0LOM,QWHJUDWLRQ. ²YLYLQQHUSnDWWVDPYHUND. = SaNT 6HPLQDULHGRNXPHQWDWLRQ MDQXDUL. 'RNXPHQWDWLRQIUnQHWWVHPLQDULXPDUUDQJHUDWDY6WRFNKROPV6WDGGHQMDQXDUL

Transkript

1 ²YLYLQQHUSnDWWVDPYHUND miljö integration = SaNT 6HPLQDULHGRNXPHQWDWLRQ MDQXDUL 'RNXPHQWDWLRQIUnQHWWVHPLQDULXPDUUDQJHUDWDY6WRFNKROPV6WDGGHQMDQXDUL

2 MILJÖ INTEGRATION = SANT... 2 Program 18 januari De goda krafterna i Dalen... 4 Bergsjön ökänt föredöme... 5 En ångermanländsk solskenshistoria... 7 Hur Grästorp hamnade i Guinness Rekordbok... 7 Föreställningar om det goda samhället... 8 Grön gemenskap i Skärholmen... 9 Fryshuset coolt ställe med varm stämning Hjärnan söker integration Stockholm mäter hållbar utveckling 'RNXPHQWDWLRQDY-HDQHWWH+DJEHUJ/,3NDQVOLHWWHO

3 0,/-g,17(*5$7,21 6$17 Stockholms Stads lokala investeringsprogram har på ett unikt sätt förenat miljöinvesteringar med informationsinsatser. Just kombinationen av "hårda" och "mjuka" projekt har genererat mycket goda resultat och nyckeln till framgång har i många fall varit tvärsektoriell samverkan och koppling mellan social integration och miljöarbete. Våra goda erfarenheter gjorde att vi gärna ville uppmuntra och stimulera fler aktörer att samverka kring miljö och integration seminariet den 18 januari 2001 var tänkt som en bred upptakt till detta. Målet med seminariedagen var att ge olika aktörer ett tillfälle att träffas och ta del av goda exempel på sektorsövergripande samarbete på miljö- och integrationsområdet. Drygt 100 deltagare kom till seminariet som anordnades i Fryshuset. Väl på plats fick de ta del av en rad goda exempel och infallsvinklar på temat miljö och integration. Efter en rundvandring i Fryshuset med vd Leif Kroon inledningstalade ordföranden i Miljö- och Integrationsnämnden, Hardy Hedman, om kopplingarna mellan miljö och integration. Deltagarna fick ta del av tre exempel på hur ett helt område kraftsamlat och främjat social integration genom en satsning på miljöprojekt: Dalen, Skärholmen och Bergsjön. Jon Möller från Miljöförvaltningen presenterade Stockholms hållbarhetsindikatorer som omfattar det ekologiska, socioekonomiska och demokratiska läget i staden. Grästorps kommun fick tjäna som exempel på hur ett helt samhälle kan involveras i arbetet för ekologisk hållbarhet. 0RGHUDWRU&HFLOLD0DOPVWU P PHGPRGHUQYHYUDGLR Miljö- och utvecklingsekonomen Kenneth Hermele och miljöpsykologen Ira Sundberg fick oss att höja blicken och betrakta miljö och integration ur ett mer akademiskt perspektiv. Programmet hölls ihop av Cecilia Malmström som till vardags arbetar för Håll Sverige Rent med miljöutbildningar för företag. Vi vill från arrangörernas sida rikta ett varmt tack till alla medverkande och deltagare och hoppas att seminariet alstrat nya kontakter och inspirerat till nya angreppsätt. Processen går vidare och vi kommer att försöka medverka till en levande dialog kring ökad samverkan mellan miljö- och integrationsarbetet. LIP-kansliet vid Stockholms Näringslivskontor Integrationsförvaltningen Miljöförvaltningen

4 3URJUDPMDQXDUL Rundvandring och information om Fryshuset Leif Kroon, vd Fryshuset Seminariet öppnas Hardy Hedman, ordförande i miljö- och integrationsnämnden Vad skapar utveckling? Om samband mellan den globala, nationella och lokala nivån. Kenneth Hermele, ekonom med inriktning ekologi och utveckling Går Stockholm mot en hållbar utveckling? Hur vet vi det? Vem ordnar det? Jon Möller, Agenda 21 i Stockholm Nordiska solskolor, ett energiskt nätverksprojekt Mats Andersson, Energibanken i Jättendal AB Gräsrotans tankar om.. Lena Johansson från Grästorp Billigt, enkelt och roligt - miljöarbete på lek och allvar. Gunnel Lundmark, Agenda 21-samordnare Grästorps kommun Lunch Möjlighet att provköra hybridbil, elcykel och elmoped. Grön bilpool ger transport-flexibilitet till gagn för alla Ideell naturkraft ger trygghet och trivsel - Dalen, ett bostadsområde i förändring Joel Cialec, Svenska Bostäders förvaltare i Dalen En långsiktigt hållbar stadsdelsutveckling Marianne Hermansson, processchef, Agenda 21-kontoret Bergsjön Samverkan & framgångsfaktorer - forskning, teori och verklighet Ira Sundberg, miljöpsykolog Gräsrotans tankar om... Lena Johansson från Grästorp Framgångar i Skärholmen Susanne Ekosander, projektledare Vision Skärholmen Anna Lundgren och Peter Eriksson, Svenska Bostäder Annica Roos, LIP-kansliet Summering & reflektioner Moderator Cecilia Malmström, Håll Sverige Rent

5 'HJRGDNUDIWHUQDL'DOHQ Dalen är ett bostadsområde som pendlat från att vara attraktivt, till att bli ett problemområde, för att idag vara ett socialt integrerat område med positiva förtecken. Den slingrande vägen dit har gått via en satsning på miljöfrågor och goda krafter, ledd av bland andra Joel Cialec, som fram till 1999 arbetade som förvaltare för Svenska Bostäder (SB) i Dalen. När Dalen byggdes var det ett mycket populärt bostadsområde, men efter några år uppstod stora problem orsakade av kaseinhaltigt flytspackel. Området totalsanerades vilket tog fem år och kostade 600 miljoner kronor. Problemen gjorde att hälften av invånarna sökte sig därifrån. Området fick dåligt rykte vilket underblåstes av att media lyfte fram Dalen som symbol för alla flytspackelskandaler. I Dalen, som ligger i södra Stockholm, bor invånare varav drygt 20 procent har utländsk bakgrund. Hela 40 procent av invånarna är under 24 år gamla och det är därför ganska naturligt att många av problemen i området är karaktäristiska ungdomsproblem framför allt skadegörelse. När det var som värst kostade skadegörelsen Svenska Bostäder kr om året och orsakade stor miljöbelastning. Hyresgästerna vantrivdes och kände sig otrygga. "Då, 1997, hade vi resignerat och hade inte kontroll över utvecklingen", säger Joel Cialec. "Vi sysslade bara med teknisk och ekonomisk förvaltning." För att komma tillrätta med problemen bestämde sig SB för att samla de goda krafterna i området och arbeta systematiskt mot en förbättring. De satsade på ökad bevakning i kombination med attitydpåverkan och upprustning. Svenska Bostäder samarbetade med polisen, kartlade gängbildningarna och identifierade "ledare", "prinsar" och "svans" i gängen. När något inträffade agerade Svenska Bostäders personal direkt, polisanmälde brottet och meddelade föräldrar och skola. De ställde krav och informerade ungdomarna om att de faktiskt kan ställa till det så att deras familj blir vräkt. Parallellt med att Svenska Bostäder började motverka skadegörelse och brott inleddes en satsning på den stora majoriteten vanliga, skötsamma boende. Målet var att skapa mervärden som gjorde att folk ville bo kvar. Ett uppskattat mervärde var SB:s sommarkollo på Hölö för 'DOHQEODGHWlUKXVRUJDQL(QVNHGHGDOHQ hyresgästernas barn, där bostadsbolagets personal i Dalen ställde upp som kolloledare. Under kollovistelsen diskuterades attityder, uppträdande och skadegörelse, men det viktigaste var kanske att barnen fick lära känna reparatörerna och husvärdarna "Ungarna gör inget bus på Pelles gård om de känner Pelle personligen." I år blir det ett miljökollo som anordnas i samarbete med Östbergahöjden och andra områden.

6 SB började även dela ut ett pris till Dalens bästa elev i form av kronor, ett sommarjobb hos Svenska Bostäder och en träff med Svenska Bostäders vd. Ungdomarna uppmuntrades att utbilda sig och vara sig själva, och som Joel Cialec säger: Vem vet någon av dem är kanske Svenska Bostäders framtida vd! För vuxna har SB försökt skapa mötesplatser för att minska anonymiteten i området. De anordnar traditionella fester vid midsommar, Valborg, Lucia och andra högtider. En annan trivselfaktor, som dessutom minskar miljöbelastningen, är fjordingen Brage som hjälper till med trädgårdsskötseln i Dalen. Brage har snabbt blivit ett av områdets mest populära personligheter och han har till och med fått en egen plats på Svenska Bostäders hemsida. Uppmärksamheten kring hästen Brage gjorde också att Dalen började förknippas med något positivt i media och området har fått ett bättre rykte. Svenska Bostäders systematiska integrations- och miljöarbete i Dalen har givit goda resultat: mellan 1997 och 1999 minskade kostnaderna för skadegörelse med sjuttio procent, omsättningen av hyresgäster har minskat och trivseln har ökat i området, inte minst tack vare eldsjälar som Joel Cialec och hästen Brage, förstås. Läs mer om Dalen på eller på Svenska Bostäders hemsida %HUJVM Q² NlQWI UHG PH Alla svenska kommuner arbetar med Agenda 21 i någon form, men bara några få har uppnått stjärnstatus och ryktbarhet i Agenda 21-sammanhang. Bergsjöns stadsdel i Göteborg är en av dem. Varför? Trots tio års medvetet arbete med ett områdesprogram brottas Bergsjön fortfarande med ett antal strukturella problem. Knappt 40 procent av invånarna åldrarna år förvärvsarbetar och medelinkomsten är lägst i hela kommunen. Ohälsotalen är höga, medellivslängden och utbildningsnivån låg. Vad är det då egentligen som gjort Bergsjön till kändis i Agenda 21- sammanhang? Kanske är det att vackra ord konsekvent följts av handling. Agenda 21-staben har väckt engagemang och intresse hos olika aktörer i området och har sedan inte släppt taget utan följt upp genom att stödja konkreta projektidéer. Invånarna har deltagit i en aktiv demokratisk process och har fått se konkreta resultat av samarbetet med stadsdelen. Ett tecken på att Agenda 21- processen kan ha bidragit till att fördjupa demokratin är att valdeltagandet i de delar 1\PnODGHKXVL%HUJVM Q av Bergsjön där man arbetat med den ekologiska satsningen varit stabilt, medan det minskat i andra delar av Göteborg och Sverige.

7 Den första uppgiften Bergsjöns stadsdel tog på sig var nätverksbyggande. De uppmuntrade eldsjälar och skapade mötesplatser för invånarna. De gjorde en del fel, men gick in för att lära sig av sina misstag. Nu efter tio år har Marianne Hermansson, processchef vid Agenda 21-kontoret i Bergsjön många lärdomar att dela med sig av: Att arbeta med en bred ansats och utifrån en helhetssyn är grundläggande. Bred samverkan tar tid men gör att summan av arbetet blir större än delarna. Arbetet måste läggas upp långsiktigt men det är också viktigt att kunna vara spontan och ta tillvara tillfällen som uppstår. Det är viktigt att arbeta med frågor som berör människors vardagsliv. Det gäller att få krafter underifrån och ovanifrån att mötas i dialog och samverkan och, viktigast av allt vårda eldsjälarna! Området Bergsjön är ett typiskt miljonprogramsområde. Den vanligaste boendeformen är hyresrätt, men alla boendeformer finns representerade i området. Några tidstypiska inslag är trafikseparering, bostadsöar, få serviceställen och få arbetsplatser. Samtidigt har området stora möjligheter och tillgångar såsom närheten till naturen. Majoriteten av invånarna har invandrarbakgrund. 0DWV$QGHUVVRQIUnQ(QHUJLEDQNHQL-lWWHQGDOVDPWDODUPHG 0DULDQQH+HUPDQVVRQIUnQ$JHQGDNRQWRUHWL%HUJVM Q Stadsdelen gjorde en omfattande utredning om nuläget i Bergsjön. Detta dokument har inte blivit en hyllvärmare utan har använts i förändringsarbetet. Ett mål med utredningen var att ta reda på hur det faktiskt ser ut, för att kunna ersätta myter och föreställningar med fakta. Ett sådant exempel är bilden av Bergsjön som ett område med hög kriminalitet, en bild som media bidragit till att skapa genom rubriker av typen "Vem fan vill bo i Bergsjön?". Utredningen om Bergsjön visade att brottsligheten för det första inte var högre i Bergsjön än i andra stadsdelar och för det andra att den var begränsad till vissa områden och tidpunkter på dygnet. Undersökningen av de faktiska förhållandena har hjälpt fastighetsägarna att vidta riktade, förebyggande åtgärder. När Assyriska Föreningen behövde ett nytt hus efter att deras gamla lokal brunnit ned, byggde de ett ekologiskt hus som idag är ett levande centrum för föreningslivet och en given attraktion för alla studiebesöksgrupper som kommer till Bergsjön. Mitt i området ligger stadsbondgården Galaxen, som både erbjuder fritidssysselsättning för barn och ungdomar och tjänar som gott exempel på återanvändning av byggnadsmaterial samt bidrar till skötseln av området och förser de lokala odlingslotterna med stallkompost. En annan viktig mötesplats som uppstått under arbetet med Agenda 21 är Returhuset, som drivs av stadsdelsförvaltningen, Göteborgs allmännyttiga bostadsbolag Familjebostäder och några studieförbund. Det är en samlingsplats för ideella föreningar och arbetslösa. Inom ramen för Returhuset drivs en textilverkstad, ett café, odlingslotter och en örtagård. Detta är bara några exempel på hur tvärsektoriellt och visionärt arbete i dialogform givit konkret resultat. Processen drivs vidare med mottot: "Den som inte gör sig en bild av sin egen framtid kommer att leva i någon annans".

8 (QnQJHUPDQOlQGVNVROVNHQVKLVWRULD Solcellsprojekt i grundskolan ger mer än bara konkret kunskap om avancerad teknik det formar framtidens tänkande. Så resonerar man i Nordanstigs kommun, som leder ett EU-projekt där en grupp grundskolor i Danmark, Finland och Storbritannien samarbetar kring en pedagogisk satsning på temat solcellsteknik. Skolorna kommer att ta fram gemensamt utbildningsmaterial om energifrågor och andra globala miljöfrågor och räknar med att på sikt få till stånd utbyte av elever och lärare. Totalt planeras ett trettiotal anläggningar på skolor i hela Sverige. Att introducera solcellstekniken för grundskoleelever har flera fördelar, inte minst rent pedagogiskt. Eleverna får först och främst ökad miljö- och energimedvetenhet och genom skolbarnen når man hela samhället eftersom barnen även förmedlar kunskap till sina familjer. Solceller kan också användas i "magiska" applikationer som väcker barnens intresse för teknik och de får se tekniken omsättas i direkt praktisk använd-ning genom att energin matas in i elnätet och används på skolan. Men den kanske viktigaste aspekten är att barnen är framtidens energianvändare som kommer att bära med sig kunskaper och värderingar som vuxna, menar projektledare Mats Andersson från Energibanken i Jättendal. +XU*UlVWRUSKDPQDGHL*XLQQHVV5HNRUGERN När miljöarbete är billigt och enkelt blir det också roligt, säger Gunnel Lundmark, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Grästorp. Emellanåt förvandlas därför Inspektör Lundmark till Skogsmulle och leder kommuninvånarna i diverse upptåg. Några av upptågen har hamnat i Guinness Rekordbok Grästorp innehar rekord i insamling av hårdplastartiklar, kapsyler och miljöfarliga artiklar. För att manifestera rekorden hölls en "sopgudstjänst" på den lokala återvinningscentralen i samarbete med kyrkan. Eftersom Grästorp är en liten kommun med begränsade resurser finns det bara en miljöinspektör anställd. Gunnel Lundmark räknade ut på att om varje grästorpare över 15 år ägnade en timme per vecka åt miljöarbete skulle det motsvara trettiotvå miljöinspektörer på heltid i Grästorps kommun. För att engagera så många som möjligt arbetar kommunen under parollen "miljöarbete är arbete på lek och allvar". För att uppmuntra invånarna att välja tåg som transportmedel anordnas en årlig perrongfest då resenärerna bjuds på kaffe, kakor, kommunalrådets hemodlade päron och gratis tågresor till Uddevalla eller Borås. Kommunen försöker engagera alla invånare, gamla och unga. Pensionärer ställer upp som sagoläsare på kommunens miljösagostig. Idrottande Grästorpare deltar i kretsloppsstafetten, där man bland annat tävlar i att slå gräs med handdriven gräsklippare. Gunnel Lundmark är nöjd med resultaten: tågåkandet har ökat med 25 procent, det osorterade avfallet har minskat med hela 40 procent i Grästorp och många invånare deltar aktivt i processen. *UlVURWDQIUnQ*UlVWRUSU URPLSXEOLNHQ

9 ) UHVWlOOQLQJDURPGHWJRGDVDPKlOOHW Kenneth Hermele, tongivande tänkare inom miljö- och utvecklingsekonomi, har tänkvärda perspektiv på vad som skapar det goda samhället. Han talar om en annan dimension än den gängse polemiken mellan stat och marknad och lyfter fram det sociala kapitalet som en viktig faktor för att utveckla samhället samt menar att socialt kapital skapas genom integration. Synen på hur man utvecklar det goda samhället tenderar att pendla mellan olika övergripande ideologiska föreställningar, som genomsyrar alla politiska inriktningar under en period. Föreställningen om att det är staten, regleringar och institutioner som är den bästa motorn för utveckling av det goda samhället, dominerade från andra världskrigets slut fram till 1970-talet. De tongivande ekonomerna på den tiden var Gunnar Myrdal och John Keynes. De bidrog till att stärka föreställningen om att man skapar integration och gemenskap genom institutioner. I Sverige skedde detta genom skolan, i USA och Israel genom armén. Efterkrigstidens trettio år långa högkonjunktur berodde främst på att det fanns ett behov av återuppbyggnad efter kriget och att det fanns tillgång till kapital. Det var även skördetid för den tredje industriella revolutionens produkter tidsandan kan illustreras med förkortningarna PV, WC och TV. Omfördelningspolitiken och välfärdskapitalismen bidrog också till högkonjunkturen. Dessa faktorer har det gemensamt att de tar slut som dynamiska drivande krafter. De är ändliga resurser. Vid mitten av 1970-talet svängde pendeln och våra föreställningar om det goda samhället domineras av marknadstänkande, privatiseringar och avregleringar. Carl Bildt kallade det "den enda vägens politik". Sverige var inte längre ledande vad gäller ekonomisk.hqqhwk+huphoh tillväxt, länderna i Sydostasien tog över som världsmästare i ekonomisk tillväxt. Det intressanta med systemen i dessa länder är att de kombinerar statlig reglering med marknadsorientering här handlar det inte om någon pendelsvängning mellan stat och marknad. I Sydostasien anses den institutionella kapaciteten viktig för att kunna göra marknaden mer funktionsduglig. Men de saknar något som ingår i vår föreställning om utveckling av det goda samhället, nämligen demokrati. Demokrati är en av byggstenarna i det så kallade sociala kapitalet, som är en viktig faktor för att utveckla det goda samhället. En av forskarna som beskrivit detta är statsvetaren Robert Putnam, som visat att det var det sociala kapitalet i form av nätverk, förtroende och engagemang som var nyckeln till att en decentraliseringsreform lyckades i norra Italien när den misslyckades i södra delen av landet. Det sociala kapitalet en viktig faktor för att utveckla det goda samhället och socialt kapital skapas av integration och delaktighet, menar Kenneth Hermele. Lästips: Kenneth Hermele, Ekonomerna, tillväxten och miljön, 2000, ISBN

10 *U QJHPHQVNDSL6NlUKROPHQ "Jag har bott här i 20 år, men ni är de första svenskarna som besöker mig." Så sade några av de hundratals familjer som fick besök av miljöinformatörer inom ramen för det lyckade projektet Kretsloppsteam i Skärholmen. Olyckskorparna som kraxade att projektet skulle misslyckas, att teamen inte skulle bli förstådda eller inte ens insläppta av de boende fick fel, berättar Annica Roos, projektledare på LIP-kansliet. Miljöinformatörerna som gick runt och knackade dörr blev insläppta av 600 hushåll och besöken varade i regel minuter. Bland de invånarna i centrala Skärholmen finns nästan alla nationaliteter representerade. Nästan hälften av Skärholmsborna har invandrarbakgrund. Genom kretsloppsteamens besök fick många för första gången information om vår exotiska hantering av sopor och avloppsvatten. Några fick för första gången veta att kranvattnet inte innehåller farliga bakterier och att man inte behöver skölja grönsaker i klorin. Men man fick också tillfälle att informera om fördelarna med ekologiska livsmedel och varför man ska spara energi. Varför har ingen berättat det här tidigare?, undrade många. Hembesöken slog också hål på några fördomar om att invandrare är mindre miljömedvetna många har kretsloppstänkandet i ryggmärgen sedan barnsben men har inte förstått hur de ska gå tillväga här i Sverige. Projektet samordnades av Susanne Ekosander vid Skärholmens stadsdelsförvaltning och utfördes med hjälp av sex personer i kretsloppsteamen. Hela dörrknackningsprojektet genomfördes i samarbete med de lokala bostadsbolagen som tack vare kretsloppsteamens arbete fått mycket god kontakt med de boende. Processen har lett till nya initiativ. Peter Eriksson och Anna Lundgren, som började som dörrknackare i kretsloppsteamen, är idag anställda av Svenska Bostäder för att driva den positiva processen vidare i ett projekt under rubriken Grannar i grönska och gemenskap. För att sätta igång Grannar-projektet gjorde de inte något så typiskt svenskt som att bjuda in till möte i en källarlokal nej, istället lockade de ut människor på gården genom att bjuda på varmkorv och aktiviteter. Där, på gården, inleddes samtalen som så småningom resulterade i att de boende fick egna odlingslotter och möjlighet att ställa upp i pristävlingen om den vackraste balkongen. Projektet har blivit lyckat, mycket därför att man arbetat områdesvis och gårdsvis och varit mån om att snabbt skrida till handling, ge återkoppling och visa konkreta resultat. En annan framgångsfaktor är givetvis också att man satsat på att stärka gemenskapen i området. En av de mest uppskattade aktiviteterna som gjort att grannar från olika generationer och med olika kulturell bakgrund lärt känna varandra är svamputflykterna. Svamputflykterna har både gett deltagarna en känsla för naturen och ökat den sociala samhörigheten miljö och integration i skön förening. Läs mer på LIP-kansliets hemsida under rubriken Kretsloppsteam.

11 )U\VKXVHW²FRROWVWlOOHPHGYDUPVWlPQLQJ Fryshuset är en plats där besökarna uppmuntras att odla passionerade intressen. Passionerade intressen utgör tillsammans med utbildning och social integration de tre hörnstenarna i Fryshusets verksamhet. Varje vecka besöks Fryshuset av stamgäster, konsertbesökare inte inräknade. Bara skateboardföreningen har medlemmar. Huset inrymmer träningslokaler för basket, en skaterink och fyrtio replokaler. Omkring 300 elever studerar på Fryshusets skategymnasium och de estetiska programmen med inriktning mot musik, dans och cirkus. Den 18:e januari fick man dessutom ta emot 100 deltagare i Miljö & Integrationsseminariet. Fryshuset driver flera framgångsrika projekt på det sociala området. Några exempel är EXIT som förebygger nyrekrytering till nazistiska organisationer och hjälper ungdomar som är involverade i sådana organisationer och Lugna Gatan, som förebygger våld och kriminalitet bland ungdomar. Läs mer om Fryshuset på +MlUQDQV NHULQWHJUDWLRQ Miljö och integration är viktiga aspekter för vårt välmående, det har miljöpsykologen Ira Sundberg erfarit, i sitt arbete med flyktingkvinnor och miljöinformation till boende i Skärholmen. Den forskning som försökt hitta faktorer som främjar hälsa och gör oss friska, har kommit fram till att en känsla av sammanhang är en sådan central faktor. Grönska har också visat sig ha en helande effekt patienter som fått utsikt över grönska och träd tillfrisknar snabbare. 0LOM SV\NRORJHQ,UD6XQGEHUJGLVNXWHUDUPHG -RQ0 OOHUIUnQ0LOM I UYDOWQLQJHQ Miljö är ett utmärkt tema för integrationsprojekt eftersom det är något som engagerar alla kategorier av människor. Men vad betyder då egentligen begreppen miljö och integration? Miljö är yttre förhållanden som påverkar allt liv. Miljö är allt, rubbet. Miljö är "rubbologi läran om rubbet". Ordet integration betyder göra helt, få ihop, samordna. Våra hjärnor är skapta så att de söker mönster, integration och sammanhang, vilket främjas av helheter, system, historia och processer. Motsatsen är kaos och fragmentering. Sådana psykosociala aspekter kan vara bra att ha i bakhuvudet i en tid när mycket av miljöarbetet bedrivs i form av tidsbegränsade projekt. Att som individ känna att man finns med i ett sammanhang är viktigt för att skapa integration mellan människor. Människor blir mottagliga först när de förstår strukturen och sammanhanget. Den lärdomen är bör man ha med sig när man arbetar med invandrare. Människor från andra länder har ofta kretsloppstänkande i ryggmärgen hemifrån, men vi måste förklara hur våra system och "ritualer" kring exempelvis sopor och vatten fungerar och sätta in dem i ett sammanhang, menar Ira Sundberg.

12 6WRFNKROPPlWHUKnOOEDUXWYHFNOLQJ Stockholms Stad har tagit fram ett antal indikatorer som tar puls och temperatur på arbetet mot en hållbar utveckling. Olika nyckeltal ska visa utvecklingstrenden år från år och indikera om Stockholm rör sig i riktning mot ett hållbart samhälle. Indikatorerna baserar sig på över förslag som lämnats in av stadens invånare. Läs mer om indikatorerna på Miljöförvaltningens hemsida: eller kontakta Jon Möller på telefon ,1',.$725(53c+c//%$5879(&./,1* 0LOM 'HPRNUDWL (QHUJLDQYlQGQLQJSHUSHUVRQ 6RSPlQJGSHUSHUVRQ 7LOOI UVHODYWXQJPHWDOOHU 8WVOlSSDYNROGLR[LGSHUSHUVRQ $QWDOGDJDUPHGEUDOXIW $QGHOWUDILNDQWHUVRPnNHUNROOHNWLYW (NRQRPL 6\VVHOVlWWQLQJVQLYn 8WELOGQLQJVQLYn ) UVlOMQLQJVYRO\PHQDYPLOM PlUNWDOLYVPHGHO $QGHOLGHHOOWHQJDJHUDGHSHUVRQHU 9DOGHOWDJDQGHWEODQGI UVWDJnQJVYlOMDUH $QWDOSHUVRQHUVRPNlQQHUVLJGHODNWLJDLVDPKlOOHW $QGHOXQJGRPDUXQGHUnUVRPDQVHUVLJNXQQD SnYHUNDVDPKlOOVXWYHFNOLQJHQ 6RFLDOXWYHFNOLQJ $QGHOSHUVRQHUPHGDVWPD $QGHOSHUVRQHUVRPNlQQHUHNRQRPLVNWU\JJKHW $QGHOSHUVRQHUVRPlUUlGGDI UYnOG %DUQVWLGLKRSPHGYX[QDXQGHUVLQXSSYl[W

13 /RNDODLQYHVWHULQJVSURJUDPPHW/,3 5LNVGDJHQKDUDYVDWWPLOMDUGHULVW GWLOOORNDODLQYHVWHULQJVSURJUDPI U HNRORJLVNKnOOEDUKHW0HGHOVRPGHODWVXWXQGHUnUHQ 6WRFNKROPV6WDGKDUEHYLOMDWVPLOMRQHULELGUDJI U NUHWVORSSVDQSDVVQLQJHIIHNWLYDUHUHVXUVDQYlQGQLQJEHWHHQGHI UlQGULQJDU VDPWPLQVNDGVSULGQLQJDYPLOM IDUOLJDlPQHQ(QGHODYDUEHWHWJHQRPI UV LVDPDUEHWHPHGQlULQJVOLYVWDGVGHODUQDRFKGHVVLQQHYnQDUH6WRFNKROPV LQYHVWHULQJVSURJUDPDGPLQLVWUHUDVDY/,3NDQVOLHW )\UDSURJUDPRPUnGHQ g.$.5(76/2336$13$661,1*(1,qqheludwwvndsdhnrorjlvnw KnOOEDUDO VQLQJDULQRPGHVDPKlOOVHNWRUHUVRPEHODVWDUPLOM Q ())(.7,9,6(5$5(6856$19b1'1,1*(1+lUU\PVSURMHNW VRPEODJHUHQHIIHNWLYDUHHQHUJLDQYlQGQLQJ 0,16.$635,'1,1*(1$90,/-g6.$'/,*$b01(1 6SULGQLQJDYPLOM IDUOLJDlPQHQXWJ UHWWDOOYDUOLJWKRWPRWVWDGHQVHNRV\VWHPRFKNDQ LQQHElUDGLUHNWDKlOVRULVNHU3URMHNWHQV\IWDUWLOODWWPLQVNDVSULGQLQJDYPLOM IDUOLJD lpqhq 67,08/(5$)g5b1'5,1*6352&(66(5,QVDWVHUQDVNDJHQRP YlJOHGQLQJRFKJRGDH[HPSHOVWLPXOHUDPRWPHUPLOM DQSDVVDGHI UKnOOQLQJVVlWW LYDUGDJHQ 'HWWDÃlUÃHQÃVHPLQDULHGRNXPHQWDWLRQÃRFKÃHQÃGHOUDSSRUWÃLÃHQÃVHULHÃIUnQÃGHWÃ/RNDODÃ,QYHVWHULQJVSURJUDPPHWÃLÃ6WRFNKROPVÃ6WDG 9LOOÃGXÃYHWDÃPHUÃRPÃYnUDÃVHPLQDULHUòÃJnÃGnÃLQÃSnÃYnUÃKHPVLGDÃZZZVWRFNKROPVHOLS 'XÃNDQÃRFNVnÃWDÃNRQWDNWÃPHGÃ/,3NDQVOLHWÃSnÃWHOHIRQÃÃà 672&.+2/06 1b5,1*6/, g.$.5(76/2336$13$661,1*(1.xqvndsvvoxvv