Brandskyddsbeskrivning

Transkript

1 Brandskyddsbeskrivning Förskola Björlanda Kvisljungeby 3:96 Göteborgs kommun Ändring av verksamhet till förskola Bygghandling Brandkonsulten i Göteborg Fabriksstråket 3, Jonsered Telefon kontor: Organisationsnummer:

2 BRANDSKYDDSBESKRIVNING Projekt: Dokumentstatus: Förskola Björlanda Bygghandling Datum: Senaste revidering: - Omfattning: Fastighet: Adress: Byggherre: Uppdragsgivare: Uppdragsgivares referens: Handläggare: Kontrollerad av: 16 sidor Kvisljungeby 3:96 Göteborgs kommun Stallvägen 2 Torslanda Palwinder Singh Nagra Your Fashion C/o Surinder Pal Nagra Palwinder Singh Nagra Frans Trägårdh Brandingenjör, , frans@brandkonsultengbg.se Erik Lundborg - Brandingenjör Sida 2 av 16

3 Innehåll 1. INLEDNING... 5 ALLMÄN INFORMATION OM PROJEKTET... 5 BRANDTEKNISKA KRAV... 5 DIMENSIONERINGSMETOD... 5 ANSVAR... 5 UNDERLAG FÖR DOKUMENTATION UNDERLAG FÖR DIMENSIONERING... 7 LÄGE PÅ TOMT... 7 OBJEKTSBESKRIVNING... 7 PERSONANTAL... 7 VERKSAMHETSKLASS... 7 BRANDTEKNISK BYGGNADSKLASS... 7 BRANDBELASTNING... 7 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS... 7 SÄRSKILDA RISKER MED VERKSAMHETEN UTRYMNING... 9 UTRYMNINGSSTRATEGI... 9 UTFORMNING AV UTRYMNINGSDÖRRAR... 9 PASSAGER MOT OCH TILL UTRYMNINGSVÄGAR GÅNGAVSTÅND VÄGLEDANDE MARKERINGAR ALLMÄNBELYSNING OCH NÖDBELYSNING ANORDNING FÖR TIDIG UPPTÄCKT OCH VARNING VID HÄNDELSE AV BRAND SKYDD MOT BRANDSPRIDNING INOM BYGGNAD BRANDCELLSINDELNING DÖRR I BRANDCELLSGRÄNS GENOMFÖRINGAR LUFTBEHANDLING IMKANAL INSTALLATIONSSCHAKT FÖNSTER I YTTERVÄGG YTTERVÄGGAR MATERIAL, YTSKIKT OCH BEKLÄDNAD SKYDD MOT BRANDSPRIDNING FRÅN LÄGRE BELÄGEN BYGGNADSDEL SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER SKYDDSAVSTÅND TAKTÄCKNING SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR Sida 3 av 16

4 7. BÄRFÖRMÅGA VID BRAND ÖVRIGA KRAV ALLMÄNT SLÄCKUTRUSTNING UTRYMNINGSPLAN TIMER EGENKONTROLLER UTBILDNING BRANDSKYDDSORGANISATION SERVICE OCH UNDERHÅLL KONTROLLPUNKTER INFÖR SLUTBESKED ANALYTISK DIMENSIONERING Sida 4 av 16

5 1. Inledning Allmän information om projektet Brandskyddsbeskrivningen omfattar ändring av verksamhet i befintlig byggnad. Byggnaden har tidigare nyttjats som industrilokal med tillhörande kontor. Befintlig kontorslokal ska anpassas till förskola. Inga större ombyggnationer planeras för lokalen eller byggnaden i detta skede, men inredning kommer anpassas för ny typ av verksamhet. Berörd kontorslokal omfattar ca 200 m 2. Intilliggande industrilokal omfattas delvis, då utrymning förväntas ske genom denna. Dock ska ingen verksamhet bedrivas i industrilokalen. Denna version av brandskyddsbeskrivningen upprättas i projekteringsstadiet och upprättas som bygghandling där krav enligt Boverkets Byggregler ska redovisas. Brandskyddsbeskrivningen ska ligga till grund inför byggnadsnämndens beslut om startbesked. Brandskyddsbeskrivningen ska fortlöpande uppdateras efter nya förutsättningar. Brandsakkunnig ska konsulteras i projektets samtliga skeden och om förutsättningarna ändras. Efter avslutad byggnation ska brandskyddsbeskrivningen uppdateras till en brandskyddsdokumentation med status relationshandling. I det dokumentet så ska det färdigställda byggnadstekniska brandskyddet redovisas. Det färdigställda brandskyddet ska även besiktigas av sakkunnig person inom brandskydd och redovisas i ett skriftligt protokoll. Brandtekniska krav Det byggnadstekniska brandskyddet projekteras i enlighet med Boverkets Byggregler 22 (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2015:3). Bärförmåga vid brand projekteras i enlighet med Boverkets konstruktionsregler 10 (BFS 2011:10 med ändringar t.o.m. BFS 2015:6). Dimensioneringsmetod Föreskrift 5:335 (dörrar mot och i utrymningsväg) verifieras med analytisk dimensionering enligt BBRAD 3. Övriga föreskrifter projekteras och verifieras genom förenklad dimensionering. Ansvar Ansvaret för detaljprojektering, enligt Brandkonsulten i Göteborg lämnade ramförutsättningar, åvilar uppdragsgivaren eller av uppdragsgivaren anlitad projektör. Sida 5 av 16

6 Underlag för dokumentation Underlag för brandskyddsbeskrivningen är platsbesök ( ) samt odaterad skiss över lokalen tillhandahållen av uppdragsgivare. Sida 6 av 16

7 2. Underlag för dimensionering Läge på tomt Byggnaden är friliggande i ett bostadsområde i Björlanda i Göteborgs kommun. Område ska inte längre användas som industriområde enligt gällande detaljplan. Byggnad ligger i anslutning till Björlandavägen och Kongahällavägen. Objektsbeskrivning Byggnaden är uppförd som industribyggnad i ett plan med tillhörande kontorslokal i ett plan. Bärande väggar är utförda i betong/lättbetong. Fasadmaterial på industribyggnaden är betong och i kontorslokal träpanel. Taktäckning är av tegelpannor eller plåt. Stålfackverk bär upp yttertak. Innerväggar är utförda i betong, eller träregelkonstruktion med gips. Berörd kontorslokal omfattar ca 200 m 2. Denna lokal anpassas för förskoleverksamhet som ska bedrivas på dagtid. Lokalen anpassas inte för nattlig verksamhet (så kallad nattis ). Befintliga kontorsrum anpassas som lekrum, kapprum, personalrum avdelningsrum med mera. Personantal Lokalerna anpassas för ett personantal upp till 50 personer. Personantalet inkluderar samtliga barn, personal, samt besökande föräldrar eller liknande. I den dagliga verksamheten kommer 26 barn och 4 personal vistas i förskolan. Verksamhetsklass Aktuell lokal hänförs till verksamhetsklass Vk5a. Brandteknisk byggnadsklass Byggnad hänförs till byggnadsklass Br3. Brandbelastning Brandbelastningen i lokalen (brandcellen) förutsätts understiga 800 MJ/m 2. Räddningstjänstens insats Räddningstjänstens insatstid bedöms understiga 10 minuter (Torslanda brandstation). Uppställningsplats finns på asfalterad väg, eller grusplan utanför byggnaden. Lokalen nås via flertalet dörrar i fasad. Räddningstjänstens insats är ingen förutsättning för utrymning från lokalen. Sida 7 av 16

8 Särskilda risker med verksamheten Intilliggande industrilokal ska inte nyttjas för någon verksamhet i dagsläget. Den står helt vakant och är nästintill tömd på lös inredning. Detta är en förutsättning för en säker utrymning via industrilokalen. Vid ändrade förutsättningar ska brandsakkunnig konsulteras. Köket i förskolan kommer endast förses med hushållsspis, ugn för uppvärmning och liknande köksutrustning. Köket betraktas inte som storkök. Sida 8 av 16

9 3. Utrymning Utrymningsstrategi Lokalen ska ha tillgång till utrymningsvägar via två st befintliga dörrar till det fria, samt två st befintliga dörrar till industrilokalen som är placerad i annan brandcell. Från industrilokalen når man dörr som går direkt till det fria. Samtliga dörrar i fasad mynnar till markplan. Inga utrymmen inom byggnaden klassas som utrymningsvägar. Utformning av utrymningsdörrar Fem dörrar används för utrymning från lokalen. Krav på dessa anges i följande listor. Befintlig balkongdörr i kök som leder till växthus betraktas inte som utrymningsväg. Befintliga dörrar direkt till det fria (2 st) ska utföras enligt följande. Fri bredd på minst 80 cm. Fri höjd på minst 200 cm. Öppningsbar utan nyckel, eller redskap. Befintlig låsanordning med nyckel ska tas bort, eller kopplas till för verksamheten väsentlig funktion. Slagriktning i utrymningsriktningen. Utförs återinrymningsbara. Det vill säga att dörrarna inte får låsas automatiskt efter passage. Befintligt litet vred medför att dörrar ej är återinrymningsbara. Detta ska åtgärdas. Eventuella nattlås ska kopplas till för verksamheten väsentlig funktion. Befintliga dörrar (2 st) mot industrilokal ska utföras enligt följande: Fri bredd på minst 80 cm. Fri höjd på minst 200 cm. Öppningsbar utan nyckel, eller redskap. Befintlig vred och vanligt trycke accepteras. Slagriktning mot utrymningsriktningen accepteras. Verifiering utförs med analytisk dimensionering, se kapitel 10. Utförs återinrymningsbara. Det vill säga att dörrarna inte får låsas automatiskt efter passage. Befintliga lås- och öppningsanordningar uppfyller detta krav. Utrymningsdörr från industrilokal till det fria ska utföras enligt följande: Fri bredd på minst 80 cm. Fri höjd på minst 200 cm. Öppningsbar utan nyckel, eller redskap. Befintlig låsanordning med nyckel ska bytas till beslagning enligt SS EN 179. Hasplås ska tas bort. Slagriktning i utrymningsriktningen. Utförs återinrymningsbara. Det vill säga att dörrarna inte får låsas automatiskt efter passage. Ny beslagning ska utföras så att dörren är återinrymningsbar. Eventuella nattlås ska kopplas till för verksamheten väsentlig funktion. Sida 9 av 16

10 Passager mot och till utrymningsvägar Korridorer och passager mot utrymningsdörrarna är utförda med minst 90 cm fritt passagemått. Lösa föremål och möbler ska placeras så att dessa inte inkräktar på detta fria mått. Gångavstånd Utrymningsvägarna är placerade så att gångavstånd understiger 30 m. Hänsyn har tagits till sammanfallande gångsträcka som multiplicerats med 2. Inga trappor ingår i passager till utrymningsvägar. Vägledande markeringar Det ska finnas genomlysta vägledande markering ovan utrymningsdörrar samt i passager mot dessa. Vägledande markeringar ska vara försedda med batteribackup på minst 60 minuter. Vägledande markeringar ska även finnas i industrilokalen. Principplacering av vägledande markeringar anges på brandskiss. Befintliga vägledande markeringar i form av efterlysande skyltar i industrilokalen ska tas bort. Dessa hänvisar till utrymningsvägar som kan vara låsta/otillgängliga. Allmänbelysning och nödbelysning Lokalen förutsätts utföras med tillfredställande allmänbelysning (ordinarie belysning). Även industrilokal ska förses med allmänbelysning. Denna ska kunna tändas med knapp i anslutning till utrymningsdörrarna mot industrilokalen. Nödbelysning med speciella armaturer anordnas inte. Vägledande markeringar i form av genomlyst armatur med batteribackup ger motsvarande funktion. Anordning för tidig upptäckt och varning vid händelse av brand Lokal för förskola ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. Anordningarna ska utföras åtminstone som brandvarnare enligt SS-EN Brandvarnare ska utföras batteridrivna (även vid nätanslutning). Det rekommenderas att 10-årsbatterier används då dessa vanligtvis räcker under hela brandvarnarens livslängd. Brandvarnare ska placeras så att en brandvarnare täcker maximalt 60 m 2. Brandvarnare ska placeras i korridorer och passager som ansluter till flera rum och som leder till utrymningsvägar. Placeringsförslag anges på brandskiss. Byggherre har angett att inga egna högre ambitioner än installation av brandvarnare föreligger. Sida 10 av 16

11 4. Skydd mot brandspridning inom byggnad Brandcellsindelning Förskolan placeras i egen brandcell i klass EI 30. Befintlig brandavskiljande mur av betong/lättbeong behålles mot industrilokal. Förskolan betraktas som en funktionell enhet med två barngrupper (13 barn per barngrupp) och delas inte ytterligare upp i brandceller. Dörr i brandcellsgräns Det finns två dörrar i brandcellsgräns mellan förskola och industrilokal (dessa används även för utrymning). Dörrarna är av äldre modell av trä med trådglas. Dörrarna bedöms motsvara brandteknisk klass EI 30 och glaspartierna E 30. Glaspartierna har liten yta och avskiljer utrymmen med begränsad brandbelastning (korridor respektive tom/icke-nyttjad industrilokal). Ökad strålningsnivå från glaspartierna bedöms ej påverka utrymmande personer eller påverka brandspridning mellan brandceller. Dörrarna ska justeras, så att de har tillhållning, samt att de stänger ordentligt. Fallkolv och dörrstängare ska justeras. Dörrarna ska förses med nya svällister så att motsvarande tilläggsklass för brandgastäthet Sa uppnås. Genomföringar Genomföringar i brandcellsgräns ska tätas med typgodkänt material och metod så att brandcellsgränsens funktion och brandtekniska klass upprätthålls. Detta gäller både nya och befintliga genomföringar i brandcellsgräns. Material för brandtätning ska hålla lägst klass EI 30. Luftbehandling Nytt ventilationsaggregat kommer installeras. Aggregatet placeras inom förskolans brandcell och kommer endast betjäna denna brandcell. Inget ytterligare skydd krävs för att förhindra brand- och brandgasspridning. Imkanal Imkanal från kök ska vara av plåt, eller annat material i klass A2-s1, d0. Vidare ska imkanalen vara brandisolerad i klass EI 15 i hela sin längd, alternativt placeras med skyddsavstånd på 30 mm från brännbart material i hela sin längd. Installationsschakt Det finns inga installationsschakter inom lokalen. Om sådana anordnas, så ska de utföras så att brandcellsindelningen upprätthålls. Sida 11 av 16

12 Fönster i yttervägg Befintliga fönster i yttervägg är utförda med erforderligt skyddsavstånd från andra fönster. Om nya fönster anordnas som vetter mot fönster i andra brandceller ska dessa utföras i brandklass eller skyddsavstånd enligt följande tabell: Placering fönster Krav ett fönster Krav båda fönster Skyddsavstånd Parallella E 30 E 15 5,0 m 90 vinkel E 30 E 15 2,0 m Ovanpåliggande E 30 E 15 1,2 m Ytterväggar Ytterväggar ska utföras i lägst materialklass D-s2,d2. Befintliga ytterväggar är utförda i betong eller träpanel som uppfyller krav. Material, ytskikt och beklädnad Det ställs förhöjda krav i förskolor i verksamhetsklass Vk5a jämfört med ordinarie krav för Br3-byggnader. Krav är ytskikt lägst klass C-s2,d0 för väggar och lägst klass B-s1, d0 för tak. Ytskikten ska appliceras på material i klass A2-s1,d0 eller på beklädnad i K210/Bs1,d0. Kraven ska även appliceras för större lösa material (t.ex. textilier i tak eller på vägg). Förklaringar till material- och ytskiktsbeteckningar ses i tabell nedan. A2-s1,d0 B-s1,d0 C-s2,d0 D-s2,d0 K 210 Inget märkbart bidrag till brand ens vid fullt utvecklad brand. Byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser. Brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen. Exempel: Betong, obehandlad gipsskiva Begränsat bidrag till brandutveckling. Byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser. Brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen. Exempel: Målad gipsskiva Begränsat bidrag till övertändning. Byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser. Brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen. Exempel: Gipsskiva med trätapet. Får bidra till övertändning. Byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser. Brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen. Exempel: Träpanel Tändskyddande beklädnad. Exempel: 9 mm gipsskiva Sida 12 av 16

13 Skydd mot brandspridning från lägre belägen byggnadsdel Tak ovan förskola är lägre beläget jämfört med vägg mot industrilokalen. Brandspridning mellan detta lägre belägna tak och ovanliggande vägg är utförd med betongvägg som sträcker sig upp mot industrilokalens tak. Betongväggen är uppförd i lägst klass EI 30. Ventilationsöppningar i väggen skyddas från insidan med luckor. 5. Skydd mot brandspridning mellan byggnader Skyddsavstånd Byggnad är placerad mer än 8 m från omkringliggande byggnader. Inga ytterligare krav ställs på skydd mot brandspridning mellan byggnader. Taktäckning Taktäckning är utförd i plåt eller tegelpannor (obrännbart). 6. Skydd mot uppkomst av brand Uppvärmningsanordningar Byggnaden värms upp med fjärrvärme. Inga ytterligare krav på skydd mot uppkomst av brand ställs på sådan anordning. 7. Bärförmåga vid brand Det ställs inga krav på bärande byggnadsdelar vid brandlastfallet i aktuell typ av Br3- byggnad. Dock så ska bärande byggnadsdelar som krävs för att upprätthålla brandcellsgränser uppföras med krav på bärförmåga vid brand. Bärande byggnadsdelar som stabiliserar brandavskiljande vägg i klass EI 30 ska utföras med bärförmåga R 30. Bärande byggnadsdelar av betong förutsätts ha brandmotstånd lägst R 30, men fackverk av stål som bär yttertak i industrilokalen kan inte förutsättas ha något brandmotstånd. Sida 13 av 16

14 8. Övriga krav Allmänt Följande är krav som inte specifikt anges i BBR, men som återfinns i Lag om skydd mot olyckor och efterföljande föreskrifter, Arbetsmiljöverkets föreskrifter med mera. Att kontinuerligt arbeta med underliggande krav brukar kallas att bedriva ett Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA). Verksamheten ska ansvara för att sådant arbete bedrivs. Släckutrustning Det ska finnas handbrandsläckare i lokalen, så att gångavstånd till närmsta släckare understiger 25 m. Pulversläckare 6 kg rekommenderas med effektivitetsklass lägst 43A233BC. I kök ska det även finnas brandfilt. Förslag till placering ses på brandskiss. Utrymningsplan Det ska finnas en utrymningsplan i byggnaden som anger placering av utrymningsvägarna, släckutrustning och hur man bör agera vid brand. Befintlig utrymningsplan ska revideras. Timer Spis, kaffekokare och liknande utrustning i kök ska kopplas till timer. Egenkontroller Verksamheten ska utföra egenkontroller (ej att förväxla med egenkontroller som byggherre ansvarar för i byggnationen) på släckutrustning, utrymningsvägar och brandtekniska installationer. Det ska upprättas egenkontrollschema. Kontroller ska dokumenteras, samt de brister som uppmärksammas. Generellt ska egenkontroller göras varje månad. Egenkontroller omfattar bland annat: Tillgänglighet av släckutrustning Fria och framkomliga utrymningsvägar Funktion hos brandvarnare Utbildning Samtliga personer i personal bör genomgå grundläggande brandutbildning, släckövning och utrymningsutbildning. Utrymningsövningar bör genomföras årligen. Dessa bör dokumenteras, så att eventuella brister lättare kan åtgärdas. Sida 14 av 16

15 Brandskyddsorganisation Det rekommenderas att verksamheten upprättar en brandskyddsorganisation där personer inom organisationen är kopplade till konkreta uppgifter och ansvarsområden. Service och underhåll Brandskyddsutrustning och brandtekniska installationer ska genomgå service, provning eller underhåll (alltså mer djupgående kontroller än vid egenkontroller) av brandserviceföretag regelbundet. Följande kontroller och intervall rekommenderas: Utrustning/installation/funktion Släckutrustning Brandvarnare Vägledande markeringar Integritet i brandcellsgräns Kontrollintervall Årligen, samt verkstadsgenomgång/återkommande kontroll regelbundet (beror på typ av släckare). Årligen Årligen, samt batteribyte var fjärde år. Vid byggarbeten, genomföringar, installationer med mera i eller vid brandcellsgräns. 9. Kontrollpunkter inför slutbesked Följande är en lista med kontrollpunkter som det rekommenderas att person med erforderlig kompetens (brandsakkunnig) kontrollerar och skriftligen redovisar innan slutbesked lämnas. God framkomlighet till utrymningsvägar. Öppningsfunktion av dörrar till eller i passage mot utrymningsvägar. Öppningsfunktion ska överensstämma med minimikraven i denna handling. Placering och funktion av brandvarnare. Placering och funktion av vägledande markeringar. Placering av släckutrustning. Okulär kontroll av brandcellsgränsers integritet. Okulär kontroll av brandtätningar. Vid dolda utrymmen ska protokoll över brandtätning överlämnas. Brandklass, stängningsfunktion och korrekt tillhållning för dörrar i brandcellsgräns. Okulär kontroll av ytskikt och material. Sida 15 av 16

16 10. Analytisk dimensionering Följande kapitel utgör verifiering av funktionskrav i föreskrift 5:335. Avvikelse från allmänt råd omfattar att inåtgående dörrar accepteras vid utrymning från förskola i verksamhetsklass Vk5a. Denna verksamhet ingår inte i de undantag som anges i allmänt råd och där inåtgående dörrar normalt accepteras. Verifieringsmetod utgörs av kvalitativ bedömning i enlighet med BBRAD 3. Kvalitativ bedömning anses vara en tillräcklig verifieringsmetod i sammanhanget, då avstegen totalt sett är små och inte påverkar helhetsbrandskyddet. Föreskrift 5:335 anger att Inåtgående dörrar får endast användas om köbildning inte förväntas uppstå framför dörren. Med tanke på det begränsade personantalet, samt att det finns fyra stycken utrymningsdörrar från brandcellen, så är bedömning att dessa två inåtgående dörrar inte riskerar att medverka till köbildning. Motivering är följande: I aktuell lokal projekteras det totalt finnas fyra stycken utrymningsdörrar från brandcellen. Normalt accepteras två stycken utrymningsvägar via två separata utrymningsdörrar. Vi har därmed i grunden bättre förutsättningar för utrymning än minimikraven. Två av utrymningsdörrarna är utåtgående. Båda dessa är entrédörrar som förutsätts användas som primära utrymningsvägar. Personantalet är i normalfall lågt, max 30 personer. Vid tillfällen då och då (t.ex. skolavslutningar, temadagar och liknande) så kan personantalet vara högre, men då handlar det om föräldrar som besöker förskolan. Dörrarna nås från parallella korridorer, där man når en dörr i varje ände. Det förutsätts att barn och personal är utspridda inom lokalen och arbetar i mindre barngrupper. Detta minskar sannolikheten att samtliga personer utrymmer via samma dörr. Vid en eventuell köbildning vid en utrymningsdörr, så är det mycket korta passager/gångavstånd till nästa dörr. Eventuell köbildning förutsätts alltså endast pågå under mycket korta perioder. Merparten av personerna utgörs av barn. Dessa förutsätts inte utrymma på egen hand, utan behöver hjälp av vuxna personer i personalstyrkan. Personalen förutsätts öppna dörrar och uppmana barnen att utrymma. Personalen förutsätts ha vetskap om slagriktning på dörrar och att kunna ta initiativ att öppna dörren inåt samt hålla upp dessa för barnen som ska passera. Intilliggande industrilokal planeras att i framtiden nyttjas som förskola (enligt gällande detaljplan). Utrymning från industrilokalen förutsätts då ske via aktuell förskola. Vid sådant scenario är det bättre att dörrar utförs med befintlig slagriktning, då fler personer kan förutsättas utrymma från industrilokalen. Sida 16 av 16