Finn de områden som göder havet mest. i Södra Östersjöns vattendistrikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finn de områden som göder havet mest. i Södra Östersjöns vattendistrikt"

Transkript

1 r e g e r i n g s u p p d r a g: Finn de områden som göder havet mest i Södra Östersjöns vattendistrikt

2

3 Innehåll Sammanfattning 5 Uppdraget Finn de områden 7 Övergödning i Östersjön 8 Närsaltstillförsel till Östersjön 10 Baltic Sea Action plan (BSAP) 11 Bild av distriktet 13 Belastning av fosfor och kväve 13 Belastning från huvudavrinningsområden 14 Ytspecifik fosfor- och kvävebelastning i distriktet 14 Delavrinningsområden som göder havet mest 22 Vilka jordbruksområden göder havet mest? 25 Punktkällor som göder havet mest 25 Identifiering av gödningskänsliga kustvatten i distriktet 32 Ekonomisk kartläggning 35 Diskussion 40 Fallstudieområden 43 Mål 43 Urval av områden 43 Motala Ström (67000) 45 Lyckebyån (80000) 47 Skånes sydvästra kustområde (89090) 49 Slutsatser fallstudieområden 51 Metodik 53 Baltic NEST 53 PLC5 och miljömålsuppföljningen beräkningar 53 Kustzonsmodellen 54 MIKE-BASIN [Lyckebyån (80000) och Skånes sydvästra kustområde (89090)] 55 Kostnadsberäkningar 56 Referenser 57

4

5 Sammanfattning inom Östergötland, Skåne, Blekinge och Gotland län samt de större städerna finns de områden som göder havet mest i Södra Östersjöns vattendistrikt. De områdena har störst ytrelaterad antropogent fosforläckage till Östersjön. Häften av de 30 delavrinningsområden (1 800 stycken inom distriktet) varifrån det antropogena diffusa fosforläckaget per ytan till havet är störst, ligger inom avrinningsområdena Motala Ström, Saxån, och Helge å. Punktutsläpp från industri och reningsverk i distriktet sker i många fall direkt ut i havet. Stora punktkällor finns i Blekinge, Östergötland, och Skånes västkust. Den största ytrelaterade antropogena kvävebelastning till havet sker från Skånes jordbruksområden, Östergötland, Gotland och Kalmarsundskusten inklusive Öland. Den antropogena fosforbelastningen till havet i Södra Östersjöns vattendistrikt domineras av jordbruk (44 %). Andra viktiga antropogena diffusa källor är enskilda avlopp (12 %) och dagvatten (6 %). Punktutsläpp från industri (14 %) och reningsverk (24 %) är också viktiga antropogena fosforkällor i distriktet. Den antropogena kvävebelastningen till havet i Södra Östersjöns vattendistrikt domineras också av jordbruk (61 % av den totala antropogena belastningen). Näst största antropogena diffusa källa är atmosfärisk deposition på sjöytor (9 %). Den antropogena belastningen från dagvatten (1 %), skog (2 %) och enskilda avlopp (2 %) bidrar relativt lite. Punktutsläpp från industri (3 %) och framförallt reningsverk (21 %) är viktiga antropogena kvävekällor i distriktet. Kustvattnets känslighet för övergödning med fosfor från land är störst i Östergötland och Blekinges inre skärgård. Kustvattenområdena bedömdes generellt vara mer känslig för kvävebelastning än för fosforbelastning från land. Detta betyder att fosforkoncentrationer i kustvatten påverkas mer av utsjövatten än kustvattnets kvävekoncentrationer. Dessutom är primär produktion i Egentliga Östersjön kvävebegränsad. Det kan innebära att det är nödvändigt att åtgärda kväveutsläpp för att uppnå en bättre vattenkvalitet i vissa kustvatten längs Östersjön. Belastning och källfördelning som presenteras i denna rapport har tagits fram med hjälp av SMED:s PLC5-modellering. Distriktets kväve- och fosforbidrag till Östersjön har jämförts med den totala belastningen till Östersjön med hjälp av beslutsstödssystemet Baltic Nest och PLC4 sammanställningen. Kväve- och fosforbelastningen från land i förhållande till utsjöns bidrag för olika kustvatten har undersökts med hjälp av SMHI:s HOME-vatten beräkningssystem. Samråd med representanter i två mindre områden har utförts, och deras synpunkter har tagits med i den här rapporten. Hänsyn har också tagits till resultat från tidigare studier, VASTRA, MARE med flera. I de tre fallstudieområdena, Motala Ström, Lyckebyån, och Skånes sydvästra kustområde har ytterligare data samlats in och beräkningar utfört med SMHI:s HOME-vatten (Motala Ström) och DHIs modellsystem MIKE BASIN (Lyckebyån och Skånes kustområde). I Lyckebyån och Skånes kustområde har indata och modelluppsättning diskuterats med lokala aktörer och markägarerepresentanter. Fosfor- och kvävebelastningen beräknat med MIKE BASIN skilde sig något från PLC5 beräkningar.

6

7 Uppdraget Finn de områden Regeringen beslöt att till Södra Östersjöns vattenmyndighet avsätta 3 miljoner för att utföra uppdraget Finn de områden som göder havet mest. Uppdraget är beskrivet i Aktionsplan för havsmiljö (Rapport 5563) som Naturvårdsverket i samråd med 15 andra myndigheter arbetat fram. Även Norra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt har fått motsvarande uppdrag. Slutrapport för alla tre uppdragen skall lämnas i december Södra Östersjöns distrikt har dessutom lämnat en lägesrapport i oktober Följande beskrivning av uppdraget är hämtat från aktionsplanen: Övergödningsproblemen är störst i Egentliga östersjön och den största svenska av människan skapade belastningen kommer från södra Sverige. I ett första skede bör därför en förfinad utredning göras inom Vattendistrikt södra Östersjön för att identifiera viktiga källor i de avrinningsområden som ger störst belastning totalt och var insatser skulle ge störst effekt. Utredningen bör genomföras med stöd av det nya beräkningssystemet PLC som fokuseras på de avrinningsområden som bidrar mest till belastningen på havet. Utredningen bör också ta tillvara erfarenheterna från forskningsprogrammen VASTRA och MARE samt värdera om lösningar som används utanför Sverige är tillämpbara. Det nya beräkningssystemet kommer också att ge bättre uppgifter om fosforläckaget till havet, vilket bör ligga till grund för ytterligare åtgärder. Kartläggningen utgör ett underlag för att finna de områden som göder havet mest, så att kostnadseffektiva åtgärder kan sättas in för att ytterligare minska belastningen av gödande ämnen på kust- och hav. Insatsen bedöms ha betydelse för att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Myllrande våtmarker. I första delen av den nu föreliggande slutrapporten har de nya beräkningssystemen använts, Baltic Nest, Kustzonsmodellen och den femte pollution load compilation till HELCOM (PLC5) för att kunna peka ut vilka områden som berörs och hur långt deras påverkan sträcker sig i kustzonen och till öppet vatten. Med detta arbetssätt har vi kunnat peka ut vilka av de delavrinningsområdena i Södra Östersjöns vattendistrikt som göder havet mest. I den andra delen av slutrapporten har ytterligare underlagsdata och beräkningssystem inhämtats som är anpassade för högre upplösning i beräkningarna. Även om de nyaste beräkningssystemens resultat har använts, är det viktigt att ha en ödmjuk inställning till osäkerheter i modellernas resultat vid alla presentationer. Den första delen av projektet är i sin natur på en högre skalnivå varför det inte var relevant att ha direktkontakt med exempelvis markägare. I den andra delen har ett antal områden valts ut för att göra en djupare analys där även deltagande från områdenas aktörer var viktigt. Under andra delprojektets gång har därför samverkansmöten hållits i två av de utvalda områdena för att informera om projektet och ta in all den lokala kunskap som finns. Syftet var att bilda en referensgrupp för respektive område för att kunna stämma av med dem som känner området bäst. I lägesrapporten framgår dagens källfördelning, men även den naturliga belastningen. Denna är speciellt viktig att inkludera för att belysa kostnadseffektivitet av åtgärder. I föreliggande rapport redovisas även de samhällssektorer som är av vikt. Detta görs i första skedet enbart på distriktsnivå eftersom det dataunderlag som nu finns framme inte tillåter finare uppdelning. Projektets arbetsgrupp vid vattenmyndigheten bestod av Niklas Holmgren (projektledare), Emma Östensson och Willem Stolte. Arbetsgrupperna i Södra Östersjöns distrikt och i Norra Östersjöns distrikt har samarbetat i vissa delar. Till båda projektgrupperna fanns en referensgrupp: Stockholms Marina Forskningscentrum, Lena Kautsky Naturvårdsverket, Sif Johansson till september 2008 Norra Östersjöns vattendelegation, Arne Gustafson Jordbruksverket, Håkan Sandin, ersatt av Magnus Bång SMHI, Lotta Andersson tills maj 2008, därefter Eleonor Marmefelt LRF Skåne, Hillevi Hägnesten tills maj 2008, därefter Malin Kylmä Kommunala representanter, Lars-Olov Strand (Tomelilla kommun) och Roland Dehlin (Svealands kustvattenvårdsförbund) Södra skogsägarna, Mats Blomberg Distriktens kustlänsstyrelser deltar genom en så kallad distriktsgrupp som har stor betydelse både genom förankringsarbetet inom och mellan länsstyrelserna samt genom att vara mottagare av nya kunskaper främst i modellanalyser. Detta är av särskild vikt eftersom projektets erfarenheter kommer att ha stor betydelse för det fortsatta arbetet med vattenförvaltningsarbetet. Styrgruppen utgörs av respektive vattenvårdsdirektör (Lennart Sorby, Dea Carlsson) samt en delegat från respektive vattendelegation (Arne Gustafsson och Eva Tejle- Ekbjörn).

8 Samtidigt med det här uppdraget utförs i kustlänen ett annat regeringsuppdrag (51b) Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt. Uppdraget samordnas av vattenmyndigheten. Även i detta uppdrag pekas på behovet av förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Uppdragen kommer att utnyttja varandras erfarenheter. Mer information om projektet Finn de områden som göder haven mest finns att läsa på hemsidan: amnen/sodra+ostersjon/havsaktionsplan.htm Övergödning i Östersjön Avrinning från Södra Östersjöns vattendistrikt påverkar till största delen Egentliga Östersjön, det vill säga den del av Östersjön, som är belägen mellan Ålandshav och Öresund. Egentliga Östersjön är den största och djupaste bassängen i Östersjön. Östersjöns avrinningsområde omfattar 14 länder (Figur 1), vilka bidrar olika mycket till övergödningen. Internationell samverkan för att skydda Östersjön sker inom ramen för den regionala Helsingforskonventionen. Sedan den 1 maj 2004 är åtta av de totalt nio kuststaterna runt Östersjön medlemmar i EU. Medlemsländernas förmåga att genomföra EU:s olika vattenkvalitetsdirektiv, och då främst Ramdirektivet för vatten, kommer att ha avgörande betydelse för möjligheterna att nå uppsatta miljömål, både för kustzonen och för öppet hav. Södra Östersjöns vattendistrikt (Figur 2) omfattar alla landområden med avrinning till Östersjön från och med området kring Bråviken (Motala Ström) till och med Öresund (Kullabergs yttersta spets). Östergötlands län, Kalmar län, Jönköpings län, större delen av Kronobergs län, Blekinge län Gotlands län, och nästan hela Skåne län, samt mindre delar av Västra Götaland, Örebro län, Södermanlands län, och halva Jönköpings län ingår. År 2005 uppgick befolkningen i Södra Östersjöns vattendistrikt till personer med en genomsnittlig befolkningstäthet på 41,5 personer/km 2. Av vattendistrikts 31 huvudavrinningsområden och 31 kustområden har Motala Ström högst befolkningsantal med personer och en befolkningstäthet på 36,6 personer/km 2. Det finns 758 tätorter, störst är Malmö tätort. Totalt bor det personer i tätorterna, vilket motsvarar 84 % av befolkningen inom distriktet (Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan , SCB.) Skogsmark utgör 53 %, åker 14 % och sjöar 9 % av den totala arealen (SCB 2003). De stora arealerna jordbruk medför att risken för övergödning utgör ett av distriktets viktigaste miljöproblem, särskilt i kustområden. Landavrinningen från Södra Östersjöns vattendistrikt påverkar Egentliga Östersjön, och till en mindre del Öresund, som också utgör en del av Östersjön. Östersjön har sedan länge påverkats av människans aktivitet. Det stora Figur 1. Översikt över Östersjöns avrinningsområde, länder och Södra Östersjöns vattendistrikt. befolkningsantalet, 85 miljoner, i Östersjöns avrinningsområde (HELCOM 2004) har lett till en extremt hög belastning av föroreningar i Östersjön, samtidigt som den långa omloppstiden i Östersjön gör att föroreningarna stannar kvar relativt länge. Den här rapporten handlar om tillförseln av kväve och fosfor från mark, dagvatten, enskilda avlopp, punktutsläpp och atmosfärisk deposition på sjöar till Östersjön. Övergödningen har bland annat ökat förekomster av makroalger i kustområden och mikroalger i kustområden och den öppna Östersjön. I Östersjöns kustzon har utbredningen av områden som tidigare var täckta med blåstång minskat betydligt, både horisontellt och vertikalt (djup). Den fleråriga blåstången har på många ställen ersätts av snabbväxande och relativt kortlevande alger, oftast rödalger på större djup, och grönalger på grundare ställen, vilka har negativ effekt på reproduktion och återkolonisering av blåstång. Förändringarna har negativa effekter på fisksamhällen, eftersom många fiskar har blåstångsamhällen som habitat (Rönnberg and Bonsdorff 2004). En av de mest synliga konsekvenserna av övergödning i Östersjöns utsjöområde är de årligt förekommande blågrönalgblomningarna. Deras kapacitet att nyttja atmosfäriskt kväve ger de en unik fördel i miljöer som är relativt fattiga på kväve och/eller är relativt fosforrika. I stora delar av Egentliga Östersjön är kvoten mellan tillgängligt kväve och fosfor mycket lägre än vad de flesta alger behöver, vilket gör att det finns en del fosfor kvar efter den årliga vårblom-

9 Figur 2. Orienteringskarta över Södra Östersjöns vattendistrikt, med huvudavrinningsområden och större städer.

10 ningen. Denna fosfor, tillsammans med fosfor som transporteras från djupvatten under sommaren, är tillgängligt för blågrönalgerna när väderförhållandena är gynnsamma. År 2006 utvärderade en internationell expertgrupp om kväve eller fosfor ska minskas för att minska blågrönalgernas utbredning i Östersjön (Boesch et al. 2006). Deras slutsatser har sammanfattats av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2006): 1. Minska fosfortillförseln till öppna Östersjön 2. Minska kvävedepositionen från atmosfären 3. Minska kvävetillförseln till vattnen utanför den svenska Västkusten 4. Minska tillförseln av näringsämnen till gödningskänsliga områden längs den svenska Ostkusten på rätt sätt Naturvårdsverkets ställningstagande var: Naturvårdsverket instämmer med huvudbudskapet i expertpanelens rekommendation, d.v.s. att det krävs en avsevärt ökad ambition när det gäller att minska belastningen av fosfor på havet. Detta bör ske dels genom ett kraftfullt agerande inom det internationella arbetet och dels genom att nationella åtgärder vidtas. [---] Mot bakgrunden av panelens oenighet om nyttan av kväverening anser Naturvårdsverkets att det ej är motiverat att i dagsläget föreslå nya generella åtgärder för att minska kväveutsläppen till den svenska ostkusten, utöver gällande lagstiftning, redan fattade beslut och pågående åtgärdsprogram inom jordbruket. Detta utesluter inte åtgärder mot kväveutsläpp som är motiverade av tillståndet i specifika recipienter, som t.ex. i skärgårdar och områden med begränsad vattenomsättning, om man även beaktar risken för ökad cyanobakterieblomning. En förnyad utvärdering ska ske om några år när bättre underlag finns från recipienterna. (Naturvårdsverket 2006) Naturvårdsverkets ställningstagande kring rekommendation 4 från den internationella expertbedömningen nämner att skärgårdar och andra kustvatten med begränsat vattenutbyte är relativt känsliga för övergödning, och då även kväve från land. Inom projektet kommer prioritering av gödningskänsliga kustområden att utföras baserad på vattenutbyte med öppna Östersjön och nuvarande status av kustvattnet baserad på biologiska och fysikaliska och kemiska parametrar. Närsaltstillförsel till Östersjön Årsmedelvärden för vattenburen fosfor- och kvävetransport för till Östersjön visar att Sveriges andel i den totala belastningen för hela Östersjön är 10 % för fosfor och 13 % för kväve (beräknat med Baltic Nest). Andelen av Södra Östersjöns vattendistrikt till den totala vattenburna tillförseln till Egentliga Östersjön är cirka 2 % för fosfor och cirka 4 % för kväve (Tabell 1). Samtliga länder (kiloton/år) Sverige (kiloton/år) % Södra Östersjöns vattendistrikt (kiloton/år) % Total fosfor (kiloton per år) Hela Östersjön 37 3,6 10 Egentliga Östersjön 21 0,59 3 0,37 2 Totalt kväve (kiloton/år) Hela Östersjön Egentliga Östersjön Tabell 1. Vattenburen transport från land till Östersjön och Egentliga Östersjön, framtagen med hjälp av beslutsstödssystemet Baltic Nest. Medelvärden för (River loads, Riverine and marine data module, Baltic Nest) 1 Fosfor kiloton/år Alla länder Sverige % Totala Östersjön Egentliga Östersjön Kväve kiloton/år Alla länder Sverige % Totala Östersjön Egentliga Östersjön Tabell 2. Näringsflöden från Sverige till Egentliga Östersjön och totala Östersjön i relation till den totala belastningen från alla länder kring Östersjön som beräknat i PLC4 rapporteringen för år 2000 (HELCOM 2004) 1 Baltic Nest data inkluderar inte punktkällor som släpper ut direkt i havet. 10

11 Samma beräkningar gjordes även med hjälp av Helsingforskommissionens (HELCOM:s) PLC4 sammanställning och dessa beräkningar skiljer sig från Baltic Nest beräkningar (Tabell 2). De totala belastningarna till Östersjön och Egentliga Östersjön är relativt lika mellan de två metoder, medan Sverige har en betydligt högre andel av både kväveoch fosforbelastningen i PLC4 beräkningarna än i Baltic Nest. Skillnaderna kan förklaras med att Baltic Nest omfattar vattenburen transport till havet och innefattar inte punktkällor som släpper direkt i havet. En annan skillnad är att PLC4 beräkningarna enbart gäller för ett år (2000) och Baltic Nest beräkningarna gjordes med ett medelvärde för åren vilket tar större hänsyn till den stora mellanårsvariation som finns. Inom Sverige har näringsflöden till Östersjön från olika vattendistrikt jämförts med hjälp av PLC5 materialet (Tabell 3). Bottenviken och Bottenhavet har lägst avrinningsnormaliserad fosfor- och kvävebelastning, men bidrar ändå relativt mycket till den totala belastningen på grund av sin storlek. Västerhavet, Norra Östersjön och Södra Östersjön vattendistrikt har högst avrinningsnormaliserad fosfor och kvävebelastning, vilket har sin orsak i de relativt stora andelarna jordbruksmark i dessa distrikt. Av dessa tre har Södra Östersjön den högsta avrinningsnormaliserade belastningen för både fosfor och kväve. Baltic Sea Action plan (BSAP) HELCOM anslutna länder föreslog hösten 2007 att minska fosfor- och kväveutsläpp till Östersjön med syfte att till 2021 uppnå god ekologisk status i Östersjön. Sverige föreslås minska sin fosforbelastning med 290 ton till Egentliga Östersjön jämfört med perioden , ett beting som till största delen ska uppnås genom att minska fosforutsläpp från land ifrån Norra- respektive Södra Östersjöns vattendistrikt. Detta kan jämföras med den totala antropogena belastningen från Sverige till Egentliga Östersjön år 2006, som var 548 ton enligt PLC5 beräkningen. Kvävetransport till Egentliga Östersjön ska enligt BSAP minska med ton. Det ska jämföras med den totala antropogena belastningen från Sverige till Egentliga Östersjön för år 2006, som är ton enligt PLC5 beräkningen. När den här rapporten skrevs var inte klart än hur de föreslagna betingen kommer att fördelas mellan Norra och Södra Östersjöns vattendistrikt. Föreslagna åtgärder för fosforreduktion i Baltic Sea Action Plan (BSAP) inkluderar minskning genom att förbättra reningen i reningsverk och enskilda avlopp, förbud av fosfat i tvättmedel, åtgärder inom jordbruk och minskning av belastning från sjötrafik och atmosfärsdeposition. De analyser och åtgärdsberäkningar som har gjorts i denna studie ska betraktas med ovanstående perspektiv. Fosfor Kväve Medelavrinning km 3 /år Total fosfor (ton/år) % av total Ton fosfor/km 3 (µg/l) Total kväve (ton/år) % av total Ton kväve/km 3 (µg/l) Södra Östersjön , Norra Östersjön , Västerhavet , Bottenhavet , Bottenviken , Tabell 3. Netto fosfor- och kvävebelastning, andel per distrikt och medelavrinning från distrikten, beräknat utifrån PLC5 resultat. 11

12

13 Bild av distriktet Belastning av fosfor och kväve Den totala fosforbelastningen till havet från distriktet är 591 ton per år, det motsvarar cirka 77 % procent av distriktets brutto fosforläckage, som är 765 ton per år. Av denna belastning räknas 356 ton som antropogen belastning till havet (Figur 3). Den naturliga bakgrundbelastningen är 235 ton fosfor per år. Som bakgrundsbelastning räknas belastning från öppen mark, skog, myr, atmosfärisk deposition på vattenytor (enbart för fosfor) samt läckage från jordbruksmark som det skulle ha varit om den inte brukats och den naturliga delen av dagvattenbelastningen (www.smed.se). Olika källor påverkar olika mycket. Källorna jordbruk (44 %), avloppsreningsverk (24 %) industrier (14 %) och enskilda avlopp (12 %) utgör tillsammans 94 % av den totala antropogena netto fosforbelastning till havet (Figur 4). Dagvatten står för ytterligare 6 %, av distriktets belastning. Den totala kvävebelastning till havet från distriktet är ton per år, det motsvarar cirka 65 % av distriktets bruttoläckage, som är ungefär ton. Av denna belastning räknas ton som antropogen belastning till havet (Figur 5). Belastningen domineras av jordbruk (62 %), och utgör tillsammans med avloppsreningsverk (21 %) och atmosfärisk deposition på vattenytor (9 %) mer än 90 % av den totala antropogena kvävebelastning till havet (Figur 6). Atmosfärisk deposition till kustvattenytor har inte tagits med i dessa beräkningar, men kan vara betydande för den totala kvävebelastningen till Östersjöns utsjövatten Ton fosfor/år Netto antropogen belastning Netto bakgrundsbelastning Retention i vattendrag och sjöar Figur 3. Fosforbelastning från Södra Östersjöns vattendistrikt. Antropogen fosforbelastning för Södra Östersjöns vattendistrikt Brutto (448 ton /år) Netto (356 ton/år) 0 % 12 % 0 % 12 % 6 % Jordbruk antropogent Industri 6% 49 % Reningsverk 44 % 21 % Dagvatten antropogent Enskilda avlopp 24 % Hygge antropogent 12 % 14 % Figur 4. Antropogen fosforbelastning i Södra Östersjöns vattendistrikt. Källfördelning för brutto (vänster) och netto (höger) antropogen belastning. 13

14 Ton kväve/år Netto antropogen belastning Netto bakgrundsbelastning Retention i vattendrag och sjöar Figur 5. Kvävebelastning från Södra Östersjöns vattendistrikt. Antropogen kvävebelastning för Södra Östersjöns vattendistrikt Brutto ( ton /år) Netto ( ton/år) 2 % 1 % 13 % 2 % Jordbruk antropogent Industri 1 % 2 % 9 % 2 % Reningsverk Dagvatten antropogent 21 % 18 % 3 % 61 % Enskilda avlopp Deposition på vatten Hygge antropogent 3 % 62 % Figur 6. Antropogen kvävebelastning i Södra Östersjöns vattendistrikt. Källfördelning för brutto (vänster) och netto (höger) antropogen belastning. Belastning från huvudavrinningsområden Närsaltstransport från distriktet belastar Egentliga Östersjön och Öresunds vatten, men belastningen är inte jämt fördelat till de olika kustvattnen. Närsaltsflöden från huvudavrinningsområdens flodmynningar kan betraktas som punktkällor som belastar utanför liggande kustvatten. Genom att integrera PLC5:s belastningsdata på huvudavrinningsområdesnivå går det att se vilka huvudavrinningsområden som belastar havet mest med fosfor respektive kväve (Figur 7). Utan hänsyn till retention (brutto belastning) är Motala ström det område som transporterar mest närsalter, speciellt fosfor. Detta beror på avrinningsområdets stora yta (överst i Figur 7). När retention inkluderas (netto belastning) blir fosfortransporten från Motala ström till havet inte längre lika dominant. För kväve är nettotransporten (det vill säga den mängd som verkligen når havet) större från Helge å jämfört med den från Motala ström (överst i Figur 7). Den antropogena belastningen av fosfor i dessa områden (mellandiagrammen i Figur 7) domineras av jordbruk. Den antropogena kvävebelastningen domineras av jordbruk i de flesta områden, förutom i Motala ström, Mörrumsån, och Emån (mellandiagrammen i Figur 7). Relaterat till ytan (bara diffusa källor, inga punktkällor) har Saxån den högsta antropogena belastningen av fosfor till havet, följd av, Kävlingeån, Höje å och Gothemsån (nederst i Figur 7). Den ytrelaterade kvävebelastningen är högst för Råån, Saxån och Nybroån (nederst i Figur 7). Se Figur 13 för en orienteringskarta över ovannämnda huvudavrinningsområden och kustområden. Ytspecifik fosfor- och kvävebelastning i distriktet På delavrinningsområdesnivå framträder detaljer som inte syns i de föregående övergripande analyserna. Stora områden som per yta bidrar mycket till den diffusa antropogena netto fosforbelastningen (röda områden i Figur 9) finns framförallt i Skåne, Östergötland och Blekinge. Den största diffusa antropogena nettobelastningen av kväve kommer från Skåne, Östergötland, Gotland och Kalmarsundskusten inklusive Öland (Figur 10). Den antropogena fosforbelastning som når havet från jordbruksmark är hög i Östergötland, men varierar mer i till exempel Skåne och Blekinge, och relativt låg i Kalmarsundskustområde (Figur 11). Den antropogena delen av jordbrukets kvävebelastning till havet är högst i Skåne, Gotland, delar av Östergötland, och södra delen av Kalmarsundskusten inklusive Öland (Figur 12). Stora områden med högt netto dagvattenutsläpp till havet för fosfor finns i västra Skåne och Linköping-Norrköpings område. Mindre ytor finns kring andra tätorter (Figur 13). Dock är den ytrelaterade belastningen inte lika hög som från jordbruksmark (lägre skala). Fosforbelastning från enskilda avlopp är högst i Skåne, Blekinge, Östergötland, södra delen av Kalmarsundskusten, och Gotland (Figur 14). 14

15 Ton Fosfor/år Retention Bakgrundsbelastning Antropogen belastning Ton Kväve/år Retention Bakgrundsbelastning Antropogen belastning Ton fosfor/år Industri Reningsverk Jordbruk - antropogen del Enskilda avlopp Dagvatten Ton Kväve/år Industri Reningsverk Jordbruk - mänsklig del Enskilda avlopp Dagvatten Atmosfärsdeposition Kg Fosfor/km2.år Jordbruk - antropogen del Enskilda avlopp Dagvatten Kg Kväve/km2.år Jordbruk Enskilda avlopp Dagvatten Atm. Deposition 0 Motala ström Helge å Kävlingeån Emån Mörrumsån Söderköpingsån Saxån Höje å Botorpsströmmen Gothemsån 0 Motala ström Helge å Kävlingeån Mörrumsån Emån Saxån Nybroån Höje å Sege å Råån Figur 7. De 10 huvudavrinningsområden inom Södra Östersjöns vattendistrikt som har högst fosforbelastning (vänster) och kvävebelastning (höger) till havet. Totalbelastning inklusive sjöretention (ovan), antropogen belastning (mitten), och ytrelaterad netto belastning till havet (nedan). Söderköpingsån (68000) Motala ström (67000) Botorpsströmmen (71000) Gothemsån (117000) Emån (74000) Skåne Råån (94000) Helge å (88000) Råån (94000) Helge å (88000) Saxån (93000) Saxån (93000) Kävlingeån (92000) Höje å (91000) Sege å (90000) Nybroån (8900 Kävlingeån (92000) Mörrumsån (86000) Höje å (91000) Sege å (90000) Nybroån (89000) Figur 8. Karta över de huvudavrinningsområden som belastar havet mest. 15

16 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Fosfor - netto yta antropogent totalt ej industri o RV kg/km > 32 Figur 9. Antropogen diffus fosforbelastning som når havet (nettobelastning). Som antropogen belastning för fosfor räknas den antropogena delen av jordbruksbelastningen och dagvattenutsläpp samt enskilda avlopp (se text). Kartorna är baserade på PLC5. 16

17 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Kväve - netto antropogent totalt ej industri o RV kg/km >1600 Figur 10. Antropogen diffus kvävebelastning som når havet (nettobelastning). Som antropogen belastning för kväve räknas den antropogena delen av jordbruksbelastningen och dagvattenutsläpp, enskilda avlopp, och atmosfärisk deposition på sjöar (se text). Kartorna är baserade på PLC5. 17

18 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Fosfor - netto yta antropogent jordbruk kg/km > 32 Figur 11. Antropogen del av jordbrukets fosforbelastning som når havet (nettobelastning). Beräkningarna är baserade på PLC5. 18

19 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Kväve - netto antropogent jordbruk kg/km > 1600 Figur 12. Antropogen del av jordbrukets kvävebelastning som når havet (nettobelastning). Beräkningarna är baserade på PLC5. 19

20 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Fosfor - netto yta antropogent dagvatten kg/km Figur 13. Antropogen del av dagvattenutsläpp av fosfor som når havet (nettobelastning). Kartorna är baserade på PLC5. 20

21 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Fosfor - netto enskilda avlopp kg/km Figur 14. Enskilda avloppens fosforbelastning som når havet (nettobelastning). Kartorna är baserade på PLC5. 21

22 Delavrinningsområden som göder havet mest Med PLC5-beräkningsresultat som underlag rankades delavrinningsområden inom distriktet med hänsyn till ytrelaterad antropogen fosfor- och kvävebelastning till havet från diffusa källor. Av de 30 delavrinningsområden som göder havet mest med fosfor ligger 8 i Motala Ström, 4 delavrinningsområden ligger i Saxån och 3 i Helge å avrinningsområde (Tabell 4). Detta visas också i översikten över distriktet för diffusa källor (Figur 9) samt punktkällor (Figur 20). Av de 30 delavrinningsområden som göder havet mest med kväve ligger 7 i sydvästra Skånes kustområde 89090, 6 i Kävlingeån, 6 i Råån, och de övriga ligger i mindre avrinningsområden i Skåne (Tabell 5). Detta visas också i översikten över distriktet för diffusa källor (Figur 10) samt punktkällor (Figur 21). Som exempel hur man kan hantera den komplexa informationen i kartorna presenteras mera detaljerade kartor i tre av områdena som har hög netto antropogen fosforbelastning till havet, nämligen södra Skåne, Blekinge och Östergötland (Figur 15, Figur 16 och Figur 17). Delavrinningsområde HARO nr Huvudavrinningsområde HELCOM bassäng Netto diffus fosforbelastning (kg/km 2 /år Motala ström Egentliga Östersjön Saxån Öresund Saxån Öresund Kustområde Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Kustområde Egentliga Östersjön Saxån Öresund Saxån Öresund Emån Egentliga Östersjön Kävlingeån Öresund Kustområde Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Helge å Egentliga Östersjön Helge å Egentliga Östersjön Kustområde Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Kustområde Egentliga Östersjön Sege å Öresund Skräbeån Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Helge å Egentliga Östersjön Emån Egentliga Östersjön Kävlingeån Öresund Gothemsån Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Kustområde Egentliga Östersjön Sege å Öresund 25 Tabell 4. De 30 delavrinningsområden som har högst ytrelaterad diffus antropogen fosforbelastning till havet. Data beräknat utifrån PLC5 resultat. 22

RAPPORT. Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008.

RAPPORT. Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008. RAPPORT Finn de områden som göder havet mest Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008. Titel Produktion Redaktörer Grafisk form Upplaga Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan

Läs mer

2.2 Miljöproblem Övergödning

2.2 Miljöproblem Övergödning Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Till rådgivare i Greppa Näringen Alnarp 2006-06-30 Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Debatten om övergödning, algblomning och växtnäringsämnen

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:

Läs mer

Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009

Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009 Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter

Läs mer

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10 Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2011-02-22 532-298/2011 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2010-11-24 537-6013-10 1(5) Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län

Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk En emissionskartläggning i Skåne län Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest REDOVISNING 1 VATTENMYNDIGHETEN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT Lennart Sorby Telefon 021-19 50 87 lennart.sorby@u.lst.se Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building

Läs mer

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Påverkansanalys motsvarande sid

Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Påverkansanalys motsvarande sid Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Påverkansanalys motsvarande sid Påverkansanalys I detta kapitel beskrivs syftet med påverkansanalysen

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 Innehåll Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 BERÄKNINGSMETODIK 17 Termer och begrepp 17 Belastning, retention och källfördelning 17 Bruttobelastning 17 Retention

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans

Läs mer

Referensgruppsmöte Jord och skog

Referensgruppsmöte Jord och skog MINNESANTECKNINGAR 1 (7) Datum Enligt sändlista (bifogas ej) Referensgruppsmöte Jord och skog Plats Södra paviljongen, Stockholms centralstation Närvarande Mats Jos Per Nyström Per Sandberg Rune Hallgren

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

RECIPIENTKLASSIFICERING

RECIPIENTKLASSIFICERING RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 Haninges vatten 2 1.2 Tidigare ställningstagande till recipientklassificering i Haninge kommun 2 2. Syfte 2 3. Mål 3 4. Avgränsningar 3 5.

Läs mer

Regeringsuppdrag 51 b- Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt.

Regeringsuppdrag 51 b- Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt. Projektplan Fastställd av styrgruppen 080317 Regeringsuppdrag 51 b- Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt. 1 Beställare

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar. Oceanografi

HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar. Oceanografi Nr 87, 2007 Oceanografi HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar Eleonor Marmefelt, Jörgen Sahlberg och Marie Bergstrand Oceanografi Nr 87,

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Skälderviken. En fallstudie av kustvattenförekomsten

Skälderviken. En fallstudie av kustvattenförekomsten . En fallstudie av kustvattenförekomsten Skälderviken En bedömning av åtgärdspotentialen i avrinningsområdet för en minskad näringsbelastning och dess effekter i havet 1 Text: Ulf Rönner 1, Hillevi Hägnesten

Läs mer

Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan

Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan Hans Oscarsson Vattenmyndigheten i Västerhavsdistriktet Avrinningsområde 50 000 km2, 10% av Sveriges yta Sveriges största och nordens andra flod, 550 m3/sek,

Läs mer

Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor

Läs mer

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Ingen övergödning Utsläppen av övergödande ämnen från mänskliga verksamheter har i Sverige under senare år avmattats och legat på samma nivå eller till och med minskat något. Några tydliga förändringar

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer