Lite i skymundan. Kortversion av rapporten: En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lite i skymundan. Kortversion av rapporten: En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner"

Transkript

1 Kortversion av rapporten: Lite i skymundan En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner Jenny Nilsson

2 Innehållsförteckning Synopsis... 4 Sammanfattande analys på regional nivå... 6 Statistik... 6 Avsaknad av riktlinjer... 6 Mottagande av nyanlända barn och ungdomar... 7 Utvecklingsarbete pågår... 7 I skolan ryms alla barn... 7 Otydlig ansvarsfördelning... 8 Eldsjälar på gott och ont... 9 Förberedelseklass eller inte?... 9 Kontinuerlig intagning och övergång Planer och åtgärdsprogram Kartläggning av tidigare kunskaper Kunskapstester - vad mäter de? Sent anlända ungdomar Gymnasieskolan Studie- och yrkesvägledning Modersmålsundervisning Engelskundervisning Särskoleverksamhet Funktionshinder Barn i förskoleålder Samverkan Parallell verksamhet Samverkan med vårdnadshavare Ekonomi Uppföljning och utvärdering Kompetensutveckling Rättighetsbaserad information Genusrelaterade frågor Barnkonventionen Rasism och diskriminering

3 Hälsofrågor Boende och sociala frågor Utvecklingsbehov Mervärde av kartläggningen Generella rekommendationer: Jämförande matriser Boxholms kommun Finspångs kommun Kinda kommun Linköpings kommun Mjölby kommun Motala kommun Norrköpings kommun Söderköpings kommun Vadstena kommun Valdemarsviks kommun Ydre kommun Åtvidabergs kommun Ödeshögs kommun Referenser

4 Synopsis En likvärdig introduktion 1 för barn och ungdomar utgör ett målområde i det regionala utvecklingsarbetet för nyanländas etablering (RUNE) i Östergötland. Den regionala överenskommelse som alla tretton kommuner samt andra berörda aktörer undertecknat, anger att alla kommuner ska ha en särskilt utformad introduktion för barn och ungdomar som baseras på individuella behov samt ge en grundläggande orientering i samhällslivet och dess fritid- och föreningsliv. Under våren 2009 genomfördes en kartläggning för att få en samlad bild över hur introduktionen för nyanlända barn och ungdomar 2 fungerar i dagsläget och ge förslag på möjliga förbättringsåtgärder utifrån de riktlinjer och mål som finns. Vad gäller barn och ungdomars introduktion utgörs ramverket av skollagen, Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever samt Skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med den nationella strategin för utbildning av nyanlända barn och ungdomar 3, och angivna mål för nyanländas introduktion 4, med barnkonventionen som fundament och rättesnöre. En arbetsgrupp med representanter från skola och flyktingmottagningen i länet tillsattes för att bistå med sakkunskap under kartläggningsarbetet. Flyktingsamordnare, rektorer, skolpersonal, nyanlända föräldrar och ungdomar från länets kommuner intervjuades under våren och bidrog med sina synpunkter och erfarenheter. Resultatet av kartläggningen presenteras i rapporten Lite i skymundan, och utgör grund för det fortsatta utvecklingsarbetet i regionen. Följande skrift är en kortversion av rapporten, vilken omfattar både en regional analys samt kommunvisa nulägesbeskrivningar och aktuella utvecklingsområden. Förhoppningen är att materialet ska kunna användas som ett verksamhetsnära utvecklingsunderlag för regionen och respektive kommun. För att underlätta en översiktlig jämförelse i regionen presenteras två 1 Introduktion är en säråtgärd som syftar till att påskynda etableringen i samhället för nyanlända flyktingar och andra invandrare som omfattas av ersättningsförordningen. Det övergripande målet är att individen efter avslutad introduktion är självförsörjande och kan ta del av och bidra till det svenska samhällets utveckling. Detta förutsätter kunskaper i det svenska språket, om det svenska samhället och arbetslivet. Enligt regeringspropositionen (1989/90:105, även 1997/98:16) ska introduktionen vara individanpassad och utgå från den enskildes behov och önskemål. 2 Som nyanlända betecknas de som har fått uppehållstillstånd och varit folkbokförda i Sverige i upp till två år; det är inom den tidsramen som kommuner kan få ersättning för introduktionsinsatser enligt SFS 1990:927. I samband med kartläggningen bestämdes målgruppen nyanlända barn och ungdomar till att omfatta åldrarna 0 till 20 år, med särskild hänsyn till de olika åldergrupperna/skolformerna (barn i förskola, barn i grundskola/särskola, ungdomar i gymnasieskola/gymnasiesärskola, ungdomar i Komvux (SFI) år) 3 Formulerade av den numera nedlagda Myndigheten för Skolutveckling, dokumentet återfinns på Skolverkets hemsida. 4 Formulerade av den numera nedlagda myndigheten Integrationsverket, dokumentet återfinns på Länsstyrelsernas hemsida 4

5 jämförande matriser, en som rör skolan och en som rör flyktingmottagningen. Rapporten finns att läsa i sin helhet på Östsams hemsida (www.ostsam.se). Vilka generella slutsatser kan formuleras efter kartläggningen av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötland? Först och främst är det tydligt att barn och ungdomars introduktion framför allt handlar om skolgång. Om du är kille eller lyckas hamna i rätt kommun, kan den även komma att handla om fritidsaktiviteter. Men utöver det som sker inom skolans ram riktar sig introduktionen som den ser ut i dag huvudsakligen till de vuxna. Det är även tydligt att introduktionen alltför ofta blir en parallell verksamhet, isolerad från den ordinarie på flera plan: precis som titeln på rapporten anger pågår den många gånger lite i skymundan. Detta gäller både i skolans värld och i samhället i stort. Tendenser som är påtagliga för hela gruppen nyanlända återspeglas självklart även på barnen och ungdomarna. På grund av att många kommuner saknar riktlinjer för och tillsyn av verksamheten är introduktionen ofta ett vågspel vars måluppfyllelse i hög grad beror på i vilken kommun man råkar hamna. Alltför ofta hänger den på eldsjälar som gör stora insatser för barn och ungdomar men som agerar i ett sårbart och personbundet system. Tillgången till stöd och utbud av studiemöjligheter, varierar mellan kommunerna. Ett steg på vägen till att skapa en likvärdig introduktion för nyanlända barn och ungdomar, är att ta fram riktlinjer med en tydlig ansvarsfördelning, samt att kommunens insatser är föremål för kontinuerlig utvärdering och tillsyn. 5 5 Skolverket (2007) belyser att ett framgångsrikt arbete karaktäriseras bl.a. av samverkan mellan skola och föräldrar, ett reflekterande förhållningssätt vid val av organisation och arbetssätt, tydlig styrning och fungerande lokal samverkan, samt ett genomtänkt, pedagogiskt sätt att arbeta med språkutveckling. 5

6 Sammanfattande analys på regional nivå Statistik Antal mottagna barn och ungdomar med uppehållstillstånd i Östergötlands län under 2008 Ålder Flickor Pojkar Totalt år år år år år Totalt Avsaknad av riktlinjer I många kommuner saknas riktlinjer och måldokument för mottagande och introduktion av nyanlända barn och ungdomar, trots att detta är något som Skolverket rekommenderar. 6 I Söderköping och Motala finns riktlinjer i form av en handlingsplan för skolintroduktionen (på grund- respektive gymnasienivå) som formulerats i samarbete med flyktingmottagningen. I Linköping (i grund- och gymnasieskolan) och Mjölby (i Gott exempel: I Vadstena kommun grundskolan) finns riktlinjer för skolintroduktionen finns riktlinjer samt som huvudsakligen formulerats av ansvariga inom introduktionsplan formulerade; skolväsendet. Vadstena framstår som den kommun dokument som tagits fram i som kommit längst i arbetet med att utveckla samarbete mellan styrdokument för introduktionen av barn och flyktingsamordnare, rektorer, lärare ungdomar. En handlingsplan har tagits fram i och elevhälsa. Riktlinjerna anger samarbete mellan flyktingsamordnare, rektorer, tydliga tidsramar och lärare och elevhälsan. Den anger tydligt vem som ansvarsfördelning ansvarar för vad och enligt vilket tidsschema. Endast flyktingmottagningen i Finspång, Vadstena och Valdemarsviks kommun upprättar en introduktionsplan för barn och ungdomar. I de två sistnämnda sker även en rutinmässig uppföljning av planen. 6 Se Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. 6

7 Mottagande av nyanlända barn och ungdomar Alla kommuner har mer eller mindre väl utarbetade rutiner för mottagande och introduktion av nyanlända barn och ungdomar. Rutinerna består ofta av att flyktingmottagningen får en anvisning från Migrationsverket och träffar familjen för ett första möte, då flyktingsamordnaren ger en kort presentation av introduktionen och går igenom de praktiska frågor som kan uppkomma under den första tiden. I vissa kommuner (Norrköping, Motala och Valdemarsvik) finns en utsedd person med ansvar för just barn och ungdomar. Flyktingsamordnaren brukar sedan ta kontakt med ansvarig inom skolan: i de större kommunerna rör det sig i regel om en samordnare för skolintroduktionen men i de mindre kommunerna är det vanligtvis de enskilda rektorerna. De kallar familjerna till ett möte där även flyktingsamordnaren och en tolk brukar delta. Vårdnadshavare och elev ges en introduktion till skolan och för det mesta diskuteras elevens skolbakgrund, språkkunskaper och ev. särskilda behov. Det händer att även elevhälsan medverkar (se hälsofrågor ). Sedan görs ofta en kompletterande kartläggning under den första tiden i skolan. En flerpartsmodell är att förorda i det första mottagandet - med delaktighet från flyktingmottagningen, elevhälsan, skolans rektor och berörd skolpersonal. Tid för förberedelser påpekar fokusgruppsdeltagarna är A och O för ett bra mottagande. Utvecklingsarbete pågår I många kommuner, såsom Åtvidaberg, Kinda och Ödeshög, pågår i skrivande stund ett utvecklingsarbete för att ta fram riktlinjer och rutiner samt underlag för introduktionsplaner för barn och ungdomar. Det var tydligt hos flera av de intervjuade att det finns en insikt om att förändring på området behövs. Förankring och delaktighet på ledningsnivå är nödvändigt för att förändringarna ska få genomslag. I skolan ryms alla barn Flyktingmottagningen möter endast de barn som har uppehållstillstånd och som finns inom introduktionen. Skolan gör ingen skillnad, alla barn tas emot i skolan, oavsett tillståndsstatus. 7 Här är barnkonventionen och skollagen de vägledande dokumenten. Det är främst storstadsregionerna som har erfarenhet av att ta emot gömda och papperslösa barn men 7 Bl.a. barn som kommer som anhöriginvandrare, barn till arbetskraftsinvandrare och asylsökande. Notera att kommunen har skyldighet att erbjuda asylsökande skolplats men asylsökande barn har inte skolplikt. 7

8 glädjande nog verkar ingen rektor, oavsett om de har ställts inför situationen eller inte, neka några barn skolgång. Kommer det någon så är de välkomna var ett vanligt svar från rektorerna. I regel är det samma rutiner som gäller för skolintroduktionen oavsett om eleven är asylsökande, har uppehållstillstånd eller lever som gömd. Endast i en kommun skiljs eleverna åt: i Valdemarsvik finns en särskild klass för asylsökande barn men detta beror enligt rektorn främst på att Migrationsverket har ett asylboende i kommunen. Det är dessutom stor omsättning i elevgruppen och de har en annan ålder än barnen med uppehållstillstånd. Otydlig ansvarsfördelning Flyktingmottagningen bär det samordnande ansvaret för de nyanländas första tid i Sverige och skolan ansvarar för skolintroduktionen av nyanlända barn. Ansvarsfördelningen kan dock vara mer otydlig än den verkar, då det som sagt ofta saknas riktlinjer som fastställer vem som gör vad och när. Allt för ofta hamnar allt utöver skolan på flyktingmottagningen och ett dilemma är att det kan vara svårt för flyktingsamordnarna att få nyanlända elever att ingå i den ordinarie verksamheten. Det är ofta vi som får alla saker i knäet, som en flyktingsamordnare beskrivit det. Det kan t.ex. handla om att förmedla information till vårdnadshavare eller boka tolk. Samma rutiner ska gälla för kontakt med t.ex. sjukvården men ibland hamnar nyanlända lite vid sidan av och det ses som flyktingmottagningens uppgift att skapa särskilda vägar för dem. Ibland kan skolan även lämpa över ansvaret för delar av nyanländas skolgång på flyktingmottagningen. I Boxholm anser rektorn att flyktingmottagningen ska bistå med medel för modersmålsundervisning och förberedelseklasslärarens tjänst, trots att detta borde ingå i skolans ordinarie budget. Det finns även flera exempel på kommuner där ett gott samarbete sker mellan skola och flyktingmottagning. Bäst fungerar det när samarbetet är upphängt på någon tydlig struktur. I Valdemarsvik sker regelbundna träffar mellan rektor, förvaltningschef och flyktingsamordnare där man går igenom aktuella frågor som rör nyanlända och planerar framåt. I Vadstena, Söderköping och Åtvidaberg har både flyktingsamordnare och skolpersonal varit aktiva i framtagandet av en handlingsplan och riktlinjer för introduktionen av barn och ungdomar. I Vadstena är det tydligt att detta samarbete har lett till att skolan anser det lätt att få tag i flyktingsamordnaren och att de utnyttjar hennes kompetens vid behov. 8

9 Eldsjälar på gott och ont Ofta har nyanlända (vuxna) personer tät och kontinuerlig kontakt med flyktingsamordnaren under introduktionstiden, särskilt i de mindre kommunerna. Detta skapar en situation som möjliggör personliga och värdefulla kontakter men som även gör individen utelämnad åt flyktingsamordnarens position. Om relationen inte fungerar så finns det inte stora möjligheter för individen att påverka situationen. Personbundenheten ger även ett sårbart system och gör det än viktigare att det finns en struktur för en likvärdig introduktion och uppföljning av denna i regionen. Förberedelseklass eller inte? Ungefär hälften av alla kommuner placerar nyanlända elever i förberedelseklass i grundskolan (Boxholm, Finspång, Linköping, Norrköping, Motala, Valdemarsvik och Ödeshög). I Åtvidaberg finns en form av förberedelsegrupp. I Kinda, Söderköping, Mjölby, Vadstena och Ydre används integrering i vanlig klass, med möjlighet till stöd i grupp eller enskilt. Rektorn för Blåklintsskolan i Mjölby är den som starkast uttrycker att det finns en tanke bakom valet av undervisningsmodell: Gott exempel: Söderköping har ett välstrukturerat mottagande i skolan baserat på riktlinjer som tagits fram i samarbete med flyktingmottagningen. Eleverna ges hög grad individuellt stöd i början och integreras därefter i vanlig klass Principen, grundtanken som gäller är att vi tror att det är bra för barnen och ungdomar att så fort som möjligt komma ut i undervisningen, i ordinarie grupper för där lär man sig språket, svenskan och får sociala kontakter De nyanländas möjlighet att påverka valet av skolplacering är liten i början. De flesta rektorer säger dock att de försöker ta hänsyn till önskemål från vårdnadshavare och elev och att deras påverkansmöjligheter ökar längre fram under skoltiden. Valet av placeringsmodell grundar sig hos de allra flesta kommuner snarare på antalet elever och slentrianmässig placering än en genomtänkt, medveten pedagogisk strategi. Som en rektor uttryckte det så präglas verksamheten av trial and error. Det är sällan som eleven erbjuds 9

10 något alternativ till denna placering - i Linköping och i viss mån även Norrköping placeras barn i vanlig klass om det anses lämpligare men förberedelseklassmodellen är den mest använda. Individuell bedömning verkar handla mer om vilken årskurs, klass och vilka ämnen eleven ska delta i - snarare än ett avgörande om det passar eleven att gå i förberedelseklass eller inte. Det är inte min uppgift som ansvarig för kartläggningen att uttala mig om vilken placeringsmodell som är lämpligast att använda 8, det är självklart en fråga för ansvariga inom skolväsendet och föremål för anpassning utifrån lokala förutsättningar. Det är viktigt att berörda rektorer i kommunerna funderar kring lämplig placeringsmodell och gör ett medvetet val utifrån aktuell forskning och med hänsyn till flyktingmottagningen, lärarnas och elevernas/vårdnadshavarnas synpunkter. Enligt Skolverkets råd (2008) bör skolan överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven och ha beredskap att förändra sin organisation. Kontinuerlig intagning och övergång De flesta skolor har hittat former för kontinuerlig intagning och i detta hänseende verkar det, enligt vad som framkommit i kartläggningen, som att skollagen följs. Viss väntetid kan uppstå i storstäderna Linköping och Norrköping. I de kommuner där det finns en hög andel nyanlända startas nya grupper kontinuerligt. På IVIK i Norrköping och Linköping startas en ny grupp varannan vecka. Vad gäller övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisning (i de kommuner det är aktuellt) varierar graden av struktur för detta. Ett generellt problem som berör förberedelseklassverksamheten är att det finns en risk att eleverna fastnar i en särverksamhet som har liten koppling till ordinarie undervisning och övrig verksamhet på skolan. I nästan alla kommuner som använder sig av förberedelseklassmodell uttrycktes synpunkter på att eleverna stannade i klassen för länge. De 8 Myndigheten för skolutveckling skriver: Ur en aspekt är förberedelseklassen och IVIK i sig en segregerande åtgärd som i vissa fall innebär ett socialt tillbakasteg som försvårar integration, särskilt i de fall där de bedrivs som isolerade företeelser vid sidan av övrig verksamhet. Eleverna riskerar att fastna i förberedelseklasserna utan kontakt med omgivande skola och samhälle i stort. Många föräldrar till nyanlända elever generellt och däribland de sent anlända, är oroliga över att barnen i förberedelseklasser eller IVIK träffar för få svenska elever och att de därigenom inte ges möjligheter till att utveckla det svenska språket. Ur en annan aspekt försvårar förberedelseklasserna också för hela skolans personal att få den mångkulturella och språkliga kompetens som det innebär att ansvara för eleverna. / / Men förberedelseklasserna och IVIK innebär också en rad fördelar för de elever som går där, bl.a. en chans att få ett stöd som de annars inte skulle kunna få. Grupperna är små, fokus ligger på språkinlärning och stödet och engagemanget är ofta stort från lärarna. Sådana förutsättningar spelar en mycket stor roll för bl.a. traumatiserade barn. Kan man dessutom koncentrera flerspråkiga lärare till grupper där man samlat elever med samma språk kan eleverna ges undervisning i olika ämnen på sitt modersmål. (Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grundoch gymnasieskolan (2005) 10

11 mottagande lärarna kan vara motsträviga till att ta emot elever från förberedelseklass som de anser kan innebära merjobb. Flyktingsamordnaren i Finspång berättar: Vi möter det dagligen i skolorna också, när man ska försöka flytta över barnen som går i förberedelseklass. Då möts man alltid av: kan de så mycket svenska? Kommer de att klara sig? Men det är någonting som inte ska ifrågasättas. Har lärarna i förberedelseklassen gjort den bedömningen så ska de gå successivt över till ordinarie klass. Så det här ifrågasättandet kan jag uppleva som ett rasistiskt beteende. I Finspång (gymnasieskolan Bergska skolan), Boxholm (Stenbocksskolan) och i Ödeshög (Lysingsskolan) saknas genomtänkta strategier för övergång till ordinarie undervisning. Det hamnar ofta på läraren i förberedelseklassen att som en lärare säger tjata in eleverna i klasserna. Ungdomarna känner ofta själva av det motstånd som finns och flera lärare berättar att de ofta hellre vill vara i förberedelseklassen. Linköping och Norrköping har hittat bättre former för att slussa ut eleverna i ordinarie klasser. Individuellt stöd vid övergång till vanlig klass lyfts fram som en framgångsfaktor i både intervjuer och fokusgrupper. Planer och åtgärdsprogram I alla kommuner, utom på gymnasienivå i Finspångs kommun 9, upprättas en individuell utvecklings- eller studieplan för de nyanlända eleverna i skolan, något som skollagen fastslår ska gälla för samtliga elever. Vad gäller användningen av åtgärdsprogram varierar detta mellan kommunerna. Vissa skolor anger att de använder åtgärdsprogram eftersom det nästintill är självskrivet att nyanlända elever är i behov av en anpassad studiegång och kommer att ha svårt att uppnå målen. Andra rektorer är mer sparsamma med användningen av åtgärdsprogram och menar att bristande svenskkunskaper inte är tillräckligt skäl för ett åtgärdsprogram. 10 Åtgärdsprogrammens användbarhet är rektorerna bäst skickade att bedöma men det är viktigt att en medveten avvägning görs på individuell basis så att nyanlända elever inte glöms bort i detta hänseende. Enligt den information som kartläggningen bygger på finns 9 I fallet med Finspång är det en individuell studieplan som bör upprättas då eleverna går på gymnasieskolan 10 Grundskoleförordningen (1994:1194) kap 5 anger att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 11

12 det ingen kommun som sammanlänkar flyktingmottagningens ev. introduktionsplan med skolornas IUP; något som kanske kan vara värt att fundera över med tanke på de potentiella samverkans- och samordningsvinster som kan uppstå. Kartläggning av tidigare kunskaper I de allra flesta kommuner genomförs någon form av kartläggning av den nyanlända elevens skolbakgrund. 11 I majoriteten av samtal används tolk och vårdnadshavaren är delaktig i kartläggningssamtalet. Linköping, Norrköping och Söderköping utgör exempel på kommuner som har välutarbetade rutiner kring detta. I Finspång, Boxholm och Åtvidaberg kan kartläggningsarbetet utvecklas och ansvarsfördelningen tydliggöras. Det som gäller för alla kommuner är att en fördjupad kartläggning är viktig för att eleven ska få rätt placering och ha möjlighet att avancera i skolsystemet så snabbt som möjligt. Kartläggningen bör ske stegvis och även inkludera intressen och behov - inte bara tidigare kunskaper. Avsaknad av kunskaper i svenska ska inte medföra att utvecklingen i andra ämnen blir lidande. Som en rektor uttryckte det: det behövs en insikt om att elever som kommer hit inte är tomma påsar utan att det finns saker att plocka fram. Det är få kommuner som ger eleverna möjlighet att validera tidigare kunskaper mot nationella mål. Flera rektorer uttrycker dock att det vore en bra idé och vill undersöka möjligheten vidare. Det råder emellertid en viss förvirring kring om validering endast kan användas för elever med dokumenterade kunskaper. På IVIK på Berzeliusskolan i Linköping har försök med validering gjorts med hjälp av Högskoleverket. Rektorn påpekar dock att det är sällan eleverna har med sig dokumentation från hemlandet. På gymnasieskolor i Motala och Norrköping har nyanlända elever haft möjlighet att tentera av tidigare kunskaper. Den biträdande rektorn för Hagagymnasiet förklarar att skolan har försökt att lösa valideringsfrågan internt på enheten men hon önskar ökat samarbete med andra skolor för att bredda de möjligheterna. På gymnasiet i Finspång berättar rektorn att nyanlända elever inte har haft möjlighet att validera sina tidigare kunskaper mot nationella mål. Däremot har validering tillämpats för ungdomar som gått på gymnasieskolan och flyttat utomlands och sedan kommit tillbaka till skolan i Finspång. Varför det då inte kan användas för nyanlända 11 Se Skolverkets allmänna råd för rekommendationer kring kartläggning av tidigare kunskaper (www.skolverket.se). 12

13 ungdomar är oklart. Tydligt är att fler skolor behöver fundera kring validering, som är av särskild vikt för sent anlända elever. Kanske kan en regional fortbildning ske inom detta område? Kunskapstester - vad mäter de? Gott exempel: I Söderköping Flera rektorer uttrycker att de har funderat på hur används performansanalys för att skolan ska utforma tester så att de mäter kunskaper i komma bortom språksvårigheter och det aktuella ämnet och inte brister i kunna fånga elevernas kunskaper svenskkunskaper. Några skolor använder sig av - eller skulle önska att de kunde använda sig av - tester på modersmålet. Rektorn för Lovisebergsskolan i Valdemarsvik undersökte frågan hos Skolverket tillsammans med ansvarig lärare. De nationella proven fanns inte tillgängliga på modersmålet men Skolverket rekommenderade skolan att välja ut ett antal områden och förklara dessa för barnen, med hjälp av tolk om det behövdes. Rektorn påpekar dock att det är luddiga riktlinjer inom området och att det är en brist att de nationella proven inte finns på andra språk än svenska. Fler rektorer poängterar att det är fler elever än nyanlända som faller på språket, vilket innebär att gemensamma verktyg bör kunna användas. I Söderköping används performansanalys 12 för att komma åt den bakomliggande kunskapen och inte stirra sig blind på stavfel. Lärarna har fått fortbildning i metoden och arbetar just nu med att utveckla bedömningsarbetet. En rektor påpekar att det testas för mycket och ifrågasätter vad det är man mäter. Återkoppling via skriftliga omdömen kan ibland vara mer rättvisande än betyg, menar flera rektorer. En utvecklingsmöjlighet på området skulle vara att knyta modersmålslärarna till testsituationen som har större möjligheter att vägleda och översätta prov till modersmålet. 13 Sent anlända ungdomar Det finns sällan någon särskild strategi för introduktion av sent anlända ungdomar 14, trots att Skolverket och Myndigheten för skolutveckling betonat att denna grupp har svårare att 12 Ett pedagogiskt verktyg för att fånga kunskaper bakom ev. språksvårigheter. 13 Myndigheten för skolutveckling skriver ett sätt att finna mer rättvisande bedömningsinstrument skulle kunna vara att utveckla tester och prov i olika ämnen som kan utföras på elevernas modersmål. Skolan och skolsystemet skulle därmed kunna utveckla sin kapacitet att omfatta alla och anpassa sig till eleverna, och inte bara tvärtom. På så sätt skulle skolan verkligen kunna bedöma elevernas kunskaper i de ämnen som proven gäller, och inte bara elevernas kunskaper, eller snarare bristande kunskaper, i svenska språket. Man borde också kunna bygga ut möjligheterna att genomföra prov med tolk. (Ur: Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan (2005). 14 Ungdomar som kommit efter tolv års ålder. 13

14 tillgodogöra sig introduktionen och hinna ikapp de svenska eleverna. 15 Även skolpersonal som deltog i fokusgrupperna vittnade om att sent anlända elever är i behov av extra resurser. En rektor påpekade att det är samma rutiner som gäller för sent anlända men det är mer bråttom med ett kraftfullt och välanpassat stöd. Ofta tas dock inte något helhetsgrepp om dessa ungdomar utan det görs provisoriska lösningar (se gymnasieungdomar ). En rekommendation för alla kommuner i Östergötland är att skolorna borde ha beredskap och en strategi för att ta emot sent anlända ungdomar. 16 Gymnasieskolan I de kommuner som gymnasieskolan särskilt har uppmärksammats i kartläggningsarbetet (Motala, Goda exempel: IVIK i Linköping Finspång, Norrköping, Linköping) har tydliga och Norrköping har gjort en skillnader i likvärdighet blivit synliga. De större kommunerna har välutarbetade introduktionsprogram (IVIK) med rutiner för kartläggning av tidigare kunskap, tydlig nivåindelning, struktur för övergång från IVIK och extra stöd i undervisningen. De tydlig nivåindelning som gör det möjligt att i hög grad individuellt anpassa undervisningen och skapa förståelse hos eleverna för hur de ska avancera i systemet huvudsakliga utvecklingsområdena handlar här om att integrera IVIK-eleverna i skolans övriga verksamhet, skapa sociala kontakter mellan eleverna och främja vägen ut från IVIK genom bl.a. praktikplatser. Gott exempel: På Individuella programmet i Motala kommun finns möjlighet att få stöd från IVprogrammets Det största utvecklingsbehovet vad gäller lärare efter övergång gymnasieungdomar utgör bristen på interkommunal samverkan kring studieplatser. I Åtvidaberg och till nationellt program samt att lägga upp en anpassad studieplan Finspång finns ingen genomtänkt strategi för hur gymnasieungdomar ska slussas in i det svenska systemet och ges möjligheter att så snabbt som möjligt uppnå behörighet och komma vidare i arbetslivet eller studier. I Finspång har 15 Skolverket (2007) konstaterar att nyanlända elever når betydligt sämre resultat än både elever med svensk bakgrund och elever födda utomlands som kommit till Sverige innan skolstarten. Bland elever som är födda utomlands och som anlänt till Sverige senare än årskurs ett var andelen behöriga till gymnasiet 55,6 % medan motsvarande andel för elever som anlänt till Sverige tidigare var 82, 8 %. 16 Myndigheten för skolutveckling (2005) konstaterar: Otydligheter i kommunens ansvarstagande kan få allvarliga konsekvenser, särskilt för de sent anlända ungdomarna. Det finns en risk att de äldre ungdomarna i gymnasieåldern faller mellan stolarna om de varken klarar ordinarie gymnasieskola eller arbetsmarknadens krav samtidigt som kommunens ansvar för dem minskar. 14

15 ungdomarna i förberedelseklassen på gymnasiet varken en IUP, trots att detta är krav enligt skollagen, eller möjlighet till heltidsstudier. I Åtvidaberg placeras ungefär hälften av ungdomarna inom vuxenutbildningen och/eller läser ett fåtal timmar i veckan inom gymnasieskolan, utan tillgång till särskilt anpassat stöd. En elev som deltog i fokusgruppen berättar att hon önskar att hon fick fler undervisningstimmar och individuellt stöd i klassen. Hon säger: Problemet för oss som bor i Åtvidaberg, det är skolan. Vi har inte samma möjligheter som vi vill. De lösningar som används beskriver en förberedelseklasslärare som livräddning snarare än en genomtänkt strategi. Trots önskemål från eleverna samt att det skulle öka deras framtida möjligheter har de inte fått möjlighet att läsa vid gymnasieskolor i andra kommuner. I Kinda och Söderköping köps däremot platser vid IVIK i de närliggande större städerna. Likvärdiga möjligheter vad gäller gymnasieungdomar måste således skapas genom ett system för interkommunal samverkan på området. Även utökad tillgång till PRIV-platser skulle främja nyanländas framtidsmöjligheter och öka kontakten med svenska elever på nationella program, något som ungdomarna i fokusgruppen själva önskar. Ett annat behovsområde rör den praxis som finns inom vissa kommuner att placera ungdomar i gymnasieålder inom vuxenutbildningen (detta sker i Åtvidaberg, Finspång, Ödeshög och Motala). Det är tveksamt om det skulle vara acceptabelt att placera svenska ungdomar i en kompletterande undervisningsform tillsammans med sina föräldrar. Detta är något de nyanlända ungdomarna själva reagerar emot. Systemet är ofta en provisorisk lösning för att kortsiktigt fylla ut de luckor som finns kring gymnasieutbildningen och en följd av avsaknaden av interkommunal samverkan. Ungdomar i gränsålder år är extra utsatta för dessa provisoriska lösningar. En ökad flexibilitet kring gymnasieintag, utifrån individens egna önskemål, vore att föredra. Detta praktiseras i vissa kommuner (såsom Mjölby). 15

16 Studie- och yrkesvägledning Det är även värt att reflektera över hur tillgängligheten ser ut vad gäller studie- och yrkesvägledning för nyanlända ungdomar. Endast ett fåtal skolor (IVIK i Linköping och Norrköping) har en resurs särskilt avsatt för målgruppen. Som nyanländ är behovet av att få vägledning kring vilka utbildnings- och arbetsmöjligheter som finns i Gott exempel: På IVIK i Norrköping träffar eleverna en studie- och yrkesvägledare vid skolstart för att redan då påbörja tankar kring vad som ska ske efter IVIK Sverige sannolikt förhållandevis stort, inte minst när det gäller att skapa mening och motivation för språkinlärningen och framtida möjligheter. Sett utifrån det perspektivet borde det vara angeläget att det tidigt finns vägledning att tillgå som är språk- och nivåanpassad efter individens behov. Utvecklingsarbetet som pågår i regionen för att säkerställa en likvärdig miniminivå på studie- och yrkesvägledning är en välkommen ansats. Därutöver krävs en riktad Gott exempel: IVIK i Linköping satsning för att tillgodose nyanlända elevers behov av har tillsatt en studie- och fördjupad vägledning, förslagsvis i form av yrkesvägledare på heltid, då behovet av vägledning bedömdes vara stort. Rektorn satsar även på riktad kompetensutveckling för kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna samt en direkt informationsinsats gentemot de nyanlända ungdomarna. Precis som deltagarna i fokusgruppen med skolpersonal påpekade, bör denna studie- och yrkesvägledare tolkanvändning vara lika självklar i dessa sammanhang. Ansvariga för IVIK i Norrköping har funderat extra kring det här och ser till att IVIK-elever träffar en studie- och yrkesvägledare redan i samband med skolstart: Vi vill så tidigt som möjligt påbörja tankarna om vad som händer efter IVIK. IVIK är ju bara en parantes, där ska man ju inte vara. Och om man ska vara där ska man vara där så kort tid som möjligt. Så det gäller att komma igång, att man har ett tydligt mål. Och då behöver ju eleven bli informerad: vad kan vi göra, vad kan jag göra, vad finns det för program att välja mellan? 16

17 Modersmålsundervisning Det finns uppenbara luckor kring modersmålsundervisningen i regionen. Även här är det mindre kommuner som har svårt att tillgodose de behov som finns. 17 Det är tydligt att rektorer inte alltid känner till, eller agerar utifrån de förordningar som styr modersmålsundervisningen. 18 Studiehandledning 19 utnyttjas främst i de större kommunerna men anses av berörda rektorer och skolpersonal i fokusgrupperna vara en stor tillgång i undervisningen. Ett förslag som uppkom vid ett flertal tillfällen i kartläggningsarbetet var att skapa en regional pool/nätverk av modersmålslärare, vilket skulle underlätta för mindre kommuner att tillgodose de behov som finns. Det är även tydligt att samarbete mellan modersmålslärare/studiehandledare och klasslärare bör utvecklas, något som modersmålslärarna i fokusgruppen själva påpekar. Ett sätt att realisera detta vore att i högre grad knyta Gott exempel: I Norrköpings modersmålslärarna till ordinarie arbetslag och kommun görs försök att undervisa i utnyttja deras kompetens i t.ex. studie- och engelska på arabiska yrkesvägledningssammanhang, vid provtillfällen och i kontakten med vårdnadshavare. Engelskundervisning Engelska är ett nyckelämne när det gäller nyanländas möjligheter att komma vidare till gymnasium och högre studier. Eleverna ges dock sällan möjlighet att studera engelska utan att de behärskar svenska fullt ut. I ett fåtal kommuner finns möjlighet till nybörjargrupper i engelska (Linköping, Motala och Norrköping) och i Norrköping görs försök att undervisa i engelska på arabiska, initiativ som fler kommuner borde anamma. Allt för ofta får engelskan ligga på is och nyanlända elever förlorar värdefull tid för att skapa behörighet till gymnasieskolan. 20 I Motala kan elever läsa grundskolengelska samtidigt som de deltar i 17 Enligt Skolverkets allmänna råd bör kommunen inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk samt vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor (se 18 Grundskoleförordningen (1994:1194) anger att: 9 Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om 1. eleven har grundläggande kunskaper i språket, och 2. eleven önskar få sådan undervisning. Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. 19 Grundskoleförordningen (1997:599) anger att en elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. 20 Enligt Skolverkets allmänna råd bör skolan ta vara på elevens ämneskunskaper och utveckla dem vidare (se 17

18 gymnasieskolan. I de fall det inte finns möjlighet till anpassad undervisning i grupp bör nyanlända elever ges särskilt stöd. Särskoleverksamhet Särskoleverksamheten är något som borde studeras separat och på djupet. I föreliggande kartläggning har frågor ställts kring särskoleplacering av nyanlända barn och deras tillgång till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. De flesta kommuner har dock lite erfarenhet av nyanlända särskolebarn. Ofta berättar flyktingsamordnaren att det är samma rutiner som gäller för nyanlända i behov av särskola som för andra barn. Expertis kopplas in och flyktingsamordnaren fungerar vanligtvis som en länk däremellan. Avsaknad av gemensamt språk kan självklart försvåra den bedömning som behöver göras. Flera flyktingsamordnare och rektorer påpekar dock att det finns en risk att traumatiseringar förväxlas med inlärningssvårigheter, ett område som borde utforskas vidare. Stora kommuner har till skillnad från de mindre, ofta väl utarbetade rutiner kring mottagande av särskolebarn. I Norrköpings kommun kartläggs barn i behov av särskola vid det första samtalet med rektorn för Interkulturella språkenheten. Vid samtalet görs en första bedömning för att se om det behövs en utredning. Skolsköterska och skolläkare kallas in för en medicinsk bedömning. Den pedagogiska och psykologiska bedömningen tar längre tid och det finns inte någon rutin att utföra detta med nyanlända barn. Oftast behöver de gå en tid i förberedelseklass för att det ska kunna göras en korrekt uppskattning. Rektorn berättar att många av de nyanlända särskolebarnen inte har gått i skolan, antingen på grund av att de blivit utestängda, eller på grund av föräldrarnas rädsla. När de sedan placeras i träningsklass kan de göra stora framsteg. Ett barn som gått två år i träningsklass och som tidigare inte gått alls i skolan går nu i vanlig förberedelseklass. Skolan upptäckte att det rörde sig om en allvarlig talförsening och den ansvariga enheten gick in med extra resurser. Rektorn för IKSE säger att det är svårt att ha ständig beredskap för en särskolegrupp som inte kan svenska. Däremot föreslår han att det borde finnas en rutin att sätta in resurser vid särskilda behov - till exempel fördjupade intervjuer ledda av en psykolog. Funktionshinder Eventuellt funktionshinder uppmärksammas, om inte innan, så i samband med kartläggningen vid flyktingmottagningen. Enligt flyktingsamordnarna sätts de normala rutinerna för 18

19 habilitering och assistens in även när det gäller nyanlända barn med funktionshinder. Detta område är dock i behov av ytterligare efterforskning. Barn i förskoleålder Barn i förskola placeras i regel i vanliga grupper. I några kommuner erbjuds barnen extra stöd på modersmålet (i Linköping av s.k. modersmålstränare, i Boxholm genom ett tidsbegränsat projekt, i Valdemarsvik och Kinda av SFI-elever samt i Motala där en särskild dagverksamhet för nyanlända barnfamiljer drivs av flyktingmottagningen). Resurspersonerna på Gott exempel: I Kinda kommun modersmålet fungerar då som en länk mellan finns en öppen förskola med en vårdnadshavare och barn samt barn och resurs avsatt till stöd för nyanlända förskolepersonal, vilket i de flesta fall är mycket uppskattat. Problem kring förskolan är väntetid på plats vilket gör att vårdnadshavarna förlorar familjer en eftermiddag i veckan, vilket bekostas av flyktingmottagningen värdefull introduktionstid. Ett problem som även får genusrelaterade konsekvenser då det ofta är mammorna som stannar hemma, och barnen riskerar att bli isolerade från andra barn. Gott exempel: Dagverksamheten Galaxen i Motala som drivs av flyktingmottagningen. Stöd finns Samverkan tillängligt på modersmålet vilket Den huvudsakliga samverkan som finns kring underlättar god information till nyanlända barn och ungdomar sker mellan vårdnadshavare om skola och flyktingmottagningen och skolan. Socialtjänsten barnomsorg. Vårdnadshavarna har kopplas in vid behov, vilket enligt de flesta möjlighet att läsa SFI i anslutning flyktingsamordnare fungerar bra. Röster från till Galaxen. Men en fråga återstår skolpersonal i fokusgrupperna påpekar dock att hur ska man locka papporna till samarbetet med socialtjänsten kan fungera bättre på verksamheten? vissa håll. Kontakt med sjukvården sker mer eller mindre rutinmässigt (se hälsofrågor ). I några fall sker samarbete med ideella föreningar (se boende och sociala frågor ). Samarbetet med närsamhället kring nyanlända barn och ungdomar är överlag ett utvecklingsbehov i de allra flesta kommuner. 21 Vad gäller samverkan 21 I Skolverkets allmänna råd för nyanlända elever anges att kommunen bör verka för att samarbetet mellan olika berörda parter i närsamhället utvecklas 19

20 med andra kommuner sker detta främst när det handlar om kompetensutveckling (studiebesök, nätverk av modersmålslärare osv.), samt i begränsad omfattning i fråga om studieplatser. Kinda, Söderköping och Vadstena är exempel på kommuner som köper platser för nyanlända (främst i gymnasieålder) i större kommuner. Åtvidaberg och Finspång är exempel på kommuner där denna möjlighet inte utnyttjas. Som tidigare påpekats är ett utvecklingsområde att skapa rutiner för interkommunal samverkan vad gäller studieplatser och på så sätt utöka utbudet för nyanlända barn och ungdomar. Detta för att målet om en likvärdig introduktion ska uppnås, oavsett vilken kommun den nyanlända hamnar i. Parallell verksamhet Samarbetet internt inom kommunen samt inom skolan är ett annat utvecklingsområde. Verksamhet som berör nyanlända (flyktingmottagningen eller förberedelseklassen) sker, som titeln på rapporten anger, ofta lite i skymundan. Det är nödvändigt att öka samarbetet på skolan och placera de nyanlända eleverna mitt i skolan, bland andra elever. Nu finns de alltför ofta längst ner i korridoren, eller bokstavligen i en separat byggnad. Detta var något som både skolpersonal och de nyanlända ungdomarna själva berättade om i fokusgrupperna. En lärare som deltog i fokusgruppen säger: Det som är nyckelordet tror jag ändå är samverkan - så att inte svenska som andraspråkslärare och elever sitter placerade någonstans i tjotaheiti och inte är med i övriga sammanhang och liksom, ämneslärare och svenska som andraspråkslärare har sina olika platser i personalrummet. Alltså samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och ämneslärare tror jag är jätteviktigt. Alla lärare måste ta ett gemensamt ansvar - på något sätt. Det är även denna marginalisering som flyktingmottagningen får känna av när det gäller den otydliga ansvarsfördelningen som beskrevs ovan. Förberedelseklasslärare, modersmålslärare och andra som möter de nyanlända eleverna i vardagen behöver ingå i ordinarie undervisning och frågor som rör nyanlända måste medvetet upp på den generella agendan. Kompetensutveckling för all personal kring frågor som rör språkutveckling, mångkulturalitet, antidiskriminering och flyktingspecifik ohälsa kan vara en möjlig väg för att integrera verksamheten på skolan. Rektorn för Hagagymnasiet i Norrköping förklarar vilka förändringar som krävs: 20

21 Man skulle kunna flytta ut det här [IVIK] på de fyra gymnasieskolorna. Placera verksamheten mitt i skolan så att alla ser dem, så det blir en helt naturlig del av den skolan. De nyanlända eleverna måste få hjälp att lyftas upp, och de måste få hjälp att få samma status som all annan verksamhet på skolan. Och ett sätt kan då vara att placera dem mitt i, inte undangömda i källaren eller längst ut i korridoren. Samverkan med vårdnadshavare Samverkan med vårdnadshavare är ett område som är svårt att fånga in men som diskuterades i alla intervjuer. 22 Från flyktingmottagningens sida sker kontakter naturligt och kontinuerligt med vårdnadshavarna, som ju själva deltar i introduktionen. För skolans del sker kontakterna med vårdnadshavarna främst i samband med det första mötet, vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Enligt uppgifter från kartläggningen anlitas tolk i hög grad i kontakten med vårdnadshavare. Det har framkommit att det i något fall görs anpassningar för att tillgodose andra föräldrars önskemål på bekostnad av de nyanlända, vilket självklart inte är acceptabelt. 23 Bara ett fåtal kommuner använder skriftlig information på modersmålet i kontakt med vårdnadshavare, något som skulle kunna utvecklas. Ett förslag som uppkom i intervjuerna, var att på regional nivå skapa ett standardiserat material på de största språken med information om skolsystemet samt rättigheter och skyldigheter. Även formen för kontakt med vårdnadshavarna är i behov av utforskning. Rektorerna berättar att nyanlända föräldrars uppslutning till föräldramöten ibland är dålig. Rektorn för Hagagymnasiet i Norrköping, Pia Alm Böö, har förslag kring förbättringar på området: genom att upprätta föräldragrupper på skolan skulle alla mammor och/eller pappor kunna komma en gång i veckan och ställa frågor. Hon förklarar bakgrunden till detta förslag: Men föräldrarna, ja de befinner sig långt borta ibland, upplever jag. De svenska föräldrarna är ju inne i det här automatiskt, för de har ju varit där själva / / skolan borde hitta andra former och bjuda in dem lite mer tror jag. Även flyktingmottagningen kan ordna forum där nyanlända föräldrar får möjlighet att fundera kring föräldrarollen i Sverige, skolsystemet och samhället i stort samt få kunskap om 22 Samverkan med vårdnadshavare är även något som Skolverket lyfter fram i sina allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (se 23 Detta fall gällde uttryckt irritation från övriga föräldrar kring tolkanvändning under pågående föräldramöte i Katarinaskolan i Vadstena, varpå det beslutades att nyanlända föräldrar skulle få information från tolken i efterhand. Detta är en anpassning som minskar nyanländas föräldrars möjlighet att tillgodogöra sig information på lika villkor. 21

22 sina rättigheter. Detta var något som föräldrarna i fokusgruppen uttryckte önskemål om. De påpekar att skolsystemet i Sverige är annorlunda från deras hemländer och mer information än vad som idag ges är nödvändig. En förälder förklarar: Som förälder är det viktigaste barnens framtid. Det enda jag tänker på är att min son ska lyckas i livet, och få en bra utbildning, så hög som möjligt och bli akademiker. Men med tanke på att jag känner mig osäker kring samhället och dess regler jag känner att jag inte kan vägleda honom, och kanske inte räcker till för att stödja honom i hans resa mot målet. Det finns kommuner som har gjort särskilda satsningar på nyanlända föräldrar - Motala kommun har sin introduktionsverksamhet Galaxen där barnen får gå i förskolan och föräldrarna får information och SFI-undervisning. I Åtvidaberg sker ett samarbete mellan familjecentralen och flyktingmottagningen som ger föräldrarna information vid fem tillfällen kring föräldraskap, barnuppfostran, hälsa och lagstiftning. Även i Norrköping gjordes försök med föräldragrupper i samarbete mellan flyktingmottagningen och Svenska kyrkan. Detta initiativ uppskattades av deltagarna men lades ner på grund av resursbrist. Ekonomi I över hälften av alla kommuner tilldelas skolan särskilda medel för nyanlända barn och ungdomars introduktion. Det är bara fyra kommuner som inte tilldelar skolan extra ekonomiskt stöd för insatser kring nyanlända barn (Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög). Summan som tilldelas skolan från schablonen varierar mellan kr och kr per individ och går antingen via utbildningsförvaltningen till skolan eller direkt från flyktingmottagningen till skolan. I vissa kommuner tilldelas skolorna extra kommunala medel för Gott exempel: Gott exempel: I mottagande av nyanlända (t.ex. Linköping och Norrköping tilldelas förskola/skola Mjölby). De särskilda medlen är sällan särskilda medel. individknutna utan tanken är att de ska användas Flyktingmottagningen ger för gruppspecifika insatser. I Norrköpings information om hur dessa medel är kommun ger flyktingmottagningen information till tänkta att användas skola och förskola om hur de särskilda medlen är tänkta att användas och vad som åsyftas med flyktingspecifika insatser. I många kommuner finns utrymme för misstanke om att de särskilda medlen hamnar i skolans stora pengapåse och sällan går till riktade insatser för nyanlända barn. En rekommendation är således att varje 22

23 kommun - flyktingmottagningen i samarbete med ansvariga inom skolväsendet fastställer ett antal kriterier för hur de särskilda medel som ev. tilldelas nyanlända ska användas. Dessutom bör medlen vara knutna till en redovisning och uppföljning av insatser från flyktingmottagningens sida. Ett fåtal kommuner har rutiner för begäran av extraordinära insatser. Skolan och flyktingmottagningen bör uppmärksamma att de kan söka stöd för extraordinära insatser från Migrationsverket. I Linköpings kommun finns en välfungerande rutin för ansökan och informationsspridning kring extraordinära insatser, en kompetens som skulle kunna nyttjas i ett regionalt sammanhang. Kännedom om möjligheten att återsöka medel från Migrationsverket för asylsökande barn är dock god inom skolans värld. På frågan om finansieringen täcker ev. merkostnader för nyanlända barn och ungdomar framkommer ingen enhetlig bild, vilket inte är anmärkningsvärt med tanke på de vitt skilda omständigheterna kring finansiering som finns i kommunerna. Det har även funnits oklarheter kring finansiering av modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk - i vissa fall anser rektorer att det bör bekostas av flyktingmottagningen. Finansieringen på detta område bör klargöras utifrån de riktlinjer som finns från Skolverkets sida. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering utgör ett stort behovsområde när det gäller barn och ungdomars introduktion 24. Vad gäller uppföljning på individuell nivå har skolan goda rutiner i samband med utvecklingssamtal, elevvårdskonferenser och föräldrakontakter. Nyanlända barn ingår helt enkelt i den befintliga strukturen för uppföljning. Från flyktingmottagningens sida är den individuella uppföljningen däremot mycket mer sporadisk. Ofta har flyktingsamordnaren tät och kontinuerlig kontakt med den nyanlända familjen men saknar formaliserade rutiner för hur och när uppföljningen ska ske. Ett mindre sårbart system för uppföljning bör skapas där det tydligt framkommer vem som ansvarar för uppföljningen, vad som bör diskuteras, vilka 24 Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger bl.a. att kommunen bör utvärdera effekterna av de kommunala riktlinjerna samt att skolan regelbundet bör se över sina rutiner för mottagning och introduktion och utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven. Skolverket konstaterar i sitt förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever (2007): När utbildningens utveckling inte beskrivs på kommunal nivå och utbildningen inte följs upp är rektors roll ofta att skapa och förvalta en organisatorisk modell. Inom denna modell är arbetet därefter lärarstyrt och beroende, för sin kvalitet, av engagerade eldsjälar. Detta sätt att styra verksamheten gör att den modell skolan hittat befästs och eventuellt förbättras men sällan ifrågasätts. Alternativa lösningar undersöks inte. Skolan och kommunen har därför sällan en tydlig bild av om utbildningen ger de bästa förutsättningarna för nyanlända elevers allsidiga kunskapsutveckling eller av hur utbildningen leder till läroplanens övriga mål. 23

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Barnets/ungdomens kön? Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Födelseår 1979-1984 61 13,6 1985-1988 168 37,7 1989-1992 139 31,2 1992-1995 78 17,4 Total 446 100 Obesvarade 3 0,71

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Behov av extra medel för att skapa struktur kring nyanlända barn/elever

Behov av extra medel för att skapa struktur kring nyanlända barn/elever 1/5 Utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: 015-03-5 Förvaltning: Utbildningsförvaltningen Handläggare: Integrationsgruppen: Tommy Pettersson, Birgitta Eskilsson, Agneta Eriksson och Ann-Charlotte Mellgren

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng 22 januari 2008 Kerstin Alfhagen 1 Innehållsförteckning 1. Uppdraget...3 2. Definitioner...3 2.1. Skolpeng...3 2.2. Elevpeng/a-pris...3 2.3.

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever

Utbildning av nyanlända elever Utbildning av nyanlända elever - organisation i Vännäs kommun 2010 Förord Riktlinjerna i det kommunövergripande dokumentet samt organisationen i det lokala dokumentet för Vännäs kommun ska, av kommunens

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN. Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet

UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN. Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet Samverkan Seminarieserie Kartläggningsunderlag Kommungemensammariktlinjer Utvecklingsarbete i regionen

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:45

Regeringens proposition 2014/15:45 Regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Prop. 2014/15:45 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 december 2014 Stefan

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Övergripande granskningsrapport 2009:3 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:3 Diarienummer 00-2008-474 Stockholm

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer