Den mångkulturella marknaden. En studie av invandrarnas köpkraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den mångkulturella marknaden. En studie av invandrarnas köpkraft"

Transkript

1 Den mångkulturella marknaden. En studie av invandrarnas köpkraft Bijan Fahimi & Anja Fridholm ISBN: April 2004 TIMBRO Box 5234, Stockholm Tel Fax

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...6 Vilka är invandrare och är invandrare en konsumentgrupp?...6 MÅNGKULTURELL MARKNADSFÖRING...8 Etnicitet påverkar konsumtionen...8 Hur segmenterar vi den mångkulturella marknaden...9 Strukturella faktorer...10 Kulturella faktorer...11 Individuella aspekter...11 Hur många segment handlar det om?...12 BESKRIVNING AV MARKNADEN...13 Ursprungsregioner och framtida tillväxtregioner...14 Norden...16 Europa...17 Asien...18 Sydamerika...19 Afrika...20 EN KÖPKRAFTSANALYS AV SVERIGES INVANDRARGRUPPER...21 Sysselsättningsgrad...21 Förvärvsinkomst...23 Disponibel inkomst...25 Köpkraft...26 Köpkraft per ursprungsregion...26 Köpkraft i Stockholms län...28 Hushållens utgifter...29 Framtiden...30 Etnisk marknadsföring gynnar integrationen...31 KÄLLOR...32 BILAGA

3 FÖRORD Den rapport du nu håller i din hand är unik. Detta är första gången som det presenteras statistik över invandrares köpkraft i Sverige. Den statistiken är inte bara intressant för företag företrädesvis konsumentorienterade företag som med nya metoder kan nå en stor målgrupp med betydande samlade resurser. Statistiken och de övriga perspektiv som läggs fram innehåller också grunden för en för svensk del annorlunda diskussion om invandrares ställning i Sverige. Vanligtvis diskuteras den frågan i ett problemorienterat perspektiv. Diskussionerna handlar om segregation, diskriminering, arbetslöshet och en rad andra sociala problem. De politiska åtgärder som föreslås hämtar också sin inspiration från traditionell svensk regleringspolitik och siktar således på lagstiftning och kvotering. Sällan för att inte säga aldrig utgår diskussionen från den betydelse som invandrare har för den svenska marknadsekonomin och från den styrka som en fritt väljande konsument besitter, oavsett hudfärg och bakgrund. Problem bör inte underskattas eller negligeras, tvärtom. Men när politiken utgår från att källan till problem med invandring och integration är den öppna marknadsekonomin går något viktigt förlorat den delaktighet i samhället som skapas av företags intresse av att tjäna pengar på produkter som efterfrågas av individer eller grupper. Cash är inte king. Men köpkraft är en bra väg till integration. Rapporten har skrivits av Bijan Fahimi och Anja Fridholm VD respektive konsult i Veritas Communication (www.veritas.se) på uppdrag av Timbro. Fredrik Erixon Chefekonom i Timbro 3

4 SAMMANFATTNING Sverige är ett mångkulturellt land. I dag har 20 procent av befolkningen invandrarbakgrund och enligt SCB:s prognoser kommer den siffran att växa till minst 27 procent redan år Detta eftersom invandrare beräknas stå för över 90 procent av landets befolkningsutveckling. Dagens debatt om invandring och integration är problemfokuserad och berör framför allt arbetslöshet, diskriminering och segregation. Invandringens betydelse som tillväxtfaktor och dess positiva bidrag i form av ökad konsumtionskraft har helt kommit i skymundan. Den här rapporten är ett försök att för första gången, efter vad vi känner till, värdera den mångkulturella marknadens köpkraft i kronor. Vi har samtidigt fört en diskussion om hur konsumtion påverkas av vårt etniska och kulturella ursprung. Tidigare har nordbor utgjort den överlägset största invandrargruppen i Sverige, men på senare tid har grupper från länder i Mellanöstern och även Balkan kommit att dominera invandringen. Det innebär att en allt större andel av befolkningen kommer att ha sina rötter i avlägsna länder och kulturer. Redan i dag finns det t ex runt muslimer i Sverige. Vad betyder det då att en stor andel av vårt lands konsumenter har en annan kulturell, språklig och ibland religiös bakgrund och identitet än den svenska? Jo, det finns faktorer som uppenbart skiljer de olika invandrargrupperna både från varandra och från svenskar, faktorer som på olika sätt påverkar konsumtionen. För att exemplifiera vad som kan påverka invandrargruppernas konsumtion har vi delat in materialet i strukturella, kulturella och individuella faktorer. Strukturella faktorer rör bl a det faktum att alla invandrare har en relation till ett annat land, vilket påverkar deras konsumtion. Detta skulle kunna innebära större andel utlandssamtal till hemlandet eller fler resor till just det landet än andra konsumenter generellt sett. Kulturella faktorer rör gemensamma värderingar, traditioner och religion. Religionen påverkar konsumtionen genom exempelvis regleringar av vilken mat som är tillåten att äta. Högtider påverkas också av ursprungskulturen. I Sverige har vi hundratusentals människor som med mat, fest och presenter firar den muslimska helg som följer på fastemånaden Ramadan, då fastan bryts. Även värderingar och identitet påverkar konsumtionen, såsom synen på individualitet. Att det dessutom naturligtvis finns individuella skillnader människor emellan är viktigt att ha i åtanke när vi segmenterar den mångkulturella marknaden. Vi har i våra beräkningar av den mångkulturella marknadens köpkraft utgått från utrikes födda per ursprungsregion, såsom Östeuropa, Mellanöstern/Nordafrika, Norden o s v, främst eftersom dagens officiella statistik är uppdelad efter födelseland och inte exempelvis religiös eller etnisk tillhörighet. Detta är ett sätt att segmentera marknaden, men uppdelningens relevans beror givetvis på syftet med segmenteringen. Vi har när statistik finns även redogjort för personer med utrikes födda föräldrar. När vi räknat på den totala köpkraften har vi använt oss av disponibel inkomst, även om vi också redogjort för förvärvsinkomst och sysselsättningsgrad. Den disponibla inkomsten är alltså den summa som hushållen har att disponera efter skatt och inklusive bidrag. Detta betyder att hushåll med två inkomsttagare har högre genomsnittlig inkomst än enpersonshushåll. 4

5 Statistiken visar att de nordiska invandrarna har marginellt lägre disponibla inkomster än det genomsnittliga svenska hushållet och att invandrare från västländer t o m har högre disponibel inkomst än genomsnittet. Sydeuropéer har något lägre disponibel inkomst än nordbor samtidigt som hushåll från Mellanöstern/Nordafrika samt Östeuropa har lägst inkomster. För att räkna ut gruppens totala köpkraft har vi multiplicerat den disponibla inkomsten med antalet hushåll. Totalt visade sig utrikes födda omfatta 11 procent av den totala köpkraften i Sverige (12 procent av hushållen), vilket betyder att marknaden omfattar 113 miljarder kronor. Vi uppskattar dessutom att hushåll där huvudinkomsttagaren har minst en utrikes född förälder disponerar ca 72 miljarder kronor. Nordbor (utrikes födda) har en köpkraft om 40,5 miljarder kronor, vilket innebär att de, inte helt överraskande, utgör den största marknaden bland invandrargrupperna. Den näst största marknaden utgörs av sydeuropéer, som har en sammanlagd disponibel inkomst om 17,5 miljarder, medan hushåll från Mellanöstern och Nordafrika kommer upp i 16 miljarder. Östeuropéer disponerar 13 miljarder kronor eftersom gruppen är något mindre än de övriga. Västerlandets köpkraft uppgår till drygt 11 miljarder kronor. Övriga grupper är inte segmenterade men disponerar sammanlagt 15 miljarder kronor. Vi har konstaterat att invandrargruppernas konsumtionskraft är betydande och framför allt växande i Sverige. Vi anser att det bästa sättet att uppnå integration i Sverige är att fler företag börjar få upp ögonen för den ekonomiska potential som dessa konsumentgrupper utgör. Att sälja till invandrare kräver kulturell och språklig kompetens. Denna kompetens erhåller företagen delvis genom att anställa invandrare. Och arbete är otvivelaktigt den bästa vägen till integration. 5

6 INLEDNING Att Sverige är ett mångkulturellt land blir tydligt när vi betänker att ca 1,9 miljoner svenskar har invandrarbakgrund och att 1,1 miljoner av dessa är födda i ett annat land. Övriga har minst en förälder som är född utanför Sveriges gränser. Totalt utgör dessa människor en femtedel av Sveriges befolkning. I storstäderna är andelen än högre, mellan 30 och 40 procent. Detta är ingen nyhet för de flesta av oss. Men att Sverige är ett mångkulturellt land innebär också att landet har en mångkulturell marknad, och det är något som betydligt färre har insett. Dagens debatt om invandring och integration är problemfokuserad och berör framför allt arbetslöshet, diskriminering och segregation. Debatten om etnisk mångfald handlar till stor del om att myndigheter, kommuner och även företag ska ta sitt ansvar för att skapa integration. Invandringens betydelse som tillväxtfaktor och dess positiva inverkan på det privata näringslivet har helt kommit i skymundan. Utan att bortse från problemen vill vi genom denna rapport lyfta blicken mot den enorma potential Sveriges invandrarbefolkning utgör i egenskap av konsumenter. I dag är det fortfarande få aktörer på den svenska marknaden som har identifierat och dragit nytta av den mångkulturella marknadens ekonomiska potential. Den negativa debatten är säkerligen en bidragande orsak till företagsledares bristande intresse för invandrare som potentiella målgrupper för produkter och tjänster. Men en annan orsak till det bristande intresset kan vara frånvaron av empiriska data rörande invandrargruppernas köpkraft och konsumtionsbeteende. Den här rapporten är ett försök att för första gången, såvitt vi känner till, värdera den mångkulturella marknadens köpkraft i kronor. Vi kommer samtidigt att diskutera hur konsumtionen påverkas av vårt etniska och kulturella ursprung och redogöra för vilka invandrargrupper som i dag lever och konsumerar i Sverige. Vår förhoppning är att denna rapport både ska rikta uppmärksamheten på den mångkulturella marknaden och samtidigt bidra till en ny syn på integration, där vi alla har något att vinna. Vilka är invandrare och är invandrare en konsumentgrupp? När vi pratar om invandrare och den mångkulturella marknaden kan man fråga sig vem som egentligen räknas till gruppen invandrare eller för den delen nysvenskar? När har en person egentligen vandrat klart, och hur länge är man ny? Integrationsverket bestämde under förra året att vi i stället för invandrare ska använda begreppet personer med utländsk bakgrund. Detta ska innefatta personer som är utrikes födda och dem som har två utrikes födda föräldrar. Tidigare kallades, förutom utrikes födda, även personer som enbart har en utrikes född förälder för en person med invandrarbakgrund. Integrationsverkets nya definition kommer givetvis att minska antalet invandrare i Sverige eftersom definitionen blir snävare. En stor del av de data som redovisas i den här rapporten är dock från tidigare år, varför den äldre definitionen har använts. Men oberoende av vilken definition som används, och oavsett om vi pratar om invandrare, nysvenskar eller personer med utländsk bakgrund, är det viktiga i sammanhanget huruvida den etniska eller kulturella bakgrunden är relevant för det som diskuteras. Invandrare har i princip inte mycket mer 6

7 gemensamt med varandra än att de på något sätt har en relation till en annan kultur och i många fall ett annat språk. Invandrare kommer från ett stort antal olika kulturer, varför vi hellre talar om den mångkulturella marknaden. Eftersom svenskar, alltså personer som är födda i Sverige och som också har två svenskfödda föräldrar, tillhör normkulturen, är de exkluderade i denna rapport. När vi pratar om den mångkulturella marknaden är det i vissa fall relevant att även inkludera personer som är födda i Sverige men som har en eller två utrikes födda föräldrar, eftersom barn i olika utsträckning påverkas av sina föräldrars kulturella identitet. Andra generationens invandrare står ofta med en fot i varje värld, en fot i varje kultur, vilket förstärks av det faktum att vi lever så pass segregerat som vi gör i Sverige. Vi ska ge ett konkret exempel: en person som har en pappa som är svensk och en mamma som är turkiska kommer sannolikt att ha en större vana vid den turkiska matkulturen än en person med två svenskfödda föräldrar. Denna person efterfrågar sannolikt också mer turkiska varor i sin livsmedelsbutik än en person med två svenskfödda föräldrar. Det är därför relevant för livsmedelsbranschen att i diskussionen ta med det vidare begreppet av personer med invandrarbakgrund i beräkningen. Det är också troligt att barnen firar föräldrarnas högtider, att de påverkas av föräldrarnas religion, precis som de även påverkas av det svenska samhällets kultur och värderingar. Beroende av i vilket sammanhang vi diskuterar den mångkulturella marknaden kan alltså olika avgränsningar vara nödvändiga. Det är också viktigt att påpeka att vi i denna rapport har exkluderat Sveriges etniska minoriteter som romer, samer och tornedalsfinnar, eftersom det, på grund av förbudet att registrera personers etnicitet, inte finns någon säkerställd statistik över dessa gruppers storlek i Sverige. Däremot finns det statistik över personers ursprungsländer, både i första och andra generationen, varför vi har utgått från denna. 7

8 MÅNGKULTURELL MARKNADSFÖRING Vad betyder det då att en stor andel av vårt lands konsumenter har en annan kulturell, språklig och ibland religiös bakgrund och identitet än den svenska? Vi skulle vilja ställa frågan hur många företag som skulle marknadsföra sig på samma sätt i Irak som i Sverige? Inte särskilt många, antar vi. Det är inte bara språket som skiljer oss åt, utan även hur vi konsumerar, tar till oss budskap och kommunicerar. Vi gav tidigare ett exempel på olika behov av livsmedel, vilket är en konkret aspekt. Vilken betydelse har då den kulturella eller etniska bakgrunden för konsumtionen? I Sverige har vi mycket lite empirisk kunskap på detta område. Etnisk eller mångkulturell marknadsföring är också ett tämligen okänt begrepp i Sverige. Det är i och för sig inte så konstigt med tanke på att Sverige fram tills för 20 år sedan varit ett närmast homogent land i ett etniskt perspektiv. I USA är begreppet mer välkänt, varför vi valt att titta närmare på studier som gjorts på den amerikanska marknaden. Etnicitet påverkar konsumtionen I en bok skriven av Alfred L Schreiber, Mulitcultural marketing selling to the new America, jämför författaren köpkraft och konsumtionsvanor mellan olika etniska grupper med vad han kallar ickeetniska grupper, d v s vita amerikaner och genomsnittshushållet i USA. Schreiber påvisar exempelvis att afroamerikaner, trots att de har lägre inkomst än den genomsnittliga amerikanska befolkningen, spenderar mer pengar på kläder och telefonitjänster än det genomsnittliga hushållet. Afroamerikaner spenderar också en högre andel av sina inkomster efter skatt på boende, elektricitet, transport och mat som äts i hemmet än det genomsnittliga amerikanska hushållet. Däremot spenderar de mindre på pension, mat på restaurang, hälsa och möbler. Intressant är att dessa skillnader går att påvisa trots att afroamerikaner inte är en grupp som nyligen invandrat till USA. Det är en grupp som funnits i landet i hundratals år och som är lika mycket amerikaner som den vita majoriteten. En förklaring går säkert att härleda till socioekonomisk status, men det är inte den enda förklaringen. För samtidigt visar studier, som Schreiber redovisar, att det inte bara är konsumtionen som skiljer olika etniska grupper åt utan även hur man uppfattar reklam och budskap. Undersökningarna visar att afroamerikaner är mer känsliga än övriga amerikaner, för om reklambudskap som riktas mot dem är autentiska. Man är alltså mer känslig för att bli framställd på ett stereotypt sätt än andra amerikaner. Afroamerikaner tittar också på andra tv-program än den genomsnittliga befolkningen. Av de tvprogram som låg på tio-i-toplistan när undersökningen genomfördes var bara ett program gemensamt för afroamerikaner och övriga amerikaner. En undersökning som enligt Schreiber genomfördes 1996 visade följande: Nästan 70 procent av alla afroamerikaner kände ett behov av att värna etniska traditioner och symboler, vilket kan jämföras med 46 procent av hela befolkningen. 78 procent av alla afroamerikaner ansåg att föräldrar bör föra etniska traditioner vidare, jämfört med 62 procent av hela befolkningen. 90 procent av alla afroamerikaner höll med om påståendet Jag är stolt över mitt etniska ursprung, jämfört med 78 procent av hela befolkningen. 8

9 Vi vet inte hur motsvarande beteende och attityder ser ut bland olika etniska grupper i Sverige, men det är inte oskäligt att anta att det även här går att identifiera skillnader. Grupper som varit förtryckta tenderar att slå vakt om den kulturella identiteten mer än andra grupper. I Sverige kan vi se att grupper som kurder, assyrier, syrianer och romer värnar sin identitet och kultur mycket starkt. Det är heller inte osannolikt att personer som inte tillhört en etnisk minoritet i hemlandet, kan känna sig marginaliserade i Sverige och därför utvecklar en stark gemenskap och identitet med andra personer från hemregionen. I en undersökning som Demoskop genomförde i samarbete med Veritas Communication på uppdrag av Regionplane- och Trafikkontoret 2003, framgick att 50 procent av alla personer med invandrarbakgrund (utrikes födda och personer med minst en utrikes född förälder) i Stockholms län identifierade sig helt och hållet eller i huvudsak med hemlandets nationalitet eller etnicitet. Tiden i Sverige utgör en faktor som påverkade identiteten, d v s personer som vistats lång tid i Sverige ansåg sig i högre utsträckning vara svenskar än nyanlända, men tiden var inte avgörande. Utrikes födda i den turkiska gruppen bestod till 40 procent av personer som invandrat tidigare än 1980 och endast 16 procent hade kommit till Sverige efter Trots det ansåg sig 63 procent av alla med ursprung i Turkiet (även barn till personer från Turkiet) vara helt och hållet eller i huvudsak turkar. Endast 1 procent kände sig helt och hållet som svenskar. När man skilde ut personer med minst en utrikes född förälder bland alla i undersökningen identifierade sig 40 procent framför allt med föräldrarnas hemland, trots att de var födda och uppvuxna i Sverige. Endast 5 procent upplevde sig vara helt och hållet svenska. Detta visar att identifikationen med ursprungsregionen i många fall är mycket stark bland invandrargrupperna i Sverige vilket, om vi jämför med den amerikanska marknaden, torde påverka konsumtionen. Schreiber redogör också för studier av gruppen Hispanics (d v s latinamerikaner) i USA, som genomförts vid University of Georgia. Gruppen har större likheter med invandrare i Sverige eftersom de flesta invandrat till USA under de senaste 50 åren. Latinamerikaner inkluderar i denna studie personer från Mexico, Puerto Rico, Kuba, Syd- och Centralamerika. Studien visade att latinamerikaner, trots lägre genomsnittlig inkomst, spenderade mer pengar på mat i hemmet, telefonitjänster och kläder än den övriga befolkningen. De spenderade också i förhållande till sin inkomst mer på boende och hygienprodukter. Avsevärt mindre spenderades på böcker och tidningar, utbildning, tobak, hälsovård och underhållning. Schreiber menar att de flesta latinamerikaner i USA, trots att de ofta talar engelska lika bra som modersmålet, fortsätter att tala spanska i hemmet och slår vakt om sin kulturella identitet. Att dela upp konsumenter efter ursprung och etnisk identitet är med andra ord inte diskriminerande utan ett sätt att bättre kunna identifiera och tillfredsställa gruppernas konsumtionsbehov. Hur segmenterar vi den mångkulturella marknaden Det finns faktorer som uppenbart skiljer de olika invandrargrupperna från andra svenskar, faktorer som kan användas som segmenteringsvariabler. Vi kommer nedan att exemplifiera dessa faktorer i 9

10 olika nivåer för att visa på vilka möjligheter som finns. Vi gör dock inga anspråk på att detta sätt skulle vara det enda eller ens det bästa sättet att segmentera den mångkulturella marknaden. Strukturella faktorer, som omfattar bl a ursprungsland, boende, ekonomi, tid i Sverige o s v. Kulturella faktorer som kulturgemensamma värderingar, traditioner och religion. Individuella faktorer. Strukturella faktorer Det finns vissa grundläggande aspekter som skiljer invandrare från andra svenskar, och som i många fall också skiljer invandrargrupperna från varandra. Vi kommer att redogöra för några exempel nedan. Relation till hemlandet Alla som har invandrat till Sverige och även barnen till dem har en relation till ett annat land och en annan kultur än den svenska. Detta påverkar deras konsumtion på olika sätt och i olika grad. Vi kan exempelvis anta att invandrare ringer utlandssamtal i högre utsträckning än svenskar eftersom de har släkt och vänner kvar i hemlandet. Vi kan också anta att resmålen skiljer sig, eftersom invandrare ofta använder semestern till att hälsa på släktingar i hemlandet (med undantag för de länder som det inte är möjligt att återvända till). Att vara född i ett annat land påverkar också synen på varumärken, där de svenska inte har en given plats, medan internationella varumärken kan vara mer etablerade. Det är alltså viktigt att i grunden ta hänsyn till att en person dels har en relation till ett annat land än Sverige på ett generellt plan, och också vilket land personen har en relation till. Ekonomi En annan strukturell aspekt är ekonomin. Som vi kommer att visa i rapporten skiljer sig inkomsterna mellan svenskar och utrikes födda och också mellan olika invandrargrupper. Inkomsten är relaterad till gruppens tid i Sverige och till individernas utbildning, men den verkar också påverkas av ursprungslandet. Enligt en rapport från Integrationsverket 2004, tenderar exempelvis afrikaner att ha svårare att få arbete än européer. Detta är sannolikt delvis en konsekvens av diskriminering. Ekonomin påverkar givetvis vilka produkter och tjänster en person konsumerar. IKEA, H&M, Willys, ja, det finns ett antal företag som redan i dag fokuserar på ekonomiska kunder. Men även banker och försäkringsbolag har utvecklat produkter och tjänster som passar personer med lägre inkomster. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att lägre inkomster inte nödvändigtvis innebär att konsumenten alltid söker lågprisprodukter. I vissa fall kan det vara viktigare för en grupp som känner sig marginaliserad i samhället att konsumera statusprodukter. Det kan vara vissa bilmärken, klockor eller märkeskläder. I USA har man exempelvis noterat att afroamerikaner i stor utsträckning köper dyra, utländska bilmärken (Schreiber, 2000) trots att de generellt sett har lägre inkomster än genomsnittshushållet. Boendesituation Vi lever mycket segregerat i Sverige. Utrikes födda tenderar att bo i hyresrätter i väsentligt högre utsträckning än svenskfödda. Därtill finns det en viss tendens att invandrargrupper bosätter sig i områden där personer från samma etniska grupp bor. Det finns t ex en klar dominans av turkar i Stockholmsområdet. Nästan 60 procent av alla turkar i Sverige bor i Stockholm. Däremot finns det en koncentration av personer från forna Jugoslavien i Skåne och Göteborgstrakten. 10

11 Den segregerande boendesituationen är också en viktigt strukturell faktor som säljare av produkter och tjänster bör ta hänsyn till. Språket Språket är ytterligare en strukturell aspekt av vikt framför allt för företag som vill nå utrikes födda personer. Kunskaper i det svenska språket påverkar givetvis en persons möjligheter på arbetsmarknaden, men också konsumtionen. Tjänster eller produkter som kräver en hög grad av informationsinsamling eller dialog är svårare att konsumera för den som inte har svenska som modersmål. Vi kan i Sverige se exempel på att invandrare startar resebyråer som specialiserar sig på att betjäna personer från samma land. Likaså finns det företag som specialiserat sig på att skicka pengar till invandrares hemländer. Det finns en växande marknad, som i dag är skild från den svenska, där skickliga affärsmän kan tillgodose olika invandrargruppers behov, eftersom de har en rent språklig konkurrensfördel. Kulturella faktorer Det finns också kulturella aspekter som påverkar vår konsumtion. Följande är ett par exempel: Graden av individualitet Ett exempel på en kulturellt betingad faktor är graden av individualitet. Det finns kulturer som anses mer familjeorienterade och kulturer som betraktas som mer individualistiska. Nordeuropa och USA tillhör den senare kategorin, samtidigt som majoriteten av våra invandrare härstammar från mer familjeorienterade kulturer (Hofstede, 2003). Att vara självständig behöver exempelvis inte vara positivt laddat i familjeorienterade kulturer, som det är i Sverige och andra individualistiska kulturer. Detta kan exempelvis påverka i vilken ålder barnen flyttar hemfrån eller i vilken utsträckning personer lever ensamma eller med vänner och familj. Religion Andra kulturella aspekter kan inkludera religionens påverkan på det dagliga livet. Högtider är en sådan självklar aspekt som skiljer sig beroende på vilken religion en person bekänner sig till. I Sverige finns det exempelvis minst muslimer, som firar den helg som avslutar den 30 dagar långa fastemånaden Ramadan, då fastan bryts. Då firar man med mat och fest, och barnen får presenter precis som när svenskar firar jul. Det kan också handla om religiösa regler för vad man får konsumera och inte får konsumera, som att griskött är förbjudet enligt islam och i judendomen. Individuella aspekter Som alltid är alla individer olika. Det finns alltid personer som avviker från massan, och det är viktigt att aldrig tappa individperspektivet, även när vi pratar om den mångkulturella marknaden. Ålder, familjesituation, livsstil o s v påverkar oss alla i vår konsumtion. Men en individuell aspekt, som samtidigt kan vara gemensam för en större grupp, är självbilden, som vi diskuterade tidigare. Huruvida en person identifierar sig med Sverige och att vara svensk eller med ursprungslandet påverkar 11

12 säkerligen konsumtionen. Hur personen uppfattar sig själv kan givetvis också påverkas av hur omgivningen uppfattar personen i fråga. Hur många segment handlar det om? Vi har konstaterat att det inte finns en enda invandrarmarknad utan att det handlar om flera sådana. I hur stor utsträckning är det då relevant att segmentera marknaderna? Det beror som sagt på vad syftet är. Att alltid se individen är nog eftersträvansvärt men oftast inte ekonomiskt. Någonstans måste vi börja generalisera för att segmentet ska kunna uppnå en viss volym. För en livsmedelskedja är matkulturen den mest relevanta segmenteringsvariabeln. Det är t ex möjligt att identifiera gemensamma nämnare i matkulturen i Mellanöstern. Medelhavsländerna har också till stor del en gemensam matkultur, precis som de nordiska länderna. Religionen är en annan korsvariabel som livsmedelskedjan bör ta hänsyn till, eftersom religionen påverkar konsumtionen samtidigt som den sträcker sig över olika matkultursgränser. För en bank skulle det kunna handla om andra variabler som språk, banktraditioner i hemlandet och ekonomisk situation. Det finns alltså inte ett enkelt svar; precis som på alla andra marknader är det kundernas behov som avgör vilken segmenteringsmodell som är relevant. 12

13 BESKRIVNING AV MARKNADEN Det finns, som sagt, ca 1,9 miljoner människor med invandrarbakgrund i Sverige och av dessa är 1,1 miljoner födda utomlands. Det kan jämföras med knappt utrikes födda personer år 1960 och med år 1970 (SCB). På 30 år har med andra ord antalet utrikes födda personer i Sverige nära nog fördubblats. Och utvecklingen beräknas fortsätta i än högre fart. Under åren låg invandringsnettot i genomsnitt på personer per år. År beräknas invandringsnettot, enligt SCB:s prognoser, öka till per år. Samma prognos säger att utrikes födda personer och personer med två utrikes födda föräldrar kommer att stå för över 90 procent av Sveriges befolkningstillväxt fram till år 2020, vilket omfattar personer (tabell 1)! Och då räknar prognosen inte ens in en sannolik ökning av arbetskraftsinvandringen. Tabell 1. Den mångkulturella marknaden (exkl ökad arbetskraftsinvandring) Utrikes födda Födda i Sverige, med minst en förälder född utomlands Befolkning totalt Andel av befolkning 20 % 27 % Källa: SCB, 2002 Det är ett känt faktum att den ökade medellivslängden i Sverige, i kombination med stora födelsekullar som går i pension, gör att försörjningsbördan för de förvärvsarbetande kommer att öka markant under den kommande trettioårsperioden från år Antalet ålderspensionärer beräknas öka kraftigt runt år 2010, när de stora kullarna födda i mitten av 1940-talet fyller 65 år. Tjugo år senare är det dags för alla 60-talisterna att fylla 65 år. I dag försörjer två förvärvsarbetande personer varje pensionär (inklusive ålders- och förtidspensionärer, SCB, 2002). Om drygt 30 år förväntas två förvärvsarbetande personer försörja 1,4 pensionärer. Att arbetslösa (både invandrare och svenskar) sysselsätts, att långtidssjukskrivningarna minskar samt att pensionsåldern höjs är olika lösningar på problemet, men de kommer sannolikt inte att räcka. Arbetskraftsinvandring ter sig nödvändigt för att Sverige ska undvika att sysselsättningstillväxten hämmas. Det är med andra ord inte orimligt att även inkludera en ökad arbetskraftsinvandring i prognoserna över utvecklingen av antalet utrikes födda i Sverige. I dag är antalet arbetskraftsinvandrare i Sverige marginellt. År 2003 var bara 1 procent av alla erhållna uppehållstillstånd relaterade till arbetsmarknadsskäl (Migrationsverket, 2004). SCB har gjort en kalkyl som baseras på arbetskraftsinvandrare per år fram till år 2050 (plus deras anhöriga) med antagandet att dagens förvärvsfrekvens och andel förtidspensionärer är konstant (diagram 1). Med den kalkylen kommer försörjningsbördan fortfarande att öka men inte så alarmerande som om vi inte öppnade för arbetskraftsinvandring. Detta alternativ stämmer också väl överens med de förslag som framförts i den offentliga debatten. 13

14 Om vi jämför med scenariot utan arbetskraftsinvandring (ca 1,8 miljoner utrikes födda personer år 2020) kommer antalet utrikes födda enligt detta scenario att uppgå till 2,5 miljoner personer redan 2020, under förutsättning att prognosen för flykting- och anhöriginvandring förblir oförändrad. Därtill följer också en ökning av antalet barn till utrikes födda. Diagram 1. Tillskott i befolkningen på grund av arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandring för att bibehålla två förvärvsarbetande per pensionär Arbetskraftsinvandring per år Högre förvärvsfrekvens och arbetskraftsinvandring Källa: SCB, 2003 Ursprungsregioner och framtida tillväxtregioner För att visa hur den mångkulturella marknaden är sammansatt i Sverige kommer vi att ge en närmare beskrivning av landets olika invandrargrupper. Vi kommer att utgå från det sätt som den offentliga statistiken delar in invandrargrupperna. Det sker vanligen efter ursprungsregion, vilket ibland betyder världsdel och ibland snävare regioner och de största ursprungsländerna i varje region. Bland utrikes födda är, som syns i diagram 2, den asiatiska invandrargruppen lika stor som den nordiska med 27 procent vardera av befolkningen. Den asiatiska gruppen består framför allt av invandrare från Mellanöstern, som invandrat till Sverige under de senaste 15 åren. På tredje plats storleksmässigt kommer personer från Europa utom Norden och EU, vilket främst handlar om personer från f d Jugoslavien och de östeuropeiska länderna. Dessa omfattar 23 procent av alla utrikes födda. EU-länderna och Afrika står för 10 respektive 6 procent medan personer från Sydamerika utgör 5 procent av alla utrikes födda. Bland sydamerikanerna är ca hälften från Chile. De nordamerikanska invandrarna utgör bara två procent av alla utrikes födda i Sverige. 14

15 Diagram 2. Andelen utrikes födda i Sverige efter region, 2002 Sydamerika 5 % Asien 27 % Norden 27 % Nordamerika 2 % Afrika 6 % EU-länder utom Danmark och Finland 10 % Europa utom Norden och EU 23 % Källa: SCB, 2002 Om vi tittar på diagram 3, som avser både utrikes födda personer och personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder, kan vi se att andelen från Norden blir väsentligt mycket högre, 34 procent. Detta beror på att övriga grupper är så pass nyanlända att de inte hunnit få barn i Sverige i samma utsträckning som nordbor. Denna bild kommer sannolikt att förändras markant under de närmaste 10 åren. Diagram 3. Utrikes födda och födda i Sverige med minst en utlandsfödd förälder Asien 22 % Sydamerika 4 % Norden 34 % Nordamerika 3 % Afrika 5 % EU-länder utom Danmark och Finland 12 % Europa utom Norden och EU 20 % Källa: SCB,

16 Diagram 4 illustrerar hur invandringen från olika regioner varierat genom åren. Diagram 4. Utrikes födda efter invandringsår Norden EU15 (utom Norden) Europa (utom Norden och EU) Afrika Nordamerika Okänt Sydamerika Asien Källa: SCB, 2002 Vi kommer nedan att beskriva invandringen från de olika regionerna närmare. Norden Sverige har en lång tradition av invandring från våra nordiska grannländer. Utrikes födda nordbor uppgår i dag till personer. Om vi även räknar in personer med minst en utrikes född förälder omfattar den nordiska gruppen totalt personer (tabell 2). Finland är det klart största ursprungslandet med ca utrikes födda personer i Sverige och i andra generationen. Danmark och Norge är avsevärt mycket mindre till antal men tillhör fortfarande de större invandrarländerna i Sverige. Tabell 2. Nordiska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Sedan 1970-talet har invandringen av nordbor till Sverige minskat kontinuerligt. År 1980 uppgick antalet personer med nordiskt ursprung till för att till millennieskiftet ha minskat till de vi har i dag. Enligt SCB:s prognoser kommer antalet att ligga kvar på denna nivå fram till år 2010 för att sedan minska till år Totalt Norden Finland Danmark Norge Island Källa: SCB, 2002 Även om det finns skillnader mellan de olika nordiska ländernas kultur och identitet har vi också mycket gemensamt. Vi tillhör alla väst, med allt vad det innebär i form av ekonomisk standard och graden av individualitet. Vi har samtidigt en gemensam religion och i stor utsträckning gemensam historia. Samtidigt har flertalet av de nordiska invandrarna levt i Sverige under lång tid och kan anses integrerade i samhället. De har också i stor utsträckning gift sig med andra svenskar. De nordiska 16

17 invandrarna har heller inte upplevt förtryck som minoritetsgrupp i hemlandet (utom vissa romska grupper). Dessa faktorer bidrar till att skillnaderna i konsumtionsvanor torde vara förhållandevis små mellan svenskar och nordbor. Men det faktum att även nordbor kan ha rötter i något annat land påverkar givetvis vissa av de strukturella faktorerna som språk och relationen till hemlandet. Europa Personer från EU-länder (utom Norden) uppgår till ca utrikes födda personer och över om vi räknar in svenskfödda med en utrikes född förälder. Den europeiska gruppen utanför EU är än större med ca utrikes födda och över om vi räknar in andra generationens invandrare (tabell 3). Under och 1960-talen kom stora strömmar av arbetskraftsinvandrare till Sverige bland annat från Jugoslavien, Italien och Grekland. Många italienare och greker har i dag återvänt till hemlandet, men Sverige har fortfarande en stor och växande befolkning med ursprung i f d Jugoslavien. Under 90-talet mottog Sverige ett mycket stort antal flyktingar både från Bosnien-Hercegovina, Serbien-Montenegro och Kroatien. I dag uppgår antalet personer som är födda i f d Jugoslavien till minst utrikes födda personer och andra generationens invandrare till över personer. Det är sannolikt att vi kommer att se en fortsatt invandring från regionen, främst i form av anhöriga till personer som redan fått uppehållstillstånd. Sverige har i dag en mycket liten nytillströmning av invandrare från de nuvarande EU-länderna, eftersom det finns få ekonomiska incitament för medborgare i dagens EU-länder att flytta hit. SCB förväntar sig inte heller, i sina befolkningsutvecklingsprognoser, en ökning av migrationen från de nuvarande EU-länderna utan antar att den kommer att hålla sig på dagens låga nivå, vilket är ca personer per år under de närmaste 20 åren. Tabell 3. Europeiska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Däremot förväntas en viss ökning av invandringen från de nya EU-länderna som Polen och Baltikum, eftersom skillnaden i levnadsstandard fortfarande är så stor. Hur stor invandringen blir beror delvis på Sveriges och övriga EU:s övergångsbestämmelser. När Källa: SCB, 2002 Spanien, Grekland och Portugal gick med i EU var man i Sverige också oroad över stora migrationsströmmar av vad man i dag kallar sociala turister. Så blev inte fallet. I stället förbättrades levnadsstandarden i de sydeuropeiska länderna och människor valde att stanna hemma. Totalt Europa utom Norden och EU EU-länder utom Danmark och Finland Bosnien-Hercegovina Jugoslavien Polen Storbrit & Nordirland Tyskland Ungern

18 Sverige har dock redan i dag en relativt stor befolkning med rötter i Östeuropa. Totalt omfattar människor från de forna sovjetstaterna personer (minst inklusive andra generationen). Den enskilt största gruppen består av polacker som utgör över hälften av gruppen. De östeuropeiska invandrarna är välutbildade och har uppnått en förhållandevis hög sysselsättningsgrad i Sverige. Det finns dock skillnader både i religion, språk och naturligtvis i relationen till hemlandet, som kan påverka konsumtionen på olika sätt. De sydeuropeiska invandrarna skiljer sig från svenskar när det gäller religion; de är katoliker (till exempel kroater, spanjorer, italienare), ortodoxa (serber, greker) och muslimer (framför allt bosnier). Sydeuropéer är också mer familjeorienterade än svenskar generellt. De strukturella faktorerna varierar i gruppen. De har varit olika lång tid i Sverige och är också integrerade i samhället i olika grad. Ett annat modersmål i kombination med relationen till hemlandet är också påverkande faktorer. Krigen på Balkan har dessutom bidragit till att den etniska tillhörigheten är stark för många från f d Jugoslavien. Asien Invandrare från Asien är vår i dag snabbast växande invandrargrupp. Gruppen har t o m vuxit sig något större än den nordiska bland utrikes födda och omfattar i dag drygt personer (SCB, 2002). Om vi räknar in andra generationen uppgår gruppen till över personer. Tabell 4. Asiatiska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Totalt Asien Irak Iran Libanon Turkiet Som vi ser i diagram 4 började gruppen växa kraftigt under mitten av 80-talet till följd av politisk förföljelse och krig i hemländerna, och avmattningen under senare år har bara varit marginell. Syrien (ej uppgift) Källa: SCB, 2002 Den asiatiska gruppen består, som tidigare nämnt, framför allt av personer från Mellanöstern. Bara människor från Irak, Iran, Turkiet och Libanon uppgår totalt till personer (tabell 4). Men det är viktigt att känna till att ursprungsland i Mellanöstern säger mycket lite om vilken etnisk grupp invandraren tillhör. Det finns exempelvis ett stort antal kristna ortodoxa syrianer och assyrier i Sverige, som härstammar från bl a Turkiet, Syrien och Libanon. De sunnimuslimska kurderna är också en stor grupp som framför allt kommer från Irak, Turkiet och Iran. Irakiska flyktingar, som främst består av kurder, har vuxit kraftigt de senaste tio åren. 90 procent av alla irakier i Sverige har anlänt efter I dag är den irakiska gruppen den tredje största enskilda invandrargruppen i Sverige. Iranierna är framför allt sekulariserade muslimer (främst perser), medan araberna är religiösa i större utsträckning. Från Turkiet kom de första invandrarna till Sverige som arbetskraft under 50- och 60- talen, men antalet anhöriginvandrare och även politiska flyktingar, då främst kurder, som anlände under 80-talet var ännu större. Även Libanon har försett oss med viss arbetskraft, men övriga har framför allt anlänt som flyktingar eller som anhöriga till dem. 1 Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Ryssland. Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, f d Sovjetunionen, Tjeckien, f d Tjeckoslovakien, Ukraina, Ungern, Vitryssland (alla registreras efter det land de utvandrade från). 18

19 Flertalet personer från Mellanöstern i Sverige är dock muslimer, även om ca hälften av alla omkring muslimer i Sverige uppskattas vara tämligen sekulariserade. Mellanöstern är också en typisk familjeorienterad region. Enligt SCB:s befolkningsutvecklingsprognos kan vi vänta en fortsatt ökad invandring från Mellanöstern. Detta framför allt på grund av en ökad invandring av anhöriga till personer som redan erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Under år 2003 stod andelen ickeeuropéer för 53 procent (Migrationsverket, 2003) av alla som invandrade till Sverige! Därtill är Mellanöstern intressant för rekrytering av arbetskraft (Rauhut 2002). Hela västra Asien beräknas ha en fortsatt mycket positiv befolkningsutveckling fram till Regionen har samtidigt stora problem med undersysselsättning i synnerhet för sin högutbildade befolkning. Detta i kombination med att det redan finns etablerade migrationsströmmar från regionen till Sverige ökar möjligheterna för arbetskraftsinvandring. Sydamerika I dag bor nära personer med ursprung i Latinamerika i Sverige. Av dessa är ca personer födda utomlands. Nästan halva gruppen kommer från Chile och i övrigt är det tämligen jämt fördelat mellan ett stort antal sydamerikanska länder, däribland Colombia, Brasilien, Argentina och Bolivia (tabell 5). Tabell 5. Sydamerikanska invandrare Region, land Utrikes födda Födda i Sverige Totalt Sydamerika Chile Källa: SCB, 2002 Vid tiden för den chilenska militärkuppen 1973 bodde i runda tal latinamerikaner i Sverige. Chilenska politiska flyktingar blev de första kvotflyktingarna i Sverige under perioden efter De var huvudsakligen akademiker, studenter och arbetarledare. Under 1980-talet kom en andra våg av chilensk invandring, men då var det framför allt ekonomiska flyktingar som kom hit. I dag bor ca personer med ursprung i Chile i Sverige. Av dessa är födda i Chile. Invandringen från det geografiskt avlägsna Sydamerika har varit måttlig under de senaste årtiondena. Framtida invandring från regionen är svår att sia om och beror framför allt på den politiska och ekonomiska utvecklingen. De sydamerikanska invandrarna tillhör den grupp som i USA kallas hispanics (d v s latinamerikaner). Om det finns några likheter mellan konsumtionen i den latinamerikanska populationen i USA och den i Sverige är osäkert. Att spanskan är ett världsspråk bidrar till möjligheterna att behålla de kulturella banden genom utbudet av exempelvis spanska satellitkanaler. 19

20 Afrika Från Afrika har vi i dag ca utrikes födda personer och därtill nära personer med minst en förälder som är född i Afrika. Flertalet personer kommer från det krigs- och svältdrabbade Afrikas horn. De länder vi räknar till Afrikas horn är Eritrea, Etiopien och Somalia. Gruppen har framför allt anlänt till Sverige under de senaste 15 åren. I dag uppgår antalet personer från Afrikas horn till drygt personer. Av dessa är ca födda utomlands (tabell 6). Tabell 6. Afrikanska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Totalt Afrika Etiopien Eritrea uppg saknas Somalia Källa: SCB, 2002 Övriga personer från Afrika utgörs framför allt av politiska flyktingar från de nordafrikanska länderna Egypten, Tunisien och Algeriet. Framför allt de nordafrikanska länderna har potential som framtida avsändare av arbetskraft till Europa i allmänhet och även Sverige. Nordafrikas befolkningssituation liknar den i västra Asien, men till skillnad från den asiatiska invandringen till Sverige har vi i dag inte några större invandrarströmmar från den regionen. Trots detta anser Rauhut (2002) att Nordafrika utgör en intressant region för arbetskraftsinvandring. Man tror att den muslimska gemenskapen regionerna emellan kan utnyttjas för att skapa migrationsströmmar. Länder från mellersta och södra Afrika som Etiopien och Somalia har i dag så låg utbildningsnivå att de trots en hög befolkningstillväxt inte antas utgöra primära avsändarländer av arbetskraft. Anhörigoch flyktinginvandringen förväntas dock öka fram till 2020, men inte markant. Den afrikanska befolkningen i Sverige är till stor del muslimer. En stor andel är också troende. Invandrarna från Afrikas horn anlände till Sverige framför allt under 90-talets krisår. Det har bidragit till svårigheterna för gruppen att få fotfäste på arbetsmarknaden, vilket i sin tur har försvårat gruppernas integration i samhället. 20

21 EN KÖPKRAFTSANALYS AV SVERIGES INVANDRARGRUPPER Den statistik över det stora och ökande antalet personer med annan etnisk och kulturell bakgrund som vi redogjort för vittnar om en betydande marknad. Frågan är dock hur stor marknaden är uttryckt i monetära termer. Ständigt återkommande rapporter från Integrationsverket, Diskrimineringsombudsmannen och andra instanser vittnar om en negativ situation på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. I vissa fall får man intrycket av att invandrare över huvud taget inte arbetar i Sverige. Så är givetvis inte fallet. Samtidigt är det ett faktum att det i dag är svårare för invandrare att få arbeten som motsvarar deras kvalifikationer än det är för svenskar. Sysselsättningsgraden är också väsentligt lägre för utomeuropeiska grupper. För att få en uppfattning om hur stor den mångkulturella marknaden är kommer vi att redogöra dels för sysselsättningsgrad, dels för förvärvsinkomst och disponibel inkomst fördelat på hushåll i olika ursprungsregioner. Vi kommer också göra en beräkning av den totala köpkraften för utrikes födda fördelat på olika ursprungsregioner. Sysselsättningsgrad Sysselsättningen för invandrare har varierat kraftigt under de senaste decennierna. Under arbetskraftsinvandringsåren på och 1960-talen var sysselsättningen högre bland invandrare än bland svenskar, men sedan dess har nivån sjunkit kontinuerligt, med några upp och nedgångar (diagram 5). Den allt lägre sysselsättningsgraden har flera orsaker. En orsak är att Sverige under 70- talet lade om sin migrationspolitik från en hög andel arbetskraftsinvandring till en hög andel flyktingoch anhöriginvandring. Arbetskraftsinvandrarna hamnade direkt i industrins produktion, medan flyktingarna ofta får gå i åratal utan arbete. Ytterligare en orsak till den lägre sysselsättningen är att industrin och våra arbetsuppgifter förändrats. Under 60-talets löpande-bandproduktion var språk- och kulturkompetens inte avgörande. I dag kräver de flesta arbetsuppgifter att man kan kommunicera i både tal och skrift på svenska och samtidigt att man är så kallat socialt kompetent. Vad social kompetens innebär kan skilja sig ganska mycket från land till land, vilket gör det svårare för invandrare från avlägsna kulturer att leva upp till normen. 21

22 Diagram 5. Sysselsättning efter födelseregion/ursprung. Befolkning år Utrikes födda Barn till invandrare Infödda svenskar Mellanöstern/Nordafrika Sydeuropa Östeuropa Västvärlden Norden Källa: SCB, 2003 Flykting- och anhöriginvandringen sker också oberoende av Sveriges konjunktur och huruvida vi är i behov av arbetskraft. Under 90-talet mottog vi ett mycket stort antal flyktingar både från Balkan, Mellanöstern och Afrikas horn. Det höga antalet flyktingar under en mycket kort tidsperiod i kombination med lågkonjunkturen blev förödande för sysselsättningen bland invandrare. Skillnaden i andelen sysselsatta mellan infödda svenskar 2 och de utrikes födda var närmare 20 procentenheter under 1990-talet. I början av 1980-talet var motsvarande skillnad bara två procentenheter. Situationen på arbetsmarknaden har dock förändrats avsevärt sedan 90-talet, speciellt i de grupper som hade den högsta arbetslösheten. Personer från Mellanöstern och Nordafrika har ökat sin sysselsättningsgrad från ca 35 procent till 50 procent och östeuropéer från ca 60 procent till närmare 70 procent. Detta kan jämföras med svenskars marginella sysselsättningsökning, om än från en väsentligt högre nivå. Även om arbetslösheten fortfarande är mycket högre bland utrikes födda än bland svenskar är detta ett gott tecken. Även barn till två utrikes födda föräldrar har en något lägre sysselsättningsgrad än personer med svensk bakgrund, men den har ökat från ca 52 procent 1993 till 70 procent år Invandrare, exempelvis personer från Mellanöstern, skapar också sysselsättning och tillväxt genom sitt företagande. Omkring var femte förvärvsarbetande person från Mellanöstern och Nordafrika drev år 2002 eget företag, vilket är betydligt vanligare än bland infödda svenskar (ca 10 procent). Tiden i Sverige påverkar sysselsättningen i hög utsträckning. Att vissa grupper är så pass nyanlända, som t ex personer från Mellanöstern, bidrar starkt till att gruppen har så låg sysselsättningsgrad. Vi kan se (diagram 6) att kvinnor från Asien och Afrika efter 20 år har lika hög sysselsättning som nordbor, om än inte lika hög som svenskar. Det verkar dock som om det tar längst tid för asiater och afrikaner att komma upp i samma sysselsättningsgrad som den övriga befolkningen. Detta kan delvis bero på diskriminering på arbetsmarknaden. Dessa siffror säger dock inte mycket om hur det kommer att se ut i framtiden. 2 Personer födda i Sverige och med båda föräldrarna födda i Sverige. 22

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Den mångkulturella marknaden 2006

Den mångkulturella marknaden 2006 Den mångkulturella marknaden 2006 En studie av invandrarnas köpkraft BILAGA: SKÅNES MÅNGKULTURELLA MARKNAD 2007 Anja (Fridholm) Alemdar Den mångkulturella marknaden 2006 En studie av invandrarnas köpkraft

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Återutvandring från Sverige 1995 1999

Återutvandring från Sverige 1995 1999 Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Invandring och utvandring för grupper av länder

Invandring och utvandring för grupper av länder 32 Efterkrigstidens invandring och utvandring Invandring och utvandring för grupper av länder I de föregående kapitlen har vi belyst olika epoker i Sveriges migration. I detta kapitel koncentrerar vi oss

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007 Bortom etnicitet Farbod Rezania Februari, 2007 Förord Den svenska debatten om invandrares ställning på arbetsmarknaden präglas av begrepp som diskriminering och påståenden om arbetsgivarnas negativa attityd.

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Flyktinginvandring i samband med andra världskriget

Flyktinginvandring i samband med andra världskriget 16 Efterkrigstidens invandring och utvandring Flyktinginvandring i samband med andra världskriget Flyktingarna från grannländerna, vilka vistades tillfälligt i landet under andra världskriget, folkbokfördes

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

Invandrare och pensioner

Invandrare och pensioner Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Rapport 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Länsstyrelsen Ansvarig utgivare År 2011 611 86 Nyköping Lucie Riad Nr 3 Tel växeln: 0155-26 40 00 ISSN 1400-0792 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Kapitel 2. Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning.

Kapitel 2. Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning. Kapitel 2. Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning. Jan Ekberg är professor i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO),

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Bröllopsbestyr Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Ylva Yngveson Institutet för Privatekonomi April 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bröllopsbestyr... 3 Om undersökningen... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden Statistiska centralbyrån 2009 Integration: Report 2 Integration

Läs mer

2009:3. In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008

2009:3. In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008 2009:3 In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008 Befolkningsprognos 2009 2018 In- och utvandring och utrikes födda i Stockholms län - 2008 2009:3 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Fakta om Skövde. Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009. Näring- och samhällsbyggnadsenheten. www.skovde.se

Fakta om Skövde. Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009. Näring- och samhällsbyggnadsenheten. www.skovde.se Fakta om Skövde Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009 Näring- och samhällsbyggnadsenheten www.skovde.se Historisk befolkningsutv i Skövde kommun 1655-2010 År Historiska händelser i

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Integrationsrapport 2004

Integrationsrapport 2004 Integrationsrapport 2004 - problem och möjligheter med integration i Mjölby kommun En analys inom EU-projektet LEGS Andreas Eriksson Kommunledningskontoret Oktober 2004 Europeiska Unionen Sociala fonden

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Svensk invandring och arbetsmarknaden.

Svensk invandring och arbetsmarknaden. Essén, Anna Svensk invandring och arbetsmarknaden. Återblick och nuläge. Presenterat vid seminarium på Institutet för Framtidsstudier. Februari 2002. Arbetsrapport/Institutet för Framtidsstudier; 2002:6

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Finländarnas resor 2009

Finländarnas resor 2009 Transport och turism 2010 Finländarnas resor 2009 Finländarna gjorde fler fritidsresor och färre tjänsteresor år 2009 Finländarnas utlandsresor ökade år 2009 kraftigare än under åren innan och antalet

Läs mer

NORDISK FICKFAKTA. Statistik om integration 2013

NORDISK FICKFAKTA. Statistik om integration 2013 NORDISK FICKFAKTA Statistik om integration 2013 NORDISK FICKFAKTA Statistik om integration 2013 För mer information om statistiken kontakta: Arbetsmarknadsdepartementet Monir Dastserri, tel. 08-405 15

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer

Avslutande diskussion

Avslutande diskussion Avslutande diskussion LILLEMOR SAHLBERG Obalansen mellan regionerna har förstärkts under senare år konstaterar näringsministrarna. Urbaniseringen accelererar, folk flyttar från landsbygd och småorter till

Läs mer

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?*

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* MATS HAMMARSTEDT Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* I denna artikel studeras försörjningen bland andra generationens invandrare i Sverige. Artikeln visar att det finns stora skillnader

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration ett regionalt perspektiv Omslagsbilden: Kartan återkommer inne i boken och visar andelen utrikes födda i de 72 FA-regionerna år 2008. INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket

Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket Fickfakta Statistik om integration För mer information om statistiken kontakta: Monir Dastserri, tel. 011-36 14 01 monir.dastserri@integrationsverket.se Fickfakta Statistik om integration, 2006 ISBN 91-89609-29-8

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer