0LOM,QWHJUDWLRQ. ²YLYLQQHUSnDWWVDPYHUND. = SaNT 6HPLQDULHGRNXPHQWDWLRQ MDQXDUL. 'RNXPHQWDWLRQIUnQHWWVHPLQDULXPDUUDQJHUDWDY6WRFNKROPV6WDGGHQMDQXDUL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "0LOM,QWHJUDWLRQ. ²YLYLQQHUSnDWWVDPYHUND. = SaNT 6HPLQDULHGRNXPHQWDWLRQ MDQXDUL. 'RNXPHQWDWLRQIUnQHWWVHPLQDULXPDUUDQJHUDWDY6WRFNKROPV6WDGGHQMDQXDUL"

Transkript

1 ²YLYLQQHUSnDWWVDPYHUND miljö integration = SaNT 6HPLQDULHGRNXPHQWDWLRQ MDQXDUL 'RNXPHQWDWLRQIUnQHWWVHPLQDULXPDUUDQJHUDWDY6WRFNKROPV6WDGGHQMDQXDUL

2 MILJÖ INTEGRATION = SANT... 2 Program 18 januari De goda krafterna i Dalen... 4 Bergsjön ökänt föredöme... 5 En ångermanländsk solskenshistoria... 7 Hur Grästorp hamnade i Guinness Rekordbok... 7 Föreställningar om det goda samhället... 8 Grön gemenskap i Skärholmen... 9 Fryshuset coolt ställe med varm stämning Hjärnan söker integration Stockholm mäter hållbar utveckling 'RNXPHQWDWLRQDY-HDQHWWH+DJEHUJ/,3NDQVOLHWWHO

3 0,/-g,17(*5$7,21 6$17 Stockholms Stads lokala investeringsprogram har på ett unikt sätt förenat miljöinvesteringar med informationsinsatser. Just kombinationen av "hårda" och "mjuka" projekt har genererat mycket goda resultat och nyckeln till framgång har i många fall varit tvärsektoriell samverkan och koppling mellan social integration och miljöarbete. Våra goda erfarenheter gjorde att vi gärna ville uppmuntra och stimulera fler aktörer att samverka kring miljö och integration seminariet den 18 januari 2001 var tänkt som en bred upptakt till detta. Målet med seminariedagen var att ge olika aktörer ett tillfälle att träffas och ta del av goda exempel på sektorsövergripande samarbete på miljö- och integrationsområdet. Drygt 100 deltagare kom till seminariet som anordnades i Fryshuset. Väl på plats fick de ta del av en rad goda exempel och infallsvinklar på temat miljö och integration. Efter en rundvandring i Fryshuset med vd Leif Kroon inledningstalade ordföranden i Miljö- och Integrationsnämnden, Hardy Hedman, om kopplingarna mellan miljö och integration. Deltagarna fick ta del av tre exempel på hur ett helt område kraftsamlat och främjat social integration genom en satsning på miljöprojekt: Dalen, Skärholmen och Bergsjön. Jon Möller från Miljöförvaltningen presenterade Stockholms hållbarhetsindikatorer som omfattar det ekologiska, socioekonomiska och demokratiska läget i staden. Grästorps kommun fick tjäna som exempel på hur ett helt samhälle kan involveras i arbetet för ekologisk hållbarhet. 0RGHUDWRU&HFLOLD0DOPVWU P PHGPRGHUQYHYUDGLR Miljö- och utvecklingsekonomen Kenneth Hermele och miljöpsykologen Ira Sundberg fick oss att höja blicken och betrakta miljö och integration ur ett mer akademiskt perspektiv. Programmet hölls ihop av Cecilia Malmström som till vardags arbetar för Håll Sverige Rent med miljöutbildningar för företag. Vi vill från arrangörernas sida rikta ett varmt tack till alla medverkande och deltagare och hoppas att seminariet alstrat nya kontakter och inspirerat till nya angreppsätt. Processen går vidare och vi kommer att försöka medverka till en levande dialog kring ökad samverkan mellan miljö- och integrationsarbetet. LIP-kansliet vid Stockholms Näringslivskontor Integrationsförvaltningen Miljöförvaltningen

4 3URJUDPMDQXDUL Rundvandring och information om Fryshuset Leif Kroon, vd Fryshuset Seminariet öppnas Hardy Hedman, ordförande i miljö- och integrationsnämnden Vad skapar utveckling? Om samband mellan den globala, nationella och lokala nivån. Kenneth Hermele, ekonom med inriktning ekologi och utveckling Går Stockholm mot en hållbar utveckling? Hur vet vi det? Vem ordnar det? Jon Möller, Agenda 21 i Stockholm Nordiska solskolor, ett energiskt nätverksprojekt Mats Andersson, Energibanken i Jättendal AB Gräsrotans tankar om.. Lena Johansson från Grästorp Billigt, enkelt och roligt - miljöarbete på lek och allvar. Gunnel Lundmark, Agenda 21-samordnare Grästorps kommun Lunch Möjlighet att provköra hybridbil, elcykel och elmoped. Grön bilpool ger transport-flexibilitet till gagn för alla Ideell naturkraft ger trygghet och trivsel - Dalen, ett bostadsområde i förändring Joel Cialec, Svenska Bostäders förvaltare i Dalen En långsiktigt hållbar stadsdelsutveckling Marianne Hermansson, processchef, Agenda 21-kontoret Bergsjön Samverkan & framgångsfaktorer - forskning, teori och verklighet Ira Sundberg, miljöpsykolog Gräsrotans tankar om... Lena Johansson från Grästorp Framgångar i Skärholmen Susanne Ekosander, projektledare Vision Skärholmen Anna Lundgren och Peter Eriksson, Svenska Bostäder Annica Roos, LIP-kansliet Summering & reflektioner Moderator Cecilia Malmström, Håll Sverige Rent

5 'HJRGDNUDIWHUQDL'DOHQ Dalen är ett bostadsområde som pendlat från att vara attraktivt, till att bli ett problemområde, för att idag vara ett socialt integrerat område med positiva förtecken. Den slingrande vägen dit har gått via en satsning på miljöfrågor och goda krafter, ledd av bland andra Joel Cialec, som fram till 1999 arbetade som förvaltare för Svenska Bostäder (SB) i Dalen. När Dalen byggdes var det ett mycket populärt bostadsområde, men efter några år uppstod stora problem orsakade av kaseinhaltigt flytspackel. Området totalsanerades vilket tog fem år och kostade 600 miljoner kronor. Problemen gjorde att hälften av invånarna sökte sig därifrån. Området fick dåligt rykte vilket underblåstes av att media lyfte fram Dalen som symbol för alla flytspackelskandaler. I Dalen, som ligger i södra Stockholm, bor invånare varav drygt 20 procent har utländsk bakgrund. Hela 40 procent av invånarna är under 24 år gamla och det är därför ganska naturligt att många av problemen i området är karaktäristiska ungdomsproblem framför allt skadegörelse. När det var som värst kostade skadegörelsen Svenska Bostäder kr om året och orsakade stor miljöbelastning. Hyresgästerna vantrivdes och kände sig otrygga. "Då, 1997, hade vi resignerat och hade inte kontroll över utvecklingen", säger Joel Cialec. "Vi sysslade bara med teknisk och ekonomisk förvaltning." För att komma tillrätta med problemen bestämde sig SB för att samla de goda krafterna i området och arbeta systematiskt mot en förbättring. De satsade på ökad bevakning i kombination med attitydpåverkan och upprustning. Svenska Bostäder samarbetade med polisen, kartlade gängbildningarna och identifierade "ledare", "prinsar" och "svans" i gängen. När något inträffade agerade Svenska Bostäders personal direkt, polisanmälde brottet och meddelade föräldrar och skola. De ställde krav och informerade ungdomarna om att de faktiskt kan ställa till det så att deras familj blir vräkt. Parallellt med att Svenska Bostäder började motverka skadegörelse och brott inleddes en satsning på den stora majoriteten vanliga, skötsamma boende. Målet var att skapa mervärden som gjorde att folk ville bo kvar. Ett uppskattat mervärde var SB:s sommarkollo på Hölö för 'DOHQEODGHWlUKXVRUJDQL(QVNHGHGDOHQ hyresgästernas barn, där bostadsbolagets personal i Dalen ställde upp som kolloledare. Under kollovistelsen diskuterades attityder, uppträdande och skadegörelse, men det viktigaste var kanske att barnen fick lära känna reparatörerna och husvärdarna "Ungarna gör inget bus på Pelles gård om de känner Pelle personligen." I år blir det ett miljökollo som anordnas i samarbete med Östbergahöjden och andra områden.

6 SB började även dela ut ett pris till Dalens bästa elev i form av kronor, ett sommarjobb hos Svenska Bostäder och en träff med Svenska Bostäders vd. Ungdomarna uppmuntrades att utbilda sig och vara sig själva, och som Joel Cialec säger: Vem vet någon av dem är kanske Svenska Bostäders framtida vd! För vuxna har SB försökt skapa mötesplatser för att minska anonymiteten i området. De anordnar traditionella fester vid midsommar, Valborg, Lucia och andra högtider. En annan trivselfaktor, som dessutom minskar miljöbelastningen, är fjordingen Brage som hjälper till med trädgårdsskötseln i Dalen. Brage har snabbt blivit ett av områdets mest populära personligheter och han har till och med fått en egen plats på Svenska Bostäders hemsida. Uppmärksamheten kring hästen Brage gjorde också att Dalen började förknippas med något positivt i media och området har fått ett bättre rykte. Svenska Bostäders systematiska integrations- och miljöarbete i Dalen har givit goda resultat: mellan 1997 och 1999 minskade kostnaderna för skadegörelse med sjuttio procent, omsättningen av hyresgäster har minskat och trivseln har ökat i området, inte minst tack vare eldsjälar som Joel Cialec och hästen Brage, förstås. Läs mer om Dalen på eller på Svenska Bostäders hemsida %HUJVM Q² NlQWI UHG PH Alla svenska kommuner arbetar med Agenda 21 i någon form, men bara några få har uppnått stjärnstatus och ryktbarhet i Agenda 21-sammanhang. Bergsjöns stadsdel i Göteborg är en av dem. Varför? Trots tio års medvetet arbete med ett områdesprogram brottas Bergsjön fortfarande med ett antal strukturella problem. Knappt 40 procent av invånarna åldrarna år förvärvsarbetar och medelinkomsten är lägst i hela kommunen. Ohälsotalen är höga, medellivslängden och utbildningsnivån låg. Vad är det då egentligen som gjort Bergsjön till kändis i Agenda 21- sammanhang? Kanske är det att vackra ord konsekvent följts av handling. Agenda 21-staben har väckt engagemang och intresse hos olika aktörer i området och har sedan inte släppt taget utan följt upp genom att stödja konkreta projektidéer. Invånarna har deltagit i en aktiv demokratisk process och har fått se konkreta resultat av samarbetet med stadsdelen. Ett tecken på att Agenda 21- processen kan ha bidragit till att fördjupa demokratin är att valdeltagandet i de delar 1\PnODGHKXVL%HUJVM Q av Bergsjön där man arbetat med den ekologiska satsningen varit stabilt, medan det minskat i andra delar av Göteborg och Sverige.

7 Den första uppgiften Bergsjöns stadsdel tog på sig var nätverksbyggande. De uppmuntrade eldsjälar och skapade mötesplatser för invånarna. De gjorde en del fel, men gick in för att lära sig av sina misstag. Nu efter tio år har Marianne Hermansson, processchef vid Agenda 21-kontoret i Bergsjön många lärdomar att dela med sig av: Att arbeta med en bred ansats och utifrån en helhetssyn är grundläggande. Bred samverkan tar tid men gör att summan av arbetet blir större än delarna. Arbetet måste läggas upp långsiktigt men det är också viktigt att kunna vara spontan och ta tillvara tillfällen som uppstår. Det är viktigt att arbeta med frågor som berör människors vardagsliv. Det gäller att få krafter underifrån och ovanifrån att mötas i dialog och samverkan och, viktigast av allt vårda eldsjälarna! Området Bergsjön är ett typiskt miljonprogramsområde. Den vanligaste boendeformen är hyresrätt, men alla boendeformer finns representerade i området. Några tidstypiska inslag är trafikseparering, bostadsöar, få serviceställen och få arbetsplatser. Samtidigt har området stora möjligheter och tillgångar såsom närheten till naturen. Majoriteten av invånarna har invandrarbakgrund. 0DWV$QGHUVVRQIUnQ(QHUJLEDQNHQL-lWWHQGDOVDPWDODUPHG 0DULDQQH+HUPDQVVRQIUnQ$JHQGDNRQWRUHWL%HUJVM Q Stadsdelen gjorde en omfattande utredning om nuläget i Bergsjön. Detta dokument har inte blivit en hyllvärmare utan har använts i förändringsarbetet. Ett mål med utredningen var att ta reda på hur det faktiskt ser ut, för att kunna ersätta myter och föreställningar med fakta. Ett sådant exempel är bilden av Bergsjön som ett område med hög kriminalitet, en bild som media bidragit till att skapa genom rubriker av typen "Vem fan vill bo i Bergsjön?". Utredningen om Bergsjön visade att brottsligheten för det första inte var högre i Bergsjön än i andra stadsdelar och för det andra att den var begränsad till vissa områden och tidpunkter på dygnet. Undersökningen av de faktiska förhållandena har hjälpt fastighetsägarna att vidta riktade, förebyggande åtgärder. När Assyriska Föreningen behövde ett nytt hus efter att deras gamla lokal brunnit ned, byggde de ett ekologiskt hus som idag är ett levande centrum för föreningslivet och en given attraktion för alla studiebesöksgrupper som kommer till Bergsjön. Mitt i området ligger stadsbondgården Galaxen, som både erbjuder fritidssysselsättning för barn och ungdomar och tjänar som gott exempel på återanvändning av byggnadsmaterial samt bidrar till skötseln av området och förser de lokala odlingslotterna med stallkompost. En annan viktig mötesplats som uppstått under arbetet med Agenda 21 är Returhuset, som drivs av stadsdelsförvaltningen, Göteborgs allmännyttiga bostadsbolag Familjebostäder och några studieförbund. Det är en samlingsplats för ideella föreningar och arbetslösa. Inom ramen för Returhuset drivs en textilverkstad, ett café, odlingslotter och en örtagård. Detta är bara några exempel på hur tvärsektoriellt och visionärt arbete i dialogform givit konkret resultat. Processen drivs vidare med mottot: "Den som inte gör sig en bild av sin egen framtid kommer att leva i någon annans".

8 (QnQJHUPDQOlQGVNVROVNHQVKLVWRULD Solcellsprojekt i grundskolan ger mer än bara konkret kunskap om avancerad teknik det formar framtidens tänkande. Så resonerar man i Nordanstigs kommun, som leder ett EU-projekt där en grupp grundskolor i Danmark, Finland och Storbritannien samarbetar kring en pedagogisk satsning på temat solcellsteknik. Skolorna kommer att ta fram gemensamt utbildningsmaterial om energifrågor och andra globala miljöfrågor och räknar med att på sikt få till stånd utbyte av elever och lärare. Totalt planeras ett trettiotal anläggningar på skolor i hela Sverige. Att introducera solcellstekniken för grundskoleelever har flera fördelar, inte minst rent pedagogiskt. Eleverna får först och främst ökad miljö- och energimedvetenhet och genom skolbarnen når man hela samhället eftersom barnen även förmedlar kunskap till sina familjer. Solceller kan också användas i "magiska" applikationer som väcker barnens intresse för teknik och de får se tekniken omsättas i direkt praktisk använd-ning genom att energin matas in i elnätet och används på skolan. Men den kanske viktigaste aspekten är att barnen är framtidens energianvändare som kommer att bära med sig kunskaper och värderingar som vuxna, menar projektledare Mats Andersson från Energibanken i Jättendal. +XU*UlVWRUSKDPQDGHL*XLQQHVV5HNRUGERN När miljöarbete är billigt och enkelt blir det också roligt, säger Gunnel Lundmark, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Grästorp. Emellanåt förvandlas därför Inspektör Lundmark till Skogsmulle och leder kommuninvånarna i diverse upptåg. Några av upptågen har hamnat i Guinness Rekordbok Grästorp innehar rekord i insamling av hårdplastartiklar, kapsyler och miljöfarliga artiklar. För att manifestera rekorden hölls en "sopgudstjänst" på den lokala återvinningscentralen i samarbete med kyrkan. Eftersom Grästorp är en liten kommun med begränsade resurser finns det bara en miljöinspektör anställd. Gunnel Lundmark räknade ut på att om varje grästorpare över 15 år ägnade en timme per vecka åt miljöarbete skulle det motsvara trettiotvå miljöinspektörer på heltid i Grästorps kommun. För att engagera så många som möjligt arbetar kommunen under parollen "miljöarbete är arbete på lek och allvar". För att uppmuntra invånarna att välja tåg som transportmedel anordnas en årlig perrongfest då resenärerna bjuds på kaffe, kakor, kommunalrådets hemodlade päron och gratis tågresor till Uddevalla eller Borås. Kommunen försöker engagera alla invånare, gamla och unga. Pensionärer ställer upp som sagoläsare på kommunens miljösagostig. Idrottande Grästorpare deltar i kretsloppsstafetten, där man bland annat tävlar i att slå gräs med handdriven gräsklippare. Gunnel Lundmark är nöjd med resultaten: tågåkandet har ökat med 25 procent, det osorterade avfallet har minskat med hela 40 procent i Grästorp och många invånare deltar aktivt i processen. *UlVURWDQIUnQ*UlVWRUSU URPLSXEOLNHQ

9 ) UHVWlOOQLQJDURPGHWJRGDVDPKlOOHW Kenneth Hermele, tongivande tänkare inom miljö- och utvecklingsekonomi, har tänkvärda perspektiv på vad som skapar det goda samhället. Han talar om en annan dimension än den gängse polemiken mellan stat och marknad och lyfter fram det sociala kapitalet som en viktig faktor för att utveckla samhället samt menar att socialt kapital skapas genom integration. Synen på hur man utvecklar det goda samhället tenderar att pendla mellan olika övergripande ideologiska föreställningar, som genomsyrar alla politiska inriktningar under en period. Föreställningen om att det är staten, regleringar och institutioner som är den bästa motorn för utveckling av det goda samhället, dominerade från andra världskrigets slut fram till 1970-talet. De tongivande ekonomerna på den tiden var Gunnar Myrdal och John Keynes. De bidrog till att stärka föreställningen om att man skapar integration och gemenskap genom institutioner. I Sverige skedde detta genom skolan, i USA och Israel genom armén. Efterkrigstidens trettio år långa högkonjunktur berodde främst på att det fanns ett behov av återuppbyggnad efter kriget och att det fanns tillgång till kapital. Det var även skördetid för den tredje industriella revolutionens produkter tidsandan kan illustreras med förkortningarna PV, WC och TV. Omfördelningspolitiken och välfärdskapitalismen bidrog också till högkonjunkturen. Dessa faktorer har det gemensamt att de tar slut som dynamiska drivande krafter. De är ändliga resurser. Vid mitten av 1970-talet svängde pendeln och våra föreställningar om det goda samhället domineras av marknadstänkande, privatiseringar och avregleringar. Carl Bildt kallade det "den enda vägens politik". Sverige var inte längre ledande vad gäller ekonomisk.hqqhwk+huphoh tillväxt, länderna i Sydostasien tog över som världsmästare i ekonomisk tillväxt. Det intressanta med systemen i dessa länder är att de kombinerar statlig reglering med marknadsorientering här handlar det inte om någon pendelsvängning mellan stat och marknad. I Sydostasien anses den institutionella kapaciteten viktig för att kunna göra marknaden mer funktionsduglig. Men de saknar något som ingår i vår föreställning om utveckling av det goda samhället, nämligen demokrati. Demokrati är en av byggstenarna i det så kallade sociala kapitalet, som är en viktig faktor för att utveckla det goda samhället. En av forskarna som beskrivit detta är statsvetaren Robert Putnam, som visat att det var det sociala kapitalet i form av nätverk, förtroende och engagemang som var nyckeln till att en decentraliseringsreform lyckades i norra Italien när den misslyckades i södra delen av landet. Det sociala kapitalet en viktig faktor för att utveckla det goda samhället och socialt kapital skapas av integration och delaktighet, menar Kenneth Hermele. Lästips: Kenneth Hermele, Ekonomerna, tillväxten och miljön, 2000, ISBN

10 *U QJHPHQVNDSL6NlUKROPHQ "Jag har bott här i 20 år, men ni är de första svenskarna som besöker mig." Så sade några av de hundratals familjer som fick besök av miljöinformatörer inom ramen för det lyckade projektet Kretsloppsteam i Skärholmen. Olyckskorparna som kraxade att projektet skulle misslyckas, att teamen inte skulle bli förstådda eller inte ens insläppta av de boende fick fel, berättar Annica Roos, projektledare på LIP-kansliet. Miljöinformatörerna som gick runt och knackade dörr blev insläppta av 600 hushåll och besöken varade i regel minuter. Bland de invånarna i centrala Skärholmen finns nästan alla nationaliteter representerade. Nästan hälften av Skärholmsborna har invandrarbakgrund. Genom kretsloppsteamens besök fick många för första gången information om vår exotiska hantering av sopor och avloppsvatten. Några fick för första gången veta att kranvattnet inte innehåller farliga bakterier och att man inte behöver skölja grönsaker i klorin. Men man fick också tillfälle att informera om fördelarna med ekologiska livsmedel och varför man ska spara energi. Varför har ingen berättat det här tidigare?, undrade många. Hembesöken slog också hål på några fördomar om att invandrare är mindre miljömedvetna många har kretsloppstänkandet i ryggmärgen sedan barnsben men har inte förstått hur de ska gå tillväga här i Sverige. Projektet samordnades av Susanne Ekosander vid Skärholmens stadsdelsförvaltning och utfördes med hjälp av sex personer i kretsloppsteamen. Hela dörrknackningsprojektet genomfördes i samarbete med de lokala bostadsbolagen som tack vare kretsloppsteamens arbete fått mycket god kontakt med de boende. Processen har lett till nya initiativ. Peter Eriksson och Anna Lundgren, som började som dörrknackare i kretsloppsteamen, är idag anställda av Svenska Bostäder för att driva den positiva processen vidare i ett projekt under rubriken Grannar i grönska och gemenskap. För att sätta igång Grannar-projektet gjorde de inte något så typiskt svenskt som att bjuda in till möte i en källarlokal nej, istället lockade de ut människor på gården genom att bjuda på varmkorv och aktiviteter. Där, på gården, inleddes samtalen som så småningom resulterade i att de boende fick egna odlingslotter och möjlighet att ställa upp i pristävlingen om den vackraste balkongen. Projektet har blivit lyckat, mycket därför att man arbetat områdesvis och gårdsvis och varit mån om att snabbt skrida till handling, ge återkoppling och visa konkreta resultat. En annan framgångsfaktor är givetvis också att man satsat på att stärka gemenskapen i området. En av de mest uppskattade aktiviteterna som gjort att grannar från olika generationer och med olika kulturell bakgrund lärt känna varandra är svamputflykterna. Svamputflykterna har både gett deltagarna en känsla för naturen och ökat den sociala samhörigheten miljö och integration i skön förening. Läs mer på LIP-kansliets hemsida under rubriken Kretsloppsteam.

11 )U\VKXVHW²FRROWVWlOOHPHGYDUPVWlPQLQJ Fryshuset är en plats där besökarna uppmuntras att odla passionerade intressen. Passionerade intressen utgör tillsammans med utbildning och social integration de tre hörnstenarna i Fryshusets verksamhet. Varje vecka besöks Fryshuset av stamgäster, konsertbesökare inte inräknade. Bara skateboardföreningen har medlemmar. Huset inrymmer träningslokaler för basket, en skaterink och fyrtio replokaler. Omkring 300 elever studerar på Fryshusets skategymnasium och de estetiska programmen med inriktning mot musik, dans och cirkus. Den 18:e januari fick man dessutom ta emot 100 deltagare i Miljö & Integrationsseminariet. Fryshuset driver flera framgångsrika projekt på det sociala området. Några exempel är EXIT som förebygger nyrekrytering till nazistiska organisationer och hjälper ungdomar som är involverade i sådana organisationer och Lugna Gatan, som förebygger våld och kriminalitet bland ungdomar. Läs mer om Fryshuset på +MlUQDQV NHULQWHJUDWLRQ Miljö och integration är viktiga aspekter för vårt välmående, det har miljöpsykologen Ira Sundberg erfarit, i sitt arbete med flyktingkvinnor och miljöinformation till boende i Skärholmen. Den forskning som försökt hitta faktorer som främjar hälsa och gör oss friska, har kommit fram till att en känsla av sammanhang är en sådan central faktor. Grönska har också visat sig ha en helande effekt patienter som fått utsikt över grönska och träd tillfrisknar snabbare. 0LOM SV\NRORJHQ,UD6XQGEHUJGLVNXWHUDUPHG -RQ0 OOHUIUnQ0LOM I UYDOWQLQJHQ Miljö är ett utmärkt tema för integrationsprojekt eftersom det är något som engagerar alla kategorier av människor. Men vad betyder då egentligen begreppen miljö och integration? Miljö är yttre förhållanden som påverkar allt liv. Miljö är allt, rubbet. Miljö är "rubbologi läran om rubbet". Ordet integration betyder göra helt, få ihop, samordna. Våra hjärnor är skapta så att de söker mönster, integration och sammanhang, vilket främjas av helheter, system, historia och processer. Motsatsen är kaos och fragmentering. Sådana psykosociala aspekter kan vara bra att ha i bakhuvudet i en tid när mycket av miljöarbetet bedrivs i form av tidsbegränsade projekt. Att som individ känna att man finns med i ett sammanhang är viktigt för att skapa integration mellan människor. Människor blir mottagliga först när de förstår strukturen och sammanhanget. Den lärdomen är bör man ha med sig när man arbetar med invandrare. Människor från andra länder har ofta kretsloppstänkande i ryggmärgen hemifrån, men vi måste förklara hur våra system och "ritualer" kring exempelvis sopor och vatten fungerar och sätta in dem i ett sammanhang, menar Ira Sundberg.

12 6WRFNKROPPlWHUKnOOEDUXWYHFNOLQJ Stockholms Stad har tagit fram ett antal indikatorer som tar puls och temperatur på arbetet mot en hållbar utveckling. Olika nyckeltal ska visa utvecklingstrenden år från år och indikera om Stockholm rör sig i riktning mot ett hållbart samhälle. Indikatorerna baserar sig på över förslag som lämnats in av stadens invånare. Läs mer om indikatorerna på Miljöförvaltningens hemsida: eller kontakta Jon Möller på telefon ,1',.$725(53c+c//%$5879(&./,1* 0LOM 'HPRNUDWL (QHUJLDQYlQGQLQJSHUSHUVRQ 6RSPlQJGSHUSHUVRQ 7LOOI UVHODYWXQJPHWDOOHU 8WVOlSSDYNROGLR[LGSHUSHUVRQ $QWDOGDJDUPHGEUDOXIW $QGHOWUDILNDQWHUVRPnNHUNROOHNWLYW (NRQRPL 6\VVHOVlWWQLQJVQLYn 8WELOGQLQJVQLYn ) UVlOMQLQJVYRO\PHQDYPLOM PlUNWDOLYVPHGHO $QGHOLGHHOOWHQJDJHUDGHSHUVRQHU 9DOGHOWDJDQGHWEODQGI UVWDJnQJVYlOMDUH $QWDOSHUVRQHUVRPNlQQHUVLJGHODNWLJDLVDPKlOOHW $QGHOXQJGRPDUXQGHUnUVRPDQVHUVLJNXQQD SnYHUNDVDPKlOOVXWYHFNOLQJHQ 6RFLDOXWYHFNOLQJ $QGHOSHUVRQHUPHGDVWPD $QGHOSHUVRQHUVRPNlQQHUHNRQRPLVNWU\JJKHW $QGHOSHUVRQHUVRPlUUlGGDI UYnOG %DUQVWLGLKRSPHGYX[QDXQGHUVLQXSSYl[W

13 /RNDODLQYHVWHULQJVSURJUDPPHW/,3 5LNVGDJHQKDUDYVDWWPLOMDUGHULVW GWLOOORNDODLQYHVWHULQJVSURJUDPI U HNRORJLVNKnOOEDUKHW0HGHOVRPGHODWVXWXQGHUnUHQ 6WRFNKROPV6WDGKDUEHYLOMDWVPLOMRQHULELGUDJI U NUHWVORSSVDQSDVVQLQJHIIHNWLYDUHUHVXUVDQYlQGQLQJEHWHHQGHI UlQGULQJDU VDPWPLQVNDGVSULGQLQJDYPLOM IDUOLJDlPQHQ(QGHODYDUEHWHWJHQRPI UV LVDPDUEHWHPHGQlULQJVOLYVWDGVGHODUQDRFKGHVVLQQHYnQDUH6WRFNKROPV LQYHVWHULQJVSURJUDPDGPLQLVWUHUDVDY/,3NDQVOLHW )\UDSURJUDPRPUnGHQ g.$.5(76/2336$13$661,1*(1,qqheludwwvndsdhnrorjlvnw KnOOEDUDO VQLQJDULQRPGHVDPKlOOVHNWRUHUVRPEHODVWDUPLOM Q ())(.7,9,6(5$5(6856$19b1'1,1*(1+lUU\PVSURMHNW VRPEODJHUHQHIIHNWLYDUHHQHUJLDQYlQGQLQJ 0,16.$635,'1,1*(1$90,/-g6.$'/,*$b01(1 6SULGQLQJDYPLOM IDUOLJDlPQHQXWJ UHWWDOOYDUOLJWKRWPRWVWDGHQVHNRV\VWHPRFKNDQ LQQHElUDGLUHNWDKlOVRULVNHU3URMHNWHQV\IWDUWLOODWWPLQVNDVSULGQLQJDYPLOM IDUOLJD lpqhq 67,08/(5$)g5b1'5,1*6352&(66(5,QVDWVHUQDVNDJHQRP YlJOHGQLQJRFKJRGDH[HPSHOVWLPXOHUDPRWPHUPLOM DQSDVVDGHI UKnOOQLQJVVlWW LYDUGDJHQ 'HWWDÃlUÃHQÃVHPLQDULHGRNXPHQWDWLRQÃRFKÃHQÃGHOUDSSRUWÃLÃHQÃVHULHÃIUnQÃGHWÃ/RNDODÃ,QYHVWHULQJVSURJUDPPHWÃLÃ6WRFNKROPVÃ6WDG 9LOOÃGXÃYHWDÃPHUÃRPÃYnUDÃVHPLQDULHUòÃJnÃGnÃLQÃSnÃYnUÃKHPVLGDÃZZZVWRFNKROPVHOLS 'XÃNDQÃRFNVnÃWDÃNRQWDNWÃPHGÃ/,3NDQVOLHWÃSnÃWHOHIRQÃÃà 672&.+2/06 1b5,1*6/, g.$.5(76/2336$13$661,1*(1.xqvndsvvoxvv

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Hållbar utveckling för barn & unga

Hållbar utveckling för barn & unga Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (7) 2015-05-17 Handläggare: Marie Khoury 08 508 18 042 Till Farsta stadsdelsnämnd 2015-06-11 Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Läs mer

ODLING SKAPAR GEMENSKAP OCH TRYGGHET I BAGIS Av: Stockholmshem

ODLING SKAPAR GEMENSKAP OCH TRYGGHET I BAGIS Av: Stockholmshem ODLING SKAPAR GEMENSKAP OCH TRYGGHET I BAGIS 2016-06-27 Av: Stockholmshem Det är något med blommor, plantor och jord som är magiskt. Det för samman människor på ett sätt som få andra saker kan. I stadsdelsutvecklingsprojektet

Läs mer

Grannar som hjälper varandra! Samverkan med kommun, bostadsbolag och polisen. Minska brottsligheten. Öka tryggheten och trivseln.

Grannar som hjälper varandra! Samverkan med kommun, bostadsbolag och polisen. Minska brottsligheten. Öka tryggheten och trivseln. Grannsamverkan Vad är grannsamverkan? Grannar som hjälper varandra! Samverkan med kommun, bostadsbolag och polisen. Minska brottsligheten. Öka tryggheten och trivseln. Grannsamverkan är frivilligt. illi

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Vår politiska vilja 2016 2019

Vår politiska vilja 2016 2019 Vår politiska vilja 2016 2019 Enköpings kommuns fem strategiska mål vår politiska vilja för åren 2016 2019 ansluter till Vision 2030 som beslutades 2013. Varje mål har en undermening som förtydligar målet.

Läs mer

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor.

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor. Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2014 1. Tensta kvinno- och tjejjour Föreningens verksamhet riktar sig till kvinnor och flickor som är eller har varit utsatta för våld. Målet

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen Frölundaskolan. Foto: Jennifer Hankins Frölunda Future Nyhetsbrev Nr 16 Mars-Maj 2015 VÄLKOMNA TILL FRÖLUNDA FUTURES NYHETSBREV! Frölunda Future (FF)

Läs mer

Framtidens hållbara miljöer

Framtidens hållbara miljöer Framtidens hållbara miljöer Lokalt, (= kommunen, staden och stadsdelen) Hållbart, (ekologisk, ekonomisk och socialt) Implementerbart, (effektiv genomförande av policy, styrmedel, åtgärder )? (Genom vilka

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter 1 Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället

Läs mer

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, SFMF Föreningens syfte är att i samarbete med föräldrar och skola verka för att somaliska

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

MILJÖSUPPORT I LINKÖPING AB

MILJÖSUPPORT I LINKÖPING AB MILJÖSUPPORT I LINKÖPING AB UTBILDNINGAR 2010 Gillbergagatan 7 582 73 Linköping Tfn: 013-10 19 19 E-post: info@miljosupport.se Öka förutsättningarna för ett lyckat verksamhetsarbete Ett framgångrikt verksamhetsarbete

Läs mer

KRAFTSAMLING 2011-2015

KRAFTSAMLING 2011-2015 KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2012

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2012 Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2012 1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, SFMF Föreningens syfte är att i samarbete med föräldrar och skola verka för att somaliska

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Miljökommunikation - Så här gör vi

Miljökommunikation - Så här gör vi Miljökommunikation - Så här gör vi Yvonne Träff Miljöstrateg, Lidköpings kommun Stockholm 31 oktober 2006 LIDKÖPINGS KOMMUN Här finns idag 37 510 invånare Flyttningsnetto +132 Inom kommunens verksamheter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö

AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR 2012-11-16 Av: Hållbart Malmö I Malmö pågår ett omfattande arbete med satsningar på hållbar stadsomvandling. Det långsiktiga och övergripande målet är att skapa en sammanhållen

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK)

Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK) Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK) Ändamålet med föreningen: Skellefteå Ridklubb (SRK) är en ideell förening. SRK erbjuder kommunens invånare en ridklubb för alla. SRK tillhandahåller idrottsoch

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Projekt Hälsa och rörelse

Projekt Hälsa och rörelse SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) DNR. 2.1./566-2012 2012-08-23 Handläggare: Daniel Björkegren Telefon: 08-508 24 024 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Förvaltningens

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Norra Hisingen 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till för

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Agenda 2016-2018 för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Ett tryggt och engagerande lokalsamhälle behövs mer än någonsin! för idéer innovationer kultur egenorganisering.

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Demokratiprocesser i Malmö Folkets Park och Tegelhuset. Vian Mirza 2015-11-03

Demokratiprocesser i Malmö Folkets Park och Tegelhuset. Vian Mirza 2015-11-03 Demokratiprocesser i Malmö Folkets Park och Tegelhuset Vian Mirza 2015-11-03 Malmö Folkets Park då - FP har förändrats med sin stad och med sin tid parken anpassas efter de människor som använder det istället

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer