Lite i skymundan. Kortversion av rapporten: En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lite i skymundan. Kortversion av rapporten: En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner"

Transkript

1 Kortversion av rapporten: Lite i skymundan En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner Jenny Nilsson

2 Innehållsförteckning Synopsis... 4 Sammanfattande analys på regional nivå... 6 Statistik... 6 Avsaknad av riktlinjer... 6 Mottagande av nyanlända barn och ungdomar... 7 Utvecklingsarbete pågår... 7 I skolan ryms alla barn... 7 Otydlig ansvarsfördelning... 8 Eldsjälar på gott och ont... 9 Förberedelseklass eller inte?... 9 Kontinuerlig intagning och övergång Planer och åtgärdsprogram Kartläggning av tidigare kunskaper Kunskapstester - vad mäter de? Sent anlända ungdomar Gymnasieskolan Studie- och yrkesvägledning Modersmålsundervisning Engelskundervisning Särskoleverksamhet Funktionshinder Barn i förskoleålder Samverkan Parallell verksamhet Samverkan med vårdnadshavare Ekonomi Uppföljning och utvärdering Kompetensutveckling Rättighetsbaserad information Genusrelaterade frågor Barnkonventionen Rasism och diskriminering

3 Hälsofrågor Boende och sociala frågor Utvecklingsbehov Mervärde av kartläggningen Generella rekommendationer: Jämförande matriser Boxholms kommun Finspångs kommun Kinda kommun Linköpings kommun Mjölby kommun Motala kommun Norrköpings kommun Söderköpings kommun Vadstena kommun Valdemarsviks kommun Ydre kommun Åtvidabergs kommun Ödeshögs kommun Referenser

4 Synopsis En likvärdig introduktion 1 för barn och ungdomar utgör ett målområde i det regionala utvecklingsarbetet för nyanländas etablering (RUNE) i Östergötland. Den regionala överenskommelse som alla tretton kommuner samt andra berörda aktörer undertecknat, anger att alla kommuner ska ha en särskilt utformad introduktion för barn och ungdomar som baseras på individuella behov samt ge en grundläggande orientering i samhällslivet och dess fritid- och föreningsliv. Under våren 2009 genomfördes en kartläggning för att få en samlad bild över hur introduktionen för nyanlända barn och ungdomar 2 fungerar i dagsläget och ge förslag på möjliga förbättringsåtgärder utifrån de riktlinjer och mål som finns. Vad gäller barn och ungdomars introduktion utgörs ramverket av skollagen, Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever samt Skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med den nationella strategin för utbildning av nyanlända barn och ungdomar 3, och angivna mål för nyanländas introduktion 4, med barnkonventionen som fundament och rättesnöre. En arbetsgrupp med representanter från skola och flyktingmottagningen i länet tillsattes för att bistå med sakkunskap under kartläggningsarbetet. Flyktingsamordnare, rektorer, skolpersonal, nyanlända föräldrar och ungdomar från länets kommuner intervjuades under våren och bidrog med sina synpunkter och erfarenheter. Resultatet av kartläggningen presenteras i rapporten Lite i skymundan, och utgör grund för det fortsatta utvecklingsarbetet i regionen. Följande skrift är en kortversion av rapporten, vilken omfattar både en regional analys samt kommunvisa nulägesbeskrivningar och aktuella utvecklingsområden. Förhoppningen är att materialet ska kunna användas som ett verksamhetsnära utvecklingsunderlag för regionen och respektive kommun. För att underlätta en översiktlig jämförelse i regionen presenteras två 1 Introduktion är en säråtgärd som syftar till att påskynda etableringen i samhället för nyanlända flyktingar och andra invandrare som omfattas av ersättningsförordningen. Det övergripande målet är att individen efter avslutad introduktion är självförsörjande och kan ta del av och bidra till det svenska samhällets utveckling. Detta förutsätter kunskaper i det svenska språket, om det svenska samhället och arbetslivet. Enligt regeringspropositionen (1989/90:105, även 1997/98:16) ska introduktionen vara individanpassad och utgå från den enskildes behov och önskemål. 2 Som nyanlända betecknas de som har fått uppehållstillstånd och varit folkbokförda i Sverige i upp till två år; det är inom den tidsramen som kommuner kan få ersättning för introduktionsinsatser enligt SFS 1990:927. I samband med kartläggningen bestämdes målgruppen nyanlända barn och ungdomar till att omfatta åldrarna 0 till 20 år, med särskild hänsyn till de olika åldergrupperna/skolformerna (barn i förskola, barn i grundskola/särskola, ungdomar i gymnasieskola/gymnasiesärskola, ungdomar i Komvux (SFI) år) 3 Formulerade av den numera nedlagda Myndigheten för Skolutveckling, dokumentet återfinns på Skolverkets hemsida. 4 Formulerade av den numera nedlagda myndigheten Integrationsverket, dokumentet återfinns på Länsstyrelsernas hemsida 4

5 jämförande matriser, en som rör skolan och en som rör flyktingmottagningen. Rapporten finns att läsa i sin helhet på Östsams hemsida (www.ostsam.se). Vilka generella slutsatser kan formuleras efter kartläggningen av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötland? Först och främst är det tydligt att barn och ungdomars introduktion framför allt handlar om skolgång. Om du är kille eller lyckas hamna i rätt kommun, kan den även komma att handla om fritidsaktiviteter. Men utöver det som sker inom skolans ram riktar sig introduktionen som den ser ut i dag huvudsakligen till de vuxna. Det är även tydligt att introduktionen alltför ofta blir en parallell verksamhet, isolerad från den ordinarie på flera plan: precis som titeln på rapporten anger pågår den många gånger lite i skymundan. Detta gäller både i skolans värld och i samhället i stort. Tendenser som är påtagliga för hela gruppen nyanlända återspeglas självklart även på barnen och ungdomarna. På grund av att många kommuner saknar riktlinjer för och tillsyn av verksamheten är introduktionen ofta ett vågspel vars måluppfyllelse i hög grad beror på i vilken kommun man råkar hamna. Alltför ofta hänger den på eldsjälar som gör stora insatser för barn och ungdomar men som agerar i ett sårbart och personbundet system. Tillgången till stöd och utbud av studiemöjligheter, varierar mellan kommunerna. Ett steg på vägen till att skapa en likvärdig introduktion för nyanlända barn och ungdomar, är att ta fram riktlinjer med en tydlig ansvarsfördelning, samt att kommunens insatser är föremål för kontinuerlig utvärdering och tillsyn. 5 5 Skolverket (2007) belyser att ett framgångsrikt arbete karaktäriseras bl.a. av samverkan mellan skola och föräldrar, ett reflekterande förhållningssätt vid val av organisation och arbetssätt, tydlig styrning och fungerande lokal samverkan, samt ett genomtänkt, pedagogiskt sätt att arbeta med språkutveckling. 5

6 Sammanfattande analys på regional nivå Statistik Antal mottagna barn och ungdomar med uppehållstillstånd i Östergötlands län under 2008 Ålder Flickor Pojkar Totalt år år år år år Totalt Avsaknad av riktlinjer I många kommuner saknas riktlinjer och måldokument för mottagande och introduktion av nyanlända barn och ungdomar, trots att detta är något som Skolverket rekommenderar. 6 I Söderköping och Motala finns riktlinjer i form av en handlingsplan för skolintroduktionen (på grund- respektive gymnasienivå) som formulerats i samarbete med flyktingmottagningen. I Linköping (i grund- och gymnasieskolan) och Mjölby (i Gott exempel: I Vadstena kommun grundskolan) finns riktlinjer för skolintroduktionen finns riktlinjer samt som huvudsakligen formulerats av ansvariga inom introduktionsplan formulerade; skolväsendet. Vadstena framstår som den kommun dokument som tagits fram i som kommit längst i arbetet med att utveckla samarbete mellan styrdokument för introduktionen av barn och flyktingsamordnare, rektorer, lärare ungdomar. En handlingsplan har tagits fram i och elevhälsa. Riktlinjerna anger samarbete mellan flyktingsamordnare, rektorer, tydliga tidsramar och lärare och elevhälsan. Den anger tydligt vem som ansvarsfördelning ansvarar för vad och enligt vilket tidsschema. Endast flyktingmottagningen i Finspång, Vadstena och Valdemarsviks kommun upprättar en introduktionsplan för barn och ungdomar. I de två sistnämnda sker även en rutinmässig uppföljning av planen. 6 Se Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. 6

7 Mottagande av nyanlända barn och ungdomar Alla kommuner har mer eller mindre väl utarbetade rutiner för mottagande och introduktion av nyanlända barn och ungdomar. Rutinerna består ofta av att flyktingmottagningen får en anvisning från Migrationsverket och träffar familjen för ett första möte, då flyktingsamordnaren ger en kort presentation av introduktionen och går igenom de praktiska frågor som kan uppkomma under den första tiden. I vissa kommuner (Norrköping, Motala och Valdemarsvik) finns en utsedd person med ansvar för just barn och ungdomar. Flyktingsamordnaren brukar sedan ta kontakt med ansvarig inom skolan: i de större kommunerna rör det sig i regel om en samordnare för skolintroduktionen men i de mindre kommunerna är det vanligtvis de enskilda rektorerna. De kallar familjerna till ett möte där även flyktingsamordnaren och en tolk brukar delta. Vårdnadshavare och elev ges en introduktion till skolan och för det mesta diskuteras elevens skolbakgrund, språkkunskaper och ev. särskilda behov. Det händer att även elevhälsan medverkar (se hälsofrågor ). Sedan görs ofta en kompletterande kartläggning under den första tiden i skolan. En flerpartsmodell är att förorda i det första mottagandet - med delaktighet från flyktingmottagningen, elevhälsan, skolans rektor och berörd skolpersonal. Tid för förberedelser påpekar fokusgruppsdeltagarna är A och O för ett bra mottagande. Utvecklingsarbete pågår I många kommuner, såsom Åtvidaberg, Kinda och Ödeshög, pågår i skrivande stund ett utvecklingsarbete för att ta fram riktlinjer och rutiner samt underlag för introduktionsplaner för barn och ungdomar. Det var tydligt hos flera av de intervjuade att det finns en insikt om att förändring på området behövs. Förankring och delaktighet på ledningsnivå är nödvändigt för att förändringarna ska få genomslag. I skolan ryms alla barn Flyktingmottagningen möter endast de barn som har uppehållstillstånd och som finns inom introduktionen. Skolan gör ingen skillnad, alla barn tas emot i skolan, oavsett tillståndsstatus. 7 Här är barnkonventionen och skollagen de vägledande dokumenten. Det är främst storstadsregionerna som har erfarenhet av att ta emot gömda och papperslösa barn men 7 Bl.a. barn som kommer som anhöriginvandrare, barn till arbetskraftsinvandrare och asylsökande. Notera att kommunen har skyldighet att erbjuda asylsökande skolplats men asylsökande barn har inte skolplikt. 7

8 glädjande nog verkar ingen rektor, oavsett om de har ställts inför situationen eller inte, neka några barn skolgång. Kommer det någon så är de välkomna var ett vanligt svar från rektorerna. I regel är det samma rutiner som gäller för skolintroduktionen oavsett om eleven är asylsökande, har uppehållstillstånd eller lever som gömd. Endast i en kommun skiljs eleverna åt: i Valdemarsvik finns en särskild klass för asylsökande barn men detta beror enligt rektorn främst på att Migrationsverket har ett asylboende i kommunen. Det är dessutom stor omsättning i elevgruppen och de har en annan ålder än barnen med uppehållstillstånd. Otydlig ansvarsfördelning Flyktingmottagningen bär det samordnande ansvaret för de nyanländas första tid i Sverige och skolan ansvarar för skolintroduktionen av nyanlända barn. Ansvarsfördelningen kan dock vara mer otydlig än den verkar, då det som sagt ofta saknas riktlinjer som fastställer vem som gör vad och när. Allt för ofta hamnar allt utöver skolan på flyktingmottagningen och ett dilemma är att det kan vara svårt för flyktingsamordnarna att få nyanlända elever att ingå i den ordinarie verksamheten. Det är ofta vi som får alla saker i knäet, som en flyktingsamordnare beskrivit det. Det kan t.ex. handla om att förmedla information till vårdnadshavare eller boka tolk. Samma rutiner ska gälla för kontakt med t.ex. sjukvården men ibland hamnar nyanlända lite vid sidan av och det ses som flyktingmottagningens uppgift att skapa särskilda vägar för dem. Ibland kan skolan även lämpa över ansvaret för delar av nyanländas skolgång på flyktingmottagningen. I Boxholm anser rektorn att flyktingmottagningen ska bistå med medel för modersmålsundervisning och förberedelseklasslärarens tjänst, trots att detta borde ingå i skolans ordinarie budget. Det finns även flera exempel på kommuner där ett gott samarbete sker mellan skola och flyktingmottagning. Bäst fungerar det när samarbetet är upphängt på någon tydlig struktur. I Valdemarsvik sker regelbundna träffar mellan rektor, förvaltningschef och flyktingsamordnare där man går igenom aktuella frågor som rör nyanlända och planerar framåt. I Vadstena, Söderköping och Åtvidaberg har både flyktingsamordnare och skolpersonal varit aktiva i framtagandet av en handlingsplan och riktlinjer för introduktionen av barn och ungdomar. I Vadstena är det tydligt att detta samarbete har lett till att skolan anser det lätt att få tag i flyktingsamordnaren och att de utnyttjar hennes kompetens vid behov. 8

9 Eldsjälar på gott och ont Ofta har nyanlända (vuxna) personer tät och kontinuerlig kontakt med flyktingsamordnaren under introduktionstiden, särskilt i de mindre kommunerna. Detta skapar en situation som möjliggör personliga och värdefulla kontakter men som även gör individen utelämnad åt flyktingsamordnarens position. Om relationen inte fungerar så finns det inte stora möjligheter för individen att påverka situationen. Personbundenheten ger även ett sårbart system och gör det än viktigare att det finns en struktur för en likvärdig introduktion och uppföljning av denna i regionen. Förberedelseklass eller inte? Ungefär hälften av alla kommuner placerar nyanlända elever i förberedelseklass i grundskolan (Boxholm, Finspång, Linköping, Norrköping, Motala, Valdemarsvik och Ödeshög). I Åtvidaberg finns en form av förberedelsegrupp. I Kinda, Söderköping, Mjölby, Vadstena och Ydre används integrering i vanlig klass, med möjlighet till stöd i grupp eller enskilt. Rektorn för Blåklintsskolan i Mjölby är den som starkast uttrycker att det finns en tanke bakom valet av undervisningsmodell: Gott exempel: Söderköping har ett välstrukturerat mottagande i skolan baserat på riktlinjer som tagits fram i samarbete med flyktingmottagningen. Eleverna ges hög grad individuellt stöd i början och integreras därefter i vanlig klass Principen, grundtanken som gäller är att vi tror att det är bra för barnen och ungdomar att så fort som möjligt komma ut i undervisningen, i ordinarie grupper för där lär man sig språket, svenskan och får sociala kontakter De nyanländas möjlighet att påverka valet av skolplacering är liten i början. De flesta rektorer säger dock att de försöker ta hänsyn till önskemål från vårdnadshavare och elev och att deras påverkansmöjligheter ökar längre fram under skoltiden. Valet av placeringsmodell grundar sig hos de allra flesta kommuner snarare på antalet elever och slentrianmässig placering än en genomtänkt, medveten pedagogisk strategi. Som en rektor uttryckte det så präglas verksamheten av trial and error. Det är sällan som eleven erbjuds 9

10 något alternativ till denna placering - i Linköping och i viss mån även Norrköping placeras barn i vanlig klass om det anses lämpligare men förberedelseklassmodellen är den mest använda. Individuell bedömning verkar handla mer om vilken årskurs, klass och vilka ämnen eleven ska delta i - snarare än ett avgörande om det passar eleven att gå i förberedelseklass eller inte. Det är inte min uppgift som ansvarig för kartläggningen att uttala mig om vilken placeringsmodell som är lämpligast att använda 8, det är självklart en fråga för ansvariga inom skolväsendet och föremål för anpassning utifrån lokala förutsättningar. Det är viktigt att berörda rektorer i kommunerna funderar kring lämplig placeringsmodell och gör ett medvetet val utifrån aktuell forskning och med hänsyn till flyktingmottagningen, lärarnas och elevernas/vårdnadshavarnas synpunkter. Enligt Skolverkets råd (2008) bör skolan överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven och ha beredskap att förändra sin organisation. Kontinuerlig intagning och övergång De flesta skolor har hittat former för kontinuerlig intagning och i detta hänseende verkar det, enligt vad som framkommit i kartläggningen, som att skollagen följs. Viss väntetid kan uppstå i storstäderna Linköping och Norrköping. I de kommuner där det finns en hög andel nyanlända startas nya grupper kontinuerligt. På IVIK i Norrköping och Linköping startas en ny grupp varannan vecka. Vad gäller övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisning (i de kommuner det är aktuellt) varierar graden av struktur för detta. Ett generellt problem som berör förberedelseklassverksamheten är att det finns en risk att eleverna fastnar i en särverksamhet som har liten koppling till ordinarie undervisning och övrig verksamhet på skolan. I nästan alla kommuner som använder sig av förberedelseklassmodell uttrycktes synpunkter på att eleverna stannade i klassen för länge. De 8 Myndigheten för skolutveckling skriver: Ur en aspekt är förberedelseklassen och IVIK i sig en segregerande åtgärd som i vissa fall innebär ett socialt tillbakasteg som försvårar integration, särskilt i de fall där de bedrivs som isolerade företeelser vid sidan av övrig verksamhet. Eleverna riskerar att fastna i förberedelseklasserna utan kontakt med omgivande skola och samhälle i stort. Många föräldrar till nyanlända elever generellt och däribland de sent anlända, är oroliga över att barnen i förberedelseklasser eller IVIK träffar för få svenska elever och att de därigenom inte ges möjligheter till att utveckla det svenska språket. Ur en annan aspekt försvårar förberedelseklasserna också för hela skolans personal att få den mångkulturella och språkliga kompetens som det innebär att ansvara för eleverna. / / Men förberedelseklasserna och IVIK innebär också en rad fördelar för de elever som går där, bl.a. en chans att få ett stöd som de annars inte skulle kunna få. Grupperna är små, fokus ligger på språkinlärning och stödet och engagemanget är ofta stort från lärarna. Sådana förutsättningar spelar en mycket stor roll för bl.a. traumatiserade barn. Kan man dessutom koncentrera flerspråkiga lärare till grupper där man samlat elever med samma språk kan eleverna ges undervisning i olika ämnen på sitt modersmål. (Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grundoch gymnasieskolan (2005) 10

11 mottagande lärarna kan vara motsträviga till att ta emot elever från förberedelseklass som de anser kan innebära merjobb. Flyktingsamordnaren i Finspång berättar: Vi möter det dagligen i skolorna också, när man ska försöka flytta över barnen som går i förberedelseklass. Då möts man alltid av: kan de så mycket svenska? Kommer de att klara sig? Men det är någonting som inte ska ifrågasättas. Har lärarna i förberedelseklassen gjort den bedömningen så ska de gå successivt över till ordinarie klass. Så det här ifrågasättandet kan jag uppleva som ett rasistiskt beteende. I Finspång (gymnasieskolan Bergska skolan), Boxholm (Stenbocksskolan) och i Ödeshög (Lysingsskolan) saknas genomtänkta strategier för övergång till ordinarie undervisning. Det hamnar ofta på läraren i förberedelseklassen att som en lärare säger tjata in eleverna i klasserna. Ungdomarna känner ofta själva av det motstånd som finns och flera lärare berättar att de ofta hellre vill vara i förberedelseklassen. Linköping och Norrköping har hittat bättre former för att slussa ut eleverna i ordinarie klasser. Individuellt stöd vid övergång till vanlig klass lyfts fram som en framgångsfaktor i både intervjuer och fokusgrupper. Planer och åtgärdsprogram I alla kommuner, utom på gymnasienivå i Finspångs kommun 9, upprättas en individuell utvecklings- eller studieplan för de nyanlända eleverna i skolan, något som skollagen fastslår ska gälla för samtliga elever. Vad gäller användningen av åtgärdsprogram varierar detta mellan kommunerna. Vissa skolor anger att de använder åtgärdsprogram eftersom det nästintill är självskrivet att nyanlända elever är i behov av en anpassad studiegång och kommer att ha svårt att uppnå målen. Andra rektorer är mer sparsamma med användningen av åtgärdsprogram och menar att bristande svenskkunskaper inte är tillräckligt skäl för ett åtgärdsprogram. 10 Åtgärdsprogrammens användbarhet är rektorerna bäst skickade att bedöma men det är viktigt att en medveten avvägning görs på individuell basis så att nyanlända elever inte glöms bort i detta hänseende. Enligt den information som kartläggningen bygger på finns 9 I fallet med Finspång är det en individuell studieplan som bör upprättas då eleverna går på gymnasieskolan 10 Grundskoleförordningen (1994:1194) kap 5 anger att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 11

12 det ingen kommun som sammanlänkar flyktingmottagningens ev. introduktionsplan med skolornas IUP; något som kanske kan vara värt att fundera över med tanke på de potentiella samverkans- och samordningsvinster som kan uppstå. Kartläggning av tidigare kunskaper I de allra flesta kommuner genomförs någon form av kartläggning av den nyanlända elevens skolbakgrund. 11 I majoriteten av samtal används tolk och vårdnadshavaren är delaktig i kartläggningssamtalet. Linköping, Norrköping och Söderköping utgör exempel på kommuner som har välutarbetade rutiner kring detta. I Finspång, Boxholm och Åtvidaberg kan kartläggningsarbetet utvecklas och ansvarsfördelningen tydliggöras. Det som gäller för alla kommuner är att en fördjupad kartläggning är viktig för att eleven ska få rätt placering och ha möjlighet att avancera i skolsystemet så snabbt som möjligt. Kartläggningen bör ske stegvis och även inkludera intressen och behov - inte bara tidigare kunskaper. Avsaknad av kunskaper i svenska ska inte medföra att utvecklingen i andra ämnen blir lidande. Som en rektor uttryckte det: det behövs en insikt om att elever som kommer hit inte är tomma påsar utan att det finns saker att plocka fram. Det är få kommuner som ger eleverna möjlighet att validera tidigare kunskaper mot nationella mål. Flera rektorer uttrycker dock att det vore en bra idé och vill undersöka möjligheten vidare. Det råder emellertid en viss förvirring kring om validering endast kan användas för elever med dokumenterade kunskaper. På IVIK på Berzeliusskolan i Linköping har försök med validering gjorts med hjälp av Högskoleverket. Rektorn påpekar dock att det är sällan eleverna har med sig dokumentation från hemlandet. På gymnasieskolor i Motala och Norrköping har nyanlända elever haft möjlighet att tentera av tidigare kunskaper. Den biträdande rektorn för Hagagymnasiet förklarar att skolan har försökt att lösa valideringsfrågan internt på enheten men hon önskar ökat samarbete med andra skolor för att bredda de möjligheterna. På gymnasiet i Finspång berättar rektorn att nyanlända elever inte har haft möjlighet att validera sina tidigare kunskaper mot nationella mål. Däremot har validering tillämpats för ungdomar som gått på gymnasieskolan och flyttat utomlands och sedan kommit tillbaka till skolan i Finspång. Varför det då inte kan användas för nyanlända 11 Se Skolverkets allmänna råd för rekommendationer kring kartläggning av tidigare kunskaper (www.skolverket.se). 12

13 ungdomar är oklart. Tydligt är att fler skolor behöver fundera kring validering, som är av särskild vikt för sent anlända elever. Kanske kan en regional fortbildning ske inom detta område? Kunskapstester - vad mäter de? Gott exempel: I Söderköping Flera rektorer uttrycker att de har funderat på hur används performansanalys för att skolan ska utforma tester så att de mäter kunskaper i komma bortom språksvårigheter och det aktuella ämnet och inte brister i kunna fånga elevernas kunskaper svenskkunskaper. Några skolor använder sig av - eller skulle önska att de kunde använda sig av - tester på modersmålet. Rektorn för Lovisebergsskolan i Valdemarsvik undersökte frågan hos Skolverket tillsammans med ansvarig lärare. De nationella proven fanns inte tillgängliga på modersmålet men Skolverket rekommenderade skolan att välja ut ett antal områden och förklara dessa för barnen, med hjälp av tolk om det behövdes. Rektorn påpekar dock att det är luddiga riktlinjer inom området och att det är en brist att de nationella proven inte finns på andra språk än svenska. Fler rektorer poängterar att det är fler elever än nyanlända som faller på språket, vilket innebär att gemensamma verktyg bör kunna användas. I Söderköping används performansanalys 12 för att komma åt den bakomliggande kunskapen och inte stirra sig blind på stavfel. Lärarna har fått fortbildning i metoden och arbetar just nu med att utveckla bedömningsarbetet. En rektor påpekar att det testas för mycket och ifrågasätter vad det är man mäter. Återkoppling via skriftliga omdömen kan ibland vara mer rättvisande än betyg, menar flera rektorer. En utvecklingsmöjlighet på området skulle vara att knyta modersmålslärarna till testsituationen som har större möjligheter att vägleda och översätta prov till modersmålet. 13 Sent anlända ungdomar Det finns sällan någon särskild strategi för introduktion av sent anlända ungdomar 14, trots att Skolverket och Myndigheten för skolutveckling betonat att denna grupp har svårare att 12 Ett pedagogiskt verktyg för att fånga kunskaper bakom ev. språksvårigheter. 13 Myndigheten för skolutveckling skriver ett sätt att finna mer rättvisande bedömningsinstrument skulle kunna vara att utveckla tester och prov i olika ämnen som kan utföras på elevernas modersmål. Skolan och skolsystemet skulle därmed kunna utveckla sin kapacitet att omfatta alla och anpassa sig till eleverna, och inte bara tvärtom. På så sätt skulle skolan verkligen kunna bedöma elevernas kunskaper i de ämnen som proven gäller, och inte bara elevernas kunskaper, eller snarare bristande kunskaper, i svenska språket. Man borde också kunna bygga ut möjligheterna att genomföra prov med tolk. (Ur: Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan (2005). 14 Ungdomar som kommit efter tolv års ålder. 13

14 tillgodogöra sig introduktionen och hinna ikapp de svenska eleverna. 15 Även skolpersonal som deltog i fokusgrupperna vittnade om att sent anlända elever är i behov av extra resurser. En rektor påpekade att det är samma rutiner som gäller för sent anlända men det är mer bråttom med ett kraftfullt och välanpassat stöd. Ofta tas dock inte något helhetsgrepp om dessa ungdomar utan det görs provisoriska lösningar (se gymnasieungdomar ). En rekommendation för alla kommuner i Östergötland är att skolorna borde ha beredskap och en strategi för att ta emot sent anlända ungdomar. 16 Gymnasieskolan I de kommuner som gymnasieskolan särskilt har uppmärksammats i kartläggningsarbetet (Motala, Goda exempel: IVIK i Linköping Finspång, Norrköping, Linköping) har tydliga och Norrköping har gjort en skillnader i likvärdighet blivit synliga. De större kommunerna har välutarbetade introduktionsprogram (IVIK) med rutiner för kartläggning av tidigare kunskap, tydlig nivåindelning, struktur för övergång från IVIK och extra stöd i undervisningen. De tydlig nivåindelning som gör det möjligt att i hög grad individuellt anpassa undervisningen och skapa förståelse hos eleverna för hur de ska avancera i systemet huvudsakliga utvecklingsområdena handlar här om att integrera IVIK-eleverna i skolans övriga verksamhet, skapa sociala kontakter mellan eleverna och främja vägen ut från IVIK genom bl.a. praktikplatser. Gott exempel: På Individuella programmet i Motala kommun finns möjlighet att få stöd från IVprogrammets Det största utvecklingsbehovet vad gäller lärare efter övergång gymnasieungdomar utgör bristen på interkommunal samverkan kring studieplatser. I Åtvidaberg och till nationellt program samt att lägga upp en anpassad studieplan Finspång finns ingen genomtänkt strategi för hur gymnasieungdomar ska slussas in i det svenska systemet och ges möjligheter att så snabbt som möjligt uppnå behörighet och komma vidare i arbetslivet eller studier. I Finspång har 15 Skolverket (2007) konstaterar att nyanlända elever når betydligt sämre resultat än både elever med svensk bakgrund och elever födda utomlands som kommit till Sverige innan skolstarten. Bland elever som är födda utomlands och som anlänt till Sverige senare än årskurs ett var andelen behöriga till gymnasiet 55,6 % medan motsvarande andel för elever som anlänt till Sverige tidigare var 82, 8 %. 16 Myndigheten för skolutveckling (2005) konstaterar: Otydligheter i kommunens ansvarstagande kan få allvarliga konsekvenser, särskilt för de sent anlända ungdomarna. Det finns en risk att de äldre ungdomarna i gymnasieåldern faller mellan stolarna om de varken klarar ordinarie gymnasieskola eller arbetsmarknadens krav samtidigt som kommunens ansvar för dem minskar. 14

15 ungdomarna i förberedelseklassen på gymnasiet varken en IUP, trots att detta är krav enligt skollagen, eller möjlighet till heltidsstudier. I Åtvidaberg placeras ungefär hälften av ungdomarna inom vuxenutbildningen och/eller läser ett fåtal timmar i veckan inom gymnasieskolan, utan tillgång till särskilt anpassat stöd. En elev som deltog i fokusgruppen berättar att hon önskar att hon fick fler undervisningstimmar och individuellt stöd i klassen. Hon säger: Problemet för oss som bor i Åtvidaberg, det är skolan. Vi har inte samma möjligheter som vi vill. De lösningar som används beskriver en förberedelseklasslärare som livräddning snarare än en genomtänkt strategi. Trots önskemål från eleverna samt att det skulle öka deras framtida möjligheter har de inte fått möjlighet att läsa vid gymnasieskolor i andra kommuner. I Kinda och Söderköping köps däremot platser vid IVIK i de närliggande större städerna. Likvärdiga möjligheter vad gäller gymnasieungdomar måste således skapas genom ett system för interkommunal samverkan på området. Även utökad tillgång till PRIV-platser skulle främja nyanländas framtidsmöjligheter och öka kontakten med svenska elever på nationella program, något som ungdomarna i fokusgruppen själva önskar. Ett annat behovsområde rör den praxis som finns inom vissa kommuner att placera ungdomar i gymnasieålder inom vuxenutbildningen (detta sker i Åtvidaberg, Finspång, Ödeshög och Motala). Det är tveksamt om det skulle vara acceptabelt att placera svenska ungdomar i en kompletterande undervisningsform tillsammans med sina föräldrar. Detta är något de nyanlända ungdomarna själva reagerar emot. Systemet är ofta en provisorisk lösning för att kortsiktigt fylla ut de luckor som finns kring gymnasieutbildningen och en följd av avsaknaden av interkommunal samverkan. Ungdomar i gränsålder år är extra utsatta för dessa provisoriska lösningar. En ökad flexibilitet kring gymnasieintag, utifrån individens egna önskemål, vore att föredra. Detta praktiseras i vissa kommuner (såsom Mjölby). 15

16 Studie- och yrkesvägledning Det är även värt att reflektera över hur tillgängligheten ser ut vad gäller studie- och yrkesvägledning för nyanlända ungdomar. Endast ett fåtal skolor (IVIK i Linköping och Norrköping) har en resurs särskilt avsatt för målgruppen. Som nyanländ är behovet av att få vägledning kring vilka utbildnings- och arbetsmöjligheter som finns i Gott exempel: På IVIK i Norrköping träffar eleverna en studie- och yrkesvägledare vid skolstart för att redan då påbörja tankar kring vad som ska ske efter IVIK Sverige sannolikt förhållandevis stort, inte minst när det gäller att skapa mening och motivation för språkinlärningen och framtida möjligheter. Sett utifrån det perspektivet borde det vara angeläget att det tidigt finns vägledning att tillgå som är språk- och nivåanpassad efter individens behov. Utvecklingsarbetet som pågår i regionen för att säkerställa en likvärdig miniminivå på studie- och yrkesvägledning är en välkommen ansats. Därutöver krävs en riktad Gott exempel: IVIK i Linköping satsning för att tillgodose nyanlända elevers behov av har tillsatt en studie- och fördjupad vägledning, förslagsvis i form av yrkesvägledare på heltid, då behovet av vägledning bedömdes vara stort. Rektorn satsar även på riktad kompetensutveckling för kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna samt en direkt informationsinsats gentemot de nyanlända ungdomarna. Precis som deltagarna i fokusgruppen med skolpersonal påpekade, bör denna studie- och yrkesvägledare tolkanvändning vara lika självklar i dessa sammanhang. Ansvariga för IVIK i Norrköping har funderat extra kring det här och ser till att IVIK-elever träffar en studie- och yrkesvägledare redan i samband med skolstart: Vi vill så tidigt som möjligt påbörja tankarna om vad som händer efter IVIK. IVIK är ju bara en parantes, där ska man ju inte vara. Och om man ska vara där ska man vara där så kort tid som möjligt. Så det gäller att komma igång, att man har ett tydligt mål. Och då behöver ju eleven bli informerad: vad kan vi göra, vad kan jag göra, vad finns det för program att välja mellan? 16

17 Modersmålsundervisning Det finns uppenbara luckor kring modersmålsundervisningen i regionen. Även här är det mindre kommuner som har svårt att tillgodose de behov som finns. 17 Det är tydligt att rektorer inte alltid känner till, eller agerar utifrån de förordningar som styr modersmålsundervisningen. 18 Studiehandledning 19 utnyttjas främst i de större kommunerna men anses av berörda rektorer och skolpersonal i fokusgrupperna vara en stor tillgång i undervisningen. Ett förslag som uppkom vid ett flertal tillfällen i kartläggningsarbetet var att skapa en regional pool/nätverk av modersmålslärare, vilket skulle underlätta för mindre kommuner att tillgodose de behov som finns. Det är även tydligt att samarbete mellan modersmålslärare/studiehandledare och klasslärare bör utvecklas, något som modersmålslärarna i fokusgruppen själva påpekar. Ett sätt att realisera detta vore att i högre grad knyta Gott exempel: I Norrköpings modersmålslärarna till ordinarie arbetslag och kommun görs försök att undervisa i utnyttja deras kompetens i t.ex. studie- och engelska på arabiska yrkesvägledningssammanhang, vid provtillfällen och i kontakten med vårdnadshavare. Engelskundervisning Engelska är ett nyckelämne när det gäller nyanländas möjligheter att komma vidare till gymnasium och högre studier. Eleverna ges dock sällan möjlighet att studera engelska utan att de behärskar svenska fullt ut. I ett fåtal kommuner finns möjlighet till nybörjargrupper i engelska (Linköping, Motala och Norrköping) och i Norrköping görs försök att undervisa i engelska på arabiska, initiativ som fler kommuner borde anamma. Allt för ofta får engelskan ligga på is och nyanlända elever förlorar värdefull tid för att skapa behörighet till gymnasieskolan. 20 I Motala kan elever läsa grundskolengelska samtidigt som de deltar i 17 Enligt Skolverkets allmänna råd bör kommunen inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk samt vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor (se 18 Grundskoleförordningen (1994:1194) anger att: 9 Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om 1. eleven har grundläggande kunskaper i språket, och 2. eleven önskar få sådan undervisning. Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. 19 Grundskoleförordningen (1997:599) anger att en elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. 20 Enligt Skolverkets allmänna råd bör skolan ta vara på elevens ämneskunskaper och utveckla dem vidare (se 17

18 gymnasieskolan. I de fall det inte finns möjlighet till anpassad undervisning i grupp bör nyanlända elever ges särskilt stöd. Särskoleverksamhet Särskoleverksamheten är något som borde studeras separat och på djupet. I föreliggande kartläggning har frågor ställts kring särskoleplacering av nyanlända barn och deras tillgång till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. De flesta kommuner har dock lite erfarenhet av nyanlända särskolebarn. Ofta berättar flyktingsamordnaren att det är samma rutiner som gäller för nyanlända i behov av särskola som för andra barn. Expertis kopplas in och flyktingsamordnaren fungerar vanligtvis som en länk däremellan. Avsaknad av gemensamt språk kan självklart försvåra den bedömning som behöver göras. Flera flyktingsamordnare och rektorer påpekar dock att det finns en risk att traumatiseringar förväxlas med inlärningssvårigheter, ett område som borde utforskas vidare. Stora kommuner har till skillnad från de mindre, ofta väl utarbetade rutiner kring mottagande av särskolebarn. I Norrköpings kommun kartläggs barn i behov av särskola vid det första samtalet med rektorn för Interkulturella språkenheten. Vid samtalet görs en första bedömning för att se om det behövs en utredning. Skolsköterska och skolläkare kallas in för en medicinsk bedömning. Den pedagogiska och psykologiska bedömningen tar längre tid och det finns inte någon rutin att utföra detta med nyanlända barn. Oftast behöver de gå en tid i förberedelseklass för att det ska kunna göras en korrekt uppskattning. Rektorn berättar att många av de nyanlända särskolebarnen inte har gått i skolan, antingen på grund av att de blivit utestängda, eller på grund av föräldrarnas rädsla. När de sedan placeras i träningsklass kan de göra stora framsteg. Ett barn som gått två år i träningsklass och som tidigare inte gått alls i skolan går nu i vanlig förberedelseklass. Skolan upptäckte att det rörde sig om en allvarlig talförsening och den ansvariga enheten gick in med extra resurser. Rektorn för IKSE säger att det är svårt att ha ständig beredskap för en särskolegrupp som inte kan svenska. Däremot föreslår han att det borde finnas en rutin att sätta in resurser vid särskilda behov - till exempel fördjupade intervjuer ledda av en psykolog. Funktionshinder Eventuellt funktionshinder uppmärksammas, om inte innan, så i samband med kartläggningen vid flyktingmottagningen. Enligt flyktingsamordnarna sätts de normala rutinerna för 18

19 habilitering och assistens in även när det gäller nyanlända barn med funktionshinder. Detta område är dock i behov av ytterligare efterforskning. Barn i förskoleålder Barn i förskola placeras i regel i vanliga grupper. I några kommuner erbjuds barnen extra stöd på modersmålet (i Linköping av s.k. modersmålstränare, i Boxholm genom ett tidsbegränsat projekt, i Valdemarsvik och Kinda av SFI-elever samt i Motala där en särskild dagverksamhet för nyanlända barnfamiljer drivs av flyktingmottagningen). Resurspersonerna på Gott exempel: I Kinda kommun modersmålet fungerar då som en länk mellan finns en öppen förskola med en vårdnadshavare och barn samt barn och resurs avsatt till stöd för nyanlända förskolepersonal, vilket i de flesta fall är mycket uppskattat. Problem kring förskolan är väntetid på plats vilket gör att vårdnadshavarna förlorar familjer en eftermiddag i veckan, vilket bekostas av flyktingmottagningen värdefull introduktionstid. Ett problem som även får genusrelaterade konsekvenser då det ofta är mammorna som stannar hemma, och barnen riskerar att bli isolerade från andra barn. Gott exempel: Dagverksamheten Galaxen i Motala som drivs av flyktingmottagningen. Stöd finns Samverkan tillängligt på modersmålet vilket Den huvudsakliga samverkan som finns kring underlättar god information till nyanlända barn och ungdomar sker mellan vårdnadshavare om skola och flyktingmottagningen och skolan. Socialtjänsten barnomsorg. Vårdnadshavarna har kopplas in vid behov, vilket enligt de flesta möjlighet att läsa SFI i anslutning flyktingsamordnare fungerar bra. Röster från till Galaxen. Men en fråga återstår skolpersonal i fokusgrupperna påpekar dock att hur ska man locka papporna till samarbetet med socialtjänsten kan fungera bättre på verksamheten? vissa håll. Kontakt med sjukvården sker mer eller mindre rutinmässigt (se hälsofrågor ). I några fall sker samarbete med ideella föreningar (se boende och sociala frågor ). Samarbetet med närsamhället kring nyanlända barn och ungdomar är överlag ett utvecklingsbehov i de allra flesta kommuner. 21 Vad gäller samverkan 21 I Skolverkets allmänna råd för nyanlända elever anges att kommunen bör verka för att samarbetet mellan olika berörda parter i närsamhället utvecklas 19

20 med andra kommuner sker detta främst när det handlar om kompetensutveckling (studiebesök, nätverk av modersmålslärare osv.), samt i begränsad omfattning i fråga om studieplatser. Kinda, Söderköping och Vadstena är exempel på kommuner som köper platser för nyanlända (främst i gymnasieålder) i större kommuner. Åtvidaberg och Finspång är exempel på kommuner där denna möjlighet inte utnyttjas. Som tidigare påpekats är ett utvecklingsområde att skapa rutiner för interkommunal samverkan vad gäller studieplatser och på så sätt utöka utbudet för nyanlända barn och ungdomar. Detta för att målet om en likvärdig introduktion ska uppnås, oavsett vilken kommun den nyanlända hamnar i. Parallell verksamhet Samarbetet internt inom kommunen samt inom skolan är ett annat utvecklingsområde. Verksamhet som berör nyanlända (flyktingmottagningen eller förberedelseklassen) sker, som titeln på rapporten anger, ofta lite i skymundan. Det är nödvändigt att öka samarbetet på skolan och placera de nyanlända eleverna mitt i skolan, bland andra elever. Nu finns de alltför ofta längst ner i korridoren, eller bokstavligen i en separat byggnad. Detta var något som både skolpersonal och de nyanlända ungdomarna själva berättade om i fokusgrupperna. En lärare som deltog i fokusgruppen säger: Det som är nyckelordet tror jag ändå är samverkan - så att inte svenska som andraspråkslärare och elever sitter placerade någonstans i tjotaheiti och inte är med i övriga sammanhang och liksom, ämneslärare och svenska som andraspråkslärare har sina olika platser i personalrummet. Alltså samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och ämneslärare tror jag är jätteviktigt. Alla lärare måste ta ett gemensamt ansvar - på något sätt. Det är även denna marginalisering som flyktingmottagningen får känna av när det gäller den otydliga ansvarsfördelningen som beskrevs ovan. Förberedelseklasslärare, modersmålslärare och andra som möter de nyanlända eleverna i vardagen behöver ingå i ordinarie undervisning och frågor som rör nyanlända måste medvetet upp på den generella agendan. Kompetensutveckling för all personal kring frågor som rör språkutveckling, mångkulturalitet, antidiskriminering och flyktingspecifik ohälsa kan vara en möjlig väg för att integrera verksamheten på skolan. Rektorn för Hagagymnasiet i Norrköping förklarar vilka förändringar som krävs: 20

21 Man skulle kunna flytta ut det här [IVIK] på de fyra gymnasieskolorna. Placera verksamheten mitt i skolan så att alla ser dem, så det blir en helt naturlig del av den skolan. De nyanlända eleverna måste få hjälp att lyftas upp, och de måste få hjälp att få samma status som all annan verksamhet på skolan. Och ett sätt kan då vara att placera dem mitt i, inte undangömda i källaren eller längst ut i korridoren. Samverkan med vårdnadshavare Samverkan med vårdnadshavare är ett område som är svårt att fånga in men som diskuterades i alla intervjuer. 22 Från flyktingmottagningens sida sker kontakter naturligt och kontinuerligt med vårdnadshavarna, som ju själva deltar i introduktionen. För skolans del sker kontakterna med vårdnadshavarna främst i samband med det första mötet, vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Enligt uppgifter från kartläggningen anlitas tolk i hög grad i kontakten med vårdnadshavare. Det har framkommit att det i något fall görs anpassningar för att tillgodose andra föräldrars önskemål på bekostnad av de nyanlända, vilket självklart inte är acceptabelt. 23 Bara ett fåtal kommuner använder skriftlig information på modersmålet i kontakt med vårdnadshavare, något som skulle kunna utvecklas. Ett förslag som uppkom i intervjuerna, var att på regional nivå skapa ett standardiserat material på de största språken med information om skolsystemet samt rättigheter och skyldigheter. Även formen för kontakt med vårdnadshavarna är i behov av utforskning. Rektorerna berättar att nyanlända föräldrars uppslutning till föräldramöten ibland är dålig. Rektorn för Hagagymnasiet i Norrköping, Pia Alm Böö, har förslag kring förbättringar på området: genom att upprätta föräldragrupper på skolan skulle alla mammor och/eller pappor kunna komma en gång i veckan och ställa frågor. Hon förklarar bakgrunden till detta förslag: Men föräldrarna, ja de befinner sig långt borta ibland, upplever jag. De svenska föräldrarna är ju inne i det här automatiskt, för de har ju varit där själva / / skolan borde hitta andra former och bjuda in dem lite mer tror jag. Även flyktingmottagningen kan ordna forum där nyanlända föräldrar får möjlighet att fundera kring föräldrarollen i Sverige, skolsystemet och samhället i stort samt få kunskap om 22 Samverkan med vårdnadshavare är även något som Skolverket lyfter fram i sina allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (se 23 Detta fall gällde uttryckt irritation från övriga föräldrar kring tolkanvändning under pågående föräldramöte i Katarinaskolan i Vadstena, varpå det beslutades att nyanlända föräldrar skulle få information från tolken i efterhand. Detta är en anpassning som minskar nyanländas föräldrars möjlighet att tillgodogöra sig information på lika villkor. 21

22 sina rättigheter. Detta var något som föräldrarna i fokusgruppen uttryckte önskemål om. De påpekar att skolsystemet i Sverige är annorlunda från deras hemländer och mer information än vad som idag ges är nödvändig. En förälder förklarar: Som förälder är det viktigaste barnens framtid. Det enda jag tänker på är att min son ska lyckas i livet, och få en bra utbildning, så hög som möjligt och bli akademiker. Men med tanke på att jag känner mig osäker kring samhället och dess regler jag känner att jag inte kan vägleda honom, och kanske inte räcker till för att stödja honom i hans resa mot målet. Det finns kommuner som har gjort särskilda satsningar på nyanlända föräldrar - Motala kommun har sin introduktionsverksamhet Galaxen där barnen får gå i förskolan och föräldrarna får information och SFI-undervisning. I Åtvidaberg sker ett samarbete mellan familjecentralen och flyktingmottagningen som ger föräldrarna information vid fem tillfällen kring föräldraskap, barnuppfostran, hälsa och lagstiftning. Även i Norrköping gjordes försök med föräldragrupper i samarbete mellan flyktingmottagningen och Svenska kyrkan. Detta initiativ uppskattades av deltagarna men lades ner på grund av resursbrist. Ekonomi I över hälften av alla kommuner tilldelas skolan särskilda medel för nyanlända barn och ungdomars introduktion. Det är bara fyra kommuner som inte tilldelar skolan extra ekonomiskt stöd för insatser kring nyanlända barn (Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög). Summan som tilldelas skolan från schablonen varierar mellan kr och kr per individ och går antingen via utbildningsförvaltningen till skolan eller direkt från flyktingmottagningen till skolan. I vissa kommuner tilldelas skolorna extra kommunala medel för Gott exempel: Gott exempel: I mottagande av nyanlända (t.ex. Linköping och Norrköping tilldelas förskola/skola Mjölby). De särskilda medlen är sällan särskilda medel. individknutna utan tanken är att de ska användas Flyktingmottagningen ger för gruppspecifika insatser. I Norrköpings information om hur dessa medel är kommun ger flyktingmottagningen information till tänkta att användas skola och förskola om hur de särskilda medlen är tänkta att användas och vad som åsyftas med flyktingspecifika insatser. I många kommuner finns utrymme för misstanke om att de särskilda medlen hamnar i skolans stora pengapåse och sällan går till riktade insatser för nyanlända barn. En rekommendation är således att varje 22

23 kommun - flyktingmottagningen i samarbete med ansvariga inom skolväsendet fastställer ett antal kriterier för hur de särskilda medel som ev. tilldelas nyanlända ska användas. Dessutom bör medlen vara knutna till en redovisning och uppföljning av insatser från flyktingmottagningens sida. Ett fåtal kommuner har rutiner för begäran av extraordinära insatser. Skolan och flyktingmottagningen bör uppmärksamma att de kan söka stöd för extraordinära insatser från Migrationsverket. I Linköpings kommun finns en välfungerande rutin för ansökan och informationsspridning kring extraordinära insatser, en kompetens som skulle kunna nyttjas i ett regionalt sammanhang. Kännedom om möjligheten att återsöka medel från Migrationsverket för asylsökande barn är dock god inom skolans värld. På frågan om finansieringen täcker ev. merkostnader för nyanlända barn och ungdomar framkommer ingen enhetlig bild, vilket inte är anmärkningsvärt med tanke på de vitt skilda omständigheterna kring finansiering som finns i kommunerna. Det har även funnits oklarheter kring finansiering av modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk - i vissa fall anser rektorer att det bör bekostas av flyktingmottagningen. Finansieringen på detta område bör klargöras utifrån de riktlinjer som finns från Skolverkets sida. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering utgör ett stort behovsområde när det gäller barn och ungdomars introduktion 24. Vad gäller uppföljning på individuell nivå har skolan goda rutiner i samband med utvecklingssamtal, elevvårdskonferenser och föräldrakontakter. Nyanlända barn ingår helt enkelt i den befintliga strukturen för uppföljning. Från flyktingmottagningens sida är den individuella uppföljningen däremot mycket mer sporadisk. Ofta har flyktingsamordnaren tät och kontinuerlig kontakt med den nyanlända familjen men saknar formaliserade rutiner för hur och när uppföljningen ska ske. Ett mindre sårbart system för uppföljning bör skapas där det tydligt framkommer vem som ansvarar för uppföljningen, vad som bör diskuteras, vilka 24 Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger bl.a. att kommunen bör utvärdera effekterna av de kommunala riktlinjerna samt att skolan regelbundet bör se över sina rutiner för mottagning och introduktion och utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven. Skolverket konstaterar i sitt förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever (2007): När utbildningens utveckling inte beskrivs på kommunal nivå och utbildningen inte följs upp är rektors roll ofta att skapa och förvalta en organisatorisk modell. Inom denna modell är arbetet därefter lärarstyrt och beroende, för sin kvalitet, av engagerade eldsjälar. Detta sätt att styra verksamheten gör att den modell skolan hittat befästs och eventuellt förbättras men sällan ifrågasätts. Alternativa lösningar undersöks inte. Skolan och kommunen har därför sällan en tydlig bild av om utbildningen ger de bästa förutsättningarna för nyanlända elevers allsidiga kunskapsutveckling eller av hur utbildningen leder till läroplanens övriga mål. 23

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Lite i skymundan. En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner. Jenny Nilsson 2009-05-27

Lite i skymundan. En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner. Jenny Nilsson 2009-05-27 Lite i skymundan En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner Jenny Nilsson 2009-05-27 1 Innehåll Inledning... 8 Utgångspunkter och definitioner... 9 Disposition...

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från

Läs mer

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola 1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan

Läs mer

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Mottagningsrutiner - gymnasieskolan 8/25/2009 Diarienummer Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Barn, elever

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4023 Svalnäs, Ekonomisk Förening Org.nr. 769623-6806 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svalnäs skola belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Svalnäs skola har genomfört

Läs mer

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Betänkande av Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser Stockholm 2017 SOU 2017:54 Sammanfattning Utredningen

Läs mer

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola r Beslut Dnr 44-2015:4063 Villberga Familjecenter Aktiebolag Org.nr. 556571-6650 Beslut för grundskola efter tillsyn i Bergtallens skola belägen i Enköpings kommun 2 (10) Tillsyn i Bergtallens skola har

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4784 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tingvallaskolan S i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Tingvallaskolan S har genomfört tillsyn av Säffle kommun under

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2015-04-28 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr Fax 08-59073340 UBN/2015:17 bjorn.axen@upplandsvasby.se Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Nivå: Utbildningsnämnden

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Språk- och kunskapsutveckling

Språk- och kunskapsutveckling Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Dokumentinformation: Upprättad: 2011-02-07 Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström,

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:524 Nacka kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Eklidens skola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn i Eklidens skola har genomfört tillsyn av Nacka kommun under våren

Läs mer

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:571 Trollhättans kommun maria.major@trollhattan.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Grundsärskolan Trollhättans stad i Trollhättans kommun 2 (9) Tillsyn i Grundsärskolan

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-02-16 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman

Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman 1 (6) Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman Bedömningsunderlag Skolform: Vuxenutbildning Översikt över innehåll 1. Förutsättningar för vuxenutbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av vuxenutbildningen

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4458 Älvkarleby kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rotskärsskolan belägen i Älvkarleby kommun 2 (7) Tillsyn i Rotskärsskolan har genomfört tillsyn av Älvkarleby kommun under vårterminen

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola Älvdalens kommun Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Älvsdalsskolan f-9 belägen i Älvdalens kommun 2(12) Uppföljning av tillsyn i Älvsdalsskolan f-9 genomförde tillsyn

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning Projektägare: Björn Axén Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer