Utvärdering av FIA projektet Slutrapport. Maj 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av FIA projektet Slutrapport. Maj 2008"

Transkript

1 SÖERTÄLJE KOMMUN.. Social och Arbetsmarknadskontoret U Utredarstaben Nadja Bogestam Tel SÖf)I-""T\L~~ KOMMUN t, ~ /! _ 'sen ---i '" 8 LJr.r t..,f Utvärdering av FIA projektet Slutrapport Maj 2008 Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org.nummer Södertälje E-postadress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING BAKGRUN UPPRAG ARBETSMARKNAS INSATSER INOM RAMEN FÖR FIA PROJEKTET ELTAGARFLÖE ~ETO RESULTAT SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTER TILL ELTAGARNA BESKRJVNING AV ELTAGARNA RESULTAT AV BRUKARUNERSÖKNING UPPFÖLJNING AV SYSSELSÄTINING OCH FÖRSÖRJNING SEX MÅNAER EFTER!I.VSLUT INTERVJUER ME PERSONER SOM HAR ARBETAT ME FIAs ELTAGARE SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV SLUTSATS/ANALYS BILAGOR ENKÄT: BRUKARUNERSÖKNING-FIA ELTAGARNAS UPPFATTNING OM HUR INSATSEN HAR GENOMFÖRTS (EXEMPEL: KLIV1) FÖRSÄTTSBLA TILL UPPFÖLJNING EFTER SEX MÅNAER ENKÄT: UPPFÖLJNING AV ELTAGARNA I FLER I ARBETE SEX MÅNAER EFTER AVSLUT

3 Sammanfattning et kommungemensamma projektet Fler i arbete (FIA), med mål att få ner kommunens försörjningsstödstagande, har pågått sedan maj 2005 till och med december Under FIA projektets första år anställdes 95 kommunala visstidsanställda utvidgades projektet då Klivet, Plusjobb och utbildningssatsningarna Personlig assistent, Yrkesspåret och Bastas Yesutbildning kom att ingå, totalt 737 deltagare. Under 2007 tillkom ytterligare 480 deltagare. Totalt har alltså l 312 individer ingått i projektet, varav 737 deltagit i Klivet. Utvärderingen visar att deltagarna är mycket nöjda med projektet och de sätt insatserna har genomförts på. Speciellt positivt inställda är deltagarna till personalens tillgänglighet, bemötande, handledning och kunnighet. eltagarna hade dock önskat sig mer och bättre information kring insatserna och dess syfte innan de började, samt att möjligheterna till delaktighet och inflytande över insatsernas utformning hade varit större. Emellertid är dessa insatser och dess innehåll många gånger inte fria val utan ett krav för att få erhålla försörjningsstöd. Kvinnorna är över lag mer positiva än männen, framför allt tycks männen haft större förväntningar på insatserna. et har skett en viss förbättring över tid gällande information och introduktion samt jämställdhet mellan könen. Fler uppvisar också en positiv framtidstro till arbete. Nästan hälften av de svarande uppger att de ämnar arbeta eller studera direkt efter avslut och efter sex månader är 63 procent i arbete eller studier. Arbetslösheten uppgår till 24 procent. Övriga deltagare deltar i arbetsmarknadsinsatser, är föräldralediga, sjukskrivna, har pension/förtidspension eller liknande. Sex månader efter insatsen har 83 procent av deltagarna egen försörjning (inte försörjningsstöd), 45 procent har som huvudsaklig försörjning lön, 12 procent studiemedel och 13 procent a-kassa. Övriga har försörjning som föräldrapenning, sjukpenning, sjukpenning eller pension/förtidspension. Bidragsberoendet efter sex månader uppgår till 17 procent. Från 2005 till 2007 har andelen som fullföljt deltagandet minskat med 7 procent. Framför allt är det fler som hoppat av på grund av personliga problem där siffran stigit från Il till 20 procent. Sysselsättning som arbete eller studier har minskat men andelen med fast anställning och heltidstjänster har ökat. et är också fler som anser att insatsen har bidragit till en förbättrad livssituation. Ett par förbättringsåtgärder lyfts fram i rapporten: Mer och bättre information om insatsernas syfte om mål Mer motivationsarbete för att minska antalet avhopp på Klivet Fler praktikplatser med resurser att ta emot ungdomar som behöver mycket stöd Se över Klivets målgrupp Fler praktikplatser till utbildningssatsningarna Mer motivation och språkkunskaper bland deltagare som skall ut på praktik Tydligare information till blivande praktikanter gällande syfte, ansvar och krav Handledning och tid avsatt för praktikanterna ute på arbetsplatserna Jämfört med ordinarie arbetsmarknadsinsatser i Södertälje Kommun, där 36 procent går vidare till egen försörjning, är FIA projektet en mycket lyckat satsning där många deltagare tagit sig ut i arbete eller studier och blivit självförsörjande. essa målgrupper skiljer sig dock åt sett hur "nära" arbetsmarknaden de befinner sig. Totalt sett har den öppna arbetslöshetsnivån sänkts och bidragsberoendet minskat och detta har främst skett bland unga vuxna då Klivet haft störst andel deltagare i projektet. 2

4 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i maj 2005 att ett kommungemensamt projekt - Fler i arbete (FIA) - skulle startas för att minska beroendet av försörjningsstöd och få ned kostnaderna för försörjningsstöd. En av de viktigaste grunderna för projektet handlar om en utökad och intensifierad sanwerkan mellan kommunorganisationen, Telgekoncernen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och näringslivet, för att aktivt skapa möjlighet till ökad sysselsättning och egenförsörjning för invånarna. Projektet har pågått från augusti 2005 till och med december e insatser som ingår i projektet är KVA och Plusjobb med syfte att ge arbetslivserfarenhet, Klivet som erbjuder en rad olika aktiviteter till arbetslösa ungdomar samt olika utbildningssatsningar som framför allt riktar sig till flyktingar efter introduktionen och personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Syftet med utvärderingen är att dokumentera resultat, synliggöra eventuella samband och effekter samt fungera som underlag för spridning av goda exempel. Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade vid starten att uppföljningen av det kommungemensamma projektet Fler i arbete ska omfatta: 1. eltagarens uppfattning om hur insatsen genomförts. 2. eltagarens uppfattning om insatsen bidragit till hans/hennes möjligheter till egen försörjning. 3. Uppföljning av sysselsättning minst 6 mån efter avslutad insats. 4. Uppföljning av försörjning minst 6 mån efter avslutad insats. 5. Uppföljning av hur arbetsplatser som svarat för praktik-/arbetsplatser projektet, uppfattar att insatsen genomförts Arbetsmarknadsinsatser inom ramen för FIA projektet Kommunala visstidsanställningar (KVA), har till syfte är att öka anställningsbarheten genom att erbjuda möjlighet till arbetslivserfarenhet och förankring på arbetsmarknaden samt tillgodose kommunens och övriga arbetsgivares framtida rekryteringsbehov. Visstidsanställningarna pågår under sex månader. Antalet KVA platser har på senare tid kontinuerligt minskat och inom Arbetslivsnämndens nya ekonomiska ramar finns inte utrymme för KVA platser i den mängd som kunnat erbjudas under projekttiden. En annan aktivitet i FIA-projektet är Plusjobben, som är regeringens satsning för långtidsarbetslösa. Insatsen påbörjades i januari 2006 men stoppades av den nya borgliga alliansen som beslutade att avskaffa plusjobben vilket realiserades i slutet på oktober samma år. et är i första hand arbetssökande från aktivitetsgarantin, utförsäkringshotade och/eller personer med försörjningsstöd som har anvisas till plusjobb vilka löper på två år. etta skall öka anställningsbarheten för de långtidsarbetslösa (minst 24 mån) samt stärka kvalitetsarbetet ute i verksamheterna. Plusjobbarna ingår inte i utvärderingen i denna slutrapport då endast ett fåtal hittills har avslutat sina anställningar. Parallellt med visstidsanställningar och plusjobb ingår olika utbildningssatsningar för att öka deltagarnas anställningsbarhet genom utbildning eller komplettering av tidigare yrkeskompetens. En utbildningssatsning är utbildningen till personlig assistent. I den ingår kunskaper inom ämnesområden som vård och omsorg, funktionshinder, psykologi och arbetsmiljö. eltagarna får orientering i yrkessvenska, träna enkla vårdsituationer samt fåltstudier som personlig assistent. Yrkesspåren är en annan satsning vilken riktar sig till 3

5 flyktingar och invandrare. Syftet är att språkträna och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. I Yrkesspåren ingår SFI (svenska för invandrare) eller SAS (svenska som andraspråk) samtidigt som deltagarna introduceras inom ett yrke där teori varvas med praktil<. Yrkesinriktningarna är barnomsorg, vård och omsorg, lagerarbete och truckförarutbildning samt restaurang och storhushåll. I framtiden är avsikten att arbeta mer fokuserat med de invandrare som läster SFI och har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Basta, den sista utbildningsinsatsen som ingår i projektet, varvar också teori med praktik. en innehåller kurser i gyrnnasieprogrammet, lokala kurser samt praktik på företag. Basta riktar sig till personer som riskerar ett socialt utanförskap och som har svårt att komma in på arbetsmarknaden som långtidsarbetslösa, lågutbildade och personer med särskilda behov. Insatsen ska fungera som ett inträde till arbetsmarknaden med bildning, verktyg och resurser för att klara sig på en allt mer komplex arbetsmarknad. I framtiden vill Basta satsa än mer på yrkesinriktningar som attraherar invandrarkvinnor. Alla ovanstående utbildningssatsningar är tänkta att fortsätta i samma omfattning även inom den närmsta framtiden. Inom ramen för FIA projektet ingår även Klivet, ett projekt med syfte att minska arbetslösheten bland försörjningsstödstagande ungdomar mellan år i Södertälje Kommun. et stmiade som ett statligt storstadssatsningsprojekt år 2003 och fortsatte under åren med ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden. Sedan juli 2007 är Klivet en ordinarie verksamhet. Klivet erbjuder flera olika slag av insatser för att öka ungdomarnas kunskaper, erfarenheter, självkänsla och motivation för att ta sig vidare. Man erbjuder bland annat jobbsökaraktiviteter, kärnämnesstudier, coachning, och yrkesorienterad praktik för att höja ungdomarnas anställningsbarhet. Alla insatser är individuellt anpassade och med ungdomens behov i centrum. Klivet utvärderas och omvärderas kontinuerligt för att se till att målgruppen får de insatser de behöver. etta har lett till ständig förnyelse och nya arbetsformer har utvecklas. För att nå den ökade andel ungdomar med komplexa problem tillkom under våren 2007 ett nytt projekt, Step 4 life. et innebär en utveckling av nuvarande arbetsformer med en bredare samverkan med inblandade aktörer för att fånga upp och stödja ungdomar med bland annat missbruk, psykiatriska och sociala problem. e inblandade aktörerna utgörs främst av Försörjningsstödsenheten, Arbetslivskontoret, Försäkringskassan, mottagningen för unga, Mini Maria, Frigården, BoU och unga funktionshindrade. Projektet finansieras med medel från Samordningsförbundet fram till december et var från början även tänkt att den del av Introduktionsprogrammet, som skulle erbjudas flyktingar som inte fullföljt introduktionsprogrammet och därför hade behov av komplettering, skulle ingå i FIA projektet. å antalet deltagare från verksamheten som kom att ingå i projektet blev betydligt fårre än vad kommunen räknat med, togs beslutet att introduktionsprogrammet inte längre skulle ingå i FIA projektet. Projektets satsningar kommer i varierande omfattning att fortsätta som en del av den ordinarie verksamheten, främst till personer som står längre ifrån arbetsmarknaden. eltagarflöde Under den tid projektet löpt har l 312 deltagare fått möjlighet till olika former av arbetsmarknads- och utbildningsinsatser. et första året ingick endast KVA-anställda, 95 personer. Projektet utvidgades 2006 och flera insatser kom att ingå i projektet och antalet deltagare detta år uppgick till 73 7 deltagare. e nya insatserna var Klivet och utbildningssatsningarna personlig assistent, yrkesspåret samt Bastas Yes-utbildning. Antalet inskrivna KVA-anställda har sedan minskat varje månad på grund av ekonomiska skäl. Totalt tillsattes 208 av de planerade 300 KVA-tjänsterna. Tillsättningen av plusjobbare gick från 4

6 början trögt men innan den nya regeringen satte stop för Plusjobb i oktober 2006 fick kommunen ut de överenskomna 130 platserna. Under 2007 har ett antal KVA platser tillsatts och utbildningssatsningarna Yrkesspåret, Basta och Personlig assistent har fortsatt. Klivets deltagare har totalt utgjort 56 procent av projektets deltagande individer. Tabell 1. eltagarflöde. Insats KVA Plusjobb 130 O Yrkesspåret Basta Personlig assistent Klivet Samtliga insatser

7 Metod Utvärderingen är uppbyggd på flera metoder. För att ta kunskap om deltagarnas synpunkter och erfarenheter kring sin medverkan har två enkätstudier genomförts. En brukarundersökning har kontinuerligt besvaras av FIA-deltagare i slutet av insatsens tid för att få en uppfattning om synpunkter gällande insatsen, genomförande och hur insatsen påverkat möjligheter till egen försörjning. Parallellt har en alu1an typ av enkät skickats hem till samtliga deltagare som avslutat sitt deltagande, eller som skulle ha avslutat sitt deltagande, i någon FIA insats under perioden augusti 2005 till oktober I delu1a ställs frågor om sysselsättning och försörjning sex månader efter avslut. Uppföljning av sysselsättning och försörjning efter sex månader är ett mått för att mäta insatsernas resultat. För att studera eventuella samband har bakgrundsvariabler använts i båda enkäterna så som kön, ålder, familjestatus, etnicitet, tid i Sverige, utbildning och tid i arbetslöshet. Svarsfrekvensen är ofta ett problem vid enkätundersökningar, speciellt då de inte utförs på plats. För att motivera deltagarna har vi bifogat svarskuvert, skickat ut påmilu1else, erbjudit biobiljett vid svar, poängterat anonymiteten samt kontrollerat deltagarnas adresser då många av deltagarna, framför allt ungdomar och ny invandrade personer, har en hög flyttbenägenhet. Ett antal intervjuer via telefon och frågeformulär har gjorts med personal som arbetar på de olika insatserna, samarbetspartners samt arbetsgivare ute på de arbetsplatser som erbjudit kommunala visstidsanställningar. Syftet är att ta fasta på hur dessa uppfattar att insatsen genomförts. Ett resonemang förs även kring insatsernas lönsamhet på sikt genom ett socioekonomiskt perspektiv. et är ett sätt att värdera insatser ur ett långsiktigt och samhällsekonomiskt perspektiv där man värderar vilka effekter och meritvärden insatserna skapar för samhället och dess aktörer. 6

8 Resultat Sammanställning av enkäter till deltagarna Beskrivning av deltagarna Något fler kvinnor än män deltar i FIAs insatser. et är framförallt utbildningen till personlig assistent som är kvinnodominerat då 82 procent utgörs av kvinnor men även inom Yrkesspåret är andelen kvinnor övervägande. Övriga insatser har relativt jämn könsfördelning. Störst andel män, 55 procent, återfinns inom Klivet. Över hälften av FIAs deltagare utgörs av ungdomar vilket beror på att ungdomssatsningen Klivet utgör den allra största insatsen i FIA. Även inom KVA återfinns en stor andel ungdomar under 24 år. en näst största åldersgruppen som deltagit i projektet är mellan år. Yrkesspåret, Basta och personlig assistent har många deltagare i denna åldersgrupp. 16 procent av FIAs deltagare är mellan år och personlig assistent är den insats med flest deltagare i denna åldersgrupp. Personer över 60 år finns endast inom Basta. T ab e 112. KOO on- ocl 1 a"id ersfr or d enmg. l.,, t Kön % Aldersfördelning % FIA~ili!s~ts...'.A c' ',',.,Milo KvinoQf KVA O Personlig assistent O Yrkesspåret O Klivet O Basta Totalt O Knappt hälften av deltagarna är inte gifta. Klivet har störst andel ogifta, medan de f1esta gifta deltagit i Yrkesspåret, och flest skilda i Basta. etta speglar också andel som har barn där Yrkesspårets deltagare dominerar tillsammans med deltagare från personlig assistent. Av dem som har barn bor 80 procent tillsammans med sina barn. 54 procent av deltagarna är födda i Sverige, 5 procent i övriga Europa, 33 procent i Mellan Östern och 7 procent i andra länder. Yrkesspåret, som vänder sig till flyktingar, har 83 procent deltagare födda i Mellan Östern. För övriga insatser är andelen födda i Mellan Östern som följande, Basta 60 procent, KVA 40 procent, Personlig assistent 34 procent och Klivet 18 procent. eltagare inom Personlig assistent och Klivet har stor andel föräldrar födda i Övriga Europa liksom Klivet har en stor andel med föräldrar rådda i Mellan Östern. en största andelen av deltagarna, 57 procent, har gått gymnasium och 21 procent har gått på universitet eller högskola. 2 procent har ingen utbildning alls. Universitet och högskola är vanligast bland flyktingar som deltagit i Yrkesspåret. Nästan hälften, 48 procent, har varit arbetslösa i mer än 3 år innan de påbörjade insatsen i FIA, främst gäller detta dem som deltagit i Personlig assistent eller Yrkesspåret. Bastas deltagare har varit arbetslösa kortast tid innan insatsen. 7

9 Resultat av brukarundersökning Svarsfördelning Svarsfrekvensen för brukarundersökningen som delas ut i samband med avslut uppgår till 51 procent. 361 av 709 avslutade deltagare har besvarat enkäten. Sett till könsfördelningen på de olika insatserna har fler kvinnor än män besvarat enkäten. Tabell 3. Svarsfårdeining brukarundersökning.,- """"",,,,~. "-~...,,>,, ~,,.,~- ", o,. Utsklckade- 'Inkomna ' Svars- Ar eqk~{er,enkäter frekve,rjs'% % % % Ar oklart 8 Summa % Hur insatsen har fungerat eltagarna är mycket positiva till insatsen då hela 87 procent anser att den varit bra eller mycket bra. et är framför allt personalen och trivseln deltagarna ställer sig mest positiva till. e anser att personalens tillgänglighet, bemötande, handledning och kunnighet varit bra eller mycket bra. äremot är de inte lika nöjda med den information de fick innan de började, deras möjlighet till delaktighet och inflytande samt hur insatsen stämde överens med den förväntan de hade innan de började. iagram 1. Insatsens genomförande. 100% - 80% "-= I- 40% ' 20% 'fi-- --,- I--- f--, 0% c c (/) (/) -o (/) <ii <Il.J:: <Il o Qi,2 c c c (/).J:: -o (/) '2.~ <Il <Il c <Il <ii o ~.J:: <Il Qi c ~ > rn g ::> rn III rn O> -o III c O> c O> c <ii c E E -o ~ o c o :o c o 'c.j:: E.2 e 1: 'lil E 'c c 0>2 ~ ~ ~ 'lil c ::> > 'lil 1: <Il g <Il <Il -o <Il ~ ~ o:: iii ~.Q <Il a. :;:; a. a. III (/),~ ie =o c Qi c -o III o ~ <Il ::r: <Il E > 'o eltagarna i Bastas kurser/utbilding är över lag mest positiva till hur insatsen har fungerat, följt av Yrkesspåret, medan KVA -deltagarna är mest missnöjda. Klivet och Basta tycks vara mest nöjda med personalen, särskilt gällande deras bemötande och handledning/stöd. Klivets deltagare är dock minst nöjda med personalens tillgänglighet. eltagare från Personlig assistent tycks vara mest missnöjda med informationen de fick innan de började och anser inte heller att insatsen överrensstämde med den förväntan de hade innan de började. Yrkesspårets förväntningar stämde bäst överens med det insatsen utbjöd. 8

10 Tabell 4. Insatsens genomförande, per insats (%). Personlig Yrkes- KVA assistent spåret Klivet Basta Information Introduktion Personalens tillgänglighet Personalens bemötande Handledning/stöd Personalens kunnighet elaktighet och inflytande Overrensstämmelse med förväntan Trivsel Männen är mer negativa än kvinnorna, framför allt tycks de ha haft större förväntningar. Även introduktionen, personalens kunnighet samt delaktighet och inflytande är de i större omfattning negativa till. Jämställdhet Bland de svarande anser 93 procent att det är jämställt mellan könen. Något färre, 90 procent, anser att det råder etnisk jämställdhet. Mest negativa till uppfattningen om jämställdhet mellan könen är deltagare från KVA följt av Klivet och mest negativa till dcn etniska jämställdheten är deltagare från personlig assistent följt av Yrkesspåret. Kvinnor och män skiljer sig inte åt när det gäller uppfattningen om jämställdhet. Göra efter insatsen slut eltagarnas planer efter insatsens slut varierar. e flesta kommer att söka arbete, men 31 procent uppger att de har ett arbete på gång och 14 procent uppger att de skall studera. et är främst deltagare från Personlig assistent och Klivet som skall arbeta direkt efter avslutad insats. Studier är vanligast bland Yrkesspårets deltagare. Bland KVA deltagarna är det många som väntar på besked om arbete, förmodligen på svar från den arbetsgivare de har sin visstidsanställning hos. Nästan 60 procent av KVA och Bastas deltagare kommer efter insatsens slut att vara arbetssökande. Kön påverkar inte i större utsträckning hur den närmsta framtidsplanen ser ut mer än att kvinnor i högre utsträckning avser att studera. iagram 2. Plan efter avslutad insats. 40% -r % - - -r-'"-",--_ 20% 10% Arbete Studier Väntar på Söka arbete Annat besked om arbete/studier 9

11 Insatsens påverkan på framtida arbete e allra flesta har varit positiva till hur insatsen kommer att påverka deras framtida möjligheter till arbete. 89 procent tror att de kommer ha nytta och användbarhet av vad de lärt sig och 79 procent att det de kunskaper och erfarenheter de fått kommer att ha en positiv inverkan på deras möjlighet till arbete. Mest negativa till nytta och användbarhet är KVA och Klivet, och mest negativa till påverkan på framtida arbete är KVA och Yrkesspåret. Kvinnor är mer positiva än männen gällande dessa frågor. Skillnad över tid et har skett en viss förbättring över tid. eltagarna har blivit mer positiva till informationen de fick före start, till insatsernas introduktion samt till jämställdhet mellan könen. Fler har också en positiv framtidstro gällande arbete. Uppföljning av sysselsättning och försörjning sex månader efter avslut Svarsfördelning Totalt har l 132 enkäter skickats ut till deltagare sex månader efter avslutad insats i FIA. Svarsfrekvensen är 42 procent då 475 enkäter besvarades. Om man räknar med att 116 enkäter returnerades till följd av att ingen avsändare kunde hittas, uppgår svarsfrekvensen till 52 procent. Tabell 5. Svarsfördelning av enkät sex månader efter avslutad insats ".', Uts.kickade Ink;omn-a Ater Sva~frekver:1s Ar en~~ter elikåter o,t... ~V'sänd~r~ ~y'ars;fr."~~vens % ink! åter avs. %, " % 57% % 40% % 46% Summa % 52% Fullföljandegrad Majoriteten av de svarande, 62 procent, har fullföljt sitt deltagande i insatsen till dess avslut. e insatser där fullföljandet varit relativt lågt är Yrkesspåret med 58 procent avhopp och Klivet med 44 procent avhopp. Yrkesspårets deltagare har istället till stor del börjat studera medan Klivets deltagare fått arbete, inte "fått" gå kvar eller slutat på grund av personliga skäl. Personliga skäl innebär exempelvis hälsoskäl, föräldraledighet, familjeskäl, ekonomi och liknande och uppgår totalt till 15 procent av avhoppen. Även bland KVA deltagarna har många slutat på grund av arbete, att de inte fick vara kvar eller av personliga skäl. e största orsakerna till avhopp är likväl arbete eller studier, totalt 73 procent. eltagarnas uppfattning om insatsens påverkan på möjligheter till arbete en största andelen, 49 procent, anser att insatsen har inneburit ökade möjligheter till arbete. Framför allt är det deltagare från utbildningsinsatserna Personlig assistent och Basta som upplever detta. eltagare i Yrkesspåret och Klivet anser att möjligheterna till arbete är oförändrade medan en stor andel av Yrkesspårets deltagare är tveksamma till hur insatsen påverkat deras möjligheter till arbete. Större andel män än kvinnor anser att det lett till ökade möjligheter. et är framförallt deltagare födda i Sverige och Övriga länder (ej Europa eller Mellan Östern) som anser att möjligheterna är oförändrade. 10

12 Tbll6J a e e tagarnas upp attnmg om lnsa 15ens mver kan pa mol.. T 19l h et e r till arbete. Insats Ökade Oförändrade Osäker Totalt KVA 56% 16% 28% 100% Personlig assistent 73% 6% 21% 100% Yrkesspåret 38% 28% 34% 100% Klivet 45% 30% 25% 100% Basta 75% 0% 25% 100% Totalt 49% 25% 26% 100% Erfarenheter av deltagandet Nedan föuer ett antal påståenden där deltagarna fått markera ett eller flera alternativ de anser vara erfarenheter deltagandet har bidragit till. enna fråga fanns med både i enkäten som besvarades vid avslut och i den som skickades ut sex månader efter avslut, varför svaren kan jämföras med varandra. et behöver emellertid inte vara samma personer som besvarat den första enkäten som besvarat den andra. Resultatet visar att uppfattningarna om vilka erfarenheter insatsen har bidragit till är ungefär samma vid avslut som efter sex månader, men att andelen erfarenheter är lägre efter sex månader. Ökad motivation till arbete, ökad arbetslivserfarenhet, ökat självförtroende, ökad kunskap om arbetslivet och ökad möjlighet till arbete är de vanligaste erfarenheterna som uppges. Erfarenheter till följd av deltagandet är inte särskilt utbrett bland Bastas deltagare medan Klivet, följt av Yrkesspåret, uppger flest. KVAs deltagare uppger flest erfarenheter även efter sex månader. iagram 3. Erfarenheter vid avslut samt sex månader efter avslut., Vid a~lut _ Efter 6 mån I ----J 40% ""-...,;...,,-c-- 30% 20%..h-+-~ 10%.. Sysselsättning efter sex månader Andel svarande som är i arbete eller studier sex månader efter avslutad FIA insats uppgår till 63 procent, varav 49 procent arbetar och 14 procent studerar. Arbetslösheten uppgår till 24 procent medan övriga deltagare uppger andra sysselsättningar så som arbetsmarknadsinsats, 11

13 föräldraledighet, sjukskrivning, pension/förtidspension och liknande. Av de yrkesverksamma är 68 procent heltidsarbetande, emellertid har endast 39 procent fast anställning. Egen företagare uppgår till 4 procent. iagram 4. Sysselsättning sex månader efter avslut. 50%1 49% 40% -y 30% ':: 20% -, ~ 24% 14% 13% ~~. ~_o-_--.l------"'--_~. Arbete Studier Arbetslös Annat et är framförallt deltagare från Personlig assistent och Basta som yrkesarbetar efter sex månader. Studier är vanligast bland Yrkesspårets deltagare och arbetslöshet bland KVAs deltagare. Klivet har flest heltidsarbetande medan fast anställning är vanligast bland deltagare från personlig assistent. Egen företagande återfinns endast inom insatserna Yrkesspåret och Klivet med 14 respektive 5 procent. Tabell 7. Sysselsättning sex månader efter avslut, per insats. Huvudsaklig sysselsättning idag Arbete Studier Arbetslös Annat KVA 44% 11% 32% 13% Personlig assistent 84% 3% 3% 11% Yrkesspåret 47% 26% 23% 4% Klivet 45% 14% 23% 17% Basta 80% 0% 20% 0% Män yrkesarbetar i större utsträckning än kvinnor, liksom arbetar heltid och har en fast anställning. Studier domineras av kvinnor medan arbetslöshet inte varierar nämnvärt med kön. Ålder har viss betydelse för sysselsättning. Ju äldre deltagaren är, desto troligare är det att han/hon har arbete som huvudsaklig sysselsättning. Födelseiand har viss betydelse. Arbete är något vanligare bland svarande födda i Övriga Europa och Mellan Östern. Fast anställning är mest förekommande bland deltagare födda utanför Europa och Mellan Östern och tidsbegränsad anställning bland deltagare födda i Mellan Östern. Arbetslöshet och studier är vanligast bland deltagare utan utbildning medan deltagare med examen (inte år i studier, där syns inget samband) har störst andel yrkesverksamma. eltagare som fullföljt sitt deltagande har en något högre andel arbetslösa efter sex månader jämfört med deltagare som hoppat av i förtid. etta beror förmodligen på att de flesta som 12

14 hoppat av gjort det på grund av arbete och att stödet inte är tillräckligt till de individer som blir kvar och har komplexa problem. Försörjning efter sex månader Sex månader efter insatsens slut har 83 procent av FIA deltagarna egen försörjning (inte försörjningsstöd). en största andelen, 45 procent, har lön som huvudsaklig försörjning medan 12 procent har studiemedel och 13 procent har a-kassa. Övriga har annan försörjning såsom föräldrapenning, sjukpenning eller pension/förtidspension. Försörjningsstödstagare uppgår till 17 procent. Av dem som var bidragsberoende när insatsen startade har 72 procent egen försörjning sex månader efter insatsens slut och är alltså inte längre beroende av försörjningsstöd. iagram 5. Försörjning sex månader efter avslut. 50% -if5uic"o % 30% % 13% 12% 10% ---, Lön Studiemedel Försörjnings- A-kassa Annat stöd Bidragsberoendet har minskat mest bland Yrkesspårets deltagare följt av Klivet. Klivets deltagare är emellertid den insats som har störst andel försörjningsstödstagare efter sex månader. Bland KVA och Yrkesspårets deltagare är lön den minst förekommande försörjningsformen. KVA har stor andel med a-kassa och Yrkesspåret stor andel som lever på studiemedel. Efter sex månader är lön som försörjningsform mest förekommande bland deltagare från Personlig assistent och Basta. Tabell 8. Försörjning sex månader efter avslut, per insats. Huvudsaklig inkomst efter sex månader Studie- Försörjn.- Lön medel stöd A-kassa Annat 'r0ja 36% 6% 9% 32% 17% Personlig assistent 77% 8% 3% 3% 10% Yrkesspåret 38% 31% 19% 6% 6% Klivet 46% 11% 22% 9% 12% Basta 80% 0% 0% 0% 20% Huvudsaklig försörjning innan insatsen tycks ha varit relativt lika för män och kvinnor. Efter sex månader har dock en betydligt större andel män lön som huvudsaklig inkomstkälla liksom a-kassa. Kvinnor har istället större andel med studiemedel samt annan försörjning, vilket rimligtvis tills stor del utgörs av föräldrapenning. 13

15 eltagare från Mellan Östern är minst förekommande bland deltagare med lön som huvudsaklig försörjningsform och studiemedel är vanligast bland deltagare födda i Mellan Östern och Övriga länder. eltagare födda i Sverige har störst andel försöijningsstödstagare efter sex månader, medan den lägsta andelen finns bland deltagare födda utanför Europa och Mellan Östern. Livssituation Majoriteten av de svarande anser att insatsen har bidragit till en förbättrad livssituation. 21 procent anser att livssituationen förbättrats i hög grad och 49 procent att den till viss del förbättrats. et är främst deltagare som idag arbetar som är positiva till insatsens inflytande/påverkan på livssituationen medan studerande och arbetslösa är mer negativa. eltagare från Personlig assistent är mest positiva, följt av KVA och Basta, medan Klivets deltagare är mest negativa. Kvinnor är över lag mer positiva än männen. iagram 6. eltagarnas livssituation. r - l I Ja, i hög grad. :II Ja, till viss del! io Ingen skillnad 1 '---'----- I 49% L Skillnad över tid Studien avser avslutade från 2005 till 2007 och vissa förändringar har skett under denna tid. Andelen som fullföljt deltagandet har minskat. Avhopp på grund av personliga skäl har ökat, medan fårre har hoppat av för att insatsen inte motsvarat de förväntningar man haft. Andelen i arbete och studier har minskat men andelen med fast anställning och heltidstjänster har ökat. Andelen som anser att insatsen har bidragit till en förbättrad livssituation har även den ökat. Intervjuer med personer som har arbetat med FIAs deltagare Klivet Klivets framgång bygger på en rad olika samverkande krafter enligt personalen. et är viktigt att kontinuerligt vara uppdaterad på målgruppens sammansättning för att skapa ett adekvat utbud, att utveckla kunskapen om vilka aktiviteter som fungerar för vilka ungdomar i målgruppen, samt att erbjuda en mångfald av program och aktiviteter utifrån individernas förutsättningar. Blandningen av deltagare har skapat vissa problem. et finns ungdomar med svåra sociala problem i uppväxten och en del har diagnoser, är dyslektiker eller tex. överaktiva. Andra har en mer "vanlig" bakgrund men kan ha misslycktas i skolan, kommer från IV-programmet, saknar fullständigt gymnasiebetyg eller har hål i grundkompetensen. et har därför varit 14

16 viktigt att utgå från den unika individens behov och önskemål när det handlar om arbetsmetoder. Vissa av ungdomarna behöver mycket struktur med tydliga regler och det är inte helt ovanligt att de inte dyker upp när de ska. När det gäller praktikplatser har det ibland varit svårt att hitta arbetsgivare och handledare som förstår och har resurser att ta emot ungdomar som behöver mycket stöd. et behövs därför fler arbetsplatser som kan erbjuda praktik för ungdomar som "inte kan prestera max". Sådana arbetsplatser skall erbjuda arbetsuppgifter, men behöver också ha tid och förmåga till ett större socialt omhändertagande. Vissa strukturella problem har förekommit. Personalgruppen har växt fort, flera chefsbyten har genomförts under projektets gång och det har varit en stor omsättning av personal under vissa perioder. essa arbetsvillkor har enigt personalen periodvis skapat påfrestningar med svårigheter att känna sig som en sammanhållen personalgrupp som arbetar tillsammans mot projektets mål. Klivets samarbetspartners Genom en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (SoL) som trädde i kraft den l januari 1998 fick kommunerna rätt att ställa krav på praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet för ungdomar under 25 år för att ekonomiskt bistånd skall utgå till dessa. Socialsekreterare på kommunens försörjningsstödsenhet anser dock att Klivet saknar ett effektivt närvaro- och dokwnentationssystem. En lösning på problemet i de fall det uppstår "luddighet" med en enskild ungdom, är ett s k trepartssamtal emellan personal från Klivet, ungdomen och socialsekreteraren. Vidare anser socialsekreterarna att Klivet arbetar mer med metoder som utvecklar individen än har fokus på arbetssökande. e anser att man borde ställa högre krav på de ungdomar som står nära arbetsmarknaden. e tycker emellertid att det är bra att det finns ett så varierat utbud av aktiviteter då alla ungdomar inte står särskilt nära arbetsmarknaden, samt att Klivet ger bättre hjälp åt ungdomarna än vad arbetsförmedlingen gör. e allra flesta ungdomar kommer till Klivet via enheten för försörjningsstöd där man ställer som kravatt de samtidigt ska vara inskrivna hos Arbetsförmedlingen för att kvalificera sig för ekonomiskt bistånd. Arbetsförmedlingen anser att olika regelverk och bristande inblick i varandras arbetsmetoder, har medfört en del komplikationer i samarbetet med Klivet. e ser positivt på Klivets insatser för de ungdomar som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden och behöver extra stöd. För dem som står arbetsmarknaden närmare anser dock Arbetsförmedlingen att den egna verksamheten, som innebär ett aktivt arbetssökande, lämpar sig bättre. På Scania uppfattar man samarbetet med Klivet som väl fungerande där den täta kontakten mellan Klivet och företaget varit en förutsättning. Om det uppstår problem med någon deltagare i traineeprogrammet arrangerar man ett möte med Scanias kontaktperson, deltagaren ifråga och en representant från Klivet vilket ofta har löst uppkomna problem. Om problemet kvarstår avslutas deltagaren, men Scania poängterar att de är öppna för "omstarter" och ger gärna personer en andra chans eftersom de är medvetna om att många av deltagarna kommer från en trasslig bakgrund. e uttrycker en stor glädje i att se deltagarna växa, från det nervösa intervjutillfället och de första kritiska dagarna på arbetsplatsen, till att de träder in i en säker yrkesroll. I framtiden önskar Scania fortsätta samarbetet med Klivet och tar gärna emot fler ungdomar. 15

17 Basta Personalen på Basta anser att utbildningen leder till en gedigen yrkeserfarenhet, stärkt självkänsla och en påbörjad egenrnaktsresa. Särskilt bra har Basta varit får invandrarkvinnor där allt fler går vidare till annan utbildning eller ut i arbete. et är dessa kvinnor på Basta som har gjort den största och mest imponerande resan mot integration i samhället enligt personalen. Ett problem som personalen brottats med har varit tillgången på praktikplatser, framför allt inom plattsättaryrket. et har lösts genom att ordna med interna praktikplatser på Basta som givit deltagarna möjlighet att öva hantverket. Periodvis har detta problem dock skapat frustration hos både elever och personal på Basta. Yrkesspåret Även Yrkesspåret har haft svårt att ordna med bra praktikplatser där deltagarna kunnat praktisera sin svenska. Gruppsammansättningen med SFI och SAS grund har inte heller varit helt optimalt eftersom eleverna är på olika språknivåer och har olika behov. Personalen på Yrkesspåren upplever att eleverna har trivts på kurserna och att de lärt sig mycket. Många som läst vård och barn är emellertid besvikna över att kurserna inte direkt lett till arbete. För att få fast arbete krävs dock barnskötarutbildning/undersköterskeutbildning på gymnasienivå. Arbetsgivare För att ta del av näringslivets syn och erfarenheter kring de kommunala visstidsanställningarna har ett flertal kommunala och privata arbetsgivare intervjuats från bland annat fritidsgårdar, stormarknader, hotell, byggvaruhus och olika bolag i Telgekoncernen. Samtliga intervjuade anser att syftet med KVA är mycket bra. För egen del handlar det om att tillgodose verksamhetens behov och hitta bra resurser, men framförallt poängteras samhällsinsatsen och möjligheten att kunna hjälpa individer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Man vill ge dessa individer en chans att få in en fot på arbetsmarknaden och visa vad de kan. En kommunal visstidsanställning ger inblick i arbetslivet, arbetslivserfarenhet, yrkeskunskap, referenser och ökar anställningsbarheten för den enskilde. e blir medvetna om sina individuella möjligheter och får uppleva en trygg, meningsfull och socialt stimulerande arbetssituation långt bort från passivitet. e som intervjuats anser att de anställda fått bättre självföl1roende, blivit bättre på det svenska språket och över lag vågar prata och kommunicera mer. e har fått lära sig att ta ansvar och lärt sig hur saker och ting fungerar på en arbetsplats, inte minst gällande arbetstider och beteenden. Förväntningarna var att de kommunala visstidsanstälida skulle vara engagerade och visa intresse för arbetet samt på sikt smälta in i det vardagliga arbetet och i personalgruppen. Erfarenheterna skiftar laing KVA. et tycks ha saknats vilja och engagemang bland flera nyanställda och många har haft personliga problem som gått ut över arbetet varför flera har fått sluta. etta har skapat merarbete för arbetsledningen och kollegor och mycket tid, energi och resurser har också gått åt får att lära dem hur en arbetsplats fungerar gällande tider, frånvaro och hur man bör bete sig på en arbetsplats. Språkkunskaperna har varit ett annat problem då många inte kunnat ta till sig den information och de instruktioner som givits. Omfattningen av erbjudande om fortsatt anställning har varierat. Ungefår hälften av de intervjuade anser att de personliga problemen varit alltfår många och att de som anställts haft svårt att anpassa sig till de regler och förhållanden som arbetet kräver och därfår valt att inte erbjuda fortsatt anställning. Gemensamt för dem som trots allt har anställts, är att de har trivts 16

18 och fungerat bra i verksamheten, tagit ansvar samt bevisat att de klarar av de uppdrag som givits. Ungefår hälften av de intervjuade arbetsplatserna kommer inte att ta emot fler personer under liknande former då det tagit för mycket resurser, energi och tid för att få ut ett par som fungerar väl i verksamheten. Andra hälften uppger dock att de är nöjda med samarbetet med Södertälje Kommun och även i fortsättningen kommer att anställa för att erbjuda individer en möjlighet in i arbetslivet och bidra till ett bättre fungerande samhälle. Socioekonomiskt perspektiv All forskning om långvarig arbetslöshet visar på en korrelation med försämrad psykisk hälsa och social isolering. etta påverkar inte bara individen utan också samhället. e kostnader som kommunen lägger ner på åtgärder för att öka sysselsättningen, så som med de insatser som ingår i FIA, lönar sig på sikt med betydande vinster för kommunen och samhället. Ett exempel på detta är Klivet. Ungdomar är en särskilt utsatt grupp och det finns en stor risk för de ungdomar som inte lyckas hitta ett arbete direkt efter att de avslutat gymnasiet att hamna i en varaktig arbetslöshetssituation. Ett socioekonomiskt bokslut för Klivet har arbetats fram för att värdera insatsen ur ett långsiktigt och samhällsekonomiskt perspektiv, samt värdera vilka effekter och meritvärden Klivet skapar för samhället och dess aktörer. Nedan presenteras ett exempel på hur en välfårdskonsumtionskedja för Klivets deltagare kan se ut samt vilka aktörer som berörs. Figur 1. Välfårdskonsumtionskedja för ungdomar i Klivets målgrupp. SJUKSKÖTERSKA ÄKLAGARE KURATOR FÖRVALTARE HANLÄGG FK SKULSANERARE SOCIONOM IFO ARBETSTERAP SJUKGYMNAST SARNMOR KA SSK AVGIFTNING Ungdomar "på glid" ARBETSFÖRMELARE KRONFOG E BOSTASFÖRETAG OMARE BISTANSBEÖM JUKSKÖT BOENESTÖ SKÖT BOENE "---~ SOC BARN/UNGA SOCIONOM BOENESTÖ SUP FÄLTASSISTENT e socioekonomiska beräkningarna visar att försäkringsbolagen är de stora vinnarna på kort sikt medan kommunen framstår som förlorare. etta eftersom kommunen finansierar en stor del av verksamheten samt betalar deltagarnas ekonomiska bistånd. et ekonomiska biståndet skulle dock ändå betalas ut, oberoende av Klivets verksamhet. etta medför att kommunens 17

19 förlust blir missvisande stor, men att de ändå på kort sikt är förlorare grund av finansieringen av verksamheten. sammanganget på Ur ett långsiktigt och investeringsperspektiv är emellertid kommunen en stor vinnare om verksamheten medför att ungdomar kommer i arbete och därmed inte är i behov av ekonomiskt bistånd. Vinsterna består i minskade kostnader för ekonomiskt bistånd, ökade skatteintäkter samt minskad kriminalitet och skadegörelse. Beräkningar visar att en ungdom som till följd av sitt deltagande i Klivet arbetar i 45 år efter deltagandet, i motsats till att vara försörjningsstödstagare, betalar hela Klivets verksamhet under 1 år. Även försäkringsbolagen (ingår i övriga aktörer) gör stora vinster på lång sikt till följd av minskad skadegörelse och fålte stölder, vilket enligt studien nästan en fjärdedel av Klivets deltagare ägnar sig åt, innan de kom till Klivet. Troligt är också att landstinget och försäkringskassans intäkter blir stölte då långvarigt arbetslösa tenderar att belasta dessa aktörer mer. et socioekonomiska bokslutet visar att Klivet, genom sitt arbete med arbetslösa ungdomar och socialt förebyggande arbete, ger mervärde och betydande vinster för samhället och dess aktörer, och på lång sikt även för kommunen. iagram 7. Ackumulerade intäkter över tid, per aktör. Ackumulerade intäkter över tid , , Övriga III Rättsväsendet liii Landstinget... III Kommunen o c:: Företaget o ~ Försäkringskassan III Arbetsförmedling

20 iagram 8. Ackumulerade intäkter över kostnader/produktionsvärde/skatteintäkter. I ACkU~Ulerade intäkter öv: kostnder/produktionsvärde/skatteintäkter r- _..._._-j o Uteblivna skatteint I. Uteblivet prod. varde :: "2 :.:: ~ Uteblivn~kostnader I Ar FIA-projektet e ökade kostnaderna Södertälje Kommun haft för FIA projektet uppgår 2005 till 4,7 Mkr, 2006 till 14,3 Mkr och 2007 till 13,4 Mkr. I dessa kostnader ingår framför allt personalkostnader och lön till de kommunala visstidsanställda deltagarna. 83 procent av projektets deltagare har blivit självförsörjande inom sex månader. etta ger en besparing för kommunen, i form av minskat försörjningsstöd, på ungefär 31,2 Mkr årligen. Kommunens årliga investeringskostnad på FIA ger alltså avkastning redan efter sex månader vilket betyder att även om dessa deltagare går tillbaka till försörjningsstöd efter ett halvår, så har projektet lönat sig. etta trots att inte alla deltagare blir självförsöljande. Utöver detta tillkommer också vinster i form av ökade skatteintäkter och ett mer produktivt Södertälje. 19

21 1. eltagarens uppfattning om hur insatsen genomförts. Hela 87 % av deltagarna anser att insatsen fungerat bra eller mycket bra. Personalens tillgänglighet, bemötande, handledning och kunnighet liksom trivseln är särkilt uppskattat. 2. eltagarens uppfattning om insatsen bidragit till hanslhennes möjligheter till egen försörjning. Vid insatsens slut uppskattar 79 % att insatsen kommer att ha en positiv inverkan på deras möjligheter till arbete och 89 % tror att de kommer att ha nytta och användbarhet av vad de lärt sig. Sex månader efter insatsens slut anser 49 % att insatsen har inneburit ökade möj ligheter till arbete. 3. Uppföl.ining av sysselsättning minst 6 mån efter avslutad insats. Nästan hälften av de svarande uppger att de efter avslut avser att arbeta eller studera. Efter sex månader är 63 % i arbete eller studier. Arbetslösheten uppgår till 24 % och övriga deltagare deltar i arbetsmarknadsinsatser, är föräldralediga, sjukskrivna, har pension/förtidspension eller liknande. 4. Uppföljning av försörjning minst 6 mån efter avslutad insats. Sex månader efter avslut har 83 % av deltagarna har egen försörjning (inte försörjningsstöd). Av dessa har 45 % lön, 12 % studiemedel och 13 % a-kassa och övriga försörjning som föräldrapenning, sjukpenning eller pension/förtidspension. 17 % av deltagarna är fortfarande bidragsberoende. 5. Uppföljning av hur arbetsplatser som svarat för praktik-/arbetsplatser i projektet, uppfattar att insatsen genomförts Erfarenheterna varierar där ungefär hälften av de intervjuade arbetsgivarna är positiva. Viljan att göra en samhällsinsats är stor, och som positivt poängteras de anställdas lärande av hur saker och ting fungerar på en arbetsplats och att de lärt sig ta ansvar. e anser också att de anställda har fått ökade kunskaper i det svenska språket och bättre självförtroende. e negativa erfarenheterna utgörs av anställda deltagares brist på vilja och engagemang, och flera anställda har haft personliga problem som gått ut över arbetet. Bristande språkkunskaper har varit ett annat problem då många inte kunnat ta till sig den information och de instruktioner som givits. 20

22 Slutsats/Analys Olika insatser med olika förutsättningar och mål Sannolikheten att få ett arbete efter avslutad insats är i hög grad beroende av konjunkturläget på arbetsmarknaden. Insatsens resultat måste därefter sättas i relation till målgruppen eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar stort. Skillnader i resultat mellan olika insatser beror även på hur "nära" insatsen och dess målgrupp ligger ett arbete. Utbildningsinsatserna, som arbetar med kompetenshöjande insatser, tycks ha givit bäst utfall. Många flyktingar och invandrare har genom deltagandet i Yrkesspåret tagit sig vidare till studier och bidragsberoendet har minskat mest inom denna grupp. e anser sig fått många bra erfarenheter med sig, men har varit besvikna över att deltagandet inte lett till arbete direkt utan istället till vidare studier. En stor andel av Bastas deltagare har fått arbete, och lön är den huvudsakliga försörjningsformen bland dessa deltagare. Speciellt invandrarkvinnor tycks ha haft nytta av insatsen då de har gjort stora framgångar enligt personalen. eltagarna anser att insatsen lett till ökade möjligheter till arbete men att nyttan och användbarheten av vad de lärt sig är mindre. Utbildningen till personlig assistent har resulterat i en mycket stor andel yrkesarbetande, lön som försörjningsform samt fast anställning är vanligt förekommande. KVA, med syfte att öka anställningsbarheten genom arbetslivserfarenhet, har mest missnöjda deltagare när det gäller nytta och användbarhet av vad de lärt sig samt hur insatsen har påverkat deras framtida möjligheter till arbete. Med tanke på att delma insats har lägst andel i arbete, och flest arbetslösa sex månader efter insats, är detta förstårligt. Många får emellertid a-kassa istället för försörjningsstöd vilket också har varit ett av KVAs syften. Enligt arbetsgivarna verkar det emellertid ha saknats vilja och engagemang att utföra sitt arbete och personliga problem har inte varit ovanligt varför flera har fått sluta. Problem har också uppstått då många visstidsanställda inte hade de språkkunskaper som krävts för att kunna ta till sig den information och de instruktioner som givits. Arbetsgivarna anser dock att de deltagare som fullgjort sitt deltagande har fått inblick i arbetslivet, arbetslivserfarenhet och yrkeskunskap, samt lärt sig ta ansvar och fått förståelse för hur saker och ting fungerar på en arbetsplats. Gemensamt för dem som anställts, är att de har trivts och fungerat bra i verksamheten, tagit ansvar samt bevisat att de klarar av de uppdrag som givits. Många är dock tveksamma till att ta emot fler visstidsanställningar under liknande former, men ungefär hälften av de intervjuade arbetsgivarna vill göra en samhällsinsats och bidra till ett bättre fungerande samhälle trots att de är medvetna om att dessa anställningar är relativt krävande. Många som avslutar Klivet går direkt vidare till arbete. Efter sex månader är andelen emellertid inte lika stor och flera faller tillbaka till bidragsberoende. Andelen med egen försörjning uppgår likväl till 80 procent efter sex månader och heltidsarbete är vanligt bland Klivets yrkesverksamma jämfört med FIAs övriga insatser. Om man tittar på statistiken över bidragsberoende ungdomar visar den att bidragsberoendet i denna grupp har minskat avsevärt jämfört med resten av landet och Södertälje Kommun är nästan nere i samma arbetslöshetssiffror som ungdomsarbetslösheten i Stockholms län. Socialstyrelsen konstaterar i sin lägesrapport Jndivid- och familjeomsorgen 2007 att biståndsmottagandet bland unga vuxna generellt fortfarande är högt som en konsekvens av ungdomarnas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsmarknadsverket minskade arbetsslöheten i åldersgruppen år med drygt 16 procent mellan 2005 och 2006, medan ekonomiskt bistånd endast minskade med cirka 4 procent. et ekonomiska 21

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2013

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2013 RAPPORT 1(10) hetsstöd 2014-02-03 AVN 2014/0033-2 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare 011-15 23 71 Esa Manninen, programansvarig 011-15 21 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Arbetsmarknadsenheten

Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten Bakgrund Fakta Strategi 2019 Hässleholm, 2018-11-15 Den här lägesrapporten är främst avsedd för politiker och tjänstemän inom Hässleholms kommun som vill få en enkel översikt av vad

Läs mer

Presentation av. Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare. Arbetslivsförvaltningen

Presentation av. Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare. Arbetslivsförvaltningen Presentation av Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare Fakta om Borås Stad Folkmängd : 109 880 invånare (2016-12-31) Folkökning: 1 392 (2016) Utrikes födda: 23 290 (2016) Kort om Jobb Borås

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning

Läs mer

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Arbetsmarknads- och integrationsplan Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef

Läs mer

Överföring av personalansvaret för anställda på BEAavtal till Arbetsmarknadsenheten

Överföring av personalansvaret för anställda på BEAavtal till Arbetsmarknadsenheten Överföring av personalansvaret för anställda på BEAavtal till Arbetsmarknadsenheten Bakgrund I maj 2018 hade Hässleholms kommun 135 personer anställda på BEA-avtalet. Anställande chefer på kommunens arbetsställen

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Utvärdering av projekt 30 barnfamiljer

Utvärdering av projekt 30 barnfamiljer Utvärdering av projekt 30 barnfamiljer Cornelia Björk Utredare på FoU i Väst/GR cornelia.bjork@grkom.se Korta fakta om projektet Jan 2015 - feb 2016 Samverkan mellan AFH, Arb-vux och AF 30 deltagare Långvarigt

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Feriejobb för ungdomar sommaren 2018 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

Feriejobb för ungdomar sommaren 2018 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Feriejobb för ungdomar sommaren 2018 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Förord Sedan Sveriges Kommuner och Landsting inledde arbetet med att följa kommunernas och landstingens/regionernas

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadsenheterna

Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadsenheterna Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadsenheterna 1 juni, 2007 i Sunnan, Solna Underlag inför dagen: Beskrivningar av insatser i respektive kommun, sammanställt av projektledarna. Be

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per oktober 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per oktober 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-17 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!

TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kiruna Kommun och Arbetsförmedlingen Kiruna för att få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete och egenförsörjning.

Ett samverkansprojekt mellan Kiruna Kommun och Arbetsförmedlingen Kiruna för att få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete och egenförsörjning. KOM I JOBB Ett samverkansprojekt mellan Kiruna Kommun och Arbetsförmedlingen Kiruna för att få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete och egenförsörjning. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

TIA Till och I Arbete

TIA Till och I Arbete Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner 08 2013-01-08 0480-450134 Verksamhetsrapport Projekt TIA 2012-01-01 2012-12-31 TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Verksamhetsrapport 2014:02

Verksamhetsrapport 2014:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Lättare för unga att få jobb

Lättare för unga att få jobb Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner

Läs mer

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum: Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört en kartläggning om arbetssituationen för socialsekreterare.

Läs mer

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Funktionshinderområdet. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika sätt. Senast,

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Feriejobb för ungdomar sommaren 2017 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER. Feriejobb för ungdomar sommaren

Feriejobb för ungdomar sommaren 2017 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER. Feriejobb för ungdomar sommaren Feriejobb för ungdomar sommaren 2017 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Feriejobb för ungdomar sommaren 2017 1 Förord Sedan Sveriges Kommuner och Landsting inledde arbetet

Läs mer

~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN

~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN ~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-24 27 (35) Ks 132 Dnr KS 0035/2017 Ansökan rörande projekt All In, Europeiska socialfonden Ärendebeskrivning Ansökan

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1 Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 4 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion Motion 2014:5A118Fr, Utökat valideringssystem av klass Nanas 11/12,

Läs mer

Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI. En presentation av resultat och analys

Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI. En presentation av resultat och analys Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI En presentation av resultat och analys 2018-04-25 Syftet med rapporten Att på gruppnivå redovisa fakta och kunskaper om den målgruppen som kodas som arbetslösa

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

KS Ärende 15. Från etablering till anställning

KS Ärende 15. Från etablering till anställning KS Ärende 15 Från etablering till anställning Tjänsteskrivelse 2013-11-21 Handläggare: Stefan Larsson KS 2013.0330 Kommunstyrelsen Från etablering till anställning Sammanfattning Arbetsförmedlingen har

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD Lokala kompetensförsörjningsbehovet: Arbetsförmedlingens kartläggning av målgruppens behov visar att en stor andel av etableringssökande i Sundbybergs

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Deltagares uppfattning om arbetslivsinriktad rehabilitering (Del 1)

Deltagares uppfattning om arbetslivsinriktad rehabilitering (Del 1) Utvärdering Deltagares uppfattning om arbetslivsinriktad rehabilitering (Del 1) Sex projekt om Arbetslivsinriktad rehabilitering som finansierats av Samordningsförbundet i Kalmar län, 2010 Bilaga: Frågeformulär

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Genomförandeprocessen

Genomförandeprocessen 1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L)

Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L) ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L) Mohamad Hassan (L) har väckt en interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa

Läs mer

Kompetenscenter. på vägen till egen försörjning. Malin Goldkuhl, Samordnare Kompetenscenter Hisingen

Kompetenscenter. på vägen till egen försörjning. Malin Goldkuhl, Samordnare Kompetenscenter Hisingen Kompetenscenter på vägen till egen försörjning Malin Goldkuhl, Samordnare Kompetenscenter Hisingen Yrkande 2012-11-14 (S, V, MP) Den nya organisationen ska vara en resurs som utvecklar och erbjuder åtgärder

Läs mer

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Handläggare: Eric Andersson, Arbetsmarknadsenheten, AME Socialnämnden Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Organisation Jobbcentrum ingår i Socialnämndens Arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten hör till

Läs mer