Arjeplogs Kommun Årsredovisning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arjeplogs Kommun 212000-2668. Årsredovisning 2011"

Transkript

1 Arjeplogs Kommun Årsredovisning 2011

2 Arjeplogs Kommun Innehåll Kommunalrådet har ordet... 1 Fakta om Arjeplogs kommun... 2 Organisationsöversikt... 3 Omvärldsanalys... 4 Kommunens övergripande styrning 7 Ekonomisk översikt och finansiell analys Medarbetare Framtidsbedömning Nämndernas redovisning Koncernens bolag och stiftelser Resultat och Balansräkning Kassaflödesanalys Noter, gemensamma för kommunen och koncern... 42

3 Arjeplogs Kommun Kommunalrådet har ordet Vi har ett turbulent år bakom oss. Redan tidigt under våren, när vi fick de första ekonomiska prognoserna, fick vi klart för oss att det skulle bli svårt att få intäkter och kostnader att gå ihop. Kommunstyrelsen uppmanade då genast samtliga verksamheter att hålla hårt i pengarna under resten av året. Samtidigt arbetade vi med budgetförutsättningarna för 2012 där vi tvingades spara och skära radikalt i verksamheterna. Under sommaren stod det klart för de flesta att Europaekonomin åter är i gungning. Vet man lite om effekterna av en internationell oro så förstår man att inte ens en liten kommun som Arjeplog går skadeslösa ur en sådan situation. Sverige är ett extremt exportberoende land, och när prognoserna för Sverige går åt fel håll så ger detta genomslag rakt ner i vår kassakista. Vi lever av skatteintäkter och en lågkonjunktur innebär att människor kommer att tjäna mindre pengar och därmed betala mindre i skatt. Det var med en viss oro som jag kom till jobbet första dagen efter semestern. När utfallet av de nya skatteprognoserna kom besannades våra farhågor. Tillsammans med de sparbeting vi jobbade med under våren blev det totala sparbetinget närmare 10% av budgeten. Detta är en häpnadsväckande stor siffra som är mycket kännbar att hantera. När vi nu lämnat 2011 bakom oss och går in i 2012 gör vi det med en viss skepsis. Det krävs stora åtaganden från våra anställda för att klara sparbetingen. Heder åt all vår engagerade personal som gör allt vad de kan för att leverera det som politiken har beställt. för de fyra kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele och Malå för att peka på allt vad vi kan göra tillsammans. Vi måste av nödvändighet tänka på dessa fyra kommuner som en. Visserligen ska vi göra varsin årsredovisning, och vi har varsitt organisationsnummer, men i övrigt ska vi göra allt som går tillsammans. Var för sig är varje kommunorganisation inte större än en avdelning inom landets större kommuner. Det är vad vi måste ha framför ögonen. Och att se möjligheter istället för svårigheter. Vi kommer att mista arbetstillfällen genom att samarbeta för vi kan göra effektiviseringar, det är jag övertygad om, men det innebär att vi har råd att behålla arbetstillfällen inom vår kärnverksamhet, dvs vård, skola och omsorg och en del teknisk verksamhet. Under 2011 har flera av våra chefstjänster besatts av kompetenta och dedikerade människor. Människor som vill vara med och föra Arjeplog framåt, och som kommer att kunna visa vägen framåt i sina arbetslag. Vi har inte sett slutet på besparingarna, det vågar jag inte tro, men när det här arbetet är klart kommer vi att stå rustade inför framtiden. Jag tror och hoppas att arbetslusten eller viljan att lämna ifrån sig ett bra arbete kommer att vara något som vi alla kämpar för. Och vi måste alla hela tiden fundera över varför vi är här, så att vi faktiskt levererar det som kommuninnevånarna har rätt att förvänta sig. Britta Flinkfeldt Jansson Kommunstyrelsens ordförande I förra årets redovisning talade jag om att samarbetet med andra kommuner är nödvändigt. Både ur kompetens- och ur ekonomisk synvinkel. Detta har vi jobbat med under 2011 då vi samlat ledningen

4 Arjeplogs Kommun Fakta om Arjeplogs kommun Fem år i sammandrag Allmänt Antal kommuninvånare Antal anställda Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, tkr nettokostnader per invånare, kr Personalkostnader, tkr Nettoinvesteringar, tkr nettoinvesteringar per invånare, kr Resultat Årets resultat, tkr Eget kapital, tkr eget kapital per invånare, kr Finansiering Likvida medel, tkr Låneskuld inklnyttjad checkräknings- kredit, tkr (exkl skuld t koncernftg) Tillgångar och skulder -Anläggningstillgångar per invånare, kr Omsättningstillgångar per invånare, kr Pensionsskuld inkl ansvarsförbindelse per invånare, kr Långfristiga skulder per invånare, kr Kortfristiga skulder per invånare, kr Nyckeltal* Nettokostnadsandel %, inklavskrivn Nettokostnadsandel %, exklavskrivn Soliditet % Likviditet % Lånefinansieringsgrad % Skattesats Arjeplogs kommun 22,28 22,28 22,28 22,28 22,28 Norrbottens läns landsting 10,40 10,40 10,40 9,42 9,42 Begravningsavgift 0,32 0,32 0,60 0,45 0,45 Medlemsavgift Svenska Kyrkan 1,20 1,10 1,00 1,05 1,05 Totalt 34,20 34,10 34,28 33,20 33,20 * Nyckeltalsdefinitioner under not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Jämställdhet i politiken Kommunfullmäktige - män 55% 58% - kvinnor 45% 42% Kommunstyrelsen - män 33% 45% - kvinnor 67% 55% Mandatfördelning Socialdemokraterna Vänsterpartiet 4 9 Folkpartiet 4 4 Centern 5 4 AFD Miljöpartiet 1 1 Totalt 31 31

5 Arjeplogs Kommun Organisationsöversikt Revisorer Kommunfullmäktige Valberedning Överförmyndare Kommunstyrelsen Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Valnämnd Miljö-, Byggoch Räddningsnämnd Näringslivsnämnd Krisledningsnämnd Koncernens bolag & stiftelser (ägarandel 100 %) Kraja AB (vilande) Stiftelsen Silvermuseet Stiftelsen Arjeploghus Stiftelsen Dr Wallqvist Minnesfond Stiftelsen Arjeplog Turism (vilande)

6 Arjeplogs Kommun Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Arjeplogs kommun. Exempel på faktorer som kan påverka kommunen är utvecklingen i samhällsekonomin och statliga beslut, demografiska förändringar, näringslivet och sysselsättningen, inflations- och löneutvecklingen samt ränteläget. Samhällsekonomin och kommunerna Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen både i Sverige och i övriga Europaatt vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. BNP ökade emellertid 4,5 % under 2011 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) steg med 1,1 procent väntas BNP-tillväxten bli endast 1,3% och sysselsättningen förväntas minska 0,5%. Det kommunala skatteunderlaget består till stor del av löneinkomster. Sysselsättningsutvecklingen och löneökningstakten är därför de faktorer som har störst betydelse för i vilken takt skatteunderlaget växer. Skatteunderlaget växte under 2011 i relativt måttlig takt. Konjunkturavmattningen leder till att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden slår om till minskande sysselsättning och lägre löneökningstakt Effekten på skatteunderlaget motverkas dock av två faktorer. Dels ökar pensionsinkomsterna betydligt när den automatiska balanseringens broms år 2011 förbyts i gas år Dels ökar inte grundavdragen i samma omfattning 2012 som de gjorde 2011, då grundavdragen för personer som fyllt 65 år höjdes. Skatteunderlaget växer därför något mer 2012 än Sedan 2007 genomförs på nationell, regional och lokal nivå ambitioner och inriktning av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Målet med de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning är, att stärka regionernas konkurrens- och attraktionskraft samt sysselsättning genom att föregripa ekonomiska och sociala förändringar, däribland förändringar i samband med liberaliseringen av handeln, genom att öka och förbättra kvaliteten på investeringarna i humankapital, innovation och främjande av kunskapssamhället, entreprenörskap, miljöskydd och bättre miljö, ökad tillgänglighet, bättre anpassningsförmåga hos arbetstagare och företag samt utveckling av en arbetsmarknad för alla. De regionala programmen har utarbetats i en bred krets av aktörer på regional och lokal nivå som bygger på befintliga partnerskap för bl.a. regionala tillväxtprogram. För övre Norrlands del, dvs Norrbotten och Västerbottens län, är det övergripande målet att bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt genom att stärka den regionala konkurrenskraften och förstärka regionens position som en innovativ och framgångsrikregion i Europa. Programmet genomförs inom två insatsområden, Innovation och förnyelse samt Tillgänglighet. Målet är att nya arbetstillfällen och nya företag ska skapas. Budgeten för detta program uppgår till 2,2 miljarder kronor Regionens utveckling

7 Arjeplogs Kommun Befolkning Antalet invånare uppgick till 3114 personer per 31 december 2011, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 47 personer Invandraröverskott Inrikes flyttningsöverskott Födelseöverskott Totalt Under perioden har Arjeplogs befolkning minskat med 270 personer. Enligt tabellen ovan har Arjeplogs kommun en negativ trend vad gäller födelseöverskott, vilket innebär att det dör fler personer än vad det föds i kommunen. Glädjande är att 2011 föddes 34 barn i kommunen att jämföras med 2010 då det föddes 27 barn, vilket även det var ett relativt högt tal.vi kan även se att kommunen fram till och med 2008 haft en negativ trend vad gäller flyttningsöverskott. Att trenden vände under 2008 kan ha med införandet av välkomstbonusen att göra. Vi ser även att vi har ett litet tapp under 2009 med fyra personer, för att sedan få en ökning under 2010 med 13 personer uppvisar åter en kraftig ökning av utflyttning till övriga Sverige. Överskottet för invandring är däremot fortsatt positivt Välkomstbonus Under 2011 har välkomstbonus beviljats och betalats ut till 337 personer, vilket i pengar innebär 3661tkr. Välkomstbonusen erhålls på ett betalkort och avtal har upprättats där den enskilde förbinder sig att förbruka pengarna inom kommunen, på så sätt kommer det näringslivet i kommunen till gagn. I detta avtal förbinder sig även den enskilde att inte köpa tobak eller alkohol samt göra kontanta uttag. I de fall faktureras den enskilde för detta och pengarna anses förbrukade. Fakturering sker kvartalsvis och under 2011 har fakturerats ett belopp om totalt kr inkl ränta. Detta utgör således 0,58 % av totalt utbetald välkomstbouns. Näringsliv och sysselsättning Sedan Arjeplogs näringsliv omstrukturerats från skogs- och gruvnäringar till servicenäringar har tester i kallt klimat, besöksnäring, distansoberoende administrativa tjänstesektorer, rennäring, tillsammans med kommunens verksamhetsområden blivit dominerande näringar sett ur sysselsättningsaspekt. Tester i kallt klimat har fått allt större betydelse och är idag motor i näringslivet. Affärsområdet står, både direkt och indirekt, för omfattande sysselsättning och mycket stora investeringar i byggnader och markanläggningar. Näringen är dessutom en viktig plattform för besöksnäringens aktiviteter. Säsongsvariationen ger viss missvisning i offentlig statistik eftersom många sysselsatta är tillfälliga gästarbetare. Sysselsättningen har sedan föregående år utvecklats positivt. Arbetslösheten uppgick per sista december till 4,0%, vilket är 0,7 procentenheter lägre än samma period föregående år. Detta är dock 0,4%- enheter högre än snittet för hela Norrbotten och 0,6 %-enheter högre än riket totalt. Andelen sökande i program med aktivitetsstöd uppgick per sista december till 2,8 %, vilket är 0,9 % mindre än samma period föregående år. Detta är på samma nivå som riket totalt. Vad gäller ungdomsarbetslösheten i kommunen som fortfarande är hög har en förbättring skett från 7,0% 1012 till 5,3% Arjeplog har fortfarande många unga i program med aktivitetsstöd. Andelen uppgick till 7,9 % per sista december, vilket är en markant minskning från nivån 13,7% vid föregående årsskifte. Motsvarande nivå var för riket 5,7% per 31 december 2011.

8 Arjeplogs Kommun Arbetslöshet Arjeplog Riket år år år år % Öppet 5,9 4,7 4,0 8,3 7,0 5,3 4,4 3,6 3,4 5,1 4,1 4,1 Åtgärd 3,3 3,7 2,8 10,8 13,7 7,9 2,7 3,2 2,8 6,7 6,8 5,7 Summa 9,2 8,4 6,8 19,1 20,7 13,2 7,1 6,8 6,2 11,8 10,9 9,8 Bostadsmarknad Totalt finns det drygt bostäder i Arjeplogs kommun, varav cirka 74 % i småhus och 26 % i flerbostadshus. I den kommunala bostadsstiftelsen Arjeplogshus, finns 324 lägenheter. Vakansgraden i Stiftelsen uppgick vid årsskiftet till 0 % för lägenheter och 42,9 % för elevhem. Kommunens framtida bostadsbyggande är beroende av befolkningsutvecklingen i kombination med förändringar i hushållsbildningen samt efterfrågan på längenheter och tomter. Den största expansionen sker i Jäckvik, där fritidshusbyggnationerna under de senare åren har blomstrat. Det är främst kustbor och norrmän som bygger fritidsboenden i nära fjällnatur. I Adolfströmsområdet och i Gauto har nya fritidshustomter avstyckats och det planeras för ytterligare avstyckning av fritidshustomter i kommunen. Idag planeras dessutom för ytterligare byggande i tätorten.

9 Arjeplogs Kommun Kommunens övergripande styrning Ett grundläggande syfte med styrning är medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och styrelse i sin verksamhetsplanering ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. presenteras i fyra strategiska perspektiv: utveckling, medborgare/brukare, medarbetare och ekonomi. Till varje perspektiv finns framgångsfaktorer som politiker och tjänstemän gemensamt lyft fram. Nämnderna och styrelsen har haft till uppgift att tolka framgångsfaktorerna och målen för att sedan upprätta egna mål. Kommunfullmäktige har, utifrån Arjeplog kommuns vision, fastställt övergripande mål. Dessa KS Strategiska perspektiv Framgångsfaktorer Mål Dialogen är avgörande för den kvalitet vi får Nämnd Strategiska perspektiv Framgångsfaktorer Mål

10 Arjeplogs Kommun Strategiskt perspektiv Utveckling En kommun i utveckling som befrämjar en positiv befolknings- och näringslivsutveckling inom de resurser kommunen förfogar över Framgångsfaktorer Företagsklimat Mål (nyckeltal) Kontinuerligt arbeta med att utveckla den kommunala organisationen så att den medverkar till att främja näringslivsutveckling. För 2011 skall företagsklimatet i Arjeplog ligga bland de 100 bästa i landet Skapa en medvetenhet hos medarbetarna hur attityder och servicegrad påvervkar näringsidkarnas syn på kommunen. Använda såväl kulturarvet som ett rikt kulturliv som en del i det strategiska tillväxtprogrammet. Infrastruktur Attraktiv bostadsort Arbeta aktivt med infrastrukturfrågor så detta inte bli ett hinder för utveckling Genom samverkan mellan kommun-, landsting- och statlig sektor samt näringsliv skapa förutsättningar för goda rekryteringar Påbörja planeringen inför de stora pensionsavgångarna Medborgare/brukare En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Marknadsföring Service Bemötande Tillgänglighet Livskvalitet i toppklass Jämlikhet Färdigställa det pågående detaljplanearbetet för attraktiva tomter Om förutsättningarna att producera egen miljövänlig el bedöms ge ekonomiska fördelar ska kommunen teckna avtal om vindkraft. Långsiktigt öka andelen miljövänlig energi En aktuell, tilltalande och lättillgänglig hemsida och en långsiktig differentierad marknads- och aktivitetsplan. De som bor, vistas och verkar i Arjeplogs kommun är nöjda med den kommunala servicen i de mätningar som görs Varje kommunmedborgare ska kunna lita på att alla blir behandlade och bedömda efter samma kriterier oberoende var man bor eller vilken tjänsteman man träffar Stärka delaktigheten hos medborgarna och skapa nya arenor bland annat genom att ta vara på den tekniska utvecklingen som sker och efterfrågas. Återkoppling skall ske inom 24 timmar Skapa förutsättningar för en attraktiv livsmiljö och ett tolerant samhällsklimat samt stärka/främja medborgarnas kunskap om sambandet mellan livsstil och hälsa Arjeplogs kommun skall uppfylla kraven på en säker och trygg kommun Medvetandegöra fördelarna med att bo ien fjällnära kommun I kommunens försorg skall god och näringsriktig mat produceras Verka för att kommunens jämställdhetspolicy efterlevs Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har ej uppnåtts

11 Arjeplogs Kommun Strategiskt perspektiv Framgångsfaktorer Mål (nyckeltal) Medarbetare/arbetssätt Arjeplogs kommun är en Bra ledarskap Skapa en ledarskapspolicy som definierar kommunens krav på gott ledarskap attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar Bra medarbetarskap Skapa en medarbetarpolicy som definierar kommunens krav på medarbetarskap med medborgaren/kunden i Arbetssätt fokus Oavsett vilken roll den anställde har skall arbetet präglas av de mål som finns uppsatta för framgångsfaktorerna service, bemötande och tillgänglighet Ekonomi God ekonomisk hushållning Bra arbetsliv Ekonomi i balans God kapacitet att möta finansiella svårigheter på sikt God kontroll över den ekonomiska utvecklingen Medarbetarna känner trivsel, delaktighet och kan utvecklas i sitt arbete Frisknärvaron skall öka med 10 % Öka andelen heltidsanställda Det långsiktiga resultatet skall vara > 0. I konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Arbeta långsiktigt med att nyttja såväl personella som finansiella resurser på effektivaste sätt, samt sätta fokus på vad som är förvaltningens primära arbetsuppgifter. Sträva efter att återställa likviditeten för att inte behöva låna för framtida kostnader Utveckla kvaliteten på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut fattas på rätt grunder Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut På följande sidor redovisas en analys av måluppfyllelsen av de kommunövergripande målen.

12 Arjeplogs Kommun Utveckling Mål 2011 Analys Kontinuerligt arbeta med att utveckla den Kommunen rankas på plats 223 för En nedgradering kommunala organisationen så att den från 2010 då vi låg på plats 194. Kommunen har skapat en medverkar till att främja utvecklingsenhet som jobbar aktivt med frågor som berör näringslivsutveckling. För 2011 skall näringslivet och utvecklingen i kommunen. företagsklimatet i Arjeplog ligga bland de 100 bästa i landet Skapa en medvetenhet hos medarbetarna hur attityder och servicegrad påverkar näringsidkarnas syn på kommunen. Använda såväl kulturarvet som ett rikt kulturliv som en del i det strategiska tillväxtprogrammet. Arbeta aktivt med infrastrukturfrågor så detta inte blir ett hinder för utveckling Detta är ett utvecklingsområde och en levande fråga som ständigt måste arbetas med för att det skall genomsyra hela organisationen. I Svenskt Näringslivs ranking får vi dålig ranking både vad avser attityder och den service vi ger. En medarbetarpolicy är framtagen och kommer att presenteras under Under året har utvecklingsenheten kommit på plats, vilket förstärker det arbete som redan pågår. Under året har även en samisk koordinator anställts som jobbar med att integrera det samiska kulturarvet inom barn- och äldreomsorg. Detta har även skapat möjligheter för övriga medborgare att delta i vissa aktiviteter. Dessa frågor arbetas aktivt med i olika forum. I översiktsplanearbetet har såväl näringsidkare i kommunen, Länsstyrelsen, samebyarna som tjänstemän och politiker deltagit. Genom samverkan mellan kommun-, I samband med rekryteringar förs dialoger med övriga landsting- och statlig sektor samt organisationer. Vi tittar även aktivt på näringsliv skapa förutsättningar för goda samordningsmöjligheter med, i första hand, våra rekryteringar grannkommuner. Påbörja planeringen inför de stora pensionsavgångarna Färdigställa det pågående detaljplanearbetet för attraktiva tomter Om förutsättningarna att producera egen miljövänlig el bedöms ge ekonomiska fördelar ska kommunen teckna avtal om vindkraft. Långsiktigt öka andelen miljövänlig energi En kartläggning har gjorts som visar på stora pensionsavgångar framgent. Arbetet med bibållen kompetensförsörjning har dock inte påbörjats i någon större omfattning Arbetet ingår i det stora översiktsplanearbetet som beräknas vara klart tidigast under Någon beräkning som visar på ekonomiska fördelar har ännu inte kunnat presenteras Något aktivt arbete avseende detta är inte påbörjat

13 Arjeplogs Kommun Medborgare/brukare Mål 2011 Analys De som bor, vistas och verkar i Arjeplogs Någon mätning har ännu inte planerats kommun är nöjda med den kommunala servicen i de mätningar som görs Varje kommunmedborgare ska kunna lita på att alla blir behandlade och bedömda efter samma kriterier oberoende var man bor eller vilken tjänsteman man träffar Detta är en fråga som är ständigt återkommande och likabehandlingsprincipen skall genomsyra allt det kommunala arbetet. Ett förslag till medarbetarpolicy är framtagen och kommer att presenteras under Stärka delaktigheten hos medborgarna Detta är ett förbättringsområde som vi arbetar med. Under och skapa nya arenor bland annat genom 2012 har kommunfullmäktige antagit den s k "strategin för e- att ta vara på den tekniska utvecklingen samhället". som sker och efterfrågas. Återkoppling skall ske inom 24 timmar Skapa förutsättningar för en attraktiv livsmiljö och ett tolerant samhällsklimat samt stärka/främja medborgarnas kunskap om sambandet mellan livsstil och hälsa Arjeplogs kommun skall uppfylla kraven på en säker och trygg kommun Medvetandegöra fördelarna med att bo i en fjällnära kommun I kommunens försorg skall god och näringsriktig mat produceras Verka för att kommunens jämställdhetspolicy efterlevs En ny organisation för folkhälsoarbetet sätts i sjön. Fortsatta satsningar sker på bland annat Vaukaleden och Renberget. Vidare undersöks möjligheterna till en skidstadion. En ny ansökan har skickats in och vi väntar på besked I informatörernas arbete ingår att profilera Arjeplog Kommunens kök har fått utmärkelsen för att ha den bästa maten i landet. Ett område där vi kan bli bättre och utveckla mer när vi står inför framtida rekryteringar

14 Arjeplogs Kommun Medarbetare/arbetssätt Mål 2011 Analys Skapa en ledarskapspolicy som Ett förslag till ledarskapspolicy är framtagen och kommer definierar kommunens krav på gott att presenteras under ledarskap Skapa en medarbetarpolicy som definierar kommunens krav på medarbetarskap Oavsett vilken roll den anställde har skall arbetet präglas av de mål som finns uppsatta för framgångsfaktorerna service, bemötande och tillgänglighet Medarbetarna känner trivsel, delaktighet och kan utvecklas i sitt arbete Frisknärvaron skall öka med 10 % Öka andelen heltidsanställda Ett förslag till medarbetarpolicy är framtagen och kommer att presenteras under Ett utvecklingsområde inom kommunen. Vi är medvetna om att de mål som finns för 2011 inte är väl kända inom hela organisationen. Fokus har istället lagts på målen för planperioden så att dessa skall vara väl kända innan vi går in i perioden. Under våren har en medarbetarenkät genomförts inom kommunledningsförvaltningen som pekar på ett antal utvecklingsområden som vi måste arbeta med. En arbetsgrupp har tillsatts för att jobba med dessa frågor, några möten har ännu inte hållits Sjukfrånvaron har ökat från 5,4% (2010) till 6,1% vid årsskiftet. Andelen tillsvidareanställda i kommunen är oförändrat i förhållande till årsskiftet men andeln heltidsanställda har minskat

15 Arjeplogs Kommun Mål 2011 Det långsiktiga resultatet skall vara > 0. I konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Arbeta långsiktigt med att nyttja såväl personella som finansiella resurser på effektivaste sätt, samt sätta fokus på vad som är förvaltningens primära arbetsuppgifter. Sträva efter att återställa likviditeten för att inte behöva låna för framtida kostnader Utveckla kvaliteten på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut fattas på rätt grunder Ekonomi Analys Resultatet för 2011 hamnade på -823 tkr.kommunen måste arbeta med såväl kort- som långsiktiga ekonomiska frågor för att få en ekonomi i balans. Likviditetsplanering är en självklarhet men de stora investeringar som kommunen beslutat om påverkar vårt lånebehov. De stora pensionsutbetalningarna framöver har analyserats och en plan för kommande budgetering har upprättats. Erfarenheterna visar på att detta är ett förbättringsområde. Utbildningsinsatser har hållits och nytt verktyg använts och det är viktigt att budgetansvariga följer upp sina kostnader. Ledningsgruppen kommer att ha budgetuppföljning som en stående punkt på dagordningen. Långsiktiga mål En balanserad budget- och flerårsplan utan skattehöjning Årsresultatens andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 %. Soliditeten ska vara minst 60% Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10%. Nettoinvesteringarnas (kopplade till skattefinansierad verksamhet) skall långsiktigt ligga på en nivå som understiger de planenliga avskrivningarna. På ändå längre sikt bör dessa ligga på en nivå som motsvarar kr per invånare, dvs tkr. Ekonomi Analys Kommunalskatten höjs med 1 kr för Resultatet för 2011 redovisar underskott. Soliditeten var 52% vid årsskiftet. Nettoinvesteringarna uppgick till 5% av skatteintäkter och statsbidrag för För 2012 kommer ej målet att uppnås då investeringsbudgeten uppgår till 34%. Nettoinvesteringarna uppgick till 59% av avskrivningsvolymen.

16 Arjeplogs Kommun Ekonomisk översikt och finansiell analys RESULTAT - KAPACITET Kommunens resultat för 2011 uppgår till - 823Tkr.Nämnderna redovisar ett överskott i jämförelse med budget med 3,8 Mkr och finansförvaltningen 4,5 Mkr. Kommunens resultatutveckling (exkl. extraordinära kostnader i tkr) Kommunens nettokostnadsandel av skatteintäkter Nettokostnadsandel av skatteintäkter, inkl avskrivningar i % Skatte- och nettokostnadsutveckling (förändring i %) Koncernen uppvisar ett negativt resultat på -893 Tkr. Koncernens resultatutveckling i Tkr Nettokostnadsutveckling 14,3-3,4 Skatter och statsbidrag 3,31,71,8 Under 2011 har nettokostnaderna ökat med ca 1 %. Verksamheternas intäkter har ökat med 2,7 Mkr vilket motsvarar 2,6 % och kostnaderna ökade med 3,9 Mkr vilket motsvarar 1,5%. Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 5,7 Mkr eller motsvarande 3,3%.

17 Arjeplogs Kommun Finansnetto För 2011 uppgår finansnettot till -3,2 Mkr. Av detta består 1 Mkr av pensionsskuldens diskonteringsränta vilket är att betrakta som jämförelsestörande post. Kommunens finansnetto, utveckling i Tkr Investeringar Kommunens nettoinvesteringar under året uppgår till 8,5Mkr, vilket innebär en minskning jämfört med 2010 med 1,9 Mkr. Investeringsutgifterna för året uppgår till 11,2 Mkr och inkomster till 2,7Mkr. Inkomsterna består av bidrag med 248Tkr och försäljningsinkomster med Tkr Koncernens finansnetto uppgår till -5,9Mkr. Koncernens finansnetto, utveckling Nettoinvesteringar (kommunen), Mkr ,6 24, Arjeplogs kommun har under flera år haft högre investeringsvolym än avskrivningsnivå och 2011 har dock investeringsnivån legat under avskrivningarna. Investeringar Investeringsvolym (Mkr) 8,5 10,4 21,0 Nettoinvesteringar/ Avskrivningar (%) 59 % 77% 157% Ett annat viktigt nyckeltal är skattefinansieringsgraden, som mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Under 2011 har kommunen finansierat huvuddelen av investeringar med egna medel ,4 8,5

18 Arjeplogs Kommun Investeringsredovisning Förvaltning Utfall inkomst Utfall utgift Netto Budget 2011 Avvikelse Kommunstyrelsens verksamhetsområde Barn-och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö-, Bygg och Räddningsnämnden Summa nettoinvesteringar Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller kommunledningsförvaltningen, Tekniska kontoret och Politisk verksamhet Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltning Samhällsutvecklingsförvaltningen Summa kommunstyrelsens vhtomr Större investeringar under året tkr Budget 2011 Redovisat 2011 Avvikelse Redovisat tom 2011 Total budget Prognos totalt Avvikelse Slutredovisade projekt Upprustning VA-ledningar Sporthall byte golv Utbyggnad Fjärrvärme Flyktingboende fönsterbyte Kyrkholmsskolan utomhusmiljö Pågående projekt Fjärrvärme IT-stöd IFO/ÄO I december tog kommunfullmäktige beslut om investering i ny fjärrvärmeanläggning. Den totala investeringsvolymen beräknas till 38,1 Mkr. Soliditet Soliditet 52% 52 % 51% Tillgångsförändring 0 % -4 % 11% Förändr. eget kapital -1% -2 % 4 % Kommunens soliditetsutveckling i % Kommunens soliditet uppgår till 52% vilket är oförändrat jämfört med

19 Arjeplogs Kommun Koncernens soliditetsutveckling i % Koncernens soliditet har minskat med 1% och uppgår vid årsskiftet till 41 %. Soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Tillgångarna består av anläggningskapital (kapital i anläggningstillgångar för stadigvarande bruk) och rörelsekapital (kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Kommunens egna kapital minskade med 823 Tkr. Anläggningskapitalet minskade med 6,1 Mkr och rörelsekapitalet ökade med 5,8 Mkr. Eget kapital Mkr(kommunen) Anläggningslånen uppgår vid periodens slut till 54 Mkr, av dessa förfaller 16,5 Mkr till betalning 2012 men kommer att omsättas till nytt lån. Långfristig skuldsättningsgrad har minskat med 6 %-enheter och uppgår till 15 %. Anledningen är att lånet på 16,5 Mkr som förfaller till betalning 2012 redovisas som kortfristig skuld. De långfristiga skulderna uppgår till 12,2 Tkr per invånare vid årsskiftet. Kommunens låneutveckling, Mkr inkl checkräkningskredit ,9 RISK - KONTROLL 58,6 61,1 Likviditeten är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, att betala i rätt tid när skulderna förfaller. En hög likviditet visar på god finansiell beredskap och därmed låg potentiell risk. De likvida medlen uppgick till 16 Tkr vid årsskiftet. Kommunens likviditetsutveckling, Mkr , ,3 6 66,4 Skuldstruktur Total skuldsättningsgrad 48% 48% 49 % -varav avsättningsgrad 4% 4% 3% -varav kortfrist. skulds.grad 29% 23% 23% -varav långfristig skulds.grad 15% 21 % 23%

20 Arjeplogs Kommun Utveckling av pensionsförpliktelser Pensionsåtaganden intjänade fr.o.m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen och uppgår till 11,5 Mkr (inkl särskild avtalspension/ visstidspensionoch löneskatt). Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen uppgår till 88,4 Mkr inklusive löneskatt. Sänkning av diskonteringsräntan har medfört en ökat kostnad under året med 1 Mkr. De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 100 Mkr. Detta kan jämföras med det marknadsvärdet på pensionsfonden som uppgår till 13,9 Mkr. Skuldens täckningsgrad uppgår därmed till 14 % baserat på marknadsvärde. Återlånade till verksamheten är alltså 86 Mkr. Nedskrivning av bokfört värde har gjorts med 32 Tkr under året Avsättningar (inkl särskild löneskatt) för pensioner och liknande poster Ansvarsförbindelser (inkl särskild löneskatt) Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar; bokfört värde Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar; marknads värde "Återlånade" medel (skillnad mellan totala pensioner och finansiella placeringars marknadsvärde enligt ovan) Avstämning mot kommunallagens balanskrav Balanskravsresultat (Tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår nedskrivning restvärde skola sporthall Slagnäs Avgår extraord kostnad sänkning RIPS-ränta Justerat resultat Återställande av tidigare års förluster Kvar att återställa Kommunallagen säger att om kostnaderna överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre Driftsprojekt Projekt, tkr åren. Under året har Tkr återställts av tidigare års underskott. Kvar att återställa är totalt1 319 Tkr. Kostnader 2011 Intäkter 2011 Nettokostnad 2011 Översiktsplan vindkraft Skoldatateket Samiskt innovationscenter Det bedrivs 49 driftsprojekt i kommunen varav 1 är EU-projekt. Projekten som hel- eller delfinansieras är tidsbegränsade. Det projekt som har störst bruttokostnad är översiktsplan vindkraft som haft en bruttokostnad på 385 tkr.bland de övriga större projekt fortsätter socialförvaltningens projekt som finansieras via stimulansmedel från Socialstyrelsen. Ett antal nya naturvårdsprojekt har tillkommit under året bland sk LONA som finansieras via Länsstyrelsen. Samiskt innovationscentrum startade under hösten, med syftet att stimulera näringslivsutvecklingen i samebyarna. Den externa finansieringsgraden för de största projekten varierar mellan %. Av samtliga projekt som bedrivs har sexton projekt en bruttokostnad större än 30 Tkr.

21 Arjeplogs Kommun Driftsredovisning per verksamhet inkl interna poster Verksamheter tkr Budget 2011 Utfall 2011 Utfall 2010 Budgetavvikelse 2011 Förvaltning Kommunstyrelsens vhtomr* Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö-, Bygg och Räddningsnämnd Summa styrelser nämnder Interkommunala avgifter BST Bidrag flyktingmottagningen Årets pensionsutgift Momsbidrag köp av verksamhet Justering kalk. arbetsgivaravgift Avskrivningar fordringar Övriga finansiella kostnader Avgångsvederlag Planenliga avskrivningar Nedskrivning bokf.värde Slagnäs skola och sporthall Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller kommunledningsförvaltningen, samhällsutvecklingsförvaltningen, överförmyndare och politisk verksamhet Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingsförvaltningen Överförmyndare Summa Kommunstyrelsens vht omr Nämnderna redovisar ett överskott med 3,8 Mkr. Se respektive nämnds verksamhetsberättelse. Interkommunala avgifter BST redovisar ett underskott med -4,2 Mkr, vilket beror på att färre elever har sökt in till programmet än beräknat. I december beslutades att avtalsförsäkringens premie sänks med 0,52% för hela året vilket ger en positiv avvikelse på arbetsgivaravgifterna. Avskrivning fordringar uppgick 2011 till 209 tkr jämfört med budget 50 tkr, beroende på större volym osäkra fordringar än budgeterat. Övriga finansiella kostnader budgeterades med förväntat positivt utfall 485 tkr medan verkligt utfall blev -32 tkr. Avvikelsen beror på att budgeterad intäkt från Skellefteå Kraft för 2011 styrts för att täcka kostnader 2012.

22 Arjeplogs Kommun Prognossäkerhet Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Budgetavvikelse Tkr ÅrsprognosJanapril Årsprognosjan-aug Bokslut 2011 Känslighetsanalys Kommunen påverkas mycket av händelser som ligger utanför dess egen kontroll. Tabellen nedan visar hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Generellt kan sägas att kommunen är mycket beroende av skatteintäkter och generella statsbidrag på intäktssidan. Ett av kommunens viktigaste mål är därför jobba med att öka invånarantalet i kommunen. Kommunstyrelsen Barn-och utbildningsnämnden Händelseförändring Kostnad/intäkt,tkr Socialnämnden MBR nämnden Finans förvaltning Ränteförändring låneskuld 1% Löneförändring med 1%, inkl PO +/- +/ Summa Bruttokostnadsförändring med 1% +/ Generell avgiftsförändring med 1% +/- 500 Generella statsbidrag med 1% +/- 610 Förändrad utdebitering med 1 kr +/ Förändr. Befolkning 10 personer +/ heltidstjänster (20 000) +/

23 Arjeplogs Kommun Medarbetare Personal Antal anställda med månadslön den 31 december Tillsvidareanställda totalt Tillsvidare kvinnor Tillvidare män Visstidsanställda totalt Visstid kvinnor Visstid män Totalt Antalet anställda vid Arjeplogs kommun har minskat under föregående år var 349 personer anställda med månadslön. Detta kan jämföras med då 365 personer var anställda med månadslön. Det har alltså skett en minskning av antalet anställda med månadslön med drygt 4 % sedan förra årsskiftet. Jämn könsfördelning beaktas i rekryteringsarbetet men det är alltid kompetens som är avgörande. Fördelning tillsvidare och visstidsanställda Visstid män Visstid kvinnor Tillvidare män Tillsvidare kvinnor Åldersfördelning tillsvidareanställda med månadslön år år år år år Totalt

24 Arjeplogs Kommun Medelålder tillsvidareanställda med månadslön ,9 46, ,2 47,8 Kvinnor 46,4 46, ,7 Män 45,8 48,3 47,8 47,9 Pension Tittar man 10 år framåt i tiden beräknas 112 medarbetare gå i pension om man utgår från pension vid 65 års ålder. År Totalt Totalt 112 Pensionsåldern är i princip höjd till 67 år i och med att det först då föreligger avgångsskyldighet enligt lag. Detta innebär att den anställde som inte begär att ta pension tidigare har rätt att behålla sin anställning till utgången av den månad då hon/han fyller 67 år. Enligt nu gällande pensionsavtal har den som önskar rätt att avgå med pension tidigast från och med den månad då hon/han fyller 61 år. Under 2011 hade kommunen två medarbetare som valde att arbeta efter 65 års ålder. Under 2010 var det två personer och under 2009 fyra personer. Pensionsavgångarna 2012 fördelas med 3 personer vid Samhällsutvecklingsförvaltningen, 7 inom Socialnämndens område och 1 inom BUN. Fördelningen 2013 är 4 för Samhällsutvecklingsförvaltningen, 6 inom Socialförvaltningen och 4 för BUN. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 8,0 % 7,1 % 5,9 % 5,4 % 6,1 % varav långtidssjukfrånvaro * 67,8 % 68,6 % 62,6 % 54,1 % 59,1 % sjukfrånvaro män 4,1 % 3,7 % 3,8 % 4,3 % 4,2 % sjukfrånvaro kvinnor 9,5 % 8,4 % 6,7 % 5,9 % 6,7 % anställda - 29 år 1,9 % 3,7 % 3,3 % 3,4 % 2,8 % anställda år 8,2 % 7,7 % 6,4 % 6,9 % 7,5 % anställda 50 år - 10,0 % 7,7 % 6,3 % 4,9 % 6,2 % * Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

25 Arjeplogs Kommun Rehabilitering Rehabilitering av långtidssjuka är något av det viktigaste och det svåraste, som en arbetsgivare har att ägna sig åt. Den övergripande målsättningen är självklar, nämligen att den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete i någon form. Vägen dit är inte lika självklar. Den kompliceras dels av att ett flertal organisationer med olika regelverk och resurser måste samverka och dels av att målbilden inte alltid ser ut på samma sätt för de inblandade. Arjeplogs kommuns fortsatta arbete ska fokusera på att analysera individens förutsättningar såväl medicinskt som kompetensmässigt. kartlägga möjliga placeringar och åtgärder inom kommunen. matcha individens förutsättningar mot detta. Friskvård Alla anställda har rätt till en friskvårdstimme per vecka under arbetstid. Kommunens friskvårdsorganisation består av 24 personer som friskvårdsmotorer för att inspirera till förbättringar. Av dessa personer ingår 4 i en styrgrupp. Tillbud, olycksfall, arbetsskador Det är viktigt att alla tillbud rapporteras så att åtgärder kan vidtas för att undvika olyckor. Under året har personalkontoret fått in 19 rapporter om tillbud. Övriga tillbud är rapporterade till förvaltningschef på grund av att det inte har funnits bemanning på personalkontoret. Föräldraledighet Under 2011 har personalen tagit ut 2681 dagar med hel föräldraledighet. Under 2010 togs det ut totalt dagar med hel föräldraledighet. Under 2011 togs av dagarna ut av kvinnor och 153 dagar togs ut av män. Kvinnorna står därmed för ca 94,3 % av den totala föräldraledigheten. Det är 33 kvinnor och 7 män som har tagit ut föräldraledighet under Föregående år var det 43 kvinnor och 10 män. Under 2011 tog de kvinnor som var föräldralediga i genomsnitt ut ca 77 dagar/person. För männen var motsvarande siffra 22 dagar/person. Kvarstående semester 31 december Anställda med månadslön den 31 december Dagar Timmar Innestående kompensationstid den 31 december Övertid Flextid Totalt Kommunens totala skuld för okompenserad tid 2011 är 1,2 Mkr. Skulden är oförändrad från föregående år. Personalkostnader Den totala personalkostnaden uppgick till 158,4 Mkr under Personalkostnaden har ökat med 0,8 procent sedan 2010 då den uppgick till 157,2 Mkr. Kostnaden för arvoden och förlorad arbetsförtjänst till politiker uppgick 2011 till 2,8 Mkr. Det kan jämföras med 2010 då motsvarande summa var 2,4 Mkr.

26 Arjeplogs Kommun Framtidsbedömning Kommunens ekonomi är ansträngd. Detta visar inte minst budgetarbetet inför 2012 som på grund av kraftigt minskad prognos på intäktssidan under året fick göras om. Vår ekonomiska situation utgör såväl ett kortsiktigt som ett långsiktigt hot mot vår gemensamma välfärd. Minskande intäkter ger automatiskt ett mindre utrymme för välfärdstjänster. Vi har dock kommit en bit på väg när det gäller att anpassa kommunens verksamhet utifrån denna verklighet. Av det ackumulerade underskottet om 2.5 Mkr klarar vi, tack vare att vi kan undanta en del av 2011 års kostnader från balanskravet, att återställa 1,2 Mkr. Minskade intäkter kan också, till en del, uppvägas av minskade kostnader vilket kan uppnås genom ett kraftfullt samarbete med andra kommuner. Här har vi kommit en bit på väg och förhoppningen är att nödvändiga beslut kan fattas under Innevarande år kommer att bli ett tufft ekonomiskt år. Glädjande är ändå att Stiftelsen Arjeploghus, som under ett stort antal år ej kunnat bära sina egna kostnader, håller på att räta upp sig. Det stora problemet har varit energikostnaderna och de åtgärder som Stiftelsen vidtagit håller nu på att ge resultat. Dock återstår ett ackumulerat underhållsbehov, vilket även i fortsättningen kommer att tynga stiftelsens resultat. Arjeplog lider i dagsläget, och alltjämt, av bostadsbrist, vilket kommunen måste åtgärda. Samtidigt ser vi en postiv trend där efterfrågan på lokaler i kommuen ökar. många av ortens företagare visar i omsorg om kommunen som levnadsplats. En av våra utmaningar ligger i att hjälpa till att vända hotellnäringens låga beläggning under sommarhalvåret. Det är en förutsättning för att boendesituationen för biltestnäringen under vintern inte ska haverera. Här måste vi vara öppna för nya tankar, och kanske investeringar. En annan utmaning ligger i hur vi i fortsättningen vill profilera kommunen. Ett arbete för att kommunen ska uppfattas som en forskarvänlig och kunskapsvänlig kommun är ett strategiskt steg som vi bör ta av flera orsaker. En orsak är att attrahera nya företag och människor inom kunskapsbranschen. En annan är att vår egen utbildningsnivå är i ett internationellt och nationellt perspektiv för låg. För att kunna utveckla Arjeplog och möta framtidens utmaningar så måste vi alla sträva mot samma mål och gemensamt anstränga oss för att förbättra vår bild utåt. Det är vår förhoppning att vi alla tänker på detta och gör vad vi kan för att göra vårt bästa för att förverkliga det goda Arjeplog vi alla vill skapa, ett attraktivt och livskraftigt Arjeplog. De entreprenörer som finns i vår kommun har visat att de har förmågan att möta morgondagens utmaningar och har en stark inneboende utvecklingskraft. Genom att ligga i framkant av utvecklingen och kunna erbjuda spetskompetens inom viktiga områden har entreprenörerna lagt grunden för en stabil utveckling och gott renommé hos sina kunder. Kommunen har mycket att vinna på att tillvarata den kompetens och det engagemang som

27 Kommunstyrelsen Politisk vht Årsredovisning 31 december 2011 Verksamhetsansvarig: Britta Flinkfeldt Jansson Ordförande: Britta Flinkfeldt Jansson Antal ledamöter: 9 Verksamhetsuppdrag Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med övergripande ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsens ledningsfunktion innebär också att leda och samordna bl.a - utvecklingen av den kommunala demokratin - personalpolitiken - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten - mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas - energiplaneringen samt främja energihushållningen - trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning - informationsverksamhet - arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet - arbetet med att effektivisera administrationen - informationsspridningen externt och internt Året som gått Under 2011 har arbetet med översiktsplanen framskridit. Några beslut är ännu inte i hamn men vi hoppas kunna fastställa planen under 2012 En beräkning visar att Arjeplog tappat ca 27 miljoner kronor i intäkter jämfört med 20 år tillbaka i tiden p g a befolkningsminskningen. Detta får naturligtvis återverkningar på vad kommunen kan erbjuda sina invånare i form av service.även tråkiga beslut som innebär miskad service måste fattas för att så långt som möjligt hålla skola, vård och omsorg skadeslösa. Mycket av det dagliga arbetet handlar om att se till att samverkan och samarbete mellan närkommunerna och kommunerna i Norrbotten verkligen blir av, för att nå kostnadsfördelar och försöka spara pengar. Som ett led i tillväxtarbetet anordnade kommunen under våren en inspirationsdag för tillväxt med gäster från våra närmaste kommuner. Arbetet med tillväxt måste alltid prioriteras och vi måste komma ihåg att definiera vad som är kommunens roll. Vi startar inga företag, men vår uppgift är att göra allt som står i vår makt för att underlätta för företag att investera hos oss. Samt att arbeta målmedvetet så att den fysiska miljön visar samma bild. Bl a därför är vi ivriga deltagare i projektet Designa Norrbotten som vi hoppas ska leda till att kommunen får ett inspirerande och sammanhållet uttryck silvertråden Under hösten kom vi äntligen fram till beslut om att bygga en ny fjärrvärmeanläggning. En investering som beräknas till 38 miljoner kronor, vilket är mycket pengar för en liten kommun, men där beräkningarna visar att vi genom att öka verkningsgraden i anläggningen kan räkna hem hela investeringen. Ekonomi Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Tilldelad ram Resultat Nettoinvesteringar 0 0 Till kommunstyrelsens politiska verksamhet hör fullmäktiges, revisionens och kommunstyrelseledamöternas arvoden. Här finns också avsatt pengar för offensiva satsningar, underskottstäckningar för bostadsstiftelse och elevhem samt partistöd och bidrag till turistbyråverksamhet och museistiftelsen. Vi kan konstatera att den politiska verksamheten inte klarat sitt sparbeting utan överskridit sin ekonomi med 463 tkr, främst beroende på ökad underskottstäckning till Stiftelsen Arjeplogshus. Konsekvensen av detta är att bostadsstiftelsen nu ytterligare sätts under lupp för att hitta besparingsmöjligheter i kommande års budget.

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

212000-2668 Årsredovisning 2013 Arjeplogs kommun

212000-2668 Årsredovisning 2013 Arjeplogs kommun 212000-2668 Årsredovisning 2013 Arjeplogs kommun Arjeplogs Kommun 212000-2668 Innehåll Kommunalrådet har ordet... 1 Fakta om Arjeplogs kommun... 2 Organisationsöversikt... 3 Omvärldsanalys... 4 Kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport. Januari-augusti 2011. Arjeplogs kommun

Delårsrapport. Januari-augusti 2011. Arjeplogs kommun Delårsrapport Januari-augusti 2011 Arjeplogs kommun Innehållsförteckning Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet och nämnder. Bolag och stiftelser är ej medtagna. Rapporten är indelad i fyra huvuddelar,

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Arjeplogs Kommun 212000-2668. Årsredovisning och koncernredovisning 2008

Arjeplogs Kommun 212000-2668. Årsredovisning och koncernredovisning 2008 Arjeplogs Kommun Årsredovisning och koncernredovisning 2008 Arjeplogs Kommun Innehåll Kommunalrådet har ordet... 1 Fakta om Arjeplogs kommun... 3 Organisationsöversikt... 4 Omvärldsanalys... 5 Styrning

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Salems kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen på arbetsmarknaden,

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer