FRIÅRET Erfarenheter från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket 2001:5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRIÅRET Erfarenheter från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket 2001:5"

Transkript

1 FRIÅRET Erfarenheter från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket 2001:5

2 Tillväxtenheten MISSIV DATUM DIARIENR /1-5 ERT DATUM ER BETECKNING N2000/10774/A Regeringen Näringsdepartementet STOCKHOLM Uppdrag till Statskontoret att utreda för- och nackdelar med ett s.k. friår Regeringen gav den 21 december 2000 Statskontoret i uppdrag att utreda för- och nackdelar med att införa ett s.k. friår. I arbetet skulle ingå att närmare se över effekterna av den danska friårsmodellen och det s.k. Trelleborgsförsöket samt att göra en uppskattning av kostnader för införandet av ett friår i Sverige. Statskontoret överlämnar härmed resultatet av utredningen i bifogad rapport Friåret erfarenheter från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket (2001:5). Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Anna Karlgren, chef för Tillväxtenheten, avdelningsdirektör Dan Ljungberg, byrådirektör Enar Lundgren, föredragande, och konsulten Folke Hansson, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Enar Lundgren POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX:

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 7 1 Inledning Uppdraget Avgränsningar m.m Genomförande 12 2 De två försöken med friår Den danska friårsmodellen Bakgrunden och målen Reglerna m.m Omfattningen och utvecklingen Trelleborgsförsöket Bakgrunden och målen Reglerna m.m Omfattningen och utvecklingen 22 3 Utvärderingarna av den danska friårsmodellen Genomförda utvärderingar Effekterna på arbetsmarknadens funktionssätt m.m Arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet på kort sikt Arbetsmarknadens strukturproblem De långsiktiga arbetsmarknadseffekterna Kostnader och intäkter på offentliga och enskilda budgetar m.m Stat och kommun Företagen och den offentliga verksamheten De enskilda individerna Övriga erfarenheter och slutsatser De lediga medarbetarna Företagen och de offentliga arbetsgivarna Kommunerna 42 4 Utvärderingarna av Trelleborgsförsöket Genomförda utvärderingar Effekter på arbetsmarknadens funktionssätt 48 5

4 4.2.1 Arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet på kort sikt Arbetsmarknadens strukturproblem Kostnader och intäkter på offentliga och enskilda budgetar m.m Staten och kommunen m.fl Företagen De enskilda individerna Övriga erfarenheter och slutsatser Välfärdsaspekterna Lokal samverkan och regelsystemet kring försöksverksamheten 57 5 För- och nackdelar med friår en sammanfattning Utvärderingarna som underlag för att bedöma friåret Friåret för individerna, verksamheterna och samhället De lediga medarbetarna och deras vikarier Företagen och offentliga verksamheten Samhället Sammanfattande kommentarer 73 6 Kostnader för ett friår i Sverige Beräkningsförutsättningar och antaganden Räkneexempel Känslighetsanalys Ekonomiska konsekvenser i andra offentliga system 81 Bilagor 1 Regeringsuppdragets direktiv 85 2 Trelleborgsmodellen utvärderingsrapportens undersökningspopulation 87 3 Litteratur 89 6

5 Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen utrett för- och nackdelar med ett s.k. friår. Uppdraget har varit att undersöka erfarenheterna från den danska friårsmodellen (s.k. sabbatorlov) och det s.k. Trelleborgsförsöket. I Danmark pågick försöksverksamheten med friår under perioden och omfattade sammanlagt omkring friårstagare. I Trelleborg bedrevs försöksverksamheten under och omfattade ca 350 personer med friår. Båda friårsförsöken avvecklades därefter. Vi har också gjort en uppskattning av vilka omedelbara effekter ett införande av ett friår i Sverige skulle ge på den statliga budgeten. Utvärderingarna besvarar inte våra frågor om friåret I enlighet med uppdraget bygger vår rapport på en sammanställning av de erfarenheter och slutsatser som framkommit i tidigare utvärderingar och andra studier av de två friårsförsöken. Vi konstaterar att uppdragets frågor om arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska konsekvenser i liten utsträckning besvaras av det underlag vi har haft tillgång till. Medan uppdragets frågeställningar i första hand gäller effekter för samhället i stort (makronivån) är de utvärderingar, och det material vi haft tillgång till i övrigt, i första hand inriktade på frågor på individnivå. Ytterligare ett problem har varit att materialet om de danska erfarenheterna i liten utsträckning behandlar friåret. De danska utvärderingarna fokuserar i stället uddannelsesorlov och børnepasningsorlov, det vill säga systemen för studieledighet och barnledighet som också tillhör det danska orlovssystemet. Det saknas således utvärderingar som är inriktade på de samlade effekterna av friårsförsöken. Ett friår får effekter på flera olika nivåer De slutsatser vi kan dra är därför osäkra och bygger till stora delar på en redovisning och tolkning av de iakttagelser och analyser som framgår av underlagsrapporterna. Vi sammanfattar effekterna på tre nivåer. 7

6 Individerna Arbetsmarknadspolitiska effekter uppkommer framförallt för vikariernas del. För- och nackdelar med friåret domineras helt av konsekvenserna för deras position på arbetsmarknaden, där fördelarna klart överväger. För de tjänstlediga medarbetarna är dessa effekter av mindre betydelse, men i de fall de kan påvisas kan de vara negativa för medarbetaren. De ekonomiska effekterna är kortfattat positiva för vikarierna och negativa för de tjänstlediga medarbetarna. Bilden är dock inte helt entydig. Välfärdseffekter uppkommer hos de tjänstlediga medarbetarna och har starkt positiva förtecken. I stort sett alla fördelar med friåret för medarbetaren kan hänföras till de positiva välfärdseffekterna. Verksamheterna De arbetsmarknadspolitiska effekterna väger tungt och handlar i det här fallet främst om möjligheterna att kunna tillgodose verksamheternas kompetensförsörjning. Här finns både positiva och negativa effekter av ett friår. Den samlade värderingen av för- och nackdelar påverkas i hög grad av den aktuella arbetsmarknadssituationen. De ekonomiska effekterna väger också tungt i den samlade bedömningen för de verksamhetsansvariga, men det är oklart hur starka incitamenten är. Här finns både positiva och negativa effekter, men särskilt de negativa effekterna är svåra att värdera. Välfärdseffekterna bedöms ha relativt liten direkt betydelse för verksamhetsnivån. Samhället De arbetsmarknadspolitiska effekterna bedöms vara negativa på längre sikt, i en situation med hög sysselsättning och arbetskraftsbrist eller vid friåret som ett permanent system. Temporärt, på kort sikt och under hög arbetslöshet torde effekterna vara gynnsammare. De ekonomiska effekterna i form av omedelbara budgeteffekter för staten kan vara positiva eller negativa beroende på vilka villkor för friåret som tillämpas. De samhällsekonomiska konsekvenserna riskerar på lång sikt att bli negativa. Välfärdseffekterna bedöms till helt övervägande del vara positiva. 8

7 Osäkra budgeteffekter för staten vid ett friår De omedelbara effekterna på statens utgifter vid ett friår beror främst på ersättningsnivåerna till de lediga medarbetarna och den minskade arbetslöshetsersättningen till deras ersättare samt på den sammanlagda friårsvolymen räknat i antal årspersoner. Vi har beräknat de omedelbara effekterna av ett friår för varje årsperson som tar ett friår. Beräkningarna bygger på antaganden som gjorts med utgångspunkt i det aktuella läget på arbetsmarknaden. Med full a-kasseersättning, som i Trelleborg, blir effekterna enligt vår kalkyl negativa för staten. En ersättningsnivå på 60 procent av arbetslöshetsersättningen till de lediga, såsom var fallet under den danska friårsperiodens två sista år, skulle i stället innebära en förbättring av statens finanser, sett som en omedelbar och direkt budgeteffekt. Räknat på årspersoner 1 innebär det mest negativa scenariot en utgiftsökning för staten på ca 800 miljoner kronor medan det mest positiva scenariot skulle innebära en utgiftsminskning på ca 200 miljoner kronor. 1 Det bör framhållas att detta inte bygger på något egentligt antagande om hur stor omfattning ett friår skulle få. 9

8 10

9 1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 2001 en utredning om för- och nackdelar med att införa ett s.k. friår. I uppdraget skulle ingå att se över effekterna av den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket. Redan gjorda granskningar och utvärderingar skulle ligga till grund för översynen. Regeringen uppdrog därför den 21 december 2000 åt Statskontoret att utreda för- och nackdelar med ett s.k. friår (se bilaga 1). Frågor som särskilt skall belysas är erfarenheter och slutsatser från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket, effekterna som den danska modellen respektive Trelleborgsförsöket har haft på arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet, om och i så fall hur försöken påverkat kostnader och intäkter för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, samt om försöken medförde samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, en uppskattning av kostnader för ett införande av ett friår i Sverige. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) skall, enligt direktiven, bistå Statskontoret med nödvändigt underlag för beräkning av kostnaderna vid ett införande av ett friår i Sverige. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 28 februari år Avgränsningar m.m. I enlighet med direktiven bygger vår rapport på en sammanställning av erfarenheter och slutsatser från utvärderingar och studier som redan gjorts av de två friårsförsöken. Tyngdpunkten i uppdraget ligger på en belysning av de arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska effekterna av friåret. Bland övriga erfarenheter av friårsförsöken har vi främst uppmärksammat välfärdsaspekterna. Genomgången av erfarenheterna av den danska friårsmodellen har från början varit inriktad på det s.k. sabbatorlovet, dvs. den del av det danska orlovssystemet som ger möjlighet till ett friår om den ledige under sin 11

10 frånvaro ersätts med en långtidsarbetslös person. I orlovssystemet ingår också möjligheter till ledighet för studier respektive föräldraledighet. De danska utvärderingarna av orlovssystemet är främst inriktade på utbildningsledigheten och föräldraledigheten, medan sabbatorlovet behandlats i mycket begränsad utsträckning. Vi har här valt att även belysa vissa erfarenheter från de förstnämnda ledigheterna, som kan ha relevans för bedömningen av sabbatorlovet. Effekterna av de danska jobbrotationsprojekten som ett kompletterande arbetsmarknadspolitiskt instrument på lokal nivå är inte närmare belysta i denna rapport. Kostnadsbedömningarna för ett friår i Sverige är baserade på ett underlag från Näringsdepartementet. Kostnadsuppskattningen har i det här fallet begränsats till de omedelbara statsfinansiella konsekvenserna av ett friår, dvs. de direkta konsekvenserna för statens inkomster och utgifter inom ett år. 1.3 Genomförande Statskontorets rapport bygger på en genomgång av utvärderingar och studier av de två friårsförsöken. Därutöver ingår i underlaget utredningar, utvärderingar, forskningsrapporter och annan litteratur som berör den danska arbetsmarknadspolitiken i stort under 90 talet. En sammanställning av referenser och källor framgår av särskild förteckning. Arbetet inleddes med en kartläggning av utvärderingar och studier som genomförts om de två friårsförsöken. Det skedde främst genom informationssökning via Internet och kontakter med myndigheter och forskningsinstitutioner. Det dokumenterade materialet har på vissa punkter kompletterats med ytterligare underlag i form statistik och information via telefonkontakter och e mail. Direktkontakter har tagits med det danska Arbejdsministeriet, såväl med departementet som med Arbejdsmarkedsstyrelsen. Vi har dessutom kontaktat utvärderare vid Socialforskningsinstituttet och arbetsmarknadsforskare vid några danska universitet. För kompletterande information och underlag om Trelleborgsförsöket har vi haft kontakter med Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen i Trelleborg och Länsarbetsnämnden i Skåne. Vi har dessutom kontaktat utvärderarna vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Det insamlade materialet har därefter bearbetats, analyserats och sammanställts i vår rapport. 12

11 För beräkningar av kostnader för ett friår i Sverige har vi utgått från ett underlag från Näringsdepartementet. Underlaget har legat till grund för vissa av våra antaganden och övriga beräkningsförutsättningar. 13

12 14

13 2 De två försöken med friår I detta kapitel beskriver vi de två modellerna för ett s.k. friår som tillämpats vid försöksverksamheterna i Danmark och Trelleborgs kommun. Vi beskriver översiktligt bakgrund och mål, regelsystemet samt omfattningen och utvecklingen av försöksverksamheten. 2.1 Den danska friårsmodellen Bakgrunden och målen I Danmark genomfördes 1994 en större arbetsmarknadsreform. Reformen trädde ikraft samtidigt som arbetslösheten nått en historiskt högsta nivå och utvecklingen börjat vända mot en ökad sysselsättning. En del i reformen var det s.k. orlovssystemet som innebar ökade möjligheter till särskilda ledigheter med ersättning. Orlovssystemet hade en rad mål för såväl arbetsmarknaden i stort som för den enskilda individen. Förutom de arbetsmarknadspolitiska målen låg det även vissa familjepolitiska och utbildningspolitiska överväganden bakom reformen i denna del, dvs. direkta välfärdspolitiska ambitioner. Ledighetssystemen skulle förstärka insatserna mot arbetslösheten. De arbetsmarknadspolitiska målen var att minska arbetslösheten genom att skapa möjlighet för arbetslösa personer att vikariera för anställda på ledighet. Ledigheterna var ett redskap för aktivering av de arbetslösa. En målsättning var också att brett förbättra kvalifikationerna hos arbetskraften efter arbetsmarknadens förändrade behov och därigenom främja produktivitet, flexibilitet och sysselsättning. Särskilt ledigheten för studier var en del i denna ambition. Ledigheterna skulle även bidra till en rotation på arbetsmarknaden. Med stöd av olika arbetsrotationsprojekt skulle de arbetslösa få arbetslivserfarenhet, utbildning och bättre anställningsmöjligheter. Arbetsrotation blev också ett kompletterande arbetsmarknadspolitiskt instrument på lokal och regional nivå för att utveckla de anställdas kompetens och avhjälpa flaskhalsproblem. Företagen skulle få sin personal vidareutbildad samtidigt som produktionen i företaget kunde fortgå. Företagen fick dessutom kontakt med en arbetskraft som kunde bli efterfrågad av företaget vid ett rekryteringsbehov längre fram. I dessa delar utgjorde den statliga reformen också ett samspel mellan kommunerna och arbetsmarknaden. 15

14 Det fanns också en välfärdspolitisk målsättning att förbättra livskvaliteten för de enskilda individerna. Genom ökade möjligheter till föräldraledighet kunde personer på arbetsmarknaden, t.ex. familjer med småbarn, få en möjlighet att öka sin välfärd och realisera en bättre tillvaro Reglerna m.m. Det danska orlovssystemet omfattade ursprungligen tre olika möjligheter till tjänstledighet i form av ledighet för studier, föräldraledighet och friåret. Figur 2.1 De danska ledighetssystemen några huvuddrag i regelsystemen. Ledighet för studier (uddannelsesorlov) ersätts med 100 % av arbetslöshetsdagpenningen längd en vecka till ett år för sysselsatta för arbetslösa maximalt två år inget krav på vikarie som ersättare arbetsgivaren skall tillstyrka Föräldraledighet (børnepasningsorlov) ersätts med 60 % av arbetslöshetsdagpenningen (70, 80 % före 1997) längd åtta veckor upp till ett år (enligt särskilda villkor) inget krav på vikarie som ersättare rättighet till 26 veckor, därefter ska arbetsgivaren tillstyrka Friår (sabbatorlov) ersätts med 60 % av arbetslöshetsdagpenningen (70, 80 % före 1997) längd 13 veckor till ett år krav att orlovspersonen ersätts med långtidsarbetslös arbetsgivaren skall tillstyrka avvecklat sedan Ledighetssystemen var från början inrättade som en försöksverksamhet, men har permanentats som arbetsmarknadspolitiska instrument med undantag av friåret (sabbatorlov). Det förblev en försöksverksamhet och är sedan april 1999 avvecklat i Danmark. Både anställda/sysselsatta och arbetslösa kan ges möjlighet att utnyttja ledighet för studier och föräldraledighet. Ledigheten för studier och friår måste avtalas med arbetsgivaren. Föräldraledigheten är en rättighet upp till 26 veckor och fordrar därefter ett avtal med arbetsgivaren. Ersättnings- 16

15 nivåerna har varierat mellan ledigheterna. Endast vid sabbatsorlovet har det funnits ett krav på tillsättning av en vikarie som ersättare för den ledige. Reglerna har ändrats flera gånger sedan de infördes. Det kan ses som anpassningar och justeringar med hänsyn till konjunkturläget. I första hand har villkoren skärpts och blivit mindre generösa med lägre ersättningsnivåer i takt med det förbättrade arbetsmarknadsläget. Orlovssystemet administreras av arbetsförmedlingen (statlig myndighet), arbetslöshetskassorna (privata föreningar) och kommunerna. Inom ramen för den aktiva arbetsmarknadspolitiken och i anslutning till orlovssystemet finns en rad exempel på genomförda jobbrotationsprojekt på den regionala arbetsmarknaden i olika kommuner i Danmark. Arbetsgivarna kan i dessa fall få bidrag när de skickar medarbetare på fort- och vidareutbildning och ersätter dem med anställning av arbetslösa personer. Det finns ingen regel för hur friåret skall användas. Det är tänkt som en möjlighet för en löntagare med lång anknytning till arbetsmarknaden, att ta en paus i arbetslivet och samtidigt ge plats åt en arbetslös. Friåret har till viss del även använts i anslutning till ett särskilt arbetsdelningssystem (jfr skraldemandsmodellen). Det danska orlovssystemet skiljer sig egentligen bara principiellt i förhållande till liknande system i Sverige vad gäller det s.k. friåret. Ledighet för studier och föräldraledigheten finns redan i likartade former i Sverige, t.ex. som Kunskapslyftet och föräldraförsäkringen Omfattningen och utvecklingen Orlovsordningerne blev snabbt mycket populära och hade som mest nästan deltagare, motsvarande ca helårspersoner år Personer i orlov omfattade då ca 2,7 procent av den danska arbetskraften. Nära hälften av de som tog orlov var arbetslösa. På några år nästan halverades deltagandet till ca helårspersoner år 1998 och ca år Av diagrammet nedan framgår antalet påbörjade orlov för varje år under perioden

16 Diagram 2.1 Antalet påbörjade orlov i Danmark Totalt Uddannelsesorlov Børnepasningsorlov Sabbatorlov (Källa: Arbejdsmarkedsstyrelsen 2000) Det bör framhållas att diagrammet visar antalet påbörjade ledigheter. Eftersom längden på ledigheterna kan variera så säger diagrammet därmed ganska lite om den orlovssystemets sammanlagda omfattning. Däremot framgår att systemet kom att beröra allt färre personer under perioden. Diagrammet illustrerar också att friåret aldrig utgjorde någon större del i det danska orlovssystemet. Möjligheten att ta friår utnyttjades av en relativt liten skara personer. Åren 1994 och 1995 påbörjades ca respektive sabbatorlov. Den genomsnittliga tiden för utnyttjade sabbatorlov var 3 5 månader. Det innebär att sabbatorlovet omfattade uppskattningsvis helårspersoner under Därefter sjönk antalet personer i friår betydligt. Under perioden påbörjades ca 1000 sabbatsorlov varje år. År 1999, dvs. samma år sabbatorlovet avskaffades, inleddes endast tre sabbatorlov. Kvinnorna var överrepresenterade bland orlovstagarna under hela perioden Av de som påbörjade sabbatorlov eller ledighet för studier var 70 procent kvinnor. Motsvarande andel för föräldraledighet var dryga 90 procent under hela den aktuella perioden. Friåret har till skillnad från övriga ledigheter i större utsträckning utnyttjats av den äldre arbetskraften. Av personer som tagit ett friår under perioden var 60 procent över 40 år. (Andersen et al 1996) 18

17 Under senare år har utvecklingen av den s.k. jobbrotationsmodellen prioriterats, där företag, utbildningsinstitutioner och arbetsförmedling samverkar för att använda studieledigheten för att förbättra kvalifikationerna hos de anställda samtidigt som de arbetslösa får arbetslivserfarenhet som vikarier. Under 1998 deltog personer i jobbrotationsprojekt, varav ca var arbetslösa som deltog som vikarier. Orsaker till utvecklingen Minskningen av antalet personer i orlov skall ses mot bakgrund av den förbättrade arbetsmarknadssituationen och sänkningarna i ersättningsnivåerna för ledigheterna. Den förändrade arbetsmarknadssituationen kan bl.a. beskrivas med en minskning av arbetslösheten från 12 procent år 1993 till 6 procent år 1999 utan några starka inflationstendenser. Största delen av arbetslösheten nu är strukturellt betingad. Sedan 1994 har det skett en rad reformer av reformen som innebär en omläggning och löpande anpassning av arbetsmarknadspolitiken till konjunkturutvecklingen. I takt med den fallande arbetslösheten har åtgärderna inriktats på att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och reducera strukturproblemen. För att undgå balans- och flaskhalsproblemen har aktiva åtgärder för att säkra arbetskraftsutbudet fått en mer central betydelse i arbetsmarknadspolitiken. Justeringarna av ersättningsnivåerna i orlovssystemet avspeglar denna omorientering. Orlovssystemet, som inledningsvis blev så populärt, gjorde det nödvändigt med anpassningar med hänsyn till bl.a. uppgången på arbetsmarknaden. Som en följd av detta sänktes ersättningen med 10 procentenheter både 1995 och 1997 för föräldraledigheten och friåret. Justeringarna resulterade i en övergång från ledighet till sysselsättning, dvs. en ökning av arbetskraftsutbudet i enlighet med den förväntade utvecklingen. Utnyttjandet av ledigheterna har därefter fortsatt att falla, vilket tyder på att justeringarna bidragit till flexibiliteten på arbetsmarknaden. En viktig faktor är också att arbetskraftsunderskottet minskade arbetsgivarnas intresse att medverka till ledigheter för de anställda. 19

18 2.2 Trelleborgsförsöket Bakgrunden och målen Trelleborgs kommun var utsedd av regeringen som en försökskommun inom arbetsmarknadspolitikens område under åren Försökskommunerna fick möjligheten att använda arbetsförmedlingens finansiella resurser på ett friare sätt. Försöksverksamheten var ett led regeringens i strävan att finna nya former för bättre samverkan inom arbetsmarknadspolitiken. Trelleborgsmodellen var därför ett lokalt utformat arbetsmarknadspolitiskt försök med ett s.k. friår efter förebild av den danska modellen. Syftet med försöket var att skapa rotation mellan yrkesliv och ledighet samt att ge de långtidsarbetslösa möjlighet till ett riktigt arbete. Trelleborgsmodellen skulle bidra till att bryta långtidsarbetslösheten, få in arbetslösa i arbetslivet samt ge dem en chans att bibehålla och utveckla sin kompetens. Det fanns också en ambition att försöksverksamheten skulle få de privata företagen intresserade av de arbetssökande och skapa arbetstillfällen i näringslivet. Även möjligheterna till ökad kompetensutveckling framhölls inför starten av projektet. Ett övergripande välfärdsmål var att höja livskvaliteten för både vikarierna och de tjänstlediga. Försöksverksamheten pågick under perioden oktober 1996 december Kommunen var initiativtagare och reformen var utformad utifrån de lokala förhållandena. Kommunen hade huvudansvaret för implementeringen. Men Trelleborgsmodellen kan också karakteriseras som ett lokalt samverkansprojekt mellan Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt det lokala näringslivet och de fackliga organisationerna i Trelleborg. Efter det att regeringen godkänt den lokala försöksverksamheten fanns ingen central statlig styrning av projektet Reglerna m.m. Trelleborgsmodellen innebar att en anställd var tjänstledig med ersättning motsvarande A-kassa och en långtidsarbetslös (minst sex månader) vikarierade under innehavarens tjänstledighet med avtalsenlig lön. 20

19 En långtidsarbetslös med adekvat utbildning kunde således få ett regelrätt vikariat under den ordinarie personalens tjänstledighet. Tjänstledigheten byggde på en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde, där ledigheten kunde vara mellan tre månader och ett år. Arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen kom överens om vem som kunde gå in som ersättare. Försöksverksamheten pågick under tiden oktober 1996 december Projektet finansierades av statliga anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom ramen för Arbetsförmedlingens lokala budget. Finansieringen skedde således med existerande medel utan ytterligare statligt tillskott och i förutsättningarna ingick att kommunen själv skulle vara beredd att bidra med minst 25 procent av de lokala medel som satsades i verksamheten. Under den första delen av försöksverksamheten inriktades insatserna mot yrkeskategorier med hög arbetslöshet inom den kommunala verksamheten. Det gällde främst personal inom vård och omsorg. Personalen erbjöds från början tjänstledighet utan lön under sex månader. Ledighetsmöjligheterna förlängdes senare upp till tolv månader, utan några krav på hur ledigheten användes. Under tjänstledigheten utgick ersättning från arbetsförmedlingen via s.k. aktivitetsstöd, vilket ekonomiskt kan jämställas med arbetslöshetsersättning. I en andra fas riktades projektet även till företag i kommunen och till landstinget. Kravet för tillämpningen var att varje tjänstledighet skulle ersättas av en arbetslös fullt ut. Men företagen kunde välja var i organisationen vikarien skulle arbeta. Den offentliga finansieringen omfattande också här kostnaderna för de anställdas ledighet med motsvarande arbetslöshetsersättning. Arbetsgivaren stod för lön och andra kostnader som var förknippade med anställning av vikarien. Från början fanns inga krav på hur ledigheten skulle användas av de tjänstlediga. Några arbetsgivare från näringslivet framförde senare krav på riktade kompetensutvecklingsinsatser för de som ansökte om tjänstledighet. Kommunen och arbetsförmedlingen ställde sig bakom önskemålet att anpassa modellen efter respektive företags specifika förutsättningar och behov och gav förslag på hur tjänstlediga kunde utnyttja ledig tid till kompetensutveckling. Kravet på långtidsarbetslöshet luckrades också upp, så att även personer som varit arbetslösa kortare tid än sex månader kunde delta i modellen. 21

20 2.2.3 Omfattningen och utvecklingen Hela projektet omfattade ca 800 personer, varav 350 var tjänstlediga och övriga var vikarier. Tjänstledigheten varierade från tre till tio månader. Tabell 2.1 Arbetsgivare Antal personer på tjänstledighet fördelade på arbetsgivare 2 Antal personer Staten 10 Kommunen 250 Landstinget 40 Privata företag 50 Samtliga 350 Tabellen visar att försöksverksamheten framförallt berörde den kommunala verksamheten. Övervägande delen av de tjänstlediga var kvinnor inom vården. Totalt var det 50 män som var tjänstlediga under försöksverksamheten. Trelleborgsmodellen inleddes med ett mindre försöksprojekt som omfattade 30 personer på tjänstledighet under 6 månader. I den första delen av försöksverksamheten, som riktades till anställda inom kommunen, deltog ca 250 personer i september 1997 (Alsbjer 1997). I den andra delen som riktades till privata företag i kommunen deltog ca 50 personer från den privata verksamheten. Beräknat på både tjänstlediga och vikarier var det ca 100 personer från denna del av den lokala arbetsmarknaden som deltog i försöksverksamheten. Trelleborgsförsöket var således förhållandevis begränsat räknat i antal individer. Det motsvarade i storleksordningen 3 procent av arbetskraften i Trelleborg. Drygt 70 procent av försöksverksamheten var koncentrerad till en enda arbetsgivare, i det här fallet Trelleborgs kommun. 2 Uppgifterna lämnade av Lena Olsson, arbetsmarknadssekreterare, Trelleborgs kommun. 22

21 3 Utvärderingarna av den danska friårsmodellen 3.1 Genomförda utvärderingar Det danska Socialforskningsinstituttet 3 genomförde i mitten av nittiotalet en samlad utvärdering av det s.k. orlovsordningssystemet. Utvärderingen genomfördes på initiativ av Arbejdsministeriet och Socialministeriet, som tillsammans med Socialforskningsinstituttet var dess finansiärer. Utvärderingen påbörjades ett år efter det att reformen hade trätt ikraft och avsåg perioden , dvs. en begränsad tid i början av reformperioden. Resultatet av utvärderingen redovisades i två rapporter under Socialforskningsinstituttets rapport 1996:10 (Pedersen 1996) tar upp effekterna av ledigheterna på arbetsmarknaden och samhällsekonomin i sin helhet. Den andra rapporten 1996:11 (Andersen et al 1996) behandlar primärt föräldraledigheten och ledigheten för studier sett från de tjänstledigas och arbetsgivarnas perspektiv. I övrigt har den danska arbetsmarknadsreformen från 1994 i olika faser och delar varit föremål för en omfattande extern utvärdering av forskare och utredare m.fl. Orlovssystemet har mer eller mindre berörts i samband med dessa utvärderingar. Men vi kan redan här konstatera att vi inte har kunnat dokumentera någon utvärdering med särskild inriktning på det danska sabbatorlovet. 4 Arbetsmarknadens parter har i olika sammanhang studerat orlovssystemet. Både den danska arbetsgivarföreningen och LO analyserade tidigt de samhällsekonomiska konsekvenserna av orlovssystemet. Fackliga organisationer har också undersökt deras medlemmars utnyttjande av orlovsordningerne. För övrigt har den danska arbetsmarknadspolitiken rönt stort internationellt intresse och därför behandlats i många artiklar och dylikt i internationella sammanhang. Socialforskningsinstituttets rapport 1996:10 (Pedersen 1996) Den första utvärderingsrapporten är en samhällsekonomisk analys på makronivå av de olika ledighetssystemens effekter. Utvärderingen under- 3 I delar av utvärderingen medverkade även Danmarks Statistik. 4 Efter bl.a. kontakter med Arbejdsmarkedsdepartementet, Arbejdsmarkedsstyrelsen och danska arbetsmarknadsforskare (associate professor Per Kongshøj Madsen, Köpenhamns universitet m.fl.). 23

22 söker ledighetssystemens betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt, dvs. för utvecklingen av arbetslöshet och sysselsättning. Utvärderingen har en starkare fokusering av sin analys på föräldraledigheten och ledigheten för studier än på det s.k. friåret. Rapporten analyserar bl.a. ledighetssystemens omedelbara effekter på arbetslöshet, sysselsättning och den offentliga sektorns utgifter (beräkningar avseende ), långsiktiga effekter på arbetskraftsutbudet och den strukturella arbetslösheten, efterfrågan på arbetskraft och arbetsmarknadens strukturproblem samt effekterna på produktionskostnader och produktivitet, makroekonomiska effekter, dvs. en makroekonomisk modellbaserad analys av de samlade effekterna på samhällsekonomin på kort och lång sikt. Utvärderingen skiljer mellan omedelbara, kortsiktiga och långsiktiga effekter på samhällsekonomin av att en person utnyttjar ledigheten. De omedelbara effekterna omfattar endast de direkta effekterna inom ett år. De kortsiktiga effekterna utgör både direkta och indirekta effekter inom perioden 1,5 2 år. De långsiktiga effekterna avser summan av direkta och indirekta verkningar som uppkommer i ekonomin på 10 till 20 år. Utvärderingen bygger på dels data som samlats in i mikroorienterade undersökningar, dels på körningar av makroekonomiska modeller. Utvärderaren framhåller att värderingen på flera områden har skönsmässig karaktär. Socialforskningsinstituttets rapport 1996:11 (Andersen et al 1996) Den andra utvärderingsrapporten är en undersökning från på mikronivå som behandlar individernas och verksamheternas utnyttjande av reformen, deras erfarenheter av systemen samt följderna för kommunerna av reformen. Rapporten är primärt inriktad på de sysselsattas utnyttjande av föräldra- respektive utbildningsledigheterna. Friåret är inte utvärderat i denna rapport. Rapporten består av fyra delar, som på olika sätt belyser hur bestämmelserna fungerar och i vilken utsträckning som målen uppfyllts. De två första delarna belyser de anställdas och verksamheternas erfarenheter och synpunkter på studie- och föräldraledigheterna. Den tredje delen handlar om kommunerna och föräldraledigheten. I den fjärde delen sammanfattas de omedelbara och långsiktiga effekterna på sysselsättning och arbetslöshet. Denna makroekonomiska del är enbart en sammanfattning av den tidigare utvärderingsrapporten ovan (Pedersen 1996). 24

23 De tre specifika delarna i rapporten (Andersen et al 1996) har följande innehåll: 1. Individdelen belyser de anställdas användning av studie- och föräldraledigheten samt den samlade omfattningen av studie- och föräldraledigheterna. vem går på utbildningsledighet? hur lång är ledigheten och hur används den? vad är motivet till att ta ledigt och utbytet av ledigheten? initiativet till ledighet? omkostnader och upplevd nytta? 2. Verksamhetsdelen undersöker hur företagen och offentliga arbetsgivare värderar sina medarbetares utnyttjande av studie- och föräldraledigheten. verksamheternas beskrivning av gruppen anställda som utnyttjar ledigheterna? verksamheternas syn på studie- respektive föräldraledigheten? utbildningsledighetens betydelse för verksamheternas kompetensutveckling? vikarier m.m. i samband med studie- respektive föräldraledighet? 3. Kommunavsnittet tar upp kommunernas hantering av föräldraledigheten samt reglernas betydelse för barnomsorgsverksamheten. efterfrågan på kommunal barnomsorg (efterfrågebegränsade instrument)? det kommunala ekonomiska extrastödet till föräldralediga? den kommunala planeringen av barnomsorgsverksamheten? Utvärderingen bygger främst på intervjuundersökningar bland förmånstagarna, företag och offentliga arbetsgivare samt kommunerna. Data från administrativa och statistiska register har också använts som källor. Övriga utvärderingar och studier m.m. I början av reformperioden gjordes flera kritiska beräkningar och analyser av orlovssystemens samhällsekonomiska konsekvenser. 5 Under genomfördes ett omfattande utvärderingsprogram av erfarenheterna från arbetsmarknadsreformens första fas (se Madsen 1998 och Madsen 2000). Programmet omfattade sju delprojekt med utvärderingar av 5 Se bl.a.: - Det Økonomiske Råd, Formandskapet: Dansk Økonomi Juni 1994, Köpenhamn Dansk Arbejdsgiverforening: Vækst og beskæftigelse, Köpenhamn LO i Danmark: Fuld beskæftigelse i Danmark, Köpenhamn

24 såväl resultatet av olika insatser (effektutvärderingar) som av genomförandet av olika aktiviteter (processutvärderingar). Därefter har ytterligare en rad punktvisa utvärderingar gjorts, bl.a. några effektutvärderingar, men också av den samlade arbetsmarknadsreformens betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt (se bl.a. Larsen & Langager 1998). I det senare fallet belyses utvecklingen av arbetskraftsutbudet och företagens brist på arbetskraft samt diskuterar i vilken utsträckning som arbetsmarknadsreformen har bidragit till att säkra en mer välfungerande arbetsmarknad. Den danska arbetsmarknadspolitiken har under senare även utvärderats i samband med utredningar om förändringar i arbetsmarknadspolitiken med inriktning mot år 2005 (Arbejdsministeriet 1998 och Arbejdsministeriet 1999). Ingen av alla dessa utvärderingar under senare år har dock fokuserat friåret eller orlovssystemets effekter överhuvudtaget. Besvarar utvärderingarna av det danska friåret våra frågor? Socialforskningsinstituttets utvärderingsrapporter om orlovssystemet täcker i viss mån de delfrågor som finns med i uppdraget. Både makro- och mikronivån finns med i dessa utvärderingar. Den andra rapporten (Andersen et al 1996) är en studie på individ-/mikronivån som främst behandlar föräldra- respektive utbildningsledigheten, men däremot inte det danska friåret. Rapporten är dessutom främst inriktad på förmånstagarnas och verksamheternas perspektiv. Däremot undersöks inte vikariernas erfarenheter av ledigheterna. En generell svårighet med effektutvärderingar är att med säkerhet kunna isolera effekterna av en bestämd arbetsmarknadspoltitisk insats. Det gör att utvärderingarna som täcker arbetsmarknadsreformen i stort är svåra att använda för att besvara frågor om effekterna av exempelvis friåret. Metodproblemen att entydigt påvisa orsakssambanden gör att utvärderingar ofta stannar vid att besvara frågor om effekterna av arbetsmarknadspolitiken i förhållande till enskilda individer eller enskilda företag o.d. Vidare är det en svaghet i det här fallet att utvärderingarna speglar ett så tidigt och kort skede av reformen ( ). Arbetsmarknadsläget präglades vid den tiden av hög arbetslöshet och ett högt utnyttjande av ledighetssystemen. Däremot saknas det en utvärdering av ledighetssystemen för perioden 1996 och fram till avvecklingen av friåret Under denna tid har förändringarna varit betydande vad gäller arbetsmarknadsläget, förmånsreglerna och utnyttjandegraden i ledighetssystemen. Det påverkar självfallet 26

25 effekterna och utfallet i övrigt av utvärderingen. Sammantaget begränsar det möjligheterna att utifrån utvärderingarna kunna värdera reformen i sin helhet samt att tolka iakttagelser och dra de slutsatser över tiden som kan besvara uppdragets delfrågor. Bristen på ett empiriskt underlag om friåret har vi i viss mån kompenserat genom att redovisa dokumenterade erfarenheter från övriga delar i orlovssystemet, som kan ha relevans även för friåret. Utvärderingarna som underlag för att bedöma friåret diskuteras ytterligare i avsnitt Effekterna på arbetsmarknadens funktionssätt m.m Arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet på kort sikt Arbetskraftsutbudet Utvärderingen (Pedersen 1996) framhåller att arbetskraftsutbudet påverkas av ledigheterna med en omedelbar minskning av arbetsstyrkan till följd av att färre personer står till arbetsmarknadens förfogande. Både sysselsatta och arbetslösa som går på orlov minskar arbetskraftsutbudet. Arbetskraftens utveckling i Danmark med minskning av arbetsstyrkan 6 under och ökningen förklaras delvis av förändringarna i orlovssystemet (Larsen & Langager 1998 m.fl.). Arbetslösheten Arbetslösheten på kort sikt påverkas också av ledigheterna. Det sker en omedelbar minskning i den registrerade arbetslösheten när arbetslösa istället går på orlov eller ersätter de sysselsatta som tar ledigt. Beräkningar från 1994 pekar på att personer i orlov gav en omedelbar minskning av arbetslösheten med personer. Den totala minskningen av arbetslösheten förklaras delvis av orlovssystemens kortsiktiga effekter på arbetslösheten (Boje och Åberg 1998). Sysselsättningen Sysselsättningen minskar om inte alla lediga platser återbesätts när sysselsatta går på orlov. I båda utvärderingarna finns beräkningar av ledigheternas omedelbara effekter på sysselsättningen. Följande tabell är en sammanställ- 6 Arbetsstyrkan utgör summan av antalet sysselsatta och arbetslösa personer. 27

26 ning av dessa uppgifter, som visar i vilken utsträckning som en person på tjänstledighet (alla tre typerna) har ersatts med en vikarie. Tabell 3.1 Andelen återbesatta tjänster med vikarier under perioden jan 1994 maj Tillsatta vikarier Återbesatta tjänster per sektor Samtliga Offentlig Privat Totalt Ej tidigare anställda (externa) Tidigare arbetslösa 63 % 80 % 49 % 55 % 33 % Återbesättningen av de lediga platserna beräknades till i genomsnitt 63 procent (80 procent i offentlig sektor och 49 procent i privat sektor). Frånräknas de vikarier som redan var anställda inom verksamheten reduceras återbesättningen till 55 procent. Om enbart tidigare arbetslösa vikarier räknas, så faller nivån till 33 procent. I Pedersen 1996 uppskattas det att orlovssystemet skapade mellan och arbetstillfällen ( jobåbninger ) under 1995, beroende på vilken återbesättningsfrekvens man räknar med (se tabellen ovan). Största delen av dessa arbetstillfällen skapades av föräldraledigheten, som var den mest frekventa ledighetstypen. Friåret hade liten omfattning, men bidrog till lika stor effekt som ledigheten för studier. Det förklaras av kravet på återbesättning med en långtidsarbetslös vid friår. Totalt sett innebar orlovssystemet en omedelbar minskning av sysselsättningen, eftersom inte alla tjänster återbesattes. Utvärderingen uppskattar minskningen till mellan och personer under Det motsvarar mellan 10 och 20 procent av antalet personer på orlov Arbetsmarknadens strukturproblem Utvärderingarna har inte tillräckligt empiriskt underlag för att med säkerhet kunna värdera vilka faktiska effekter som olika ledigheter haft på arbetsmarknadens strukturproblem. Utvärderingarna diskuterar ändå olika tänkbara effekter utifrån sina iakttagelser. 28

27 Jobbrotationseffekten Pedersen 1996 konstaterar att det finns en positiv jobbrotationseffekt i alla tre ledigheter, eftersom ett stort antal lediga platser blev återbesatta av vikarier när sysselsatta gick på ledighet. Ersättarna fick därigenom en period av ytterligare arbetslivserfarenhet m.m. Friåret, där återbesättningen med en långtidsarbetslös är ett krav, har en relativt stor rotationseffekt. Analysen av de två övriga ledighetsformerna visar däremot att aktiveringen av arbetslösa och jobbrotationseffekten är mera begränsad, eftersom få arbetstillfällen besätts av personer med lång förutvarande arbetslöshet. Enligt undersökningen i Andersen et al 1996 var ca en tredjedel av vikarierna 7 redan innan ledigheterna anställda som vikarier på andra ställen i företagen. Sammanlagt var mer än hälften av vikarierna kända av företagen i förväg. Inom den offentliga sektorn ingick vikarierna ofta i en vikariepool. Ca hälften av vikarierna var arbetslösa innan vikariatet, men endast omkring 5 procent hade en längre arbetslöshet än 12 månader. Få av vikarierna fick jobbet via arbetsförmedlingen. Undersökningen (Andersen et al 1996) visar också att sannolikheten för att arbetsgivarna anställer en vikarie är större inom privata än inom offentliga verksamheter inom verksamheter med stigande sysselsättning än tvärtom inom mindre verksamheter vid längre ledighetsperioder när kvinnor går på ledighet jämfört med när män tar ledigt. Kvalificeringseffekten Ledigheternas betydelse för arbetsmarknadens strukturproblem är i hög grad kopplade till en eventuell kvalificeringseffekt på arbetskraften. Utvärderingen (Pedersen 1996) framhåller svårigheterna att värdera kvalificeringseffekten. Undersökningen visar att verksamheterna har varit mest positiva till ledigheten för studier, eftersom det framförallt där ligger en möjlighet till kvalificeringseffekt och kompetensutveckling hos personalen. Effekten är beroende av relevansen i den utbildning som ledigheten omfattar. För arbetsmarknaden som helhet ökar en väl anpassad utbildning arbetskraftens produktivitet och ger en bättre fördelning av kvalifikationerna i arbetskraftsutbudet. Idealt innebär det att det s.k. mismatch-problemet 8 reduceras. 7 Vikarier till lediga för studier eller föräldralediga. 8 Mismatch-problemet innebär att det samtidigt är arbetslöshet på vissa områden och lediga arbeten på andra. 29

28 Utvärderingen har dock inte underlag för att värdera kvalificeringseffekten i utbildningsledigheten, även om en stor del av verksamheterna framhåller att den ger de anställda en relevant fortbildning. En indikation på en positiv effekt framgår av intervjuundersökningen av tjänstlediga för studier (Andersen et al 1996). Där uppgav en fjärdedel av de lediga att de fått mer intressanta arbetsuppgifter efter sin utbildningsledighet och över hälften bedömde att deras möjligheter att få arbete på annan arbetsplats hade ökat. Flaskhalsproblemen Flaskhalsproblem 9 och risken för mismatch-problem är de negativa effekter för arbetsmarknadens struktur som orlovssystemet kan riskera leda till. Ledigheterna har främst förekommit i andra branscher än de där konjunkturuppgången har medfört press på arbetsmarknaden och ökat sysselsättningen. Utvärderingen menar att man trots detta inte kan utesluta att det finns latenta flaskhalsproblem i branscher med många orlovspersoner. Orsaken skulle i så fall vara att fel kategorier tar ledigt, t.ex. i sådana yrken där arbetskraftsbrist förekom redan innan konjunkturuppgången. Exempelvis var sjuksköterskorna den grupp under 1994 som hade den lägsta arbetslösheten (0,5 procent), men som hade den näst högsta andelen på orlov (10,6 procent). 10 Utvärderingarna visar att de tjänstlediga i stor utsträckning tillhör kärnarbetskraften med ingen eller kort förutvarande arbetslöshet. Detsamma gäller deras vikarier som till övervägande del saknar eller har kortare förutvarande arbetslöshet. Ser vi till den danska arbetsmarknaden i stort så fanns viss arbetskraftsbrist och flaskhalsproblem under mitten av 90-talet inom offentlig sektor. Det gällde särskilt inom social omsorg, hälso- och sjukvård samt inom utbildningsområdet (Larsen & Langager 1998). Just dessa områden hade den största andelen arbetstagare på friår. Enligt vissa bedömningar under senare år bidrog orlovsordningarna till att skapa flaskhalsproblem på mindre delar av den danska arbetsmarknaden (Jørgensen & Pedersen 2000). Å andra sidan framhålls i flera sammanhang att flaskhalsproblemen under konjunkturuppgången i mitten av 90-talet har varit relativt begränsade. De låg på en lägre nivå jämfört med motsvarande konjunkturfas , dvs. sysselsättningsökningen på 80-talet gav allvarligare flaskhalsproblem (Boje och Åberg 1998). Den danska arbetsmarknaden har haft en jämnare fördelning av arbetslösheten och som minskat utan en motsvarande ökning av antalet lediga arbeten eller andra tecken på flaskhalsproblem. Det skulle därmed visa på en väl fungerande arbetsmarknad (Madsen 2000). 9 Med flaskhalsproblem menas här en mer eller mindre tillfällig efterfrågan på arbetskraft med särskilda kvalifikationer som inte kan tillgodoses med den arbetslösa arbetskraften. 10 Jämförelsen gäller andelen orlovspersoner inom A-kassor med fler än medlemmar och dessa A-kassors arbetslöshetsprocent 1994 (Pedersen 1996). 30

29 En orsak till att flaskhalsproblemen inte blev större kan vara att reglerna i orlovssystemet successivt har skärpts och anpassats för att motverka att bristsituationer uppkommer i arbetskraftsutbudet. Ett exempel under senare år gäller reglerna för ledighet för studier som har skärpts för att ge bättre möjligheter till styrning av utbildningsinsatsen som en del i en aktiv arbetsmarknadspolitik, dvs. man har i högre grad målstyrt användningen av utbildningsledigheten för att bekämpa bristsituationer (Arbejdsministeriet 1999) De långsiktiga arbetsmarknadseffekterna Diskussionen om ledighetssystemens långsiktiga arbetsmarknadseffekter sammanfattas på följande sätt i Pedersen Figur 3.1 Ledigheternas effekter på arbetsmarknaden. Effekt/ledighet Föräldraledighet Utbildningsledighet Friår Arbetskraftsutbud Nettoreduktion Nettoreduktion Nettoreduktion Strukturproblem - Jobbrotation - Kvalificering - Marginalisering + (begränsat) - + (ökningsrisk) + (begränsat) + motstridiga effekter + (stor) - Arbetskraftsefterfrågan - Rekryteringskostnader m.m. - Produktivitet (+/?) (-) (+/?) (+) (+/?) (-) Arbetskraftsutbudet På lång sikt medför ett permanent system för ledighet en samlad minskning av arbetskraftsutbudet, som isolerat kan leda till lönestegringar. Effekten kommer självklart vara starkare i perioder och på områden med arbetskraftsbrist. Om inte ledighetssystemen anpassas till konjunkturutvecklingen antas de kunna förhindra en sysselsättningsökning och därmed en ökning i intäkter och skatteunderlag. Det betyder, enligt utvärderingen, att alternativkostnaderna kan bli betydliga. Samma bedömning görs i andra sammanhang (Madsen 1996 m.fl.). Permanenta ledighetssystem som varaktigt minskar utbudet är lönedrivande så att den initiala minskningen i arbetslösheten resulterar i en lägre sysselsättning som följer av försämrad konkurrenskraft. 31

30 Strukturproblemen Eftersom jobbrotationseffekten som helhet bedöms vara ganska begränsad för att hantera strukturproblemen, så måste de negativa effekterna av ledighetssystemen vägas upp av den kvalificeringseffekt som utbildningsledigheten kan ge. Det förutsätter, enligt Pedersen 1996, att dessa studier har en inriktning som bidrar till jobbrelevanta kvalifikationer. För friårets del är jobbrotationseffekten relativt stor, men utan någon eller snarare med en negativ kvalificeringseffekt. Arbetskraftsefterfrågan Ledighetssystemen påverkar även den långsiktiga arbetskraftsefterfrågan. Utvärderingen pekar på att verksamheternas rekryteringskostnader ökar. Även här är det svårt för utvärderingarna att bedöma hur arbetskraftsefterfrågan påverkas genom ändringar av omkostnader och produktivitet. På kort sikt torde rekryterings- och introduktionskostnaderna påverka benägenheten till återbesättning. Ökningen av omkostnaderna leder i så fall till en minskad arbetskraftsefterfrågan och därmed minskning i sysselsättningen. Arbetslösheten Effekterna av de olika ledighetstyperna kan, utifrån Pedersen 1996, sammanfattas på följande sätt: Friåret kan bidra till en arbetslöshetsminskning om jobbrotationseffekten är tillräckligt stark. Eftersom vikariaten besätts med långtidsarbetslösa kan det medföra att dessa åter kommer in på arbetsmarknaden och därmed påverkar utbudssidan på arbetskraften. Utbildningsledigheten kan bidra till att reducera arbetslösheten om kvalificeringseffekten är tillräckligt stark, dvs. om utbildningen är tillräckligt bra och arbetskraften blir mer produktiv (stark kvalificeringseffekt). Föräldraledigheten kommer däremot att reducera sysselsättningen och kan på längre sikt bidra till en ökning av arbetslösheten om den reducerande effekten på arbetskraftsutbudet leder till en snabbare löneökningstakt. Det gäller speciellt om ledigheten tas i branscher där det blir brist på arbetskraft. Föräldraledigheten kan möjligen också ha en viss jobbrotationseffekt. Dessutom kan den bidra till en ytterligare marginalisering av särskilt långtidsarbetslösa. Föräldraledigheten skall därför främst ses som en välfärdsfrämjande reform för småbarnsfamiljer. 32

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:5 Diarienr: 2000/0047 P-cirknr: 2000-2:1 Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Bristyrkesutbildning, Datortek, OTA

Cirkulärnr: 2000:5 Diarienr: 2000/0047 P-cirknr: 2000-2:1 Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Bristyrkesutbildning, Datortek, OTA Cirkulärnr: 2000:5 Diarienr: 2000/0047 P-cirknr: 2000-2:1 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Bristyrkesutbildning, Datortek, OTA Förhandlingssektionen Datum:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Friåret ur ett arbetsmarknadsperspektiv delrapport 1

Friåret ur ett arbetsmarknadsperspektiv delrapport 1 Friåret ur ett arbetsmarknadsperspektiv delrapport 1 Daniela Fröberg, Linus Lindqvist, Laura Larsson, Oskar Nordström Skans, Susanne Ackum Agell RAPPORT 2003:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A

Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-13 LS 2015-0521 Landstingsstyrelsen Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar Kommunstyrelseförvaltningen Kansliavdelningen Sid 1 (5) Ärendenummer: 2015.0092.023-1 Handläggare: Susanne Wallgren 2015-05-26 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Trender sedan finanskrisen

Trender sedan finanskrisen Trender sedan finanskrisen Rekordhögt antal i arbete 2012 och 200 000 färre i utanförskap Utlandsfödda har nu högre medelarbetstid och högre andel heltidsarbetande än inrikes födda Kvarstående utmaningar

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer