Årsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelser FALKENBERGS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2005. Nämndernas verksamhetsberättelser FALKENBERGS KOMMUN"

Transkript

1 Nära havet, gobeläng, Stellan Mörner ( ) Stellan Mörner/BUS 2006 Foto: Bildmakar n FALKENBERGS KOMMUN Årsredovisning 2005 Nämndernas verksamhetsberättelser

2

3 Innehåll 4 Kommunstyrelsen 10 Revisionen 11 Bygglovsnämnden 12 Kultur- och fritidsnämnden 18 Barn- och utbildningsnämnden 24 Socialnämnden 30 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndernas verksamhetsberättelser ingår i kommunens årsredovisning och är ett sammandrag av de verksamhetsberättelser som redovisats i respektive nämnd. Falkenbergs kommuns årsredovisning har delats upp i tre delar Årsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelser Personal- och Hälsobokslut De kan beställas från Falkenbergs kommun, Ekonomienheten, Falkenberg tfn vxl, fax eller e-post Samtliga delar finns också på kommunens hemsida - Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser 3

4 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen skall med uppmärksamhet följa övriga nämnders verksamhet och ta de initiativ som kan vara påkallade med anledning härav. Detta gäller även kommunal verksamhet i hel- och delägda företag. Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklings- och näringslivsfrågor och har servicefunktioner för allmänheten och för övriga nämnder. Året 2005 har präglats av stormen Gudrun som slog hårt mot Halland och Falkenberg och har orsakat merkostnader för verksamheten. Återställningskostnader på gatuanläggningar och stormskadade fastigheter var stor. Omvärldsperspektiv Utvecklingen i omvärlden påverkar i hög grad förhållandena i Falkenbergs kommun, vilket gör att en bred omvärldsbevakning blir alltmer väsentlig för kommunens utveckling. På det lokala planet hade den totala arbetslösheten i december 2005 ökat från samma månad 2004 med 0,2 procentenheter medan utvecklingen för de unga i åldern år gått motsatt väg och minskat med 1,4 procentenheter. Ungdomsarbetslösheten är ett exempel på hur bevakningen av omvärlden kan ge kommunstyrelsen viktig information som gör att satsningar kan göras för att om möjligt förändra en negativ utveckling. Under 2005 har kommunstyrelsen avsatt 5 mkr för att bl a komma till rätta med ungdomsarbetslösheten och kostnaderna för socialbidrag. Ökade insatser har bl a satts in på Falkenbergs arbetsmarknads- och introduktions enhet (Fami) för att möta det ökade behovet av grupper för arbetslösa ungdomar. Ökade resurser satsades även genom att öka antalet feriearbetsplatser för gymnasieungdomar. ungdomsarbetslösheten inte förbrukats i sin helhet under året, utan lämnar ett överskott med 2,7 mkr. Övriga verksamheter inom kommunstyrelsen har medfört ett underskott med 4,8 mkr. Avvikelsen mot budget kan bl.a förklaras genom: Muddring av hamnen, 3,5 mkr Framtidsutredning Falkenbergs hamn, 300 tkr Höjda energipriser Ökad kostnad för vinterväghållning, 320 tkr Projekteringskostnader för framtida cirkulationsplats Väg 767/Industrivägen, 200 tkr. Lantmäteriet har dels genomfört flera stora förrättningar för vägföreningars ombildande till gemensamhetsanläggningar (lagkrav), dels hämtat upp flera gamla komplicerade förrättningar, totalkostnad 750 tkr. Rivningar av byggnader på kommunala fastigheter beställs kontinuerligt, men dessa samlades av byggavdelningen i en stor upphandling som ej genomfördes förrän hösten 2005, kostnadsökning 750 tkr. Anpassning av räddningstjänstens organisation som en följd av minskad budgetram får effekter först under Beräknat underskott 1,6 mkr har dock kunnat reduceras till 800 tkr. Resultat totalt Tusental kr Utfall Utfall Utfall Utfall Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget Budgetavvikelse Nettoinvesteringar Ekonomiskt perspektiv Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med 4,6 mkr jämfört med budget. Det största enskilda överskottet finns inom anslaget för sysselsättningsbefrämjande åtgärder med 9,4 mkr. Det är i första hand intäktsöverskott med 4,4 mkr för introduktionsverksamheten som svarar för överskottet. Dessutom har de 5 mkr som avsatts för åtgärder mot 4 Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser

5 Nettokostnad per verksamhetsområde Tusental kr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2004 Politiska verksamheter Kommunledningskontor Sysselsättningsbefrämjande åtgärder Näringsliv och turism Kollektivtrafik Utbildning och personalsocial verksamhet Fastigheter Gatuverksamhet Räddningstjänst och samhällsskydd Miljövård Övriga verksamheter Medborgarperspektiv I kommunens uppdrag ingår att slå vakt om och stärka de demokratiska principerna och att arbeta så att medborgarna ges goda förutsättningar för bedömning av, och förväntan på, kommunens service. Brukarundersökningarna har gjorts inom följande områden; Tillgänglighet och bemötande, Affärsidkare vid Nygatan samt kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Även interna brukarundersökningar har genomförts, t ex för ekonomienhetens service till interna brukare. Dessutom har en undersökning av administrativ service till fullmäktigeledamöter genomförts. Tjänstegarantier inom kommunstyrelsens område förekommer beträffande gator (underhåll, städning, belysning, skyltning) och beträffande telefonservice. Dessa garantier är kopplade till s k klagomålshantering. Under året har antalet kontakter från allmänheten varit något färre än under Förfrågningar från allmänheten om byggande i centrumnära områden har varit flera än 2004, vilket kan bero på det intresse som samrådet kring ny Delöversiktsplan för centralorten har rönt. Antalet förfrågningar om gällande planer har markant ökat det senaste året och detta tolkas som ett ökat intresse för byggande. Personalperspektiv En god personalpolitik kräver att det på alla nivåer i organisationen förs en dialog om vilken värdegrund som skall genomsyra organisationen. Alla verksamheter skall ha en gemensam värdegrund i hur chefer och medarbetare ser på verksamhetens uppgifter, vad som är meningsfullt i arbetet och hur man värderar sitt yrke. Inom verksamhetsområdena förväntas personalen verka för en hållbar social utveckling och ett hållbart nyttjande av miljö- och naturresurser. Sjukfrånvaron skall totalt sett minska, med särskild fokus på personal som är sjukskriven mer än 28 dagar. Sjukfrånvaron mätt i procent av arbetad tid har ökat med 0,33 procentenheter under 2005 jämfört med föregående år. Totalt uppgår den till 7,35 % under 2005 mot 7,02 % under Beslut om ett personalpolitiskt program med 15 programområden antogs av kommunfullmäktige och samtliga arbetsledare har informerats om programmet. Samverkansutbildningar har genomförts i tre delar; grund-, utveckla samverkan och medarbetarskap. Verksamhetsperspektiv Kommunstyrelsens verksamhet är organiserad i ett kommunledningskontor med fyra enheter - kanslienheten, ekonomienheten, arbetsgivarenheten samt stadsbyggnadskontoret. Kommunledningskontorets uppdrag är att leda, samordna samt följa upp den samlade kommunala verksamheten samt att vara verkställande organ för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Under kommunstyrelsen finns även Arbetsmarknads- och introduktionsenheten, som har det samlade ansvaret för arbetsmarknadsfrågor samt för att kommunens avtal med Integrationsverket kring introduktionsverksamheten för kommunplacerade flyktingar med permanent uppehållstillstånd. Kommunstyrelsen har även ansvaret för kommunens räddningstjänst. Kommunledningskontor Kanslienheten Kansliet har under året aktivt arbetat med informationen på kommunens hemsida och varit initiativtagare till ökat halländskt samarbete inom IT inom 24-timmarskonceptet. Kansliet har märkt en betydande volymökning i ärendehanteringen till viss del till följd av införandet av medborgarförslag från januari 2005 och till följd av ökad e-posthantering. Även stormen Gudrun bidrog tydligt till att antalet ärenden ytterligare ökade. Kommunstyrelsen Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser 5

6 Kommunstyrelsen Ekonomienheten Ekonomienheten har bl a ansvaret för kommunens ITverksamhet. Under 2005 har IT-avdelningen upphandlat ansvaret för datadriften och bytt leverantör från Datahalland AB till Kerfi AB. I samband med bytet samordnades skolans IT-drift med övrig IT-drift. Detta innebär att resurser och nätverk inom kommunens verksamhet och skolor kan samordnas på ett kostnadseffektivt sätt. En sista upphandling kring kommunens bredbandsutbyggnad har även gjorts, vilket innebär att alla telestationer kommer att vara utbyggda under Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret är organiserat i fyra avdelningar - bygglov-, exploatering-, gatu-, samt planavdelning. Antalet bygglovansökningar om nybyggnad av enbostadshus har nästan fördubblats jämfört med 2004, från 47 till 84. Ökningen har till stor del skett inom detaljplanelagda områden i Glommen, Skrea och Tröingeberg. Även förhandsförfrågningar om bygglov har ökat, men flera ärenden har efter beredning och handläggning inför beslut återtagits, eftersom det inte funnits förutsättningar för positivt förhandsbesked. Det har främst rört sig om lokaliseringar som kommit att föregripa framtida planering inom området för DÖP centralorten. Ökad inflyttning har gjort att främst bostadsplaner prioriterats under året. Planavdelningen har även arbetat med detaljplaner för ny bro över Högvadsån, ny biogasanläggning m fl objekt under året. Förberedelser för vissa fritidshusplaner har även genomförts. Arbetet inom gatuavdelningen har i likhet med de senaste åren till stor del präglats av planering och genomförande av centrumförnyelsen i Falkenberg samt olika trafiksäkerhetsprojekt. Arbetet men parkeringsövervakning, trafiknämnd, salutorgsverksamhet samt insamling av statistik såsom trafikflöden och trafikolycksfall har pågått kontinuerligt. Ett av de större enskilda projekten har varit ombyggnad av korsningen Strandvägen/Ljungholmsvägen till en cirkulationsplats. Även ett antal mindre gc-vägar har förverkligats. Arbetsgivarenheten Arbetsgivarenheten blev 2005 en hälsomiljödiplomerad arbetsplats, dvs man uppfyllde de 10 kriterier som var uppsatta (systematiskt arbetsmiljöarbete, kamratstödjare, stresshanteringsplan mm). Liksom tidigare år har en jämställdhetsplan tagits fram. Under året har följande verksamheter prioriterats: Ett personalpolitskt program och PA-handbok togs fram Den lokala löneöversynen kunde slutföras med samtliga organisationer och inom angiven ram Processen med decentralisering av löneadministrationen fortsätter och allt fler arbetsplatser har nu självservice Arbetsmarknads- och introduktionsenheten (Fami) Ett övergripande mål för Fami:s arbete är att tillföra arbetssökande och bidragsberoende deltagare insikter, motivation, arbetslivserfarenhet. Särskild uppmärksamhet skall under året ägnas åt att sänka ungdomsarbetslösheten. Fami arbetar med arbetslösa som blir anvisade från Arbetsförmedling, Socialförvaltning och Försäkringskassan. Under de senaste åren har antalet personer som står långt från den öppna arbetsmarknaden ökat markant. Ofta anvisas personer som inte haft ett reguljärt arbete på flera år, och i vissa fall har man aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Det är således en förskjutning i målgruppen som anvisas till Fami. Att tillföra insikter, motivation och arbetslivserfarenheter sker bl.a. genom att arbetet under 2005 alltmer präglats av samtal och coachning såväl enskilt som i grupper. I tillägg har arbetsträning och utredningar av arbetsförmåga tillsammans med olika praktikplaceringar lett till att 53 % av deltagarna efter sin tid hos Fami har gått till egen försörjning genom arbete eller studier. I snitt har verksamheten omfattat ca 180 årsdeltagare antingen inom den egna verksamheten eller med placering i olika förvaltningar. Stora satsningar har gjorts för att motverka en jämförelsevis hög ungdomsarbetslöshet. Exempel på detta är EUprojektet Kraftkällan, utökade resurser för feriearbeten och ett nytt ungdomsarbetslag enbart med inriktning mot långtidsarbetslösa ungdomar upp till 24 år. Kraftkällan är ett s.k. Mål 3-projekt som delfinansieras av Svenska ESF-Rådet Halland. Även Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden deltar i projektet. Projektet har sin målgrupp i ungdomar år som av olika skäl befinner sig långt från en egen försörjning. Efter att halva projekttiden är avverkad kan konstateras att projektet haft en långt större genomströmning individmässigt än planerat. Ca 57 % av deltagarna har lämnat projektet för att gå till arbete eller studier. Detta är en bit över projektmålet (50 %) och mycket tillfredsställande med hänsyn till målgruppens beskaffenhet. Introduktionsverksamheten De viktigaste förändringarna under året har varit en lösningsfokuserad inriktning på arbetet, en tydligare struktur i verksamheten och ett större utbud av olika aktiviteter som har visat sig vara framgångsrika. Deltagarna i Introduktionsprogrammet har anvisats av Integrationsverket eller från socialtjänsten. Den kommunala överenskommelsen med Integrationsverket innebär ett mottagande av cirka 30 vuxna personer för vilka det finns ett statligt bidrag. 6 Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser

7 Under 2005 har 14 vuxna samt 12 barn mottagits. Att inte fler mottagits beror delvis på brist på bostäder, men också att Migrationsverket inte har beviljat lika många tillstånd som tidigare år. Från socialtjänsten har 12 anhöriga anvisats under året. Dessa nyanlända anhöriga har möjlighet att ingår i Introduktionen om ett behov av försörjningsstöd föreligger. biologisk mångfald. Bidragen har under åren fördelats mellan i huvudsak två typer av naturvårdsåtgärder - våtmarksprojekt och bidrag till skötsel och bevarande av det öppna landskapet (ängs- och hagmarker). Utöver detta omfattar anslaget även kommunens kostnad för kalkningsinsatser och för medlemskapet i Ätrans vattenvårdsförbund. Kommunstyrelsen Näringsliv och turism Under året har en större muddring av hamnen slutförts. Stormen Gudrun har medfört att en viss muddring måste genomföras i själva hamninloppet. Denna har försenats på grund av att Naturvårdsverket inte beviljat kommunen tillstånd att använda den tidigare använda muddertippen. Elproduktionen omfattar Herting Kraftstation samt två vindkraftverk vid Falkenbergsmotet. Tillsammans har dessa givit en nettointäkt på 5,2 mkr. Fullmäktige har även beslutat att en utökning av antalet vindkraftverk vid Lövstaviken skall genomföras. Utbildning och personalsocial verksamhet Inom verksamhetsområdet hanteras bl a personalföreningen Fågelfri, kommunövergripande personalutbildningar, företagshälsovård och Hälsokraft. Hälsokraft Hälsokrafts uppgift är att bromsa ökningen av antalet långtidssjukskrivna och på sikt minska antalet. Detta görs genom både förebyggande och rehabiliterande åtgärder som ex. hälsoskola, hälsoinspiratörer och hälsomiljödiplomerade arbetsplatser. Tre mål var uppsatta för Hälsokraft arbete antalet långtidssjukskrivna skulle minska till 225 Antalet långtidssjukskrivna uppgick till 235 vid årsskiftet. Målet uppfylldes sålunda inte. 5 arbetsplatser skulle hälsomiljödiplomeras Målet uppfylldes genom att åtta arbetsplatser blev hälsomiljödiplomerade under året. kostnaderna skulle inte öka i samband med medfinansieringsreformen Målet uppfylldes och ett överskott kunde noteras. Fastigheter Som en följd av stormen Gudrun har de flesta skogsfastigheter krävt speciella insatser under året. Stora intäkter för stormfälld skog förväntas under 2006 samtidigt som kostnaderna för återplantering kommer att vara stora. Mätningsverksamheten har under 2005 upphandlats och ett nytt avtal för 3 år tecknats med Metria. Planerat lägenhetsregister har försenats eftersom riksdagen ännu inte antagit de lagar som anger utförandekvalitet och ersättningsfrågor. Under året har rivning av ett flertal sk saneringsfastigheter genomförts, vilket medfört att budgetramen för Markreserven överskridits. Kostnaderna för fastighetsunderhåll har inte kunnat hållas inom budget. Ramen sänktes för 2004 och 2005 från 11 mkr till 8,5 mkr. Det planerade underhållet har anpassats till den sänkta budgetramen, men under året har akuta underhållsinsatser varit nödvändiga att genomföra för att inte riskera ytterligare kostsamma åtgärder. Försäkringsskador som en följd av brand vid gymnasieskolan och vattenskada vid en förskola har också bidragit till överskridandet. Gatuverksamhet Gatuverksamheten omfattar följande områden Salutorg och offentlig plats Huvud- och lokalgator Parkering Bidrag enskilda vägar Gatubelysning Industrispår Trafiksäkerhetsarbete Kommunens väghållningsarbete skall inriktas mot att skapa trafiksäkra vägar med god framkomlighet och tillgänglighet för alla trafikantgrupper. Antalet skadade personer till följd av trafikolyckor inom kommunen skall minska. Miljövårdsinsatser Kommunstyrelsen förfogar över medel för särskilt riktade insatser inom miljöområdet. Anslaget har i huvudsak använts för bidrag till markägare för åtgärder som syftar till skapande, bevarande och ökade förutsättningar för Arbetet med att förverkliga målsättningarna i trafiknätsanalysen har fortsatt. Planerat trafiksäkerhetsarbete avseende fysiska åtgärder har genomförts på Falkagård, Västra Gärdet samt Skrea Stationsväg. Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser 7

8 Kommunstyrelsen Jämfört med föregående år har antalet dödade ökat med två medan antalet svårt och lindrigt skadade har minskat något. De riktlinjer som gäller för vinterväghållningen har inneburit en bibehållen standard på huvudgator samt gångoch cykelvägar. Vinterperioden med dubbar sliter hårt på beläggningar och trafikmarkeringar i körbanan som därmed måste förnyas årligen till allt större kostnader. Av den totala belagda gatuytan på m 2 har m 2 försetts med ny beläggning. Räddningstjänst och skydd mot olyckor Falkenbergs brandförsvar är den organisation som enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) utgör kommunens räddningstjänst, vars uppgift är att verka för ett effektivt skydd mot olyckor. Den övergripande inriktningen på verksamheten skall följa det av kommunfullmäktige antagna Handlingsprogrammet till skydd mot olyckor. Omfattande förberedelser och satsningar i både tid och ekonomi har skett i projekteringen av den nya huvudbrandstationen med övnings/utbildningsanläggning. Denna skall medge en väl fungerande och flexibel verksamhet. Omvärldens förändringar kommer att ställa krav på verksamhetsanpassningar många gånger under brandstationsområdets livstid. Den olycksförebyggande processen har trots personalomsättningar i stort kunnat prestera planerad tillsynsverksamhet. Även den förebyggande utbildningsverksamheten har utan ordinarie personal kunnat uppfylla något mer är planerade mål. Antalet nyanslutna automatiska brandlarmanläggningar har fortsatt öka. Antalet larmanläggningar som är anslutna till räddningstjänsten är i Falkenberg förhållandevis stort. Detta är en bidragande orsak till att antalet utryckningar till automatiska brandlarm också är högt i kommunen. Ett långsiktigt mål är att minska de onödiga utryckningarna till dessa objekt. Under året har också viktiga framsteg gjorts i samverkan med Landstingets ambulanssjukvård, avseende insats I Väntan På Ambulans (IVPA). För Falkenbergs kommuns del innebär detta att samsyn nu råder för att under 2006 kunna etablera kompetens och utrustning vid räddningsstyrkan i Fegen, så att snabbare insatser kan ske vid hjärtstopp och andra livshotande sjukdomstillstånd. Detta är en viktig trygghetsskapande motvikt till en del av inlandet där en reduktion av beredskapsstyrkan skett. Säkerhetsarbete Säkerhetsarbetet i Falkenbergs kommun består av två huvuddelar, internt skydd och samhällsskydd. Särskilt fokus för det interna skyddet har under 2005 legat på kommunens egendomsskydd och vad gäller samhällsskyddet har kommunens krishantering prioriterats. Internt skydd Under året påbörjades arbetet med kravspecifikationer för upphandling av larm- och bevakningstjänster. Dessa ska även fungera som riktlinjer för kommunens egendomsskydd i framtiden. Kommunens avtal avseende bevakning, larmmottagning och larmservice sades även upp inför upphandlingen. Samhällsskydd Under hösten 2005 genomfördes 3 krisledningsseminarier i samarbete med Försvaret, med syfte att utveckla kommunens krisberedskap och särskilt krisledningsförmågan. Dessutom startades arbetet med IT-säkerhet. En samhällsskyddsgrupp med medlemmar från ett flertal förvaltningar organiserades. Funktionen säkerhetsskyddschef enligt säkerhetsskyddslagen flyttades från räddningschefen till säkerhetssamordnaren. Miljöperspektiv Kommunstyrelsen skall vidareutveckla de gröna nyckeltalen i årsredovisningen Hälso- och miljökonsekvenserna skall vägas in i ett tidigt skede i planerings- och beslutsprocessen. Kommunstyrelsen avsätter medel till miljövårdande insatser och arbetar bl a genom REM-gruppen för att utveckla planeringsmodeller för hållbar utveckling. Genom Agenda21 deltar kommunen i ett antal nätverk, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Förutom detta verkar Agenda21 inom kommunens samtliga verksamheter för att öka miljömedvetandet hos politiker och anställd personal. Miljöarbete ingår som en naturlig del i planavdelningens arbete. Miljöbedömningar görs regelbundet i planarbetet och i vissa fall upprättas särskilda miljökonsekvensbeskrivningar som en del av beslutsunderlagen. I samarbete med det kommunala bostadsbolaget (FaBo) och Agenda 21 har FAMI startat ett projekt Grovsopehantering inom ramen för verksamheten K- Service. FAMI:s del omfattar regelbunden insamling och bortforsling av sådana restprodukter som inte ingår i fastighetsägarens källsorteringssystem. Exempel är möbler, 8 Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser

9 kasserade cykel- och bildelar, hushållselektronik, färger etc. Under 2005 har aktiviteten koncentrerats till Falkagårdsområdet. Verksamheten, som också har ett miljöpedagogiskt inslag, finansieras helt av FaBo, HSB, Agenda 21 och FAVRAB. Utvecklingen av de gröna nyckeltalen resulterade i en särskild Miljöredovisning i årsredovisningen för Arbetet har utvecklats vidare i denna årsredovisning som även den innehåller en särskild Miljöredovisning Energy in Minds/Concerto Concerto är ett europeiskt initiativ inom EU:s sjätte ramprogram för forskning och utveckling. Programmet syftar till att demonstrera i full skala hur städer och regioner i Europa i samarbete kan effektivisera energianvändningen och öka utnyttjandet av förnybar energi. Det är tänkt att dessa städer och regioner kommer att stå som goda exempel för framtida europeisk utveckling. Programmet riktar sig framför allt till framstående städer och regioner där utvecklingen mot hållbar och förnybar energi kommit långt. Falkenbergs kommun deltar i Concerto genom projektet Energy in Minds. Förutom Falkenberg är städerna Neckarsulm i Tyskland, Weiz/Gleisdorf i Österrike och Zlin i Tjeckien med i projektet. Dessutom finns två observatörer, staden Gornji Grand i Slovenien och provinsen Turin i Italien. Sammanlagt ingår 17 partners i projektet, varav följande i Falkenberg: Falkenbergs kommun Falkenberg Energi AB Falkenberg Bostads AB Högskolan i Halmstad Sedan projektstarten den 30 maj har arbetet som omfattas av projektet varit koncentrerat på dels informationsinsatser och andra åtgärder som vänder sig till allmänheten, dels arbete med demonstrationsobjekt som ingår i projektet. Kommunen deltar i 15 olika delprojekt inom konsortiet. Informationskampanjen Greenhouse Falkenberg, som är kommunens klimat- och energikampanj gemensam för Energy in Minds och KLIMP projekten, har under sommaren gjort kampanjnamnet och vad den står för, känt i Falkenberg. Den första av de årliga energimässorna genomfördes i början av oktober. Greenhouse Falkenberg har också gett namn åt kommunens egna infocenter med energirådgivning och utställning. Intresset för de lokala stöden för småhusägare att ersätta oljeeldning med träpellets och för att installera solfångare har varit betydligt större än förväntat. Detta gäller speciellt stödet för installation av pelletsbrännare. Fram till årsskiftet har ansökningar kommit in motsvarande ca 90 % av de totala budgeterade medlen för hela projektperioden. Lövstavikens nya vindkraftverk är ett av demonstrationsobjekten i projektet. Ett annat är den nya brandstationen som skall bli ett exempel på energieffektivt byggande. Åtgärder inom Concerto bidrar till mål i nuvarande energiplan: Minska energianvändningen för uppvärmning effektivisering i befintlig bebyggelse, nya byggnader med litet energibehov för värme. Öka användningen av förnybar energi pellets och solvärmebidraget, nya vindkraftverk i Lövstaviken, utbyggnad av fjärrvärme och nya värmeanläggningar i Ullared och Vessigebro. Åtgärder inom Concerto bidrar också till ett antal av de regionala energimålen, framförallt de som faller under Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. KLIMP- Klimatinvesteringsprogram För att skynda på utvecklingen av minskade utsläpp av växthusgaser har regeringen beviljat kommunbidrag till en biogasanläggning och två tankstationer för gas. Genom projektet kan bidrag utgå till den som vill köpa ett hybridfordon som går både på gas och bensin och till den som vill byta ut sin panna till en miljögodkänd panna med ackumulatortank. Bidraget från regeringen omfattar även ett informationsprojekt, som syftar till att informera om projekten och om växthuseffekten och dess följder. Nyckeltal Verksamhetsnyckeltal Mål Utfall Utfall Gatuverksamhet Total gatu- och gcvägyta m Tillkommande gatu- och gcvägyta under året m Driftkostnad kr/m 2 exkl beläggning 4,05 4,51 4,20 Falkenbergs Arbetsmarknadsoch Introduktionsenhet (Fami) Antal personer totalt som varit föremål för åtgärd under året 440 * Antal personer som gått vidare till arbete eller utbildning 243 * Mottagna från Integrationsverket Mottagna anhöriga Antal som slutat sin introduktion varav till lönearbete 27 8 varav till studier 9 1 varav till annan försörjning *) tillförlitlig statistik saknas Personalnyckeltal Antal anställda 31/ varav tillsvidareanställda varav visstidsanställda varav timanställda 13 9 Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 7,35 6,93 varav kvinnor 9,56 9,71 varav män 5,48 4,70 Kommunstyrelsen Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser 9

10 Revisionen Revisionen Sammanfattning Enligt kommunallagen är revisionens uppgift - att i den omfattning som följer av god revisionssed - årligen granska all den verksamhet som bedrivs inom styrelser och nämnder. Revisionen skall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom styrelser och nämnder är tillräcklig. Resultat totalt Tusental kr Utfall Utfall Utfall Utfall Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget Budgetavvikelse Som en del av den årliga granskningen av all verksamhet har revisionen träffat samtliga nämnder och styrelser. Det har företrädesvis varit presidiet, förvaltningschef och ekonom som deltagit. Träffarna är ett led i att ge revisionen en uppfattning om på vilket sätt verksamheten styrs och kontrolleras av nämnden. För att underlätta planeringen framöver har även en risk- och väsentlighetsanalys gjorts. Under 2005 har revisionen tillsammans med landstinget Halland och kommunerna Halmstad, Falkenberg och Hylte gjort en omfattande granskning avseende samverkan kring personer med psykiska funktionshinder. Andra områden som granskats är bl a Kommunstyrelsens arbetsuppgifter, kommunens fastighetsbestånd och anläggningsregister samt i sedvanlig ordning delårsrapport och årsredovisning. Liksom under föregående år har den ekonomiska utvecklingen inom företrädesvis Socialnämnden, men också Barn- och utbildningsnämnden följts under Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser

11 Bygglovsnämnden Bygglovsnämnden Omvärldsperspektiv Det har inte varit några stora förändringar i verksamheten under året. Antalet ansökningar om bygglov är ungefär detsamma som 2004, men ärenden avseende nybyggnad av bostäder har ökat markant. Ekonomiskt perspektiv Årets resultat innebär ett överskridande med 1,6 mkr mot anvisad budgetram. Överskridandet beror i sin helhet på den kostnadsökning för bostadsanpassningsbidragen som har skett de senaste åren. Kostnaden, som 2005 uppgick till 3,7 mkr, har ökat med ca 0,5 mkr jämfört med Kostnadsökningen förklaras av fler ärenden (170 år 2005 mot 160 år 2004) samt att kostnaden per ärende har ökat. Resultat totalt Tusental kr Utfall Utfall Utfall Utfall Jämfört med senare år har det skett en stor ökning av bygglov för flerbostadshus. Antalet lägenheter i flerbostadshus som har beviljats under året är 125, varav i centrum 10, Kristineslätt 68, Hertings gård 12, Skrea 32 och Ullared 3. Under året fattades 170 beslut om bostadsanpassning. Av utbetalat belopp gäller ca 40 % kostnader för badrumsanpassningar, medan ca 20 % avser nivåanpassningar och lyftanordningar. Miljöperspektiv Bygglovsnämndens förebyggande arbete utgörs till stor del av rådgivning, vilken ofta handlar om bästa möjliga miljömässiga val beträffande material, konstruktion och arbetsmetoder. Ärenden om rivning av byggnader har ökat, vilket nämnden miljömässigt bevakat genom beslut om rivningsplaner, där det anges hur avfall tas omhand och hur rivningsmaterialet så långt möjligt återanvänds eller återvinns. Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget Budgetavvikelse Kostnad per inv Personalperspektiv Tillsättningen av en bygglovarkitekt i september har inneburit en märkbar resursförstärkning, som ger ökade möjligheter till rimligare arbetsbelastning. Verksamhetsperspektiv Antalet ansökningar om bygglov för nybyggnad av enbostadshus har nästan fördubblats jämfört med 2004, till 84 från 47. Ökningen har till stor del skett inom detaljplanelagda områden i Glommen, Skrea och Tröingeberg. Även förhandsförfrågningar om bygglov har ökat, men flera ärenden har efter beredning och handläggning inför beslut återtagits, eftersom det inte funnits förutsättningar för positivt förhandsbesked. Det har främst rört sig om lokaliseringar som kommit att föregripa framtida planering inom området för DÖP -centralorten. Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser 11

12 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning Året började mycket dramatiskt. Stormen Gudrun lämnade stor förödelse efter sig. Parkavdelningens arbete kom att präglas av uppröjning och återställande. Bara i centralorten har man tagit hand om ca 1530 kbm skog. Alla motionsspår fick allvarliga skador och bryggan vid Skrea strand fick delvis byggas upp på nytt. Nämnden har formulerat kulturvisioner som anger färdriktingen för verksamheten. Bibliotekslagens nya bestämmelser om samverkan och planer, har gett avtryck lokalt bl a i form av en ny biblioteksorganisation som kommer att innebära en sammanslagning av folk- och skolbiblioteken, huvudbiblioteket och gymnasieskolans bibliotek. Tillsammans med ny digital teknik innebär det att verksamheten är väl rustad för morgondagens krav. Falkenbergs museum har genom flera spännande utställningar lockat besökare, däribland många yngre, som normalt inte besöker museet. Även för parkskötseln har en policy tagits fram i syfte att tydliggöra riktlinjer och principer för parkskötseln. Ett förslag till en barn- och ungdomspolicy har utarbetats i samarbete med övriga berörda förvaltningar. En kartläggning har genomförts av situationen under sommaren bl a avseende ungdomsmiljöer och resultatet av detta utgör grunden för det fortsatta arbetet med trygga uppväxtmiljöer. Grannskapsarbetet och fritidsgårdarna har här en betydelsefull roll. Nämnden har också varit aktiv inom det drogförebyggande arbetet. Målet att återfå Blå Flagg-status på de stränder som var undantagna 2005 bedöms som möjligt att uppnå eftersom vattenproverna vid stränderna visade sig vara bättre än Idrottsplatsen har kompletterats med en konstgräsplan som innebär att fotbollsklubbarna får bättre förutsättningar för vinterträning och kan stå bättre rustade i konkurrensen. Förslag har tagits fram på hur Klitterbadet ska kunna öka i attraktionskraft genom en ny vattenrutschkana, samt bad- och bastulandskap. Under året har förvaltningen fortlöpande kontakter och dialog med föreningslivet, vilket utgör grunden för revidering av reglerna för bidrag så att dessa stimulerar och utvecklar föreningarna. En ny plan har utarbetats, Vägen till bättre folkhälsa i Falkenberg , som grundar sig på olika arenaperspektiv, t ex boende, arbete, fritid. Uppställda mål uppfyllts på ett mycket tillfredställande sätt inom detta område. Nämndens samlade verksamhet visade ett resultat på plus tkr. Utöver detta har kostnaderna för stormen Gudrun uppgått till 4,5 mkr. Under 2005 har 7,7 mkr budgeterats för investeringar i konst, mobilt dansgolv, allvädersbeläggning, konstgräs på befintlig gräsplan, nya gräsplaner samt omklädningsbyggnad på Kristineslätt. Omklädningsbyggnaden och de nya gräsplanerna har inte påbörjats eftersom detaljplanen för området inte varit klar. Omvärldsperspektiv Park- och anläggningsavdelningen Stormen Gudrun har påverkat mycket av verksamheten på park- och anläggningsavdelningen under hela året. Till att börja med var det akuta åtgärder som att öppna upp gångoch cykelvägar. Efterhand gick arbetet över till att ta bort farliga träd i anslutning till bebyggelse. Fortfarande ligger många stormfällda träd kvar. Ett särskilt arbetslag har via ett arbetsmarknadsprojekt hjälpt till med uppröjning av framförallt ris och grenar. Projektet har pågått under 6 månader och har i huvudsak varit förlagt till centralorten. Skrea strand fick omfattande skador under stormen. Bl a skadades alla fasta anordningar som duschar, lekutrustning och flera av de asfalterade ramperna. Stora delar av bordläggningen på bryggan blåste sönder och tre av bryggans betongok gick av. Bryggan har renoverats och var färdig att tas i bruk inför badsäsongen. Samtliga 11 elljusspår fick omfattande skador. Reparationsarbetena har dragit ut på tiden på grund av materialbrist. Först i slutet av oktober var alla elljusspår renoverade. Kultur- och biblioteksverksamheten Kultur- och fritidsnämnden har under 2005 tagit fram kulturvisioner som kommer att utgöra grund för den fortsatta inriktningen av kulturverksamheten. Bibliotekslagen har fått två tillägg som innebär att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka samt att kommuner och landsting ska anta planer för bibloteksverksamheterna. Den digitala utvecklingen medför nya möjligheter för kulturutövare och medborgare när det gäller tillgången till kultur och kulturarv. Den tekniska utvecklingen erbjuder också nya möjligheter för kulturell utveckling och nya uttrycksformer. Det ökande antalet väpnade rån mot museer internationellt sett har gett återverkningar i form av stigande försäkringspremier och högre säkerhetskrav från försäkringsbolagen, utlånande institutioner och privatpersoner. Högre krav ställs på såväl klimat- och ljusförhållande som säkerhet i samband med utlåning av föremål och konst- 12 Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser

13 verk. Avgifterna för lån av föremål från andra institutioner ökar och fler än tidigare tar ut avgifter. Sverige är idag ett land präglat av etnisk och kulturell mångfald, vilket medför att svenskt kulturliv måste förstås och beskrivas på ett nytt sätt. Även om vi hunnit långt när det gäller jämställdhet finns mycket att göra. Vi har uppgifter om könsfördelning när det gäller t ex kulturvanor, men vi saknar kunskap om en djupare innebörd av vad statistikens siffror indikerar. Studieförbundens cirkelverksamhet och kulturprogram har stor betydelse för det lokala kulturlivet med en omfattande verksamhet. Föreningslivet har tyvärr börjat tappa medlemmar bland de unga, som väljer att uttrycka sitt kulturella, sociala och ideella engagemang i andra former. Ungdoms- och bidragsavdelningen Föreningarnas kostnader för lokaler ökar, framförallt för energi. Vårt lokalbidrag ökar ej i samma takt. Att sänka energikostnaderna i våra föreningslokaler blir därför allt viktigare. Stormen har satt sina spår även för föreningarna. Material och byggnader slogs sönder, det rörliga friluftslivet fick begränsningar. I Falkenberg finns det ungdomar som känner ett utanförskap och har svårt att fungera i ex skolan och i fritidsverksamhet. Detta visar sig genom en ökad oro på fritidsgårdarna, personalen får ägna sig mer åt individer än gruppverksamhet. Ett flertal av dessa bor i bostadsområden där vi har en mångfald av nationaliteter. Tilltron till vuxna eller myndigheter är liten. Det finns vuxna som inte orkar eller inte vet i vilke miljö deras barn vistas och att barnen lätt hamnar i ett riskbeteende. Folkhälsa I april 2003 antog regeringen elva nationella målområden för folkhälsan, där det övergripande målet är Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen. Utgångspunkten för det lokala folkhälsoarbetet är Folkhälsopolicyn för Halland som är antagen av respektive fullmäktige i länet. Länspolicyn är framtagen utifrån de nationella målen för folkhälsan. Folkhälsoplanen Vägen till bättre folkhälsa i Falkenberg överensstämmer med dessa mål. Öka gemenskap, delaktighet och inflytande Goda uppväxtvillkor Ökad kompetens och sysselsättning Bättre livsmiljöer Hälsosammare levnadsvanor. Folkhälsoarbetet skall utgå från ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt. Ett ökat inslag av det hälsofrämjande synsättet innebär att vi ska fokusera på det som är friskt och stärka de faktorer som påverkar hälsan positivt, exempelvis sociala nätverk, bra livsmiljöer och möjlighet till delaktighet. Ekonomiperspektiv Nämndens samlade verksamhet gick med ett överskott på 1,2 mkr. Överskottet härrör i första hand från demokratiprojektet och från anslaget för bidrag till föreningar. Dessutom kommer ett mindre överskott från elevcaféerna. Nämndens kostnader för stormen Gudrun, som uppgick till 4,5 mkr är ej medräknade i resultatet. Demokratiprojektet är ett flerårigt projekt i samarbete med gymnasieskolans samhällsprogram. Det kommer att utökas med speciella satsningar med utgångspunkt från barn- och ungdomspolicyn. Överskottet från anslaget för bidrag till föreningar beror på att färre aktiviteter än beräknat har redovisats från föreningarna. Resultat totalt Tusental kr Utfall Utfall Utfall Utfall Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget Budgetavvikelse Kostnad per inv Nettoinvesteringar Nettokostnad per verksamhetsområde Tusental kr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2004 Nämnd Administration Konsumentrådgivning Park- och anläggning Ungdomsverksamhet Bidrag Kultur- och bibliotek Kulturarv och konst Folkhälsa Medborgarperspektiv Under året har inga nya brukarundersökningar genomförts. Enkätundersökningar gjordes 2004 och kommer att genomföras vartannat år. Arbetet med att bli en 24-timmars myndighet har resulterat i ett projekt som skall genomföras tillsammans med Varbergs kommun. Syftet med projektet är bl a att göra det möjligt att via internet kunna göra anmälningar till grupper och också betala avgiften (tex simskola), göra det möjligt för föreningar att söka bidrag via internet samt att boka tider i våra idrotts- och gymnastiksalar. Projektet beräknas pågå under våren Kultur- och fritidsnämnden Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser 13

14 Kultur- och fritidsnämnden Västsvenska kvalitetsnätverket, ett samarbete mellan västsvenska kommuner vars syfte är att förbättra den kommunala servicen genom kostnads- och kvalitetsjämförelser, har undersökt biblioteksverksamheten i respektive kommun. Falkenbergs bibliotek får genomgående ett positivt omdöme i rapporten för den verksamhet som bedrivs. Svenska fotbollsförbundet har 2005 genomfört en undersökning på 14 idrottsplatser i Sverige. Frågor ställdes om bedömningen av Resultatservice (Falkenberg kom på plats 5) Allmän ordning på arenan (Falkenberg kom på plats 2) Parkeringsmöjligheter (Falkenberg kom på plats 3) Bemötande/serviceanda funktionärer (Falkenberg kom på plats 2) Under året har en synpunkt på tjänstegarantierna lämnats in med önskemål om att personer utanför tätorten skall få låna video/dvdfilmer på filialerna. Medel har anslagits för ett demokratiprojekt. Syftet med projektet är att stärka ungdomars förmåga att använda och nyttja vår demokrati. Projektet genomförs i samarbete med lärare på gymnasieskolans samhällsprogram. Under året har elever vid gymnasieskolan skrivit ett antal medborgarförslag. Dessa behandlades vid kommunfullmäktiges sammanträde i maj månad. Höstterminens start började med att ett flertal elever fick en presentation av hur Falkenbergs kommun fungerar, en forumteater om demokratifrågor. Rollspelet Sparstad har också genomförts. Personalperspektiv Antalet sjukdagar per anställd skall minska. Kultur- och fritidsnämndens statistik bygger på ett relativt litet antal personer vilket gör att enskilda personers frånvaro markant slår igenom. Statistiken avser bara tillsvidareanställd personal. Sjukdagar kan vara heldagar eller sjukskrivning del av dag. Förvaltningens totala antal sjukdagar har mellan åren har sjunkit med 989 dagar och kommit ner i samma nivå som Flera långtidssjuka har återgått i tjänst. De dagar som finns anmälda som sjukdagar i förvaltningen är fördelade på 45 personer. Ett visst mörkertal finns dock p g a att vid enstaka sjukdagar tas semesterdagar eller kompledighet ut. Av dem som varit sjukskrivna är det 10 (18) personer som varit sjukskrivna mer än 30 dagar under året. 5 (8) av Kultur- och fritidsnämndens anställda var sjukskrivna mer än 3 månader. Viktigt att tillägga är att 48 (42) personer eller 51,6 % (44,7) av förvaltningens anställda inte var sjuka någon dag under 2005 och 3 var sjuka endast en dag. Kultur- och fritidsnämndens mål är att ytterligare minska antalet sjukdagar och arbetet med detta har fortsatt hög prioritet. All tillsvidareanställd personal skall ha minst ett medarbetarsamtal med sin chef under året. Samtliga tillsvidareanställd personal hade under 2005 ett medarbetarsamtal med sin chef. Jämställdhetsplanen skall revideras en gång per år. Kultur- och fritidsnämndens jämställdhetsplan revideras en gång per år. I planen ingår även en lönestatistik med jämförelser mellan kvinno- och manslöner. Verksamhetsperspektiv Konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning Totalt kontaktade ca 865 konsumenter konsumentrådgivaren under året. I förhållande till 2004 innebar det ungefär samma mängd förfrågningar. Statistiken visar att antalet reklamationer ökat och råd före köp minskat. Reklamationerna utgör ca 67 % av det totala antalet förfrågningar. De tre största områdena med konsumentproblem är boende, tele, Internet samt fordon. Annan rådgivning har inneburit att informera konsumenterna om lagar, praxis och överenskommelser inom det konsumenträttsliga området samt hjälp till konsumenterna med tolkning och stöd i avtalsfrågor. Övriga civilrättsliga frågor bl a inom det familjerättsliga området och frågor om avtalsrätt, hyreslagen, och privatköp har ofta förekommit. Både konsumenter och företag har kontaktet rådgivningen angående marknadsrättsliga överträdelser. De gäldenärer som uppfyllt lagens kriterier för att söka skuldsanering har fått hjälp med att nå en så kallad steg 1-uppgörelse med sina borgenärer. För dem som aldrig kommer att bli aktuella för skuldsanering enligt lagen, har rådgivningen sökt andra lösningar t ex hjälp med att förhandla fram nya avbetalningsskulder, ackordsuppgörelser, nedskrivningar och räntefria betalningsuppgörelser. Under året har 46 personer varit aktuella för budget- och skuldrådgivning. Av dessa har 15 personer fått hjälp med ansökan till steg 2-prövning enligt skuldsaneringslagen. Av dessa är två fastställda, två har fått avslag på grund av för höga bostadskostnader och 11 är ännu inte färdigbehandlade av kronofogdemyndigheten. Skulder efter näringsverksamhet, kvarskatt, förfallna studieskulder, underhållsskulder, TV-avgifter, sjuk- och läkemedelsskulder och trafikförsäkringsavgifter är vanliga skulder hos personer som är överskuldsatta. 14 Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser

15 Park och anläggningsavdelningen Mål att sträva mot: Parker, grönområden och stränder ska vara välskötta och trivsamma miljöer. Kommunens lekplatser ska fungera som säkra samlingsplatser och inbjuda till såväl aktivitet som avkoppling. Under 2005 har riktlinjer och principer som parken följer gentemot allmänheten tydliggjorts. Syftet är i stort detsamma som i tjänstegarantierna, vilka vill ge kommuninvånarna information om vilken nivå de kan förvänta sig på den service som tillhandahålls. Till skillnad från tjänstegarantin kan dock policyn täcka fler av parkens ansvarsområden och även gå in på fler detaljer där så är motiverat. Policyn hjälper även parken att agera tydligt så att alla önskemål behandlas rättvist och på samma villkor. På grund av dåliga vattenprover under 2004 hade ingen strand Blå Flagg under året. Vattenproverna under 2005 har varit bättre, och nämnden räknar med att stränderna åter får Blå Flagg under Ätrans laxfiske hade premiär den 1 april. Resultatet för året blev 297 fångade laxar, vilket var 73 fler än året innan. Danmark center för vildlaks har liksom tidigare år fått tillstånd att krama mjölke från 40 laxhanar. En ålyngelledare har blivit installerad i anslutning till laxtrappan vid Hertings kraftverk. En konstgräsplan har byggts på stenmjölsplanen vid Falkenbergs idrottsplats. Planen har fått bra betyg från fotbollsklubbarna och Hertingsskolan. Ny allvädersbeläggning har lagts och nya linjer har målats på friidrottsanläggningen på Falkenbergs idrottsplats. En ny handikappanpassad ingång har byggts vid Bowlinghallen. Större delen av dansgolvet vid Netas berg blev uppeldat i anslutning till skolavslutningen, ett nytt dansgolv har byggts så att sommarens arrangemang kunde genomföras. En av gräsplanerna vid Tångaskolan har inte kunnat användas p g a att en fjärrvärmeledning har lagts ner och det har blivit sättningar i marken. Längs Doktorspromenaden har nya bänkar placerats ut. Ett problem som parkavdelningen arbetat med även under detta år är almsjukan som fortsätter att sprida sig. Under året har ett stort antal almar sågats ner. Den positiva utvecklingen av antalet besökande vid Klitterbadet har fortsatt även under Totalt har badet haft besökare, vilken är en ökning med drygt från Sett över en femårsperiod har antalet besökade ökat med drygt Fritidsverksamhet Mål att sträva mot: Fritidsgårdarna ska i första hand vända sig till barn och ungdomar och skall vara förlagd till barn och ungdomars fria tid. Fritidsverksamhet En revidering av alkohol- och drogpolitiska handlingsprogrammet har gjorts under året. Ett projekt om ansvarsfull alkoholservering har startat och kommer även att pågå under En Don t drink and drive - kampanj har genomförts i samarbete med räddningstjänst, polis, ambulans, Falkenbergs Taxi och Murtans trafikskola. Projektet var mycket uppskattat och ansvariga blev också inbjudna till ett seminarium i Stockholm för att dela med sig av erfarenheterna. Projektet Stark och Klar, tillsammans med IOGT och NTO, har slutförts. En barn- och ungdomspolicy har tagits fram. Ett nära samarbete har byggts upp mellan flera aktörer som arbetar med barn och ungdomars uppväxtvillkor såsom t ex polis, skola, socialtjänst, ungdomsmottagning m m. Samarbetet skall göra att insatser sätts in snabbare. Under sommaren/hösten 2005 var två fältarbetare anställda för att kartlägga ungdomars fritidsvanor kvällstid och arbeta förebyggande. Arbetet är ett samarbetsprojekt med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Rapport och utvärdering var klar november Diskussion pågår om behov av att anställa fältarbetare. Grannskapsarbetet som pågår i fyra områden kommer att fortsätta utvecklas med inriktning på trygghet, delaktighet och gemenskap. Arbetet har inneburit att skapa nätverk och därmed stärka bostadsområdena genom identitetsskapande aktiviteter. På fritidsgårdarna finns många ungdomar som kommer från olika kulturer. Här har arbetet inriktats på att skapa gemensamma mötesplatser såsom gruppverksamhet, utflykter, besök på annan fritidsgård, idrottskvällar och vissa svenska traditionella firanden. Fritidsgårdarna har även i år genomfört en skidresa för 36 ungdomar och vuxna. Syftet var att genom olika grupparbeten skapa naturlig kontakt och därmed ökad integration. Bidrag Mål att sträva mot: De kommunala föreningsbidragen ska stödja föreningslivet och därmed skapa möjligheter till ett varierat utbud av fritidsaktiviteter. En diskussion med föreningarna om bidragsformer har genomförts. Översynen kommer att fortsätta under Stormen påverkade föreningslivet genom att anläggningar blåste sönder. En konsekvens blev ökade kostnader för föreningslivet och att antalet ansökningar om investeringsbidrag ökade. Föreningarna har ungefär lika många medlemmar i åldrarna 7-20 år som tidigare år. Värt att notera är att antalet flickor ökar medan antalet pojkar minskar något. Kultur- och fritidsnämnden Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser 15

16 Kultur- och fritidsnämnden Kulturverksamhet Mål att sträva mot: Kulturverksamheten skall främja allmänhetens möjligheter att ta del av samt att utöva olika konstarter och skapa förutsättningar så att kulturen kan vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft. Kultur- och fritidsnämnden har tagit fram Kulturvisioner för Falkenbergs kommun. Viktiga kulturpolitiska mål är att främja och stödja eget skapande, amatörverksamhet, folkbildning, föreningsliv och projekt för kulturell mångfald. Att främja den professionella verksamheten inom bildkonst, litteratur, form och design, arkitektur, dans, teater, musik samt gränsöverskridande konstformer är också ett viktigt mål. Visionerna omfattar det som kan bli unikt för Falkenberg, det som värnar om befintliga verksamheter och intressen samt hur man kan samla regionen kring det som inte finns i regionen/väst Sverige. Under året har kulturverksamheten dominerats av dans med många olika aktiviteter. Dansresidens i Falkenberg med gruppen Rytm Bá från Stockholm har producerat en högstadieföreställning, Tempo. De 27 föreställningarna besöktes av nästan ungdomar. Gruppen gjorde också workshops för elever i åk 8-9. En Dansvecka arrangerades under våren. Under sommaren genomfördes Danssommarjobb, där ungdomar fick chansen att ha dans som sommarjobb. Detta utmynnade i en föreställning som visades tolv gånger på dels Rörbecksplatsen och dels Skrea strand. Ett mobilt dansgolv har köpts in som gör det möjligt att utnyttja olika lokaler till dansföreställningar. Arbetet med kulturkortet har pågått hela året med projektmedel från Region Halland. Falkenbergs kommun gav sina anställda kortet som gåva och ett antal andra företag beställde kortet. De fyra deltagande föreningarna har ökat sitt samarbete. För första gången var Nationaldagen en helgdag. Det märktes på publiken som var ca 600 personer, det högsta deltagandet hittills. Ars Cantus avslutade nationaldagsfirandet i Tullbrokyrkan med en sommarkonsert. Årets kulturpris delades ut till Monica Stålbom-Berg, som med sitt engagemang, sin talang och sprudlande glädje leder barn och ungdomar in i dansens värld och till Lars-Åke Kålle Gunnarsson, för att han med entusiasm, talang och okuvlig vilja visar barn och ungdomar de möjligheter sång, dans och teater ger. Bibliotek Förberedelser för samordning av skol- och folkbibliotek samt integrering av gymnasie- och huvudbibliotek har pågått under året. Upphandlingsunderlag för nytt mobilt bibliotek har tagits fram. Beställning av de nya fordonen beräknas ske första halvåret Huvudbiblioteket har varit med och implementerat ett bibliotekssystem för grundskolorna benämnt Freelib som är kopplat till folkbibliotekets databas. I nuläget är Hjortsbergsskolan, Hertingskolan och Söderskolan anslutna. Socialförvaltningen, Studieförbundet Vuxenskolan, biblioteket m fl har under året utbildat nio läsombud som under hösten började sin verksamhet inom handikappomsorgen. Läsombudens uppgifter består i att ordna läsestunder med högläsning, berätta om lättläst, ordna biblioteksbesök och inspirera till högläsning. En Bokmässa har genomförts, som riktade sig till både brukare och personal inom omsorgen. Bokcaféer på dagcenter har också startats. Utbildning av läsombud kommer att fortsätta, nästa gång inom äldreomsorgen. Ett regionalt samarbete har påbörjats för att digitalisera Hallandssamlingarna på länets bibliotek. Intresset för lokalhistoria ökar ständigt och en digitalisering kommer avsevärt öka möjligheterna att söka information på området. Kulturrådet beviljade kr för inköp av barn- och ungdomslitteratur för kommunens folk- och skolbibliotek. På huvudbiblioteket har en föreläsningsserie genomförts under namnet Trygga Falkenberg som ett samarbetsprojekt mellan biblioteket och studieförbunden i Falkenberg. Andra arrangemang under året har bl a varit en litterär afton och Kura skymning med Nils Holgerssons underbara resa som tema. Arkivens dag är ett årligt återkommande evenemang. Ett antal utställningar har visats, bl a med information om Kvinnojourer, Amnesty, Hallands Idrottsförbund, kommunarkivet, delöversiktsplanen för Falkenberg och om arkeologiska undersökningar i samband med byggandet av dubbelspåret. På barnavdelningen har inköpts olika medier som riktar sig speciellt till barn och ungdomar med funktionshinder. Dessa har placerats på barnavdelningens äppelhyllor. Världsbokdagen 23 april firades med musikprogram och Astrid Lindgrens födelsedag firades den 14 november. Elever på estetprogrammet visade en sång- och teaterföreställning för 150 förskolebarn. Barnteaterverksamheten har varit omfattande. Dagisteatern hade 24 föreställningar under året runt om i hela kommunen. På Smedjan visades 18 föreställningar med bl a två dansföreställningar. På filialer, bokbuss och huvudbibliotek visades dessutom 13 föreställningar. På lokalbiblioteken har miljöcafé, sagolördag, föreläsningar, utställningar m m ägt rum, bl a kost- och hälsaföreläsningar, dockskåpsutställning, konst-, foto- och slöjdutställningar, Kura skymning samt utställningen Människovärde. Skogstorpsdagen anordnades tillsammans med Stafsinge församling, Hälsogruppen Morup- Stafsinge, Stafsinge IF och Familjecentralen med musik och dans av och med skolans elever, albansk dans, clownteater, tjejbasket och växtbyte. Bokbussen har bl a genomfört musikföreställning i Ringsegård, Årstad och Källsjö samt en kampanj på fyra skolor. 16 Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser

17 Konst och kulturarv Skisstävlingen om utsmyckningen av Stortorget avgjordes under året. Av de fyra inbjudna konstnärerna/konstnärsgrupperna valdes Klara Kristalovas verk Hon väntar alltid. Projektering fortsätter Femton konstverk köptes in till verksamheten för depositionskonst. På museet visades åtta utställningar - Manga - från Hokusai till Dragon Ball från Östasiatiska museet, Svensk plast från Röhsska museet. Den egenproducerade utställningen om dansband, I Afton Chanz, fick stor uppmärksamhet i riks- och lokalmedia samt stort gensvar från publiken. Ca 160 barn, ungdomar och vuxna deltog i åtta kurser i att teckna Manga. Antalet besökare på museet under perioden februari t o m november ökade till personer i jämförelse med de två föregående åren som hade i genomsnitt besökare per år. Drygt 550 personer deltog i 23 stadsvandringar under sommarmånaderna. Nyckeltal Verksamhetsnyckeltal Mål Utfall Utfall Klitterbadet Antal besökare Kostnad per besökare 5,62 4,87 14,21 Fritidsgårdsverksamhet Antal fritidsgårdar varav kommunala varav föreningsdrivna Antal besök Bibliotek Antal boklån totalt Antal lån per invånare 10 9,2 9,7 Antal besök huvudbiblioteket Personalnyckeltal Antal anställda 31/ varav tillsvidareanställda varav visstidsanställda 15 8 varav timanställda Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 6,84 6,76 varav kvinnor 6,35 7,86 varav män 7,46 5,25 Evenemanget Jul i Gamla stan drog ännu fler besökare än tidigare år. Byggnadsinventeringen Stadens yttre årsringar färdigställdes och en tillgänglighetsinventering påbörjades. Hembygdsmuseet drivs i föreningsregi med årsbidrag från Falkenbergs museum. Under våren och sommaren drabbades samtliga museibyggnader, Falkenbergs museum, Hindströmsgården, Sjöbergs rökeri och Falkenbergs hembygdsmuseum av skadeinsekter. Åtgärder vidtogs men problemen kvarstår liksom behovet av ett samlat magasin för samlingarna. I samband med Manga-utställningen, som hade ett högt försäkringsvärde, ställdes krav på förbättringar av säkerhet och klimat i museet. Några åtgärder genomfördes men flera investeringar behövs för att uppnå säkerhetsklass 2. Folkhälsa Mål att sträva mot: Kommuninvånarna skall vara engagerade i och medvetna om det egna ansvaret för sin egen hälsa. Arbete med delaktighetsmetoder och hälsopedagogiska övningar har skett i tre skolor för en hälsofrämjande skolutveckling. Hälsogruppenas verksamhet har fortsatt. I samverkan med ungdomsmottagningen har klassbesök i åk 6 genomförts. Miljöperspektiv Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde finns preciserat i kommunens miljömål vilka syftar till ökade kunskaper, engagemang och medvetenhet samt ansvar för verkställande av åtgärder som rör verksamheterna. Under 2004 och 2005 har nämnden gjort hälso- och miljökonsekvensbeskrivningar i samband med ett antal ärenden. Park- och anläggning Vid nyanskaffning av fordon och maskiner tas stor hänsyn till miljöaspekten. Äldre maskiner och fordon byts ut så snart ekonomin tillåter. Kulturavdelningen Pesonalen på bokbussen har deltagit i utbildning i Eco-driving (sparsam körning). Vid upphandling av nytt mobilt bibliotek är miljöfrågorna viktiga. Möjligheten till gasdrift i något av fordonen undersöks. Miljöfrågorna är en integrerad del i verksamheten vad gäller inköp, avfall och återanvändning. Folkhälsa Miljöfrågorna är en integrerad del i verksamheten, vad gäller arbetet med tex goda matvanor, tobak och allergi. Kultur- och fritidsnämnden Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser 17

18 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning Barn och utbildningsnämndens ansvarsområden innefattar omsorg och utbildning för barn och unga från 0-20 år. Även vuxenutbildning och uppdragsutbildning ingår i nämndens ansvarsområden. Verksamheterna styrs nationellt av skollag, läroplaner för respektive verksamhet (Lpfö97, Lpo94, Lpf94) samt nationella förordningar. Under år 2005 har språkutvecklingen och elevers resultat särskilt varit i fokus för verksamheten. Särskilda insatser för att följa upp och stärka barns och ungdomar läsförmåga har visat sig vara nödvändigt. Arbetet med detta visar på positiva resultat. Grundskoleelevernas resultat har under de senaste tre åren varit goda i relation till givna förutsättningar. Individuella utvecklingsplaner för alla elever och möjligheter att arbeta utan ämnestimplaner har troligen bidragit till detta. Skillnader i resultat mellan pojkar och flickor är dock stor i grundskolan. Likaså är utbildningen inom gymnasieskolan till stor del könsuppdelad, särskilt inom de yrkesinriktade programmen. För att stärka arbete kring jämställdhet har en processledare och en genuspedagog anställts. Samlade insatser kring elever i behov av särskilt stöd har organiserats under Rodret, där resursskolorna också ingår. Musikskolan har vidgat sin verksamhet och är numera en Kulturskola som i samverkan med skolorna i kommunen och andra organisationer ger ett bredare utbud av kulturaktiviteter. gemensamma ansvaret för miljön i vid bemärkelse och hushållning med naturens resurser en viktig framtidsfråga. Ekonomiskt perspektiv Barn- och utbildningsnämnden redovisade 2004 ett underskott jämfört med budget på 15,8 miljoner kronor. Redan under 2004 tog nämnden aktiva beslut i syfte att minimera underskottet. Eftersom nämndens verksamhet är personalintensiv innebär beslut om aktiva åtgärder för kostnadsreducering att personalkostnaderna påverkas. Totalt har nämndens personalkostnader minskat med 7 mkr mellan åren 2004 och Tar man hänsyn till de löneökningar som skett under året uppgår minskningen till ca 20 miljoner kronor. Resultat Totalt Tusental kr Utfall Utfall Utfall Utfall Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget Budgetavvikelse Omvärldsperspektiv Barns och ungas utveckling och socialisering sker i ett samspel med samhällets förändringar och utveckling i stort. Unga människor möter händelser och intryck från en global omvärld, liksom från den nära miljön där de lever och bor. Detta påverkar i hög grad deras värderingar och socialisering. Skolan tillsammans med familjen har en viktig funktion i de ungas möjligheter att bearbeta och värdera sina intryck och lärdomar. Genom delaktighet för elever och deras familjer i arbetet med att nå goda resultat i en bra lärmiljö kan verksamheterna utformas och utvecklas på olika sätt genom lokala initiativ. God kvalitet innebär inte att verksamheter måste utformas lika överallt. I ett demokratiskt samhälle krävs förståelse och tolerans för olikheter. Den kreativa potential som finns i mötet mellan människor med olika erfarenheter och sätt att tänka är en resurs som behöver tas tillvara i större utsträckning. Ökad jämställdhet mellan människor är av största vikt när det gäller såväl utbildning som arbetsmarknad. Ett medvetet arbete med att få barn och ungdomar att utveckla en positiv och hälsosam livsstil är av största vikt för samhället och för individen. Likaså är ökad insikt om det Nettoinvesteringar I intäkterna ingår specialdestinerade statsbidrag till personalförstärkning inom skola och skolbarnsomsorg med: Intäktsavvikelserna mellan åren förklaras till största delen av att statsbidraget inom skola och skolbarnsomsorg blev ramhöjande 2006 och därmed upphörde att vara en intäkt. Differensen i övriga driftkostnader mellan åren förklaras förutom ovanstående bland annat av högre interkommunala kostnader, framförallt inom gymnasieskolan. Under våren 2005 sjönk kostnaden per elev och då antalet elever som studerade på andra orter minskade inför höstterminen såg det relativt bra ut ekonomiskt. Dock visar det sig att antalet elever som går på mycket kostnadskrävande utbildningar ökar. Detta har medfört att kostnaden per elev har ökat drastiskt under höstterminen. Jämfört med 2004 innebär detta en ökad kostnad med tre miljoner kronor. Det nya skolskjutsavtalet har under året fått full effekt vilket innebär en kostnadsökning jämfört med 2004 med tre miljoner kronor. 18 Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser

19 Barn- och utbildningsnämnden konstaterar att verksamheterna är i ekonomisk balans. Dock förekommer variationer inom de olika verksamheterna. Under 2006 kommer ett aktivt arbete att ske för att samtliga enheter ska ha en kostnadsbild i nivå med givna resurser. En översyn av resursfördelningssystemen pågår. Förvaltningen har även tagit initiativ till att en särskild utredning kring Uppdragsutbildningen ska ske under Nettokostnad per verksamhetsområde Tusental kr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2004 gymnasieutbildningen har diskuterats i den lokala styrelsen utan att någon konkret förändring kunnat genomföras. Elevernas synpunkter har emellertid bättre nått fram till arbetslagen genom arbetet i lokala styrelsen. Åtgärder för vidareutveckling: Gemensamma brukarundersökningar kommer att genomföras. Utveckla förvaltningens och skolornas hemsidor och göra dem informativa och lätt använda för medborgarna. Barn- och utbildningsnämnden Administration Gemensamma stödanordningar Särskola Grundskola/ förskola Gymnasieskola/ vuxenutbildn Övrig utbild Personalperspektiv Sjukfrånvaron ska minska, särskilt de sjukskrivningsperioder som sträcker sig över 28 dagar. Medborgarperspektiv Kvaliteten i förskolan och grundskolan ska upplevas som hög av föräldrar och vårdnadshavare. (Förskola och grundskola) Kvaliteten på utbildningen ska upplevas som hög av eleverna. (Gymnasieskola) Under våren 2005 genomfördes en föräldraenkät kring barnomsorg/förskola 1 riktad till föräldrar med barn i verksamheten. Genomsnittligt har mycket goda omdömen lämnats. Det föräldrar bedömer som viktigt är en trygg miljö för barnen, engagerad personal och tillit till personalen. Kritiska synpunkter gällde bl a för lite personal, för stora barngrupper, för mycket vikarier. Problem med lokaler och utemiljö samt påpekanden om tänkbara säkerhetsrisker förekommer också. I grundskolan genomförs föräldraenkäter inom respektive område. Av dessa framgår bl a att 90 % av elever och föräldrar i Skogstorpsområdet är nöjda eller mycket nöjda med verksamheten, men även att ca 40 % inte tycker att arbetsron i skolan är tillfredsställande. I Söderområdet har föräldrar genom fokusgrupper bedömt att skolan är bra på att få barnen att känna sig trygga, ge barnen någon form av rörelse varje dag, variera arbetssätten och att snabbt lösa problem som uppstår. Föräldrar inom Tångaområdet ser traditionella föräldramöten som mindre meningsfulla. Alternativ med föräldrabesök i verksamheten utvecklas nu. I gymnasieskolan har 70 % av eleverna i år 2 besvarat den årliga enkäten och av dem menar 75 % att de har inflytande över sina studier. Detta är en förbättring med 5 % sedan föregående år. Den pressade studietakten i Ny statistik har tagits fram som visar antalet sjukdagar totalt på barn- och utbildningsförvaltningen. Den visar att antalet sjukdagar per anställd har sjunkit mellan 2004 och 2005; från 18,5 till 18 dagar. Det är värt att uppmärksamma att 42,5 % av tillsvidareanställd personal inte har haft en enda sjukdag under När det gäller målet att minska de sjukskrivningsperioder som sträcker sig över 28 dagar visar statistiken att från januari till september 2005 har långtidssjukskrivningarna minskat, däremot har det skett en ökning under september till december. Under 2004 har i genomsnitt 88 personer varit långtidssjukskrivna per månad i jämförelse med 82 personer under Statistiken nedan innefattar både hel- och deltidssjukskrivningar. Av de personer som är långtidssjukskrivna är 35 % (30 personer) heltidssjukskrivna och 65 % (56 personer) deltidssjukskrivna. Detta kan jämföras med då 84 personer var långtidssjukskrivna. Av dessa var 54 % (45 personer) heltidssjukskrivna och 47 % (40 personer) deltidssjukskrivna. Den höga andelen deltidssjukskrivna under 2005 innebär att de nya reglerna för sjukskrivning hittills inte medför någon merkostnad för BUF. Det kan konstateras att barn- och utbildningsförvaltningen har uppfyllt målet att minska antalet långtidssjukskrivna under 2005, även om minskningen inte är lika drastisk som vi hoppats på. Åtgärder för vidareutveckling: Fler chefer skall genomföra rehabiliteringsutredningar. Utbilda fler hälsoinspiratörer Under 2006 ska två enheter inom förvaltningen hälsomiljödiplomeras Kommunledningskontoret. I Kärrsten: Kvalitetsundersökning förskola/familjedaghem. Enkät till 220 föräldrar. ca 77 % besvarade enkäten Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser 19

20 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsperspektiv I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2005 har följande verksamhetsmål varit prioriterade under året: Människors lika värde ska utgöra grunden inom barn- och utbildningsförvaltningens samtliga verksamheter. Detta ska ske genom särskilt fokus på Kontinuerlig språkutveckling för barn och ungdomar från 1-20 år Ökad jämställdhet/jämlikhet - med fokus på pojkar/flickor samt särskilt utsatta grupper Fler godkända elever Musikskolan/Kulturskolan ska i samverkan med externa organisationer erbjuda alla barn och ungdomar en bredare kulturupplevelse. Kontinuerlig språkutveckling för barn och ungdomar från 1-20 år Ett språkprojekt med syfte att öka såväl läsförmåga som barns och ungdomars förmåga att uttrycka sig i tal och skrift pågår sedan några år i samtliga verksamheter från 0 20 år. Metoder för att stärka och utveckla barns språk prövas och utvecklas. Barn med annat modersmål än svenska får modersmålsträning, som under året har förstärkts genom ett resurstillskott med 1 1 /2 tjänst, vilket haft positiva effekter. I enskilda och kommunala förskolor har en uppföljning genomförts av barns språkutveckling under det år de fyller 6 år. Personalens bedömningar är att mellan 90 % % av barnen har nått målet att tala fritt i grupp, rimma, känna igen färger, räkna till tio och känna igen siffror, skilja på nutid och dåtid mm. Resultaten är i stort sett lika i de kommunala och enskilda förskolorna med någon procent högre resultat i de enskilda förskolorna. Några av barnen har även uppnått viss förmåga att läsa. Utvecklingsarbete inom grundskolans tidiga år gäller att stärka barnens läsförmåga så att samtliga elever kan läsa under skolår 2. Daglig läsning, besök på bibliotek och uppgifter att läsa hemma har genomförts. Läsutvecklingsschemat LUS används för att följa barnens läsutveckling. Daglig läsning för de äldre barnen genomförs också på många skolor. Metoder arbetas även fram för att följa upp och stödja barns skrivutveckling. Flera skolor och skolområden konstaterar att arbetet har gett positiva resultat. Åtgärder för vidareutveckling Utvärdering av Språkutvecklingsprojektet ska genomföras. Analysera och bedöma innebörden av de diagnostiska resultaten av Röda tråden och de nationella proven år 5 Ökad jämlikhet med fokus på utsatta grupper - socialt och med funktionshinder Ökad jämställdhet mellan pojkar och flickor Skolornas arbete med värdegrund och bemötande utgår från ett förhållningssätt om alla människors lika värde. Elevhälsoteamen arbetar förebyggande med att fånga upp elever som är särskilt utsatta och genomför åtgärder i klasser och grupper när det behövs. Under året har jämställdhetsarbetet Jämt och ständigt i Falkenberg startats. En processledare och en genuspedagog har anställts. Föreläsningar har genomförts och nätverk bildats bland förskolans personal i samtliga områden. Effekter av detta är en ökande medvetenhet hos personalen om invanda attityder och beteenden i samhället. Ytterligare en aspekt på genusfrågan gäller de skillnader som redovisats i betygsresultat för pojkar respektive flickor i grundskolans avgångsklasser. Detta gäller även för hela landet. I Falkenberg var det genomsnittliga meritvärdet 206 för samtliga elever. Det genomsnittliga meritvärdet för samtliga pojkar var 193,2 och för samtliga flickor 220,6 en skillnad på 27,4. Skillnaden är slående. Det finns anledning att analysera och diskutera detta för att komma underfund med vad som ligger bakom de stora skillnaderna i resultat mellan könen. För gymnasieskolan konstateras också att flera program domineras av antingen pojkar eller flickor, särskilt gäller det för yrkesinriktade program. Omvårdnadsprogrammet har de senaste åren bestått till 100 % av flickor och Handels- och administrationsprogrammet till 92,9 % av flickor. Pojkdominerade program är Bygg-, El- och Industriprogrammen, där inga flickor genomgått programmen. Ett samverkansprojekt mellan Industriprogrammet och det Estetiska programmet på Falkenbergs gymnasieskola har skapat mötesplatser mellan pojkar och flickor och mellan olika studiekulturer. Resultaten av arbetet har uppmärksammats nationellt av Teknikföretagen som bedömt projektet som ett av de tio mest intressanta i Sverige just nu. Åtgärder för vidareutveckling: Jämställdhetsarbetet Jämt och ständigt i Falkenberg vidareutvecklas och utökas. Kompetensutveckling kring genusfrågor ska ske inom alla personalgrupper i förskola, skola och vuxenutbildning. Jämställdhetsarbetet i Industridesignprojektet breddas med inriktning mot entreprenörskap och företagande i vidare bemärkelse. Detta sker i samverkan mellan Region Halland och NUTEK. 20 Årsredovisning 2005 Falkenbergs kommun / Nämndernas verksamhetsberättelser

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Fritidsplan för Skurups kommun

Fritidsplan för Skurups kommun Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

KS 2014-250. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

KS 2014-250. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-12-16 388 Kommunstyrelsens månadsrapport för november 2014. KS 2014-250 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Kurvorna pekar nedåt!

Kurvorna pekar nedåt! Kurvorna pekar nedåt! 2 ½ år av mandatperioden har gått och vi socialdemokrater ser med oro på utvecklingen för Karlstad. Vi har under mandatperioden lagt en rad förslag som skulle påverkat utvecklingen

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Delårsrapport. Viadidakt

Delårsrapport. Viadidakt Delårsrapport Viadidakt 2011 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1 Finansiella mål och ekonomisk analys... 3 1.2 Framtiden... 3 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Samhällsutveckling... 5 2.2

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015 ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-02-19 Diarienummer AMN-2016-0053 Arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsberättelse 2015 Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Verksamhetsplan Räddningstjänsten

Verksamhetsplan Räddningstjänsten Verksamhetsplan 2018-2020 Räddningstjänsten Innehållsförteckning 1 Styrkort och mätetal Kommunstyrelse - Räddningstjänsten... 3 Räddningstjänsten, Verksamhetsplan 2018-2020 2(9) 1 Styrkort och mätetal

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2016, 2016KS/0069 Innehåll Inledning... 3 Vägledande princip den kommunala kompetensen... 3 Riktlinjer och

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2010 Miljönämnden 1 Miljönämnden Brukar/medborgarperspektiv Under 2010 har en riskbaserad tillsyn av hälsoskyddsverksamheter inletts i projektform för att 2011 utökas till alla

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Riktlinje för bidrag till studieförbund Dnr KFN13/72 RIKTLINJE Riktlinje för bidrag till studieförbund Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-16 Dnr KFN13/72 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras.

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras. Datum 2014-07-28 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-12-16 243 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Inledning Denna policy utgår från att vårt samhälle är ekonomiskt organiserad i

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

REGLER FÖR STÖD TILL FÖRENINGAR I LOMMA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Gäller från 2011-01-01

REGLER FÖR STÖD TILL FÖRENINGAR I LOMMA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Gäller från 2011-01-01 REGLER FÖR STÖD TILL FÖRENINGAR I LOMMA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Gäller från 2011-01-01 Syfte Lomma kommuns stöd till det ideella föreningslivet syftar till att stimulera till ett

Läs mer

Verksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012

Verksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012 Verksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012 Foto: Angarnssjöängen, Fritidsförvaltningen 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Fritidsnämndens uppgift... 1 Förutsättningar för fritidsnämndens verksamhet

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige m.m. 1:e vice ordförande: Johan Boström

Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige m.m. 1:e vice ordförande: Johan Boström Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige m.m. 1:e vice ordförande: Johan Boström Innehållsförteckning Viktiga händelser... 3 Ekonomisk sammanfattning... 4 Verksamhetsuppföljning... 4 Kommunfullmäktige...

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Årsbokslut 2013. Plan- och byggnadsnämnden

Årsbokslut 2013. Plan- och byggnadsnämnden Årsbokslut Plan- och byggnadsnämnden Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Året som gått... 3 1.2 Uppföljning av uppdrag... 3 2 Måluppföljning... 4 2.1 Hållbar personalförsörjning... 4 3 Uppföljning

Läs mer

Bidragsnormer för föreningar och organisationer

Bidragsnormer för föreningar och organisationer 1 (7) Typ: Bestämmelse Giltighetstid: Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 20 Uppdateras: Barn, kultur- och utbildningsnämnden lämnar bidrag till olika föreningar och organisationer som bedriver barn-

Läs mer

Bokslut 2010 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN MISSIV

Bokslut 2010 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN MISSIV UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 1 (10) 2011-01-24 MISSIV JAKOB FJELLANDER DIREKT: 0224-556 27 DNR 2011/7 UAN NR 11/6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden MISSIV Bokslut 2010 FÖRSLAG TILL

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Kommunstyrelsens bokslut 2014. KS 2014-250

Kommunstyrelsens bokslut 2014. KS 2014-250 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 32 Kommunstyrelsens bokslut 2014. KS 2014-250 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

(7) Reglemente för nämnden för gemensam medborgarservice i Vellinge kommun

(7) Reglemente för nämnden för gemensam medborgarservice i Vellinge kommun 2016-11-14 1 (7) Reglemente för nämnden för gemensam medborgarservice i Vellinge kommun 2016-11-14 2 (7) Reglemente för nämnden för gemensam medborgarservice i Vellinge kommun Detta reglemente är fastställt

Läs mer

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011 Lidingö Stad Medborgarundersökning Genomförande Tredje medborgarundersökningen tidigare och. Totalt genomfördes 1000 telefonintervjuer bland boende i Lidingö Stad i åldrarna 18 84 år. Datainsamlingen pågick

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Vintern 2013/2014 ansökningar från Frälsningsarmén och Stockholms Stadsmission

Vintern 2013/2014 ansökningar från Frälsningsarmén och Stockholms Stadsmission Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-10-09 Handläggare Ariane Andersson Telefon: 08-508 25 031 Till Socialnämnden Vintern 2013/2014 ansökningar

Läs mer

16 Föregående mötes protokoll. 19 Redovisning av arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete. 23 Ansökan från Korpen om extra ledarutbildningsbidrag

16 Föregående mötes protokoll. 19 Redovisning av arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete. 23 Ansökan från Korpen om extra ledarutbildningsbidrag 16 Föregående mötes protokoll 17 Bokslut för år 2011 18 Investeringsuppföljning 2011 19 Redovisning av arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete 20 Plan för intern kontroll 2012 21 Hälsoplan för kultur-

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,

Läs mer

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Politisk organisation Ordförande: Sven Edström (s) Vice ordförande: Mona Eriksson (s) Verksamhet Mandatfördelningen i bygg-

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 April 2014 FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 Uppföljningsrapport 1 2014 Falkenbergsnämnden Nämndsledamöter Jan Berge (MP), ordf. Catharina Berghorn (S), vice ordf Eva Agbrant

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Socialnämnden i Järfälla

Socialnämnden i Järfälla 2014 Budget- och verksamhetsuppföljning per april och prognos för helår 2014 Socialnämnden i Järfälla (samhällsuppdraget) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHET - SAMHÄLLSUPPDRAGET... 2 2. DRIFTBUDGETEN...

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 1 Verksamhet 1.1 Ändamål Samordningsförbundet SOFINT, i Norra Örebro län, bildades med syfte att främja samverkan mellan samhälleliga organisationer

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Vad styr våra prioriteringar?

Vad styr våra prioriteringar? Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Granskning av årsredovisning Socialnämnden Halmstads kommun

Granskning av årsredovisning Socialnämnden Halmstads kommun Granskning av årsredovisning Socialnämnden Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2012 Inger Andersson Kerstin Sikander Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Granskningsresultat... 3 Verksamhetsredovisning...

Läs mer

Ärende: Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick

Ärende: Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick YRKANDE 1 Möjligheten att få välja förskola/skola och hemtjänstutövare är en rättighet som ger gävleborna makten att själva avgöra vilken förskola/skola eller hemtjänstutövare som fungera bäst för dem.

Läs mer