för att oskadliggöra vapen innan de kunde skickas ut i krig. Medlemmarna håller med Gandhi om att ickevåld ska genomsyra hela livet, politiskt ja, men också det vardagliga, det andliga, våra inköp och hur vi spenderar vår tid. 20 Kommuniteten Oikos Kommuniteten är en vardagsnära gemenskap där man tillsammans vill lära sig att älska och följa Jesus och inbjuda andra att göra detsamma. I bön och handling vill de verka för att Guds rike skall växa i våra hjärtan och vårt samhälle. Som en del av Kristi kropp vill de leva i enhet med församlingarna i Hammarkullen. Kommunitetens Lokalt och nationellt Ickevåld, gräsrotsaktivism, civil olydnad Kommunitet Lokalt Socialt engagemang, öppenhet, gemenskap

12 grundvärderingar är i dagsläget gästfrihet, socialt engagemang, fred & rättvisa samt öppenhet. 21 KRISS Religion hjärta HBT och övriga projekt Nationellt 22 Kyrkan på campus, Umeå Universitet 23 Kärleksgerillan och Malmö huskyrka Kyrkan på Campus i Umeå har en religionsdialogsgrupp varannan vecka. Kärleksgerillan och Malmö huskyrka är ett löst nätverk av husförsamlingar som vill leva ut Kristi lärjungaskap i vardagen genom regelbunden bönegemenskap. Nätverkets aktiviteter är ofta präglade av socialt engagemang för samhällets mest utsatta i förortsområden. 24 Martin Luther King Dagen Gemensamt projekt/initativ drivet av Kristna Fredsrörelsen, Gemensam Framtid och SKR för uppmärksammandet av ickevåld och Martin Luther King genom dels ett årligt firande av Martin Luther King dagen och dels publiceringen av olika resursmaterial på hemsidan. Studiegrupp Lokalt Religionsdialog samtal, Husförsamlingsnät verk Lokalt Socialt engagemang, öppenhet, gemenskap m Samarbetsprojekt Nationellt Ickevåld 12

13 25 Nordiskt centrum för interreligiös dialog, Göteborg Stiftelsen Nordiskt centrum för interreligiös dialog (NCID) är politiskt oberoende och dess syfte är att skapa dialog mellan de abrahamitiska religionerna, att visa att det är långt mer som förenar än skiljer dem åt och genom detta bidra till sundare samhällsklimat och fred i världen. I det syftet ingår också att bryta etnisk och religiös segregation. Stiftelsen grundades 1993 i Göteborg av pastor Sigfried Deminger, rabbin Ronnie Cahana och imam Muhamad Yakoubi. Bakgrunden var bland annat kriget i det forna Jugoslavien där religiösa tillhörigheter utnyttjades av vissa krigförande för att motivera våld och krig. De tre stiftarna for bland annat till Sarajevo på UD:s begäran under brinnande krig för att statuera exempel och visa att fredlig samexistens, samhörighet och fredsvilja över religionsgränserna är möjliga. Nordiskt Centrum för Interreligiös Dialog ingår i Anna Lindhnationella nätverk. Verksamheten omfattar: Interreligiösa dialogkvällar för allmänheten Internationella konferenser Interna utbildningsträffar inom styrelsen Arbete mot "hedersrelaterat" våld Insatser för att sprida kunskap i skolor Stiftelse Södra Sverige Religionsdialog 13

14 26 NybyVision, Uppsala NybyVision är en diakonal verksamhet med Uppsala Missionsförsamling och Gamla Uppsala Missionsförsamling som huvudmän. NybyVision vill utifrån en kristen och humanistisk helhetssyn på människan främja integration och gemenskap mellan människor oavsett religiös, etnisk eller kulturell bakgrund. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och barnkonventionen är en grund för arbetet. NybyVision vill vara med och skapa ett samhälle där alla invånare får plats - ett samhälle där människors erfarenheter och förmågor tas tillvara och där vi kan mötas med våra olikheter - ett samhälle präglat av ömsesidig integration. NybyVision arbetar för ömsesidig integration och rymmer inom vår verksamhet bland annat svenskkurser, samhällsorientering, friskvård, kulturaktiviteter, barnverksamhet, systuga, kafé, intern praktik, arbetslivsinriktade insatser, sysselsättning, social gemenskap, kontakter, rådgivning och kulturmöten. Finansieras av Bilda och Uppsala Kommun. 27 Nätverket för religionsmöte, Lunds Stift Nätverk för medarbetare i församlingar och er som vill arbeta multikulturellt och multireligiöst. Två träffar per termin. Arbetar med frågor om människosyn och missionssyn och arrangerar fortbildningar och debatter. Möten med kristna från andra samfund, företrädare för andra religioner och Diakonal verksamhet, Lokalt Integration Nätverk Lunds stift Religionsmöten ult.aspx?id=

15 28 Projekt Social Cohesion Malmö/Skåne er som arbetar med interreligiösa frågor är en viktig del. Projektet har som syfte att stödja utvecklingen av ett gott socialt klimat i Malmö/Skåne. Utgångspunkt ska vara att religiös mångfald är en tillgång, inte ett problem och att trosgemenskaper har en offentlig, personlig och en privat roll att fylla. Projektet ger möjligheter att uppnå synergieffekter i det arbetet som redan görs på olika håll och samtidigt lyfta frågor om social samhörighet till en bred krets av beslutsfattare, normgivare och opinionsbildare. Projektet ska studera integration och främlingsfientlighet och de utmaningar detta innebär i många europeiska storstäder. Viktigt är också att ta del av goda exempel inom mångfaldsarbetet. Under hösten 2011 genomfördes en första förstudie för projektet. Det fyraåriga projektet planeras starta hösten 2012 och sträcker sig till sommaren Modellen för projektet bär namnet Diverse Communities in a Shared Society: Utilizing Interreligious Dialogue and Cooperation to Foster Social Cohesion. Projektplanen har utvecklats av Council for a Parliament of the World s Religions (CPWR) som har betydande kunskaper om interreligiöst arbete. Samarbetsprojekt Regionalt 15

16 29 Projekt Wingate, Linköping och Norrköping Projektet startades genom ett samarbete med Andrew Wingate Man arbetade då medvetet med att ett antal församlingar kring de interreligiösa frågorna. Detta ledde senare fram till en resa till Leicester tillsammans med några företrädare för Linköpings och Norrköpings kommuner. Väl hemma tog kommunerna initiativ och startade egna dialog- eller samrådsgrupper. I oktober 2012 skedde ännu en resa till Leicester, den här gången med en grupp på 32 personer inklusive representanter för polis, kommuntjänstemän och folkvalda kommunalpolitiker, företrädare för det kommunala fastighetsbolaget och arbetsförmedlingen. Tanken med resan var att ytterliga fördjupa och skapa grund för samarbete på hemmaplan. På detta vis vill kyrkan hjälpa till i integrationsarbetet genom att få samhället att vakna upp för att de interreligiösa frågorna är viktiga och att religion är en identitetsfaktor för många människor som kommer till Sverige. Samarbetsprojekt Lokalt Religionsdialog 16

17 30 Religionsdialogsveckan och övriga arrangemang i Borlänge Svenska kyrkan i Borlänge bedriver ett medvetet opinionsarbete då det gäller mångfaldsfrågor och religionsdialog. Det finns också vardagligt diakonalt och socialt arbete i områden med blandade kulturella och religiösa bakgrunder. Det göms inte undan att kyrkan står bakom verksamheten men anknyts samtidigt till det gemensamma i de olika religiösa traditionerna. Kyrkan och den lokala imamen samarbetar tillsammans då/om det förekommer motsättningar i skolorna. Genom inbjudan från Svenska kyrkan förekommer även årliga religionsdialogveckor och andra samevenemang. Samverkan sker framför allt med muslimska församlingen, thailändska buddhistiska centret, Ezidier och Aleviter. Gensvaret kring dessa evenemang har varit enormt. Representanter för Svenska Kyrkan och den muslimska församlingen har också blivit inbjudna till det lokala buddhistklostret för att visa för Europas buddister på det samarbete som finns i Borlänge. Borlänge kommun har också skapat ett dialog- och samverkansprojekt. Religionsdialogveckorna har uppmärksammats av lokaltidningarna och det finns även ett stort gensvar från befolkningsmajoriteten, föreningslivet och kommunledningen. Diverse samarrangemang Borlänge Integration och religionsdialog 17

18 31 Religionsdialogveckan i Sandviken 32 Samarbetsrådet för judar och kristna 1 vecka med föreläsningar, utställningar och öppet hus hos olika religiösa församlingar under mars Medverkan av Anna Lindberg Barsk från SVT 27/3-1/4. Samarrangemang av SENSUS, Ibn Rusch, Islamiska kulturföreningen, kyrkorna i Sandviken, Mandeiska kyrkan, Svenska kyrkan i Sandviken och Sandvikens folkbibliotek Samarbetsrådet bildades 1979 och ingår i The International Council of Christians and Jews. Vi strävar efter att hålla igång en aktiv dialog utifrån teologiska och kulturella ämnen genom samtalsträffar, föredrag och andra aktiviteter. Styrelsen består av åtta kristna och åtta judar, med växlande ordförandeskap. Verksamheten är huvudsakligen inriktad på dialog mellan judar och kristna i Sverige, men den västra kretsen omfattar ett samarbete med företrädare för islam. Samarbetsrådets målsättningar är att: - fördjupa kunskapen om judendomen och kristendomen - bidra till ökad kännedom om judendom och kristendom i Sverige - motverka varje form av förföljelse, diskriminering och hatpropaganda, särskilt antijudisk och antikristen verksamhet - verka för ökad respekt för och uppskattning av varandras andliga och kulturella traditioner 18 Samarbetsprojekt Sandviken Religionsdialog Ideell förening I Sverige finns tre underavdelningar till ICCJ, Samarbetsrå det i Mellansveri ge, med säte i Stockholm, Samarbetsrå det i Väst med säte i Göteborg, och Samarbetsrå det i Syd med säte i Lund.

19 33 Seglora Smedja Seglora Smedja bedriver opinions- och folkbildning i skärningspunkten mellan det samhälleliga och existentiella. Seglora smedja är en mötesplats som vill bidra till att förnya och fördjupa teologi och religiösa uttryck i kyrka och samhälle. Dialogen mellan religioner och kulturer är viktig och smedjan vill värna det modiga, icke- färdiga tänkandet. Seglora smedja är en oberoende röst som verkar i kritisk solidaritet med Svenska kyrkan. 34 Sensus Studieförbund Sensus bygger på en helhetssyn som utgår från en kristen värdegrund. Studieförbundet har en del av sin historiska bakgrund i både KFUM-KFUK och Sveriges Kyrkliga Studieförbund. Sensus har idag ett nära samarbete med flertalet ideella er med både kristna och muslimska rötter rörande frågor relaterade till dialog, fred, rättvisa och integration. Bl.a. drev Sensus tillsammans med Studieförbundet Ibn Rushd projektet Fredsagenterna som verkade mot islamofobi i Sverige och som lade grunden för SMFR. Driver också projektet "Människovärde" tillsammans med Svenska Kyrkan, ett projekt som syftar till att motverka rasism och främlingsfientlighet inom samhället och kyrkan. Tankesmedja Nationellt Studieförbund Nationellt Folkbildning på Kristen grund 19

20 35 Sigtunastiftelsen Sigtunastiftelsen bygger på kristen humanism och vill genom sin verksamhet skapa rum för gränsöverskridande möten, med vetenskap, konst och litteratur som inspirationskällor, i en miljö och ett sammanhang som utmanar till reflektion omkring hela människan i liv och arbete. Utifrån sina stadgar strävar stiftelsen i sin verksamhet efter följande: Stiftelse och kursgård Nationellt (och delvis internatione llt) Dialog, föredrag och kurser 1. Stiftelsen skall värna individens rätt och värdighet. Stiftelsen vill bereda rum även för dem som annars inte ges tillträde till dialogen, och därmed skapa möjlighet till gränsöverskridande möten. 2. Stiftelsen skall värna öppenheten för livets andliga sida Stiftelsen vill genom sin samlade verksamhet och miljö påminna om att mänskligt liv och människovärde innefattar dimensioner och värden bortom det mätbara. 3. Stiftelsen skall värna dialogen som metod Stiftelsen vill peka på den respektfulla och gränsöverskridande dialogen som en konstruktiv väg till fördjupad förståelse och kunskap. 20

21 36 Stockholm Gospel, BROMMA Projektet: "Ungdomar håller drömmen vid liv". 37 Studentföreningen Al Hambra, Malmö Under tre års tid vill Stockholms Gospel utarbeta en modell där unga med hjälp av gospelsången som metod och verktyg formulerar sina framtidsdrömmar. Man vill inspirera ungdomar att identifiera och reagera på problem som finns i vår samtid. Projektet syftar även till att ungdomar ska bli uppmärksammade om hur man kan bemöta varandra på ett tolerant och respektfullt sätt, oavsett hudfärg, religion, sexuell läggning eller musiksmak. Målgruppen är framförallt elever i åk 9 samt delvis konfirmandgrupper runt om i Sverige. Förebilden är Martin Luther King och hans tal I have a dream. Hans tankar ska förflyttas till dagens ungdomars musik, deras tankar och aktuella händelser lokalt/världen. Projektet startar i augusti. Al Hambra - Malmö Högskolas muslimska studentförening arbetar under Malmö Studentkår. Föreningen tar tillvara på muslimska studenters intressen men strävar även efter att skapa en plattform för dialog, tolerans och förståelse på högskolan. Alla, oavsett religionstillhörighet, är välkomna till föreningens aktiviteter. 38 Studieförbundet Ibn Rushd Ibn Rushds vision är att islam ska vara en självklar del av Sverige. Det ska inte vara något konstigt att vara svensk muslim. Förbundets uppgift är att stärka muslimer i Sverige och att ge ickemuslimer mer kunskap om islam. Ibn Rushd arbetar med Ideell förening Stockholm Gospel, tolerans Studentförening Malmö a.malmomuslimskastudentfor ening Studieförbund Nationellt Muslimskt Studieförbund 21

22 39 Svenska kyrkans Centrum för Religionsdialog, Stockholms Stift folkbildning i form av studiecirklar och kulturarrangemang tillsammans med sina medlemser. Ibn Rushd arbetar med majoriteten av de muslimska föreningarna i Sverige. Som trossamfund har Svenska kyrkan en viktig uppgift i att utveckla och förmedla kunskap om andra religiösa traditioner och hur vi som kristna kan förstå dem, och främja de goda mötena över religionsgränserna. I detta sammanhang är den egna teologiska reflektionen över erfarenheter av religionsmöten av stor betydelse. Centrum för religionsdialog erbjuder: - Kurser och seminarier för olika målgrupper - Samtalsgrupper av skilda slag - Studieresor - Handledning och rådgivning - Nätverk för samverkan och gemensam reflektion - Bibliotek 40 Svenska Kyrkan riks T.ex. projektet människovärde samt div. interreligiösa råd 41 Sverige Interreligiösa råd Rådet har till syfte att främja och skapa förutsättningar för interreligiöst samarbete i Sverige, lyfta fram religionens roll för att skapa fred och samförstånd i världen och utgöra en röst mot religionsfientlighet. Sveriges interreligiösa råd ska samlas minst två ggr/år, och kan till sitt stöd tillsätta en arbetsgrupp om behovet uppstår. Beslut i rådet kan bara fattas om alla är överens, och inte på andras vägnar. Eftersom rådet Kyrklig Stockholm Interreligiös dialog ult.aspx?id= Samfund Nationellt Nationellt råd Nationellt Interreligiös dialog och samarbete 22

23 42 Sveriges Buddhistiska samarbetsråd 43 Sveriges Interreligiösa Fredsforum 44 Sveriges Interreligiösa Fredsråd inte kommer att ha någon egen ekonomi, ska alla deltagare bära sina egna kostnader. Rådet kommer bestå av totalt femton personer: fem kristna, tre muslimer, två judar, två buddhister samt en representant vardera från bahai, sikher och hinduer. Representanter från etablerade er i Sverige deltar på ett eller annat sätt i olika sammanhang där människor från olika religioner möts för ökad dialog och förståelse som bidrag till en mänskligare värld. Exempel på nätverk som SBS deltar i är Sveriges Interreligiösa Råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfunden, Interreligiöst Fredsforum mm. Interreligiöst Fredsforum är ett nätverk av medlemmar i trossamfund och andra er på andlig grund som verkar för fred. Nätverket vill skapa mötesplatser för alla som vill samverka för ökad förståelse och för ett fredligare samhälle. Mest aktiva är deltagare från svenska kyrkan, bahai samfundet, Sveriges buddhistiska samarbetsråd och katolska kyrkan. Det största arrangemanget hittills har varit minifestivalen Ljus på Medis under Interfaith Harmony Week i februari Sveriges Interreligiösa Fredsråd anser att samarbete mellan religioner är en förutsättning för fred, såväl i närsamhället som globalt. Fokus ligger på interreligiösa möten och kommer också att satsa på att ge kunskap/information om religioner i Samarbetsråd för Buddhistiska er i Sverige Nationellt Nätverk Stockholm Förening öppen för alla intresserade Nationellt 23

24 45 Uppsalas nätverk för religionsdialog Sverige. Sveriges interreligiösa Fredsråd hoppas kunna skapa ett gemensamt aktivt fredsarbete med människor som representerar många trossamfund eller likasinnade föreningar. Fredsrådet vill också bidra till ett klimat där andliga värden får det utrymme som de förtjänar i vårt samhälle. Uppsala stift anordnar regelbundet träffar och fortbildningsdagar för att samtala om och lära oss att leva tillsammans med andra traditioner. Med en viss tyngdpunkt på Islam som är den religion med flest bekännare, näst efter kristendomen. 46 Örebros interreligiösa råd Råd som drivs på kommunnivå med representanter från de olika religionerna. Rådet behandlar olika frågeställningar som rör hur den kommunala verksamhet bäst drivs så att hänsyn till olika kommuninnevånares religiösa och kulturella tillhörighet kan ombesörjas. Nätverk inom Svenska Kyrkan Interreligiöst råd Örebro Uppsala ult.aspx?id=

25 Initiativ med både svensk och internationell fokus Nr Namn Kortfattad beskrivning Typ av 47 Studieförbundet Bilda I Bilda möts svenska folkrörelser, tusenåriga kyrkliga traditioner, kulturer med rötter i olika delar av världen. Bildas verksamhet skall värna mångfalden och ett demokratiskt arbetssätt, stärka livslångt lärande och kulturell verksamhet samt stimulera ett aktivt kunskapssökande. Det stärker individens möjlighet att påverka både sin livssituation och samhällsutvecklingen. Inom utbildningsområdet Dialog drivs ett flertal projekt som syftar till arbete rörande mångfald. Bilda driver även ett omfattande arbete inriktat på fred och dialogskapande i Mellanöstern. 48 Fotboll för Fred Samarbetsprojekt mellan Kristna Fredsrörelsens lokalförening i Göteborg och Göteborgs interreligiösa råd. Inom projektet anordnas fotbollsturneringar mellan präster och imamer. Under de sista åren har även lag från England (Leceister)och Holland 49 Göran Larssons jubileumsfond för judisk-kristna relationer deltagit i turneringarna Fonden vill på olika sätt verka för att öka förståelsen mellan judar och kristna, främja en teologisk fördjupning inom kristenheten när det gäller sambandet mellan Gamla och Nya testamentet, judisk skrifttolkning och kristendomens djupa rötter i det judiska folket. Genom publicering av litteratur, föreläsningsverksamhet, kurser och seminarier såväl i Sverige som i Israel hoppas fonden kunna främja sitt syfte. Studieförbund Samarbetsprojekt Fond Sverige, Israel och Palestina Göteborg och internationel lt Sverige och Israel Folkbildning på Kristen grund Fotboll Judisk Kristna relationer e 25

26 50 Kristna Fredsrörelsen (KrF) KrF tror på en värld utan våld och på att många små insatser kan leda till förändring. KrF är en ickevåldsrörelse som utifrån evangeliets budskap om Guds rike vill verka för fred och rättvisa, allmän och total nedrustning samt ett samhälle utan våld. 51 Socialdemokrater för Tro och Solidaritet Förbundets uppgift är att samla socialdemokrater som vill förena sin religiösa övertygelse och tro med sitt politiska engagemang. Förbundet ska finnas i brytningen mellan tro och politik, vara en integrerad del av arbetarrörelsen och det socialdemokratiska arbetarepartiet, men också rotad i den gränsöverskridande ekumeniska rörelsen. För att bättre passa dagens mångreligiösa samhälle har nu förbundet ändrat sin till att vara för alla socialdemokrater med ett religiöst engagemang och vilja att vara hel i det politiska arbetet. 52 Svenska Missionsrådet (SMR) SMR är en mötesplats för er med kristen grundsyn. Organisationen vill sprida kunskap som kan bidra till att fattigdomen utrotas. Som en del i detta arbetar SMR med frågor som rör religionsfrihet, ekumenik och religionsdialog. Genom SMR kan medlemserna mötas, byta erfarenheter och stärka sin kompetens. SMR anordnar kurser och seminarier både i Sverige och länder i syd och öst. SMR förmedlar ca 100 miljoner kronor från SIDA varje år. Medlemsorganisati on med lokalgrupper Socialdemokratiskt förbund Nationell Sverige och internationel lt Sverige och Internationel lt Ickevåld, preventiv närvaro och ickevåldsutbildn ingar i syd, Politik, solidaritet, tro Webben-foralla/Arbetarrorelsen/Sveriges -Kristna-Socialdemokrater--- Broderskapsrorelsen/Omoss/ Samarbets Fattigdomsbekämpning

27 53 Sveriges Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR) SMFR arbetar med frågor rörandes: - Mångfald och identitet; vad innebär det att vara muslim i Sverige och i världen? - Social jämlikhet och integration - Motverka fördomar såsom islamofobi och västfobi som till stor del grundar sig på okunskap om den andre. - Ickevåld; arbeta aktivt mot våld inom samhället på alla nivåer. - Internationella frågor; - Samhälleligt ansvarstagande; - Rättvis ekonomi; 54 Uppsala Missionskyrka Under hösten 2012 har församlingen en fredsserie, inspirerad av Kingstonmötet inom Kyrkornas världsråd. Församlingen har i samma anda under flera år arbetat med Israel-Palestina-konflikten. I samband med Gazakriget blev församlingen ombedd av palestinska muslimer i Uppsala att ha en sorgegudstjänst, vilket blev en muslimskkristen sorgegudstjänst i sprängfylld kyrka. Församlingen behandlar även frågor om antisemitism och sionism genom föredrag och studiecirklar och studieresor. 55 VoxPacis Föreningen är religiöst och politiskt obunden. Dess syfte är att musikaliskt, konstnärligt, interkulturellt och interreligiöst arbeta för fred och försoning genom musikaliska och konstnärliga uttrycksformer. Föreningen ska sprida kunskap och främja intresset för kulturella och andliga möten för samförstånd och dialog. Medlems med lokalgrupper Lokal församling inom Gemensam Framtid Ideell förening Sverige och internationel lt Lokalt och internationel lt Stockholm och internationel lt Mångfald och identitet, motverkande av islamofobi och västfobi, ickevåld, ansvarstagande Musik och dans, interreligiöst och interkulturellt

28 Inititiativ med enbart internationell fokus Nr Namn Kortfattad beskrivning Typ av 56 Initiatives of Change Sverige (IofC) IofC är ett aktivt nätverk av människor från många kulturer och trostraditioner och alla generationer för att omskapa världen. På talet blev det känt som oxfordgruppen. Nätverket startades av Frank Buchman 1938 som då manade till en moralisk och andlig upprustning för att bygga en värld fri från hat, fruktan och begär. Inspirationen till Buchmans appell kom delvis från den svenske författaren Harry Blomberg. 57 The Life & Peace Institute (LPI) LPI bedriver arbete inom konfliktomvandling med fokus på väpnade konflikter i Afrika. Huvudfokus ligger på så vis på internationellt arbete även om LPI ibland även figurerar i svenska fredsnätverk. Nätverk Stiftelse Internationel lt Sverige och Afrika, Fred, samhällsomvandling, religionsdialog Konfliktomvandling, Participatory Action Research, Ekumeniska aktörer

29 Akademiska initiativ och forskare Högskola och forskare ämnesområde/specialistområde Institution Kontaktuppgifter/Hemsida Teologiska Högskolan Stockholm 1. Sussanne Wigorts Yngvesson Uppsala Universitet Utbildningsledare programmet Mänskliga rättigheter och demokrati, Teol. dr 2. Kajsa Ahlstrand Professor i missionsvetenskap med forskningsfokus på förhållandet mellan tradition och modernitet i religionerna, samt religionens plats i det senmoderna samhället 3. Centrum för forskning om religion och samhälle; flertal forskare men särskilt Jonas Lindberg, Anders Sjöborg bör vara relevanta för denna kartläggning Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS) är Uppsala universitets centrum för flervetenskaplig forskning kring religiös och social förändring. Bland de projekt som för närvarande bedrivs vid CRS kan framhållas forskningsprogrammet The Impact of Religion Challenges for Society, Law and Democracy Mattias Gardell Innehar Nathan Söderblomsprofessuren i jämförande religionsvetenskap. Mattias Gardells forskningsintressen rör sig i spänningsfältet mellan religion och politik, inte sällan i förhållande till någon exkluderingsmekanism som rasism, antisemitism eller islamofobi. Gardell har i avslutade forskningsprojekt bland annat genomfört en jämförande studie av svart och vit religiös rasism; granskat vitmaktmiljöns religiösa dimensioner; undersökt förändringsprocesser i islams politiska landskap; studerat självmordsattentat och manliga krigarideal och granskat tortyrens återkomst som juridiskt sanktionerat rättsinstrument under Bushadministrationens globala krig mot terror. Bland nu pågående forskningsprojekt kan framhållas Islamophobia; Malmö Mogadishu och Religion, Violence and War. Gardell ingår i Linnéprogrammet Impact of Religion som vetenskaplig ledare för ett antal forskningsprojekt samlade THS program i mänskliga rättigheter och demokrati Teologiska Teologiska Teologiska

30 under benämningen Integration, Democracy and Political Culture, tillsammans med Iaian Cameron, professor i folkrätt. Projektet pågår mellan Här fokuseras bland annat på terrorismlagstiftningen och mänskliga rättigheter, yttrandefrihetens gränser och religion, sekularism och demokrati. Gardell arbetar just nu arbetar med två olika projekt; ett om den militanta antimuslimska miljö som producerade Anders Breivik Behring och ett kallat Sweden at War som fokuserar den gradvisa omvandlingen av Sverige som ett land i krig. 5. Mia Lövheim Forskar på ungas religiösa identitet samt religion, värderingar och gender i främst digitala medier. Fokuserar på medier som arena för att studera hur relationen mellan religion och modernitet i ett svenskt och nordiskt sammanhang förändrats under de senaste decennierna. Mina kompetensområden omfattar studier av ungdomar och religion, ungdomars värderingar och livsvillkor, representationer av och interaktion omkring religion i internetbaserade medier, religiös identitet i ett senmodernt mediesamhälle, medier, religion och gender. Ett framträdande tema i tidigare forskning har också varit ungas relation till religion, främst Svenska kyrkan. 6. Ann Kubai Internationell migration, religion och konflikt, könsbaserat våld och social rekonstruktion i samhällen efter konflikt. Arbetar sedan 2011 med ett forskningsprojekt på Nordiska Afrika Institutet vilket kartlägger Afrikanska migranter i Sverige 7. Elena Namli Professor i Teologisk etik och professor vid centrum för Rysslandsstudier. Lärare vid mastersprogrammet i mänskliga rättigheter vid Uppsala Universitet och THS. Intresserad av hur olika kulturer formar människans tänkande och huruvida vi kan överbrygga de skillnader som många gånger försvårar dialogen kring etiska frågor. 8. Elisabeth Gerle Adj. professor i etik, särskilt mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet, etiker vid Svenska kyrkans forskningsenhet, docent i etik vid Lunds universitet där hon finns till vardags. Hennes senaste bok, Farlig förenkling - Om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna, som kom hösten 2010 handlar om religion och politik. Man talar om religionens återkomst. Nyateismen däremot, som internationellt ofta går hand i hand med det som klassificeras scientism, beskriver ofta religion som förtryck eller vidskepelse. Samtiden präglas Teologiska Teologiska och Nordiska Afrika Institutet (NAI) Teologiska och Centrum för Rysslandsstudier Teologiska och

31 Umeå Universitet alltså av motstridiga, ibland starkt polariserade hållningar när det gäller religionens roll i det offentliga. Mot bakgrund av detta granskas olika hållningar hos Humanisterna och Sverigedemokraterna..Den tidigare forskningen har berört global etik, globala normbildningsprocesser, mänskliga rättigheter och mångkulturalism samt tolkning av text, tradition och religion i förhållande till mänskliga. 9. Mohammad Fazlhashemi Disputerade 1994 på avhandlingen Förändring och kontinuitet: Al-Ghazâlîs politiska omsvängning. Fazlhashemi har därefter i huvudsak intresserat sig för receptionen av Europa/Väst i den muslimska världen under modern tid ledde jag forskningsprojektet Bilden av Europa/Väst i Iran, som undersökte hur europeiskt och västerländskt tankegods har bemötts i den iranska kulturella miljön under de senaste två århundradena. 10. Thomas Lindgren Disputerade maj 2001 på en psykofenomenologisk doktorsavhandling i religionspsykologi som behandlar muslimers och kristnas böneerfarenheter. Efter avhandlingen har Lindgren mest varit sysselsatt med metodfrågor, narrativ psykologi, tvärkulturell psykologi och psykologiska aspekter av muslimska fenomen. 11. Arne Rasmusson Har i senare forskning bland annat behandlat frågor kring relationerna mellan livsåskådning, social praktik och etisk reflektion, inkluderande diskussioner om kontextualism och universalism, debatten mellan liberalism och kommunitarism, den teologiska etikens natur, och dygdetik. Örebro universitet 12. Erik Amnå Forskar och föreläser främst om förvaltningspolitik, kommunal demokrati, civilsamhället samt ungas demokratiutveckling i olika länder. Ledde den statliga utredningen Staten och imamerna: religion, integration, autonomi från Institutionen för idé- och samhällsstudier Institutionen för idé- och samhällsstudier Institutionen för idé- och samhällsstudier Institutionen för humaniora, utbildningsoch samhällsvetenskap

32 Göteborgs universitet 13. Kerstin von Brömssen Universitetslektor i religionsvetenskap med ämnesdidaktisk inriktning. Disputerade 2003 vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet med avhandlingen Tystnader, tolkningar och förhandlingar. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. Särskilt intresserad av konstruktioner av undervisning och lärande inom ämnet religionskunskap, både i formella miljöer som svensk grund- och gymnasieskola och i informella, särskilt i diasporiska miljöer. 14. Göran Larsson Professor och biträdande lektor i religionsvetenskap (med inriktning mot religionshistoria). Forskningsintressen: Islam och muslimer i Europa; Islamisk teologi; Koranen; Religion, medier och kultur; Religion, migration och invandring; Religion, undervisning och lärande 15. Katarina Plank Postdok med huvudsakligt forskningsintresse rörandes vad som händer med religiösa traditioner när de hamnar i en nytt sammanhang; framför allt intresserad av hur buddhistiska traditioner tas emot och inlemmas i en svensk kontext, och hur individer uppfattar och använder sig av dessa traditioner. Forskning är fältbaserad och utformad för att inhämta ny kunskap och data om buddhistiska traditioner i Sverige. Planks postdoktorala forskning syftar till att generera ny empirisk kunskap om buddhism och asiatisk migration i Sverige och att därigenom etablera religion som en viktig kategori i relation till migrationsstudier. Studien kommer även att utveckla en teoretisk diskussion kring hur och i vilken utsträckning olika religiösa er underlättar migranters deltagande i det civila samhället. 16. Åke Sander Professor i religionsbeteendevetenskap. Speciellt intresserad av att studera religiösa förändringsprocesser dels i situationer där olika religiösa traditioner möts och bryts mot varandra, dels i situationer där den kulturella, sociala, ekonomiska och teknologiska kontext en religiös tradition existerar inom förändras. Intresset har under senare år primärt fokuserat islams och muslimers möten med Europa och Sverige och dessa mötens inverkan på muslimers förståelse av islam och vad det är att vara muslim, sekundärt på indiska religiösa traditioner. Institutionen för litteratur, idéhistoria och religionsvetenskap Institutionen för litteratur, idéhistoria och religionsvetenskap Institutionen för litteratur, idéhistoria och religionsvetenskap Institutionen för litteratur, idéhistoria och religionsvetenskap