Den mångkulturella marknaden. En studie av invandrarnas köpkraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den mångkulturella marknaden. En studie av invandrarnas köpkraft"

Transkript

1 Den mångkulturella marknaden. En studie av invandrarnas köpkraft Bijan Fahimi & Anja Fridholm ISBN: April 2004 TIMBRO Box 5234, Stockholm Tel Fax

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...6 Vilka är invandrare och är invandrare en konsumentgrupp?...6 MÅNGKULTURELL MARKNADSFÖRING...8 Etnicitet påverkar konsumtionen...8 Hur segmenterar vi den mångkulturella marknaden...9 Strukturella faktorer...10 Kulturella faktorer...11 Individuella aspekter...11 Hur många segment handlar det om?...12 BESKRIVNING AV MARKNADEN...13 Ursprungsregioner och framtida tillväxtregioner...14 Norden...16 Europa...17 Asien...18 Sydamerika...19 Afrika...20 EN KÖPKRAFTSANALYS AV SVERIGES INVANDRARGRUPPER...21 Sysselsättningsgrad...21 Förvärvsinkomst...23 Disponibel inkomst...25 Köpkraft...26 Köpkraft per ursprungsregion...26 Köpkraft i Stockholms län...28 Hushållens utgifter...29 Framtiden...30 Etnisk marknadsföring gynnar integrationen...31 KÄLLOR...32 BILAGA

3 FÖRORD Den rapport du nu håller i din hand är unik. Detta är första gången som det presenteras statistik över invandrares köpkraft i Sverige. Den statistiken är inte bara intressant för företag företrädesvis konsumentorienterade företag som med nya metoder kan nå en stor målgrupp med betydande samlade resurser. Statistiken och de övriga perspektiv som läggs fram innehåller också grunden för en för svensk del annorlunda diskussion om invandrares ställning i Sverige. Vanligtvis diskuteras den frågan i ett problemorienterat perspektiv. Diskussionerna handlar om segregation, diskriminering, arbetslöshet och en rad andra sociala problem. De politiska åtgärder som föreslås hämtar också sin inspiration från traditionell svensk regleringspolitik och siktar således på lagstiftning och kvotering. Sällan för att inte säga aldrig utgår diskussionen från den betydelse som invandrare har för den svenska marknadsekonomin och från den styrka som en fritt väljande konsument besitter, oavsett hudfärg och bakgrund. Problem bör inte underskattas eller negligeras, tvärtom. Men när politiken utgår från att källan till problem med invandring och integration är den öppna marknadsekonomin går något viktigt förlorat den delaktighet i samhället som skapas av företags intresse av att tjäna pengar på produkter som efterfrågas av individer eller grupper. Cash är inte king. Men köpkraft är en bra väg till integration. Rapporten har skrivits av Bijan Fahimi och Anja Fridholm VD respektive konsult i Veritas Communication (www.veritas.se) på uppdrag av Timbro. Fredrik Erixon Chefekonom i Timbro 3

4 SAMMANFATTNING Sverige är ett mångkulturellt land. I dag har 20 procent av befolkningen invandrarbakgrund och enligt SCB:s prognoser kommer den siffran att växa till minst 27 procent redan år Detta eftersom invandrare beräknas stå för över 90 procent av landets befolkningsutveckling. Dagens debatt om invandring och integration är problemfokuserad och berör framför allt arbetslöshet, diskriminering och segregation. Invandringens betydelse som tillväxtfaktor och dess positiva bidrag i form av ökad konsumtionskraft har helt kommit i skymundan. Den här rapporten är ett försök att för första gången, efter vad vi känner till, värdera den mångkulturella marknadens köpkraft i kronor. Vi har samtidigt fört en diskussion om hur konsumtion påverkas av vårt etniska och kulturella ursprung. Tidigare har nordbor utgjort den överlägset största invandrargruppen i Sverige, men på senare tid har grupper från länder i Mellanöstern och även Balkan kommit att dominera invandringen. Det innebär att en allt större andel av befolkningen kommer att ha sina rötter i avlägsna länder och kulturer. Redan i dag finns det t ex runt muslimer i Sverige. Vad betyder det då att en stor andel av vårt lands konsumenter har en annan kulturell, språklig och ibland religiös bakgrund och identitet än den svenska? Jo, det finns faktorer som uppenbart skiljer de olika invandrargrupperna både från varandra och från svenskar, faktorer som på olika sätt påverkar konsumtionen. För att exemplifiera vad som kan påverka invandrargruppernas konsumtion har vi delat in materialet i strukturella, kulturella och individuella faktorer. Strukturella faktorer rör bl a det faktum att alla invandrare har en relation till ett annat land, vilket påverkar deras konsumtion. Detta skulle kunna innebära större andel utlandssamtal till hemlandet eller fler resor till just det landet än andra konsumenter generellt sett. Kulturella faktorer rör gemensamma värderingar, traditioner och religion. Religionen påverkar konsumtionen genom exempelvis regleringar av vilken mat som är tillåten att äta. Högtider påverkas också av ursprungskulturen. I Sverige har vi hundratusentals människor som med mat, fest och presenter firar den muslimska helg som följer på fastemånaden Ramadan, då fastan bryts. Även värderingar och identitet påverkar konsumtionen, såsom synen på individualitet. Att det dessutom naturligtvis finns individuella skillnader människor emellan är viktigt att ha i åtanke när vi segmenterar den mångkulturella marknaden. Vi har i våra beräkningar av den mångkulturella marknadens köpkraft utgått från utrikes födda per ursprungsregion, såsom Östeuropa, Mellanöstern/Nordafrika, Norden o s v, främst eftersom dagens officiella statistik är uppdelad efter födelseland och inte exempelvis religiös eller etnisk tillhörighet. Detta är ett sätt att segmentera marknaden, men uppdelningens relevans beror givetvis på syftet med segmenteringen. Vi har när statistik finns även redogjort för personer med utrikes födda föräldrar. När vi räknat på den totala köpkraften har vi använt oss av disponibel inkomst, även om vi också redogjort för förvärvsinkomst och sysselsättningsgrad. Den disponibla inkomsten är alltså den summa som hushållen har att disponera efter skatt och inklusive bidrag. Detta betyder att hushåll med två inkomsttagare har högre genomsnittlig inkomst än enpersonshushåll. 4

5 Statistiken visar att de nordiska invandrarna har marginellt lägre disponibla inkomster än det genomsnittliga svenska hushållet och att invandrare från västländer t o m har högre disponibel inkomst än genomsnittet. Sydeuropéer har något lägre disponibel inkomst än nordbor samtidigt som hushåll från Mellanöstern/Nordafrika samt Östeuropa har lägst inkomster. För att räkna ut gruppens totala köpkraft har vi multiplicerat den disponibla inkomsten med antalet hushåll. Totalt visade sig utrikes födda omfatta 11 procent av den totala köpkraften i Sverige (12 procent av hushållen), vilket betyder att marknaden omfattar 113 miljarder kronor. Vi uppskattar dessutom att hushåll där huvudinkomsttagaren har minst en utrikes född förälder disponerar ca 72 miljarder kronor. Nordbor (utrikes födda) har en köpkraft om 40,5 miljarder kronor, vilket innebär att de, inte helt överraskande, utgör den största marknaden bland invandrargrupperna. Den näst största marknaden utgörs av sydeuropéer, som har en sammanlagd disponibel inkomst om 17,5 miljarder, medan hushåll från Mellanöstern och Nordafrika kommer upp i 16 miljarder. Östeuropéer disponerar 13 miljarder kronor eftersom gruppen är något mindre än de övriga. Västerlandets köpkraft uppgår till drygt 11 miljarder kronor. Övriga grupper är inte segmenterade men disponerar sammanlagt 15 miljarder kronor. Vi har konstaterat att invandrargruppernas konsumtionskraft är betydande och framför allt växande i Sverige. Vi anser att det bästa sättet att uppnå integration i Sverige är att fler företag börjar få upp ögonen för den ekonomiska potential som dessa konsumentgrupper utgör. Att sälja till invandrare kräver kulturell och språklig kompetens. Denna kompetens erhåller företagen delvis genom att anställa invandrare. Och arbete är otvivelaktigt den bästa vägen till integration. 5

6 INLEDNING Att Sverige är ett mångkulturellt land blir tydligt när vi betänker att ca 1,9 miljoner svenskar har invandrarbakgrund och att 1,1 miljoner av dessa är födda i ett annat land. Övriga har minst en förälder som är född utanför Sveriges gränser. Totalt utgör dessa människor en femtedel av Sveriges befolkning. I storstäderna är andelen än högre, mellan 30 och 40 procent. Detta är ingen nyhet för de flesta av oss. Men att Sverige är ett mångkulturellt land innebär också att landet har en mångkulturell marknad, och det är något som betydligt färre har insett. Dagens debatt om invandring och integration är problemfokuserad och berör framför allt arbetslöshet, diskriminering och segregation. Debatten om etnisk mångfald handlar till stor del om att myndigheter, kommuner och även företag ska ta sitt ansvar för att skapa integration. Invandringens betydelse som tillväxtfaktor och dess positiva inverkan på det privata näringslivet har helt kommit i skymundan. Utan att bortse från problemen vill vi genom denna rapport lyfta blicken mot den enorma potential Sveriges invandrarbefolkning utgör i egenskap av konsumenter. I dag är det fortfarande få aktörer på den svenska marknaden som har identifierat och dragit nytta av den mångkulturella marknadens ekonomiska potential. Den negativa debatten är säkerligen en bidragande orsak till företagsledares bristande intresse för invandrare som potentiella målgrupper för produkter och tjänster. Men en annan orsak till det bristande intresset kan vara frånvaron av empiriska data rörande invandrargruppernas köpkraft och konsumtionsbeteende. Den här rapporten är ett försök att för första gången, såvitt vi känner till, värdera den mångkulturella marknadens köpkraft i kronor. Vi kommer samtidigt att diskutera hur konsumtionen påverkas av vårt etniska och kulturella ursprung och redogöra för vilka invandrargrupper som i dag lever och konsumerar i Sverige. Vår förhoppning är att denna rapport både ska rikta uppmärksamheten på den mångkulturella marknaden och samtidigt bidra till en ny syn på integration, där vi alla har något att vinna. Vilka är invandrare och är invandrare en konsumentgrupp? När vi pratar om invandrare och den mångkulturella marknaden kan man fråga sig vem som egentligen räknas till gruppen invandrare eller för den delen nysvenskar? När har en person egentligen vandrat klart, och hur länge är man ny? Integrationsverket bestämde under förra året att vi i stället för invandrare ska använda begreppet personer med utländsk bakgrund. Detta ska innefatta personer som är utrikes födda och dem som har två utrikes födda föräldrar. Tidigare kallades, förutom utrikes födda, även personer som enbart har en utrikes född förälder för en person med invandrarbakgrund. Integrationsverkets nya definition kommer givetvis att minska antalet invandrare i Sverige eftersom definitionen blir snävare. En stor del av de data som redovisas i den här rapporten är dock från tidigare år, varför den äldre definitionen har använts. Men oberoende av vilken definition som används, och oavsett om vi pratar om invandrare, nysvenskar eller personer med utländsk bakgrund, är det viktiga i sammanhanget huruvida den etniska eller kulturella bakgrunden är relevant för det som diskuteras. Invandrare har i princip inte mycket mer 6

7 gemensamt med varandra än att de på något sätt har en relation till en annan kultur och i många fall ett annat språk. Invandrare kommer från ett stort antal olika kulturer, varför vi hellre talar om den mångkulturella marknaden. Eftersom svenskar, alltså personer som är födda i Sverige och som också har två svenskfödda föräldrar, tillhör normkulturen, är de exkluderade i denna rapport. När vi pratar om den mångkulturella marknaden är det i vissa fall relevant att även inkludera personer som är födda i Sverige men som har en eller två utrikes födda föräldrar, eftersom barn i olika utsträckning påverkas av sina föräldrars kulturella identitet. Andra generationens invandrare står ofta med en fot i varje värld, en fot i varje kultur, vilket förstärks av det faktum att vi lever så pass segregerat som vi gör i Sverige. Vi ska ge ett konkret exempel: en person som har en pappa som är svensk och en mamma som är turkiska kommer sannolikt att ha en större vana vid den turkiska matkulturen än en person med två svenskfödda föräldrar. Denna person efterfrågar sannolikt också mer turkiska varor i sin livsmedelsbutik än en person med två svenskfödda föräldrar. Det är därför relevant för livsmedelsbranschen att i diskussionen ta med det vidare begreppet av personer med invandrarbakgrund i beräkningen. Det är också troligt att barnen firar föräldrarnas högtider, att de påverkas av föräldrarnas religion, precis som de även påverkas av det svenska samhällets kultur och värderingar. Beroende av i vilket sammanhang vi diskuterar den mångkulturella marknaden kan alltså olika avgränsningar vara nödvändiga. Det är också viktigt att påpeka att vi i denna rapport har exkluderat Sveriges etniska minoriteter som romer, samer och tornedalsfinnar, eftersom det, på grund av förbudet att registrera personers etnicitet, inte finns någon säkerställd statistik över dessa gruppers storlek i Sverige. Däremot finns det statistik över personers ursprungsländer, både i första och andra generationen, varför vi har utgått från denna. 7

8 MÅNGKULTURELL MARKNADSFÖRING Vad betyder det då att en stor andel av vårt lands konsumenter har en annan kulturell, språklig och ibland religiös bakgrund och identitet än den svenska? Vi skulle vilja ställa frågan hur många företag som skulle marknadsföra sig på samma sätt i Irak som i Sverige? Inte särskilt många, antar vi. Det är inte bara språket som skiljer oss åt, utan även hur vi konsumerar, tar till oss budskap och kommunicerar. Vi gav tidigare ett exempel på olika behov av livsmedel, vilket är en konkret aspekt. Vilken betydelse har då den kulturella eller etniska bakgrunden för konsumtionen? I Sverige har vi mycket lite empirisk kunskap på detta område. Etnisk eller mångkulturell marknadsföring är också ett tämligen okänt begrepp i Sverige. Det är i och för sig inte så konstigt med tanke på att Sverige fram tills för 20 år sedan varit ett närmast homogent land i ett etniskt perspektiv. I USA är begreppet mer välkänt, varför vi valt att titta närmare på studier som gjorts på den amerikanska marknaden. Etnicitet påverkar konsumtionen I en bok skriven av Alfred L Schreiber, Mulitcultural marketing selling to the new America, jämför författaren köpkraft och konsumtionsvanor mellan olika etniska grupper med vad han kallar ickeetniska grupper, d v s vita amerikaner och genomsnittshushållet i USA. Schreiber påvisar exempelvis att afroamerikaner, trots att de har lägre inkomst än den genomsnittliga amerikanska befolkningen, spenderar mer pengar på kläder och telefonitjänster än det genomsnittliga hushållet. Afroamerikaner spenderar också en högre andel av sina inkomster efter skatt på boende, elektricitet, transport och mat som äts i hemmet än det genomsnittliga amerikanska hushållet. Däremot spenderar de mindre på pension, mat på restaurang, hälsa och möbler. Intressant är att dessa skillnader går att påvisa trots att afroamerikaner inte är en grupp som nyligen invandrat till USA. Det är en grupp som funnits i landet i hundratals år och som är lika mycket amerikaner som den vita majoriteten. En förklaring går säkert att härleda till socioekonomisk status, men det är inte den enda förklaringen. För samtidigt visar studier, som Schreiber redovisar, att det inte bara är konsumtionen som skiljer olika etniska grupper åt utan även hur man uppfattar reklam och budskap. Undersökningarna visar att afroamerikaner är mer känsliga än övriga amerikaner, för om reklambudskap som riktas mot dem är autentiska. Man är alltså mer känslig för att bli framställd på ett stereotypt sätt än andra amerikaner. Afroamerikaner tittar också på andra tv-program än den genomsnittliga befolkningen. Av de tvprogram som låg på tio-i-toplistan när undersökningen genomfördes var bara ett program gemensamt för afroamerikaner och övriga amerikaner. En undersökning som enligt Schreiber genomfördes 1996 visade följande: Nästan 70 procent av alla afroamerikaner kände ett behov av att värna etniska traditioner och symboler, vilket kan jämföras med 46 procent av hela befolkningen. 78 procent av alla afroamerikaner ansåg att föräldrar bör föra etniska traditioner vidare, jämfört med 62 procent av hela befolkningen. 90 procent av alla afroamerikaner höll med om påståendet Jag är stolt över mitt etniska ursprung, jämfört med 78 procent av hela befolkningen. 8

9 Vi vet inte hur motsvarande beteende och attityder ser ut bland olika etniska grupper i Sverige, men det är inte oskäligt att anta att det även här går att identifiera skillnader. Grupper som varit förtryckta tenderar att slå vakt om den kulturella identiteten mer än andra grupper. I Sverige kan vi se att grupper som kurder, assyrier, syrianer och romer värnar sin identitet och kultur mycket starkt. Det är heller inte osannolikt att personer som inte tillhört en etnisk minoritet i hemlandet, kan känna sig marginaliserade i Sverige och därför utvecklar en stark gemenskap och identitet med andra personer från hemregionen. I en undersökning som Demoskop genomförde i samarbete med Veritas Communication på uppdrag av Regionplane- och Trafikkontoret 2003, framgick att 50 procent av alla personer med invandrarbakgrund (utrikes födda och personer med minst en utrikes född förälder) i Stockholms län identifierade sig helt och hållet eller i huvudsak med hemlandets nationalitet eller etnicitet. Tiden i Sverige utgör en faktor som påverkade identiteten, d v s personer som vistats lång tid i Sverige ansåg sig i högre utsträckning vara svenskar än nyanlända, men tiden var inte avgörande. Utrikes födda i den turkiska gruppen bestod till 40 procent av personer som invandrat tidigare än 1980 och endast 16 procent hade kommit till Sverige efter Trots det ansåg sig 63 procent av alla med ursprung i Turkiet (även barn till personer från Turkiet) vara helt och hållet eller i huvudsak turkar. Endast 1 procent kände sig helt och hållet som svenskar. När man skilde ut personer med minst en utrikes född förälder bland alla i undersökningen identifierade sig 40 procent framför allt med föräldrarnas hemland, trots att de var födda och uppvuxna i Sverige. Endast 5 procent upplevde sig vara helt och hållet svenska. Detta visar att identifikationen med ursprungsregionen i många fall är mycket stark bland invandrargrupperna i Sverige vilket, om vi jämför med den amerikanska marknaden, torde påverka konsumtionen. Schreiber redogör också för studier av gruppen Hispanics (d v s latinamerikaner) i USA, som genomförts vid University of Georgia. Gruppen har större likheter med invandrare i Sverige eftersom de flesta invandrat till USA under de senaste 50 åren. Latinamerikaner inkluderar i denna studie personer från Mexico, Puerto Rico, Kuba, Syd- och Centralamerika. Studien visade att latinamerikaner, trots lägre genomsnittlig inkomst, spenderade mer pengar på mat i hemmet, telefonitjänster och kläder än den övriga befolkningen. De spenderade också i förhållande till sin inkomst mer på boende och hygienprodukter. Avsevärt mindre spenderades på böcker och tidningar, utbildning, tobak, hälsovård och underhållning. Schreiber menar att de flesta latinamerikaner i USA, trots att de ofta talar engelska lika bra som modersmålet, fortsätter att tala spanska i hemmet och slår vakt om sin kulturella identitet. Att dela upp konsumenter efter ursprung och etnisk identitet är med andra ord inte diskriminerande utan ett sätt att bättre kunna identifiera och tillfredsställa gruppernas konsumtionsbehov. Hur segmenterar vi den mångkulturella marknaden Det finns faktorer som uppenbart skiljer de olika invandrargrupperna från andra svenskar, faktorer som kan användas som segmenteringsvariabler. Vi kommer nedan att exemplifiera dessa faktorer i 9

10 olika nivåer för att visa på vilka möjligheter som finns. Vi gör dock inga anspråk på att detta sätt skulle vara det enda eller ens det bästa sättet att segmentera den mångkulturella marknaden. Strukturella faktorer, som omfattar bl a ursprungsland, boende, ekonomi, tid i Sverige o s v. Kulturella faktorer som kulturgemensamma värderingar, traditioner och religion. Individuella faktorer. Strukturella faktorer Det finns vissa grundläggande aspekter som skiljer invandrare från andra svenskar, och som i många fall också skiljer invandrargrupperna från varandra. Vi kommer att redogöra för några exempel nedan. Relation till hemlandet Alla som har invandrat till Sverige och även barnen till dem har en relation till ett annat land och en annan kultur än den svenska. Detta påverkar deras konsumtion på olika sätt och i olika grad. Vi kan exempelvis anta att invandrare ringer utlandssamtal i högre utsträckning än svenskar eftersom de har släkt och vänner kvar i hemlandet. Vi kan också anta att resmålen skiljer sig, eftersom invandrare ofta använder semestern till att hälsa på släktingar i hemlandet (med undantag för de länder som det inte är möjligt att återvända till). Att vara född i ett annat land påverkar också synen på varumärken, där de svenska inte har en given plats, medan internationella varumärken kan vara mer etablerade. Det är alltså viktigt att i grunden ta hänsyn till att en person dels har en relation till ett annat land än Sverige på ett generellt plan, och också vilket land personen har en relation till. Ekonomi En annan strukturell aspekt är ekonomin. Som vi kommer att visa i rapporten skiljer sig inkomsterna mellan svenskar och utrikes födda och också mellan olika invandrargrupper. Inkomsten är relaterad till gruppens tid i Sverige och till individernas utbildning, men den verkar också påverkas av ursprungslandet. Enligt en rapport från Integrationsverket 2004, tenderar exempelvis afrikaner att ha svårare att få arbete än européer. Detta är sannolikt delvis en konsekvens av diskriminering. Ekonomin påverkar givetvis vilka produkter och tjänster en person konsumerar. IKEA, H&M, Willys, ja, det finns ett antal företag som redan i dag fokuserar på ekonomiska kunder. Men även banker och försäkringsbolag har utvecklat produkter och tjänster som passar personer med lägre inkomster. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att lägre inkomster inte nödvändigtvis innebär att konsumenten alltid söker lågprisprodukter. I vissa fall kan det vara viktigare för en grupp som känner sig marginaliserad i samhället att konsumera statusprodukter. Det kan vara vissa bilmärken, klockor eller märkeskläder. I USA har man exempelvis noterat att afroamerikaner i stor utsträckning köper dyra, utländska bilmärken (Schreiber, 2000) trots att de generellt sett har lägre inkomster än genomsnittshushållet. Boendesituation Vi lever mycket segregerat i Sverige. Utrikes födda tenderar att bo i hyresrätter i väsentligt högre utsträckning än svenskfödda. Därtill finns det en viss tendens att invandrargrupper bosätter sig i områden där personer från samma etniska grupp bor. Det finns t ex en klar dominans av turkar i Stockholmsområdet. Nästan 60 procent av alla turkar i Sverige bor i Stockholm. Däremot finns det en koncentration av personer från forna Jugoslavien i Skåne och Göteborgstrakten. 10

11 Den segregerande boendesituationen är också en viktigt strukturell faktor som säljare av produkter och tjänster bör ta hänsyn till. Språket Språket är ytterligare en strukturell aspekt av vikt framför allt för företag som vill nå utrikes födda personer. Kunskaper i det svenska språket påverkar givetvis en persons möjligheter på arbetsmarknaden, men också konsumtionen. Tjänster eller produkter som kräver en hög grad av informationsinsamling eller dialog är svårare att konsumera för den som inte har svenska som modersmål. Vi kan i Sverige se exempel på att invandrare startar resebyråer som specialiserar sig på att betjäna personer från samma land. Likaså finns det företag som specialiserat sig på att skicka pengar till invandrares hemländer. Det finns en växande marknad, som i dag är skild från den svenska, där skickliga affärsmän kan tillgodose olika invandrargruppers behov, eftersom de har en rent språklig konkurrensfördel. Kulturella faktorer Det finns också kulturella aspekter som påverkar vår konsumtion. Följande är ett par exempel: Graden av individualitet Ett exempel på en kulturellt betingad faktor är graden av individualitet. Det finns kulturer som anses mer familjeorienterade och kulturer som betraktas som mer individualistiska. Nordeuropa och USA tillhör den senare kategorin, samtidigt som majoriteten av våra invandrare härstammar från mer familjeorienterade kulturer (Hofstede, 2003). Att vara självständig behöver exempelvis inte vara positivt laddat i familjeorienterade kulturer, som det är i Sverige och andra individualistiska kulturer. Detta kan exempelvis påverka i vilken ålder barnen flyttar hemfrån eller i vilken utsträckning personer lever ensamma eller med vänner och familj. Religion Andra kulturella aspekter kan inkludera religionens påverkan på det dagliga livet. Högtider är en sådan självklar aspekt som skiljer sig beroende på vilken religion en person bekänner sig till. I Sverige finns det exempelvis minst muslimer, som firar den helg som avslutar den 30 dagar långa fastemånaden Ramadan, då fastan bryts. Då firar man med mat och fest, och barnen får presenter precis som när svenskar firar jul. Det kan också handla om religiösa regler för vad man får konsumera och inte får konsumera, som att griskött är förbjudet enligt islam och i judendomen. Individuella aspekter Som alltid är alla individer olika. Det finns alltid personer som avviker från massan, och det är viktigt att aldrig tappa individperspektivet, även när vi pratar om den mångkulturella marknaden. Ålder, familjesituation, livsstil o s v påverkar oss alla i vår konsumtion. Men en individuell aspekt, som samtidigt kan vara gemensam för en större grupp, är självbilden, som vi diskuterade tidigare. Huruvida en person identifierar sig med Sverige och att vara svensk eller med ursprungslandet påverkar 11

12 säkerligen konsumtionen. Hur personen uppfattar sig själv kan givetvis också påverkas av hur omgivningen uppfattar personen i fråga. Hur många segment handlar det om? Vi har konstaterat att det inte finns en enda invandrarmarknad utan att det handlar om flera sådana. I hur stor utsträckning är det då relevant att segmentera marknaderna? Det beror som sagt på vad syftet är. Att alltid se individen är nog eftersträvansvärt men oftast inte ekonomiskt. Någonstans måste vi börja generalisera för att segmentet ska kunna uppnå en viss volym. För en livsmedelskedja är matkulturen den mest relevanta segmenteringsvariabeln. Det är t ex möjligt att identifiera gemensamma nämnare i matkulturen i Mellanöstern. Medelhavsländerna har också till stor del en gemensam matkultur, precis som de nordiska länderna. Religionen är en annan korsvariabel som livsmedelskedjan bör ta hänsyn till, eftersom religionen påverkar konsumtionen samtidigt som den sträcker sig över olika matkultursgränser. För en bank skulle det kunna handla om andra variabler som språk, banktraditioner i hemlandet och ekonomisk situation. Det finns alltså inte ett enkelt svar; precis som på alla andra marknader är det kundernas behov som avgör vilken segmenteringsmodell som är relevant. 12

13 BESKRIVNING AV MARKNADEN Det finns, som sagt, ca 1,9 miljoner människor med invandrarbakgrund i Sverige och av dessa är 1,1 miljoner födda utomlands. Det kan jämföras med knappt utrikes födda personer år 1960 och med år 1970 (SCB). På 30 år har med andra ord antalet utrikes födda personer i Sverige nära nog fördubblats. Och utvecklingen beräknas fortsätta i än högre fart. Under åren låg invandringsnettot i genomsnitt på personer per år. År beräknas invandringsnettot, enligt SCB:s prognoser, öka till per år. Samma prognos säger att utrikes födda personer och personer med två utrikes födda föräldrar kommer att stå för över 90 procent av Sveriges befolkningstillväxt fram till år 2020, vilket omfattar personer (tabell 1)! Och då räknar prognosen inte ens in en sannolik ökning av arbetskraftsinvandringen. Tabell 1. Den mångkulturella marknaden (exkl ökad arbetskraftsinvandring) Utrikes födda Födda i Sverige, med minst en förälder född utomlands Befolkning totalt Andel av befolkning 20 % 27 % Källa: SCB, 2002 Det är ett känt faktum att den ökade medellivslängden i Sverige, i kombination med stora födelsekullar som går i pension, gör att försörjningsbördan för de förvärvsarbetande kommer att öka markant under den kommande trettioårsperioden från år Antalet ålderspensionärer beräknas öka kraftigt runt år 2010, när de stora kullarna födda i mitten av 1940-talet fyller 65 år. Tjugo år senare är det dags för alla 60-talisterna att fylla 65 år. I dag försörjer två förvärvsarbetande personer varje pensionär (inklusive ålders- och förtidspensionärer, SCB, 2002). Om drygt 30 år förväntas två förvärvsarbetande personer försörja 1,4 pensionärer. Att arbetslösa (både invandrare och svenskar) sysselsätts, att långtidssjukskrivningarna minskar samt att pensionsåldern höjs är olika lösningar på problemet, men de kommer sannolikt inte att räcka. Arbetskraftsinvandring ter sig nödvändigt för att Sverige ska undvika att sysselsättningstillväxten hämmas. Det är med andra ord inte orimligt att även inkludera en ökad arbetskraftsinvandring i prognoserna över utvecklingen av antalet utrikes födda i Sverige. I dag är antalet arbetskraftsinvandrare i Sverige marginellt. År 2003 var bara 1 procent av alla erhållna uppehållstillstånd relaterade till arbetsmarknadsskäl (Migrationsverket, 2004). SCB har gjort en kalkyl som baseras på arbetskraftsinvandrare per år fram till år 2050 (plus deras anhöriga) med antagandet att dagens förvärvsfrekvens och andel förtidspensionärer är konstant (diagram 1). Med den kalkylen kommer försörjningsbördan fortfarande att öka men inte så alarmerande som om vi inte öppnade för arbetskraftsinvandring. Detta alternativ stämmer också väl överens med de förslag som framförts i den offentliga debatten. 13

14 Om vi jämför med scenariot utan arbetskraftsinvandring (ca 1,8 miljoner utrikes födda personer år 2020) kommer antalet utrikes födda enligt detta scenario att uppgå till 2,5 miljoner personer redan 2020, under förutsättning att prognosen för flykting- och anhöriginvandring förblir oförändrad. Därtill följer också en ökning av antalet barn till utrikes födda. Diagram 1. Tillskott i befolkningen på grund av arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandring för att bibehålla två förvärvsarbetande per pensionär Arbetskraftsinvandring per år Högre förvärvsfrekvens och arbetskraftsinvandring Källa: SCB, 2003 Ursprungsregioner och framtida tillväxtregioner För att visa hur den mångkulturella marknaden är sammansatt i Sverige kommer vi att ge en närmare beskrivning av landets olika invandrargrupper. Vi kommer att utgå från det sätt som den offentliga statistiken delar in invandrargrupperna. Det sker vanligen efter ursprungsregion, vilket ibland betyder världsdel och ibland snävare regioner och de största ursprungsländerna i varje region. Bland utrikes födda är, som syns i diagram 2, den asiatiska invandrargruppen lika stor som den nordiska med 27 procent vardera av befolkningen. Den asiatiska gruppen består framför allt av invandrare från Mellanöstern, som invandrat till Sverige under de senaste 15 åren. På tredje plats storleksmässigt kommer personer från Europa utom Norden och EU, vilket främst handlar om personer från f d Jugoslavien och de östeuropeiska länderna. Dessa omfattar 23 procent av alla utrikes födda. EU-länderna och Afrika står för 10 respektive 6 procent medan personer från Sydamerika utgör 5 procent av alla utrikes födda. Bland sydamerikanerna är ca hälften från Chile. De nordamerikanska invandrarna utgör bara två procent av alla utrikes födda i Sverige. 14

15 Diagram 2. Andelen utrikes födda i Sverige efter region, 2002 Sydamerika 5 % Asien 27 % Norden 27 % Nordamerika 2 % Afrika 6 % EU-länder utom Danmark och Finland 10 % Europa utom Norden och EU 23 % Källa: SCB, 2002 Om vi tittar på diagram 3, som avser både utrikes födda personer och personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder, kan vi se att andelen från Norden blir väsentligt mycket högre, 34 procent. Detta beror på att övriga grupper är så pass nyanlända att de inte hunnit få barn i Sverige i samma utsträckning som nordbor. Denna bild kommer sannolikt att förändras markant under de närmaste 10 åren. Diagram 3. Utrikes födda och födda i Sverige med minst en utlandsfödd förälder Asien 22 % Sydamerika 4 % Norden 34 % Nordamerika 3 % Afrika 5 % EU-länder utom Danmark och Finland 12 % Europa utom Norden och EU 20 % Källa: SCB,

16 Diagram 4 illustrerar hur invandringen från olika regioner varierat genom åren. Diagram 4. Utrikes födda efter invandringsår Norden EU15 (utom Norden) Europa (utom Norden och EU) Afrika Nordamerika Okänt Sydamerika Asien Källa: SCB, 2002 Vi kommer nedan att beskriva invandringen från de olika regionerna närmare. Norden Sverige har en lång tradition av invandring från våra nordiska grannländer. Utrikes födda nordbor uppgår i dag till personer. Om vi även räknar in personer med minst en utrikes född förälder omfattar den nordiska gruppen totalt personer (tabell 2). Finland är det klart största ursprungslandet med ca utrikes födda personer i Sverige och i andra generationen. Danmark och Norge är avsevärt mycket mindre till antal men tillhör fortfarande de större invandrarländerna i Sverige. Tabell 2. Nordiska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Sedan 1970-talet har invandringen av nordbor till Sverige minskat kontinuerligt. År 1980 uppgick antalet personer med nordiskt ursprung till för att till millennieskiftet ha minskat till de vi har i dag. Enligt SCB:s prognoser kommer antalet att ligga kvar på denna nivå fram till år 2010 för att sedan minska till år Totalt Norden Finland Danmark Norge Island Källa: SCB, 2002 Även om det finns skillnader mellan de olika nordiska ländernas kultur och identitet har vi också mycket gemensamt. Vi tillhör alla väst, med allt vad det innebär i form av ekonomisk standard och graden av individualitet. Vi har samtidigt en gemensam religion och i stor utsträckning gemensam historia. Samtidigt har flertalet av de nordiska invandrarna levt i Sverige under lång tid och kan anses integrerade i samhället. De har också i stor utsträckning gift sig med andra svenskar. De nordiska 16

17 invandrarna har heller inte upplevt förtryck som minoritetsgrupp i hemlandet (utom vissa romska grupper). Dessa faktorer bidrar till att skillnaderna i konsumtionsvanor torde vara förhållandevis små mellan svenskar och nordbor. Men det faktum att även nordbor kan ha rötter i något annat land påverkar givetvis vissa av de strukturella faktorerna som språk och relationen till hemlandet. Europa Personer från EU-länder (utom Norden) uppgår till ca utrikes födda personer och över om vi räknar in svenskfödda med en utrikes född förälder. Den europeiska gruppen utanför EU är än större med ca utrikes födda och över om vi räknar in andra generationens invandrare (tabell 3). Under och 1960-talen kom stora strömmar av arbetskraftsinvandrare till Sverige bland annat från Jugoslavien, Italien och Grekland. Många italienare och greker har i dag återvänt till hemlandet, men Sverige har fortfarande en stor och växande befolkning med ursprung i f d Jugoslavien. Under 90-talet mottog Sverige ett mycket stort antal flyktingar både från Bosnien-Hercegovina, Serbien-Montenegro och Kroatien. I dag uppgår antalet personer som är födda i f d Jugoslavien till minst utrikes födda personer och andra generationens invandrare till över personer. Det är sannolikt att vi kommer att se en fortsatt invandring från regionen, främst i form av anhöriga till personer som redan fått uppehållstillstånd. Sverige har i dag en mycket liten nytillströmning av invandrare från de nuvarande EU-länderna, eftersom det finns få ekonomiska incitament för medborgare i dagens EU-länder att flytta hit. SCB förväntar sig inte heller, i sina befolkningsutvecklingsprognoser, en ökning av migrationen från de nuvarande EU-länderna utan antar att den kommer att hålla sig på dagens låga nivå, vilket är ca personer per år under de närmaste 20 åren. Tabell 3. Europeiska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Däremot förväntas en viss ökning av invandringen från de nya EU-länderna som Polen och Baltikum, eftersom skillnaden i levnadsstandard fortfarande är så stor. Hur stor invandringen blir beror delvis på Sveriges och övriga EU:s övergångsbestämmelser. När Källa: SCB, 2002 Spanien, Grekland och Portugal gick med i EU var man i Sverige också oroad över stora migrationsströmmar av vad man i dag kallar sociala turister. Så blev inte fallet. I stället förbättrades levnadsstandarden i de sydeuropeiska länderna och människor valde att stanna hemma. Totalt Europa utom Norden och EU EU-länder utom Danmark och Finland Bosnien-Hercegovina Jugoslavien Polen Storbrit & Nordirland Tyskland Ungern

18 Sverige har dock redan i dag en relativt stor befolkning med rötter i Östeuropa. Totalt omfattar människor från de forna sovjetstaterna personer (minst inklusive andra generationen). Den enskilt största gruppen består av polacker som utgör över hälften av gruppen. De östeuropeiska invandrarna är välutbildade och har uppnått en förhållandevis hög sysselsättningsgrad i Sverige. Det finns dock skillnader både i religion, språk och naturligtvis i relationen till hemlandet, som kan påverka konsumtionen på olika sätt. De sydeuropeiska invandrarna skiljer sig från svenskar när det gäller religion; de är katoliker (till exempel kroater, spanjorer, italienare), ortodoxa (serber, greker) och muslimer (framför allt bosnier). Sydeuropéer är också mer familjeorienterade än svenskar generellt. De strukturella faktorerna varierar i gruppen. De har varit olika lång tid i Sverige och är också integrerade i samhället i olika grad. Ett annat modersmål i kombination med relationen till hemlandet är också påverkande faktorer. Krigen på Balkan har dessutom bidragit till att den etniska tillhörigheten är stark för många från f d Jugoslavien. Asien Invandrare från Asien är vår i dag snabbast växande invandrargrupp. Gruppen har t o m vuxit sig något större än den nordiska bland utrikes födda och omfattar i dag drygt personer (SCB, 2002). Om vi räknar in andra generationen uppgår gruppen till över personer. Tabell 4. Asiatiska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Totalt Asien Irak Iran Libanon Turkiet Som vi ser i diagram 4 började gruppen växa kraftigt under mitten av 80-talet till följd av politisk förföljelse och krig i hemländerna, och avmattningen under senare år har bara varit marginell. Syrien (ej uppgift) Källa: SCB, 2002 Den asiatiska gruppen består, som tidigare nämnt, framför allt av personer från Mellanöstern. Bara människor från Irak, Iran, Turkiet och Libanon uppgår totalt till personer (tabell 4). Men det är viktigt att känna till att ursprungsland i Mellanöstern säger mycket lite om vilken etnisk grupp invandraren tillhör. Det finns exempelvis ett stort antal kristna ortodoxa syrianer och assyrier i Sverige, som härstammar från bl a Turkiet, Syrien och Libanon. De sunnimuslimska kurderna är också en stor grupp som framför allt kommer från Irak, Turkiet och Iran. Irakiska flyktingar, som främst består av kurder, har vuxit kraftigt de senaste tio åren. 90 procent av alla irakier i Sverige har anlänt efter I dag är den irakiska gruppen den tredje största enskilda invandrargruppen i Sverige. Iranierna är framför allt sekulariserade muslimer (främst perser), medan araberna är religiösa i större utsträckning. Från Turkiet kom de första invandrarna till Sverige som arbetskraft under 50- och 60- talen, men antalet anhöriginvandrare och även politiska flyktingar, då främst kurder, som anlände under 80-talet var ännu större. Även Libanon har försett oss med viss arbetskraft, men övriga har framför allt anlänt som flyktingar eller som anhöriga till dem. 1 Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Ryssland. Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, f d Sovjetunionen, Tjeckien, f d Tjeckoslovakien, Ukraina, Ungern, Vitryssland (alla registreras efter det land de utvandrade från). 18

19 Flertalet personer från Mellanöstern i Sverige är dock muslimer, även om ca hälften av alla omkring muslimer i Sverige uppskattas vara tämligen sekulariserade. Mellanöstern är också en typisk familjeorienterad region. Enligt SCB:s befolkningsutvecklingsprognos kan vi vänta en fortsatt ökad invandring från Mellanöstern. Detta framför allt på grund av en ökad invandring av anhöriga till personer som redan erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Under år 2003 stod andelen ickeeuropéer för 53 procent (Migrationsverket, 2003) av alla som invandrade till Sverige! Därtill är Mellanöstern intressant för rekrytering av arbetskraft (Rauhut 2002). Hela västra Asien beräknas ha en fortsatt mycket positiv befolkningsutveckling fram till Regionen har samtidigt stora problem med undersysselsättning i synnerhet för sin högutbildade befolkning. Detta i kombination med att det redan finns etablerade migrationsströmmar från regionen till Sverige ökar möjligheterna för arbetskraftsinvandring. Sydamerika I dag bor nära personer med ursprung i Latinamerika i Sverige. Av dessa är ca personer födda utomlands. Nästan halva gruppen kommer från Chile och i övrigt är det tämligen jämt fördelat mellan ett stort antal sydamerikanska länder, däribland Colombia, Brasilien, Argentina och Bolivia (tabell 5). Tabell 5. Sydamerikanska invandrare Region, land Utrikes födda Födda i Sverige Totalt Sydamerika Chile Källa: SCB, 2002 Vid tiden för den chilenska militärkuppen 1973 bodde i runda tal latinamerikaner i Sverige. Chilenska politiska flyktingar blev de första kvotflyktingarna i Sverige under perioden efter De var huvudsakligen akademiker, studenter och arbetarledare. Under 1980-talet kom en andra våg av chilensk invandring, men då var det framför allt ekonomiska flyktingar som kom hit. I dag bor ca personer med ursprung i Chile i Sverige. Av dessa är födda i Chile. Invandringen från det geografiskt avlägsna Sydamerika har varit måttlig under de senaste årtiondena. Framtida invandring från regionen är svår att sia om och beror framför allt på den politiska och ekonomiska utvecklingen. De sydamerikanska invandrarna tillhör den grupp som i USA kallas hispanics (d v s latinamerikaner). Om det finns några likheter mellan konsumtionen i den latinamerikanska populationen i USA och den i Sverige är osäkert. Att spanskan är ett världsspråk bidrar till möjligheterna att behålla de kulturella banden genom utbudet av exempelvis spanska satellitkanaler. 19

20 Afrika Från Afrika har vi i dag ca utrikes födda personer och därtill nära personer med minst en förälder som är född i Afrika. Flertalet personer kommer från det krigs- och svältdrabbade Afrikas horn. De länder vi räknar till Afrikas horn är Eritrea, Etiopien och Somalia. Gruppen har framför allt anlänt till Sverige under de senaste 15 åren. I dag uppgår antalet personer från Afrikas horn till drygt personer. Av dessa är ca födda utomlands (tabell 6). Tabell 6. Afrikanska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Totalt Afrika Etiopien Eritrea uppg saknas Somalia Källa: SCB, 2002 Övriga personer från Afrika utgörs framför allt av politiska flyktingar från de nordafrikanska länderna Egypten, Tunisien och Algeriet. Framför allt de nordafrikanska länderna har potential som framtida avsändare av arbetskraft till Europa i allmänhet och även Sverige. Nordafrikas befolkningssituation liknar den i västra Asien, men till skillnad från den asiatiska invandringen till Sverige har vi i dag inte några större invandrarströmmar från den regionen. Trots detta anser Rauhut (2002) att Nordafrika utgör en intressant region för arbetskraftsinvandring. Man tror att den muslimska gemenskapen regionerna emellan kan utnyttjas för att skapa migrationsströmmar. Länder från mellersta och södra Afrika som Etiopien och Somalia har i dag så låg utbildningsnivå att de trots en hög befolkningstillväxt inte antas utgöra primära avsändarländer av arbetskraft. Anhörigoch flyktinginvandringen förväntas dock öka fram till 2020, men inte markant. Den afrikanska befolkningen i Sverige är till stor del muslimer. En stor andel är också troende. Invandrarna från Afrikas horn anlände till Sverige framför allt under 90-talets krisår. Det har bidragit till svårigheterna för gruppen att få fotfäste på arbetsmarknaden, vilket i sin tur har försvårat gruppernas integration i samhället. 20

21 EN KÖPKRAFTSANALYS AV SVERIGES INVANDRARGRUPPER Den statistik över det stora och ökande antalet personer med annan etnisk och kulturell bakgrund som vi redogjort för vittnar om en betydande marknad. Frågan är dock hur stor marknaden är uttryckt i monetära termer. Ständigt återkommande rapporter från Integrationsverket, Diskrimineringsombudsmannen och andra instanser vittnar om en negativ situation på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. I vissa fall får man intrycket av att invandrare över huvud taget inte arbetar i Sverige. Så är givetvis inte fallet. Samtidigt är det ett faktum att det i dag är svårare för invandrare att få arbeten som motsvarar deras kvalifikationer än det är för svenskar. Sysselsättningsgraden är också väsentligt lägre för utomeuropeiska grupper. För att få en uppfattning om hur stor den mångkulturella marknaden är kommer vi att redogöra dels för sysselsättningsgrad, dels för förvärvsinkomst och disponibel inkomst fördelat på hushåll i olika ursprungsregioner. Vi kommer också göra en beräkning av den totala köpkraften för utrikes födda fördelat på olika ursprungsregioner. Sysselsättningsgrad Sysselsättningen för invandrare har varierat kraftigt under de senaste decennierna. Under arbetskraftsinvandringsåren på och 1960-talen var sysselsättningen högre bland invandrare än bland svenskar, men sedan dess har nivån sjunkit kontinuerligt, med några upp och nedgångar (diagram 5). Den allt lägre sysselsättningsgraden har flera orsaker. En orsak är att Sverige under 70- talet lade om sin migrationspolitik från en hög andel arbetskraftsinvandring till en hög andel flyktingoch anhöriginvandring. Arbetskraftsinvandrarna hamnade direkt i industrins produktion, medan flyktingarna ofta får gå i åratal utan arbete. Ytterligare en orsak till den lägre sysselsättningen är att industrin och våra arbetsuppgifter förändrats. Under 60-talets löpande-bandproduktion var språk- och kulturkompetens inte avgörande. I dag kräver de flesta arbetsuppgifter att man kan kommunicera i både tal och skrift på svenska och samtidigt att man är så kallat socialt kompetent. Vad social kompetens innebär kan skilja sig ganska mycket från land till land, vilket gör det svårare för invandrare från avlägsna kulturer att leva upp till normen. 21

22 Diagram 5. Sysselsättning efter födelseregion/ursprung. Befolkning år Utrikes födda Barn till invandrare Infödda svenskar Mellanöstern/Nordafrika Sydeuropa Östeuropa Västvärlden Norden Källa: SCB, 2003 Flykting- och anhöriginvandringen sker också oberoende av Sveriges konjunktur och huruvida vi är i behov av arbetskraft. Under 90-talet mottog vi ett mycket stort antal flyktingar både från Balkan, Mellanöstern och Afrikas horn. Det höga antalet flyktingar under en mycket kort tidsperiod i kombination med lågkonjunkturen blev förödande för sysselsättningen bland invandrare. Skillnaden i andelen sysselsatta mellan infödda svenskar 2 och de utrikes födda var närmare 20 procentenheter under 1990-talet. I början av 1980-talet var motsvarande skillnad bara två procentenheter. Situationen på arbetsmarknaden har dock förändrats avsevärt sedan 90-talet, speciellt i de grupper som hade den högsta arbetslösheten. Personer från Mellanöstern och Nordafrika har ökat sin sysselsättningsgrad från ca 35 procent till 50 procent och östeuropéer från ca 60 procent till närmare 70 procent. Detta kan jämföras med svenskars marginella sysselsättningsökning, om än från en väsentligt högre nivå. Även om arbetslösheten fortfarande är mycket högre bland utrikes födda än bland svenskar är detta ett gott tecken. Även barn till två utrikes födda föräldrar har en något lägre sysselsättningsgrad än personer med svensk bakgrund, men den har ökat från ca 52 procent 1993 till 70 procent år Invandrare, exempelvis personer från Mellanöstern, skapar också sysselsättning och tillväxt genom sitt företagande. Omkring var femte förvärvsarbetande person från Mellanöstern och Nordafrika drev år 2002 eget företag, vilket är betydligt vanligare än bland infödda svenskar (ca 10 procent). Tiden i Sverige påverkar sysselsättningen i hög utsträckning. Att vissa grupper är så pass nyanlända, som t ex personer från Mellanöstern, bidrar starkt till att gruppen har så låg sysselsättningsgrad. Vi kan se (diagram 6) att kvinnor från Asien och Afrika efter 20 år har lika hög sysselsättning som nordbor, om än inte lika hög som svenskar. Det verkar dock som om det tar längst tid för asiater och afrikaner att komma upp i samma sysselsättningsgrad som den övriga befolkningen. Detta kan delvis bero på diskriminering på arbetsmarknaden. Dessa siffror säger dock inte mycket om hur det kommer att se ut i framtiden. 2 Personer födda i Sverige och med båda föräldrarna födda i Sverige. 22

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund 18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 22 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Den mångkulturella marknaden 2006

Den mångkulturella marknaden 2006 Den mångkulturella marknaden 2006 En studie av invandrarnas köpkraft BILAGA: SKÅNES MÅNGKULTURELLA MARKNAD 2007 Anja (Fridholm) Alemdar Den mångkulturella marknaden 2006 En studie av invandrarnas köpkraft

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Återutvandring från Sverige 1995 1999

Återutvandring från Sverige 1995 1999 Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring 7 Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandring och den framtida försörjningsbördan har debatterats på senare tid. I denna rapport diskuteras försörjningsbördans utveckling

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2009 Följande rapport utgörs av en demografisk översikt

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Invandring och utvandring för grupper av länder

Invandring och utvandring för grupper av länder 32 Efterkrigstidens invandring och utvandring Invandring och utvandring för grupper av länder I de föregående kapitlen har vi belyst olika epoker i Sveriges migration. I detta kapitel koncentrerar vi oss

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Utrikes födda i Linköping

Utrikes födda i Linköping Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo Utrikes födda i Linköpings kommun 2006:09 Antalet utrikes födda i Linköpings kommun har kontinuerligt ökat och uppgick år 2005 till 10,2 procent

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

Förord. Stockholm i juni 2004. Yvonne Fredriksson Departementsråd

Förord. Stockholm i juni 2004. Yvonne Fredriksson Departementsråd Förord Långtidsutredningen 2003/04 utarbetas inom strukturenheten på Finansdepartementet. I samband med utredningen genomförs ett antal specialstudier, vilka publiceras som bilagor till utredningens huvudbetänkande.

Läs mer

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 24 KF Tabell 13: Antal utrikes födda boende i kommunen och omflyttningar av utrikes födda fördelade efter världsdel och vistelsetid i Sverige 1 (5) Finland Norge Övriga

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007 Bortom etnicitet Farbod Rezania Februari, 2007 Förord Den svenska debatten om invandrares ställning på arbetsmarknaden präglas av begrepp som diskriminering och påståenden om arbetsgivarnas negativa attityd.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Invandrarnas sysselsättningsnivå

Invandrarnas sysselsättningsnivå 86 Efterkrigstidens invandring och utvandring Invandrarnas sysselsättningsnivå Under 19- och 196-talen var sysselsättningen hög bland män, både inrikes födda och utrikes födda. Några påtagliga skillnader

Läs mer

Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse 1. Inledning Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse av Lina Aldén & Mats Hammarstedt Antalet utrikes födda i Sverige uppgår år 2013 till ungefär 1,5 miljoner

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi:

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi: 1 (10) Samtliga Norden Danmark Finland 660 7 4 3 16 19 27 22 74 50 101 216 44 42 21 8 4 2 742 1 7 11 2 18 16 18 23 36 41 98 282 59 55 35 15 18 7 64 2 8 4 2 8 2 2 3 2 2 3 22 3 1 57 4 12 2 2 4 1 2 2 14 1

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Barnen i befolkningen

Barnen i befolkningen 17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska

Läs mer

De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl. Antalet asylsökande ökade kraftigt

De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl. Antalet asylsökande ökade kraftigt BE 68 SM 0301 Migration 2002 In- och utvandring och asylsökande Migration 2002 Immigration, emmigration and asylum-seekers I korta drag Ökat invandringsöverskott Under 2002 invandrade 64 087 personer till

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se Besöksnäringen

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data.

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data. Sammanfattning 1 Många av västvärldens ekonomier står inför en demografisk utveckling som kommer att sätta press på de offentliga finanserna. Det gäller även Sverige. En relevant fråga är om invandring

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

Flyktinginvandring i samband med andra världskriget

Flyktinginvandring i samband med andra världskriget 16 Efterkrigstidens invandring och utvandring Flyktinginvandring i samband med andra världskriget Flyktingarna från grannländerna, vilka vistades tillfälligt i landet under andra världskriget, folkbokfördes

Läs mer

Småföretagen bäst på integration

Småföretagen bäst på integration Småföretagen bäst på integration Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Att upprätthålla välfärden kräver invandring... 4 Potential att öka utlandsföddas sysselsättning... 5 Små

Läs mer

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld Perspektiv Befolkningsutveckling nr2 2015 Statistik om Helsingborg och dess omvärld Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg men ange källa, Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad. Helsingborg.se/statistik

Läs mer

Mångfald som affärsstrategi

Mångfald som affärsstrategi Mångfald som affärsstrategi Vad är interkulturell kommunikation? Vem/vilka Behöver det? Den stora köpkraften Rätt attityd är lönsam! Kompetens i stället för etnicitet Payvand marketing presentation mars

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh Segregation i Stockholms län Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm 2014-11-20 John Östh Presentationens upplägg Segregationsmätningens nya teknik Data, metoder och varför vi behöver nya metoder

Läs mer

Invandrare och pensioner

Invandrare och pensioner Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Från utvandrings- till invandringsland

Från utvandrings- till invandringsland 21 Från utvandrings- till invandringsland Människor har alltid flyttat längre eller kortare sträckor under sitt liv. Det kan ha varit för att söka ny jordbruksmark eller arbete, för att driva handel eller

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Statistik 2014 B ef o l k ningsutve ckling i Mariestad Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Utgivare: Mariestads kommun, Utvecklingsenheten Bearbetning och registrering: Camilla Pärleborn

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer