FRIÅRET Erfarenheter från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket 2001:5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRIÅRET Erfarenheter från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket 2001:5"

Transkript

1 FRIÅRET Erfarenheter från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket 2001:5

2 Tillväxtenheten MISSIV DATUM DIARIENR /1-5 ERT DATUM ER BETECKNING N2000/10774/A Regeringen Näringsdepartementet STOCKHOLM Uppdrag till Statskontoret att utreda för- och nackdelar med ett s.k. friår Regeringen gav den 21 december 2000 Statskontoret i uppdrag att utreda för- och nackdelar med att införa ett s.k. friår. I arbetet skulle ingå att närmare se över effekterna av den danska friårsmodellen och det s.k. Trelleborgsförsöket samt att göra en uppskattning av kostnader för införandet av ett friår i Sverige. Statskontoret överlämnar härmed resultatet av utredningen i bifogad rapport Friåret erfarenheter från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket (2001:5). Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Anna Karlgren, chef för Tillväxtenheten, avdelningsdirektör Dan Ljungberg, byrådirektör Enar Lundgren, föredragande, och konsulten Folke Hansson, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Enar Lundgren POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX: statskontoret@statskontoret.se

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 7 1 Inledning Uppdraget Avgränsningar m.m Genomförande 12 2 De två försöken med friår Den danska friårsmodellen Bakgrunden och målen Reglerna m.m Omfattningen och utvecklingen Trelleborgsförsöket Bakgrunden och målen Reglerna m.m Omfattningen och utvecklingen 22 3 Utvärderingarna av den danska friårsmodellen Genomförda utvärderingar Effekterna på arbetsmarknadens funktionssätt m.m Arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet på kort sikt Arbetsmarknadens strukturproblem De långsiktiga arbetsmarknadseffekterna Kostnader och intäkter på offentliga och enskilda budgetar m.m Stat och kommun Företagen och den offentliga verksamheten De enskilda individerna Övriga erfarenheter och slutsatser De lediga medarbetarna Företagen och de offentliga arbetsgivarna Kommunerna 42 4 Utvärderingarna av Trelleborgsförsöket Genomförda utvärderingar Effekter på arbetsmarknadens funktionssätt 48 5

4 4.2.1 Arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet på kort sikt Arbetsmarknadens strukturproblem Kostnader och intäkter på offentliga och enskilda budgetar m.m Staten och kommunen m.fl Företagen De enskilda individerna Övriga erfarenheter och slutsatser Välfärdsaspekterna Lokal samverkan och regelsystemet kring försöksverksamheten 57 5 För- och nackdelar med friår en sammanfattning Utvärderingarna som underlag för att bedöma friåret Friåret för individerna, verksamheterna och samhället De lediga medarbetarna och deras vikarier Företagen och offentliga verksamheten Samhället Sammanfattande kommentarer 73 6 Kostnader för ett friår i Sverige Beräkningsförutsättningar och antaganden Räkneexempel Känslighetsanalys Ekonomiska konsekvenser i andra offentliga system 81 Bilagor 1 Regeringsuppdragets direktiv 85 2 Trelleborgsmodellen utvärderingsrapportens undersökningspopulation 87 3 Litteratur 89 6

5 Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen utrett för- och nackdelar med ett s.k. friår. Uppdraget har varit att undersöka erfarenheterna från den danska friårsmodellen (s.k. sabbatorlov) och det s.k. Trelleborgsförsöket. I Danmark pågick försöksverksamheten med friår under perioden och omfattade sammanlagt omkring friårstagare. I Trelleborg bedrevs försöksverksamheten under och omfattade ca 350 personer med friår. Båda friårsförsöken avvecklades därefter. Vi har också gjort en uppskattning av vilka omedelbara effekter ett införande av ett friår i Sverige skulle ge på den statliga budgeten. Utvärderingarna besvarar inte våra frågor om friåret I enlighet med uppdraget bygger vår rapport på en sammanställning av de erfarenheter och slutsatser som framkommit i tidigare utvärderingar och andra studier av de två friårsförsöken. Vi konstaterar att uppdragets frågor om arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska konsekvenser i liten utsträckning besvaras av det underlag vi har haft tillgång till. Medan uppdragets frågeställningar i första hand gäller effekter för samhället i stort (makronivån) är de utvärderingar, och det material vi haft tillgång till i övrigt, i första hand inriktade på frågor på individnivå. Ytterligare ett problem har varit att materialet om de danska erfarenheterna i liten utsträckning behandlar friåret. De danska utvärderingarna fokuserar i stället uddannelsesorlov och børnepasningsorlov, det vill säga systemen för studieledighet och barnledighet som också tillhör det danska orlovssystemet. Det saknas således utvärderingar som är inriktade på de samlade effekterna av friårsförsöken. Ett friår får effekter på flera olika nivåer De slutsatser vi kan dra är därför osäkra och bygger till stora delar på en redovisning och tolkning av de iakttagelser och analyser som framgår av underlagsrapporterna. Vi sammanfattar effekterna på tre nivåer. 7

6 Individerna Arbetsmarknadspolitiska effekter uppkommer framförallt för vikariernas del. För- och nackdelar med friåret domineras helt av konsekvenserna för deras position på arbetsmarknaden, där fördelarna klart överväger. För de tjänstlediga medarbetarna är dessa effekter av mindre betydelse, men i de fall de kan påvisas kan de vara negativa för medarbetaren. De ekonomiska effekterna är kortfattat positiva för vikarierna och negativa för de tjänstlediga medarbetarna. Bilden är dock inte helt entydig. Välfärdseffekter uppkommer hos de tjänstlediga medarbetarna och har starkt positiva förtecken. I stort sett alla fördelar med friåret för medarbetaren kan hänföras till de positiva välfärdseffekterna. Verksamheterna De arbetsmarknadspolitiska effekterna väger tungt och handlar i det här fallet främst om möjligheterna att kunna tillgodose verksamheternas kompetensförsörjning. Här finns både positiva och negativa effekter av ett friår. Den samlade värderingen av för- och nackdelar påverkas i hög grad av den aktuella arbetsmarknadssituationen. De ekonomiska effekterna väger också tungt i den samlade bedömningen för de verksamhetsansvariga, men det är oklart hur starka incitamenten är. Här finns både positiva och negativa effekter, men särskilt de negativa effekterna är svåra att värdera. Välfärdseffekterna bedöms ha relativt liten direkt betydelse för verksamhetsnivån. Samhället De arbetsmarknadspolitiska effekterna bedöms vara negativa på längre sikt, i en situation med hög sysselsättning och arbetskraftsbrist eller vid friåret som ett permanent system. Temporärt, på kort sikt och under hög arbetslöshet torde effekterna vara gynnsammare. De ekonomiska effekterna i form av omedelbara budgeteffekter för staten kan vara positiva eller negativa beroende på vilka villkor för friåret som tillämpas. De samhällsekonomiska konsekvenserna riskerar på lång sikt att bli negativa. Välfärdseffekterna bedöms till helt övervägande del vara positiva. 8

7 Osäkra budgeteffekter för staten vid ett friår De omedelbara effekterna på statens utgifter vid ett friår beror främst på ersättningsnivåerna till de lediga medarbetarna och den minskade arbetslöshetsersättningen till deras ersättare samt på den sammanlagda friårsvolymen räknat i antal årspersoner. Vi har beräknat de omedelbara effekterna av ett friår för varje årsperson som tar ett friår. Beräkningarna bygger på antaganden som gjorts med utgångspunkt i det aktuella läget på arbetsmarknaden. Med full a-kasseersättning, som i Trelleborg, blir effekterna enligt vår kalkyl negativa för staten. En ersättningsnivå på 60 procent av arbetslöshetsersättningen till de lediga, såsom var fallet under den danska friårsperiodens två sista år, skulle i stället innebära en förbättring av statens finanser, sett som en omedelbar och direkt budgeteffekt. Räknat på årspersoner 1 innebär det mest negativa scenariot en utgiftsökning för staten på ca 800 miljoner kronor medan det mest positiva scenariot skulle innebära en utgiftsminskning på ca 200 miljoner kronor. 1 Det bör framhållas att detta inte bygger på något egentligt antagande om hur stor omfattning ett friår skulle få. 9

8 10

9 1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 2001 en utredning om för- och nackdelar med att införa ett s.k. friår. I uppdraget skulle ingå att se över effekterna av den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket. Redan gjorda granskningar och utvärderingar skulle ligga till grund för översynen. Regeringen uppdrog därför den 21 december 2000 åt Statskontoret att utreda för- och nackdelar med ett s.k. friår (se bilaga 1). Frågor som särskilt skall belysas är erfarenheter och slutsatser från den danska friårsmodellen och Trelleborgsförsöket, effekterna som den danska modellen respektive Trelleborgsförsöket har haft på arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet, om och i så fall hur försöken påverkat kostnader och intäkter för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, samt om försöken medförde samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, en uppskattning av kostnader för ett införande av ett friår i Sverige. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) skall, enligt direktiven, bistå Statskontoret med nödvändigt underlag för beräkning av kostnaderna vid ett införande av ett friår i Sverige. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 28 februari år Avgränsningar m.m. I enlighet med direktiven bygger vår rapport på en sammanställning av erfarenheter och slutsatser från utvärderingar och studier som redan gjorts av de två friårsförsöken. Tyngdpunkten i uppdraget ligger på en belysning av de arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska effekterna av friåret. Bland övriga erfarenheter av friårsförsöken har vi främst uppmärksammat välfärdsaspekterna. Genomgången av erfarenheterna av den danska friårsmodellen har från början varit inriktad på det s.k. sabbatorlovet, dvs. den del av det danska orlovssystemet som ger möjlighet till ett friår om den ledige under sin 11

10 frånvaro ersätts med en långtidsarbetslös person. I orlovssystemet ingår också möjligheter till ledighet för studier respektive föräldraledighet. De danska utvärderingarna av orlovssystemet är främst inriktade på utbildningsledigheten och föräldraledigheten, medan sabbatorlovet behandlats i mycket begränsad utsträckning. Vi har här valt att även belysa vissa erfarenheter från de förstnämnda ledigheterna, som kan ha relevans för bedömningen av sabbatorlovet. Effekterna av de danska jobbrotationsprojekten som ett kompletterande arbetsmarknadspolitiskt instrument på lokal nivå är inte närmare belysta i denna rapport. Kostnadsbedömningarna för ett friår i Sverige är baserade på ett underlag från Näringsdepartementet. Kostnadsuppskattningen har i det här fallet begränsats till de omedelbara statsfinansiella konsekvenserna av ett friår, dvs. de direkta konsekvenserna för statens inkomster och utgifter inom ett år. 1.3 Genomförande Statskontorets rapport bygger på en genomgång av utvärderingar och studier av de två friårsförsöken. Därutöver ingår i underlaget utredningar, utvärderingar, forskningsrapporter och annan litteratur som berör den danska arbetsmarknadspolitiken i stort under 90 talet. En sammanställning av referenser och källor framgår av särskild förteckning. Arbetet inleddes med en kartläggning av utvärderingar och studier som genomförts om de två friårsförsöken. Det skedde främst genom informationssökning via Internet och kontakter med myndigheter och forskningsinstitutioner. Det dokumenterade materialet har på vissa punkter kompletterats med ytterligare underlag i form statistik och information via telefonkontakter och e mail. Direktkontakter har tagits med det danska Arbejdsministeriet, såväl med departementet som med Arbejdsmarkedsstyrelsen. Vi har dessutom kontaktat utvärderare vid Socialforskningsinstituttet och arbetsmarknadsforskare vid några danska universitet. För kompletterande information och underlag om Trelleborgsförsöket har vi haft kontakter med Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen i Trelleborg och Länsarbetsnämnden i Skåne. Vi har dessutom kontaktat utvärderarna vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Det insamlade materialet har därefter bearbetats, analyserats och sammanställts i vår rapport. 12

11 För beräkningar av kostnader för ett friår i Sverige har vi utgått från ett underlag från Näringsdepartementet. Underlaget har legat till grund för vissa av våra antaganden och övriga beräkningsförutsättningar. 13

12 14

13 2 De två försöken med friår I detta kapitel beskriver vi de två modellerna för ett s.k. friår som tillämpats vid försöksverksamheterna i Danmark och Trelleborgs kommun. Vi beskriver översiktligt bakgrund och mål, regelsystemet samt omfattningen och utvecklingen av försöksverksamheten. 2.1 Den danska friårsmodellen Bakgrunden och målen I Danmark genomfördes 1994 en större arbetsmarknadsreform. Reformen trädde ikraft samtidigt som arbetslösheten nått en historiskt högsta nivå och utvecklingen börjat vända mot en ökad sysselsättning. En del i reformen var det s.k. orlovssystemet som innebar ökade möjligheter till särskilda ledigheter med ersättning. Orlovssystemet hade en rad mål för såväl arbetsmarknaden i stort som för den enskilda individen. Förutom de arbetsmarknadspolitiska målen låg det även vissa familjepolitiska och utbildningspolitiska överväganden bakom reformen i denna del, dvs. direkta välfärdspolitiska ambitioner. Ledighetssystemen skulle förstärka insatserna mot arbetslösheten. De arbetsmarknadspolitiska målen var att minska arbetslösheten genom att skapa möjlighet för arbetslösa personer att vikariera för anställda på ledighet. Ledigheterna var ett redskap för aktivering av de arbetslösa. En målsättning var också att brett förbättra kvalifikationerna hos arbetskraften efter arbetsmarknadens förändrade behov och därigenom främja produktivitet, flexibilitet och sysselsättning. Särskilt ledigheten för studier var en del i denna ambition. Ledigheterna skulle även bidra till en rotation på arbetsmarknaden. Med stöd av olika arbetsrotationsprojekt skulle de arbetslösa få arbetslivserfarenhet, utbildning och bättre anställningsmöjligheter. Arbetsrotation blev också ett kompletterande arbetsmarknadspolitiskt instrument på lokal och regional nivå för att utveckla de anställdas kompetens och avhjälpa flaskhalsproblem. Företagen skulle få sin personal vidareutbildad samtidigt som produktionen i företaget kunde fortgå. Företagen fick dessutom kontakt med en arbetskraft som kunde bli efterfrågad av företaget vid ett rekryteringsbehov längre fram. I dessa delar utgjorde den statliga reformen också ett samspel mellan kommunerna och arbetsmarknaden. 15

14 Det fanns också en välfärdspolitisk målsättning att förbättra livskvaliteten för de enskilda individerna. Genom ökade möjligheter till föräldraledighet kunde personer på arbetsmarknaden, t.ex. familjer med småbarn, få en möjlighet att öka sin välfärd och realisera en bättre tillvaro Reglerna m.m. Det danska orlovssystemet omfattade ursprungligen tre olika möjligheter till tjänstledighet i form av ledighet för studier, föräldraledighet och friåret. Figur 2.1 De danska ledighetssystemen några huvuddrag i regelsystemen. Ledighet för studier (uddannelsesorlov) ersätts med 100 % av arbetslöshetsdagpenningen längd en vecka till ett år för sysselsatta för arbetslösa maximalt två år inget krav på vikarie som ersättare arbetsgivaren skall tillstyrka Föräldraledighet (børnepasningsorlov) ersätts med 60 % av arbetslöshetsdagpenningen (70, 80 % före 1997) längd åtta veckor upp till ett år (enligt särskilda villkor) inget krav på vikarie som ersättare rättighet till 26 veckor, därefter ska arbetsgivaren tillstyrka Friår (sabbatorlov) ersätts med 60 % av arbetslöshetsdagpenningen (70, 80 % före 1997) längd 13 veckor till ett år krav att orlovspersonen ersätts med långtidsarbetslös arbetsgivaren skall tillstyrka avvecklat sedan Ledighetssystemen var från början inrättade som en försöksverksamhet, men har permanentats som arbetsmarknadspolitiska instrument med undantag av friåret (sabbatorlov). Det förblev en försöksverksamhet och är sedan april 1999 avvecklat i Danmark. Både anställda/sysselsatta och arbetslösa kan ges möjlighet att utnyttja ledighet för studier och föräldraledighet. Ledigheten för studier och friår måste avtalas med arbetsgivaren. Föräldraledigheten är en rättighet upp till 26 veckor och fordrar därefter ett avtal med arbetsgivaren. Ersättnings- 16

15 nivåerna har varierat mellan ledigheterna. Endast vid sabbatsorlovet har det funnits ett krav på tillsättning av en vikarie som ersättare för den ledige. Reglerna har ändrats flera gånger sedan de infördes. Det kan ses som anpassningar och justeringar med hänsyn till konjunkturläget. I första hand har villkoren skärpts och blivit mindre generösa med lägre ersättningsnivåer i takt med det förbättrade arbetsmarknadsläget. Orlovssystemet administreras av arbetsförmedlingen (statlig myndighet), arbetslöshetskassorna (privata föreningar) och kommunerna. Inom ramen för den aktiva arbetsmarknadspolitiken och i anslutning till orlovssystemet finns en rad exempel på genomförda jobbrotationsprojekt på den regionala arbetsmarknaden i olika kommuner i Danmark. Arbetsgivarna kan i dessa fall få bidrag när de skickar medarbetare på fort- och vidareutbildning och ersätter dem med anställning av arbetslösa personer. Det finns ingen regel för hur friåret skall användas. Det är tänkt som en möjlighet för en löntagare med lång anknytning till arbetsmarknaden, att ta en paus i arbetslivet och samtidigt ge plats åt en arbetslös. Friåret har till viss del även använts i anslutning till ett särskilt arbetsdelningssystem (jfr skraldemandsmodellen). Det danska orlovssystemet skiljer sig egentligen bara principiellt i förhållande till liknande system i Sverige vad gäller det s.k. friåret. Ledighet för studier och föräldraledigheten finns redan i likartade former i Sverige, t.ex. som Kunskapslyftet och föräldraförsäkringen Omfattningen och utvecklingen Orlovsordningerne blev snabbt mycket populära och hade som mest nästan deltagare, motsvarande ca helårspersoner år Personer i orlov omfattade då ca 2,7 procent av den danska arbetskraften. Nära hälften av de som tog orlov var arbetslösa. På några år nästan halverades deltagandet till ca helårspersoner år 1998 och ca år Av diagrammet nedan framgår antalet påbörjade orlov för varje år under perioden

16 Diagram 2.1 Antalet påbörjade orlov i Danmark Totalt Uddannelsesorlov Børnepasningsorlov Sabbatorlov (Källa: Arbejdsmarkedsstyrelsen 2000) Det bör framhållas att diagrammet visar antalet påbörjade ledigheter. Eftersom längden på ledigheterna kan variera så säger diagrammet därmed ganska lite om den orlovssystemets sammanlagda omfattning. Däremot framgår att systemet kom att beröra allt färre personer under perioden. Diagrammet illustrerar också att friåret aldrig utgjorde någon större del i det danska orlovssystemet. Möjligheten att ta friår utnyttjades av en relativt liten skara personer. Åren 1994 och 1995 påbörjades ca respektive sabbatorlov. Den genomsnittliga tiden för utnyttjade sabbatorlov var 3 5 månader. Det innebär att sabbatorlovet omfattade uppskattningsvis helårspersoner under Därefter sjönk antalet personer i friår betydligt. Under perioden påbörjades ca 1000 sabbatsorlov varje år. År 1999, dvs. samma år sabbatorlovet avskaffades, inleddes endast tre sabbatorlov. Kvinnorna var överrepresenterade bland orlovstagarna under hela perioden Av de som påbörjade sabbatorlov eller ledighet för studier var 70 procent kvinnor. Motsvarande andel för föräldraledighet var dryga 90 procent under hela den aktuella perioden. Friåret har till skillnad från övriga ledigheter i större utsträckning utnyttjats av den äldre arbetskraften. Av personer som tagit ett friår under perioden var 60 procent över 40 år. (Andersen et al 1996) 18

17 Under senare år har utvecklingen av den s.k. jobbrotationsmodellen prioriterats, där företag, utbildningsinstitutioner och arbetsförmedling samverkar för att använda studieledigheten för att förbättra kvalifikationerna hos de anställda samtidigt som de arbetslösa får arbetslivserfarenhet som vikarier. Under 1998 deltog personer i jobbrotationsprojekt, varav ca var arbetslösa som deltog som vikarier. Orsaker till utvecklingen Minskningen av antalet personer i orlov skall ses mot bakgrund av den förbättrade arbetsmarknadssituationen och sänkningarna i ersättningsnivåerna för ledigheterna. Den förändrade arbetsmarknadssituationen kan bl.a. beskrivas med en minskning av arbetslösheten från 12 procent år 1993 till 6 procent år 1999 utan några starka inflationstendenser. Största delen av arbetslösheten nu är strukturellt betingad. Sedan 1994 har det skett en rad reformer av reformen som innebär en omläggning och löpande anpassning av arbetsmarknadspolitiken till konjunkturutvecklingen. I takt med den fallande arbetslösheten har åtgärderna inriktats på att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och reducera strukturproblemen. För att undgå balans- och flaskhalsproblemen har aktiva åtgärder för att säkra arbetskraftsutbudet fått en mer central betydelse i arbetsmarknadspolitiken. Justeringarna av ersättningsnivåerna i orlovssystemet avspeglar denna omorientering. Orlovssystemet, som inledningsvis blev så populärt, gjorde det nödvändigt med anpassningar med hänsyn till bl.a. uppgången på arbetsmarknaden. Som en följd av detta sänktes ersättningen med 10 procentenheter både 1995 och 1997 för föräldraledigheten och friåret. Justeringarna resulterade i en övergång från ledighet till sysselsättning, dvs. en ökning av arbetskraftsutbudet i enlighet med den förväntade utvecklingen. Utnyttjandet av ledigheterna har därefter fortsatt att falla, vilket tyder på att justeringarna bidragit till flexibiliteten på arbetsmarknaden. En viktig faktor är också att arbetskraftsunderskottet minskade arbetsgivarnas intresse att medverka till ledigheter för de anställda. 19

18 2.2 Trelleborgsförsöket Bakgrunden och målen Trelleborgs kommun var utsedd av regeringen som en försökskommun inom arbetsmarknadspolitikens område under åren Försökskommunerna fick möjligheten att använda arbetsförmedlingens finansiella resurser på ett friare sätt. Försöksverksamheten var ett led regeringens i strävan att finna nya former för bättre samverkan inom arbetsmarknadspolitiken. Trelleborgsmodellen var därför ett lokalt utformat arbetsmarknadspolitiskt försök med ett s.k. friår efter förebild av den danska modellen. Syftet med försöket var att skapa rotation mellan yrkesliv och ledighet samt att ge de långtidsarbetslösa möjlighet till ett riktigt arbete. Trelleborgsmodellen skulle bidra till att bryta långtidsarbetslösheten, få in arbetslösa i arbetslivet samt ge dem en chans att bibehålla och utveckla sin kompetens. Det fanns också en ambition att försöksverksamheten skulle få de privata företagen intresserade av de arbetssökande och skapa arbetstillfällen i näringslivet. Även möjligheterna till ökad kompetensutveckling framhölls inför starten av projektet. Ett övergripande välfärdsmål var att höja livskvaliteten för både vikarierna och de tjänstlediga. Försöksverksamheten pågick under perioden oktober 1996 december Kommunen var initiativtagare och reformen var utformad utifrån de lokala förhållandena. Kommunen hade huvudansvaret för implementeringen. Men Trelleborgsmodellen kan också karakteriseras som ett lokalt samverkansprojekt mellan Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt det lokala näringslivet och de fackliga organisationerna i Trelleborg. Efter det att regeringen godkänt den lokala försöksverksamheten fanns ingen central statlig styrning av projektet Reglerna m.m. Trelleborgsmodellen innebar att en anställd var tjänstledig med ersättning motsvarande A-kassa och en långtidsarbetslös (minst sex månader) vikarierade under innehavarens tjänstledighet med avtalsenlig lön. 20

19 En långtidsarbetslös med adekvat utbildning kunde således få ett regelrätt vikariat under den ordinarie personalens tjänstledighet. Tjänstledigheten byggde på en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde, där ledigheten kunde vara mellan tre månader och ett år. Arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen kom överens om vem som kunde gå in som ersättare. Försöksverksamheten pågick under tiden oktober 1996 december Projektet finansierades av statliga anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom ramen för Arbetsförmedlingens lokala budget. Finansieringen skedde således med existerande medel utan ytterligare statligt tillskott och i förutsättningarna ingick att kommunen själv skulle vara beredd att bidra med minst 25 procent av de lokala medel som satsades i verksamheten. Under den första delen av försöksverksamheten inriktades insatserna mot yrkeskategorier med hög arbetslöshet inom den kommunala verksamheten. Det gällde främst personal inom vård och omsorg. Personalen erbjöds från början tjänstledighet utan lön under sex månader. Ledighetsmöjligheterna förlängdes senare upp till tolv månader, utan några krav på hur ledigheten användes. Under tjänstledigheten utgick ersättning från arbetsförmedlingen via s.k. aktivitetsstöd, vilket ekonomiskt kan jämställas med arbetslöshetsersättning. I en andra fas riktades projektet även till företag i kommunen och till landstinget. Kravet för tillämpningen var att varje tjänstledighet skulle ersättas av en arbetslös fullt ut. Men företagen kunde välja var i organisationen vikarien skulle arbeta. Den offentliga finansieringen omfattande också här kostnaderna för de anställdas ledighet med motsvarande arbetslöshetsersättning. Arbetsgivaren stod för lön och andra kostnader som var förknippade med anställning av vikarien. Från början fanns inga krav på hur ledigheten skulle användas av de tjänstlediga. Några arbetsgivare från näringslivet framförde senare krav på riktade kompetensutvecklingsinsatser för de som ansökte om tjänstledighet. Kommunen och arbetsförmedlingen ställde sig bakom önskemålet att anpassa modellen efter respektive företags specifika förutsättningar och behov och gav förslag på hur tjänstlediga kunde utnyttja ledig tid till kompetensutveckling. Kravet på långtidsarbetslöshet luckrades också upp, så att även personer som varit arbetslösa kortare tid än sex månader kunde delta i modellen. 21

20 2.2.3 Omfattningen och utvecklingen Hela projektet omfattade ca 800 personer, varav 350 var tjänstlediga och övriga var vikarier. Tjänstledigheten varierade från tre till tio månader. Tabell 2.1 Arbetsgivare Antal personer på tjänstledighet fördelade på arbetsgivare 2 Antal personer Staten 10 Kommunen 250 Landstinget 40 Privata företag 50 Samtliga 350 Tabellen visar att försöksverksamheten framförallt berörde den kommunala verksamheten. Övervägande delen av de tjänstlediga var kvinnor inom vården. Totalt var det 50 män som var tjänstlediga under försöksverksamheten. Trelleborgsmodellen inleddes med ett mindre försöksprojekt som omfattade 30 personer på tjänstledighet under 6 månader. I den första delen av försöksverksamheten, som riktades till anställda inom kommunen, deltog ca 250 personer i september 1997 (Alsbjer 1997). I den andra delen som riktades till privata företag i kommunen deltog ca 50 personer från den privata verksamheten. Beräknat på både tjänstlediga och vikarier var det ca 100 personer från denna del av den lokala arbetsmarknaden som deltog i försöksverksamheten. Trelleborgsförsöket var således förhållandevis begränsat räknat i antal individer. Det motsvarade i storleksordningen 3 procent av arbetskraften i Trelleborg. Drygt 70 procent av försöksverksamheten var koncentrerad till en enda arbetsgivare, i det här fallet Trelleborgs kommun. 2 Uppgifterna lämnade av Lena Olsson, arbetsmarknadssekreterare, Trelleborgs kommun. 22

21 3 Utvärderingarna av den danska friårsmodellen 3.1 Genomförda utvärderingar Det danska Socialforskningsinstituttet 3 genomförde i mitten av nittiotalet en samlad utvärdering av det s.k. orlovsordningssystemet. Utvärderingen genomfördes på initiativ av Arbejdsministeriet och Socialministeriet, som tillsammans med Socialforskningsinstituttet var dess finansiärer. Utvärderingen påbörjades ett år efter det att reformen hade trätt ikraft och avsåg perioden , dvs. en begränsad tid i början av reformperioden. Resultatet av utvärderingen redovisades i två rapporter under Socialforskningsinstituttets rapport 1996:10 (Pedersen 1996) tar upp effekterna av ledigheterna på arbetsmarknaden och samhällsekonomin i sin helhet. Den andra rapporten 1996:11 (Andersen et al 1996) behandlar primärt föräldraledigheten och ledigheten för studier sett från de tjänstledigas och arbetsgivarnas perspektiv. I övrigt har den danska arbetsmarknadsreformen från 1994 i olika faser och delar varit föremål för en omfattande extern utvärdering av forskare och utredare m.fl. Orlovssystemet har mer eller mindre berörts i samband med dessa utvärderingar. Men vi kan redan här konstatera att vi inte har kunnat dokumentera någon utvärdering med särskild inriktning på det danska sabbatorlovet. 4 Arbetsmarknadens parter har i olika sammanhang studerat orlovssystemet. Både den danska arbetsgivarföreningen och LO analyserade tidigt de samhällsekonomiska konsekvenserna av orlovssystemet. Fackliga organisationer har också undersökt deras medlemmars utnyttjande av orlovsordningerne. För övrigt har den danska arbetsmarknadspolitiken rönt stort internationellt intresse och därför behandlats i många artiklar och dylikt i internationella sammanhang. Socialforskningsinstituttets rapport 1996:10 (Pedersen 1996) Den första utvärderingsrapporten är en samhällsekonomisk analys på makronivå av de olika ledighetssystemens effekter. Utvärderingen under- 3 I delar av utvärderingen medverkade även Danmarks Statistik. 4 Efter bl.a. kontakter med Arbejdsmarkedsdepartementet, Arbejdsmarkedsstyrelsen och danska arbetsmarknadsforskare (associate professor Per Kongshøj Madsen, Köpenhamns universitet m.fl.). 23

22 söker ledighetssystemens betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt, dvs. för utvecklingen av arbetslöshet och sysselsättning. Utvärderingen har en starkare fokusering av sin analys på föräldraledigheten och ledigheten för studier än på det s.k. friåret. Rapporten analyserar bl.a. ledighetssystemens omedelbara effekter på arbetslöshet, sysselsättning och den offentliga sektorns utgifter (beräkningar avseende ), långsiktiga effekter på arbetskraftsutbudet och den strukturella arbetslösheten, efterfrågan på arbetskraft och arbetsmarknadens strukturproblem samt effekterna på produktionskostnader och produktivitet, makroekonomiska effekter, dvs. en makroekonomisk modellbaserad analys av de samlade effekterna på samhällsekonomin på kort och lång sikt. Utvärderingen skiljer mellan omedelbara, kortsiktiga och långsiktiga effekter på samhällsekonomin av att en person utnyttjar ledigheten. De omedelbara effekterna omfattar endast de direkta effekterna inom ett år. De kortsiktiga effekterna utgör både direkta och indirekta effekter inom perioden 1,5 2 år. De långsiktiga effekterna avser summan av direkta och indirekta verkningar som uppkommer i ekonomin på 10 till 20 år. Utvärderingen bygger på dels data som samlats in i mikroorienterade undersökningar, dels på körningar av makroekonomiska modeller. Utvärderaren framhåller att värderingen på flera områden har skönsmässig karaktär. Socialforskningsinstituttets rapport 1996:11 (Andersen et al 1996) Den andra utvärderingsrapporten är en undersökning från på mikronivå som behandlar individernas och verksamheternas utnyttjande av reformen, deras erfarenheter av systemen samt följderna för kommunerna av reformen. Rapporten är primärt inriktad på de sysselsattas utnyttjande av föräldra- respektive utbildningsledigheterna. Friåret är inte utvärderat i denna rapport. Rapporten består av fyra delar, som på olika sätt belyser hur bestämmelserna fungerar och i vilken utsträckning som målen uppfyllts. De två första delarna belyser de anställdas och verksamheternas erfarenheter och synpunkter på studie- och föräldraledigheterna. Den tredje delen handlar om kommunerna och föräldraledigheten. I den fjärde delen sammanfattas de omedelbara och långsiktiga effekterna på sysselsättning och arbetslöshet. Denna makroekonomiska del är enbart en sammanfattning av den tidigare utvärderingsrapporten ovan (Pedersen 1996). 24

23 De tre specifika delarna i rapporten (Andersen et al 1996) har följande innehåll: 1. Individdelen belyser de anställdas användning av studie- och föräldraledigheten samt den samlade omfattningen av studie- och föräldraledigheterna. vem går på utbildningsledighet? hur lång är ledigheten och hur används den? vad är motivet till att ta ledigt och utbytet av ledigheten? initiativet till ledighet? omkostnader och upplevd nytta? 2. Verksamhetsdelen undersöker hur företagen och offentliga arbetsgivare värderar sina medarbetares utnyttjande av studie- och föräldraledigheten. verksamheternas beskrivning av gruppen anställda som utnyttjar ledigheterna? verksamheternas syn på studie- respektive föräldraledigheten? utbildningsledighetens betydelse för verksamheternas kompetensutveckling? vikarier m.m. i samband med studie- respektive föräldraledighet? 3. Kommunavsnittet tar upp kommunernas hantering av föräldraledigheten samt reglernas betydelse för barnomsorgsverksamheten. efterfrågan på kommunal barnomsorg (efterfrågebegränsade instrument)? det kommunala ekonomiska extrastödet till föräldralediga? den kommunala planeringen av barnomsorgsverksamheten? Utvärderingen bygger främst på intervjuundersökningar bland förmånstagarna, företag och offentliga arbetsgivare samt kommunerna. Data från administrativa och statistiska register har också använts som källor. Övriga utvärderingar och studier m.m. I början av reformperioden gjordes flera kritiska beräkningar och analyser av orlovssystemens samhällsekonomiska konsekvenser. 5 Under genomfördes ett omfattande utvärderingsprogram av erfarenheterna från arbetsmarknadsreformens första fas (se Madsen 1998 och Madsen 2000). Programmet omfattade sju delprojekt med utvärderingar av 5 Se bl.a.: - Det Økonomiske Råd, Formandskapet: Dansk Økonomi Juni 1994, Köpenhamn Dansk Arbejdsgiverforening: Vækst og beskæftigelse, Köpenhamn LO i Danmark: Fuld beskæftigelse i Danmark, Köpenhamn

24 såväl resultatet av olika insatser (effektutvärderingar) som av genomförandet av olika aktiviteter (processutvärderingar). Därefter har ytterligare en rad punktvisa utvärderingar gjorts, bl.a. några effektutvärderingar, men också av den samlade arbetsmarknadsreformens betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt (se bl.a. Larsen & Langager 1998). I det senare fallet belyses utvecklingen av arbetskraftsutbudet och företagens brist på arbetskraft samt diskuterar i vilken utsträckning som arbetsmarknadsreformen har bidragit till att säkra en mer välfungerande arbetsmarknad. Den danska arbetsmarknadspolitiken har under senare även utvärderats i samband med utredningar om förändringar i arbetsmarknadspolitiken med inriktning mot år 2005 (Arbejdsministeriet 1998 och Arbejdsministeriet 1999). Ingen av alla dessa utvärderingar under senare år har dock fokuserat friåret eller orlovssystemets effekter överhuvudtaget. Besvarar utvärderingarna av det danska friåret våra frågor? Socialforskningsinstituttets utvärderingsrapporter om orlovssystemet täcker i viss mån de delfrågor som finns med i uppdraget. Både makro- och mikronivån finns med i dessa utvärderingar. Den andra rapporten (Andersen et al 1996) är en studie på individ-/mikronivån som främst behandlar föräldra- respektive utbildningsledigheten, men däremot inte det danska friåret. Rapporten är dessutom främst inriktad på förmånstagarnas och verksamheternas perspektiv. Däremot undersöks inte vikariernas erfarenheter av ledigheterna. En generell svårighet med effektutvärderingar är att med säkerhet kunna isolera effekterna av en bestämd arbetsmarknadspoltitisk insats. Det gör att utvärderingarna som täcker arbetsmarknadsreformen i stort är svåra att använda för att besvara frågor om effekterna av exempelvis friåret. Metodproblemen att entydigt påvisa orsakssambanden gör att utvärderingar ofta stannar vid att besvara frågor om effekterna av arbetsmarknadspolitiken i förhållande till enskilda individer eller enskilda företag o.d. Vidare är det en svaghet i det här fallet att utvärderingarna speglar ett så tidigt och kort skede av reformen ( ). Arbetsmarknadsläget präglades vid den tiden av hög arbetslöshet och ett högt utnyttjande av ledighetssystemen. Däremot saknas det en utvärdering av ledighetssystemen för perioden 1996 och fram till avvecklingen av friåret Under denna tid har förändringarna varit betydande vad gäller arbetsmarknadsläget, förmånsreglerna och utnyttjandegraden i ledighetssystemen. Det påverkar självfallet 26

25 effekterna och utfallet i övrigt av utvärderingen. Sammantaget begränsar det möjligheterna att utifrån utvärderingarna kunna värdera reformen i sin helhet samt att tolka iakttagelser och dra de slutsatser över tiden som kan besvara uppdragets delfrågor. Bristen på ett empiriskt underlag om friåret har vi i viss mån kompenserat genom att redovisa dokumenterade erfarenheter från övriga delar i orlovssystemet, som kan ha relevans även för friåret. Utvärderingarna som underlag för att bedöma friåret diskuteras ytterligare i avsnitt Effekterna på arbetsmarknadens funktionssätt m.m Arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet på kort sikt Arbetskraftsutbudet Utvärderingen (Pedersen 1996) framhåller att arbetskraftsutbudet påverkas av ledigheterna med en omedelbar minskning av arbetsstyrkan till följd av att färre personer står till arbetsmarknadens förfogande. Både sysselsatta och arbetslösa som går på orlov minskar arbetskraftsutbudet. Arbetskraftens utveckling i Danmark med minskning av arbetsstyrkan 6 under och ökningen förklaras delvis av förändringarna i orlovssystemet (Larsen & Langager 1998 m.fl.). Arbetslösheten Arbetslösheten på kort sikt påverkas också av ledigheterna. Det sker en omedelbar minskning i den registrerade arbetslösheten när arbetslösa istället går på orlov eller ersätter de sysselsatta som tar ledigt. Beräkningar från 1994 pekar på att personer i orlov gav en omedelbar minskning av arbetslösheten med personer. Den totala minskningen av arbetslösheten förklaras delvis av orlovssystemens kortsiktiga effekter på arbetslösheten (Boje och Åberg 1998). Sysselsättningen Sysselsättningen minskar om inte alla lediga platser återbesätts när sysselsatta går på orlov. I båda utvärderingarna finns beräkningar av ledigheternas omedelbara effekter på sysselsättningen. Följande tabell är en sammanställ- 6 Arbetsstyrkan utgör summan av antalet sysselsatta och arbetslösa personer. 27

26 ning av dessa uppgifter, som visar i vilken utsträckning som en person på tjänstledighet (alla tre typerna) har ersatts med en vikarie. Tabell 3.1 Andelen återbesatta tjänster med vikarier under perioden jan 1994 maj Tillsatta vikarier Återbesatta tjänster per sektor Samtliga Offentlig Privat Totalt Ej tidigare anställda (externa) Tidigare arbetslösa 63 % 80 % 49 % 55 % 33 % Återbesättningen av de lediga platserna beräknades till i genomsnitt 63 procent (80 procent i offentlig sektor och 49 procent i privat sektor). Frånräknas de vikarier som redan var anställda inom verksamheten reduceras återbesättningen till 55 procent. Om enbart tidigare arbetslösa vikarier räknas, så faller nivån till 33 procent. I Pedersen 1996 uppskattas det att orlovssystemet skapade mellan och arbetstillfällen ( jobåbninger ) under 1995, beroende på vilken återbesättningsfrekvens man räknar med (se tabellen ovan). Största delen av dessa arbetstillfällen skapades av föräldraledigheten, som var den mest frekventa ledighetstypen. Friåret hade liten omfattning, men bidrog till lika stor effekt som ledigheten för studier. Det förklaras av kravet på återbesättning med en långtidsarbetslös vid friår. Totalt sett innebar orlovssystemet en omedelbar minskning av sysselsättningen, eftersom inte alla tjänster återbesattes. Utvärderingen uppskattar minskningen till mellan och personer under Det motsvarar mellan 10 och 20 procent av antalet personer på orlov Arbetsmarknadens strukturproblem Utvärderingarna har inte tillräckligt empiriskt underlag för att med säkerhet kunna värdera vilka faktiska effekter som olika ledigheter haft på arbetsmarknadens strukturproblem. Utvärderingarna diskuterar ändå olika tänkbara effekter utifrån sina iakttagelser. 28

27 Jobbrotationseffekten Pedersen 1996 konstaterar att det finns en positiv jobbrotationseffekt i alla tre ledigheter, eftersom ett stort antal lediga platser blev återbesatta av vikarier när sysselsatta gick på ledighet. Ersättarna fick därigenom en period av ytterligare arbetslivserfarenhet m.m. Friåret, där återbesättningen med en långtidsarbetslös är ett krav, har en relativt stor rotationseffekt. Analysen av de två övriga ledighetsformerna visar däremot att aktiveringen av arbetslösa och jobbrotationseffekten är mera begränsad, eftersom få arbetstillfällen besätts av personer med lång förutvarande arbetslöshet. Enligt undersökningen i Andersen et al 1996 var ca en tredjedel av vikarierna 7 redan innan ledigheterna anställda som vikarier på andra ställen i företagen. Sammanlagt var mer än hälften av vikarierna kända av företagen i förväg. Inom den offentliga sektorn ingick vikarierna ofta i en vikariepool. Ca hälften av vikarierna var arbetslösa innan vikariatet, men endast omkring 5 procent hade en längre arbetslöshet än 12 månader. Få av vikarierna fick jobbet via arbetsförmedlingen. Undersökningen (Andersen et al 1996) visar också att sannolikheten för att arbetsgivarna anställer en vikarie är större inom privata än inom offentliga verksamheter inom verksamheter med stigande sysselsättning än tvärtom inom mindre verksamheter vid längre ledighetsperioder när kvinnor går på ledighet jämfört med när män tar ledigt. Kvalificeringseffekten Ledigheternas betydelse för arbetsmarknadens strukturproblem är i hög grad kopplade till en eventuell kvalificeringseffekt på arbetskraften. Utvärderingen (Pedersen 1996) framhåller svårigheterna att värdera kvalificeringseffekten. Undersökningen visar att verksamheterna har varit mest positiva till ledigheten för studier, eftersom det framförallt där ligger en möjlighet till kvalificeringseffekt och kompetensutveckling hos personalen. Effekten är beroende av relevansen i den utbildning som ledigheten omfattar. För arbetsmarknaden som helhet ökar en väl anpassad utbildning arbetskraftens produktivitet och ger en bättre fördelning av kvalifikationerna i arbetskraftsutbudet. Idealt innebär det att det s.k. mismatch-problemet 8 reduceras. 7 Vikarier till lediga för studier eller föräldralediga. 8 Mismatch-problemet innebär att det samtidigt är arbetslöshet på vissa områden och lediga arbeten på andra. 29

28 Utvärderingen har dock inte underlag för att värdera kvalificeringseffekten i utbildningsledigheten, även om en stor del av verksamheterna framhåller att den ger de anställda en relevant fortbildning. En indikation på en positiv effekt framgår av intervjuundersökningen av tjänstlediga för studier (Andersen et al 1996). Där uppgav en fjärdedel av de lediga att de fått mer intressanta arbetsuppgifter efter sin utbildningsledighet och över hälften bedömde att deras möjligheter att få arbete på annan arbetsplats hade ökat. Flaskhalsproblemen Flaskhalsproblem 9 och risken för mismatch-problem är de negativa effekter för arbetsmarknadens struktur som orlovssystemet kan riskera leda till. Ledigheterna har främst förekommit i andra branscher än de där konjunkturuppgången har medfört press på arbetsmarknaden och ökat sysselsättningen. Utvärderingen menar att man trots detta inte kan utesluta att det finns latenta flaskhalsproblem i branscher med många orlovspersoner. Orsaken skulle i så fall vara att fel kategorier tar ledigt, t.ex. i sådana yrken där arbetskraftsbrist förekom redan innan konjunkturuppgången. Exempelvis var sjuksköterskorna den grupp under 1994 som hade den lägsta arbetslösheten (0,5 procent), men som hade den näst högsta andelen på orlov (10,6 procent). 10 Utvärderingarna visar att de tjänstlediga i stor utsträckning tillhör kärnarbetskraften med ingen eller kort förutvarande arbetslöshet. Detsamma gäller deras vikarier som till övervägande del saknar eller har kortare förutvarande arbetslöshet. Ser vi till den danska arbetsmarknaden i stort så fanns viss arbetskraftsbrist och flaskhalsproblem under mitten av 90-talet inom offentlig sektor. Det gällde särskilt inom social omsorg, hälso- och sjukvård samt inom utbildningsområdet (Larsen & Langager 1998). Just dessa områden hade den största andelen arbetstagare på friår. Enligt vissa bedömningar under senare år bidrog orlovsordningarna till att skapa flaskhalsproblem på mindre delar av den danska arbetsmarknaden (Jørgensen & Pedersen 2000). Å andra sidan framhålls i flera sammanhang att flaskhalsproblemen under konjunkturuppgången i mitten av 90-talet har varit relativt begränsade. De låg på en lägre nivå jämfört med motsvarande konjunkturfas , dvs. sysselsättningsökningen på 80-talet gav allvarligare flaskhalsproblem (Boje och Åberg 1998). Den danska arbetsmarknaden har haft en jämnare fördelning av arbetslösheten och som minskat utan en motsvarande ökning av antalet lediga arbeten eller andra tecken på flaskhalsproblem. Det skulle därmed visa på en väl fungerande arbetsmarknad (Madsen 2000). 9 Med flaskhalsproblem menas här en mer eller mindre tillfällig efterfrågan på arbetskraft med särskilda kvalifikationer som inte kan tillgodoses med den arbetslösa arbetskraften. 10 Jämförelsen gäller andelen orlovspersoner inom A-kassor med fler än medlemmar och dessa A-kassors arbetslöshetsprocent 1994 (Pedersen 1996). 30

29 En orsak till att flaskhalsproblemen inte blev större kan vara att reglerna i orlovssystemet successivt har skärpts och anpassats för att motverka att bristsituationer uppkommer i arbetskraftsutbudet. Ett exempel under senare år gäller reglerna för ledighet för studier som har skärpts för att ge bättre möjligheter till styrning av utbildningsinsatsen som en del i en aktiv arbetsmarknadspolitik, dvs. man har i högre grad målstyrt användningen av utbildningsledigheten för att bekämpa bristsituationer (Arbejdsministeriet 1999) De långsiktiga arbetsmarknadseffekterna Diskussionen om ledighetssystemens långsiktiga arbetsmarknadseffekter sammanfattas på följande sätt i Pedersen Figur 3.1 Ledigheternas effekter på arbetsmarknaden. Effekt/ledighet Föräldraledighet Utbildningsledighet Friår Arbetskraftsutbud Nettoreduktion Nettoreduktion Nettoreduktion Strukturproblem - Jobbrotation - Kvalificering - Marginalisering + (begränsat) - + (ökningsrisk) + (begränsat) + motstridiga effekter + (stor) - Arbetskraftsefterfrågan - Rekryteringskostnader m.m. - Produktivitet (+/?) (-) (+/?) (+) (+/?) (-) Arbetskraftsutbudet På lång sikt medför ett permanent system för ledighet en samlad minskning av arbetskraftsutbudet, som isolerat kan leda till lönestegringar. Effekten kommer självklart vara starkare i perioder och på områden med arbetskraftsbrist. Om inte ledighetssystemen anpassas till konjunkturutvecklingen antas de kunna förhindra en sysselsättningsökning och därmed en ökning i intäkter och skatteunderlag. Det betyder, enligt utvärderingen, att alternativkostnaderna kan bli betydliga. Samma bedömning görs i andra sammanhang (Madsen 1996 m.fl.). Permanenta ledighetssystem som varaktigt minskar utbudet är lönedrivande så att den initiala minskningen i arbetslösheten resulterar i en lägre sysselsättning som följer av försämrad konkurrenskraft. 31

30 Strukturproblemen Eftersom jobbrotationseffekten som helhet bedöms vara ganska begränsad för att hantera strukturproblemen, så måste de negativa effekterna av ledighetssystemen vägas upp av den kvalificeringseffekt som utbildningsledigheten kan ge. Det förutsätter, enligt Pedersen 1996, att dessa studier har en inriktning som bidrar till jobbrelevanta kvalifikationer. För friårets del är jobbrotationseffekten relativt stor, men utan någon eller snarare med en negativ kvalificeringseffekt. Arbetskraftsefterfrågan Ledighetssystemen påverkar även den långsiktiga arbetskraftsefterfrågan. Utvärderingen pekar på att verksamheternas rekryteringskostnader ökar. Även här är det svårt för utvärderingarna att bedöma hur arbetskraftsefterfrågan påverkas genom ändringar av omkostnader och produktivitet. På kort sikt torde rekryterings- och introduktionskostnaderna påverka benägenheten till återbesättning. Ökningen av omkostnaderna leder i så fall till en minskad arbetskraftsefterfrågan och därmed minskning i sysselsättningen. Arbetslösheten Effekterna av de olika ledighetstyperna kan, utifrån Pedersen 1996, sammanfattas på följande sätt: Friåret kan bidra till en arbetslöshetsminskning om jobbrotationseffekten är tillräckligt stark. Eftersom vikariaten besätts med långtidsarbetslösa kan det medföra att dessa åter kommer in på arbetsmarknaden och därmed påverkar utbudssidan på arbetskraften. Utbildningsledigheten kan bidra till att reducera arbetslösheten om kvalificeringseffekten är tillräckligt stark, dvs. om utbildningen är tillräckligt bra och arbetskraften blir mer produktiv (stark kvalificeringseffekt). Föräldraledigheten kommer däremot att reducera sysselsättningen och kan på längre sikt bidra till en ökning av arbetslösheten om den reducerande effekten på arbetskraftsutbudet leder till en snabbare löneökningstakt. Det gäller speciellt om ledigheten tas i branscher där det blir brist på arbetskraft. Föräldraledigheten kan möjligen också ha en viss jobbrotationseffekt. Dessutom kan den bidra till en ytterligare marginalisering av särskilt långtidsarbetslösa. Föräldraledigheten skall därför främst ses som en välfärdsfrämjande reform för småbarnsfamiljer. 32

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, maj 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län april 2014 7 658 (10,5 %) 3 373 kvinnor (9,8 %) 4 285 män (11,1 %) 2 105

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program

Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Frändén Kristina Datum 2013-11-05 Diarienummer UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Effektiv vård (SOU 2016:2) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69)

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-31 A2012/3434/IU Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska

Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska Cirkulärnr: 1998:128 Diarienr: 1998/2034 P-cirknr: 1998-2:44 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: PRJ, Utbildning Lars-Gösta Andréen Datum: 1998-08-24 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen Bilagor:

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per maj 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per maj 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-06-04 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2016 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar en fortsatt

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistik ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Precisering av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2016 Skåne län Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att stärkas. I hela landet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län september 2013 62 020 (10,4 %) 28 112 kvinnor (9,7 %) 33 908 män (11,0 %) 14

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270

Läs mer

Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) REMISSVAR 1 (6) DATUM 2019-05-09 ERT DATUM 2019-02-08 DIARIENR 2019/35-4 ER BETECKNING Fi2018/03212/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 Fler män fick ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017 Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2016 Skåne län Sveriges ekonomi fortsätter att gå bra, vilket sätter sina spår på

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Motion 2017:72 av Erika Ullberg m.fl. (S) om att införa extratjänster

Motion 2017:72 av Erika Ullberg m.fl. (S) om att införa extratjänster 1 (2) Regionrådsberedningen SKRIVELSE 2019-01-16 LS 2017-1526 Regionstyrelsen Motion 2017:72 av Erika Ullberg m.fl. (S) om att införa extratjänster Föredragande regionråd: Irene Svenonius Ärendebeskrivning

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER G A R D I B A R R O I G I T T Ä L Y L TIL HAR MR 1 Ä T DA FÖRDUBBLA BOTADTILLÄGGT FÖR PIOÄRR 2005 ammanfattning Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65 74 år har 2005 2018 ökat kraftigt med 117 000 personer

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-10-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Stark arbetsmarknad i Jönköpings län Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 9 maj 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län april 2014 59 660 (9,9 %) 26 410 kvinnor (9,1 %) 33 250 män (10,8 %) 12 337 unga 18-24

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-04-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Färre personer går till arbete Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings län påbörjade

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft Pressmeddelande Sida: 1 av 5 Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2010 Efterfrågan på arbetskraft Stockholms län står för en betydande del av den förbättring som syns på arbetsmarknaden.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget januari 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget januari 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län januari 2014 64 841 (10,7 %) 28 642 kvinnor (9,8 %) 36 199 män (11,6 %) 14 131

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Beslut vid regeringssammanträde: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Senast ändrad:

Beslut vid regeringssammanträde: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Senast ändrad: Sök i Rättsdatabaserna Post 1 av 1 i DIR Dir nr: Dir. 2005:52 Departement: Fi Finansdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-05-12 Rubrik: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program

Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Frändén Kristina Datum 2013-10-01 Diarienummer UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Datum Dnr Extratjänster volymer och ekonomiska effekter

Datum Dnr Extratjänster volymer och ekonomiska effekter Personalnämnden Maria Ingvarsson Handläggare 040-625 72 13 Maria.Ingvarsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-09-21 Dnr 1602350 1 (5) Personalnämnden Extratjänster volymer och ekonomiska effekter Ordförandens

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 FAKTAUNDERLAG Jämtlands län Östersund, 170814 Maria Salomonsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 De till arbete minskade I slutet av juli 2017 påbörjade cirka 434 av alla som var inskrivna

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Jämtlands län Östersund, 170510 Maria Salomonsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 De till arbete minskade I slutet av april 2017 påbörjade cirka 636 av alla som var inskrivna

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Dnr: ÄRD N4Y1L0

Dnr: ÄRD N4Y1L0 1 (5) 2018-08-31 Dnr: ÄRD- 04304-N4Y1L0 Saco Dnr: 39.18 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Tid för utveckling (SOU 2018:24) Inledning Utredningen Hållbart arbetsliv över tid presenterar i delbetänkandet Tid

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 1 785 av de inskrivna fick jobb Under september påbörjade 1 785 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Unionens yttrande över Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningar

Unionens yttrande över Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningar YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Datum Vår referens 2018-01-10 Patrik Pedersen/Annakarin Wall Unionens yttrande över Översynen av stödet för 1. Bakgrund till förslagen i Översynen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget augusti 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 september 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län augusti 2014 60 374 (10,1 %) 26 994 kvinnor (9,3 %) 33 380 män (10,8 %) 13

Läs mer