Förvaltningsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förvaltningsberättelse"

Transkript

1 Delårsbokslut 2014

2 Förvaltningsberättelse Viktiga händelser och framtiden Delårsrapporten för 2014 pekar mot ett underskott för kommunen med 8 miljoner kronor vilket är en avvikelse mot budget på 32 mkr. Det är oroväckande att vi inte lyckas sänka kostnaderna för försörjningsstöd och placeringar. När det gäller försörjningsstödet vet vi att den största anledningen till utbetalningarna är arbetslöshet. En viktig händelse under året som förhoppningsvis ska påverka arbetslösheten är den nya organisationen kring arbetsmarknadsfrågor där arbetsmarknadsenhet, försörjningsstödenhet och vuxenutbildning samverkar. Just nu pågår också planeringen av en ny sektor som ska ansvara för individ- och familjeomsorg och särskild omsorg. Syftet är bland annat att öka fokus och ge utrymme för verksamhetsutveckling inom dessa områden och att stoppa den ekonomiska utvecklingen vi sett de senaste åren när det gäller placeringskostnader. Under det senaste året har vi ägnat mycket tid åt att diskutera investeringsbehov och sammanställa investeringsplaner. Vi ser att det finns ett stort investeringstryck framöver som ställer krav på prioriteringar men också krav på kompetens när det gäller kalkylering för att få bättre budgetunderlag. Det är också nödvändigt att fastställa taket för investeringsnivån hur mycket klarar vi av? Bildningen, som är vår senaste stor investering, med gymnasieskola och bibliotek stod klar till höstterminsstarten. Budget för hela projektet ligger på 147 miljoner kronor och det ser ut som om vi klarar den budgetramen. Under våren har en ny upphandling av samhällsbetalda resor genomförts. Det handlar om färdtjänst, skolskjutsar, matttransporter mm inom kommunen. Den övergripande bedömningen av upphandlingen är att vi kommer att få en rejäl kostnadssänkning. Vi har dock inte tillräcklig med underlag för att beräkna en prognos för resandet. Efter terminsstart är det lättare att göra en prognos för ekonomin. Befolkningsutvecklingen har varit mycket positiv under första halvåret och vi har passerat invånare. Detta avspeglas också i efterfrågan på kommunala verksamheter som förskola och grundskola där vi ser en ökning av antalet barn och elever. Förvaltningen har under året påbörjat resan mot att bli en mera kund- och medborgarorienterad organisation. Våra medborgarundersökningar visar att vi behöver fokusera mera på tillgänglighet och service. Starten på denna resa är ett värdegrundsarbete där alla medarbetare ska få chansen att fundera över hur vi tar ansvar, ger bra service och främjar verksamhetsutvecklingen mot en bättre kvalitet. m~öé=o=çñ=sp m~öé=o=çñ=sq

3 Förkortad finansiell analys Den förkortade finansiella analysen är en sammanfattning av koncernens och kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Den bygger på samma finansiella analysmodell som används i den fördjupade analysen i årsbokslutet, nämligen utifrån perspektiven resultat/kapacitet och risk/kontroll. Kommunen Resultat - kapacitet Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Pr 2014 Nettokostnadsandel inkl finansnetto (%) 97,7 96,9 100,1 Årets resultat, mkr 22,9 31,8-8,0 Resultat/skatteintäkter (%) 2,3 3,1-1 Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar (%) Soliditet (%) Kommunens resultat per 30 juni uppgår till 15 mkr. Prognosen för året pekar dock mot ett sämre resultat, -8 miljoner kronor, vilket är en negativ avvikelse mot budget med 32,3 miljoner kronor. Jämfört med kommunens senaste efter första tertialet är delårsprognosen en förbättring med 12 miljoner kronor. 8 av dessa miljoner avser kommungemensamma kostnader och övriga 4 miljoner förändringar inom verksamheterna. Förbättringen avseende kommungemensamma kostnader beror på lägre avskrivningar än beräknat samt att utvecklingspotten inte kommer att nyttjas fullt ut. Vad gäller finansenheten så har prognosen för skatteintäkterna förbättrats. Detta motverkas dock av ökade pensionskostnader, vilket ger ett i stort sett oförändrat läge på totalen avseende finansenheten. Sektor utveckling och service, bildning- och kultur samt samhällsplanering lämnar alla förbättrade prognoser för perioden. De två största sektorerna barn- och ungdom samt social omsorg lämnar försämrade prognoser. De största negativa avvikelserna återfinns inom äldreomsorgen, placeringar av barn och ungdom, gymnasieverksamheten samt försörjningsstöd. Sektor bildning- och kultur redovisar en förbättrad prognos med dryga 2 miljoner kronor. Detta beror främst på förbättrad prognos för administrationen till följd av kvarvarande medel efter lönerevision samt att bufferten för oförutsedda kostnader inte beräknas nyttjas fullt ut. Därtill kommer förbättrade prognoser för FAME, gymnasieverksamheten samt vuxenutbildningen. Sektor barn- och ungdoms prognos är försämrad med 300 tusen kronor till - 19,3 miljoner kronor. Förändringen är en nettoförändring av två större händelser. Dels så redovisas en förbättrad prognos för sektorns centrala delar till följd kvarvarande medel avseende lönerevision. Prognosen försämras dock av de ökade kostnaderna på 1,5 miljoner kronor avseende placeringar och myndighetskontor. Antalet aktiva ärenden har varit högt och har ökat under sommaren. I stort sett alla boendeoch vårdformer visar kostnadsökningar. Sektor social omsorg redovisar en försämring på 1,3 miljoner kronor. Äldreomsorgens prognos är försämrad med 1,4 miljoner kronor och beräknas nu bli -10,7 miljoner kronor. Placeringarna ger ett större underskott som främst kan förklaras med ökade kostnader för institutionsplaceringar av missbrukare. Överskottet inom utveckling- och service är nästan uteslutande kopplat till förvaltade fastigheter främst till följd av lägre kapitalkostnader än budgeterat. Därtill kommer ledigt investeringsutrymme gällande växeln som under året flyttats till sektorn och som genererar ett beräknat överskott på administrativa avdelningen. Sektor samhällsbyggnad beräknas också redovisa ett underskott vid årets slut som uppgår till ca 900 tusen kronor. Underskotten återfinns inom kostoch måltidsverksamhet, lokalvård och räddningstjänst. I prognosen finns i dagsläget inga beräkningar med vad gäller effekterna av det nya avtalet avseende upphandling av samhällsbetalda resor. Totalt underskott för sektorerna beräknas bli nästan 42,1 miljoner kronor, med de kvarvarande medel som finns på de kommungemensamma kostnaderna minskar den negativa avvikelsen till 33,3 miljoner kronor. För mer information på detaljnivå avseende sektorerna hänvisas till avsnittet ekonomisk kontroll längre fram i rapporten. Under året beräknas kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto ta i anspråk 100 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Riktmärket för bibehållen ekonomisk balans för nyckeltalet är maximalt 98 procent. Den prognostiserade nivån är därmed för hög och bör aktivt arbetas med för att sänkas. m~öé=p=çñ=sq

4 Risk - kontroll Finansiella nyckeltal Risk och kontroll Pr 2014 Kassalikviditet (%) Finansiella nettotillgångar, mkr Borgensåtagande, mkr Budgetavvik. årets resultat, mkr ,9 Balanskravet uppfyllt Ja Ja Nej Likviditet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kommunens finansiella styrka, eftersom den berör den kortsiktiga betalningsförmågan. En nivå på procent garanterar att kommunen i kort och medellångt finansiellt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella betalningstoppar. Kommunens likviditet i form av kassalikviditet beräknas öka från 84 % till 85 %. Ökningen beror främst på minskningen av kortfristiga skulder. Vår nivå innebär att den finansiella beredskapen är god. Kommunens totala borgensåtagande uppgår till 29 mkr, vilket motsvarar ca kr per invånare. Risken för att behöva infria borgensåtagande bedöms som mycket liten. För att uppnå korrekt styrning av verksamheten är prognossäkerheten avgörande. Sektorerna har tillsammans en negativ budgetavvikelse om 33 miljoner kronor inklusive kommungemensamma kostnader. Totalt beräknas budgetavvikelsen bli 32,9 miljoner kronor. Balanskrav och god ekonomisk hushållning I kommunallagen 8 kap 1 stadgas att en kommun ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Exakt vad god ekonomisk hushållning innebär varierar från organisation till organisation. Finspångs prognostiserade resultat om -8 miljoner kronor innebär att kommunen inte klarar balanskravet En åtgärdsplan för hantering av kommunens underskott håller på att arbetas fram i enlighet med ekonomistyrningsreglerna. Koncernen i korthet Sedan halvårsskiftet 2009 görs inte längre en koncernredovisning för samtliga bolag i den kommunala koncernen. Därför följer nedan kortfattat respektive bolags årsprognos med kortare kommentarer. Finspångs Förvaltnings- o Industrihus AB (moderbolag) Moderbolaget prognostiserar ett underskott med ca 1,8 miljoner kronor. Det finns fortfarande stora osäkra fordringar hos moderbolaget. Vallonbygden Bolagets årsprognos pekar på ett resultat runt 5 miljoner kronor. Driftskostnaderna för bolagets fastigheter har minskat till följd av det minskade fastighetsbeståndet efter försäljningarna under våren Uppvärmningskostnaderna är något högre än föregående år medan underhållet i bolaget ligger på en normal nivå. Bolaget har under året haft många projektuppdrag däribland det enskilt största att uppföra en ny byggnad för gymnasieskola och bibliotek. Bolaget har även konverterat ett antal lokaler till hyreslägenheter under våren. Finspångs Tekniska Verk AB Helårsprognosen beräknas bli 7,5 miljoner kronor, vilket är något över budgeterat resultat. Med gällande prognos kommer soliditeten att hamna kring 9% vid årsskiftet, vilket är en förbättring med 2%. Det första halvåret 2014 ser bra ut för fjärrvärmeproduktionen. Inga oplanerade stopp har skett och produktionen har ökat vid spillvärmeanläggningen. Finspångs Stadsnät Finet AB Bolaget beräknas vid årsslutet redovisa ett överskott om 800 tusen kronor. Enligt prognosen beräknas IT-service visa ett marginellt underskott medan stadsnätet beräknas visa positivt resultat på dryga 800 tusen kronor. Överskottet på stadsnätet är resultatet av kraftigt ökad efterfrågan på fiberanslutningar. m~öé=q=çñ=sq

5 Resultaträkning kommunen Delårsresultat Delårsresultat Årsbudget Årsprognos Budget- Belopp i tkr avvikelse Verksamhetens intäkter not Verksamhetens kostnader not Jämförelsestörande post Avskrivningar not Verksamhetens nettokostnader not 1, Skatteintäkter not Kommunalekonomisk utjämning not Finansiella intäkter not FInansiella kostnader not Redovisat resultat Balansräkning kommunen Bokslut Delårsrapport Belopp i tkr Anläggningstillgångar not 7, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar not Omsättningstillgångar not 9, Förråd not Övriga omsättninstillgångar Fordringar not Kassa och bank Summa tillgångar Årets-/delårsresultat not Eget kapital not Summa eget kapital Avsättningar för pensioner not Övriga avsättningar 0 0 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder not Summa skulder Summa eget kapital och skulder Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt Borgensförbindelser not m~öé=r=çñ=sq

6 Kassaflödesanalys kommunen Delårsrapport Delårsrapport Belopp i tkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning/minskaning varulager Ökning/minskning exploateringsfastigheter 0 0 Ökning/minskning fordringar Ökning/minskning skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Ökning av långa fordringar 0 0 Minskning av långa fordringar Amortering av skuld 0 0 Ökning av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut m~öé=s=çñ=sq

7 Delårsrapport 2014 Sektor Verksamhet Bokslut 2013 Ack utfall Årsbudget Prognos Avvikelse (utfall 31/12-12) Utveckling & service Utvecklingsavd Näringslivsavdelningen Fritidsverksamhet Förvaltade fastigheter Administrativa avd Personalavdelning Ekonomiavd Bildning & kultur Adm bildning & kultur Myndighetskontoret B&K AMC Flyktingverksamhet Gymnasieverksamhet varav gymnasiet externt Vuxenutbildningen Bibliotek Musikskola Kulturhuset Samhällsbyggnad Miljöenheten Kost & måltidsverks Lokalvård fd Serviceenhet Räddningstjänst Samhällsplaneringsenhet Transportenheten Barn & ungdom BoU centralt Grundskola och fritidshem varav extern verksamhet Förskola varav extern verksamhet Samlat BUS Myndighetskontor B&U B & U placeringar Social omsorg Centrala medel Placeringar Äldreomsorg Särskild omsorg Kommungemensamma Kommungemensamma kostnader Finansenheten Skatteintäkter Pensioner Arbetsgivaravgifter Finansiella kostn/int KS inkl oförutsedda medel, KF, nämnder, beredningar, revision & ÖF KOMMUNTOTAL m~öé=t=çñ=sq

8 Resultaträkningens noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER Komm unen - Verksam hetens intäkter Nämndrelaterade intäkter Reavinst Avgår interna intäkter Summ a Komm unen - Verksam hetens kostnader Nämndrelaterade kostnader Avgår interna kostnader Avgår avskrivningar Pensionsutbetalning (individuell del) Löneskatt (individuell del) Avgår/tillkommer övriga verksamhetskostnader Summ a NOT 2 AVSKRIVNINGAR Utgörs av planenliga avskrivningar, som beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Summ a NOT 3 KOMMUNALSKATTEINTÄKTER Preliminära skatteintäkter Slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning Summ a NOT 4 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING Fastighetsavgift Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag/avgift Bidrag LSS-utjämning Kostnadsutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Strukturbidrag Summ a NOT 5 FINANSIELLA INTÄKTER Ränta, rörliga medel Ränta, internt utlämnade lån Utdelning aktier Summ a NOT 6 FINANSIELLA KOSTNADER Ränta på lån Ränta pensionsskuld Räntekostnader derivat Övriga räntekostnader Summ a m~öé=u=çñ=sq

9 Balansräkningens noter NOT 7 FASTIGHETER & ANLÄGGNINGAR MASKINER & INVENTARIER Markreserv Ingående anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar 0 0 Årets försäljningar/utrangeringar Årets nedskrivningar Utgående anskaffningsvärde Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivning Årets avskrivningar Årets försäljningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivnin Utgående restvärde Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivning Årets försäljningar/utrangeringar 45 0 Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivnin Utgående restvärde Fastigheter för annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets fsg/utragering 0 0 Utgående ackumulerade avskrivnin Utgående restvärde Övriga fastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar 0 0 Utgående anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivnin Utgående restvärde Maskiner, fordon, inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivning Årets nedskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivnin Utgående restvärde Pågående investeringar Tkr Ingående anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Årets avslutade projekt Utgående restvärde Summa materiella anläggningstillgångar: NOT 8 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier och andelar Finspångs förvaltnings- och industrihus AB Östgötatrafiken 0 0 Föreningen Folkets Hus i Finspång u p a Kreditgarantiföreningen i Östergötland 0 0 Kommentusgruppen 2 2 Kommuninvest Regionförbundet Östsam Summa Långfristiga fordringar Kommunala bolag HSB:s brf Majelden Kommuninvest Övriga Summa m~öé=v=çñ=sq

10 Pensionsmedelplacering Värdereglering av värepapper Aktieindexobligationer 0 0 Realränteobligationer Aktieindexfonder Obligationer och andra värdepappe Summa Summa finansiella anläggningstillgångar NOT 9 FÖRRÅD Summa NOT 10 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar Statsbidragsfordringar Interimsfordringar Momsfordran Kortfristig fordran koncernföretag Övriga fordringar Summa NOT 12 AVSÄTTNINGAR TILL PENSIONER Pensionsbehållning Förmånsbestämd ålderspension Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pensioner Visstidspension Särskild löneskatt Summa Aktualiseringsgrad % Samlad redovisning för kommunens pensionsmedelsförvaltning (inkl likvida medel) Avsättning pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser Summa Finansiella placeringar, bokfört värd Finansiella placeringar, marknadsvär NOT 11 EGET KAPITAL Ingående eget kapital enl balansräkningen Årets resultat Eget kapital efter justering Varav reserverat för framtida verksamhet Civilförsvaret Försäkringsfond Uppbyggnad pensionsreserv Transportenheten Varav reserverat för affärsmässig verksamhet Reservation bostadspolitiska åtgärd Årets resultat med hänsyn tagen till balanskravet Årets resultat Nedskrivning bokförda värden 0 0 Realisationsvinst Realiserat resultat pensionsfonder Värdereglering värdepapper Sänkt diskonteringsränta Årets resultat enligt balanskra Skillnad marknadsvärde och bokfört Återlånade medel Tillgångsslag Realräntor 49% 48% Nominella räntor 26% 22% Svenska aktier 7% 8% Utländska aktier 16% 22% Likvida medel 2% 0% De finansiella placeringarna har följt fastställda mål enligt placeringspolicyn. Rapportering sker till kommunstyrelsen varje månad. Portföljens marknadsvärde har ökat med 7% under året. NOT 13 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Avräkning prelskatt Interimsskulder Källskatt Upplupen ränta Arbetsgivaravgifter Upplupen löneskatt Upplupen pensionskostnad Individuell del Kortfristig skuld koncernföretag Upplupna semesterlöner Summa m~öé=nm=çñ=sq

11 Checkräkningslim it Kommunen Koncernbolagen Summ a NOT 14 BORGENSFÖRBINDELSER Helägda kommunala bolag HSB Förlustansvar egna hem Föreningar Summa Investeringsredovisning Pågående investeringsprojekt Nämnd Ombudget Budget Total Förbrukat Förbrukat Total Kvar av budget t o m 2013 år 2014 förbrukning budget Utveckling & service inkl KS Fastighetsförsäljningar Bildning & kultur Samhällsbyggnad Barn & ungdom Social omsorg SUMMA: Avslutade investeringsprojekt Nämnd Ombudget Budget Total Förbrukat Förbrukat Total Kvar av budget t o m 2013 år 2014 förbrukning budget Utveckling & service inkl KS Bildning & kultur Samhällsbyggnad Barn & ungdom Social omsorg SUMMA: TOTALT: Den totala investeringsbudgeten per uppgår till 310 miljoner kronor, varav 141 miljoner kronor avser investeringsbeslut tagna under år Pågående investeringsvolym uppgår till 305 mkr, därav utgör Bildningen 140 miljoner kronor. Lärkhagen, rondell Slottsvägen, ljud- och ljussignalen vid järnvägsöverfart, inventarier bibliotek och gymnasiet, Högalidskolan, Hårstorps förskola är andra pågående projekt. Kommande investeringar är bland annat ombyggnation Bergska, biogasmack och konstgräs. Avslutade investeringar uppgår till 3,5 miljoner kronor, merparten avser inventarier till verksamheten. Sjukfrånvaron Procent av gruppens sammanlagda arbetstid Sjukfrånvaro kvinnor 4,7 5,5 5,8 6,1 Sjukfrånvaro män 3,2 2,7 3,1 3,3 Sjukfrånvaro anställda yngre än 30 år 3,2 4,2 4,0 5,0 Sjukfrånvaro anställda år 4,5 4,7 5,1 5,6 Sjukfrånvaro anställda 50 år och äldre 4,7 5,7 6,0 6,0 Total sjukfrånvaro 4,5 5,1 5,4 5,7 Långtidsfrånvaro 60 dagar eller mer 41,8 31,1 31,1 34,9 Sjukfrånvaro endast månadsanställda i förhållande till total ar- 5,4 5,7 6,1 Sjukfrånvaro endast timanställda i förhållande till deras arbetstid 2,0 2,2 2,0 Timanställdas sjukfrånvaro i förhållande till total arbetstid 0,2 0,2 0,2 m~öé=nn=çñ=sq

12 SAMHÄLLE (kommunen som verksamhetsutvecklare) TILLVÄXT OCH UTVECKLING (kommunen som samhällsutvecklare) Varning Måluppfyllelsen inom samhällsperspektivet varierar och uppvisar såväl positiva som negativa förändringar mellan åren. Inom kärnverksamheterna visar resultaten att de de största utmaningarna finns inom framför allt utbildningsväsendet, men också inom individ- och familjeosorg, liksom särskild omsorg. Så även om enskilda resultat kan vara bra är det prioriterat att verksamheterna fortsätter att arbeta strategiskt med sin verksamhetsutveckling med fokus på processer, organisation, utbud, arbetssätt etcetera. Det yttersta syftet med detta arbete är att visa på trendmässiga och hållbara förbättringar av våra resultat för att leverera kvalitet och värden till våra kommuninvånare. Den andra stora utmaningen inom perspektivet är annars frågan om medborgarnas upplevelse om service, påverkan, inflytande etcetera. Dessa mätningar berör såväl politik som förvaltning. Oavsett vilket område som bedöms är resultaten inom dessa områden inte tillfredsställande. Förvaltningen kommer för egen del, efter att ha arbetat flera år med fokus på målstyrning och resursfördelning, prioritera utvecklingsinsatser som berör just frågor om service, medborgarperspektiv, värderingar, kommunikation samt förmågan till samspel med det omgivande samhället. Varning Bedömningen av måluppfyllelsen bör utgå från två perspektiv. Inom området samhällsplanering är resultaten i de allra flesta fall bra. Kommunen jobbar på olika sätt med attraktivitet, infrastruktur, boendeplanering, näringslivsfrågor, miljö, folkhälsa etcetera. Vi kan också glädjas åt att den positiva befolkningsutvecklingen håller i sig. En utmaning är dock att förbättra resultatet i medborgarundersökningens Nöjd-Region-Index (NRI). Tittar vi däremot på utvecklingen inom arbetsmarknaden finns stora utmaningar. Såväl den totala arbetslösheten som ungdomsarbetslösheten ligger på höga nivåer. Frågan är komplex och många aktörer är på olika sätt är involverade i frågan, som dessutom är beroende av konjunkturen. Insatserna beskrivs mer under respektive mål men generellt ligger mycket av utmaningen i att stimulera ungdomar till utbildning i syfte att skapa bra förutsättningar för egen försörjning. Sammantaget ger detta således en tudelad bild av måluppfyllelse, vilket medför att mätaren sätts på varning. m~öé=nn=çñ=sp m~öé=no=çñ=sq

13 MEDARBETARE EKONOMI Varning Vi har satt varning för samtliga mål inom perspektivet och det finns en risk att vi inte uppnår målen på helår. Utifrån resultatet i enkäten ledarskap och organisering för hälsa och produktion (LOHP) finns inget som tyder på att medarbetarna generellt sett inte trivs och mår bra i organisationen. Trots ett bra resultat har en försämring skett inom några områden i relation till Organisationen är summan av alla medarbetare och det krävs utvecklingsinsatser inom bland annat styrmodell, värdegrund, samspel och samverkan, service och medborgar-/brukarfokus. Det arbetet ska i sig få genomslag inom samtliga perspektiv och kunna bidra till en ökad måluppfyllelse och ekonomisk hushållning. Ett arbete har påbörjats där mer fokus sätts på organisations- och medarbetarutveckling. Det är svårt att avgöra om de insatser som görs kommer ge resultat under Den samlade bedömningen för perspektivet sätts på varning. Organisationen är summan av alla medarbetare och det krävs utvecklingsinsatser inom bland annat styrmodell, värdegrund, samspel och samverkan, service och medborgar-/brukarfokus. Det arbetet ska i sig få genomslag inom samtliga perspektiv och kunna bidra till en ökad måluppfyllelse och ekonomisk hushållning. Ett arbete har påbörjats där mer fokus sätts på organisations- och medarbetarutveckling. Det är svårt att avgöra om de insatser som görs kommer ge resultat under Den samlade bedömningen för perspektivet sätts på varning. Ej godkänt Årets prognos pekar på ett underskott och vi faller tillbaka från att tidigare ha bedömt att vi har en positiv utveckling. Förändringar i resursfördelning och förändringsarbete i våra olika verksamheter ger resultat. MEN det finns områden där vi ännu inte ser något resultat av ansträngningarna och det finns områden där det inte sker tillräckliga ansträngingar. Exempel på större förändringsprojekt är samverkan Bergska skolan, Curt Nicolin-gymnasiet och vuxenutbildningen, utvecklingen av Finspångs Arbetsmarknadsenhet, översyn av bemanning och biståndsbedömning inom social sektor, skapande av en ny sektor för IFO och särskild omsorg med mera. Vi brukar betona att vi inte jobbar med sparpaket utan med åtgärder som syftar till ett effektivare resursutnyttjande med bibehållen god kvalitet. I ett läge där prognosen pekar mot ett underskott måste man dock som budgetansvarig chef göra sitt yttersta för att bidra till att vi inte förbrukar mera resurser än vi har. m~öé=no=çñ=sp m~öé=np=çñ=sq

14 SAMHÄLLE (kommunen som verksamhetsutvecklare) Måluppfyllelsen inom samhällsperspektivet varierar och uppvisar såväl positiva som negativa förändringar mellan åren. Inom kärnverksamheterna visar resultaten att de de största utmaningarna finns inom framför allt utbildningsväsendet, men också inom individ- och familjeosorg, liksom särskild omsorg. Så även om enskilda resultat kan vara bra är det prioriterat att verksamheterna fortsätter att arbeta strategiskt med sin verksamhetsutveckling med fokus på processer, organisation, utbud, arbetssätt etcetera. Det yttersta syftet med detta arbete är att visa på trendmässiga och hållbara förbättringar av våra resultat för att leverera kvalitet och värden till våra kommuninvånare. Den andra stora utmaningen inom perspektivet är annars frågan om medborgarnas upplevelse om service, påverkan, inflytande etcetera. Dessa mätningar berör såväl politik som förvaltning. Oavsett vilket område som bedöms är resultaten inom dessa områden inte tillfredsställande. Förvaltningen kommer för egen del, efter att ha arbetat flera år med fokus på målstyrning och resursfördelning, prioritera utvecklingsinsatser som berör just frågor om service, medborgarperspektiv, värderingar, kommunikation samt förmågan till samspel med det omgivande samhället. Mål Hög tillgänglighet och bra service till medborgare och näringsliv Måluppfyllelse Vår servicenivå vad det gäller att besvara e- postmeddelanden och i telefon visar 2013 en något uppåtgående trend. Arbetet med att medvetandegöra Rutinen för servicenivå och bemötande, som sjösattes 2013, behöver fortsätta. Miljö och Hälsa är en verksamhet som sticker ut genom sin kraftiga förbättring mellan 2012 och 2013, men de har aktivt arbetat med området. Vad det gäller Information via finspang.se har vi haft en uppåtgående trend som tappade fart 2012, men som fick ny fart et var 76. Vi hamnade på 73. Det är framför allt några verksamheter som drar ned resultatet; Grundskola, Gymnasieskola, Indivd- och familj samt Handikappomsorg. Äldreomsorg däremot ligger en bra bit över resultatet för riket, 96 mot 83 för riket. Nöjd-Inflytande-Index (NII) minskade från 45 till 35 i 2012 års medborgarundersökning. Resultatet är statistiskt lägre säkerställt jämfört med undersökningen Indexet för samtliga 120 kommuner som var med i undersökningen 2012 blev 39. Jämför vi oss bara med kommuner i samma storlek hamnar vi lägre även här. Kommuner i samma storleksklass ( invånare) har även de ett utfall på 39. Av betygsindexen Information, Kontakt, Förtroende och Påverkan är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Förtroende och Påverkan som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index. Men vi ligger lägre än övriga kommuner inom samtliga fyra områden. m~öé=np=çñ=sp m~öé=nq=çñ=sq

15 Vid tre av fyra medborgarundersökningar har vi haft ett lägre betygsindex än övriga kommuner. Undantaget är 2010 då vi hade ett betygsindex på 45 och utfallet för övriga kommuner låg på 42. Mellan mätningarna 2008 och 2010 ökade vi från 39 till 45. Vi skulle behöva titta närmare på vad det berodde på att vi ökade som vi gjorde Nu är trenden nedåtgående och i nivå med betygsindexet I - Svar på e-postfråga inom två arbetsdagar : Andel ska öka från 69 till 81 Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK), Sveriges kommuner och landstings servicemätning I - Svar direkt på enkel fråga via telefon : Andel ska öka från 42 till 64 Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK), Sveriges kommuner och landstings servicemätning I - Webbinformation till invånarna : Kommunens medelvärde ska förbättras från 68 till 76 Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet KKiK, "Information till alla" Sveriges kommuner och landstings granskning av alla kommuners webbplatser m~öé=nq=çñ=sp m~öé=nr=çñ=sq

16 I - Handläggningstid i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök : Sänka från 31 till 20 dagar Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) I - Nöjd-Inflytande-Index : Ska bibehållas på 45 Mäts genom: SCB:s medborgarundersökning vartannat år Mål Medborgare och brukare ska vara nöjda med kvaliteten i kommunens egna och upphandlade tjänster och verksamheter Måluppfyllelse Nöjd-Medborgar-Index (NMI) försämrades från 55 till 49 mellan 2010 och 2012, vilket är en statistiskt säkerställd förändring. Vid varje undersökning ligger kommunen också under genomsnittsindex för de medverkande kommunerna. Ny undersökning genomförs under hösten. Kommunen har lägre resultat än jämförelsekommunerna inom områdena bemötande/tillgänglighet, grundskolan, stöd till utsatta personer, gång - och cykelvägar, gator och vägar, kultur, miljöarbete, renhållning och sophämtning, samt vatten och avlopp. Högre resultat föreligger inom förskolan, äldreomsorgen, räddningstjänst, samt idrotts- och motionsanläggningar. Avseende gymnasieskolan är resultatet lika med jämförbara kommuner. För områdena idrott- och motionsanläggningar, kultur, renhållning och sophämtning samt vatten och avlopp är skillnaderna statistiskt säkerställda. För förbättrat NMI bör områdena miljöarbete; grundskolan; äldreomsorg; gator och vägar; renhållning och sophämtning prioriteras. En notering kan göras avseende index för kultur där betyget ökat från 51 till 59 m~öé=nr=çñ=sp m~öé=ns=çñ=sq

17 mellan 2010 och Detta visar att tydliga satsningar kan få genomslag i medborgarnas uppfattning om den egna kommunen. Samtidigt är det viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet inom samtliga områden och kommunicera olika satsningar för att kunna erbjuda tjänster som uppskattas av kommuninvånarna. Ytterst bör kommunen sträva efter att nå upp till åtminstone ett resultat i nivå med andra kommuner. Därför är det viktigt att arbete vidare med åtaganden och eventuellt komplettera med ytterligare åtgärder inför kommande verksamhetsår. Vad gäller övriga indikatorer, brukarindex, ligger resultatet strax under eller något över satta styrtal. Mätningarna visar ändå på att brukarna inom äldreomsorg är nöjda med verksamheten. Inte minst gäller detta inom hemtjänstområdet. I - Nöjd-Medborgar-Index : Ska bibehållas på 55 Mäts genom: SCB:s medborgarundersökning vartannat år I - Brukarindex särskilt boende : Nöjd kundindex minst i nivå med riket Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) m~öé=ns=çñ=sp m~öé=nt=çñ=sq

18 I - Brukarindex hemtjänst : Nöjd kundindex minst i nivå med riket Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) I - Brukares nöjdhet inom daglig verksamhet LSS Egen undersökning sker under hösten : Mer än 80 procent av brukarna ska vara nöjda Mål Brukare/kunder ska ha inflytande över sin vardag och vara delaktiga i de insatser som planeras Måluppfyllelse En viktig grundförutsättning för brukares/klienters möjlighet till delaktighet och inflytande är relevanta och aktuella genomförandeplaner samt bra dokumentation. I internkontrollen av aktuella genomförandeplaner ses en ökning av antal upprättade planer och att kvaliteten har förbättrats men också att ett fortsatt förbättringsarbete kvarstår. Uppföljningen visar att det krävs en mer kontinuerlig uppföljning.under hösten skall genomförandemodulen i Procapita (verksamhetssystem) tas i bruk. Antal hemtjänstpersonal som en brukare möter inom en 14-dagarsperiod ökade under Den nationella uppföljningen för 2014 är inte genomförd ännu, sektorn gör dock sedan december 2013 stickprovskontroller som visar att kontinuieteten för de utvalda brukarna har förbättrats. Arbetet med att förbättra schemaläggningsprocessen fortgår och kommer att utvärderas i september Revisionen har synpunkter på att socialtjänstens individoch familjeomsorg saknar ett systematiskt kvalitets- och ledningssystem. Ett utvecklingsarbete kring detta pågår. et avseende utslussning av ensamkommande flyktingbarn är inte uppnått då ungdomarna slussas ut när målen i genomförandeplanen är uppnådda, dock tidigast vid 18 års ålder. Det är alltså individens mognad och m~öé=nt=çñ=sp m~öé=nu=çñ=sq

19 självständighet som styr mer än myndighetsålder. Ungdomens ålder vid ankomsten till Sverige påverkar förutsättningarna för utsluss. I - Antal olika hemtjänstpersonal som en brukare möter under en 14- dagarsperiod : Sänka antalet från 18 till 17 Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) I - Aktuella genomförandeplaner : 100 procent Mäts genom: Egen undersökning Enligt internkontrollen gällande aktuella genomförandeplaner ser sektorn en ökning av antal upprättade planer, kvaliten har förbättrats men ett fortsatt förbättringsarbete kvarstår. Uppföljningen visar att planerna bör följas upp mer kontinuerligt. Under hösten skall genomförandemodulen i Procapita (verksamhetssystem) tas i bruk. I - Aktiv utslussning av ensamkommande flyktingbarn för självförsörjning och självständigt liv Mätning genomförs vid årsskiftet och redovisas till årsbokslut. : Andel utflyttade vid 18 år är 90 % eller högre. Mätning genomförs vid årsskiftet och redovisas till årsbokslut. Mål God kvalitet och trygghet för den enskilde inom vård och omsorg kombinerat med en hög patientsäkerhet Måluppfyllelse Implementeringen av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten pågår. Revision är gjord under våren 2014 med förslag om förbättring, åtgärdsplan tas fram under hösten Förslag på digitalt system och innehåll är framtaget i samverkan med extern aktör, arbetet pågår under hösten. Systemet beräknas införas i m~öé=nu=çñ=sp m~öé=nv=çñ=sq

20 sektorn till årskiftet. Indikatorerna avseende kommunens hälso- och sjukvård redovisas på årsbasis. Utredningstiderna inom vuxenvården uppnår inte förväntat utfall i förhållande till styrtalen. Den tidigare upprättade åtgärdsplan har inte haft avsedd effekt. Vid analys av vuxenutredningarna konstateras flera orsaker (tidsåtgång ASI-utredning, vanligt att klienterna uteblir från besök, politisk behandling) som gör det svårt att nå måluppfyllelse. I - Vårdskada : Ingen ska drabbas av vårdskada Mäts genom: Egen undersökning I - Utredningstid IFO (Individ och familjeomsorg) vuxna : 85 procent av utredningarna ska avslutas inom två månader Mäts genom: Egen undersökning I - Palliativa vårdplaner : Alla brukare i livets slut ska ha palliativ vårdplan Mäts genom: Egen undersökning m~öé=nv=çñ=sp m~öé=om=çñ=sq

21 I - Förväxling av dos mellan patient : 0 förväxling av dos Mäts genom: Egen undersökning I - Följa socialstyrelsens rekommendationer om evidensbaserade metoder inom respektive verksamhetsområde Sektorn följer socialstyrelsens rekommendationer om evidensbaserade metoder. Alla verksamheter beskriver i sin mål och aktitivetsplan beskriva vilka metoder som används. Redovisas till bokslutet : Alla enheter ska via mål och aktivitetsplan beskriva vilka evidensbaserade metoder som används i verksamheten Mäts genom: Egen undersökning Mål Utbudet av sysselsättning och boendeinsatser ska vara varierat och anpassat för att möta de behov som brukare/kunder har Måluppfyllelse Mätning avseende serviceutbud inom särskilt boende äldreomsorg, hemtjänst samt inom grupp- och serviceboende utifrån Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är ännu inte utförd för Lokal- och personalresurser sätter begränsning i möjlighet att ha ett varierat utbud. Genom resursfördelning på individnivå ökar flexibiliten inom sektorn. En flexibel verksamhet kräver ett aktivt och nära ledarskap. Kartläggning kring sektorns lokalbehov är genomförd och samverkan i lokalfrågor sker med kommunens fastighetsstrateg. Behoven ökar av boendeplatser och befinliga platser behöver anpassas utifrån dagens situation. m~öé=om=çñ=sp m~öé=on=çñ=sq

22 I - Serviceutbud inom särskilt boende : Bibehålla 2011 års resultat på 65 procent Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) I - Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst : Medelvärde samtliga kommuner, 2011 års resultat på 68 procent Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) I - Serviceutbud inom LSS gruppbostad och servicebostad : Bibehålla 2011 års resultat på 69 procent Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) Mål Barn, elever och studerande ska mötas av tilltro och förväntningar för att optimera sin kunskapsutveckling Måluppfyllelse Grundskolan visar förbättrade resultat när det gäller meritvärde i grundskolan och når över styrtalen för första gången på många år. Delvis förbättrade resultat när det gäller betyg i samtliga ämnen. När det gäller behörighet till gymnasiet har det skett en positiv förbättring men styrtalen nås inte. Resultat nationella prov visar förbättrade delresultat på fyra mätningar men försämrade resultat på fyra andra mätningar. Styrkortets m~öé=on=çñ=sp m~öé=oo=çñ=sq

23 mål på 100 % uppnås inte. Gymnasieelevers behörighet till högskola har sjunkit från 94 till 87 procent jämfört med förra året. Sänkningen beror på att kraven för examen är så mycket högre än de var förra året. Högskolebehörigeten varierade mellan de olika programmen. För Vuxenutbildningen finns siffror från vårterminen 2014 inte tillgängliga ännu. Satsningar på förstelärarsystemet och fokus på nyanlända elevers skolgång är igång. I - Resultat på nationella prov : 100 procent godkända. Mätmetod: SCBstatistik. I - Behörighet till gymnasieskolan : 100 procent behöriga. Mäts genom egen betygsstatistik, slutbetyg åk 9. I - Meritvärden i grundskolan : Kommunsnitt på 200 poäng. Mäts genom egen betygsstatistik, slutbetyg åk 9. m~öé=oo=çñ=sp m~öé=op=çñ=sq

24 I - Betyg i grundskolan : Minst 80 procent har betyg i samtliga ämnen. Mäts genom egen betygsstatistik. I - Behörighet till högskola : 95 procent behöriga (elever från Bergska skolan, nationella program). Mäts genom statistik från Bergska skolan. I - Fullföljd gymnasieutbildning : Öka från 78 procent till 85 procent Mäts genom Skolverket (Kolada, oktober): Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) m~öé=op=çñ=sp m~öé=oq=çñ=sq

25 I - Resultat inom vuxenutbildningen : Ska öka till 75 procent godkänd Mäts genom genomsnittlig procentsiffra av uppnådda betyg (lägst godkänt) i grundämnena svenska 1, matte 1 och engelska 5, statistik från Vuxenutbildningen. I - Andel vuxna med högskoleutbildning : Öka från 15 procent till 20 procent Ny indikator Mäts genom SCB (andel högutbildade år), år Mål Barn och ungdomar ska känna sig trygga i verksamheten Måluppfyllelse Qualisenkätens resultat visar på trivsel och trygghet i kommunens förskolor och grundskolor. Bergska skolans trygghetsundersökningar visar också på god trygghet. I - Upplevd trygghet : 100 procent ska vara trygga. Mäts genom Qualisenkät. Frågeställningar i Qualisenkäten för förskolan som berör barnens trygghet visar att mellan procent av barnen känner sig trygga. Qualisenkätens resultat visar på trivsel och trygghet i kommunens skolor. Mindre än en procent av eleverna i år F-3 svarar att de inte trivs eller känner sig trygga. För år 4-9 är det ca 2 procent. m~öé=oq=çñ=sp m~öé=or=çñ=sq

26 Mål Barn, ungdomar och föräldrar ska ges reellt inflytande i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan Måluppfyllelse Reellt elevinflytande är en ständigt pågående process. Det formaliserade inflytandet via elevråd i grundskola och gymnasieskola fungerar väl. Lupp-undersökningen från 2013 visar att inflytandet på Bergska skolan har ökat förutom gällande vad eleverna får lära sig, vilket kan bero på mer detaljstyrda kursplaner. I genomförd Qualisenkät svarar 94 procent av barnen att "de får välja vad de vill göra på förskolan". Detta bedöms vara en god indikation på att barnen upplever delaktighet och inflytande på verksamheten i förskolan. I - Upplevt inflytande: Enkäter Qualis : Qualisenkäter ska genomföras. Mäts via Qualis. I - Individuell utvecklingsplan och individuell studieplan : 100 procent ska ha planer av god kvalitet. Mäts genom stickprov. Grundskolan 100 procent. Gymnasieskolan 100 procent. Det vardagliga arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP) bör utvecklas för att bättre säkra måluppfyllelse och bedömning av insatser. I - Organiserade former för inflytande : Ska finnas på alla enheter för både elever och föräldrar. Mäts via verksamhetsdialoger. Samtliga förskolor har forum för samverkan med föräldrar genom regelbundna föräldraråd på förskoleenheten. På en del förskolor benämns de samråd. Samtliga skolor har elevråd och skolråd. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har fungerande former för elevinflytande. m~öé=or=çñ=sp m~öé=os=çñ=sq

27 I - Barn och ungdomar är delaktiga i planering och utveckling av verksamheten : Systematiskt deltagande på alla enheter. Mäts via verksamhetsdialoger. Samtliga enheter arbetar med pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. Det innebär ett systematiskt arbete där man fortlöpande involverar barnen i insamling och diskussion kring deras pågående lärande. Förskoleklass, fritidshem och grundskola har fungerande former för i inflytande. Utveckling av reellt elevinflytande vad gäller undervisningsmetoder, upplägg av undervisning etcetera behöver utvecklas. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har fungerande former för elevinflytande. Mål Måluppfyllelse Alla elever ges möjlighet att nå uppsatta mål Det framkommer stora behov av individuella insatser i verksamheterna. I vissa fall är det svårighet att matcha tillgängliga resurser med individuella behov med de insatser som ges är bra. Kvalitetssäkringen av åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner och en digitaliserad elevakt har genomförts vilket medför att de underliggande strukturerna är bra. Organiseringen av elevhälsan har utvecklats vilket också bidrar till möjligheter att ge ett bra stöd. Kommunal gymnasieverksamhet inkl. individuella programmen (IM) och gymnasiesärskolan har en välfungerande grundorganisation för stöd. Samverkan mellan gymnasieverksamheten och grundskolan behöver utvecklas. I - Rätt stöd : Varierat utbud av stöd finns. Mäts via verksamhetsdialoger. Varierat stöd finns både centralt inom kommunen och lokalt på förskolorna. I verksamhetsdialoger med förskolan påtalas behoven av stöd till barn med särskilt behov. Efterfrågan på stöd från specialpedagoger har ökat. Utbildningsinsatsen via spsm angående NP- problematik har givit pedagogerna ökad kompetens att möta och stödja dessa barn. I verksamhetsdialoger med enheterna framkommer stora behov av individuellt stöd, där det ibland uppstår matchningsproblematik mellan stöd och elev. Förbättringsbehov finns när det gäller tillgången till kompensatoriska hjälpmedel, tillgång till tal-och språkstöd samt kompetens på samtliga enheter i form av speciallärare och specialpedagog Kommunal gymnasieverksamhet inkl. individuella programmen (IM) och gymnasiesärskolan har en välfungerande grundorganisation för stöd. Ökad samverkan med grundskolan behövs gällande specialistfunktioner. m~öé=os=çñ=sp m~öé=ot=çñ=sq

28 Mål Ändamålsenlig och attraktiv utbildning ska finnas i Finspång (och det funktionella arbetsmarknadsområdet) Måluppfyllelse I en gymnasievärld där elevkullarna minskar och konkurrensen ökar behöver kommuner hitta nya lösningar för att bibehålla kvalitet och utbud. Finspång har tagit ett aktivt ansvar i frågan och arbetet med att utveckla den unika modellen för gymnasieverksamhet pågår intensivt. Hösten 2014 innebar att fler elever i år 1 valt att pendla till Finspång för att gå gymnasiet, än att pendla till annan ort vilket är ett trendbrott. Ett tätt samarbete med CNG där man verksamhetsmässigt omfördelar mellan kommunal verksamhet och friskola innebär nya utmaningar och möjligheter till högre kvalitet och större kostnadseffektivitet. Kommunens organisation komprimeras och även vuxenutbildningen inkluderas i en helhetslösning. En utveckling av gymnasiesärskolan med ett brett utbud och hög kvalitet pågår också. Verksamheten har startat i de nya lokalerna i Bildningen där även biblioteket förväntas få en betydande roll i gymnasieutbildningen. Gällande ombyggnaden av Bergska skolan pågår upphandling. Inom ramen för samarbetet i Östsam kan samtliga nationella program erbjudas. I - Varierat utbud av gymnasieutbildningar på orten : Både studie- och yrkesförberedande program finns Antalet valbara program för läsåret 2014/15 är samma som föregående år, naturvetenskapliga programmet har återkommit och ekonomprogrammet har lagts ner. Inom gymnasiesärskolan finns ett bra utbud av de nya programmen som startar hösten Sammantaget bedöms indikatorn vara uppfylld. I - Aktiv samverkan i den funktionella regionen avseende nationella program : Alla 16 nationella program erbjuds Genom samarbete i Östsam kan alla 16 nationella program inklusive samtliga inriktningar erbjudas. Under året har även gymnasiesärskolan inkluderats i Östsam-samverkan. m~öé=ot=çñ=sp m~öé=ou=çñ=sq

29 TILLVÄXT OCH UTVECKLING (kommunen som samhällsutvecklare) Bedömningen av måluppfyllelsen bör utgå från två perspektiv. Inom området samhällsplanering är resultaten i de allra flesta fall bra. Kommunen jobbar på olika sätt med attraktivitet, infrastruktur, boendeplanering, näringslivsfrågor, miljö, folkhälsa etcetera. Vi kan också glädjas åt att den positiva befolkningsutvecklingen håller i sig. En utmaning är dock att förbättra resultatet i medborgarundersökningens Nöjd-Region-Index (NRI). Tittar vi däremot på utvecklingen inom arbetsmarknaden finns stora utmaningar. Såväl den totala arbetslösheten som ungdomsarbetslösheten ligger på höga nivåer. Frågan är komplex och många aktörer är på olika sätt är involverade i frågan, som dessutom är beroende av konjunkturen. Insatserna beskrivs mer under respektive mål men generellt ligger mycket av utmaningen i att stimulera ungdomar till utbildning i syfte att skapa bra förutsättningar för egen försörjning. Sammantaget ger detta således en tudelad bild av måluppfyllelse, vilket medför att mätaren sätts på varning. Mål Medborgarna ska vara nöjda med Finspång som boendeort Måluppfyllelse Nöjd-Region-Index (NRI) minskade från 60 till 56 i 2012 års mätning. Förändringen är inte statistiskt säkerställd. Resultatet för samtliga kommuner (120 st.) som deltog i undersökningen hösten 2012 var 60. Finspångs kommun ligger lägre än genomsnittsresultatet för övriga kommuner inom områdena rekommendation, utbildningsmöjligheter, kommunikationer, kommersiellt utbud, samt trygghet, men högre inom områdena bostäder och fritidsmöjligheter. För att förbättra NRI bör Finspång i första hand förbättra områdena "Fritidsmöjligheter", "Trygghet" samt "Bostäder". Vad gäller rekommendation kan det konstateras att 34 procent av medborgarna starkt kan rekommendera vänner att flytta till Finspång medan 26 % vill avråda från detta. Sett över fyra mätningar har resultatet legat på en relativt likvärdig nivå om man då räknar in att skillnader inte är statistiskt säkerställda. I jämförelse med genomsnittskommunerna ligger vi ändå konstant lägre i varje mätning. Slutsatsen av detta bör vara att kommunen fortsatt behöver arbeta med att utveckla de områden där vi uppvisar svaga resultat. En annan slutsats är vikten av att kommunicera utvecklingsarbete liksom kommunens varumärke till invånarna för att synliggöra de satsningar som ändå görs. I dagsläget är det inte helt lätt att mer fördjupat analysera vad förändringarna står för. Resultatet behöver däremot ligga till grund för kommande års åtaganden, samtidigt som det är viktigt att påminna om att kommunen inte har helt egen rådighet över alla de delar m~öé=ou=çñ=sp m~öé=ov=çñ=sq

30 som ingår i underökningen. Ny undersökning genomförs under hösten I - Nöjd-Region-Index : Ska bibehållas på 60 Mål Det ska vara attraktivt att flytta till Finspång Måluppfyllelse Arbetet med att öka kommunens attraktivitet som boendeort har varit framgångsrikt. För femte året i rad ökar Finspångs folkmängd. Under första sex månader ökade folkmängden med 115 till invånare, vilket är ett mycket bra utfall. Ett långsiktigt arbete med att utveckla verksamheter som Arena Grosvad, att utveckla miljön i centrum och tillföra nya spännande verksamheter börjar ge resultat. Förutsättningarna för en fortsatt bra utveckling är goda. Vi har nu beredskap med planering och exploatering för att tillhandahålla tomter i tillräcklig omfattning inom flera områden. Förutsättningarna synes goda för att tillskapa nya intressanta lägenheter och åtgärda den bristen. I - Antal villatomter till försäljning : Fler än 15 m~öé=ov=çñ=sp m~öé=pm=çñ=sq

31 I - Antal områden med fler än 5 tomter till försäljning : Ska vara fler än 3 I - Befolkningsutvecklingen : Ska vara positiv I - Antal planerade hyresrätter : Ska uppgå till 30 Mål Barn och ungdomar ska uppleva att verksamhetsutbudet speglar deras behov och intresse Måluppfyllelse Grundskolan har inom fritidshemmen för äldre barn, år, skapat egen riktad verksamhet på Storängsskolan och Viggestorps skola för att bättre anpassa utbudet till åldersgruppen. Inom elevens val för äldre skoleleverna på Grosvadsskolan och Nyhemsskolan har innehållet i de profiler skapats tillsammans med eleverna. 12 olika m~öé=pm=çñ=sp m~öé=pn=çñ=sq

32 profiler finns att välja mellan. Fritidsverksamheten Hörnan planerar utbudet tillsammans med besökarna. Det är ett utvecklingsområde att ännu mer involvera barn och ungdomar i utvecklingen av verksamheten. Arbete pågår med att uppmuntra och skapa möjligheter för ungdomar att ta egna initiativ, till exempel via ungdomscheckar. Dock har vi inte lyckats sprida möjligheterna tillräckligt väl då bara ett fåtal ansökningar inkommit och enbart en enda ungdomscheck har betalats ut. Kulturutbudet för barn är stort, för ungdomar behöver det bli bättre. Det finns behov av att utveckla ett nära samarbete med ungdomarna själva. Ytterligare ett utvecklingsområde är målgrupper som idag inte tar del av utbudet. En nytillsatt tjänst som kultursamordnare riktat mot barn och ungdomar börjar i september. Det reviderade ungdomspolitiska programmet är fastställt. Barn och ungdomars uppfattning mäts i Lupp-enkäten som genomförs ojämna år års resultat visar att pojkarna är mer nöjda än flickor. Resultatet har förbättras sedan 2011 för samtliga grupper förutom flickor i gymnasiet. En djupare analys och förslag på åtgärder behövs. Sett till hela ungdomsgruppen år är 67% nöjda med utbudet, de yngre är mer nöjda än de äldre. et är därmed uppnått och mätaren sätts på grönt. I - Ett bra verksamhetsutbud för barn och ungdomar : 2/3 ska vara positiva till verksamhetsutbudet. Mäts udda år i Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Ungdomsstyrelsens enkätverktyg). m~öé=pn=çñ=sp m~öé=po=çñ=sq

33 Mål Kulturaktiviteter av god kvalitet Måluppfyllelse Vid mätningen 2012 ökade resultatet för Nöjd- Medborgar-Index gällande kultur från 51 till 59. Kultur är ett prioriterat område med ett tydligt fokus på utveckling. Kulturstrategin är antagen och har fört in nya perspektiv på kommunens kulturliv. Nu ska strategin effektueras, planering för implementering och finansiering pågår. Arbetet sker i samarbete med Arena tillväxt utifrån en helhetssyn kring kultursfären med ett brett utbud och en medvetenhet om att kultur är en tillväxtfaktor. I - Nöjd-Medborgar-Index för kultur : Ska vara minst 56 Mål Ett rikt utbud av fritidsaktiviteter Måluppfyllelse För att öka medborgarindex för fritidsmöjligheter är det viktigt att en konstgräsplan för fotboll tillkommer liksom att den påbörjade upprustningen av Arena Grosvad (Grosvads IP) fortsätter. Vidare bör lekplatser och näridrottsplatser för spontanidrott rustas upp och förnyas. Bland annat bör möjligheten till att åka skateboard förbättras. Flera fritidsgårdar som drivs av föreningar är önskvärt. Översynen av bidragsreglerna till föreningar kan medverka till ett ökat utbud av fritidsaktiviteter. Utifrån enkätfrågorna som ställdes 2014 i Naturvårdsverkets undersökning Årets friluftskommun bör, för att förbättra kommunens resultat, en politiskt antagen friluftsplan tas fram. Vidare bör kommunen ha ett friluftsråd eller liknande med t ex ideella friluftsorganisationer, markägare m fl kring friluftsfrågor i kommunen. Det bör även finnas en politiskt beslutad samverkans- eller planeringsgrupp för friluftsliv där m~öé=po=çñ=sp m~öé=pp=çñ=sq

34 flera sektorer ingår (t ex planering, näringsliv, kultur och fritid, markförvaltning, naturvård, barn och ungdom). I - Placeringen i Naturvårdsverkets mätning årets friluftskommun : Ska bibehållas på plats 1 i länet Mäts genom: Naturvårdsverkets undersökning Årets friluftskommun Mål Alla människor ska känna sig delaktiga i samhället Måluppfyllelse Målet går inte att följa upp i dagsläget, då indikatorer saknas. Målet är mer satt utifrån behovet av att hitta bra indikatorer inom ett område som hittills inte följts upp på ett samlat och systematiskt sätt. Arbetet med att ta fram indikatorer är inte slutfört. I - Medborgarnas uppfattning om jämställdhet, integration och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning Åtagandet under året är att ta fram relevanta indikatorer för målområdet. Mål Hållbar ekologisk utveckling Måluppfyllelse Användningen av förnybar energi redovisas i andel olja för uppvärmning av kommunens lokaler eftersom statistik inte är tillgänglig för hela området. Här syns sedan tidigare en positiv trend då konverteringen av oljepannor har fått god effekt. För koldioxidutsläppen i Finspång är statistik från 2011 tillgänglig. Utsläppen hade då sjunkit från föregående år, precis som i landet för övrigt, och hamnade på ungefär samma nivå som Statistiken för 2012 kommer under hösten och förhoppningen är att Finspång följer m~öé=pp=çñ=sp m~öé=pq=çñ=sq

35 den nationella trenden med forstatta utsläppsminskningar. Elförbrukningen, som här redovisas som användningen av fastighetsel i kommunens lokaler, ligger på ungefär samma nivå de senaste åren. Resultatet av driftsoptimeringsinsatser har ännu inte till fullo fått genomslag i diagrammet. Andelen miljögodkända fordon har ökat de senaste åren och målet uppnåddes redan Bedömningen är att ökningen fortgår allteftersom äldre fordon ersätts med nya. För andelen ekologiska livsmedel har trenden varit positiv och även här nåddes målet Måluppfyllelsen bedöms bra även om åtgärder som beslutats för 2014 ännu inte genomförts fullt ut och i några fall försenats. I - Koldioxidutsläppen : Ska minska Mäts genom växthusutsläpp i Finspång med statistik från Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS). I - Elförbrukning : Ska minska Mäts genom beräkning av fastighetselen i kommunens lokaler. m~öé=pq=çñ=sp m~öé=pr=çñ=sq

36 I - Användning av förnyelsebar energi : Ökad (innebär att oljeförbrukningen ska minska) Mäts genom oljeförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler. I - Andel miljögodkända fordon : Ska öka i verksamheten till 35 procent Mäts genom: Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) I - Andel ekologiska livsmedel : Ska öka i verksamheten från 16 procent till 20 procent Mäts genom: Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Mål Hållbar social utveckling Måluppfyllelse En god grund finns för den hållbara sociala utvecklingen genom politiska beslut om den strategiska planen för Finspångs kommun med starkt fokus på hållbarhet och hälsa i befolkningen. Utbildningsinsatser samt en process kring rekommendationer från Östgötakommissionen har genomförts. Syfte är att medvetandegöra och öka kunskapen om vikten av ett systematiskt förebyggande hälsoarbete för alla åldersgrupper. De senaste årens m~öé=pr=çñ=sp m~öé=ps=çñ=sq

37 utveckling av samverkan mellan kommuner, landstinget och universitetet i regionen vilar på en tvärvetenskaplig grund för området hälsa i befolkningen. Rekommendationerna för politiken, avseende inriktningen på hälsoarbetet i regionen och lokalt beräknas vara klara i december Den kommande handlingsplanen grundas på framför allt den strategiska planen och verksamheternas åtaganden men också till viss del på Östgötakommissionens kommande rekommendationer. En mängd aktiviteter i samverkan pågår och nya insatser startas kontinuerlligt regionalt, i östra länsdelen samt lokalt för att förebygga ohälsa i befolkningen. För att tydligare kunna följa upp det proaktiva och förebyggande arbetet för hälsa i befolkningens alla åldrar behöver fokus ställas på fler tydliga, uppföljningsbara åtaganden samt indikatorer inom den hållbara sociala utvecklingen. Samverkan har inletts mellan kommunen, pensionärsföreningar och fler samhällsaktörer för att utveckla organiseringen av proaktiva och förebyggande aktiviteter för hälsa i befolkningen för gruppen pensionärer. De hållbara proaktiva, förebyggande insatserna är ett långsiktigt arbete där det är viktigt med delmål på vägen. Utfallet för andelen personer med riskabla alkoholvanor samt andelen som röker dagligen visar båda på en svag ökning men siffrorna är mycket osäkra eftersom undersökningen bygger på en nationell undersökning med ett litet antal individer ( i hela Sverige) som bryts ner på regional och lokal nivå. Andra undersökningar visar tvärtom på minskning av alkoholanvändningen samt höjd ålder för alkoholdebut, men statistik går inte att finna på kommunnivå i dagsläget. När det gäller ohälsotalet så visar statistiken på en mycket svag minskning av sjukdagarna för både kvinnor och män i yrkesverksam ålder. En djupdykning i statistiken visar att den äldsta gruppen i yrkesverksam ålder, år, står för det högsta ohälsotalet. Kvinnor 69,8 samt män 46,8. För gruppen pensionärer finns inte statistik med. m~öé=ps=çñ=sp m~öé=pt=çñ=sq

38 I - Ohälsotal : Antal sjukdagar per person ska minska Mäts genom: Statens folkhälsoinstitut I - Andel med riskabla alkoholvanor : Ska minska från 11 procent Värdet visar resultat från 3-årsmätning Mäts genom: Statens folkhälsoinstitut I - Andel som röker dagligen : Ska minska från 12 procent till 10 procent Värdet visar resultat från 3-årsmätning Mäts genom: Statens folkhälsoinstitut I - Ålder för alkoholdebut : Ska öka Underlag och mätdata saknas. m~öé=pt=çñ=sp m~öé=pu=çñ=sq

39 Mål Hållbar fysisk utveckling Måluppfyllelse Åtagandet innehåller åtgärder på kort sikt men framförallt är det långsiktiga åtgärder som ställer krav på uthållighet, konsekvens och åtgärder i rätt tid. Samtliga åtgärder är under beredning förutom markstrategisk plan och beläggning av gång- och cykelväg (GC-väg) till Sonstorp. Funktion och resurs för arbete kring markstrategiskt arbete har inte funnits tidigare under överskådlig tid och arbetet under en inledande fas för den nya funktionen har fått inriktas på att hantera en rad akuta åtgärder. Arbetet med en markstrategisk plan är dock viktigt för ett mer aktivt strategiskt arbete och bör kunna inledas under året. Beläggning av GC-väg till Sonstorp har i arbetet med länstransportplan ersatts med anslag för förbättring av trafiksäkerhet i Sonstorps samhälle. I - Centrumutveckling : Genomförda projekt Arbetet med att utveckla Finspångs centrum har framgångsrikt kunnat bedrivas enligt gällande centrumplan. Gaturummet på den centrala gatan har till större delen en trygg och trivsam miljö för gående och cyklister som bättre knyter samman centrum. Bruksparken har blivit en trivsam miljö som lockar många besökare. Utvecklingen av Kulturens hus har haft stor betydelse för att öka liv och rörelse i centrum. En rad enskilda näringsidkare har kunnat utveckla sin verksamhet med kvalité och fler gäster. Byggnationen av nytt gymnasium och bibliotek är klar och kommer att berika centrum med fler aktiviteter och besökare. Planeringen för nya lägenheter i centrum går planenligt. Planeringen för den nya närsjukvården går även den planenligt, den kommer att tillföra många nya arbetsplatser och besökare till centrum. Kvar är att omgestalta Bergslagstorget och vägen upp till Kalkugnsvägen när resecentrum byggs vid stationen. Mycket har genomförts men det har även förändrats i förhållande till centrumplanen, då är det viktigt att se över centrumplanen, aktualisera den och förnya strategin framåt. I - Implementering översiktsplan : Genomförda projekt Implementeringen av översiktsplanen pågår tillsammans med sektorer och bolag. Tillsammans med Vingåkers och Katrineholms kommuner har en avsiktsförklaring för en gemensam utvecklingsplan för Tisnarbygden utarbetats. Arbetet med kulturmiljöprogrammet återupptogs med ambitionen att fullfölja programmet I - Infrastrukturen ska utvecklas : Genomförda projekt Utveckling av kommunens infrastruktur är är ett långsiktigt arbete där dagens åtgärder kan ha verkan om år. En rad åtgärder pågår som förbättrar infrastrukturen. Avtal i olika stadier har tecknats med trafikverket för att bygga gång- och cykelväg (GC-väg) Finspång - Kolstad. Omstigningspunkten vid Vistinge kommer troligen att börja anläggas 2014 och för resterande GC-väg pågår anläggningsarbeten som blir klara under hösten Genomförande av detaljplan Melby som är en del i GCvägen pågår för att teckna exploateringsavtal och påbörja anläggningsarbeten m~öé=pu=çñ=sp m~öé=pv=çñ=sq

40 Genomförandeavtal har tecknats med trafikverket för att anlägga rondell i korsningen Rv51 - Slottsvägen, projektering pågår för anläggningsarbete Avtal har tecknats för att anlägga GC-väg till Butbro. Fiberförbindelse Finspång - Katrineholm har anlagts och nu pågår arbete för att stödja anläggning av lokala nät i samverkan med byalag etcetera. Lokala nät har anlagts i Ramstorp och Rippestorp och arbete pågår för lokalt nät i Rejmyre. I - Resande med kollektivtrafik : Ska öka Mäts genom Östgötatrafiken Mål Näringslivet i Finspång ska stärkas och breddas Måluppfyllelse Under 2014 har vi fortsatt fokus på vår service till näringslivet. Arbetet är baserat på dialog, utbildning och undersökningar. Detta arbetssätt har även anammats inom vårt arbete för att utveckla turistföretagen med goda reultat. Insikt är en servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företagare som är slutförd och genomfördes Undersökningen gav Finspång ett Nöjd-kund-index resultat på 70. Bäst i Östergötland och top 50 i Sverige. Dock en liten tillbakagång från förra årets resultat på 74. Insikt med efterföljande analys och ett antal andra genomförda övningar ligger till grund för vårt fortsatta arbete med en ännu bättre service till näringslivet. En ny undersökning genomförs Vi har fortsatt många etableringsförfrågningar och för att ytterligare utveckla det arbetet så har vi ett samarbete med Norrköping, Linköping och Mjölby inom industri och logistik. Vi arbetar också aktivt för att stimulera lokalmarknaden då vi vid förfrågningar om etablering ofta har svårt att hitta passande lokaler. Vår klustersatsning Energiriket formaliseras just nu för att utveckla samarbetet mot externa parter som akademin och regionala stödinsatser. Energiriket är registrerat som en ekonomisk förening och ett styrelsemöte hålls i höst där vi kommer att presentera m~öé=pv=çñ=sp m~öé=qm=çñ=sq

41 planerna för på hur Energiriket ska utvecklas. Vi är en tydlig regional aktör och har en stark röst i länet där vi är drivande i flera frågor som rör regional näringslivsutveckling med fokus på att att vårt näringsliv ska kunna öka sin tillväxt genom våra regionala samarbetspartners som ex ALMI och universitet. I - Omsättning inom tjänstesektorn : Ska öka Underlag och mätdata saknas. I - Omsättning inom handel : Ska öka Mäts genom: Svensk handel I - Omsättning inom turism och besöksnäring : Ska öka Mäts genom: TEM (TuristEkonomiska Modellen), årligen m~öé=qm=çñ=sp m~öé=qn=çñ=sq

42 I - Antal nystartade/nyetablerade företag : Ska öka Mäts genom: Statistik från Nyföretagarcentrum I - Nöjd index SKL:s mätning Insikt : Ska bibehållas på nivån 74 Mäts vartannat år Bra arbetsmarknad Mål Måluppfyllelse Finspång som arbetsmarknadsområde befinner sig i ett tufft läge. Många varsel har lagts senaste åren och ungdomars möjligheter att komma in på arbetsmarknaden är små. Några få nyetableringar som anställer, men många företag har inte utrymme att nyrekrytera. Många arbetssökande i kommunen matchar inte kompetenskraven hos de arbetsgivare som söker arbetskraft. Målet kan inte bedömas vara godkänt, men ett aktivt arbete pågår både inom kommunens egna verksamheter och med externa aktörer och samarbetspartners lokalt och regionalt. Kommunen tar en aktiv roll för att skapa goda förutsättningar för att förbättra arbetssökande personers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. m~öé=qn=çñ=sp m~öé=qo=çñ=sq

43 I - Biståndsmottagare i procent av befolkningen : Ska minska från föregående år Mäts genom statistik från SCB. I - Andel försörjningsstödstagare i kompetenshöjande verksamhet : 80 procent Mäts årligen till bokslutet. I - Total arbetslöshet : Bland de tre lägsta i länet Mål Låg ungdomsarbetslöshet Måluppfyllelse Ungdomsarbetslösheten är ett stort problem. Vi arbetar förebyggande med att till exempel stärka övergångar från grundskola och gymnasium och försöka förhindra avhopp. Ungdomarna möter en kärv arbetsmarknad där vi i samarbete med andra aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen, försöker göra arbetslöshetstiden så kort som möjligt. m~öé=qo=çñ=sp m~öé=qp=çñ=sq

44 Statistiken visar att arbetslösheten genomgående under året är högre bland unga män än unga kvinnor. Trots ett intensivt, fokuserat arbete riktat gentemot ungdomsgruppen genom flera olika åtgärder i samverkan med andra uppnår vi endast styrtalet i juni månad, och då bara för kvinnorna. Målet kan inte ses som uppnått. I - Ungdomsarbetslöshet : Bland de 5 lägsta i länet I - Praktikplatser i bolag och förvaltning : Samtliga verksamheter erbjuder praktikplatser Barn och ungdom Inom sektorn erbjuds praktikplatser för dem som studerar på högskola, från FAME, Arbetsförmedlingen och gymnasiet. Social omsorg Sektorn ställer sig positiv till olika former av praktik. Utveckling och service Sektorn arbetar aktivt med att ta emot praktikplatser. Samhällsbyggnad Alla enheter tar gärna emot. Bildning och kultur Sektorn har platser för praktik mot yrken som till exempel lärarkandidater och socionomer. FAME tar emot praktikanter samt anskaffar praktikplatser inom andra verksamheter i koncernen. Mål Måluppfyllelse Låg brottslighet Att förebygga brott är ett långsiktigt och sektorsövergripande arbete. Under 2013 och 2014 har brottsförebyggande rådet arbetat utan samordningsfunktion. Varje sektor representeras i m~öé=qp=çñ=sp m~öé=qq=çñ=sq

45 tjänstemanna-brå och ett gemensamt ansvar tas för det brottsförebyggande arbetet. Ny utvärdering av arbetssättet skall göras under hösten Inga resultat finns att redovisa angåernde indikatorerna till halvårsuppföljning I - Nöjd-Region-Index för trygghet : Ska bibehållas på 59 I - Antal tillgreppsbrott/1000 invånare : Ska minska från 31,7 Mäts genom: Statistik från BRÅ (Brottsförbyggande rådet) gällande anmälda stöld- och tillgreppsbrott där följande brott summeras: stöld, tillgrepp av fordon, stöld ur och från fordon, inbrottsstöld, stöld och snatteri, stöld av vapen, amunition och sprängämnen, övriga stöldbrott (kap. 8) samt rån inklusive grovt rån års siffror är preliminära. I - Antal våldsbrott/ invånare : Ska minska Mäts genom: Statistik från Brottsförbyggande rådet (BRÅ) gällande begreppet anmälda våldsbrott där följande brott summeras: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån. Brå redovisar numera statistik per invånare, m~öé=qq=çñ=sp m~öé=qr=çñ=sq

46 istället för per 1000 invånare. Mål Effektivt skydd mot olyckor Måluppfyllelse Ny organisation inom räddningstjänsten trädde i kraft Den nya organisationen innebär förstahandsinsatser i västra och nordöstra kommundelarna med mindre enheter som är snabbare på plats. Efter en "startperiod" med en del problem fungerar nu organisationen bra och ger totalt sett ett bättre skydd för och en bättre service till kommuninvånaren och övriga som befinner sig i kommunen. Verksamheten har fortsatt arbeta utifrån kommunens handlingsprogram enligt Lag om Skydd mot Olyckor (LSO). Arbetet leds av räddningsenheten och bedömningen är att målen i handlingsprogrammet med några få undantag kommer att vara uppfyllda vid handlingsprogrammets slutdatum Ett säkerhetsmål som inte är eller kommer att uppnås under perioden är alternativ strömförsörjning vid bortfall på kommunens äldreboenden. Det senare är enda orsaken till att mätaren ställs på varning. Antalet räddningstjänstinsatser har vid halvårsskiftet minskat något jämfört med samma period föregåeende år. I förhållande till kommunens storlek är antalet räddningstjänstinsatser få. Vad gäller brand i byggnad avser senaste statistikuppgift år 2012 (öppna jämförelser). Ny uppgift för 2013 redovisas i samband med årsbokslutet men det finns inga indikationer annat än ett fortsatt lägre tal än medel i landet. Arbetet mot konceptet vattensäker kommun är klart. Kommunen kan därför certifieras som "vattensäker kommun". Antalet drunkningstillbud ligger på en oförändrad låg nivå. m~öé=qr=çñ=sp m~öé=qs=çñ=sq

47 I - Antal utvecklade bränder i byggnad/1000 invånare : Ska inte öka I - Antal räddningstjänstuppdrag : Ska inte öka m~öé=qs=çñ=sp m~öé=qt=çñ=sq

48 MEDARBETARE Vi har satt varning för samtliga mål inom perspektivet och det finns en risk att vi inte uppnår målen på helår. Utifrån resultatet i enkäten ledarskap och organisering för hälsa och produktion (LOHP) finns inget som tyder på att medarbetarna generellt sett inte trivs och mår bra i organisationen. Trots ett bra resultat har en försämring skett inom några områden i relation till Organisationen är summan av alla medarbetare och det krävs utvecklingsinsatser inom bland annat styrmodell, värdegrund, samspel och samverkan, service och medborgar-/brukarfokus. Det arbetet ska i sig få genomslag inom samtliga perspektiv och kunna bidra till en ökad måluppfyllelse och ekonomisk hushållning. Ett arbete har påbörjats där mer fokus sätts på organisations- och medarbetarutveckling. Det är svårt att avgöra om de insatser som görs kommer ge resultat under Den samlade bedömningen för perspektivet sätts på varning. Organisationen är summan av alla medarbetare och det krävs utvecklingsinsatser inom bland annat styrmodell, värdegrund, samspel och samverkan, service och medborgar-/brukarfokus. Det arbetet ska i sig få genomslag inom samtliga perspektiv och kunna bidra till en ökad måluppfyllelse och ekonomisk hushållning. Ett arbete har påbörjats där mer fokus sätts på organisations- och medarbetarutveckling. Det är svårt att avgöra om de insatser som görs kommer ge resultat under Den samlade bedömningen för perspektivet sätts på varning. Mål Måluppfyllelse Attraktiv arbetsplats Vid senaste mätningen 2011 var medarbetarindex 65. Sektorerna genomför insatser för att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. Läget skiljer sig åt mellan sektorerna där barn och ungdom och bildning och kultur lyckats rekrytera och behålla personal, båda sektorerna har rapporterat måluppfyllelsen för sektorerna som bra. Sektor utveckling och service, samhällsbyggnad och social omsorg har rapporterat målet för sektorerna på varning. Sektor utveckling och service och samhällsbyggnad har tidigare rapporterat hög personalomsättning och svårighet att rekrytera handläggar- och specialisttjänster. När det gäller social omsorg visar sektorn, liksom övriga sektorer, ett gott resultat i LOHP:en. Däremot har social omsorgs resultat försämrats i relation till 2011 vilket behöver hanteras. Resultatet i undersökningen LOHP visar på att medarbetarna i samtliga sektorer, generellt sett, har en låg risk för psykosocial stress i arbetet. Generellt rapporterar medarbetarna få tecken på utbrändhet med genomsnittlig upplevelse av flow i arbetet. Medarbetarna rapporterar en god självskattad prestation och upplever att de levererar kvalitét och att arbetet de genomför är produktivt. m~öé=qt=çñ=sp m~öé=qu=çñ=sq

49 Personalomsättningen (exklusive pensioneringar) ska inte överstiga 5 procent. Vid en genomgång av personalomsättningen konstateras att det finns personer som avslutats i personalsystemet med fel orsak vilket påverkar statistiken. Till bokslutet kommer säkerställd statistik för delår och år uppdelat på kvinnor och män presenteras för samtliga sektorer. Totalt sätts mätarställningen för målet attraktiv arbetsplats på varning. I - Medarbetarindex totalt Vid senaste mätningen 2011 var medarbetarindex 65. Medarbetarindex avseende motivation var 68, medarbetarindex avseende ledarskap/medarbetarskap 71 och medarbetarindex avseende anställningen/kompetensutveckling 61. : Ska förbättras från 65 till 68 Mäts genom: medarbetarundersökning vartannat år Vi håller på att se över formerna för hur vi mäter medarbetarnas engagemang och nöjdhet. Kommande år kommer vi att mäta HME, Hållbart medarbetarengagemang. Denna enkät är framtagen av SKL och genomförs i ett stort antal kommuner i landet vilket medför att vi kan jämföra våra resultat med kommuner i riket. Vi kommer också genomföra mätningar varje år vilket ger ett bättre underlag för analys och utvecklande av insatser för att öka attraktiviteten. Som komplement kommer en större undersökning, som motsvarar tidigare medarbetarenkät, genomföras var tredje år där vi får möjlighet att fördjupa oss i analysen och 2013 har en enkät, ledarskap och organisering för hälsa och produktion (LOHP) genomförts i organisationen. Medarbetarna i samtliga sektorer har, trots en ökning i organisationen, generellt sett låg risk för psykosocial stress i arbetet. Däremot är det totalt 273 personer som enligt rapporten ligger inom riskzonen för psykosocial stress och 249 personer som ligger inom riskzonen för utbrändhet. Totalt sett görs en relativt hög skattning av ledarskapet som konstruktivt vilket minskar upplevelsen av psykosocial stress i arbetet och bidrar till ett innovativt lärandeklimat. Generellt sett rapporterar medarbetarna få tecken på utbrändhet. Med genomsnittlig upplevelse av flow i arbetet. Vidare rapporteras, trots en minskning sedan 2011, en god självskattad prestation, kvalitét och produktivitet i arbetet. I jämförelse med 2011 har det skett en minskning i hela organisationen när det gäller möjligheten till lärande och kompetensutveckling. Barn och ungdoms medarbetare upplever under 2011 att de har höga krav och hög grad av kontroll i sitt arbete och det finns inte någon säkerställd skillnad Totalt sett i sektorn hamnar inte medarbetarna i riskzonen för psykosocial stress. Däremot har sektorn högst andel medarbetare som är i riskzonen för psykosocial stress i organisationen, andelen har däremot minskat sedan Arbetsklimatet bedöms som mer innovativt 2013 i jämförelse med Bildning och kulturs medarbetare har bedömt att de har ett m~öé=qu=çñ=sp m~öé=qv=çñ=sq

50 innovativt arbetsklimat där kollektiv spridning sker i hög grad. Sektorn har också rapporterat att de upplever mer flow än andra sektorer. Sektor samhällsbyggnads medarbetare rapporterar 2011 att de har låga krav och låg kontroll i sitt arbete och det finns inte någon säkerställd skillnad Medarbetarna bedömer att de har ett innovativt klimat och att spridning av idéer sker. Social omsorgs medarbetare upplever under 2011 att de har låga krav och låg kontroll i arbetet. Ingen säkerställd skillnad finns för I 2013 års undersökning framkommer att de upplever ett mindre innovativt lärklimat än tidigare. Upplevelsen är att möjligheten att kollektivt sprida idéer inom och mellan enheter har minskat. Medarbetarna totalt sett inom sektorn överskrider inte gränsvärdet för psykosocial stress men det har skett en ökning sedan Antalet medarbetare som ligger i riskzonen för psykosocial stress är 172 enligt rapporten. Medarbetarna rapporterar ett mindre konstruktivt ledarskap. Medarbetarna skattar också relationen till närmsta chef lägre än Medarbetarnas självskattning av prestationen har minskat och det finns fler medarbetare som redovisar symptom på trötthet och utmattning och ligger därmed i riskzonen för utbrändhet. På sektor utveckling och service rapporterar medarbetarna att de upplever höga krav och hög grad kontroll i arbetet, ingen säkerställd skillnad finns för Sektorn hade 2011 näst högst andel medarbetare i riskzonen för psykosocial stress men har under 2013 minskat risken. Sektorn har ökat skattningen av konstruktivt ledarskap i jämförelse med 2011 och även relationen till närmsta chef skattas högre. Vidare redovisas också en ökning när det gäller den självskattade prestationen. Vi håller på att se över formerna för hur vi mäter medarbetarnas engagemang och nöjdhet. Kommande år kommer vi att mäta HME, Hållbart medarbetarengagemang. Denna enkät är framtagen av SKL och genomförs i ett stort antal kommuner i landet vilket medför att vi kan jämföra våra resultat med kommuner i riket. Vi kommer också genomföra mätningar varje år vilket ger ett bättre underlag för analys och utvecklande av insatser för att öka attraktiviteten. Som komplement kommer en större undersökning, som motsvarar tidigare medarbetarenkät, genomföras var tredje år där vi får möjlighet att fördjupa oss i analysen och 2013 har en enkät, ledarskap och organisering för hälsa och produktion (LOHP) genomförts i organisationen. Medarbetarna i samtliga sektorer har, trots en ökning i organisationen, generellt sett låg risk för psykosocial stress i arbetet. Däremot är det totalt 273 personer som enligt rapporten ligger inom riskzonen för psykosocial stress och 249 personer som ligger inom riskzonen för utbrändhet. Totalt sett görs en relativt hög skattning av ledarskapet som konstruktivt vilket minskar upplevelsen av psykosocial stress i arbetet och bidrar till ett innovativt lärandeklimat. Generellt sett rapporterar medarbetarna få tecken på m~öé=qv=çñ=sp m~öé=rm=çñ=sq

51 utbrändhet. Med genomsnittlig upplevelse av flow i arbetet. Vidare rapporteras, trots en minskning sedan 2011, en god självskattad prestation, kvalitét och produktivitet i arbetet. I jämförelse med 2011 har det skett en minskning i hela organisationen när det gäller möjligheten till lärande och kompetensutveckling. Barn och ungdoms medarbetare upplever under 2011 att de har höga krav och hög grad av kontroll i sitt arbete och det finns inte någon säkerställd skillnad Totalt sett i sektorn hamnar inte medarbetarna i riskzonen för psykosocial stress. Däremot har sektorn högst andel medarbetare som är i riskzonen för psykosocial stress i organisationen, andelen har däremot minskat sedan Arbetsklimatet bedöms som mer innovativt 2013 i jämförelse med Bildning och kulturs medarbetare har bedömt att de har ett innovativt arbetsklimat där kollektiv spridning sker i hög grad. Sektorn har också rapporterat att de upplever mer flow än andra sektorer. Sektor samhällsbyggnads medarbetare rapporterar 2011 att de har låga krav och låg kontroll i sitt arbete och det finns inte någon säkerställd skillnad Medarbetarna bedömer att de har ett innovativt klimat och att spridning av idéer sker. Social omsorgs medarbetare upplever under 2011 att de har låga krav och låg kontroll i arbetet. Ingen säkerställd skillnad finns för I 2013 års undersökning framkommer att de upplever ett mindre innovativt lärklimat än tidigare. Upplevelsen är att möjligheten att kollektivt sprida idéer inom och mellan enheter har minskat. Medarbetarna totalt sett inom sektorn överskrider inte gränsvärdet för psykosocial stress men det har skett en ökning sedan Antalet medarbetare som ligger i riskzonen för psykosocial stress är 172 enligt rapporten. Medarbetarna rapporterar ett mindre konstruktivt ledarskap. Medarbetarna skattar också relationen till närmsta chef lägre än Medarbetarnas självskattning av prestationen har minskat och det finns fler medarbetare som redovisar symptom på trötthet och utmattning och ligger därmed i riskzonen för utbrändhet. På sektor utveckling och service rapporterar medarbetarna att de upplever höga krav och hög grad kontroll i arbetet, ingen säkerställd skillnad finns för Sektorn hade 2011 näst högst andel medarbetare i riskzonen för psykosocial stress men har under 2013 minskat risken. Sektorn har ökat skattningen av konstruktivt ledarskap i jämförelse med 2011 och även relationen till närmsta chef skattas högre. Vidare redovisas också en ökning när det gäller den självskattade prestationen. m~öé=rm=çñ=sp m~öé=rn=çñ=sq

52 I - Personalomsättning (exklusive pensioneringar) : Ska inte överstiga 5 % Mäts genom: egen statistik Mål Engagerade och motiverade chefer och medarbetare är professionella i sin yrkesutövning Måluppfyllelse Inom sektorerna pågår flera åtgärder för att ge förutsättningar för professionella, engagerade och motiverade chefer och medarbetare. Kompetensutveckling av medarbetare och chefer genomförs. Ett arbete med att tydliggöra rutiner och gemensamma arbetssätt pågår inom flera sektorer, detta för att minska otydlighet och stress i organisationen. För att ge förutsättningar för professionella, engagerade och motiverad chefer och medarbetare måste uppdragen vara rimliga och för att kunna vara närvarande ledare krävs också rimligt stora chefsområden. Möjligheten till ett närvarande ledarskap skiljer sig en del åt mellan sektorerna. Inom samhällsbyggnad varierar antalet medarbetare per chef en hel del. Inom bildning och kultur samt utveckling och service har cheferna relativt få medarbetare och goda förutsättningar att vara närvarande. Inom barn och ungdom och social omsorg pågår ett arbete med att minska antalet medarbetare per chef. Social omsorg pekar tydligt på att ansvarsområdena är för stora idag. Arbetet fortgår men försvåras av sektorns ekonomiska läge. Resultatet i LOHP visar på ett gott resultat i kommunen. Det som bör noteras är att det trots ett gott resultat inom social omsorg så har det skett försämringar och åtgärder måste vidtas för att ändra en nedåtgående trend. Samtliga sektorer, förutom social omsorg, har satt mätaren för målet på bra. I den samlade bedömningen sätts mätaren för målet på varning. m~öé=rn=çñ=sp m~öé=ro=çñ=sq

53 I - Medarbetarindex avseende motivation : Ska förbättras från 68 till 73 Mäts genom: medarbetarundersökning vartannat år Se indikator medarbetarindex totalt. I - Medarbetarindex avseende ledarskap/ medarbetarskap Se indikator medarbetarindex totalt. : Ska förbättras till 73 Mäts genom: medarbetarundersökning vartannat år I - Medarbetarindex avseende anställningen/ kompetensutveckling Se indikator medarbetarindex totalt. : Ska förbättras från 61 till 65 Mäts genom: medarbetarundersökning vartannat år Mål Vårt arbetssätt uppmuntrar till ständiga förbättringar Måluppfyllelse Medarbetarindex avseende upplevd möjlighet till information, delaktighet och inflytande var 70 vid mätning Sektorerna arbetar med att utveckla arbetssätten så att de ska uppmuntra till ständiga förbättringar. Arenor för sektorsövergripande samverkan har startats. Samtliga sektorer har satt mätaren på varning då det finns möjligheter att förbättra arbetssätten ytterligare. I - Medarbetarindex avseende upplevd möjlighet till information, delaktighet och inflytande Se indikator medarbetarindex totalt. : Ska förbättras från 70 till 75 Mäts genom: medarbetarundersökning vartannat år Mål Friska medarbetare Måluppfyllelse et för frisknärvaron är lägst 95. Målet för frisknärvaron har under 2012 och 2013 uppnåtts. Vid delårsrapporteringen uppnår, bortsett från social omsorg, sektorerna målet att frisknärvaron ska vara minst 95 m~öé=ro=çñ=sp m~öé=rp=çñ=sq

54 procent. Totalt sett i kommunen är kvinnors och mäns frisknärvaro i stort sett oförändrad i jämförelse med 2013 års delårssiffror. När avrundning sedan sker på de totala siffrorna blir utfallet 94 vilket medför att det är en stor risk att målet på 95 inte kommer att uppnås vid årets slut. När det gäller frisknärvaron skiljer det sig en del åt mellan sektorerna där utveckling och service frisknärvaro ökat för både kvinnor och män, även inom barn och ungdom har männens frisknärvaro ökat. Kvinnorna inom barn och ungdom och bildning och kultur samt både kvinnor och män inom social omsorg har en oförändrad nivå i relation till Inom bildning och kultur har männens frisknärvaro minskat och i samhällsbyggnad har både kvinnors och mäns frisknärvaro minskat något. Frisknärvaron är lägre hos kvinnor än hos män. Det pågår ett aktivt arbete med att identifiera arbetsrelaterad sjukfrånvaro i organisationen. Ett fortsatt arbete med resultatet från LOHP beräknas också bidra till friskare medarbetare. Utifrån den samlade bedömningen sätts mätaren på varning. I - Frisknärvaro : Ska bibehållas på nivån Mäts genom: egen statistik I - Medarbetarindex avseende skattad hälsa bland medarbetare Se indikator medarbetarindex totalt. : Ska förbättras från 71 till 75 Mäts genom: medarbetarundersökning vartannat år m~öé=rp=çñ=sp m~öé=rq=çñ=sq

55 EKONOMI Årets prognos pekar på ett underskott och vi faller tillbaka från att tidigare ha bedömt att vi har en positiv utveckling. Förändringar i resursfördelning och förändringsarbete i våra olika verksamheter ger resultat. MEN det finns områden där vi ännu inte ser något resultat av ansträngningarna och det finns områden där det inte sker tillräckliga ansträngingar. Exempel på större förändringsprojekt är samverkan Bergska skolan, Curt Nicolin-gymnasiet och vuxenutbildningen, utvecklingen av Finspångs Arbetsmarknadsenhet, översyn av bemanning och biståndsbedömning inom social sektor, skapande av en ny sektor för IFO och särskild omsorg med mera. Vi brukar betona att vi inte jobbar med sparpaket utan med åtgärder som syftar till ett effektivare resursutnyttjande med bibehållen god kvalitet. I ett läge där prognosen pekar mot ett underskott måste man dock som budgetansvarig chef göra sitt yttersta för att bidra till att vi inte förbrukar mera resurser än vi har. Mål Ekonomis k kontroll Sammanfattning Måluppfyllelse Kommunens resultat vid delåret 2014 uppgår till 15 miljoner kronor. Prognosen för året pekar dock mot ett sämre resultat, -8 miljoner kronor, vilket är en negativ avvikelse mot budget med 32,9 miljoner kronor. Jämfört med kommunens senaste prognos vid tertialet är delårsprognosen en förbättring med 12 miljoner kronor. 8 miljoner av dessa avser kommungemensamma kostnader och övriga 4 miljoner kronor beror på förändringar inom verksamheterna. De sektorer som presenterar en positivare prognos är sektorerna samhällsbyggnad, bildning och kultur samt utveckling och service. Sektor barn och ungdom Barn och ungdom centralt har en sektorsreserv för omställningskostnader och oförutsedda händelser, denna visar överskott med 400 tkr. Sektorns lönepott för 2014 (5,75 mkr) visar ett överskott på 1,5 mkr. Överskottet kommer att nyttjas för personalförstärkningar inom förskola och grundskola, se nedan. Grundskola och fritidshem ligger väl i balans med budgetramen. Rektorsområdena visar i nuläget överkomliga underskott för personalkostnader. Dessa underskott kommer att täckas av en pott för extraordinära elevstödsinsatser som ska delas ut till rektorsområdena liksom delar av lönepotten. Ökade bidrag från Migrationsverket, 500 tkr, till följd av ökat antal elever med flykting status används för att täcka ökade m~öé=rq=çñ=sp m~öé=rr=çñ=sq

56 personalkostnader och ökade kostnader för skolskjutsar. Förskolan visar ett underskott på 1,0 mkr i form av personalkostnader. Efterfrågan på förskoleplatser har fortsatt att öka, detta har fått till följd att två nya tillfälliga enheter har öppnats under våren, en på Metallen och Östermalms förskola. Det är stora problem att anpassa verksamheten till den krympta budgetramen samtidigt som efterfrågan ökar och de jämförelsevis höga lokalkostnader som verksamheten har. Förskoleavgifterna visar ett överskott på 200 tkr, intäkter för barn från andra kommuner och bidrag från Migrationsverket visar underskott med 200 tkr vardera. En central reserv för utökningar visar överskott med 200 tkr. Samlat barn- och ungdomsstöd visar 70 tkr i underskott för tillfällig personal på familjeteamet och 130 tkr för utökningar av specialpedagogtjänster. BUP-avtal och flyktingmedel inom skolhälsovården visar överskott med 100 tkr. Myndighetskontoret visar ett stort underskott med 2,7 mkr för personalkostnader. Detta beror på att resurstilldelningen inte överensstämmer med det uppdrag som kontoret har. Budgetramen är dimensionerad utifrån IFO-kostnader för barn och unga men kontoret arbetar också till väsentlig del med vuxenärenden och har en personaldimensionering för detta. Placeringarna visar ett underskott på 17,4 mkr. Antalet aktiva ärenden har varit högt och har ökat under sommaren. I stort sett alla vård- och boendeformer visar kostnadsökningar. I några fall har förändrade boende- och vårdformer medfört väldigt stora kostnadsökningar. Sektor social omsorg Sektorns centrala medel visar en negativ avvikelse som kan förklaras med en ökad mängd ansökningar om bostadsanpassning. Där finns flera ärenden som är eller kan komma att bli kostsamma. Prognosen för färdtjänst har försämrats något. Dessutom tillkommer högre IT kostnader. Placeringar ger ett större underskott som främst kan förklaras med ökade kostnader för institutionsplaceringar av missbrukare. De tkr som avsattes för tillkommande placeringar i förra prognosen har nu förbrukats. Detta är en verksamhet där ett tillkommande beslut kan medföra stora kostnader. Äldreomsorg uppvisar ett stort underskott. På centrala delar finns ett större överskott som ska finansiera hemtjänstens underskott samt kommande kostnader för utökning av chefsorganisationen och kostnader för utökad biståndshandläggarorganisation. För att förbättra resultatet kommer sektorn att vara återhållsam med tilldelade projektmedel. Hemsjukvården har markant fler patienter än vad som utgjort underlag för skatteväxling. Detta i kombination med fördröjningen av den centrala hjälpmedelsupphandlingen gör att kostnaderna blir högre än budgeterat. Personalpoolen visar ett negativt resultat till följd av kostnader för ett personalärende. Inom hemtjänsten orsakas underskott av svårigheter att anpassa scheman och planering av brukartid. Anpassningen till minskade volymer sker inte lika snabbt som volymminskningen. Den ramjustering som sektorn fått 2014 har minskat ramen för hemtjänsten. Det befarade underskottet är dock i nivå med tidigare m~öé=rr=çñ=sp m~öé=rs=çñ=sq

57 prognos. På särskilt boende visar ett chefsområde större underskott, även där föreligger ett fortsatt behov av att arbeta med optimering av schema. Inom sjuksköterskeorganisationen har det varit svårt att rekrytera vikarier vilket medfört att sommarens kostnader blivit avsevärt högre än förra året. Detta leder till en försämrad prognos. Särskild omsorg visar ett överskott eftersom volymökningen inte beräknas bli lika stor som budgeterat. Överskottets storlek påverkas negativt av kostnader för förändrad organisation och ett personalärende. En köpt plats har omförhandlats vilket medfört mer än fördubblade kostnader. Retroaktiva kostnader för 2013 påverkar också negativt. Befarade kommande kostnader för en brukare inom gruppbostad påverkar även det prognosen. Från och med 2014 ska omsorgsresor finansieras inom resursfördelningen för särskild omsorg. Sektor bildning och kultur Prognosen för sektorns administration visar på ett överskott på 1,3 mkr vilket kommer av att potten för lönerevisionen inte förbrukades i sin helhet. Samt att budgeterad sektors buffert för oförutsedda kostnader inte har förbrukats. Myndighetskontorets prognos visar på ett underskott på 7,1 mkr varav huvuddelen kommer av höga kostnader för försörjningsstödet. Även kostnader för projektet Kom+ har överstigit avsatt budget, satsningen ska dock ge längre kostnader för försörjningsstöd under Något högre intäkter och minskade verksamhetskostnader bidrar även till att sänka Myndighetskontorets underskott. FAME:s prognos visar ett underskott på 500 tkr då den översyn av personalbehovet och interndebitering som pågår ännu inte är fullt genomförd. Övergången till FAME innebar en verksamhetsförändring som påverkade åtgärdsarbetet då behovsbilden är något förändrad. Hur stor del av åtgärderna som hinner genomföras inom innevarande budgetår är i nuläget oklart. Gymnasieverksamhetens prognos visar på ett underskott på 5,6 mkr som i sin helhet ligger på kommunens egna gymnasieskola. Den externa gymnasieverksamheten uppvisar ingen avvikelse gentemot budget. Underskottet härleds till minskat antal elever och hemtagning av elever till den egna gymnasiesärskolan. Det överlag minskade elevantalet medför att personal och lokalkostnader får en större inverkan på resultatet i förhållande till budget. Även flytten till Bildningen har medfört extra kostnader för gymnasieskola genom högre hyreskostnader som en följd av lång kontraktstid vilket medför att besparingen infaller Vuxenutbildningens prognos visar ett underskott på 400 tkr efter översynen av personalfördelningen mellan gymnasiet och vuxenutbildningen. Effekten av vidare åtgärder i verksamhetsutbudet är i dagsläget oklart och behovet av SFI har ökats något m~öé=rs=çñ=sp m~öé=rt=çñ=sq

58 under det innevarande året. Bibliotekets prognos visar på ett underskott på en 240 tkr vilket härleds till extra kostnader i samband med flytten till Bildningen. Sektor samhällsbyggnad Sektor Samhällsbyggnad prognostiserar ett underskott på 860 tkr. Vid tertialrapporten beräknades underskottet uppgå till tkr. Två orsaker till minskningen är att lokalvårdsenheten fått en budgetökning med cirka 450 tkr samt att sektorns avsatta medel för löneökningar blev lägre än 2,5 %, vilket genererar ett överskott på 500 tkr. Dessutom har vakanta tjänster visat sig bli långvarigare än tidigare prognosticerat. Miljöenheten prognostiserar ett överskott med 50 tkr. Det förekommer positiva avvikelser både på intäkts- respektive kostnadssidan. Kost-och måltidsenheten redovisar ett kalkylerat underskott med 350 tkr. Inom måltidenheten ingår även vaktmästare samt hantering av post. Då kost- och måltidsverksamheten tillsammans med andra enheter ännu inte funnit en komplett modell för hur kostnaderna ska fördelas gjordes en uppskattning. Detta förutsatte bland annat förändringar inom sektorn Barn och Ungdom. Detta har dock ännu ej skett. Priset kan, med facit i hand, anses vara för lågt satt. Underskottet beror inte på att kostnaderna dramatiskt ökat för denna verksamhet utan diskussionen kretsar kring hur mycket verksamheten ska få kosta. Lokalvårdsenheten visar ett underskott som uppgår till 775 tkr. Detta är hänförligt till lokalvård inom hemtjänsten. Enheten hade redan förra året ett stort underskott vilket förmodas växa under år En separat skrivelse kommer att sammanställas för att tydligare beskriva situationen. En preliminär budget för växel samt poolbilar har förts över till sektor Utveckling och Service. Räddningstjänsten visar ett underskott på 325 tkr. Detta beror på en beräknad reaförlust inklusive kostnader kring försäljningen av två fordon på cirka 500 tkr. Enheten förväntas dock ha högre intäkter än budgeterat, vilket resulterar i att underskottet landar på 325 tkr. Samhällsplaneringsenheten visar ett överskott på 1,2 mkr. I jämförelse antas lönekostnaderna bli lägre än budgeterat på grund av vakanser. Behov av externa konsulter minskar dock detta något. Dessutom är de löneökningar som ej delats ut lagda centralt på denna enhet. Utfallet blev cirka 500 tkr lägre än budgeterat. Verksamheten BRÅ visar ett överskott med cirka 280 tkr. Det beror på att kommunen under året löst hanteringen internt. Medel för värdegrundsarbete antas ej nyttjas till fullo under året vilket bidrar cirka 250 tkr. En negativ post är att kommunen inte erhåller budgeterat belopp om 300 tkr avseende ledningsrätt. Transportenheten visar ett underskott med 660 tkr. Detta främst för att m~öé=rt=çñ=sp m~öé=ru=çñ=sq

59 trafikvolymen minskat kraftigt. Delvis på grund av att trafik flyttats till annan entreprenör. Genom denna åtgärd kunde kommunen som helhet minska sina kostnader. En annan orsak är att överenskommelsen med Transportenheten har fortsatt, trots förändrade förutsättningar i avvaktan på ny upphandling. Den nya upphandlingen är genomförd och startar den 1 juli Konsekvenserna av upphandlingen för Transportenheten samt Finspångs kommun är ej ännu analyserade och därför inte medräknade i prognosen. Sektor utveckling och service Sektor Utveckling och Service prognostiserar vid delårsbokslutet 2014 med ett överskott som uppgår till 3,2 mkr. Det är cirka 1,1 mkr mer än vad vi kalkylerade med vid tertialrapporten. Orsaken är att vi förväntar oss att de förvaltade fastigheterna kommer att redovisa ett bättre resultat. Administrativa avdelningen kalkylerar med ett överskott som uppgår till 700 tkr. Merparten, cirka 595 tkr avser växeln. Växelns överskott beror på ledigt investeringsutrymme samt ökade intäkter. Återstoden av överskottet inom avdelningen beror till stor del på lägre lönekostnader till följd av vakant tjänst samt föräldraledig personal. Förvaltade fastigheter visar vid delårsbokslutet en prognos som visar ett överskott med 2,5 mkr. Cirka 1,9 mkr av överskottet beror på att kapitalkostnaderna blir lägre än budgeterat. Övergripande Skatteintäkterna beräknas bli 5 mkr högre än beräknat. Ökade pensionskostnader på 5,8 mkr gör att nettot på finansenheten beräknas bli ca 400 tkr. Vad gäller de kommungemensamma kostnaderna beräknas överskottet bli ca 9 mkr. Detta beror dels på att avskrivningarna beräknas bli lägre än budgeterat samt att utvecklingspotten inte att utnyttjas fullt ut. Ekonomiavdelningen har tagit fram en mall för analys av kostnader, intäkter och budgetförändringar på enhetsnivå. Analysen ska göras i direkt anslutning till delårsbokslutet och ska redovisas till kommunens ledningsgrupp. Kommunstyrelsen kommer att få ett sammandrag av analysen. I - Budgetföljsamhet : Budgetavvikelse <0,5 procent Redovisas i samband med årsbokslutet. m~öé=ru=çñ=sp m~öé=rv=çñ=sq

60 I - Prognossäkerhet : Differens prognos-utfall <0,5 procent Redovisas i samband med årsbokslutet. Mål Hållbar ekonomisk utveckling Måluppfyllelse Prognosen för årets resultat uppgår till -8 mkr, en negativ avvikelse med 32 mkr. Detta är inte en hållbar ekonomisk utveckling för kommunen. Åtgärder måste göras under hösten för att förhindra ett underskott i kommunens resultat. Varje enhet som prognostiserar ett underskott måste ta fram åtgärder för att minimera detta. Arbetet med åtgärdsplaner har påbörjats och kommer att redovisas i samband med delårsrapporten. I - Årets resultat i förhållande till skatter och statsbidrag : 2 procent I - Soliditet inklusive pensionsskuld ska vara positiv : Större än 0 procent m~öé=rv=çñ=sp m~öé=sm=çñ=sq

61 Mål God ekonomisk hushållning Måluppfyllelse God ekonomisk hushållning uppnås när ekonomin är i balans samtidigt som verksamheten håller en god kvalitet. I prognosen framgår tydligt att vi inte har en ekonomi i balans. Vi har fortsatta problem inom IFO-området, gymnasieskolan och äldreomsorgen. Som framgår i rapporteringen pågår en del större förändringsprojekt för att komma till rätta med de ekonomiska problem men varje enhet kan bidra, även de som inte prognostiserar underskott. Kvaliteten på verksamheten bedöms bland annat utifrån enkäter och Kommunens kvalitet i korthet. Kvaliteten på våra verksamheter varierar, det går inte att säga att vi har en genomgående god kvalitet. Det finns dock ingen verksamhet som utmärker sig som direkt dålig. Det finns en rad förbättringsområden som kommenteras på andra ställen i styrkortsrapporteringen. Fokus har de senaste åren varit att få balans i ekonomin, detta har delvis skett på bekostnad av utvecklingen av mjukare värden som kundfokus, värdegrund och kvalitet. Framåt finns dock utrymme att ägna mera uppmärksamhet åt just dessa värden. I - Hållbar ekonomisk utveckling = Ekonomisk kontroll + Verksamheternas resultat Se målet Hållbar ekonomisk utveckling : Bedöms i samband med årsredovisning Mål Effektivt resursutnyttjande Måluppfyllelse I och med start av Finspångs Arbetsmarknadsenhet (FAME) skapas ett effektivare flöde i hela processen från försörjningsstöd till egen försörjning. Tillsammans med Kom+satsningen där försörjningsstödstagare anställs på bidragsanställningar under ett år förväntas kostnaderna för försörjningsstöd minska på sikt. Samverkan mellan Vuxenutbildningen och gymnasieskolan har även under 2014 lett till ett effektivare resursutnyttjande. Sektor social omsorg arbetar med att förändra biståndsbedömningen och att styra bemanning med en m~öé=sm=çñ=sp m~öé=sn=çñ=sq

62 effektivare schemaläggning. Sektor utveckling och service driver frågor kring kompetensutveckling av chefer och administratörer och förbättrad service och tillgänglighet. Trots alla dessa åtgärder ser man få förbättringar bland de indikatorer som är kopplade till målen. Kostnaden för hemtjänst ligger klart under jämförbara kommuner och kostnaden för bostad med särskild service inom LSS har minskat. Resultaten för indikatorerna som är kopplade till målet är i samtliga fall hämtade från 2013 års redovisning. I - Kostnad per betygspoäng : Ska minska I - Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram : Ska minska från kr Mäts genom Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) Kostnad i förhållande till andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram, kr/elev. m~öé=sn=çñ=sp m~öé=so=çñ=sq

63 I - Andel ungdomar inte återaktualiserade ett år efter avslutad insats/utredning : Ska öka Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) I - Kostnad per brukare på särskilt boende : Ska ligga i nivå med varuproducerande kommuner Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) I - Kostnad per brukare inom hemtjänst : Ska ligga i nivå med varuproducerande Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) I - Kostnad per brukare inom bostad med särskild service (LSS) : Ska ligga i nivå med varuproducerande kommuner Mäts genom: Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) m~öé=so=çñ=sp m~öé=sp=çñ=sq

64 I - Kostnad per brukare inom daglig verksamhet (LSS) : Ska ligga i nivå med varuproducerande kommuner I - Kostnaden för öppna insatser, institutionsvård och familjehemsvård : Ska ligga i nivå med varuproducerande kommuner m~öé=sp=çñ=sp m~öé=sq=çñ=sq

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69 Finansiella rapporter 2003 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Förändring av eget 68 Kassaflödesanalys 69 Redovisningsprinciper och noter 70 65 Resultaträkning Mkr 2003 2002 2003 2002 Hyresintäkter Not

Läs mer

Delårsrapport 2006. januari - augusti

Delårsrapport 2006. januari - augusti Delårsrapport 2006 januari - augusti VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 31 augusti 2006 Periodens resultat + 135 Mkr Prognostiserat helårsresultat + 99 Mkr Realisationsvinst vid försäljning av Centrumfastigheterna

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen.

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen. Årsredovisning 2008 556447-6140 Verksamhet Bolaget är helägt dotterbolag till Unikaboxen AB org nr 556320-8452 med säte i Stockholm, och utgör moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Mark och

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Solrosen Fastighetsförvaltning HB avger härmed årsredovisning för 2013, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Verksamhet Bolagets verksamhet består

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8)

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Delårsrapport 2005 Lansering av ny hemsida och marknadsstödsystem under sommaren 2005 (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2009 Årsredovisning för BTH Bygg AB 556447-6140 Styrelsen och verkställande direktören för BTH BYGG AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet

Läs mer

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Untitled Document Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Den positiva utvecklingen för den svenska delen av The Empire fortsätter. Kraftfulla åtgärder har satts in för att få det finska

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Resultaträkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 8 077 988 7 573 717 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport Q1 2012 Happy minds make happy people Väsentliga händelser under första kvartalet 2012 Under det första kvartalet har H1 startat sitt utökade samarbete med Homeenter

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

NOTER (Mkr) Region Skåne Koncernen Region Skåne till resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 2004 2003 2003

NOTER (Mkr) Region Skåne Koncernen Region Skåne till resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 2004 2003 2003 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Bidrag för läkemedelsförmånen öppen vård 2 551 2 438 2 438 Patientavgifter hälso- och sjukvård 377 350 336 Patientavgifter tandvård 353 332 332 Försäljning av hälso- och sjukvård/tandvård

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer