Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2012

Transkript

1 OE 29 SM 1401 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 Financiers and providers within health care, education and social services 2012 I korta drag Offentlig sektor största finansiären inom vård, skola och omsorg Offentlig sektor är inte oväntat den största finansiären inom vård, skola och omsorg, både av den verksamhet som utförs i offentlig regi samt den som utförs i privat regi. Inom utbildningsområdet finansierade offentlig sektor 67 procent av de privata utförarnas verksamhet. Motsvarande inom hälso- och sjukvård var 62 procent, inom omsorgsområdet uppgick andelen till 89 procent Fortsatt ökning av köp av verksamhet Under år 2012 köpte kommunerna verksamhet för 85 miljarder, landstingen för 41 miljarder. Jämfört med året innan har köp av verksamhet ökat med 5 procent, både för kommunerna och landstingen. I förhållande till utvecklingen av de totala bruttokostnaderna så har köp av verksamhet ökat två procentenheter mer än de totala bruttokostnaderna som under samma period ökat med ungefär 3 procent. Antalet sysselsatta fortsätter att öka Antalet sysselsatta inom vård, skola och omsorg ökade under 2012 med personer, vilket är en ökning med 2 procent. Ökningen har skett i samtliga sektorer, men störst har ökningen varit bland de privatägda företagen. Sysselsättningen ökade mest inom omsorgsområdet. Skillnad i utbildningsnivå Inom utbildningsområdet hade kommunerna en högre andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning än vad de privata företagen hade, 69 mot 60 procent. Inom hälso- och sjukvårdsområdet däremot var andelen med eftergymnasial utbildning ungefär lika stor cirka 70 procent. Inom omsorgsområdet hade 27 procent av de sysselsatta inom kommunal sektor eftergymnasial utbildning, medan sysselsatta inom privata företag hade en högre andel med 29 procent. Monica Leonardsson, SCB, tfn monica.leonardsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi OE29SM1401. Utkom den 2 oktober URN:NBN:SE:SCB-2012-OE29SM1401_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 OE 29 SM 1101 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 4 Finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet 5 Finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 5 Köp av verksamhet fortsätter att öka 6 Köp av verksamhet varierar inom landet 7 Goda nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg 9 Antalet sysselsatta fortsätter öka 11 De sysselsattas utbildningsnivå varierar 12 Skillnader i lönenivån ökar mellan sektorerna 13 Utförarregistret Tabeller 14 Teckenförklaring Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 2012, miljoner kronor Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet 2012, miljoner kronor Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 2012, miljoner kronor Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare 2012, miljoner kronor Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser , miljoner kronor 19 6.Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare 2012, miljoner kronor Landstingens köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser , miljoner kronor Landsting och kommuners köp av verksamhet fördelat på län Andel av bruttokostnaden i procent Antal företag, produktions-, förbruknings- och förädlingsvärde efter företagsform 2012, miljoner kronor Nyckeltal i medelvärde för företag inom vård, skola och omsorg, a. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom utbildningsområdet b. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom hälso- och sjukvård c. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom omsorgsområdet d. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom vård, skola och omsorg e. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom tjänstesektorn

3 SCB 3 OE 29 SM Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och kön inom vård, skola och omsorg Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och kön inom vård, skola och omsorg 2000, Antal sysselsatta fördelat på sektor och kön inom vård, skola och omsorg 2000, Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och utbildningsnivå Genomsnittlig månadslön inom vård, skola och omsorg 2012, kronor Antal utförare inom kommunerna per län fördelat på verksamhetsområde Antal utförare per landsting fördelat på verksamhetsområde Fakta om statistiken 37 Detta omfattar statistiken 37 Objekt och population 37 Redovisningsgrupper 37 Definitioner och förklaringar 38 Så görs statistiken 43 Datainsamling 43 Statistikens tillförlitlighet 43 Bra att veta 43 Ekonomisk statistik 43 Utförarregistret 44 In English 45 Summary 45 Financiers and providers in health care, education and social services in 2012: 45 Public sector largest financier within health care, education and social services 45 Purchases of services continue to rise 45 Number of employees also increases 45 Differences in levels of education 45 List of tables 46 List of terms 47

4 SCB 4 OE 29 SM 1101 Statistiken med kommentarer Finansiärer och utförare inom utbildningsområdet Under år 2012 utfördes verksamhet för totalt 333 miljarder 1 inom utbildningsområdet. Det är kommunerna som är de största utförarna inom detta område och ansvarar bland annat för förskola, grundskola och gymnasieskola. De utförde verksamhet för 206 miljarder, en ökning med 4 miljarder sedan året innan. Av de 206 miljarderna finansierades 91 procent genom kommunernas egna medel, främst i form av kommunalskatter och generella statsbidrag. Övriga finansiärer är staten som lämnat ett driftsbidrag på 7 miljarder, samt hushållen som betalat taxor och avgifter för 6 miljarder, varav det mesta var avgifter till förskola och skolbarnomsorg. Efter kommunerna är det staten som är den största utföraren inom utbildningsområdet. Staten ansvarar för universitets- och högskoleutbildning och utförde verksamhet för 59 miljarder, varav 46 miljarder finansierades av staten själv. Övrig finansiering stod bland annat ideella organisationer, hushåll och privata företag för med sammanlagt 7,5 miljarder. De privata utbildningsföretagen, exempelvis företag som driver friskolor, utförde verksamhet för nästan 42 miljarder. Det innebär en ökning med 2 miljarder sedan året innan. Av de 42 miljarderna stod kommunerna för 25 miljarder 2 av finansieringen. En del av de privata företagens verksamhet finansierades av andra privata företag, som till exempel personalutbildningsföretag. Hushållen stod för 9 miljarder av finansieringen och avser bland annat avgifter till trafikskolor och liknande. Sammanlagt stod det offentliga för 67 procent av finansieringen av de privatägda företagens verksamhet. Det är en ökning med två procentenheter sedan året innan. Diagram 1. De privata utbildningsföretagens finansiärer, procent 0,4 6,5 0,7 10,7 22,3 59,4 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer Utlandet Källa: Företagens ekonomi Se tabell 1. 1 Samtliga belopp i denna rapport avser belopp i löpande priser miljarder är det belopp som de privata företagen anger. Motsvarande värde anges av kommunerna till 23 miljarder. Se fakta om statistiken.

5 SCB 5 OE 29 SM 1101 Finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet Under år 2012 utfördes verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet för totalt 321 miljarder. Landstingen dominerar verksamheten inom hälso- och sjukvård och utförde verksamhet till ett värde av 247 miljarder. Jämfört med föregående år är det en ökning med 7 miljarder. Landstingen finansierade själva verksamheten med 227 miljarder genom landstingsskatt och generella statsbidrag. Staten gav bidrag och köpte verksamhet för 10 miljarder. Hushållen finansierade verksamheten genom patientavgifter med 6 miljarder. De privatägda företagen är en annan stor utförare inom området och svarade för en verksamhet på nästan 57 miljarder, varav 30 miljarder finansierades av landstingen. 3 Hushållen finansierade verksamheten med 15 miljarder genom patientavgifter. Privata företag stod för 6 miljarder av finansieringen genom exempelvis företagshälsovård. Totalt stod den offentliga sektorn för 62 procent av de privata företagens finansiering. Motsvarande siffra föregående år var 57 procent. Diagram 2. De privata hälso- och sjukvårdsföretagens finansiärer, procent 6,5 10,8 27,2 52,5 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer 2,9 Källa: Företagens ekonomi De offentligt ägda företagen utförde verksamhet för 12 miljarder inom hälsooch sjukvård. Landstingen finansierade 10 miljarder av detta, följt av hushållen som stod för 2 miljarder av finansieringen. Se tabell 2. Finansiärer och utförare inom omsorgsområdet Under år 2012 utfördes verksamhet inom omsorgsområdet för totalt 232 miljarder. Kommunerna är de största utförarna inom detta område och utförde verksamhet till ett värde av 169 miljarder, vilket motsvarar en ökning med 3 miljarder jämfört med året innan. Finansieringen av detta gjordes till 141 miljarder av kommunerna själva genom främst kommunalskatter och generella statsbidrag. Staten bidrog med 11 miljarder genom driftbidrag och ersättningar för personlig assistens. Hushållen bidrog med 10 miljarder av finansieringen miljarder är det belopp som de privata företagen anger. Motsvarande värde anges av landstingen till 23 miljarder. Se fakta om statistiken.

6 SCB 6 OE 29 SM 1101 De privatägda företagen utförde verksamhet inom omsorgsområdet för nästan 48 miljarder, en ökning med 4 miljarder sedan året innan. Kommunerna finansierade detta med 31 miljarder 4, medan staten svarade för 11 miljarder. Hushållen och privata företag stod för totalt 5 miljarder. Offentlig sektor finansierade 89 procent av de privatägda företagens verksamhet inom detta område. Det motsvarar en minskning med 3 procentenheter sedan året innan. Diagram 3. De privata omsorgsföretagens finansiärer 2,1 64,3 8,9 22,7 2,0 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer Källa: Företagens ekonomi Staten utförde verksamhet genom Statens institutionsstyrelse och Migrationsverket för 5 miljarder. Se tabell 3. Köp av verksamhet fortsätter att öka Kommuner Kommunernas köp av verksamhet inom vård, skola och omsorg uppgick till totalt 85 miljarder, varav 47 miljarder avser köp inom utbildningsområdet och 39 miljarder avser köp inom vård- och omsorgsområdet. Det motsvarar en ökning med 5 procent sedan året innan. Utvecklingen av köp av verksamhet ligger något högre än utvecklingen av de totala bruttokostnaderna som under samma period ökat med ungefär 3 procent. Inom utbildningsområdet är det köp av verksamhet av förskole- och grundskoleverksamhet som ökat. Inom vård- och omsorgsområdet är det köp av verksamhet av vård- och omsorg, äldre och funktionshindrade som bidragit mest till ökningen. Under 2012 köpte kommunerna utbildningsverksamhet från privata företag för 23 miljarder kronor, och från föreningar/stiftelser för 11 miljarder. En ökning med ungefär 2 miljarder för vardera utförare. Den verksamhet där kommunerna köpte mest verksamhet från privata företag är gymnasieskola, värdet uppgick till 8 miljarder. Den verksamhet där kommunerna köpte mest verksamhet från föreningar/stiftelser är förskoleverksamhet där värdet uppgick till 6 miljarder. Inom vård- och omsorg köpte kommunerna verksamhet för 30 miljarder från privata företag, och från föreningar/stiftelser för 3 miljarder. Köp av verksamhet från privata företag har ökat med drygt 2 miljarder sedan föregående år, medan 4 31 miljarder är det belopp som de privata företagen anger. Motsvarande värde anges av kommunerna till 29 miljarder. Se fakta om statistiken.

7 SCB 7 OE 29 SM 1101 köp av verksamhet för föreningar/stiftelser ligger på ungefär samma nivå som året innan. Sedan 2005 har kommunernas köp av utbildningsverksamhet från privata företag och föreningar/ stiftelser ökat med 16 miljarder. Kommunernas köp av verksamhet inom vård- och omsorg har även här ökat med 16 miljarder sedan år Se tabell 4 och 5. Landsting Landstingens köp av verksamhet uppgick till 41 miljarder under Precis som för kommunerna innebär det en ökning jämfört med föregående år på 5 procent. Den värdemässigt största delen, 57 procent, köper landstingen från privata företag. Inom hälso- och sjukvården köptes verksamhet för 23 miljarder från privata företag, en ökning med en miljard sedan året innan. Den verksamhet där landstingen köper mest verksamhet är inom primärvården. Bland andra offentliga utförare är det huvudsakligen från andra landsting och landstingsägda företag som landstingen köper verksamhet ifrån. Landstingen köpte verksamhet från dessa utförare för 17 miljarder under Det är främst fråga om specialiserad somatisk vård. Se tabell 6 och 7. Köp av verksamhet varierar inom landet Landsting och kommuners köp av verksamhet inom vård, skola och omsorg varierar kraftigt i landet. Precis som tidigare år är det i Stockholms län där det förekommer mest köp av verksamhet. Där uppgick köp verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser till 20 procent av den totala bruttokostnaden. Därefter kommer Region Skåne där motsvarande andel uppgick till 12 procent. De län där det förekommer minst köp av verksamhet är Kalmar län där köp av verksamhet uppgick till 3 procent, följt av Norrbottens och Dalarnas län där andelen uppgick till 4 procent. I genomsnitt för hela riket köpte kommuner och landsting verksamhet för 11 procent av bruttokostnaden, vilket motsvarar en ökning med en procentenhet sedan året innan. Se tabell 8.

8 SCB 8 OE 29 SM 1101 Diagram 4. Köp av verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser fördelat på län. Andel av bruttokostnaden Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting Antal företag inom vård, skola och omsorg ökar Inom vård, skola och omsorg fanns det drygt företag och organisationer/stiftelser under 2012 och av dessa är drygt enskilda näringsidkare 5. Sedan året innan har antalet företag inom dessa branscher ökat med nästan företag. Flest antal företag fanns inom hälso- och sjukvårdsområdet med företag. Omsorgsområdet är det område där det fanns minst företag, drygt Det totala produktionsvärdet för företagen inom vård, skola och omsorg uppgick till 173 miljarder under 2012, en ökning med 10 miljarder sedan året innan. Det motsvarar det cirka 3 procent av näringslivets totala produktionsvärde (exklusive finansiella företag). Förädlingsvärdet, det vill säga bidraget till bruttonationalprodukten (BNP), är för företagen inom vård, skola och omsorg lika med 113 miljarder, vilket är 6 procent av förädlingsvärdet för det totala näringslivet (exklusive finansiella företag). Se tabell 9. 5 Med enskild näringsidkare avses hushåll med företagarinkomst från rörelse.

9 SCB 9 OE 29 SM 1101 Goda nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg Avkastning på totalt kapital Avkastning på totalt kapital visar att företag inom vård, skola och omsorg totalt ligger högre jämfört med företag i den totala tjänstesektorn, 10,7 procent jämfört med 6,3 procent. Avkastningen varierar dock mellan de tre branscherna vård, skola och omsorg, samt även mellan olika storleksklasser. Den bransch som visar på starkast avkastning är omsorgsbranschen som har en avkastning på 12,2 procent. Inom utbildningsbranschen är avkastningen lägst med 7,6 procent. Diagram 5. Avkastning på totalt kapital, medelvärde, ,4 12,2 10, ,6 6, Utbildning Hälso-o sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012 Avkastning på eget kapital Avkastning på eget kapital är högst inom omsorgsbranschen med 23,6 procent. Samma nyckeltal inom den totala tjänstesektorn visar på 10,5 procent. Precis som avkastningen på totalt kapital visar avkastningen på eget kapital på lägst avkastning för företag inom utbildningsbranschen, värdet uppgick till 17,1 procent. Diagram 6. Avkastning på eget kapital, medelvärde, , ,1 19, ,5 5 0 Utbildning Hälso-o sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012

10 SCB 10 OE 29 SM 1101 Soliditet och likviditet Soliditeten ligger på 43 procent för företagen inom vård, skola och omsorg totalt jämfört med 31 procent för totala tjänstesektorn. Likviditeten är också den högre för företagen inom vård, skola och omsorg totalt jämfört med totala tjänstesektorn, 149 jämfört med 104 procent. Den bransch inom vård, skola och omsorg som visar på högst värden för dessa nyckeltal är hälso- och sjukvårdsbranschen som visar en soliditet på 48 och en likviditet på 184 procent. Diagram 7. Soliditet och likviditet, medelvärde, Utbildning Hälso-o sjukvård Soliditet Omsorg 133 Likviditet Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012 Rörelsemarginal och vinstmarginal Rörelsemarginal och vinstmarginal ligger, till skillnad mot nyckeltalen ovan, däremot båda högre för den totala tjänstesektorn jämfört med företagen inom vård, skola och omsorg. Störst är skillnaden för vinstmarginalen där värdet för vård, skola och omsorg totalt är 6,8 procent jämfört med den totala tjänstesektorn där värdet nästan är det dubbla med 12,7 procent. Diagram 7. Rörelsemarginal och vinstmarginal, medelvärde, 2012 Rörelsemarginal Vinstmarginal , ,4 4,5 6,4 7,7 7,8 5,6 5,3 6, Utbildning Hälso-o sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012

11 SCB 11 OE 29 SM 1101 Nettoomsättning/anställd Nettoomsättning per anställd ligger högre inom totala tjänstesektorn jämfört med vård, skola och omsorg totalt, tkr jämfört med 761 tkr. Variationen inom branscherna vård, skola och omsorg är ganska stor. Lägst omsättning per anställd är det inom omsorgsbranschen med 540 tkr, och högst inom hälsooch sjukvård där omsättningen per anställd är det dubbla med tkr. Diagram 8. Nettoomsättning/anställd tkr, medelvärde, Utbildning Hälso-o sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012 Nettoomsättning per anställd mätt enligt medianvärdet visar inte på lika stora skillnader mellan branscherna som enligt medelvärdet. Medianvärdet visar att nettoomsättning per anställd ligger högst inom hälso- och sjukvård med 796 tkr, jämfört med den totala tjänstesektorn som visar på 755 tkr. Se tabell Antalet sysselsatta fortsätter öka Antalet personer sysselsatta inom vård, skola och omsorg fortsätter att öka och uppgick under 2012 till drygt 1,2 miljoner. Jämfört med 2011 innebär det en ökning med nästan , eller 2 procent. Ökningen av antalet sysselsatta har skett inom samtliga tre branscher. Den största ökningen är dock inom omsorgsbranschen där ökningen uppgick till , eller 3 procent. Inom utbildningsbranschen ökade antalet sysselsatta med 2 procent. Inom hälso- och sjukvårdsbranschen gick antalet sysselsatta ned mellan 2010 och 2011, men under 2012 har sysselsättningen inom detta område ökat med en procent. Ser man på antalet sysselsatta fördelat på sektorer så har en ökning skett i samtliga sektorer. Den sektor där antalet sysselsatta ökat mest är dock bland de privatägda företagen som ökat med nästan Sedan år 2000 har totala antalet sysselsatta inom vård, skola och omsorg ökat med cirka 17 procent eller drygt personer. Ökningen har framförallt skett inom de privata företagen där antalet sysselsatta under denna tidsperiod ökat med drygt Detta motsvarar en ökning med hela 145 procent. De sysselsatta inom vård, skola och omsorg domineras av kvinnor, 79 procent av de sysselsatta inom dessa områden är kvinnor. Den sektor som hade flest sysselsatta var kommunsektorn med 52 procent av de 1,2 miljonerna, följt av landstingen med 19 procent och därefter de privatägda

12 SCB 12 OE 29 SM 1101 företagen med 18 procent. Minst antal sysselsatta fanns inom de offentligt ägda företagen med 2 procent. Se tabell 12, 13 och 14. De sysselsattas utbildningsnivå varierar Inom utbildningsområdet fanns det drygt sysselsatta, av dessa hade 70 procent eftergymnasial utbildning. Den sektor med flest sysselsatta inom utbildningsområdet är kommunsektorn. Totalt uppgick antalet anställda till nästan , av dessa hade 69 procent eftergymnasial utbildning. Inom den privata sektorn, där nästan var sysselsatta, var utbildningsnivån lägre. Inom denna sektor hade 60 procent genomgått eftergymnasial utbildning. Sysselsatta inom den statliga sektorn hade högst utbildningsnivå med 87 procent som hade eftergymnasial utbildning. Hälso- och sjukvårdsområdet sysselsatte drygt personer. Merparten av dessa, 75 procent, var sysselsatta inom landstingssektorn. Av dessa hade 70 procent genomgått eftergymnasial utbildning. Sysselsatta inom den privata sektorn hade något högre utbildningsnivå, 71 procent hade eftergymnasial utbildning. Omsorgsområdet sysselsatte ungefär , varav 72 procent återfanns inom kommunsektorn och av dessa hade 27 procent eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel inom den privata sektorn var 29 procent. Inom omsorgsområdet är utbildningsnivån lägst, där hade 62 procent gymnasial utbildning och 28 procent eftergymnasial utbildning. Inom utbildnings- samt hälso- och sjukvårdsområdet varierar andelen med gymnasieutbildning mellan procent. Inom dessa båda områden hade ungefär 70 procent eftergymnasial utbildning. När man jämför utbildningsnivåer mellan olika sektorer så bör man tänka på att olika verksamheter ställer olika krav på formell utbildning. Privata företag dominerar till exempel inom trafikskolor och liknande, medan det offentliga dominerar inom till exempel forskarutbildning. Se tabell 15. Diagram 6. Andel av sysselsatta med eftergymnasial utbildning år Offentliga Privata Utbildning Hälso- o sjukvård Omsorg Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 2012.

13 SCB 13 OE 29 SM 1101 Skillnader i lönenivån ökar mellan sektorerna För sysselsatta inom hälso- och sjukvård är det skillnad på den genomsnittliga lönenivån beroende på om man är sysselsatt inom privat eller offentlig sektor. Inom den privata sektorn ligger lönenivån ungefär 8 procent högre än för de sysselsatta inom offentlig sektor. Skillnaden mellan privat respektive offentlig sektor har ökat sedan föregående år då skillnaden var 6 procent. Även inom omsorgsområdet är lönenivån högre inom privat sektor jämfört med offentlig sektor. Här är skillnaden 4 procent, året innan var skillnaden knappt 2 procent Inom utbildningsområdet är lönenivån ungefär densamma mellan privat respektive offentlig sektor, dock ligger det något högre i offentlig sektor. Se tabell 16. Utförarregistret 2013 I denna rapport redovisar vi för första gången även delar av resultatet från undersökningen Utförarregistret. För mer information om denna undersökning se vidare i avsnittet Fakta om statistiken. Undersökningen visar att under 2013 hade kommuner och landsting tillsammans köpt verksamhet från drygt privata utförare inom verksamhetsområdena vård, skola och omsorg. Vi har bland dessa utförare kunnat identifiera unika utförare. Kommunens utförare I tabell 17 redovisas kommunernas utförare aggregerat per län. Kommunerna i Stockholms län har angett att de köpt verksamhet från drygt utförare. Västra Götalands kommuner har angett köp av verksamhet från utförare. Region Skåne har upphandlat verksamhet från utförare. Det län med minst antal utförare är Gotland med 125 utförare. Det genomsnittliga antalet utförare per kommun är 104 utförare. Det verksamhetsområde där det förekommer flest köp från privata utförare är inom kategorin Individ och familjeomsorg, följt av Förskola/fritidshem samt Gymnasieskola. Minst antal utförare finns inom kategorin Övrigt där hälso- och sjukvård samt färdtjänst ingår. Se tabell 17. Landstingens utförare Det landsting med flest utförare är Region Skåne med 765 utförare. Därefter kommer Stockholms läns landsting som uppgett 631 utförare 6. Det landsting med minst antal utförare är Jämtland med 36 utförare. Det genomsnittliga antalet utförare per landsting är 190. Det är mest vanligt att landstingen köper verksamhet från privata utförare inom primärvården. Ungefär 49 procent av landstingens privata utförare finns inom primärvården. Orsaken till att landstingen upphandlar mest verksamhet inom primärvården är införandet av vårdval som startade 2007 och blev obligatoriskt i Hälso- och sjukvårdslagen Minst antal utförare finns det inom tandvården. Se tabell Stockholms läns landsting har angett ytterligare ungefär utförare, dessa har vi dock inte fått någon träff på i Företagsregistret och de redovisas därför inte i tabell 18.

14 SCB 14 OE 29 SM 1101 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

15 SCB 15 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 2012, miljoner kronor 1. Financial flows between financiers and providers within education 2012, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 7 Hushåll och individer Utlandet Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utlandet Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund 2012, Företagens ekonomi 2012, Organisationers ekonomi 2011 och Universitetskanslerämbetets årsrapport Beloppet mnkr är en sammanslagning av uppgifter från Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi. Det finns ingen fördelning på kunder i Organisationers ekonomi därför kan inte någon uppdelning på finansiärer göras.

16 SCB 16 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet 2012, miljoner kronor 2. Financial flows between financiers and providers within health care 2012, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Komförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 8 Hushåll och individer Utlandet Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utlandet Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner 2012, Företagens ekonomi 2012 och Organisationers ekonomi Beloppet mnkr är en sammanslagning av uppgifter från Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi. Det finns ingen fördelning på kunder i Organisationers ekonomi därför kan inte någon uppdelning på finansiärer göras.

17 SCB 17 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 2012, miljoner kronor 3. Financial flows between financiers and providers within social services 2012, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisa tioner 9 Hushåll och individer Utlandet Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utlandet Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund 2012, Företagens ekonomi 2012 och Organisationers ekonomi 2011 samt ett antal. årsredovisningar. 9 Beloppet mnkr är en sammanslagning av uppgifter från Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi. Det finns ingen fördelning på kunder i Organisationers ekonomi därför kan inte någon uppdelning på finansiärer göras.

18 SCB 18 OE 29 SM Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare 2012, miljoner kronor 4. Purchases of activities by municipalities 2012, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Kommun Landsting Kommunalförbund Kommunägda företag Övriga företag Fören o stiftelser Enskilda Totalt UTBILDNING Förskoleverksamhet Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kom. vuxenutbildning Särvux Övrig utbildning Totalt VÅRD OCH OMSORG Hälso- och sjukvård, primärvård Vård o omsorg, äldre o funktionshindrade Missbrukarvård för vuxna Barn- ungdomsvård Övrig IFO inkl. familjerätt Flyktingmottagande Totalt Andel av bruttokostnad, % UTBILDNING VÅRD OCH OMSORG Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner 2012.

19 SCB 19 OE 29 SM Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser , miljoner kronor 5. Purchases of activities by municipalities from private enterprises and from non-profit associations and foundations , SEK millions UTBILDNING Privata företag Föreningar och stiftelser Totalt VÅRD OCH OMSORG Privata företag Föreningar och stiftelser Totalt Andel av bruttokostnad, % UTBILDNING Privata företag Föreningar och stiftelser VÅRD OCH OMSORG Privata företag Föreningar och stiftelser Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner 2012.

20 SCB 20 OE 29 SM Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare 2012, miljoner kronor 6. Purchases of activities by county councils 2012, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Landsting Kommun inkl. kom. förbund Landstingsägda företag Privata företag Föreningar/ stiftelser Hushåll och individer Utlandet HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Totalt Totalt UTBILDNING Totalt Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UTBILDNING Källa: Räkenskapssammandrag för landsting 2012.

21 SCB 21 OE 29 SM Landstingens köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser , miljoner kronor 7. Purchases of activities by county councils from private enterprises and from non-profit associations and foundations , SEK millions HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag Föreningar och stiftelser Totalt UTBILDNING Privata företag: Föreningar och stiftelser Totalt Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag Föreningar och stiftelser UTBILDNING Privata företag Föreningar och stiftelser Källa: Räkenskapssammandrag för landsting 2012.

22 SCB 22 OE 29 SM Landsting och kommuners köp av verksamhet fördelat på län Andel av bruttokostnaden i procent 8. County councils and municipalities purchases of activities by county Percent of total costs LÄN Privata företag och föreningar/stiftelser Utbildning Vård och omsorg Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt riket Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner 2012.

23 SCB 23 OE 29 SM Antal företag, produktions-, förbruknings- och förädlingsvärde efter företagsform , miljoner kronor 9. Output, intermediate consumptions and value added 2012, SEK millions Verksamhet Antal företag Produktionsvärde Förbrukningsvärde Förädlingsvärde UTBILDNING Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 2,2 0,9 0,6 1,4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 2,5 1,3 0,9 2,1 OMSORG Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 0,5 0,9 0,3 2,0 TOTALT VÅRD, SKOLA, OMSORG Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 5,2 3,2 1,8 5,5 TOTALA NÄRINGSLIVET Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Källa: Företagens ekonomi I kategorin Aktiebolag etc. ingår aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag, samt även utländska filialer och statliga affärsverk. Kategorin Enskilda näringsidkare avser hushåll med företagarinkomst från rörelse.

24 SCB 24 OE 29 SM Nyckeltal i medelvärde för företag inom vård, skola och omsorg, Average key ratios for company within health care, education and social services,2012 UTBILDNING Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 7,7 13, ,5 7,3 1, anställda 6,3 15, ,6 2,4 2, anställda 10,4 27, ,7 4,7 2, anställda 0,9 1, ,2 0,3 2, anställda 7,8 33, ,0 3,2 2,4 785 Totalt 7,6 17, ,4 4,5 1,7 753 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 16,1 24, ,9 15,0 1, anställda 11,8 26, ,6 5,0 2, anställda 5,7 11, ,2 2,7 2, anställda 6,3 15, ,9 3,4 1, anställda 8,2 11, ,2 4,9 1, Totalt 11,4 19, ,4 7,7 1, OMSORG Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 10,4 13, ,8 22,8 0, anställda 17,2 43, ,5 8,1 2, anställda 18,6 48, ,2 6,4 2, anställda 17,2 42, ,4 5,6 3, anställda 11,5 30, ,6 4,9 2,3 524 Totalt 12,2 23, ,6 7,8 1,6 540 TOTALT VÅRD, SKOLA, OMSORG Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 11,9 18, ,5 13,4 0, anställda 11,6 28, ,7 4,9 2, anställda 11,2 28, ,1 4,7 2, anställda 8,6 24, ,3 3,7 2, anställda 9,2 19, ,7 4,6 2,0 725 Totalt 10,7 20, ,3 6,8 1,6 761 TOTALA TJÄNSTESEKT- ORN Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 6,7 10, ,2 20,9 0, anställda 6,1 8, ,3 10,6 0, anställda 5,8 12, ,7 9,4 0, anställda 6,2 9, ,7 11,6 0, anställda 5,5 11, ,1 6,5 0, Totalt 6,3 10, ,0 12,7 0,

25 SCB 25 OE 29 SM a. Nyckeltal i median och kvartiler för företag 11 inom utbildningsområdet a. Median key ratios and quartiles for enterprises within education 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,0 7,6 23,9-1,0 14,6 49, ,4 6,7 16,7 0,0 20,9 55, ,2 9,4 23,8 3,7 29,2 72, ,8 3,9 15,7-72,2 14,7 56, ,7 11,6 15,9 1,9 40,2 85, Totalt -1,7 7,6 23,5-0,9 15,3 50, Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,7 3,5 15, ,3 1,7 5, ,2 3,0 8, ,8 1,2 4, ,0 3,2 5, Totalt ,5 3,3 13, Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q ,0 4,1 17,2 0,8 1,9 3, ,1 2,0 6,1 2,3 3,6 5, ,9 3,5 9,0 2,1 3,2 4, ,8 1,4 4,5 2,7 3,4 4, ,1 3,4 5,5 2,3 2,9 3,5 Totalt -0,9 3,8 15,3 0,9 2,0 3,6 Källa: Företagens ekonomi SNI 85 enligt SNI För information om vilka företag som ingår i denna tabell se Fakta om statistiken

26 SCB 26 OE 29 SM b. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom hälso- och sjukvård b. Median key ratios and quartiles for enterprises within health care 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,2 20,2 39,1 6,7 32,7 65, ,1 13,3 27,2 0,3 39,6 103, ,5 9,6 23,3-14,1 29,3 80, ,7 13,0 26,9 0,0 40,5 97, ,6 6,9 17,2-22,0 20,0 40, Totalt 5,0 19,8 38,6 6,4 32,7 66, Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,9 15,5 35, ,2 4,8 10, ,0 2,8 7, ,8 4,85 8, ,7 2,1 5, Totalt ,6 14,8 34, Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q ,7 16,8 38,6 0,6 1,3 2, ,2 5,4 10,9 2,1 3,0 4, ,7 3,1 8,2 2,0 3,1 3, ,6 5,1 9,2 1,9 3,0 3, ,2 2,8 7,0 1,9 3,0 3,7 Totalt 3,5 16,0 37,5 0,6 1,3 2,3 Källa: Företagens ekonomi SNI 86 enligt SNI2007.

27 SCB 27 OE 29 SM c. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom omsorgsområdet c. Median key ratios and quartiles for enterprises within social services 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,8 13,7 32,4 0,0 31,5 71, ,4 15,4 28,0 8,8 43,6 80, ,6 15,9 27,0 17,1 54,6 88, ,2 16,9 25,7 20,8 44,9 70, ,7 16,7 25,1 18,6 53,5 92, Totalt 1,6 14,5 30,1 0,7 36,0 73, Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,0 5,6 14, ,8 5,4 11, ,5 4,1 8, ,7 4,7 7, ,1 4,6 6, Totalt ,2 5,3 12, Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q ,2 6,3 15,8 1,3 2,4 3, ,1 5,8 11,4 1,9 3,1 4, ,6 4,2 8,2 2,7 3,7 4, ,8 4,9 7,7 2,9 3,6 4, ,6 5,2 7,0 2,9 3,8 4,7 Totalt 0,6 5,8 13,7 1,5 2,7 4,1 Källa: Företagens ekonomi SNI enligt SNI2007.

28 SCB 28 OE 29 SM d. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom vård, skola och omsorg d. Median key ratios and quartiles for enterprises within health care, education and social 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,4 14,9 33,4 0,2 26,3 61, ,7 10,9 24,4 0,3 31,8 70, ,1 12,8 26,1 7,5 39,8 84, ,5 13,1 25,0 6,2 39,9 70, ,7 12,4 22,4 4,2 38,6 87, Totalt 1,4 14,5 32,7 0,3 26,9 62, Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,2 8,8 26, ,4 8, ,9 3,5 8, ,4 3,9 7, ,5 3,6 6, Totalt ,2 7,8 24, Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q ,7 9,7 29,2 0,7 1,6 2, ,2 3,5 9,3 2,1 3,3 4, ,0 3,9 8,6 2,3 3,5 4, ,5 4,2 7,9 2,6 3,3 4, ,1 3,9 6,8 2,3 3,3 4,1 Totalt 0,7 8,7 26,9 0,8 1,7 3,1 Källa: Företagens ekonomi SNI enligt SNI2007.

29 SCB 29 OE 29 SM e. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom tjänstesektorn e. Median key ratios and quartiles for enterprises within service industry 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,3 8,2 25,0 0,0 17,3 53, ,5 9,0 21,2 1,0 27,0 66, ,8 8,2 19,3 0,9 25,1 68, ,4 7,9 18,0 1,4 23,6 62, ,7 7,8 18,4 1,8 26,0 68, Totalt 0,3 8,2 24,7 0,0 17,7 54, Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q ,8 7,9 27, ,3 4,0 9, ,3 3,7 8, ,0 3,8 8, ,3 3,5 7, Totalt ,7 7,5 26, Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q ,2 9,5 32,2 0,3 1,1 2, ,6 4,4 10,4 1,5 2,4 3, ,8 4,3 10,1 1,3 2,3 3, ,6 4,7 9,9 1,3 2,4 3, ,8 4,0 8,8 1,5 2,4 3,5 Totalt 0,2 9,0 30,8 0,4 1,2 2,4 Källa: Företagens ekonomi. SNI enligt SNI2007.

30 SCB 30 OE 29 SM Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och kön inom vård, skola och omsorg Employment by activity and gender within education, health care and social services 2012 Totalt Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Totalt Kvinnor Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Totalt Män Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Totalt

31 SCB 31 OE 29 SM Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och kön inom vård, skola och omsorg , Employment by activity and gender within education, health care and social services 2000, Totalt SNI2007 Verksamhet Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Kvinnor SNI2007 Verksamhet 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Män SNI2007 Verksamhet 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik År 2000 redovisas enligt SNI 2002.

32 SCB 32 OE 29 SM Antal sysselsatta fördelat på sektor och kön inom vård, skola och omsorg , Employment by sector and gender within education, health care and social services 2000, Totalt Sektor Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella org o stiftelser Totalt Kvinnor Sektor Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella org o stiftelser Totalt Män Sektor Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella org o stiftelser Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik År 2000 redovisas enligt SNI 2002.

33 SCB 33 OE 29 SM Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och utbildningsnivå Employment by activity and level of education 2012 Verksamhet Grundskolenivå Gymnasial utbildningsnivå Eftergymnasial utbildningsnivå Okänd utbildningsnivå Totalt UTBILDNING Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Totalt HÄLSO- O SJUKVÅRD Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Totalt OMSORG Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Totalt TOTALT Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Totalt ANDEL, % Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Företagen inkluderar i denna tabell även ideella organisationer och stiftelser.