Värdegrunden, islam och Sverige.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdegrunden, islam och Sverige."

Transkript

1 Värdegrunden, islam och Sverige. Om integration och juridiska koncept i shari c a och fiqh. To be a muslim is to learn Tariq Ramadan 2004 There is only dar-of possibilities Ajmal Masroor 2005 D-uppsats 10p Per Edvin Backman Institutionen för Omvärldsstudier av människans villkor Handledare: Jonathan Peste/Isabell Shierenbeck VT 2005

2 Förkortningar SFI = Svenska för invandrare ECFR = European Council of fatwa and research Innehåll 1: Inledning : Problem och frågeställning 4 3: Språkhantering : Disposition 5 5: Avgränsningar. 6 6: Metod, material :1 Sekundär och Primärkällor : Islam, muslimer, islamer och islamism Islam i Sverige Kort introduktion till shari c a Muslimska ideologiska grupperingar. 12 8: Om integration och invandrarpolitik.14 9: Religionsfrihet : Gemensam värdegrund : Islamska begrepp Ijmā c Maşlaha c Urf Ijtihad Talfiiq Qiyas Uşūl Shūrā Bid c a Sakhkhara Umma Dar-begreppet : Resultat och intervju redovisning 29 13: Slutsatser : Källförteckning : Bilaga. 43 2

3 1. Inledning Denna uppsats handlar om den svenska värdegrunden och möjliga teoretiska aspekter och beröringspunkter i islamsk idétradition. Jag har också undersökt hur några ledande muslimer ställer sig till detsamma och vilka beröringspunkter de anser att islam har med den gemensamma värdegrunden. Ämnesvalet är gjort utifrån det faktum att vi i läroplaner och riktlinjer för integrationspolitik talar om en gemensam svensk värdegrund. De islamska termerna är valda utifrån flera års studier av mellanöstern och islam och frågor om demokrati, reform, modernisering o.s.v. är ofta förknippade med en del av denna terminologi. Det stod också tidigt klart att det inte gick att finna ett speciellt svenskt islam, snarare bör vi tala om ett europeiskt islam eller ett internationellt islam. Ämnesvalet är också gjort utifrån det faktum att jag tycker mig se en tilltagande islamofobi 1 Många uppfattar kanske shari c a som något hotfullt, trots att det, som vi skall se, inte finns någon som vet vad shari c a är. Shari c a kan närmast beskrivas som en process, en ständigt föränderlig väg. Det finns en mängd exempel där fördomar och missförstånd görs till politik. 2 Huntingtons teori om civilisationernas kamp är kanske det mest skrämmande 3. En del muslimer upplever också sin situation i Sverige som ganska pressad då de inte får gehör för en del av sina mest grundläggande behov 4. Därför vill jag undersöka om det finns en debatt inom de muslimska grupperna och om vissa av islams grundläggande koncept diskuteras. Uppsatsen är ämnad att presentera olika möjliga verktyg och definitioner i en pågående debatt. Etik och värdegrunder är en mycket inexakt vetenskap och att komma till ett definitivt svar torde vara omöjligt, för att inte säga förmätet. Jag skulle också vilja rikta ett tack till Sharif Barakat för arabisk språkgranskning och till Göran Larsson för mycket kvalificerad information, vilket visat mig vägen för detta arbete. 1 Se bl.a. Larsson, G Muslimer I Sverige, Ett år efter 11 September nedladdat den 19/ På denna sida saluförs argument om att islams historiska expansion skulle ha varit orsakad av uteslutande miltära maktmedel. De som studerat ämnet vet att de ekonomiska, teologiska och språkliga aspekterna, var för sig, hade lika stor betydelse. En alternativ översättning av ordet islam är fred och ordet har samma semitiska rot som ordet fred, salam. 3 Se bl.a. palmecenter.se/article.asp?article_id=3582, nedladdat

4 2. Problem och frågeställning Vilka teoretiska möjligheter finns i den muslimska rätts och idéhistorien för att närma islam till vad vi kallar en västerländsk eller svensk värdegrund? Vilka verktyg finns det stöd för i Koranen, hadither och i tidigare shari c a tolkningar? Vilka nytolkningar kan göras och hur sätts detta i en svensk/europeisk kontext? Jag förväntar mig inte att få uttömmande svar eller universella lösningar på dessa problem, utan ämnar snarare lämna, ett förhoppningsvis, viktigt bidrag till en stor och pågående debatt. Denna debatt är nödvändig och angelägen, då Sverige är statt i förändring och vårt lands etniska och religiösa karta ritas om i en tidigare okänd omfattning. För att belysa problematiken i detta specialområde har jag först försökt att definiera vad en svensk värdegrund egentligen är och därefter är mitt egentliga tema att undersöka om och hur islam kan närma sig den svenska/europeiska värdegrunden. Hur ser muslimerna själva på denna problematik? Vilka verktyg och begrepp finns inom islamsk teologi som kan användas inom denna process? Vilka gemensamma beröringspunkter kan vi urskilja? Hur ser muslimer själva på dessa begrepp? 3: Språkhantering Beträffande arabiska termer har jag använt en slags förenklad translitterering utifrån möjligheterna i unicode(hex). Där finns inga specialtecken för emfatiska konsonanter, förutom varianter för żā ظ och şād ص Vilka jag skriver ż respektive ş och det pga. att dessa transkriberingar liknar en inte ovanligt förekommande variant av translitterering. Jag har ibland också skrivit orden på arabiska för att underlätta en vidare sökning på termerna i källor där en annan translitterering används. Att jag använder arabiska beror dock främst på att jag själv har upplevt det som väldigt irriterande att det inte finns något standardiserat system för translitterering. Islams språk är dessutom arabiska och därför känns arabiskan som ett självklart inslag i ett sådant här arbete. 4 nedladdat Denna lista behandlar problem och lösning på många specifika islamska behov. Därmed inte sagt att alla dessa behov är helt kompatibla med samhällets 4

5 Citat som är på engelska i mina källor har jag inte översatt till svenska utan behållit i det ursprungliga utförandet. Muslimernas heliga text, Koranen, skriver jag med kapitalt K enligt vedertagen svensk praxis, även om engelskans translitterering med Q är mer överensstämmande med den arabiska stavningen. För ayn ع skriver jag ett upphöjt c, alltså c. För bokstaven rayn غ använder jag kapitälen R. Konsonanten hamza, ء,benämnd stöten eller glottalstopp, skriver jag med tecknet, utan när det inleder ett ord. Shin, ش skriver jag sh och thä ث skriver jag th. خ skriver jag j och slutligen bokstaven khä ج skriver jag dh. Bokstaven djim,ذ Bokstaven dhal, som jag skriver kh. Ibland har jag säkert inte varit konsekvent i translitterering. Översättningarna av termer har jag lagt efterhand, men kanske inte tänkt på att andra inte förstår den mest grundläggande arabiska terminologin och missat någonstans. 4. Disposition För att skapa en naturlig ingång till ämnet har jag en inledande historik om islam i Sverige och lite om olika ideologiska strömningar i islam. Det var också nödvändigt att få med ett inledande stycke om shari c a, då begreppsapparaten annars faller ur sitt sammanhang. Jag har ett omfattande kapitel som behandlar terminologi och distinktioner av begrepp som kan uppfattas och tolkas på en mängd olika sätt. Det är t.ex. viktigt att definiera vad en svensk värdegrund är, så långt detta är möjligt. På ett sätt besvaras frågeställningen redan i terminologiavsnittet, men temat med begreppen återkommer i resultatredovisningen och den avslutande diskussionen. Då uppsatsen bl.a. handlar om integration har jag ett kapitel som preciserar vad det är och lite om Sveriges invandrarpolitiks historia. Det är i sammanhanget viktigt att definiera vad integration, assimilation och dylika begrepp innebär. För att förstå diskussionen i slutet är det också nödvändigt att ha god förförståelse av de islamska principerna och dess historia. Bilagan om slöjan fungerar dels som ett exempel och som stöd för min diskussion, men också som argument och bevis för en källkritisk synpunkt. grundläggande värderingar om tex sexuella minoriteters rättigheter osv. 5

6 5. Avgränsningar Jag kommer inte att djupare behandla det som, av många, upplevs som den största värdekonflikten, d.v.s. konflikten mellan skandinavisk och islamsk kvinnosyn, det är också tveksamt om det går att tala om en specifik islamsk kvinnosyn 5. Jag tar heller inte upp debatten om sexuella minoriteter. När jag talar om integration i det följande så handlar det om demokratiska ideal och gemensamma värderingar etc. (se vidare definitionen av en svensk värdegrund). Jag kommer heller inte att behandla de olika församlingarnas diakonala arbete. Även om det sociala arbetet ute på fältet kanske är det viktigaste för de islamska församlingarnas roll i integrationsprocessen. Församlingarnas sociala roll, är en annan uppsats. Vad jag försökt, är att hålla diskussionen och ämnet på en teoretisk nivå. Att beskriva och behandla praktiska göromål i vardagen, sociala förhållanden o.s.v., är inte meningen med denna uppsats. 6. Metod och material Frågan om metod har stötts och blötts under utbildningens gång. Jag kallar den metod jag använt för en hybridmetod d.v.s. jag har använt både primär och sekundär litteratur, samt intervjuer. Att undersöka olika begrepps innebörd och hur de faktiskt förändras över tid skulle vi kunna kalla diskursanalys, d.v.s. hur diskussioner inom olika frågor inom islam förändrats. Diskurs 6 betyder just diskussion inom ett ämnesområde och vad jag gjort, är en analys av en diskussion. Det har dock visat sig att diskussionen är så omfattande att jag inte alls kunnat överblicka den, jag har endast fått med några fragment. Bidragen från de europeiska muslimska nyskaparna hör till de viktigaste bidragen i den diskussionen. 6.1 Sekundär och primärkällor Jag har som sekundärkällor använt bl.a. avhandlingar, styrdokument och rapporter om integrations och invandrarpolitik. Jag har också använt litteratur om aktuell islam i Sverige och Europa. Jag har kompletterat detta med studier av Koranen., hadither och fiqh samt en del som 5 Jag rekommenderar Jonas Svensson Muslimsk Feminism eller Roalds och Ouis Muslim I Sverige, om man vill ta del av en djupare behandling av ämnet. Naser Khader menar bestämt att det går att tala om en speciell islamsk syn på kvinnor, sex och samlevnad. Hans bok Familjeliv och levnadsmönster bland mellanösterns muslimer utgår från att alla är likadana. Detta gör han trots att han själv betraktar sig som muslim och att den gammaltestamentliga traditionen är lika för de tre abrahamitiska religionerna. 6

7 studerats om och kring detsamma. Det som varit viktigt, är de specifika begreppens relation till värdegrunden och en möjlig integrationsprocess. Jag har i möjligaste mån letat efter aktuella böcker, men då området är relativt jungfrulig mark så finns inte mycket äldre material tillgängligt och om så är fallet, är det av dålig kvalitet. Jag har också tittat på material utöver det jag nämnt, men mycket har saknat relevans. Hit hör rapporter om andra integrationspolitiska områden. För de specifika begreppen använder jag huvudsakligen Encyklopaedia of Islam. Koran texter har jag ibland dubbelkontrollerat i Bernström och Zettersten samt någon gång i ett arabiskt original. Beträffande koranöversättningar så anses Zetterstens översättning vara av mycket hög klass, rent filologiskt. Mohammed Knut Bernströms översättning är något mer populär bland svenska muslimer, men kallas av kritiker för en parafras. 7 Jag anser att Bernströms kommenterade Koran, Koranens budskap, är ett bra hjälpmedel, då man i den också får kommentarer kring bl.a. hadither. Carl Dahlströms avhandling diskuterar diskrepansen mellan handling och ord i svensk invandrarpolitik. Elisabeth Gerle är etikforskare vid Lunds universitet och Lektor, samt ansvarig för Mänskliga Rättigheter vid Malmö högskola. Gerle diskuterar främst olika aspekter kring förekomsten av konfessionella friskolor. Hon ger ett initierat idéhistoriskt perspektiv på Sveriges skoldebatt och på friskolefenomenet kontra enhetsskolan. Olof Franck är religionsfilosof vid Skövde högskola och diskuterar i sin bok begreppet värdegrund och olika etiska dimensioner. Även han har ett idéhistoriskt perspektiv, till Francks nackdel talar det faktum är att han är slarvig med sin egen källkritik. 8 Tariq Ramadan är en inflytelserik muslimsk och europeisk intellektuell som kritiseras av extrema islamister för att vara för Israelvänlig. Han kritiseras också hårt av kristna och judiska debattörer 9 för att vara antisemit osv. Den franske islamologen Gilles Kepel framhåller vikten av att låta personer som Ramadan delta i debatten, trots sina tveksamma utspel om en judisk intellektuell sammansvärjning. Kepel menar att framtiden för islam och demokratin föds i det demokratiska Europa och att det gäller att utöka muslimernas möjligheter här. Caroline Fourest, 6 Diskurs betyder, rent etymologiskt, icke-riktning. Då är det passande att använda det i meningen diskussion inom ett ämnesområde, d.v.s. som ett sätt att komma fram till en åsikt, vilket också är svenska akademins definition. 7 Information från religionshistorikern Göran Larsson, inhämtat i kön till kaffemaskinen på Centrum för mellanösternstudier, Göteborgs Universitet. Han refererade bl.a. lite av vad Jan Retsö ansåg om Zettersten versus Bernström. 8 Se bilagan fenomenet slöjan 7

8 menar däremot, att Tariq Ramadan har en dold agenda och utövar ett dubbelspel. 10 Ann Sofie Roald är Fil.Dr i islamologi och Pernilla Ouis är Fil.Dr i humanekologi. Båda är praktiserande muslimer. Slutligen har jag en del källmaterial från några föreläsningar från den internationella Harrankonferensen i Göteborg den maj De intervjuer jag genomfört är djupintervjuer av respondentmodellen, d.v.s. baserade på en öppen diskussion och dialog. Jag har i möjligaste mån försökt finna strategiska personer. Intervjuerna gör jag för att få en mångsidig bild, men främst för att det är viktigt att veta vad muslimerna tycker själva. Jag har intervjuat ordföranden i islamska informationsföreningen i Göteborg, Ahmad Mufty. 11 Jag har också intervjuat Abderisak Waberi, rektor för den muslimska friskolan i Gårdsten. 12 Den tredje personen jag intervjuat är Ajmal Masroor, en betydelsefull imam från Storbritannien som är knuten till en rad institutioner som sysslar med islam och integration. Ramadan och Ouis & Roald har jag behandlat som primärkällor d.v.s. som subjektiva muslimska röster. 7: Islam, muslimer, islamer och islamism. Detta stycke har jag med för att belysa något av islams historia och dess mångfald. Det finns en mängd olika inriktningar och flera olika sätt att klassificera och gruppera de olika riktningarna. Jag har valt att ta upp några olika synsätt på detta, men vill inte säga att det ena sättet är bättre än det andra. Det är en smaksak, det som är viktigt är att det finns många olika grupperingar och inriktningar. 9 Se t.ex. 10 Diskussionen om Tariq Ramadan fördes i en artikel av Karl Steinick i Svenska Dagbladet, torsdag 25 nov, Ahmad Mufty är en av Göteborgs ledande muslimer. Han kommer från en kurdisk, shafi c itisk familj, men har levt i Sverige i ca 20 år. 8

9 7.1 Islam i Sverige Islams historia i Sverige 13 startade i början av förra århundradet med en liten grupp tatarer som bosatte sig i Stockholm och bildade där en första förening Nästa grupp var arbetskraftsinvandrare som kom från Turkiet och Jugoslavien under 1960 och 1970 talen. Under 1980 och 1990 talen invandrade många med muslimsk bakgrund till Sverige och det var nu främst flyktingar som flydde hit av humanitära skäl. Under tiden för kriget i forna Jugoslavien anlände en betydande grupp bosniska muslimer. En stor grupp arabiska muslimer har också kommit under årens lopp. En av de senare grupperna som invandrat är somalierna, vilka har haft mycket svårt att komma in i det svenska samhället 14. Även en stor grupp iranier, med muslimsk bakgrund, lever i Sverige. Antalet muslimer i Sverige finns inte dokumenterat, då Sverige inte för statistik över religionstillhörighet. Siffror mellan och förekommer 15. Båda dessa siffror är troligtvis grovt felaktiga och någonstans däremellan ligger verkligheten. När det gäller antalet muslimer som betjänas av olika moskéer nämns siffran , men en del av dessa är personer som besöker moskén utan att vara praktiserande muslimer, precis som en del besöker kyrkan vid t.ex. begravningar, utan att vara troende kristna. Ofta beräknas antalet muslimer utifrån andelen muslimer i det land de kommer ifrån. Detta kan dock visa sig felaktigt, för det är troligtvis rimligt att antalet kristna flyktingar är fler, proportionellt, än andelen muslimska flyktingar. Detta, menar jag, är ett antagande utifrån förhållandet där ökat tryck från muslimskt fundamentalistiska strömningar visavi den kristna minoriteten i mellanöstern, gör att de kristna flyttar i större utsträckning. 12 Abderisak Waberi är född i Somalia, men är mycket väl bevandrad i västerländsk kultur och svenskt samhällsliv. 13 Islams historia i sverige finns beskriven i bl.a. Westerlund och Svanbergs Blågul islam och kortfattat i G.Larssons Islam och muslimer i Sverige. I boken Sverige och den islamska världen, ett Svenskt kulturarv finns också information om detta. 14 Svanberg & Westerlund 1999, sid Dessa siffror förekommer i olika litteratur om islam i sverige. Westerlund & Swanberg, Larsson, G mfl. 9

10 Därtill kommer frågan om vilka som är kulturella respektive sekulära muslimer. En användbar klassificering av olika typer av muslimer är följande de bekännande, som är praktiserande troende och som ser islam inte bara som en religion utan också som ett socialt och kulturellt mönster 2. de troende som accepterar islams religiösa och socialetiska principer utan att för den skull följa alla religiösa föreskrifter 3. liberalerna som sätter stort värde på många etiska och filosofiska aspekter av islam men samtidigt är kritiska till och kanske till och med tillbakavisar många religiösa aspekter särskilt inom den sociopolitiska sfären 4. agnostikerna som inte tror på islams trosartiklar och som tillbakavisar religion som en bas för sociokulturellt liv Således går det inte att påstå att alla muslimer är muslimer i en slags generell bemärkelse. Många personer från t.ex. Iran, bosatta i Sverige, är kanske inte muslimer, trots att de är muslimer i uppgifter som baseras på antal individer vilka härstammar från muslimska länder. Många av iranierna i Sverige har flytt från vad de upplever som en muslimsk teokratis auktoritära regim och många iranier och kurder firar nyår enligt förislamska traditioner. Samtidigt har det med tydlighet framkommit ur sekundärkällorna, att religiositet tilltar i diasporan. En som talar om detta är Helen Rose Ebaugh, professor i sociologi och forskare vid Centre of Immigration Research i USA 18. Ouis och Roald skriver att, i det traditionella samhället finns tryggheten i närmiljön och i familjen. I det globaliserade samhället representeras trygghet av det abstrakta, som religion och yrkestillhörighet. De menar att det är ett fenomen i vår alltmer internationaliserade och globaliserade värld. Det är ett psykologiskt resultat av identitetslöshet och ett behov av att fylla livet med grupptillhörighet, som har den effekten. Av det drar jag slutsatsen att en medveten politik beträffande imamernas utbildning skulle vara extra viktig. För den enskilda muslimen är islam ofta viktigare här, än det var hemma i Turkiet eller varhelst personen har sitt ursprung 16 Svanberg & Westerlund 1999, sid Gerle, E 2004, sid 31. I ärlighetens namn måste detta betecknas som en generalisering och jag personligen anser att det finns lika många olika typer av muslimer som det finns muslimer. Vi är trots allt inte mer än människor. 18 Föreläsning på Harrankonferensen i Göteborg 11/

11 7.2 Kort introduktion till shari c a الشرعة Shari c a, vägen, är det vi kallar islamsk lag och ordet är besläktat med det arabiska ordet för väg. Ordet översätts ibland som vägen till vattenkällan eller the revealed, or canonical law of islam. I singular heter det shir c a. Klassisk sunnitisk, islamsk lag, indelas i fyra olika skolor, eller madahib (singular madhab), som namngetts efter dess grundare, Abu Hanifa (d.767), al-shafi c i (d.820), Ibn Hanbal (d.855) och Malik Anas (d. 795). Härav namnen Hanafiter, Hanbaliter, Shafi c iter och Malikiter. Enligt en mer omfattande klassificering finns en mängd olika skolor av vilka tex ash c ariter, ismailiter och zayditer bara är några. Det är upp till varje enskild muslim att följa vilken skola han eller hon vill. Det står också fritt att byta närhelst man önskar. Den numera utdöda riktningen mutaziliterna 19 räknades, också den, som en madhab vid det abbasidiska kalifatets bästa år. Shiaa-muslimer kallas jafariter i juridiska sammanhang. Vid skapande av shari c a används främst Koranen och det som skrivits om vad profeten gjort och sagt de sk haditherna. Koranen och haditherna utgör de två första källorna, sk uşūl. Haditherna är indelade efter sina olika författare och är också rankade beträffande sin sannolikhet. De viktigaste författarna är Bukhari, Abu Muslim, al-tirmiidhii och Tabari. För att förstå omfattningen av materialet har jag tittat på ett bibliotek i en av Göteborgs moskéer och insåg att litteraturen tog många hyllmeter i anspråk. För att ytterligare komplicera bilden bör vi vara medvetna om att en hadith även vid ett senare tillfälle kan ges större trovärdighet genom att nya bevis för hadithens äkthet framläggs. Källorna, uşūl, är traditionellt fyra till antalet. De övriga två är qiyas och ijmā c (se separata stycken nedan). Men även antalet källor kan variera och vissa skolor kan på ett eller annat sätt erkänna andra metoder och ursprung för sitt material för lagstiftning.vanligtvis tillämpas shari c a endast inom familjerättslagstiftning, men i bl.a. Saudiarabien, i norra Nigeria och i Iran har shari c a en vidare tillämpning. Många människor betraktar shari c a som något statiskt och oföränderligt, medans andra ser shari c a som något som 19 Mutaziliterna kallas heretiker av en del och deister av andra. De hade en förnuftsbaserad tro och talade om jordelivet som något neutralt och att man inte kunde förklaras som kättare i detta livet, en sådan fråga kunde endast gud avgöra. 11

12 utvecklas hela tiden Muslimska ideologiska grupperingar. Detta stycke har jag med för att visa på islams pluralism och att det också finns olika sätt att indela islams olika strömningar. Jag hävdar inte, att ett sätt att indela de olika strömningarna är bättre än något annat, bara att det finns olika perspektiv. Tariq Ramadan indelar de islamska idéströmningarna i sex olika grupper. Han vänder sig dock bestämt emot det resonemang som talar om islam i plural. Islams grundläggande dogmer såsom Koranens gudomlighet, Hadithernas betydelse och monoteismen, ifrågasätts inte av några muslimer, menar han. Då räknar han inte med dem som kallar sig kulturella muslimer eller de som är agnostiska muslimer. Ramadans indelning ser ut enligt följande; A. Skolastisk traditionalism. Hit räknas de olika lagskolorna som Hanafi, Hanbali och Maliki etc. I denna kategori placerar han Deobandi 21 skolan, Talibanerna i Afghanistan, Tabligh-i Jamaat, Ahl al-sunna och Barelwiter. Inom denna riktning finns inget utrymme för ijtihad.(se separat stycke). Traditionalisterna är heller inte intresserade av någon slags integration eller att omformulera sina ställningstaganden till en västerländsk kontext. B. Bokstavstroende salafister. 22 Hit hör de som läser och tolkar Koranen bokstavligt. Dessa är anhängare till de tre första generationernas muslimer d.v.s. de som levde innan lagskolorna uppstår. De som hör till denna grupp är efterföljare till ahl al-hadith ( hadithfolket) och motståndare till ahl al-ra y.( åsiktsfolket). Denna kategori är direkt motståndare till integration och anser att väst är dar al-harb och dar al-kufr. ( Dar al-harb betyder krigets boning vilket innebär ett område där inte islam, fred, är rådande. Dar al-kufr är det område där de som inte tror på gud, bor.) Beträffande dar-begreppet, se också separat stycke nedan. 20 Ouis & Roald, 2003, sid Här vill jag invända att den pakistanska deobandirörelsen är ganska olik den indiska. Att placera dem i samma grupp är tveksamt anser jag, då indierna är betydligt mer liberala och pakistanierna mer militanta. Talibanerna är en avknoppning av pakistanska deobandi. Information från SR-P1, människor och tro, men datum okänt. 22 Begreppet salafist är problematiskt då det också används för 1800-talets reformrörelse salafiyya, vilket var en reaktion på kolonialismen och islamsk stagnation. 12

13 C. Våldsamma bokstavstroende salafister med den utmärkande egenskapen att de fokuserar på politisk kamp. Denna grupp vill återupprätta kalifatet. Hit räknas t.ex. Hizb ut-tahrir och Muhajirun. D. Reformsinnade salafister. Denna grupp erkänner ijtihad och anser det nödvändigt. Denna grupp ligger nära ahl al-ra y. Hit hör bl.a. al-afghani, Muhammad Abduh, Rashid Rida, Al- Nursi, Iqbal, Ibn-Badis, Hassan Al-Banna, Bennabi, Mawdudi, Sayyid Qutb, och Ali Shariati 23. Dessa tänkare har, var för sig, helt olika inriktning men har flexibiliteten inför texterna gemensamt. E. Liberala rationalistiska reformanhängare. (sekularister) De som hör till denna kategori förespråkar samma linje som Kemal Ataturk, d.v.s. en sekulariseringspolitik. De anser att religion och stat inte skall vara sammanblandade. De är starka anhängare till integration, assimilation och universalism. De är motståndare till fundamentalister och till speciell religiös klädsel. De erkänner inte heller Koranen som uppförandekodex. F. Sufier. Sufismen är en en mycket diversiv riktning med ett mycket individualistiskt perspektiv. De anser sig inte vara inblandade i det yttre, världsliga livet men har stora och världsomspännande nätverk. Ramadans indelning kan ifrågasättas på en rad punkter och jag anser att det är mycket tveksamt att placera Afghanistans Talibaner i någon annan grupp än bland de våldsamma. Många av islams kritiker skulle också placera Hassan al-banna bland dem. Även Sayyid Qutb, skulle platsa i kategori C, eftersom 9/11 kaparna var inspirerade av honom. Muhammad Abduh, Al- Afghani och Ali Shariati, däremot, skulle jag vilja placera i en egen grupp, som jag i så fall skulle kalla religiösa socialliberaler. Pernilla Ouis gör en annan generalisering och indelar islam i Sverige i två tendenser, vilka hon kallar Salafitendensen, respektive Ikhwantendensen. Ajmal Masroor menar att denna 23 Många skulle säkert definiera Ali Shariati som muslimsk socialist, då han var starkt inspirerad av franska sociologer. 13

14 indelning syftar på literalister respektive pragmatiker 24. Ouis placerar dock Qutb inom Ikhwantendensen och att generalisera i sådana här sammanhang måste jag betrakta som mycket problematiskt. Det finns också de som menar att Qutb hade två sidor och den icke pragmatiska sidan utvecklades i bitterhet under fångenskap i den egyptiska militärdiktaturens fängelse. 25 Till dessa generaliseringar skulle jag själv vilja lägga ytterligare en grupp, d.v.s. förnyare, eller postmodernister 26. Till dessa skulle jag då räkna bl.a. Tariq Ramadan och Ajmal Masroor. 8: Om integration och invandrarpolitik Trots att min fråga för denna uppsats är hur de islamska begreppen kan användas i västerländsk kontext, så är integration en ömsesidig process. Därför är det nödvändigt att orientera oss något i den svenska integrationspolitiken. Följande är hämtat från integrationsverkets hemsida; I Bonniers Lexikons ordbok 1991 kan man läsa att integration betyder:»sammanföring till en enhet där delarna samspelar«. Det handlar alltså om hur skilda delar kan förenas i en större helhet, om ömsesidig anpassning till nya villkor samt respekt och tolerans mellan olika grupper i samhället. I integrationspolitiska samman-hang används ordet ofta i motsats till assimilation. Då innebär det också att ge invandrade personer förutsättningar och redskap för att leva och skapa sig en framtid i sitt nya hemland, utan att behöva göra våld på sin kulturella och etniska identitet Integration är en process som hela tiden pågår och som är högst individuell, det finns alltså ingen början eller tydligt slut. 27 Integration är alltså en ömsesidig process 28 och det handlar således inte om att invandrarna skall förkasta allt i sin egen kultur. Det handlar precis lika mycket om att de etniskt och kulturellt svenska 29 individerna skall integreras med det nya. 24 Det finns flera problem med denna syn bl.a. att Hamas i Israel/Palestina anser sig vara efterföljare till Ikhwan rörelsen. Även Sayyid Qutb anses vara ideolog inom Ikhwan. Men låt oss lämna Palestinafrågan utanför resonemanget för tillfället. 25 Enligt Ann-Kristin Jonasson, Pol-Dr, Götebrogs Universitet. 26 Postmodernism är ett i sig tveksamt epitet, då det inte finns något enhetligt i det. Snarare borde vi kanske använda benämningen senmodernister aspx, nedladdat Ett synsätt som också Elisabeth Gerle har. Gerle, E 2004, sid Se definition av värdegrund. 14

15 Integrationspolitiken kan indelas i olika områden, enligt en användbar definition 30 som kommit mig till del. De aktuella områdena är följande: - Arbetsmarknadsintegration, d.v.s. att få ner arbetslöshetssiffrorna bland invandrare. - Boendeintegration, att motarbeta ghettoiseringen av förorterna. - Kommunikativ integration, att se till att de nya svenskarna lär sig språket. Vilket sker genom bl.a. SFI, samt genom förstärkt svenskundervisning och modersmålsundervisning i grundskolorna. - Social integration (se nedan) - Kulturell integration, - Normativ integration (se nedan) - Politisk integration, delaktighet i val och representation i politiska församlingar etc. Det jag vill belysa i detta arbete är den normativa, kulturella och sociala integrationen, även om en knivskarp gräns mellan områdena inte är möjlig att precisera. Snarare är detta en förenkling, men den hjälper mig att strukturera problemområdet. Att jag väljer dessa områden beror på att det är dessa områden som berör och berörs av religionen. Samtidigt avstår jag från att definiera kultur, då kulturbegreppet är för komplicerat för att definieras i en handvändning. Kultur kan i princip vara vad som helst. Enligt den definition jag använder betyder normativ integration att invånarna har ett beteende som står i samklang med samhällets normsyn. Social integration innebär att ett samhälles värderingar och regler för individernas beteende inte står i motsatsförhållande till varandra. Arbetsmarknads och boendeintegrationen anses av många som nyckeln till att lyckas med de andra delarna, således förefaller också de områdena vara bäst utforskade och undersökta 31. Gerle förespråkar i rapporten Gemensam värdegrund i mångfaldens demokrati en tredje väg i integrationspolitiken. Med det menas en inriktning liggandes mellan det liberala individualistiska och det kommunitära. Med kommunitärt avses det förhållande att många 30 Johansson, Lindström & Sundström 31 Det finns bl.a.en mängd rapporter tillgängliga på integrationsverkets hemsida. Se vidare 15

16 invandrargrupper lever i klart avgränsade etniska enklaver, utan nämnvärd kontakt med det etniskt svenska samhället. Det finns också en tendens att de olika grupperna av invandrare isolerar sig från varandra, afghaner, somalier, bosnier och araber, var för sig. 32 Med det individualistiska liberala, avses det förhållningssätt som betraktar grundläggande värderingar som universella för alla individer. Dessa värden skulle då vara gränsöverskridande, både vad det gäller etnicitet och religion. Carl Dahlström har en annan terminologi och diskuterar problematiken i en mer handgriplig, statsvetenskaplig och praktisk synvinkel. I sin avhandling definierar han invandrarpolitiken 33 i tre olika dimensioner och i åtta olika politikområden. Dahlström konstaterar i sin avhandling 34 att retoriken och praktiken i svensk invandrarpolitik går i otakt och att politikområdets praktik inte förändrats i paritet med verkligheten. I själva verket, menar Dahlström, har svensk invandrarpolitik inte förändrats sedan Däremot har debatten i media förändrats och huvudsakligen har man svängt från assimilationsperspektivet till integrationsperspektivet. Det tydligaste tecknet på detta är invandrarverkets namnbyte till integrationsverket. I tidig debatt om invandrarpolitiken menades att invandrarna skulle assimileras, att de skulle förmås att bli svenska. I den nuvarande debatten handlar det ofta om att människor från andra delar av världen skall kunna behålla sin ursprungskultur, fast i en svensk kontext. I praktiken har tolv olika invandrarpolitiska åtgärder, eller program, instiftats. Endast ett av dessa har lagts ner och det är det speciella stödet till tidskrifter på annat språk än svenska. Inget speciellt program är inriktat specifikt för frågor som rör islam eller det muslimska. 9: Religionsfrihet Religionsfrihet indelas i negativ och positiv religionsfrihet. Negativ religionsfrihet är att en individ skall slippa att bli utsatt för religiösa yttringar som är för dem främmande, som personen inte delar eller tror på. Exempel på detta kan vara att föräldrar till muslimska barn inte vill att barnen deltar i påsk och julhögtiderna. Positiv religionsfrihet, är frihet att få utöva sin egen 32 Ouis & Roald, 2003, sid Invandrarpolitik skall inte sammanblandas med invandringspolitik. Integrationsverket sysslar med invandrarpolitik och migrationsverket arbetar med invandringspolitik. 34 Dahlström, Clas

17 religion i det land man bor. Religionsfriheten finns fastlagd i t.ex. FN s deklaration om de mänskliga rättigheterna. I Sverige regleras praxis i Europadomstolen och genom Europakonventionen : Gemensam värdegrund När jag talar om det svenska, etc. är jag medveten om att det finns en fara att röra sig nära det nationalistiska och att nationalismen har en minst sagt tråkig klang i ett Europa och en värld, med mycket dåliga erfarenheter av nationalistiska strömningar. Jag menar dock, att det ändå är viktigt att diskutera detta, då vi faktiskt har lagar och regler som utgår från vissa fastställda normer och värderingar. Elisabeth Gerle gör ett försök att definiera en svensk värdegrund 36 och svenskheten. Hon menar att de två komponenterna det evangeliskt-lutherska arvet och den svenska modellen är viktiga beståndsdelar i det typiskt svenska. Olof Franck skriver följande; Den demokratiska värdegrundens ideologiska ursprung har ofta beskrivits som >>kristen tradition och västerländsk humanism<<, en referens som inte behöver vara felaktig eller historiskt missvisande. 37 I läroplanen för svenska grundskolan, Lpo 94, talas om en etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism och i riktlinjerna för svensk integrationspolitik talas om en samhällsutveckling som grundas på ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar. I regeringens riktlinjer för integrationspolitiken står följande angående den proposition som är gällande; De mål som fastställdes för integrationspolitiken var att alla som bor i Sverige, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, skall ha lika rättigheter och möjligheter, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund och en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för. Det integrationspolitiska arbetet skall inriktas på att ge stöd till individers 35 Sahlberg, L. sidan Gerle, E 2004, sid Gemensam värdegrund i mångfaldens demokrati, sid

18 försörjning och delaktighet i samhället, värna grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. 38 Följaktligen kan vi konstatera att de tre första komponenterna i det typiskt svenska och den gemensamma värdegrunden är följande; kristet/evangeliskt-lutheranskt arv 2. socialliberal välfärdspolitik, med starka inslag av utilitarism, positivism och socialingengörskonst. Det är delvis detta som representeras av den svenska modellen. 3. västerländsk humanism, med rötter i upplysningstraditionen. Gemensamt för hela västvärlden och yttrar sig bl.a. i den liberala västerländska demokratin. Mycket indikerar att det också finns något som är mer typiskt svenskt och som skiljer oss från många andra länder, som också har de första tre komponenterna. Jag menar att starka indicier tyder på att vi har en slags svensk naturkult. Det torde heller inte vara särskilt kontroversiellt att påstå att sommarstugan, segelbåten och naturumgänget har en särskild plats i svenskarnas hjärta. Tänk bara på vilka sånger vi gärna sjunger. Det handlar om den blomstertid nu kommer, öppna landskap och änglamark. Dessa musikaliska verk behöver inte ens en närmare presentation, de är självklara för varje svensk och utgör en omistlig del av svenskt kulturarv. Jag företog dessutom en mindre frågeundersökning (ca 30 etniskt svenska personer) och det vanligaste svaret, på vad som var mest typiskt svenskt var midsommar och på andra plats kom allemansrätten och på tredje plats fenomenet lagom. Denna undersökning var föga vetenskaplig, men ger en liten indikation på att vi inte ser skogen för alla träd Skr.2001/02:129, sid De två första har jag lånat av Elisabeth Gerle. 40 Med syftning på rapporten om gemensam värdegrund i mångfaldens demokrati och att där inte förekommer någonting om naturkulten och vår, i min mening, självklara gemensamma värdegrund, vilket är en oerhörd brist för ett sådant dokument. Det går kanske också att koppla kvinnans framträdande status i Skandinavien till en slags naturbunden fruktbarhetskult. Fenomenet lagom skulle också gå att koppla till att ett ekosystem faktiskt inte kan vara annat än lagom, men jag är medveten om att jag nu är ute i ganska långsökta spekulationer. 18

19 Avsaknaden av det specifikt svenska i värdegrundsdefinitionen 41 kan också uttryckas med Ludvig Wittgensteins ord; Tingens för oss viktigaste aspekter är fördolda genom sin enkelhet och alldaglighet. (Man kan inte märka en sak därför man alltid har den för ögonen.) De egentliga grundvalarna för sin forskning uppmärksammar människan inte alls. Om inte just detta någon gång slagit henne Och det vill säga: Vi märker inte det som, när vi en gång sett det, är mest påfallande och starkast. Ludvig Wittgenstein, Filosofiska Undersökningar 1992 Jakob Cristensson skriver följande om allemansrätten; Söker man hos oss en symboliskt laddad motsvarighet till engelsmännens Magna Charta, fransmännens revolutionära deklaration om de mänskliga rättigheterna eller amerikanernas oavhängighetsförklaring av 1776 så är den utan tvivel en god kandidat. När Sverige sökte inträde i EU förklarades följdriktigt allemansrätten av de svenska förhandlarna vara icke förhandlingsbar, och i pressen dryftades möjligheten att i stil med the ombudsman, nu även exportera termen the alle mans right. 42 Idéhistorikern och humanekologen Christer Nordlund menar att naturen nästan har en helig status och i det svenska medvetandet blivit som ett kyrkorum. Ekologin har nästan ersatt religionens och ideologiernas roll i vårt nutida samhälle. 43 Elisabeth Gerle tar också upp Thomas Gürs tänkvärda ord om det svenska; den svenska särarten i sin uppenbarelseform kan liknas vid ett språk som ännu inte genomlysts med språkvetenskapens olika metoder; alla kan tala det men ingen är medveten om dess grammatik, dess form och dess satslära. 44 Med detta menas, i sin kontext, att Sverige länge varit förhållandevis etniskt och religiöst homogent och att behovet av att definiera oss själva gentemot andra inte funnits. Gerle fortsätter med fenomenet lagom och skriver att; 41 Jag syftar här på Gerles och Francks behandling av frågan. Gerle vidrör frågan, men inte uttalat. 42 Christensson, J, 2002, sid Svanberg & Westerlund, 1999, sid 239. (detta är nog att överdriva och riktigt så bra ser det inte ut, enligt min egen subjektiva uppfattning). 44 Gerle, E 2004, sid

20 Sverige har länge utmärkt sig för kompromisser och lagom politik. Också detta är lätt att avhåna. Men det kan också ligga något värdefullt i denna svenska pragmatiska värdetradition. 45 Historikern Peter Englund talar om att Sverige historiskt sett haft en stark självägande bondeklass och en svag adel. Vi har också haft en politisk kultur av kompromisser och konsensus. Han menar också att naturkänslan fyller ett ideologiskt behov, då Sverige urbaniserats och industrialiserats under en kortare period än många andra länder. 46 Naturvurmen skulle då vara ett sätt att skapa mening i det tomrum som denna snabba transformation lämnat efter sig. Det får dock betraktas som ett aningen hypotetiskt antagande, att vi har en speciellt svensk värdegrund, som skiljer sig från övriga nordeuropeiska länder. Snarare är vår gemensamma värdegrund bestående av de tre första komponenterna, vilket jag anser att jag finner stöd för i tillgänglig litteratur. Olof Franck konstaterar också följande; För det första är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att på etikens område reservera grundläggande normer som uteslutande knutna till en eller annan religiös eller kulturell tradition 47 Således kan vi konstatera att det blir svårt att tala om en speciell muslimsk, kristen eller judisk etik. Naser Khader konstaterar också han, att det gammaltestamentliga arvet när det gäller moral, syn på äktenskap och sexualitet o.s.v. är gemensamt för de tre Abrahamistiska religionerna 48. Det är helt enkelt ett gemensamt socialt och kulturellt arv vi förvaltar eller plågas av, beroende på vilken ståndpunkt man väljer. Annick Sjögren har en mer kulturessentialisk hållning och menr bestämt att svenskar är mycket speciella och att vi skiljer oss markant från andra folk genom bl.a. vår naturvurm. Hon har dock en viktig poäng i sitt perspektiv beträffande gruppcentrerade kulturer och individbaserade 45 Gerle, E 2004, sid I TV4 och programmet Rosenberg, den 24/ Franck, O 2005, sid Khader, N, sid

21 kulturer. Sverige skulle då tillhöra den senare och mellanöstern den förra : Islamska begrepp Följande begrepp är valda utifrån det faktum att begreppen förekommer i litteratur om muslimsk reformism, modernism och demokrati. Frågan om islam och demokratin är på mångas läppar men få förefaller ha undersökt problematiken. Flera av nedanstående begrepp är i själva verket grundläggande koncept för skapande av islamsk lag, historisk islamsk rättskipning och är förutom Koranen och haditherna, själva islams grunder. Andra begrepp är enkla ord som kan översättas med en mening Ijmā c اجماع Ijmā c är den viktigaste faktorn beträffande islamsk lagstiftning, bortsett från skrifterna givetvis. Ijmā c översätts ofta med konsensus. Med ijmā c menas oftast den enhälliga åsikten bland de religiöst lärda, d.v.s. enhällighet bland de religiösa auktoriteterna. Ijmā c konceptet uppstår efter Muhammeds död, som ett sätt att finna bindande regler. Det fanns ett stort behov av regler och förordningar då den sunnitiska gemenskapen var utsatt för ett hårt yttre tryck av kharidjiter 50 och senare också av shiiter. Kharidjiterna förkastade begreppet fullständigt medans hanafiternas ijmā c förlängdes till att omfatta hela umma. Hanafiterna accepterade också s.k. outtalad samstämmighet, vilket innebar att om ingen protesterade ansåg man att samstämmighet rådde 51. Hanafiter, ash c ariter och mutaziliter accepterade också majoritetsbeslut och behövde alltså inte totalt konsensus för att avgöra en fråga. Shafiiterna menade, däremot, att det var omöjligt att basera ijmā c på umma, eftersom det skulle kräva varje medborgares röst. (vilket givetvis inte var tekniskt möjligt i det medeltida muslimska riket). De rationalistiska mutaziliterna, å sin sida, tenderade att sätta etik framför logik och för dem var ijmā c nedtaget till individnivå. Den kände tänkaren al-ghazali 52 var inspirerad av den mutazilitiska skolan. Han menade också att ijmā c kan avgöra alla religiösa frågor. 49 Sjögren, Annick 1999, Här går gränsen. 50 Se för en närmare presentation. 51 I ljuset av dagens västerländska demokratidebatt skulle det här framstå som långt ifrån ett demokratiskt tillvägagångssätt. Steven Lukes redogör för denna debatt i sin skrift power, a radical Wiew. 21

22 Vissa teologer hävdar att ijmā c inom umma är en helt säker källa till sanning d.v.s. lagstiftning Maşlaha مصلحة Maşlaha är det muslimska konceptet för det allmännas bästa och översätts ibland som välfärd. Pluralformen är maşālih. Det är den abstrakta formen av substantivet şalaha, som betyder att reparera eller förbättra. Allt som motarbetar mafsada (av fasada rutten, korrumperad och falsk med fler betydelser) förknippas med maşlaha. Mafsada är motsatsord till maşlaha. Maşlaha-konceptet uppstod när södra Irak skulle delas upp som krigsbyte i tidig islamsk historia. Landet övergick då till statens kontroll, istället för att styckas upp och ges till privat ägande. Därav betydelsen, det ansågs vara till det allmännas bästa. Första gången begreppet uppträder som ett juridiskt koncept är hos al-juwayni (d 1085) Den kände juristen Ghazali (d 1111) använder det som ett självklart begrepp och det är under hans tid det vinner allmän acceptans. Ghazali menade att qiyās användning syftar till maşlaha och inget annat. Vidare ansåg han att shari c as enda syfte och mening var maşlaha. Enligt Ghazali har al-maşlaha tre olika beståndsdelar eller aspekter: 1. al-darūrāt (nödvändigheter), darūra betyder nödvändighet, behov, i nödfall etc. 2. al-hadjiyyat (behov) 3. al-tahsiināt (förbättringar) Av dessa tre var det endast darūrāt som kunde användas självständigt utan att qiyās åberopades. Med det menas att inga skriftliga källor behöver åberopas som tex Koranen eller hadith. Ghazali förespråkade qiyaas istället för istislah (att söka det goda), som han ansåg onödigt. Maşlaha var helt för sig själv ett ändamål för shari c a. Ett exempel han använde var att ett fåtals liv kunde offras för att rädda/bevara samhället 53. En senare hanbalitisk jurist, al-tawfi (d 1316) menade att maşlaha kunde åsidosätta tidigare skrivna shari c a-källor, därför att shari c a i sig självt var skapat för samhällets bästa. 52 Naser Khader kallar Ghazali för konservativ, Khader, sidan 67, vilket jag uppfattar som helt inkorrekt. Han tillhörde snarare den liberala skolan, vilket bekräftas av att han förde en moderat, pragmatisk linje liggandes emellan sufismen och literalismen. Se Lapidus, Ira, sidan Ett resonemang som används även i västerländsk rätt när tex fängelsestraff, dödsstraff etc, diskuteras. Min egen anmärkning. 22

23 11.3 c Urf عرف c Urf betyder ungefär lokala sedvänjor och bruk samt reglerar dess status i islamsk lag. c Urf blev formellt accepterat på 1500-talet, speciellt tydligt var detta bland Hanafitiska jurister. Men redan Abuu Yuusuf (d 182/798), en tidig hanafitisk jurist, erkände c Urf och ansåg även att c Urf var en del av profetens sunna, d.v.s. profetens handlande. Detta förhållningssätt medger att tradition kan gå för den skrivna texten, naşş. Även istihsaan, en jurists personliga åsikt, kan fastställa c Urf som lag. En regel fastlagd genom istihsaan står över kiyas. Darūra (nödvändighet) är ytterligare en faktor som kan fastlägga c Urf såsom lag. Det finns ett känt uttalande som lyder wa l-haraj madfū c shar c vilket betyder ungefär att en lag som folket inte kan leva med kan uteslutas ur shari c a. Speciella c Urf-domstolar har förekommit i bl.a. Egypten i början av 1900-talet. I de regioner av Nordafrika, där c Urf-domstolar har förekommit har den officiella makten varit svag eller helt frånvarande. Ett sexuellt övergrepp eller ofredande mot en kvinna anses vara ett brott mot c ird (hedern) och det är kvinnans manliga släktingar som anses vara drabbade. Begreppet c ird sorterar under just c Urf. Ett sexuellt ofredande kan t.o.m.vara en flörtig konversation med kvinnan ifråga. Ett brott mot c ird kan också vara att man ofredar någons gäst, som värden alltså har en plikt att beskydda. Hedersmord, blodspengar och dylika problem har ofta reglerats med c Urf, historiskt sett. c Urf är ofta rationellt tillämpad, d.v.s. fysiska bevis står alltid över vittnesmål. På arabiska halvön har c urf har varit relativt accepterat på bred front, men speciellt under Wahabiterna angreps c Urf intensivt av de religiösa myndigheterna. c Urf har också förekommit inom yrkesgrupper för att reglera juridiska spörsmål bl.a. bland pärlfiskare i arabiska gulfen. Enligt Ouis och Roald är jämställdhetsfrågan ett exempel på ett område där c urf haft genomslag. De menar att tolkningarna av källtexterna har påverkats av förislamska genusroller i det aktuella geografiska området Ouis & Roald, 2003, sid 55 23

24 11.4 Ijtihad اجتها د Ijtihad betyder individuellt förnuft och innebär självständigt tolkande, eller nytolkande av källorna d.v.s. hadither och Koranen. En som utför ijtihad kallas mujtahid och är traditionellt en alim (skriftlärd), imam, faqi(jurist) eller qadi(domare). Wehr översätter ordet med självständigt avgörande av en juridisk eller teologisk fråga, baserat på de fyra uşūl, källorna. Ijtihad användes flitigt i tidig islamsk lagtolkning d.v.s. under formeringsåren då de olika lagskolorna kom till. Ijtihad kallades då ofta för ra y, d.v.s. åsikt, övervägd åsikt. I mitten av 800 talet v.t började ijtihad att ifrågasättas för det ansågs att de flesta teman var utförligt nog diskuterade. Omkring år 900 v.t. anses dörren till ijtihad ha stängts definitivt. Man börjar nu istället att tillämpa taqlid, vilket innebär att man kopierade tidigare domar och tolkningar. En som utför taqlid kallas för muqallid (imitatör/kopist). En källa gör gällande att dörren till ijtihad stängdes för att det abbasidiska kalifatet ville bevara status quo. Andra menar att det var alltför vidlyftiga religiösa utsvävningar i tolkningar o.s.v. som föranledde denna berömda stängning. Den hanbalitiska skolan erkände aldrig taqlid och stängde alltså inte dörren. 55 Enligt klassisk islamsk doktrin menas med ijtihad att man skapar sig en żann (åsikt, tro, antagande) i ett rättsfall (qadiyya) eller en åsikt visavi en lag (hukm) Ijtihad är ett centralt koncept och kallas ibland för en asl, eller källa till islamsk lag och det är många i islams historia som försökt precisera och definiera konceptet mer exakt. Olika typer av ijtihad, med bestämda förutsättningar, begränsningar, nödvändiga förkunskaper o.s.v. har genom tiderna spaltats upp. Det har ofta hävdats att ijtihad-principen inte har använts sedan klassisk tid, men samtidigt visar andra källor på att det t.ex. i egyptiska shari c a domstolar gjorts helt olika tolkningar under skiftande tidsepoker Lapidus, I, sid Ouis & Roald, 2003, sid

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Migration och motsättningar Den muslimska världen i modern tid

Migration och motsättningar Den muslimska världen i modern tid Migration och motsättningar Den muslimska världen i modern tid Reformrörelser bland muslimer 1750-1900 Möten med Västerlandet väcker frågan om bristerna i den muslimska världen, både tekniskt och socialt.

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. HT 2005 SKRIVNING: Fredag 28 oktober kl. 13-17 i Laudvikssalen. Rättande

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Jihad eller terrorism?

Jihad eller terrorism? Jihad eller terrorism? Islam är emot terrorism Islam och terrorism är motsatsen till varandra, som ljus och mörker, liv och död eller fred och krig. Islam tillåter inte krig eller att vålla andra religioner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Rabia Moskén och European Islamic Centre Göteborg 2005-12-21

Rabia Moskén och European Islamic Centre Göteborg 2005-12-21 Rabia Moskén och European Islamic Centre Göteborg 2005-12-21 Förslag till utformning av området kring Järntorget Vårt förslags främsta kännetecken är en moské, belägen vid Rosenlund. Vi vill också förtäta

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

Islam en livshållning Islams uppkomst

Islam en livshållning Islams uppkomst Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Mänskliga rättigheter från filosofisk idé till internationell norm På bara 60

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Islam. Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler

Islam. Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler Islam Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler Gud Guds namn: Allah Guds egenskaper Gud är en, det finns bara en enda Gud, monoteism Gud finns i en annan dimension (osynlig) Gud har

Läs mer

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam Islam Religion A Elev 2 TF2 Minns du? Sida 176 Islam 1, vad är shirk och vilken viktig grundtanke är shirk kopplat till? Shirk är tron på flera gudar, eller att värdesätta något högre än Allah, den är

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer