Finn finansiering. ett studiematerial för nya organisationer inom den sociala ekonomin. Samarbetspartners

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finn finansiering. ett studiematerial för nya organisationer inom den sociala ekonomin. Samarbetspartners"

Transkript

1 Stockholms läns utvecklingspartnerskap för social ekonomi Finn finansiering ett studiematerial för nya organisationer inom den sociala ekonomin Samarbetspartners ABF Stockholm STAR Södertälje TillväxtArena och Resurscentrum Integrationsverket KFO Kooperationens förhandlingsorganisation KIC Kooperativ utveckling i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län Mittuniversitetet Rådet för lokal utveckling i Stockholms län Social ekonomi i Roslagen - SER Stockholms Idrottsförbund Stockholms stad Svenska Kommunalarbetareförbundet Vallentuna kommun Värmdö kommun

2 Copyright: materialet tillhör Equalprojektet Slup.se:s samtliga partners, fritt för kostnadsfri spridning. Författare: Bridget Wedberg och Birgitta Israelsson Kopiering: Sociala Arbetskooperativet KOS Mars 2005

3 Innehåll Förord Social ekonomi Vilka resurser har ni tillsammans lokalt?... 5 Lokal ekonomi och lokal utveckling... 5 Socialt kapital Verksamhetsformer för social ekonomi... 8 Ekonomisk förening... 9 Ideell förening Stiftelse Aktiebolag Offentliga medel Lånefinansiering Banker Medlemsbanker med ny profil Lån Alternativa finansieringsmetoder Litteratur och länkar

4 Förord EU:s gemenskapsinitiativ Equal är till för att bekämpa diskriminering och utestängning i arbetslivet. Varje individs kompetens och utvecklingsmöjligheter ska tas tillvara oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder. Den första omgången av Equal pågår under perioden 2002 till 2005 och är den största mångfaldssatsningen i EU:s historia. Slup.se Stockholms läns utvecklingspartnerskap för social ekonomi är ett Equalprojekt som har arbetat för att förbättra den sociala ekonomins position i länet. Målet var att påverka strukturer på arbetsmarknaden som fungerar diskriminerande och utgör hinder för arbete eller företagande. Slup.se är ett brett partnerskap där länsstyrelsen, kommuner, organisationer, företag och den sociala ekonomins aktörer i Stockholms län samarbetar kring tre olika teman: Utbildning, stödtjänster och social redovisning. Syftet har varit att finna nya modeller till förbättring inom områden som finansiering, ledarskapsutveckling, upphandling, social redovisning, integration och lokalt utvecklingsarbete. Arbetet utmynnar i en webportal med stödtjänster för den sociala ekonomin. En arbetsgrupp har tittat på lösningar för den sociala ekonomin när det gäller ekonomi, kredit och finansiering. Gruppen har gjort en kartläggning av de möjligheter som finns. I detta arbete har vi sett att det dels finns stora brister och svårigheter, men också möjligheter. Detta material som du håller i din hand är tänkt som en första vägledning till hur ni som vill starta ekonomisk verksamhet tillsammans kan tänka kring finansiering. Vi vet att finansiering är ett stort problem för alla grupper som vill förverkliga sina idéer, eftersom man ofta inte är insatt i finansieringsfrågorna och har svårt att få rådgivning. Materialet är tänkt att kunna användas i t ex studiecirkelsform. Varje avsnitt avslutas med frågeställningar som gruppen kan använda sig av för att tillsammans diskutera sig fram till lösningar som passar just för dem. Kapitlet om Social ekonomi är delvis baserat på en föreläsning av Lars Bryntesson, kommunalråd i Värmdö. Kapitlet om verksamhetsformerna bygger på ett skriftligt bidrag från Björn Lundén. Kapitel 5 och 6 har inspirerats av arbete gjort inom Lokal Ekonomiprojektet, med stöd av projektledare Ulla Herlitz. Stockholm den 15 Mars 2005 Bridget Wedberg Kooperativ rådgivare Social Ekonomi Roslagen SER Birgitta Israelsson Projektsekreterare i Slup.se Länsstyrelsen 2

5 1. Social ekonomi Den officiella svenska definitionen av social ekonomi fastställdes 1999 av en arbetsgrupp inom näringsdepartementet och lyder: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organiserade fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheten inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta inte vinstintresse som främsta drivkraft. Det är alltså verksamheten som är målet, inte vinsten. Drivkrafterna inom den sociala ekonomin handlar inte först och främst om ekonomiska aspekter, utan om samhällsutveckling. Det handlar om människors vilja att förändra sin situation tillsammans. Det handlar om att i samverkan lösa gemensamma behov i en grupp, eller på en ort. Social ekonomi är ett begrepp som kan definieras utifrån orden social och ekonomi. Begrepp som ideella sektorn, tredje sektorn eller non-profit-sektorn beskriver samma sak. Att kalla den tredje sektorn kan vara lite missvisande för det var en gång den första, eftersom den handlar om gemensamt arbete och gemensamma initiativ för att lösa gemensamma behov och problem. Människor har i alla tider behövt samverka och hjälpa varandra. I Sverige finns en urgammal tradition av samverkan kring jordbruk och fiske. Social har inget med socialtjänst att göra, utan handlar mer om mellanmänskliga relationer. Ekonomi avser i det här fallet resurser, men inte kronor och ören. Det handlar om tillväxt men inte bara ekonomisk utan även mänsklig tillväxt. Det handlar om att göra människor delaktiga, att öka välfärden för dem och att öka tillväxten. Den sociala ekonomin är den sektor i Europa som har störst och snabbast tillväxt. Den är långsiktigt hållbar och kan inte bli utkonkurrerad över nationsgränser. Tillväxten beräknas idag till stor del kunna ske inom den tredje sektorn, den sociala ekonomin. Det är en sektor som ofta också är arbetsintensiv, dvs. den skapar nya arbetstillfällen och det sker inom arbetsområden där det ofta behövs mänsklig arbetskraft istället för maskiner. En av de största utmaningarna i samhället idag är att skapa arbeten för alla dem som av olika anledningar står utanför arbetslivet, det kan vara därför att de är för unga, för gamla eller har fel kön eller nationalitet. Den sociala ekonomin arbetar för att skapa arbete, genom att människor själva sluter sig samman för att lösa gemensamma behov och problem. 3

6 Modellen nedan bygger på en samhällssyn som ger social ekonomi en egen plats: Samhället består av tre sektorer; den offentliga med kommun, landsting och statlig verksamhet, privat sektor med privata företag, aktiebolag etc och den sociala ekonomin med föreningar, stiftelser, kooperativ och ideella organisationer. De tre sektorerna samverkar med varandra på många olika sätt och delvis överlappar de varandra. Social ekonomi kan hitta nya lösningar när det offentliga brister och kommuner behöver omorganisera sin verksamhet. Det kan vara föreningar som tar över driften av kommunal verksamhet. De kan vara aktiva i och driva fritidsverksamhet, verksamhet inom vård och äldreomsorg, insatser för hemlösa, ungdomsverksamhet, flyktingmottagande, sambruk inom skärgården, insatser mot alkohol och narkotika. På så sätt skapas också möjlighet för människor att bli direkt delaktiga i verksamhet som berör dem. Frågeställningar: 1.Beskriv och tydliggör syftet med att ni finns som organisation? 2. Vilket mål har ni, dvs. vad vill ni uppnå med er verksamhet? 3.För vem finns ni till, dvs. vem har behov av er verksamhet? 4.På vilket sätt tillhör ni den sociala ekonomin? 4

7 2. Vilka resurser har ni tillsammans lokalt? Det talas idag om lokal ekonomi, socialt kapital och kunskapskapital, som innebär stora värden i samhällsekonomin. Grupper som arbetar utan vinstintresse har ofta tillgångar som består av andra resurser än pengar. Det kan t ex vara kunskaper, medlemmarnas egna arbetsinsatser och stora sociala kontaktnät. Det är därför viktigt att kartlägga vilka resurser man har i sin grupp, både materiella och immateriella.. Kanske finns en medlem som har utbildning i ekonomi, en annan kanske kan språk eller snickra. Någon har mycket tid, en har en bra lokal och någon har många släktingar inom etablerade kretsar. Människors personliga och ideella insatser är av stor betydelse. Den typ och mängd resurser som en grupp eller föreningen förmår mobilisera beror på de enskilda medlemmarnas känsla av samhörighet med föreningen. Lokal ekonomi och lokal utveckling Lokal ekonomi innebär att platsen i sig är viktig för verksamheten och för människorna. Initiativet till utveckling sker genom spontan organisering underifrån/inifrån. Då finns det en inre drivkraft för att åstadkomma lokal utveckling. Lokal utveckling sker genom viljeinriktade handlingar. Man måste vara aktiv själv och föra dialog både på hemmaplan och på andra arenor. Det bygger också på praktiserad lokal/regional solidaritet. Det gäller att skapa en gemensam syn mellan alla som kan vara intresserade av den lokala utvecklingen så att man kan samla alla krafter till gemensamma insatser. Möjliga idéer för lokala utvecklingsstrategier i dagens urbaniserade samhälle kan vara att: Utgå från det särpräglade på den egna platsen. Vad är unikt just på er ort? Ishotellet i Jukkasjärvi med drygt övernattande gäster är ett strålande exempel på hur man kan vända sina värsta svårigheter till sina största tillgångar. Is, mörker och glesbygdsisolering har blivit exotiska turistattraktioner. Isbaren som koncept exporteras nu till världens storstäder. Upplevelseindustrin, dvs. den moderna turismen, är ett område där det lokala perspektivet har särskilda förutsättningar att skapa utveckling och gynna sig själv. Man talar ibland om glokalt perspektiv. Det är att förena det lokala och det globala, att låta samarbete på hemmaplan bli basen för samarbete även internationellt. Vänortssamarbete sker både nationellt mellan stad och land och mellan orter i olika länder. Ett intressant samarbete har t ex ägt rum mellan invandrartäta områden i Rosengård i Malmö och en by i Jämtland. Ett fruktbart samarbete skapades mellan landsbygd och stadsförort för ömsesidig nytta. 5

8 Social ekonomi är en av de bästa metoderna för småskalig lokal ekonomisk utveckling utifrån den egna ortens behov. Man bildar helt enkelt en ortsförening för att genom den driva olika verksamheter. Det kan t ex vara att man med gemensamma ansträngningar räddar en brandkår, en affär eller lokal service som skolor eller äldreomsorg. Det finns också ett samarbetsprojekt, som kallar sig Lokal ekonomi nu. Syftet är att fokusera på möjligheterna för lokalt kapital att bli aktivt i arbetet med lokal utveckling, lokalt företagande och småskalig samhällsutveckling. På deras hemsida kan man få ytterligare information. Socialt kapital Socialt kapital handlar om relationer, dvs.. samspel, umgänge, utbyte, mellan människor och hur det kan vara en tillgång. Människor man känner och har kontakt med litar man på och det är inte så lätt att bli lurad. Socialt kapital är en stor tillgång för tillväxt även inom det traditionella näringslivet. Norra Italien och även Gnosjö har studerats som exceptionellt lyckade tillväxtområden, vilket har förklarats bero på bl a starka sociala relationer. Dessa sociala relationer har kunnat utnyttjas i samband med affärer, men också för att hjälpa varandra med kompetensutveckling, gemensam marknadsföring och förtroendefullt samarbete. Socialt kapital är också grunden för goda affärsförbindelser, där det ömsesidiga förtroendet gör att man lättare kan träffa ekonomiska överenskommelser. Inom en grupp eller organisation finns det många goda relationer som kan vara till nytta även i ekonomiska sammanhang. Det kan ge möjlighet att få låna saker som utrustning eller lokaler på mer förmånliga villkor. Det kan vara personer som vill skänka saker eller köpa de tjänster man vill erbjuda. Socialt kapital är ofta extra starkt i t ex invandrarföreningar eller avfolkningsbygder. Ett exempel är Hoting, där man driver ett äldreboende i byns egna regi. Många vill hjälpa till och ger frivilliga resurser till äldreboendet, allt från att skänka en halv älg till att ordna julmiddagen tillsammans med de äldre. Utan det sociala kapitalet och det lokala engagemanget skulle inte äldreboendet kunna överleva. Det har visat sig att den lokala gemensamma samlingen kring att bevara en skola, en lanthandel eller ett äldreboende kan vända den negativa trenden från avfolkning till att man får en inflyttning till byn och behov av nya bostäder. Som en följd av ett engagemang kan också nya verksamheter skapas. Ett blomstrande kulturliv och en lokal pub är inte att förakta. Dessa kapitalkällor är lokala, unika och svårersättliga. Kunskapskapital och socialt kapital är basen i den lokala utvecklingen. Utan dessa båda två står sig det finansiella kapitalet slätt. Saknas kunskap och lokal förankring så används inte det finansiella kapitalet på rätt sätt utan kan lätt förslösas. Det sociala kapitalet hjälper oss att förankra idéer och få fler att ställa sig bakom dem. Den enade kraften är ett socialt kapital. 6

9 Men finansiellt kapital underlättar, uppmuntrar och legitimerar. Det kompletterar engagemanget och leder till att man får lättare att få förnyat kapital. Hur man organiserar den lokala ekonomin är väldigt viktigt. Lokala nätverk, globala nätverk och självorganisering utgör hörnstenar tillsammans med den egna förmågan att bygga upp organisationer för det man vill åstadkomma. Likaså är det viktigt att man skapar möjligheter att träffas i täta nätverk, utbyta erfarenheter och få nya impulser. Nätverk är självorganisering, det behövs inte någon som driver eller ansvarar för dem. Alla är lika intresserade, lika kompetenta och likvärdiga i denna typ av nätverk. Mångfald är grundprincipen, människor är olika men jämlika. Frågeställningar 1. Vilka kunskaper och kompetenser finns i er grupp? 2. Vilka kontakter och nätverk har ni? 3. Vilka kan bidra med ideellt arbete? 4. Vilka materiella resurser har ni? 7

10 3. Verksamhetsformer för social ekonomi En av de första saker som ska beslutas vid start av en verksamhet är i vilken juridisk form den ska bedrivas. Visserligen går det alltid att byta verksamhetsform senare, men det är alltid förknippat med en hel del besvär. Därför är det bäst om det blir rätt redan från början. Vi använder uttrycket verksamhetsform, vilket är detsamma som juridisk form, associationsform eller företagsform. En verksamhet inom social ekonomi bedrivs definitionsmässigt av flera människor gemensamt. Då finns det i princip fyra verksamhetsformer att välja mellan. De fyra formerna är: Ekonomisk förening (kooperativ) Ideell förening (två varianter allmännyttig och icke allmännyttig) Stiftelse Aktiebolag (inte lika vanligt) Gemensamma egenskaper De fyra verksamhetsformerna har två gemensamma egenskaper. De är juridiska personer. De är också skattesubjekt. En juridisk person är en organisation, som har rättskapacitet på liknande sätt som en enskild människa (fysiskperson) och följaktligen kan har egna fordringar och skulder, sluta avtal, kära och svara inför domstol genom vederbörande organ osv. Ex. stat, kommun, bolag, förening, stiftelse, dödsbo, konkursbo. En juridisk person ansvarar själv med sina tillgångar för sina skulder. Varken styrelseledamöter eller medlemmar/ägare behöver normalt stå för den juridiska personens skulder. Ett skattesubjekt är någon som själv betalar skatt på sin skattepliktiga vinst. Skattesubjektet lämnar en inkomstdeklaration varje år. Alla fysiska personer och de flesta juridiska personer är skattesubjekt. Exempel på juridiska personer som inte är skattesubjekt är handelsbolag och vissa samfällighetsföreningar. Här följer en beskrivning av de olika formerna med avseende på ett antal kännetecken, nämligen Antal, dvs.. hur många medlemmar eller ägare som krävs. Registrering, dvs. var verksamheten ska registreras. Stämman eller årsmötet. Styrelsen, dvs. hur många ledamöter det ska vara och hur de utses. Kapitalkrav, dvs. hur mycket medlemmar/ägare måste satsa samt om det finns någon lägsta nivå på eget kapital i verksamheten. Demokrati. Vinsten, dvs. hur den hanteras och beskattas. Revision. Årsredovisning Lämpliga verksamheter, dvs. vilka verksamheter som är lämpliga och olämpliga för den verksamhetsformen. 8

11 Bolagsverket Myndighet som registrerar alla företagsformer utom samfällighetsföreningar (registreras hos Lantmäterimyndigheten) och stiftelser (registreras hos länsstyrelsen). Hette tidigare Patent- och registreringsverket (PRV) och ligger i Sundsvall numera Bolagsverket. Saga Förskola vid Skäve gård Ekonomisk förening Ekonomisk förening och kooperativ är i nästan samma sak, men kooperativ är inte en juridisk form utan ett sätt att samarbeta. Ett kooperativ är oftast organiserat som en ekonomisk förening där medlemmarna själva äger och bedriver en verksamhet som de själva har nytta av. Det finns sju gemensamma kooperativa principer, som är utformade av ICA, den internationella kooperativa alliansen med miljoner medlemmar världen över. De reglerar saker som medlemmarnas ekonomiska deltagande och rättigheter, medlemskap och fördelning av vinst. 1:a principen - Frivilligt och öppet medlemskap Kooperativa föreningar är frivilliga organisationer öppna för alla som kan använda deras tjänster och ta på sig medlemskapets ansvar utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, politisk eller religiös övertygelse. 2:a principen - Demokratisk medlemskontroll Kooperativa föreningar är demokratiska organisationer som styrs av medlemmarna, vilka aktivt deltar i fastställande av mål och riktlinjer och i 9

12 beslutsfattande. Förtroendevalda män och kvinnor är ansvariga inför medlemmarna. Medlemmarna i primärkooperativ har lika rösträtt (en medlem, en röst). Kooperativa föreningar på andra nivåer organiseras också på ett demokratiskt sätt. 3:e principen - Medlemmarnas ekonomiska deltagande Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa föreningens kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Åtminstone en del av detta kapital är vanligtvis den kooperativa föreningens gemensamma egendom. Räntan på det insatskapital som utgör villkor för medlemskapet är begränsad, om ränta över huvud taget utgår. 4:e principen - Självständighet och oberoende Kooperativa föreningar är fristående organisationer för självhjälp som styrs av medlemmarna. Om de ingår avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller den kooperativa självständigheten. 5:e principen - Utbildning, praktik och information Kooperativa föreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av sina kooperativa föreningar. De informerar allmänheten särskilt unga opinionsbildare om den kooperativa föreningens särart och fördelar. 6:e principen - Samarbete mellan kooperativa föreningar Kooperativa föreningar tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, nationell samt regional och internationell nivå. 7:e principen - Samhällshänsyn Kooperativa föreningar arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna. Ekonomisk förening är en företagsform för samarbete mellan ett antal personer, oftast enligt demokratiska principer. Verksamheten regleras i Lag om Ekonomiska föreningar Antal medlemmar En ekonomisk förening måste ha minst tre medlemmar. Går antalet ner under gränsen, måste föreningen likvideras. Det finns ekonomiska föreningar som har ett mycket stort antal medlemmar. Att bli medlem i en ekonomisk förening, eller att lämna den, är ett beslut som kräver vissa rutiner och det skall registreras. Registrering En ekonomisk förening registreras hos Bolagsverket. Registreringen är belagd med avgift, fn år 2004 är den 1300 Kronor. 10

13 Stämma eller årsmöte Det övergripande organet är föreningsstämman, som tillsätter styrelse och revisorer. På föreningsstämman kan alla medlemmar vara med och fatta de stora besluten och utse styrelse och revisorer. Ordinarie föreningsstämma hålls en gång per år, och extra föreningsstämma kan hållas när som helst. Ibland används benämningen årsmöte, men föreningsstämma är det korrekta uttrycket. Styrelse Styrelsen består av minst tre ledamöter och sällan fler än nio. De utses av föreningsstämman, om inte stadgarna säger att en eller flera ledamöter ska utses av någon annan, exempelvis kommunen. Ledamöterna behöver inte vara medlemmar i föreningen, såvida inte stadgarna säger det. Föreningen kan också ha en eller flera styrelsesuppleanter. Suppleanten är en sorts reserv i styrelsen, som går in när en ledamot har förhinder att närvara på styrelsemötet. Många organisationer låter suppleanterna närvara på alla styrelsemöten, även när de inte fungerar som ledamöter. Styrelseledamöterna måste registreras på Bolagsverket, fd PRV, Patent och Registreringsverket. Kapitalkrav Den ekonomiska föreningen har inget kapitalkrav, som det finns i aktiebolag och näringsdrivande stiftelser. Detta beror på att lagstiftaren har ansett att det i en ekonomisk förening är viktigast att det finns medlemmar som deltar aktivt i föreningen. Dock måste styrelsen se till att den ekonomiska föreningen avvecklas om man märker att ekonomin är på väg utför. Medlemmarnas ekonomiska deltagande. Varje medlem deltar med en ekonomisk insats. Den kan vara hur liten som helst, men alla medlemmar deltar normalt med samma belopp. Medlemmen får tillbaka sin insats när han lämnat föreningen. Han får dock inte ut någon del av eventuell värdestegring i föreningen. För detta finns det dock andra instrument, såsom insatsemissioner. Demokrati och öppenhet I ekonomiska föreningar med kooperativa principer gäller principen en medlem en röst. Nya medlemmar har lika mycket att säga till om som gamla medlemmar. Medlemmarna ska behandlas lika. En ekonomisk förening är öppen och kan i princip inte vägra någon som uppfyller stadgarnas krav att bli medlem. Men i exempelvis ett personalkooperativ, där medlemskriteriet är att man är anställd begränsas antalet till hur många som kan anställas i verksamheten. Man kan i stadgarna kräva att endast tillsvidareanställda i föreningen kan få bli medlemmar eller ha andra begränsningar men föreningen skall vara öppen för alla som uppfyller kriterierna för medlemskap 11

14 Vinsten Det ekonomiska överskottet ska i huvudsak delas ut som gottgörelse till medlemmarna i form av återbäring eller efterlikvid. Återbäringen baseras på hur mycket medlemmen har köpt av föreningen. Gottgörelsen är avdragsgill för föreningen, dvs. här är det enkelbeskattning. Kvarvarande vinst beskattas med 28%. Revision En mindre ekonomisk förening behöver inte ha någon auktoriserad eller godkänd revisor. Det räcker med att revisorerna har tillräckligt stora kunskaper i ekonomiska frågor. Årsredovisning Alla ekonomiska föreningar ska avsluta räkenskaperna med en årsredovisning. Den är offentlig, men behöver bara skickas till Bolagsverket om Bolagsverket begär detta. Intresserade vänder sig till föreningen för att få se den eller beställa en kopia. Vägrar föreningen, kan den intresserade vända sig till Bolagsverket som kräver in årsredovisningen från föreningen. Övrigt En ekonomisk förening har inget låneförbud, som det finns i aktiebolag och stiftelser. Namnet ekonomisk förening leder tanken till att det är ekonomin som är viktigast, men det är en olycklig koppling. När den nya lagen om ekonomiska föreningar infördes, diskuterade man att byta benämning till kooperativ förening, men detta genomfördes aldrig. Den ekonomiska föreningen är momsredovisningsskyldig. Lämpliga verksamheter Av tradition bedrivs ofta dagis och skolor som ekonomiska föreningar (kooperativ). Långsiktiga verksamheter som strävar efter att vara etablerad part i ekonomiska förhandlingar. Den ekonomiska föreningen är jämförbar med vilket företag som helst och är därför inte bidragsberättigad, dvs. den kan inte få offentliga bidrag. Däremot skriver man avtal och gör överenskommelser om tjänster som utförs och som kan betalas av offentliga medel. Te x ges inte bidrag för kulturell verksamhet till en ekonomisk förening, medan en ideell kulturförening kan få det för en liknande verksamhet. Ideell förening Syftet med en ideell förening är att samla ett antal människor med ett gemensamt intresse i en organiserad form. Av ordet ideell kan man tro att verksamheten måste bedrivas ideellt i ordets betydelse av idealistisk, dvs. med ett högtstående syfte. Så är det dock inte. En ideell förening kan ha som syfte att samla t ex alla frimärksintresserade personer för att utöva sin hobby gemensamt. Likaså kan man bedriva verksamhet som är mer eller mindre kommersiell. Även en ideell förening kan ha avlönad personal för att kunna förverkliga sitt syfte. I en ideell förening är det inte ovanligt med ett samspel mellan ideellt arbete och avlönat arbete. 12

15 Bild: Föreningsrådet i Värmdö håller auktion, med kommunalrådet som auktionsförrättare! Allmännyttig ideell förening En viss sorts ideella föreningar, allmännyttiga ideella föreningar, har alltid ett högtstående syfte och är därför skattemässigt gynnade, t ex Röda Korset. De är så kallat begränsat skattskyldiga, vilket i de flesta fall innebär att de inte betalar skatt alls. En allmännyttig ideell förening ska alltid ha demokratiska principer och ha öppen medlemsantagning. Den som vill vara med i föreningen ska kunna få bli medlem. Så behöver det inte vara i andra ideella föreningar som inte är allmännyttiga. Merparten av de ideella föreningarna är allmännyttiga och är därmed befriade från inkomstskatt och moms. Ideella föreningar som bedriver verksamhet som, tex vård, omsorg och skola, måste redovisa moms som vilket annat företag som helst. Det finns (ännu) ingen lagstiftning om ideella föreningar. I brist på lagstiftning har det utbildats en omfattande praxis för ideella föreningar. Den bör ha minst en revisor, ett system med en föreningsstämma som högsta beslutande organ osv. Antal medlemmar Det finns ingen lagstiftning om minsta antal. Antagligen kan en ideell förening få ett organisationsnummer hos Skatteverket även om antalet medlemmar bara är en 13

16 enda. Normalt har man åtminstone tre medlemmar. Den ideella föreningen är ofta en stor organisation med många medlemmar, t ex Röda Korset, Verdandi m fl Det är lätt att bli medlem och att gå ur en ideell förening. Medlemmarna har heller inga förpliktelser men får inte motverka föreningens syfte. Registrering En ideell förening behöver inte registreras någonstans. Ska föreningen bedriva näringsverksamhet får man ett firmaskydd genom registrering hos Bolagsverket. Då får föreningen också ett organisationsnummer. Annars kan föreningen få ett organisationsnummer hos Skatteverket. Beviset om organisationsnummer kan fungera som ett slags registreringsbevis. Stämman Föreningsstämman fungerar som i en ekonomisk förening. Se ovan. Styrelsen Normalt utses styrelsen av föreningsstämman. Det finns inget minimikrav på antalet, så förmodligen kan styrelsen bestå av en enda person. Kapitalkrav I en ideell förening betalar medlemmarna inga insatser, bara eventuella årliga medlemsavgifter som man inte får tillbaka när man lämnar föreningen. Demokrati I de flesta ideella föreningar gäller en medlem en röst. För att skattemässigt betraktas som en allmännyttig ideell förening krävs att föreningen är öppen och att stadgarna uttrycker demokratiska principer. Vinsten I en ideell förening delas inte vinsten ut till medlemmarna, såvida inte föreningen läggs ner och kvarvarande medel fördelas till medlemmarna. Om medlemmar är anställda av föreningen, kan föreningen använda sina medel för att bekosta anställningen. En allmännyttig ideell förening är normalt skattebefriad, även om den ger ett överskott och överskottet används till det allmännyttiga ändamålet. En icke allmännyttig ideell förening betalar skatt på samma sätt som en ekonomisk förening och ett aktiebolag. Revision Det finns inget lagstadgat krav på revision i en ideell förening, men de flesta ideella föreningars stadgar säger att föreningen ska ha minst en revisor. Revisorn behöver inte vara auktoriserad, utan kan vara en utanförstående person. På så sätt kan kostnaden för revisionen sänkas. Årsredovisning En ideell förening har inget formellt krav på öppenhet. Den behöver bara upprätta årsredovisning om den bedriver näringsverksamhet av större omfattning. 14

17 Övrigt Ideella allmännyttiga föreningar är ofta bidragsfinansierade med offentliga medel, men de kan också skriva avtal för vissa uppdrag. En ideell förening kan i princip låna pengar, men bankerna brukar vara restriktiva med att bivilja lån. Lämpliga verksamheter Näringsverksamhet är inte så lämplig att driva i en ideell förening. Genom avsaknad av lagstiftning kan det vara svårt att få krediter. Verksamheter som kräver bidrag från det allmänna brukar bedrivas som ideella föreningar, eftersom formen uppfattas som vällovlig, vilket är tveksamt om den alltid är. Tidsbegränsade projekt, kan vara lämpliga, likaså projekt där många människor (allmänheten) engageras eller där medlemsgenomströmningen är stor. Det finns en blandform som ibland kallas gemenskaps företag. Det är när den ideella föreningar tar emot bidrag från olika håll och inom sig ger utrymme för demokrati och delaktighet men samtidigt är ensam ägare till ett aktiebolag där mer affärsmässig verksamhet bedrivs. En Idrottsföreningar kan på detta sätt äga sin anläggning eller ett byalag sin vårdcentral. Stiftelse En stiftelse bildas när en eller flera stiftare beslutar att avskilja egendom för att denna ska förvaltas varaktigt som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Varken stiftaren eller någon annan är ägare av stiftelsen eller egendomen. Man kan därför säga att en stiftelse är en självägande förmögenhet. Den som vill bilda en stiftelse måste alltså upprätta ett stiftelseförordnande och göra en förmögenhetsöverföring i enlighet med förordnandet. Stiftelseförordnandet motsvarar stadgarna i en förening och bolagsordningen i ett aktiebolag. Det som är speciellt och unikt med en stiftelse är att den inte har några ägare. Den äger så att säga sig själv. Stiftaren kan inte efter stiftandet ångra sig och ta tillbaka den egendom som han gav till stiftelsen i samband med stiftandet. Han behöver dock inte helt tappa kontrollen över stiftelsen. Han kan ju i förordnandet utse sig själv till ledamot i styrelsen (dock inte enda ledamoten) eller till förvaltare utse någon juridisk person som han själv kontrollerar. Antal Eftersom stiftelsen varken har medlemmar eller ägare, är det inte relevant att tala om antal. Registrering En stiftelse ska registreras hos länsstyrelsen i det län där stiftelsen har sitt säte. Stämman En stiftelse har ingen stämma. 15

18 Styrelsen En stiftelse kan förvaltas på två olika sätt. Antingen genom så kallad självständig förvaltning genom en styrelse, som kan bestå av en enda person, dock inte enbart stiftaren. Eller så kan stiftelsen förvaltas genom så kallad anknuten förvaltning. En förvaltare, som är en utomstående organisation, exempelvis en förening eller ett bolag, förvaltar då stiftelsen. Om inte stadgarna säger något annat, är det de kvarvarande styrelseledamöterna som utser en ny styrelseledamot om någon avgår. Man kan också stadga att någon annan, exempelvis kommunen, utser en eller flera ledamöter. Kapitalkrav När stiftelsen bildas, måste stiftaren tillskjuta tillräckligt mycket kapital för att stiftelsen i princip ska kunna leva i evighet. I en näringsdrivande stiftelse får det egna kapitalet inte vara negativt. I andra stiftelser finns inget kapitalkrav. Demokrati En stiftelse har varken medlemmar eller ägare, så där är det meningslöst att tala om demokrati. Om en demokratisk organisation är förvaltare av stiftelsen kan den utöva ett demokratiskt inflytande över stiftelsen men i enlighet med stiftelseurkunden, dvs. ändamålet. Vinsten Stiftelser som har ett allmännyttigt ändamål är begränsat skattskyldiga. Andra stiftelser skattar efter samma regler som aktiebolag och ekonomiska föreningar. Revision I en stiftelse är det styrelsen som utser revisor. Årsredovisning De flesta stiftelser ska upprätta en årsredovisning som ska skickas in till länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Lämpliga verksamheter Stiftelsen är egentligen inte så lämplig för näringsverksamhet, eftersom den är så sluten. Den passar bäst för en verksamhet där en donator vill att hans eller hennes pengar (oftast en större summa) ska användas för ett visst ändamål. Fastigheter till sjukhus och skolor förvaltas ofta av stiftelser, vilket t ex kan förhindra att en viss tids medlemmar beslutar om försäljning. Lagstiftningen för stiftelser håller på att ses över och förändringar är att vänta. Aktiebolag Aktiebolaget är den verksamhetsform som är mest och hårdast reglerad. Det finns två typer av aktiebolag, privata aktiebolag och publika aktiebolag. Det är enbart publika aktiebolag som får vända sig till allmänheten med erbjudande om att köpa aktier i bolaget. Här behandlas endast privata aktiebolag. 16

19 Antal Ett aktiebolag kan ha en enda aktieägare (fåmansbolag), men det kan också vara många delägare. Registrering Aktiebolag registreras hos Bolagsverket. Stämman Det övergripande organet är bolagsstämman, som tillsätter styrelse och revisorer. På bolagsstämman kan alla aktieägare vara med och fatta de stora besluten och utse styrelse och revisorer. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång per år, och extra bolagsstämma kan hållas när som helst. Styrelsen Ett aktiebolag kan ha en enmansstyrelse, dvs. en styrelse som består av en enda person. Har styrelsen en eller två ledamöter, måste den även ha minst en suppleant. Kapitalkrav Ett privat aktiebolag måste ha ett eget kapital som är minst lika stort som det registrerade aktiekapitalet, vilket ska vara minst kr. Kapitalet ska vara inbetalat innan bolaget kan registreras. Aktieägarna kan sälja sina aktier och då ta ut vad köparen är villig att betala. På så sätt kan de få ut sin andel av värdestegringen i bolaget. Om det egna kapitalet går ner till mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen vidta åtgärder, annars kan ledamöterna bli personligen ansvariga för bolagets skulder. Demokrati Ett aktiebolag är inte lika demokratiskt som en förening. Det enda sättet att bli delägare är att köpa aktier av någon som är villig att sälja. På bolagsstämman röstar aktieägarna efter hur många aktier de har, dvs. en röst per aktie. Den som har flest aktier bestämmer mest, och den som har mer än hälften av aktierna bestämmer allt. Vinsten Vinsten beskattas med 28 % skatt. Utdelningen till aktieägarna är inte avdragsgill för bolaget, detta kallas dubbelbeskattning. Revision Alla aktiebolag måste ha minst en kvalificerad revisor, dvs. en som är godkänd eller auktoriserad. Det kan ses som en garanti för att revisionen görs seriöst. Årsredovisning Alla aktiebolag måste avsluta räkenskaperna med en årsredovisning som är offentlig och måste skickas in till Bolagsverket, dit den som vill se den kan vända sig för att beställa en kopia. Lämpliga verksamheter Aktiebolag är lämpligt för verksamheter som kräver lånat kapital. Banker och andra långivare har oftast störst erfarenhet av aktiebolag och därmed brukar det vara lättast 17

20 att låna pengar i den verksamhetsformen. Där går det också att få in kapital i form av aktiekapital från passiva delägare. Ett kooperativ kan också drivas som aktiebolag, med mera demokratiska bestämmelser i bolagsordningen (motsvarar stadgarna i en förening). Aktiebolaget kräver också kapital vid start men där kan ett fastighetsägande räknas in. Behöver ni rådgivning i dessa frågor finns det ett lokalt kooperativt rådgivningscenter i varje län. De har som uppdrag att ge information och rådgivning till den sociala ekonomin i dessa frågor. Frågeställningar att diskutera: 1. Vilken juridisk form är mest lämplig för er (blivande) verksamhet? 2. Vilka fördelar och nackdelar ser ni med de olika verksamhetsformerna? 3. Vilka är medlemmar och på vilket sätt ska de ha inflytande? 4. Ställ några frågor till ert närmaste Lokala kooperativa rådgivningscenter 18

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Stiftelsefö rördnande

Stiftelsefö rördnande Sida 1 av 6 Stiftelsefö rördnande Sparbanksstämman i Skaraborgs läns Sparbank har 2000-03-28 och 2000-05-05 beslutat att sparbanken skall upplösas utan likvidation för ombildning till bankaktiebolag. I

Läs mer

tillsammans Starta företag i Västmanland!

tillsammans Starta företag i Västmanland! Starta företag tillsammans i Västmanland! Vårt skivbolag gav oss rådet att starta en ekonomisk förening. Då ringde vi Coompanion. - musikbandet 5th Avenue, Västerås Förverkliga din dröm om att starta företag,

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman 2015-03-11 13 Bolagsordning Vara Bostäder AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte... 1 3 Verksamhetsföremål...

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Innehåll Förord 1 Inledning 2 Företagsformer för 3 arbetsintegrerande sociala företag Några exempel 12 Mera hjälp 14 Ordförklaringar 16 Tillväxtverket

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans Hitta en form som passar Du som

Läs mer

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid Nu ska vi utveckla Ekobanken ytterligare ett steg in i framtiden. Målet är att erbjuda fler banktjänster till alla kunder i banken. Var med och

Läs mer

Ordlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom

Ordlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom Start Ordlista Ordlista A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A aktie ägarandel i ett aktiebolag En aktie ger bland annat rätt till en del av företagets vinst och rösträtt vid bolagsstämman.

Läs mer

Motion om sociala arbetskooperativ

Motion om sociala arbetskooperativ 2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33

Läs mer

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB Beslutad vid årsstämma 2014-06-18, 11 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-29, 174 2 (5) 1 Firma Bolagets firma är. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Borgholms kommun.

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras.

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras. Datum 2014-07-28 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-12-16 243 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Inledning Denna policy utgår från att vårt samhälle är ekonomiskt organiserad i

Läs mer

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA I DEN SOCIALA EKONOMIN Lån- och garanti instrument för den Sociala Ekonomin Idag finns många rapporter som visar på svårigheter att få tillgång

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Bildande av stiftelser för forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete

Bildande av stiftelser för forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Agerhed 2013-04-28 KS 2012/0636 Kommunfullmäktige Bildande av stiftelser för forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete Förslag till

Läs mer

Stadgar ideell förening MAT + INTEGRATION

Stadgar ideell förening MAT + INTEGRATION ideell förening MAT + INTEGRATION 1 Namn och säte Föreningens firma är Mat + Integration, ideell förening. Föreningen har sitt säte i Råneå, Luleå kommun. 2 Form & Ändamål Föreningen är fristående, partipolitiskt

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Antagen av kommunfullmäktige 1998-12-14 23/98:2 Justerad av kommunfullmäktige 2002-12-16 23/02:2 Reviderad av kommunfullmäktige 2003-10-20 54 Reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Svedala Kommuns 6:01 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:01 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Bostadsaktiebolaget Svedalahem antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Bostadsaktiebolaget Svedalahem. BOLAGETS

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB Bolagsordning för Moravatten AB Fastställd Kommunfullmäktige 2013-05-27, 38 Bolagsstämman 2013-10-02 Daterad 2013-04-11 Reviderad 2014-12-01, 165 Produktion Kommunledningskontoret

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Stadgar för Föreningen Nordiska Trästäder

Stadgar för Föreningen Nordiska Trästäder 1(4) Dessa stadgar har antagits vid interimistiskt årsmöte i Helsingfors den 10 oktober 2008. Stadgar för Föreningen Nordiska Trästäder 1 Firma Föreningens firma är Föreningen Nordiska Trästäder ideell

Läs mer

Stadgar. För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011

Stadgar. För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011 Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 Föreningens säte

Läs mer

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och

Läs mer

Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB

Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB Styrdokument Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.01) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 206 2 (6) Beslutshistorik Antagen av ordinarie bolagsstämman

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); SFS 2016:121 Utkom från trycket den 1 mars 2016 utfärdad den 18 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter Bolagsordning för Vara Industrifastigheter AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Fastställd av KF 1998-12-14 24/98:2 Justerat av KF 2002-12-16 23/02:2 att gälla från 2003 Godkänd av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län. Sats Namn Kommentar 1 Föreningens Leader Söderslätt ideell förening firma 2 Ändamål Föreningens ändamål är att inom Leader Söderslätt, som omfattar

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB)

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Energi AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Växjö

Läs mer

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Svedala Exploaterings Aktiebolag SVEDAB antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Svedala Exploaterings Aktiebolag

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 71 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara

Läs mer

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! NAGU 6 juni 2016 Ulla Herlitz GLOBAL EKONOMI EU NATIONEN REGIONEN KOMMUNEN LOKAL EKONOMI Lokalt kretslopp för kapital Där det finns människor,

Läs mer

Aktiebolag utan revisor

Aktiebolag utan revisor Aktiebolag utan revisor Innehållsförteckning Driva aktiebolag utan revisor... 3 Aktiebolag... 4 Aktiebok och aktiebrev... 6 Uppgifter om företaget... 7 Bolagsstämma... 8 Aktiebolagets räkenskapsår... 10

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

Stadgar antagna Stadgar för Vision Bergkvara. 1 Firma Föreningens firma är Vision Bergkvara, ideell förening.

Stadgar antagna Stadgar för Vision Bergkvara. 1 Firma Föreningens firma är Vision Bergkvara, ideell förening. Stadgar antagna 2014-03-05 Stadgar för Vision Bergkvara 1 Firma Föreningens firma är Vision Bergkvara, ideell förening. 2 Ändamål Vision Bergkvara är en opolitisk ideell förening som skall vara en samordningsorganisation

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

Kap. 1 Om föreningen 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013.

Kap. 1 Om föreningen 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013. 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013. Kap. 1 Om föreningen 1 Föreningens namn är Barnaktiviteter i Örnsköldsvik. Föreningen ska bedriva sin verksamhet i Örnsköldsviks

Läs mer

Senast uppdaterad 2009-10-20 STADGAR. Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening

Senast uppdaterad 2009-10-20 STADGAR. Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening Senast uppdaterad 2009-10-20 STADGAR Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening Stadgar för Björkstadens miljöbilpool 1 FÖRENINGENS FIRMA Föreningens firma är Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening.

Läs mer

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar Vid en konstituerande stämma i Eslöv fredagen den i november 2007 har följande stadgar antagits: 1. Ändamål. 1.1 Föreningen skall verka för att

Läs mer

Bolagsordning för KFV Marknadsföring AB

Bolagsordning för KFV Marknadsföring AB Styrdokument Bolagsordning för KFV Marknadsföring AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.08) Godkänd av kommunfullmäktige, 22 2 (5) Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige, 22. 3 (5)

Läs mer

G1 2004-03-17. Stadgar för den Ideella Föreningen ITS-Sweden

G1 2004-03-17. Stadgar för den Ideella Föreningen ITS-Sweden G1 2004-03-17 Stadgar för den Ideella Föreningen ITS-Sweden STADGAR FÖR ITS-SWEDEN 1 Namn och säte Föreningens namn är ITS-Sweden. Föreningens firma på engelska språket lyder Intelligent Transport Systems

Läs mer

Stadgar för Social Ekonomi Övre Norrland ideell förening

Stadgar för Social Ekonomi Övre Norrland ideell förening Stadgar för Social Ekonomi Övre Norrland ideell förening 1. Namn Föreningens namn är Social Ekonomi Övre Norrland ideell förening 2. Verksamhetsområde Föreningens verksamhetsområde är Övre Norrland, med

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 72 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning VaraNet AB 2011-10-26 Innehållsförteckning

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter

Läs mer

Stadgar för Gunnarn Petrol ekonomisk förening

Stadgar för Gunnarn Petrol ekonomisk förening Stadgar för Gunnarn Petrol ekonomisk förening 1 Föreningens firma Föreningens firma är Gunnarn Petrol ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

Bolagsordning för BagaHus aktiebolag

Bolagsordning för BagaHus aktiebolag Bolagsordning för BagaHus aktiebolag Bolagsordning Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ:

Läs mer

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1 1(5) Gäller från Diarienummer 2015-2014/1358 003 Godkänd: kommunfullmäktige 2008-10-27 139 och ändrad senast 2014-12-15 144 Antagen: bolagsstämman 2015- Bolagsordning för

Läs mer

Bolagsordning för Vidingehem AB

Bolagsordning för Vidingehem AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Vidingehem AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Vidingehem AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Vidingehem AB

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

STADGAR för World Animal Protection Sverige

STADGAR för World Animal Protection Sverige STADGAR för World Animal Protection Sverige FÖRENINGENS FIRMA OCH SÄTE Föreningens firma är World Animal Protection Sverige, med organisationsnummer 802447-4481. Föreningen är en allmännyttig ideell förening

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr Förslag till revidering av stadgar inför årsmötet 2016-03-06 Revideringsförslaget innehåller en översyn av samtliga stadgar och syftar till att förtydliga och förändra delar av stadgarna så att de på ett

Läs mer

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm Stadgar för Unga Rörelsehindrade Stockholm Fastställd på årsmöte 12 april 2014 1 Uppstart av region mom 1: Förbundsstyrelsen (FS) godkänner bildandet av en ny region. En ansökan skicks till FS. Den ska

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun)

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun) Seminariet Kooperativ -ett smart sätt att driva företag Catharina Andersson, ordförande i Konsumentföreningen Norrort, hälsade alla välkomna till seminariet och informerade om konsumentföreningen och varför

Läs mer

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 2015-05-28 Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 1. Föreningens Firma Föreningens firma är Leader Mellansjölandet, ideell förening. 2. Ändamål Föreningen har som vision att

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 1 FIRMA Föreningens firma är Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling ekonomisk förening.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer