0LOM,QWHJUDWLRQ. ²YLYLQQHUSnDWWVDPYHUND. = SaNT 6HPLQDULHGRNXPHQWDWLRQ MDQXDUL. 'RNXPHQWDWLRQIUnQHWWVHPLQDULXPDUUDQJHUDWDY6WRFNKROPV6WDGGHQMDQXDUL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "0LOM,QWHJUDWLRQ. ²YLYLQQHUSnDWWVDPYHUND. = SaNT 6HPLQDULHGRNXPHQWDWLRQ MDQXDUL. 'RNXPHQWDWLRQIUnQHWWVHPLQDULXPDUUDQJHUDWDY6WRFNKROPV6WDGGHQMDQXDUL"

Transkript

1 ²YLYLQQHUSnDWWVDPYHUND miljö integration = SaNT 6HPLQDULHGRNXPHQWDWLRQ MDQXDUL 'RNXPHQWDWLRQIUnQHWWVHPLQDULXPDUUDQJHUDWDY6WRFNKROPV6WDGGHQMDQXDUL

2 MILJÖ INTEGRATION = SANT... 2 Program 18 januari De goda krafterna i Dalen... 4 Bergsjön ökänt föredöme... 5 En ångermanländsk solskenshistoria... 7 Hur Grästorp hamnade i Guinness Rekordbok... 7 Föreställningar om det goda samhället... 8 Grön gemenskap i Skärholmen... 9 Fryshuset coolt ställe med varm stämning Hjärnan söker integration Stockholm mäter hållbar utveckling 'RNXPHQWDWLRQDY-HDQHWWH+DJEHUJ/,3NDQVOLHWWHO

3 0,/-g,17(*5$7,21 6$17 Stockholms Stads lokala investeringsprogram har på ett unikt sätt förenat miljöinvesteringar med informationsinsatser. Just kombinationen av "hårda" och "mjuka" projekt har genererat mycket goda resultat och nyckeln till framgång har i många fall varit tvärsektoriell samverkan och koppling mellan social integration och miljöarbete. Våra goda erfarenheter gjorde att vi gärna ville uppmuntra och stimulera fler aktörer att samverka kring miljö och integration seminariet den 18 januari 2001 var tänkt som en bred upptakt till detta. Målet med seminariedagen var att ge olika aktörer ett tillfälle att träffas och ta del av goda exempel på sektorsövergripande samarbete på miljö- och integrationsområdet. Drygt 100 deltagare kom till seminariet som anordnades i Fryshuset. Väl på plats fick de ta del av en rad goda exempel och infallsvinklar på temat miljö och integration. Efter en rundvandring i Fryshuset med vd Leif Kroon inledningstalade ordföranden i Miljö- och Integrationsnämnden, Hardy Hedman, om kopplingarna mellan miljö och integration. Deltagarna fick ta del av tre exempel på hur ett helt område kraftsamlat och främjat social integration genom en satsning på miljöprojekt: Dalen, Skärholmen och Bergsjön. Jon Möller från Miljöförvaltningen presenterade Stockholms hållbarhetsindikatorer som omfattar det ekologiska, socioekonomiska och demokratiska läget i staden. Grästorps kommun fick tjäna som exempel på hur ett helt samhälle kan involveras i arbetet för ekologisk hållbarhet. 0RGHUDWRU&HFLOLD0DOPVWU P PHGPRGHUQYHYUDGLR Miljö- och utvecklingsekonomen Kenneth Hermele och miljöpsykologen Ira Sundberg fick oss att höja blicken och betrakta miljö och integration ur ett mer akademiskt perspektiv. Programmet hölls ihop av Cecilia Malmström som till vardags arbetar för Håll Sverige Rent med miljöutbildningar för företag. Vi vill från arrangörernas sida rikta ett varmt tack till alla medverkande och deltagare och hoppas att seminariet alstrat nya kontakter och inspirerat till nya angreppsätt. Processen går vidare och vi kommer att försöka medverka till en levande dialog kring ökad samverkan mellan miljö- och integrationsarbetet. LIP-kansliet vid Stockholms Näringslivskontor Integrationsförvaltningen Miljöförvaltningen

4 3URJUDPMDQXDUL Rundvandring och information om Fryshuset Leif Kroon, vd Fryshuset Seminariet öppnas Hardy Hedman, ordförande i miljö- och integrationsnämnden Vad skapar utveckling? Om samband mellan den globala, nationella och lokala nivån. Kenneth Hermele, ekonom med inriktning ekologi och utveckling Går Stockholm mot en hållbar utveckling? Hur vet vi det? Vem ordnar det? Jon Möller, Agenda 21 i Stockholm Nordiska solskolor, ett energiskt nätverksprojekt Mats Andersson, Energibanken i Jättendal AB Gräsrotans tankar om.. Lena Johansson från Grästorp Billigt, enkelt och roligt - miljöarbete på lek och allvar. Gunnel Lundmark, Agenda 21-samordnare Grästorps kommun Lunch Möjlighet att provköra hybridbil, elcykel och elmoped. Grön bilpool ger transport-flexibilitet till gagn för alla Ideell naturkraft ger trygghet och trivsel - Dalen, ett bostadsområde i förändring Joel Cialec, Svenska Bostäders förvaltare i Dalen En långsiktigt hållbar stadsdelsutveckling Marianne Hermansson, processchef, Agenda 21-kontoret Bergsjön Samverkan & framgångsfaktorer - forskning, teori och verklighet Ira Sundberg, miljöpsykolog Gräsrotans tankar om... Lena Johansson från Grästorp Framgångar i Skärholmen Susanne Ekosander, projektledare Vision Skärholmen Anna Lundgren och Peter Eriksson, Svenska Bostäder Annica Roos, LIP-kansliet Summering & reflektioner Moderator Cecilia Malmström, Håll Sverige Rent

5 'HJRGDNUDIWHUQDL'DOHQ Dalen är ett bostadsområde som pendlat från att vara attraktivt, till att bli ett problemområde, för att idag vara ett socialt integrerat område med positiva förtecken. Den slingrande vägen dit har gått via en satsning på miljöfrågor och goda krafter, ledd av bland andra Joel Cialec, som fram till 1999 arbetade som förvaltare för Svenska Bostäder (SB) i Dalen. När Dalen byggdes var det ett mycket populärt bostadsområde, men efter några år uppstod stora problem orsakade av kaseinhaltigt flytspackel. Området totalsanerades vilket tog fem år och kostade 600 miljoner kronor. Problemen gjorde att hälften av invånarna sökte sig därifrån. Området fick dåligt rykte vilket underblåstes av att media lyfte fram Dalen som symbol för alla flytspackelskandaler. I Dalen, som ligger i södra Stockholm, bor invånare varav drygt 20 procent har utländsk bakgrund. Hela 40 procent av invånarna är under 24 år gamla och det är därför ganska naturligt att många av problemen i området är karaktäristiska ungdomsproblem framför allt skadegörelse. När det var som värst kostade skadegörelsen Svenska Bostäder kr om året och orsakade stor miljöbelastning. Hyresgästerna vantrivdes och kände sig otrygga. "Då, 1997, hade vi resignerat och hade inte kontroll över utvecklingen", säger Joel Cialec. "Vi sysslade bara med teknisk och ekonomisk förvaltning." För att komma tillrätta med problemen bestämde sig SB för att samla de goda krafterna i området och arbeta systematiskt mot en förbättring. De satsade på ökad bevakning i kombination med attitydpåverkan och upprustning. Svenska Bostäder samarbetade med polisen, kartlade gängbildningarna och identifierade "ledare", "prinsar" och "svans" i gängen. När något inträffade agerade Svenska Bostäders personal direkt, polisanmälde brottet och meddelade föräldrar och skola. De ställde krav och informerade ungdomarna om att de faktiskt kan ställa till det så att deras familj blir vräkt. Parallellt med att Svenska Bostäder började motverka skadegörelse och brott inleddes en satsning på den stora majoriteten vanliga, skötsamma boende. Målet var att skapa mervärden som gjorde att folk ville bo kvar. Ett uppskattat mervärde var SB:s sommarkollo på Hölö för 'DOHQEODGHWlUKXVRUJDQL(QVNHGHGDOHQ hyresgästernas barn, där bostadsbolagets personal i Dalen ställde upp som kolloledare. Under kollovistelsen diskuterades attityder, uppträdande och skadegörelse, men det viktigaste var kanske att barnen fick lära känna reparatörerna och husvärdarna "Ungarna gör inget bus på Pelles gård om de känner Pelle personligen." I år blir det ett miljökollo som anordnas i samarbete med Östbergahöjden och andra områden.

6 SB började även dela ut ett pris till Dalens bästa elev i form av kronor, ett sommarjobb hos Svenska Bostäder och en träff med Svenska Bostäders vd. Ungdomarna uppmuntrades att utbilda sig och vara sig själva, och som Joel Cialec säger: Vem vet någon av dem är kanske Svenska Bostäders framtida vd! För vuxna har SB försökt skapa mötesplatser för att minska anonymiteten i området. De anordnar traditionella fester vid midsommar, Valborg, Lucia och andra högtider. En annan trivselfaktor, som dessutom minskar miljöbelastningen, är fjordingen Brage som hjälper till med trädgårdsskötseln i Dalen. Brage har snabbt blivit ett av områdets mest populära personligheter och han har till och med fått en egen plats på Svenska Bostäders hemsida. Uppmärksamheten kring hästen Brage gjorde också att Dalen började förknippas med något positivt i media och området har fått ett bättre rykte. Svenska Bostäders systematiska integrations- och miljöarbete i Dalen har givit goda resultat: mellan 1997 och 1999 minskade kostnaderna för skadegörelse med sjuttio procent, omsättningen av hyresgäster har minskat och trivseln har ökat i området, inte minst tack vare eldsjälar som Joel Cialec och hästen Brage, förstås. Läs mer om Dalen på eller på Svenska Bostäders hemsida %HUJVM Q² NlQWI UHG PH Alla svenska kommuner arbetar med Agenda 21 i någon form, men bara några få har uppnått stjärnstatus och ryktbarhet i Agenda 21-sammanhang. Bergsjöns stadsdel i Göteborg är en av dem. Varför? Trots tio års medvetet arbete med ett områdesprogram brottas Bergsjön fortfarande med ett antal strukturella problem. Knappt 40 procent av invånarna åldrarna år förvärvsarbetar och medelinkomsten är lägst i hela kommunen. Ohälsotalen är höga, medellivslängden och utbildningsnivån låg. Vad är det då egentligen som gjort Bergsjön till kändis i Agenda 21- sammanhang? Kanske är det att vackra ord konsekvent följts av handling. Agenda 21-staben har väckt engagemang och intresse hos olika aktörer i området och har sedan inte släppt taget utan följt upp genom att stödja konkreta projektidéer. Invånarna har deltagit i en aktiv demokratisk process och har fått se konkreta resultat av samarbetet med stadsdelen. Ett tecken på att Agenda 21- processen kan ha bidragit till att fördjupa demokratin är att valdeltagandet i de delar 1\PnODGHKXVL%HUJVM Q av Bergsjön där man arbetat med den ekologiska satsningen varit stabilt, medan det minskat i andra delar av Göteborg och Sverige.

7 Den första uppgiften Bergsjöns stadsdel tog på sig var nätverksbyggande. De uppmuntrade eldsjälar och skapade mötesplatser för invånarna. De gjorde en del fel, men gick in för att lära sig av sina misstag. Nu efter tio år har Marianne Hermansson, processchef vid Agenda 21-kontoret i Bergsjön många lärdomar att dela med sig av: Att arbeta med en bred ansats och utifrån en helhetssyn är grundläggande. Bred samverkan tar tid men gör att summan av arbetet blir större än delarna. Arbetet måste läggas upp långsiktigt men det är också viktigt att kunna vara spontan och ta tillvara tillfällen som uppstår. Det är viktigt att arbeta med frågor som berör människors vardagsliv. Det gäller att få krafter underifrån och ovanifrån att mötas i dialog och samverkan och, viktigast av allt vårda eldsjälarna! Området Bergsjön är ett typiskt miljonprogramsområde. Den vanligaste boendeformen är hyresrätt, men alla boendeformer finns representerade i området. Några tidstypiska inslag är trafikseparering, bostadsöar, få serviceställen och få arbetsplatser. Samtidigt har området stora möjligheter och tillgångar såsom närheten till naturen. Majoriteten av invånarna har invandrarbakgrund. 0DWV$QGHUVVRQIUnQ(QHUJLEDQNHQL-lWWHQGDOVDPWDODUPHG 0DULDQQH+HUPDQVVRQIUnQ$JHQGDNRQWRUHWL%HUJVM Q Stadsdelen gjorde en omfattande utredning om nuläget i Bergsjön. Detta dokument har inte blivit en hyllvärmare utan har använts i förändringsarbetet. Ett mål med utredningen var att ta reda på hur det faktiskt ser ut, för att kunna ersätta myter och föreställningar med fakta. Ett sådant exempel är bilden av Bergsjön som ett område med hög kriminalitet, en bild som media bidragit till att skapa genom rubriker av typen "Vem fan vill bo i Bergsjön?". Utredningen om Bergsjön visade att brottsligheten för det första inte var högre i Bergsjön än i andra stadsdelar och för det andra att den var begränsad till vissa områden och tidpunkter på dygnet. Undersökningen av de faktiska förhållandena har hjälpt fastighetsägarna att vidta riktade, förebyggande åtgärder. När Assyriska Föreningen behövde ett nytt hus efter att deras gamla lokal brunnit ned, byggde de ett ekologiskt hus som idag är ett levande centrum för föreningslivet och en given attraktion för alla studiebesöksgrupper som kommer till Bergsjön. Mitt i området ligger stadsbondgården Galaxen, som både erbjuder fritidssysselsättning för barn och ungdomar och tjänar som gott exempel på återanvändning av byggnadsmaterial samt bidrar till skötseln av området och förser de lokala odlingslotterna med stallkompost. En annan viktig mötesplats som uppstått under arbetet med Agenda 21 är Returhuset, som drivs av stadsdelsförvaltningen, Göteborgs allmännyttiga bostadsbolag Familjebostäder och några studieförbund. Det är en samlingsplats för ideella föreningar och arbetslösa. Inom ramen för Returhuset drivs en textilverkstad, ett café, odlingslotter och en örtagård. Detta är bara några exempel på hur tvärsektoriellt och visionärt arbete i dialogform givit konkret resultat. Processen drivs vidare med mottot: "Den som inte gör sig en bild av sin egen framtid kommer att leva i någon annans".

8 (QnQJHUPDQOlQGVNVROVNHQVKLVWRULD Solcellsprojekt i grundskolan ger mer än bara konkret kunskap om avancerad teknik det formar framtidens tänkande. Så resonerar man i Nordanstigs kommun, som leder ett EU-projekt där en grupp grundskolor i Danmark, Finland och Storbritannien samarbetar kring en pedagogisk satsning på temat solcellsteknik. Skolorna kommer att ta fram gemensamt utbildningsmaterial om energifrågor och andra globala miljöfrågor och räknar med att på sikt få till stånd utbyte av elever och lärare. Totalt planeras ett trettiotal anläggningar på skolor i hela Sverige. Att introducera solcellstekniken för grundskoleelever har flera fördelar, inte minst rent pedagogiskt. Eleverna får först och främst ökad miljö- och energimedvetenhet och genom skolbarnen når man hela samhället eftersom barnen även förmedlar kunskap till sina familjer. Solceller kan också användas i "magiska" applikationer som väcker barnens intresse för teknik och de får se tekniken omsättas i direkt praktisk använd-ning genom att energin matas in i elnätet och används på skolan. Men den kanske viktigaste aspekten är att barnen är framtidens energianvändare som kommer att bära med sig kunskaper och värderingar som vuxna, menar projektledare Mats Andersson från Energibanken i Jättendal. +XU*UlVWRUSKDPQDGHL*XLQQHVV5HNRUGERN När miljöarbete är billigt och enkelt blir det också roligt, säger Gunnel Lundmark, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Grästorp. Emellanåt förvandlas därför Inspektör Lundmark till Skogsmulle och leder kommuninvånarna i diverse upptåg. Några av upptågen har hamnat i Guinness Rekordbok Grästorp innehar rekord i insamling av hårdplastartiklar, kapsyler och miljöfarliga artiklar. För att manifestera rekorden hölls en "sopgudstjänst" på den lokala återvinningscentralen i samarbete med kyrkan. Eftersom Grästorp är en liten kommun med begränsade resurser finns det bara en miljöinspektör anställd. Gunnel Lundmark räknade ut på att om varje grästorpare över 15 år ägnade en timme per vecka åt miljöarbete skulle det motsvara trettiotvå miljöinspektörer på heltid i Grästorps kommun. För att engagera så många som möjligt arbetar kommunen under parollen "miljöarbete är arbete på lek och allvar". För att uppmuntra invånarna att välja tåg som transportmedel anordnas en årlig perrongfest då resenärerna bjuds på kaffe, kakor, kommunalrådets hemodlade päron och gratis tågresor till Uddevalla eller Borås. Kommunen försöker engagera alla invånare, gamla och unga. Pensionärer ställer upp som sagoläsare på kommunens miljösagostig. Idrottande Grästorpare deltar i kretsloppsstafetten, där man bland annat tävlar i att slå gräs med handdriven gräsklippare. Gunnel Lundmark är nöjd med resultaten: tågåkandet har ökat med 25 procent, det osorterade avfallet har minskat med hela 40 procent i Grästorp och många invånare deltar aktivt i processen. *UlVURWDQIUnQ*UlVWRUSU URPLSXEOLNHQ

9 ) UHVWlOOQLQJDURPGHWJRGDVDPKlOOHW Kenneth Hermele, tongivande tänkare inom miljö- och utvecklingsekonomi, har tänkvärda perspektiv på vad som skapar det goda samhället. Han talar om en annan dimension än den gängse polemiken mellan stat och marknad och lyfter fram det sociala kapitalet som en viktig faktor för att utveckla samhället samt menar att socialt kapital skapas genom integration. Synen på hur man utvecklar det goda samhället tenderar att pendla mellan olika övergripande ideologiska föreställningar, som genomsyrar alla politiska inriktningar under en period. Föreställningen om att det är staten, regleringar och institutioner som är den bästa motorn för utveckling av det goda samhället, dominerade från andra världskrigets slut fram till 1970-talet. De tongivande ekonomerna på den tiden var Gunnar Myrdal och John Keynes. De bidrog till att stärka föreställningen om att man skapar integration och gemenskap genom institutioner. I Sverige skedde detta genom skolan, i USA och Israel genom armén. Efterkrigstidens trettio år långa högkonjunktur berodde främst på att det fanns ett behov av återuppbyggnad efter kriget och att det fanns tillgång till kapital. Det var även skördetid för den tredje industriella revolutionens produkter tidsandan kan illustreras med förkortningarna PV, WC och TV. Omfördelningspolitiken och välfärdskapitalismen bidrog också till högkonjunkturen. Dessa faktorer har det gemensamt att de tar slut som dynamiska drivande krafter. De är ändliga resurser. Vid mitten av 1970-talet svängde pendeln och våra föreställningar om det goda samhället domineras av marknadstänkande, privatiseringar och avregleringar. Carl Bildt kallade det "den enda vägens politik". Sverige var inte längre ledande vad gäller ekonomisk.hqqhwk+huphoh tillväxt, länderna i Sydostasien tog över som världsmästare i ekonomisk tillväxt. Det intressanta med systemen i dessa länder är att de kombinerar statlig reglering med marknadsorientering här handlar det inte om någon pendelsvängning mellan stat och marknad. I Sydostasien anses den institutionella kapaciteten viktig för att kunna göra marknaden mer funktionsduglig. Men de saknar något som ingår i vår föreställning om utveckling av det goda samhället, nämligen demokrati. Demokrati är en av byggstenarna i det så kallade sociala kapitalet, som är en viktig faktor för att utveckla det goda samhället. En av forskarna som beskrivit detta är statsvetaren Robert Putnam, som visat att det var det sociala kapitalet i form av nätverk, förtroende och engagemang som var nyckeln till att en decentraliseringsreform lyckades i norra Italien när den misslyckades i södra delen av landet. Det sociala kapitalet en viktig faktor för att utveckla det goda samhället och socialt kapital skapas av integration och delaktighet, menar Kenneth Hermele. Lästips: Kenneth Hermele, Ekonomerna, tillväxten och miljön, 2000, ISBN

10 *U QJHPHQVNDSL6NlUKROPHQ "Jag har bott här i 20 år, men ni är de första svenskarna som besöker mig." Så sade några av de hundratals familjer som fick besök av miljöinformatörer inom ramen för det lyckade projektet Kretsloppsteam i Skärholmen. Olyckskorparna som kraxade att projektet skulle misslyckas, att teamen inte skulle bli förstådda eller inte ens insläppta av de boende fick fel, berättar Annica Roos, projektledare på LIP-kansliet. Miljöinformatörerna som gick runt och knackade dörr blev insläppta av 600 hushåll och besöken varade i regel minuter. Bland de invånarna i centrala Skärholmen finns nästan alla nationaliteter representerade. Nästan hälften av Skärholmsborna har invandrarbakgrund. Genom kretsloppsteamens besök fick många för första gången information om vår exotiska hantering av sopor och avloppsvatten. Några fick för första gången veta att kranvattnet inte innehåller farliga bakterier och att man inte behöver skölja grönsaker i klorin. Men man fick också tillfälle att informera om fördelarna med ekologiska livsmedel och varför man ska spara energi. Varför har ingen berättat det här tidigare?, undrade många. Hembesöken slog också hål på några fördomar om att invandrare är mindre miljömedvetna många har kretsloppstänkandet i ryggmärgen sedan barnsben men har inte förstått hur de ska gå tillväga här i Sverige. Projektet samordnades av Susanne Ekosander vid Skärholmens stadsdelsförvaltning och utfördes med hjälp av sex personer i kretsloppsteamen. Hela dörrknackningsprojektet genomfördes i samarbete med de lokala bostadsbolagen som tack vare kretsloppsteamens arbete fått mycket god kontakt med de boende. Processen har lett till nya initiativ. Peter Eriksson och Anna Lundgren, som började som dörrknackare i kretsloppsteamen, är idag anställda av Svenska Bostäder för att driva den positiva processen vidare i ett projekt under rubriken Grannar i grönska och gemenskap. För att sätta igång Grannar-projektet gjorde de inte något så typiskt svenskt som att bjuda in till möte i en källarlokal nej, istället lockade de ut människor på gården genom att bjuda på varmkorv och aktiviteter. Där, på gården, inleddes samtalen som så småningom resulterade i att de boende fick egna odlingslotter och möjlighet att ställa upp i pristävlingen om den vackraste balkongen. Projektet har blivit lyckat, mycket därför att man arbetat områdesvis och gårdsvis och varit mån om att snabbt skrida till handling, ge återkoppling och visa konkreta resultat. En annan framgångsfaktor är givetvis också att man satsat på att stärka gemenskapen i området. En av de mest uppskattade aktiviteterna som gjort att grannar från olika generationer och med olika kulturell bakgrund lärt känna varandra är svamputflykterna. Svamputflykterna har både gett deltagarna en känsla för naturen och ökat den sociala samhörigheten miljö och integration i skön förening. Läs mer på LIP-kansliets hemsida under rubriken Kretsloppsteam.

11 )U\VKXVHW²FRROWVWlOOHPHGYDUPVWlPQLQJ Fryshuset är en plats där besökarna uppmuntras att odla passionerade intressen. Passionerade intressen utgör tillsammans med utbildning och social integration de tre hörnstenarna i Fryshusets verksamhet. Varje vecka besöks Fryshuset av stamgäster, konsertbesökare inte inräknade. Bara skateboardföreningen har medlemmar. Huset inrymmer träningslokaler för basket, en skaterink och fyrtio replokaler. Omkring 300 elever studerar på Fryshusets skategymnasium och de estetiska programmen med inriktning mot musik, dans och cirkus. Den 18:e januari fick man dessutom ta emot 100 deltagare i Miljö & Integrationsseminariet. Fryshuset driver flera framgångsrika projekt på det sociala området. Några exempel är EXIT som förebygger nyrekrytering till nazistiska organisationer och hjälper ungdomar som är involverade i sådana organisationer och Lugna Gatan, som förebygger våld och kriminalitet bland ungdomar. Läs mer om Fryshuset på +MlUQDQV NHULQWHJUDWLRQ Miljö och integration är viktiga aspekter för vårt välmående, det har miljöpsykologen Ira Sundberg erfarit, i sitt arbete med flyktingkvinnor och miljöinformation till boende i Skärholmen. Den forskning som försökt hitta faktorer som främjar hälsa och gör oss friska, har kommit fram till att en känsla av sammanhang är en sådan central faktor. Grönska har också visat sig ha en helande effekt patienter som fått utsikt över grönska och träd tillfrisknar snabbare. 0LOM SV\NRORJHQ,UD6XQGEHUJGLVNXWHUDUPHG -RQ0 OOHUIUnQ0LOM I UYDOWQLQJHQ Miljö är ett utmärkt tema för integrationsprojekt eftersom det är något som engagerar alla kategorier av människor. Men vad betyder då egentligen begreppen miljö och integration? Miljö är yttre förhållanden som påverkar allt liv. Miljö är allt, rubbet. Miljö är "rubbologi läran om rubbet". Ordet integration betyder göra helt, få ihop, samordna. Våra hjärnor är skapta så att de söker mönster, integration och sammanhang, vilket främjas av helheter, system, historia och processer. Motsatsen är kaos och fragmentering. Sådana psykosociala aspekter kan vara bra att ha i bakhuvudet i en tid när mycket av miljöarbetet bedrivs i form av tidsbegränsade projekt. Att som individ känna att man finns med i ett sammanhang är viktigt för att skapa integration mellan människor. Människor blir mottagliga först när de förstår strukturen och sammanhanget. Den lärdomen är bör man ha med sig när man arbetar med invandrare. Människor från andra länder har ofta kretsloppstänkande i ryggmärgen hemifrån, men vi måste förklara hur våra system och "ritualer" kring exempelvis sopor och vatten fungerar och sätta in dem i ett sammanhang, menar Ira Sundberg.

12 6WRFNKROPPlWHUKnOOEDUXWYHFNOLQJ Stockholms Stad har tagit fram ett antal indikatorer som tar puls och temperatur på arbetet mot en hållbar utveckling. Olika nyckeltal ska visa utvecklingstrenden år från år och indikera om Stockholm rör sig i riktning mot ett hållbart samhälle. Indikatorerna baserar sig på över förslag som lämnats in av stadens invånare. Läs mer om indikatorerna på Miljöförvaltningens hemsida: eller kontakta Jon Möller på telefon ,1',.$725(53c+c//%$5879(&./,1* 0LOM 'HPRNUDWL (QHUJLDQYlQGQLQJSHUSHUVRQ 6RSPlQJGSHUSHUVRQ 7LOOI UVHODYWXQJPHWDOOHU 8WVOlSSDYNROGLR[LGSHUSHUVRQ $QWDOGDJDUPHGEUDOXIW $QGHOWUDILNDQWHUVRPnNHUNROOHNWLYW (NRQRPL 6\VVHOVlWWQLQJVQLYn 8WELOGQLQJVQLYn ) UVlOMQLQJVYRO\PHQDYPLOM PlUNWDOLYVPHGHO $QGHOLGHHOOWHQJDJHUDGHSHUVRQHU 9DOGHOWDJDQGHWEODQGI UVWDJnQJVYlOMDUH $QWDOSHUVRQHUVRPNlQQHUVLJGHODNWLJDLVDPKlOOHW $QGHOXQJGRPDUXQGHUnUVRPDQVHUVLJNXQQD SnYHUNDVDPKlOOVXWYHFNOLQJHQ 6RFLDOXWYHFNOLQJ $QGHOSHUVRQHUPHGDVWPD $QGHOSHUVRQHUVRPNlQQHUHNRQRPLVNWU\JJKHW $QGHOSHUVRQHUVRPlUUlGGDI UYnOG %DUQVWLGLKRSPHGYX[QDXQGHUVLQXSSYl[W

13 /RNDODLQYHVWHULQJVSURJUDPPHW/,3 5LNVGDJHQKDUDYVDWWPLOMDUGHULVW GWLOOORNDODLQYHVWHULQJVSURJUDPI U HNRORJLVNKnOOEDUKHW0HGHOVRPGHODWVXWXQGHUnUHQ 6WRFNKROPV6WDGKDUEHYLOMDWVPLOMRQHULELGUDJI U NUHWVORSSVDQSDVVQLQJHIIHNWLYDUHUHVXUVDQYlQGQLQJEHWHHQGHI UlQGULQJDU VDPWPLQVNDGVSULGQLQJDYPLOM IDUOLJDlPQHQ(QGHODYDUEHWHWJHQRPI UV LVDPDUEHWHPHGQlULQJVOLYVWDGVGHODUQDRFKGHVVLQQHYnQDUH6WRFNKROPV LQYHVWHULQJVSURJUDPDGPLQLVWUHUDVDY/,3NDQVOLHW )\UDSURJUDPRPUnGHQ g.$.5(76/2336$13$661,1*(1,qqheludwwvndsdhnrorjlvnw KnOOEDUDO VQLQJDULQRPGHVDPKlOOVHNWRUHUVRPEHODVWDUPLOM Q ())(.7,9,6(5$5(6856$19b1'1,1*(1+lUU\PVSURMHNW VRPEODJHUHQHIIHNWLYDUHHQHUJLDQYlQGQLQJ 0,16.$635,'1,1*(1$90,/-g6.$'/,*$b01(1 6SULGQLQJDYPLOM IDUOLJDlPQHQXWJ UHWWDOOYDUOLJWKRWPRWVWDGHQVHNRV\VWHPRFKNDQ LQQHElUDGLUHNWDKlOVRULVNHU3URMHNWHQV\IWDUWLOODWWPLQVNDVSULGQLQJDYPLOM IDUOLJD lpqhq 67,08/(5$)g5b1'5,1*6352&(66(5,QVDWVHUQDVNDJHQRP YlJOHGQLQJRFKJRGDH[HPSHOVWLPXOHUDPRWPHUPLOM DQSDVVDGHI UKnOOQLQJVVlWW LYDUGDJHQ 'HWWDÃlUÃHQÃVHPLQDULHGRNXPHQWDWLRQÃRFKÃHQÃGHOUDSSRUWÃLÃHQÃVHULHÃIUnQÃGHWÃ/RNDODÃ,QYHVWHULQJVSURJUDPPHWÃLÃ6WRFNKROPVÃ6WDG 9LOOÃGXÃYHWDÃPHUÃRPÃYnUDÃVHPLQDULHUòÃJnÃGnÃLQÃSnÃYnUÃKHPVLGDÃZZZVWRFNKROPVHOLS 'XÃNDQÃRFNVnÃWDÃNRQWDNWÃPHGÃ/,3NDQVOLHWÃSnÃWHOHIRQÃÃà 672&.+2/06 1b5,1*6/, g.$.5(76/2336$13$661,1*(1.xqvndsvvoxvv

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås. Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras.

Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås. Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras. Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras.se, 033 35 76 18 Central periferi bra läge men dåligt rykte - i fysisk,

Läs mer

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Projektplan för Sharing Resources time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Syfte IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område i centrala Hanaskog. I huset finns bibliotek, en mötesplats för äldre och lägenheter för

Läs mer

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI Måndag 29 juni Donnerska huset Aulan 8:00 9.30 SVN Är hållbart ledarskap i organisationer nyckeln till ett lyckat samhällsengagemang? Vi fokuserar på hållbart ledarskap och värderingar och lyfter fram

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Tillsammans för Borås

Tillsammans för Borås Tillsammans för Borås Sverigedemokraterna Borås Valmanifest www.boras.sverigedemokraterna.se En trygg och värdig ålderdom En trygg och värdig ålderdom måste vara en självklarhet för alla de äldre som behöver

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Maj 2015 Nyhetsblad med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Maj 2015 Nyhetsblad med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda. > VD har ordet: Martins film har betydelse för oss > Frösunda-assistenter Årets pusselbit > Månadens profil: Karin Stålhandske > Tävla och vinn i Frösundas sommarquiz Maj 2015 Nyhetsblad med aktuell information

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

ETT RÄTT- VISARE KRISTIANSTAD

ETT RÄTT- VISARE KRISTIANSTAD ETT RÄTT- VISARE KRISTIANSTAD Socialdemokraterna i Kristianstad Socialdemokraternas mål är att vinna valet 2010. Vi vill vinna valet därför att vi är övertygade om att det är vår politik som både klarar

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

POLITISK VISION FÖR JORDBRO

POLITISK VISION FÖR JORDBRO POLITISK VISION FÖR JORDBRO Beslutad av kommunfullmäktige 2011-06-13 Tämä tiedote on saatavana suomen kielellä Niniejsza informacja dostępna jest w języku polskim Bu bilgiler Türkçe dillerinde mevcuttur

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Nu måste vi bygga en hållbar

Nu måste vi bygga en hållbar Nu måste vi bygga en hållbar Mälarenergi har sedan starten för 150 år sedan varit med och format framtiden. I tidigare artiklar har vi kunnat följa utvecklingen från de första gaslyktorna i Västerås till

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Vårt uppdrag-skydda miljön för ofödda barns skull eller ändå tydligare

Vårt uppdrag-skydda miljön för ofödda barns skull eller ändå tydligare Vårt uppdrag-skydda miljön för ofödda barns skull eller ändå tydligare Vi arbetar på medborgarnas uppdrag vi ska även värna naturen, det ofödda barnet och lagen. Sven-Inge Svensson Miljöchef i Hässleholms

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 8 500 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer