Finn de områden som göder havet mest. i Södra Östersjöns vattendistrikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finn de områden som göder havet mest. i Södra Östersjöns vattendistrikt"

Transkript

1 r e g e r i n g s u p p d r a g: Finn de områden som göder havet mest i Södra Östersjöns vattendistrikt

2

3 Innehåll Sammanfattning 5 Uppdraget Finn de områden 7 Övergödning i Östersjön 8 Närsaltstillförsel till Östersjön 10 Baltic Sea Action plan (BSAP) 11 Bild av distriktet 13 Belastning av fosfor och kväve 13 Belastning från huvudavrinningsområden 14 Ytspecifik fosfor- och kvävebelastning i distriktet 14 Delavrinningsområden som göder havet mest 22 Vilka jordbruksområden göder havet mest? 25 Punktkällor som göder havet mest 25 Identifiering av gödningskänsliga kustvatten i distriktet 32 Ekonomisk kartläggning 35 Diskussion 40 Fallstudieområden 43 Mål 43 Urval av områden 43 Motala Ström (67000) 45 Lyckebyån (80000) 47 Skånes sydvästra kustområde (89090) 49 Slutsatser fallstudieområden 51 Metodik 53 Baltic NEST 53 PLC5 och miljömålsuppföljningen beräkningar 53 Kustzonsmodellen 54 MIKE-BASIN [Lyckebyån (80000) och Skånes sydvästra kustområde (89090)] 55 Kostnadsberäkningar 56 Referenser 57

4

5 Sammanfattning inom Östergötland, Skåne, Blekinge och Gotland län samt de större städerna finns de områden som göder havet mest i Södra Östersjöns vattendistrikt. De områdena har störst ytrelaterad antropogent fosforläckage till Östersjön. Häften av de 30 delavrinningsområden (1 800 stycken inom distriktet) varifrån det antropogena diffusa fosforläckaget per ytan till havet är störst, ligger inom avrinningsområdena Motala Ström, Saxån, och Helge å. Punktutsläpp från industri och reningsverk i distriktet sker i många fall direkt ut i havet. Stora punktkällor finns i Blekinge, Östergötland, och Skånes västkust. Den största ytrelaterade antropogena kvävebelastning till havet sker från Skånes jordbruksområden, Östergötland, Gotland och Kalmarsundskusten inklusive Öland. Den antropogena fosforbelastningen till havet i Södra Östersjöns vattendistrikt domineras av jordbruk (44 %). Andra viktiga antropogena diffusa källor är enskilda avlopp (12 %) och dagvatten (6 %). Punktutsläpp från industri (14 %) och reningsverk (24 %) är också viktiga antropogena fosforkällor i distriktet. Den antropogena kvävebelastningen till havet i Södra Östersjöns vattendistrikt domineras också av jordbruk (61 % av den totala antropogena belastningen). Näst största antropogena diffusa källa är atmosfärisk deposition på sjöytor (9 %). Den antropogena belastningen från dagvatten (1 %), skog (2 %) och enskilda avlopp (2 %) bidrar relativt lite. Punktutsläpp från industri (3 %) och framförallt reningsverk (21 %) är viktiga antropogena kvävekällor i distriktet. Kustvattnets känslighet för övergödning med fosfor från land är störst i Östergötland och Blekinges inre skärgård. Kustvattenområdena bedömdes generellt vara mer känslig för kvävebelastning än för fosforbelastning från land. Detta betyder att fosforkoncentrationer i kustvatten påverkas mer av utsjövatten än kustvattnets kvävekoncentrationer. Dessutom är primär produktion i Egentliga Östersjön kvävebegränsad. Det kan innebära att det är nödvändigt att åtgärda kväveutsläpp för att uppnå en bättre vattenkvalitet i vissa kustvatten längs Östersjön. Belastning och källfördelning som presenteras i denna rapport har tagits fram med hjälp av SMED:s PLC5-modellering. Distriktets kväve- och fosforbidrag till Östersjön har jämförts med den totala belastningen till Östersjön med hjälp av beslutsstödssystemet Baltic Nest och PLC4 sammanställningen. Kväve- och fosforbelastningen från land i förhållande till utsjöns bidrag för olika kustvatten har undersökts med hjälp av SMHI:s HOME-vatten beräkningssystem. Samråd med representanter i två mindre områden har utförts, och deras synpunkter har tagits med i den här rapporten. Hänsyn har också tagits till resultat från tidigare studier, VASTRA, MARE med flera. I de tre fallstudieområdena, Motala Ström, Lyckebyån, och Skånes sydvästra kustområde har ytterligare data samlats in och beräkningar utfört med SMHI:s HOME-vatten (Motala Ström) och DHIs modellsystem MIKE BASIN (Lyckebyån och Skånes kustområde). I Lyckebyån och Skånes kustområde har indata och modelluppsättning diskuterats med lokala aktörer och markägarerepresentanter. Fosfor- och kvävebelastningen beräknat med MIKE BASIN skilde sig något från PLC5 beräkningar.

6

7 Uppdraget Finn de områden Regeringen beslöt att till Södra Östersjöns vattenmyndighet avsätta 3 miljoner för att utföra uppdraget Finn de områden som göder havet mest. Uppdraget är beskrivet i Aktionsplan för havsmiljö (Rapport 5563) som Naturvårdsverket i samråd med 15 andra myndigheter arbetat fram. Även Norra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt har fått motsvarande uppdrag. Slutrapport för alla tre uppdragen skall lämnas i december Södra Östersjöns distrikt har dessutom lämnat en lägesrapport i oktober Följande beskrivning av uppdraget är hämtat från aktionsplanen: Övergödningsproblemen är störst i Egentliga östersjön och den största svenska av människan skapade belastningen kommer från södra Sverige. I ett första skede bör därför en förfinad utredning göras inom Vattendistrikt södra Östersjön för att identifiera viktiga källor i de avrinningsområden som ger störst belastning totalt och var insatser skulle ge störst effekt. Utredningen bör genomföras med stöd av det nya beräkningssystemet PLC som fokuseras på de avrinningsområden som bidrar mest till belastningen på havet. Utredningen bör också ta tillvara erfarenheterna från forskningsprogrammen VASTRA och MARE samt värdera om lösningar som används utanför Sverige är tillämpbara. Det nya beräkningssystemet kommer också att ge bättre uppgifter om fosforläckaget till havet, vilket bör ligga till grund för ytterligare åtgärder. Kartläggningen utgör ett underlag för att finna de områden som göder havet mest, så att kostnadseffektiva åtgärder kan sättas in för att ytterligare minska belastningen av gödande ämnen på kust- och hav. Insatsen bedöms ha betydelse för att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Myllrande våtmarker. I första delen av den nu föreliggande slutrapporten har de nya beräkningssystemen använts, Baltic Nest, Kustzonsmodellen och den femte pollution load compilation till HELCOM (PLC5) för att kunna peka ut vilka områden som berörs och hur långt deras påverkan sträcker sig i kustzonen och till öppet vatten. Med detta arbetssätt har vi kunnat peka ut vilka av de delavrinningsområdena i Södra Östersjöns vattendistrikt som göder havet mest. I den andra delen av slutrapporten har ytterligare underlagsdata och beräkningssystem inhämtats som är anpassade för högre upplösning i beräkningarna. Även om de nyaste beräkningssystemens resultat har använts, är det viktigt att ha en ödmjuk inställning till osäkerheter i modellernas resultat vid alla presentationer. Den första delen av projektet är i sin natur på en högre skalnivå varför det inte var relevant att ha direktkontakt med exempelvis markägare. I den andra delen har ett antal områden valts ut för att göra en djupare analys där även deltagande från områdenas aktörer var viktigt. Under andra delprojektets gång har därför samverkansmöten hållits i två av de utvalda områdena för att informera om projektet och ta in all den lokala kunskap som finns. Syftet var att bilda en referensgrupp för respektive område för att kunna stämma av med dem som känner området bäst. I lägesrapporten framgår dagens källfördelning, men även den naturliga belastningen. Denna är speciellt viktig att inkludera för att belysa kostnadseffektivitet av åtgärder. I föreliggande rapport redovisas även de samhällssektorer som är av vikt. Detta görs i första skedet enbart på distriktsnivå eftersom det dataunderlag som nu finns framme inte tillåter finare uppdelning. Projektets arbetsgrupp vid vattenmyndigheten bestod av Niklas Holmgren (projektledare), Emma Östensson och Willem Stolte. Arbetsgrupperna i Södra Östersjöns distrikt och i Norra Östersjöns distrikt har samarbetat i vissa delar. Till båda projektgrupperna fanns en referensgrupp: Stockholms Marina Forskningscentrum, Lena Kautsky Naturvårdsverket, Sif Johansson till september 2008 Norra Östersjöns vattendelegation, Arne Gustafson Jordbruksverket, Håkan Sandin, ersatt av Magnus Bång SMHI, Lotta Andersson tills maj 2008, därefter Eleonor Marmefelt LRF Skåne, Hillevi Hägnesten tills maj 2008, därefter Malin Kylmä Kommunala representanter, Lars-Olov Strand (Tomelilla kommun) och Roland Dehlin (Svealands kustvattenvårdsförbund) Södra skogsägarna, Mats Blomberg Distriktens kustlänsstyrelser deltar genom en så kallad distriktsgrupp som har stor betydelse både genom förankringsarbetet inom och mellan länsstyrelserna samt genom att vara mottagare av nya kunskaper främst i modellanalyser. Detta är av särskild vikt eftersom projektets erfarenheter kommer att ha stor betydelse för det fortsatta arbetet med vattenförvaltningsarbetet. Styrgruppen utgörs av respektive vattenvårdsdirektör (Lennart Sorby, Dea Carlsson) samt en delegat från respektive vattendelegation (Arne Gustafsson och Eva Tejle- Ekbjörn).

8 Samtidigt med det här uppdraget utförs i kustlänen ett annat regeringsuppdrag (51b) Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt. Uppdraget samordnas av vattenmyndigheten. Även i detta uppdrag pekas på behovet av förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Uppdragen kommer att utnyttja varandras erfarenheter. Mer information om projektet Finn de områden som göder haven mest finns att läsa på hemsidan: amnen/sodra+ostersjon/havsaktionsplan.htm Övergödning i Östersjön Avrinning från Södra Östersjöns vattendistrikt påverkar till största delen Egentliga Östersjön, det vill säga den del av Östersjön, som är belägen mellan Ålandshav och Öresund. Egentliga Östersjön är den största och djupaste bassängen i Östersjön. Östersjöns avrinningsområde omfattar 14 länder (Figur 1), vilka bidrar olika mycket till övergödningen. Internationell samverkan för att skydda Östersjön sker inom ramen för den regionala Helsingforskonventionen. Sedan den 1 maj 2004 är åtta av de totalt nio kuststaterna runt Östersjön medlemmar i EU. Medlemsländernas förmåga att genomföra EU:s olika vattenkvalitetsdirektiv, och då främst Ramdirektivet för vatten, kommer att ha avgörande betydelse för möjligheterna att nå uppsatta miljömål, både för kustzonen och för öppet hav. Södra Östersjöns vattendistrikt (Figur 2) omfattar alla landområden med avrinning till Östersjön från och med området kring Bråviken (Motala Ström) till och med Öresund (Kullabergs yttersta spets). Östergötlands län, Kalmar län, Jönköpings län, större delen av Kronobergs län, Blekinge län Gotlands län, och nästan hela Skåne län, samt mindre delar av Västra Götaland, Örebro län, Södermanlands län, och halva Jönköpings län ingår. År 2005 uppgick befolkningen i Södra Östersjöns vattendistrikt till personer med en genomsnittlig befolkningstäthet på 41,5 personer/km 2. Av vattendistrikts 31 huvudavrinningsområden och 31 kustområden har Motala Ström högst befolkningsantal med personer och en befolkningstäthet på 36,6 personer/km 2. Det finns 758 tätorter, störst är Malmö tätort. Totalt bor det personer i tätorterna, vilket motsvarar 84 % av befolkningen inom distriktet (Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan , SCB.) Skogsmark utgör 53 %, åker 14 % och sjöar 9 % av den totala arealen (SCB 2003). De stora arealerna jordbruk medför att risken för övergödning utgör ett av distriktets viktigaste miljöproblem, särskilt i kustområden. Landavrinningen från Södra Östersjöns vattendistrikt påverkar Egentliga Östersjön, och till en mindre del Öresund, som också utgör en del av Östersjön. Östersjön har sedan länge påverkats av människans aktivitet. Det stora Figur 1. Översikt över Östersjöns avrinningsområde, länder och Södra Östersjöns vattendistrikt. befolkningsantalet, 85 miljoner, i Östersjöns avrinningsområde (HELCOM 2004) har lett till en extremt hög belastning av föroreningar i Östersjön, samtidigt som den långa omloppstiden i Östersjön gör att föroreningarna stannar kvar relativt länge. Den här rapporten handlar om tillförseln av kväve och fosfor från mark, dagvatten, enskilda avlopp, punktutsläpp och atmosfärisk deposition på sjöar till Östersjön. Övergödningen har bland annat ökat förekomster av makroalger i kustområden och mikroalger i kustområden och den öppna Östersjön. I Östersjöns kustzon har utbredningen av områden som tidigare var täckta med blåstång minskat betydligt, både horisontellt och vertikalt (djup). Den fleråriga blåstången har på många ställen ersätts av snabbväxande och relativt kortlevande alger, oftast rödalger på större djup, och grönalger på grundare ställen, vilka har negativ effekt på reproduktion och återkolonisering av blåstång. Förändringarna har negativa effekter på fisksamhällen, eftersom många fiskar har blåstångsamhällen som habitat (Rönnberg and Bonsdorff 2004). En av de mest synliga konsekvenserna av övergödning i Östersjöns utsjöområde är de årligt förekommande blågrönalgblomningarna. Deras kapacitet att nyttja atmosfäriskt kväve ger de en unik fördel i miljöer som är relativt fattiga på kväve och/eller är relativt fosforrika. I stora delar av Egentliga Östersjön är kvoten mellan tillgängligt kväve och fosfor mycket lägre än vad de flesta alger behöver, vilket gör att det finns en del fosfor kvar efter den årliga vårblom-

9 Figur 2. Orienteringskarta över Södra Östersjöns vattendistrikt, med huvudavrinningsområden och större städer.

10 ningen. Denna fosfor, tillsammans med fosfor som transporteras från djupvatten under sommaren, är tillgängligt för blågrönalgerna när väderförhållandena är gynnsamma. År 2006 utvärderade en internationell expertgrupp om kväve eller fosfor ska minskas för att minska blågrönalgernas utbredning i Östersjön (Boesch et al. 2006). Deras slutsatser har sammanfattats av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2006): 1. Minska fosfortillförseln till öppna Östersjön 2. Minska kvävedepositionen från atmosfären 3. Minska kvävetillförseln till vattnen utanför den svenska Västkusten 4. Minska tillförseln av näringsämnen till gödningskänsliga områden längs den svenska Ostkusten på rätt sätt Naturvårdsverkets ställningstagande var: Naturvårdsverket instämmer med huvudbudskapet i expertpanelens rekommendation, d.v.s. att det krävs en avsevärt ökad ambition när det gäller att minska belastningen av fosfor på havet. Detta bör ske dels genom ett kraftfullt agerande inom det internationella arbetet och dels genom att nationella åtgärder vidtas. [---] Mot bakgrunden av panelens oenighet om nyttan av kväverening anser Naturvårdsverkets att det ej är motiverat att i dagsläget föreslå nya generella åtgärder för att minska kväveutsläppen till den svenska ostkusten, utöver gällande lagstiftning, redan fattade beslut och pågående åtgärdsprogram inom jordbruket. Detta utesluter inte åtgärder mot kväveutsläpp som är motiverade av tillståndet i specifika recipienter, som t.ex. i skärgårdar och områden med begränsad vattenomsättning, om man även beaktar risken för ökad cyanobakterieblomning. En förnyad utvärdering ska ske om några år när bättre underlag finns från recipienterna. (Naturvårdsverket 2006) Naturvårdsverkets ställningstagande kring rekommendation 4 från den internationella expertbedömningen nämner att skärgårdar och andra kustvatten med begränsat vattenutbyte är relativt känsliga för övergödning, och då även kväve från land. Inom projektet kommer prioritering av gödningskänsliga kustområden att utföras baserad på vattenutbyte med öppna Östersjön och nuvarande status av kustvattnet baserad på biologiska och fysikaliska och kemiska parametrar. Närsaltstillförsel till Östersjön Årsmedelvärden för vattenburen fosfor- och kvävetransport för till Östersjön visar att Sveriges andel i den totala belastningen för hela Östersjön är 10 % för fosfor och 13 % för kväve (beräknat med Baltic Nest). Andelen av Södra Östersjöns vattendistrikt till den totala vattenburna tillförseln till Egentliga Östersjön är cirka 2 % för fosfor och cirka 4 % för kväve (Tabell 1). Samtliga länder (kiloton/år) Sverige (kiloton/år) % Södra Östersjöns vattendistrikt (kiloton/år) % Total fosfor (kiloton per år) Hela Östersjön 37 3,6 10 Egentliga Östersjön 21 0,59 3 0,37 2 Totalt kväve (kiloton/år) Hela Östersjön Egentliga Östersjön Tabell 1. Vattenburen transport från land till Östersjön och Egentliga Östersjön, framtagen med hjälp av beslutsstödssystemet Baltic Nest. Medelvärden för (River loads, Riverine and marine data module, Baltic Nest) 1 Fosfor kiloton/år Alla länder Sverige % Totala Östersjön Egentliga Östersjön Kväve kiloton/år Alla länder Sverige % Totala Östersjön Egentliga Östersjön Tabell 2. Näringsflöden från Sverige till Egentliga Östersjön och totala Östersjön i relation till den totala belastningen från alla länder kring Östersjön som beräknat i PLC4 rapporteringen för år 2000 (HELCOM 2004) 1 Baltic Nest data inkluderar inte punktkällor som släpper ut direkt i havet. 10

11 Samma beräkningar gjordes även med hjälp av Helsingforskommissionens (HELCOM:s) PLC4 sammanställning och dessa beräkningar skiljer sig från Baltic Nest beräkningar (Tabell 2). De totala belastningarna till Östersjön och Egentliga Östersjön är relativt lika mellan de två metoder, medan Sverige har en betydligt högre andel av både kväveoch fosforbelastningen i PLC4 beräkningarna än i Baltic Nest. Skillnaderna kan förklaras med att Baltic Nest omfattar vattenburen transport till havet och innefattar inte punktkällor som släpper direkt i havet. En annan skillnad är att PLC4 beräkningarna enbart gäller för ett år (2000) och Baltic Nest beräkningarna gjordes med ett medelvärde för åren vilket tar större hänsyn till den stora mellanårsvariation som finns. Inom Sverige har näringsflöden till Östersjön från olika vattendistrikt jämförts med hjälp av PLC5 materialet (Tabell 3). Bottenviken och Bottenhavet har lägst avrinningsnormaliserad fosfor- och kvävebelastning, men bidrar ändå relativt mycket till den totala belastningen på grund av sin storlek. Västerhavet, Norra Östersjön och Södra Östersjön vattendistrikt har högst avrinningsnormaliserad fosfor och kvävebelastning, vilket har sin orsak i de relativt stora andelarna jordbruksmark i dessa distrikt. Av dessa tre har Södra Östersjön den högsta avrinningsnormaliserade belastningen för både fosfor och kväve. Baltic Sea Action plan (BSAP) HELCOM anslutna länder föreslog hösten 2007 att minska fosfor- och kväveutsläpp till Östersjön med syfte att till 2021 uppnå god ekologisk status i Östersjön. Sverige föreslås minska sin fosforbelastning med 290 ton till Egentliga Östersjön jämfört med perioden , ett beting som till största delen ska uppnås genom att minska fosforutsläpp från land ifrån Norra- respektive Södra Östersjöns vattendistrikt. Detta kan jämföras med den totala antropogena belastningen från Sverige till Egentliga Östersjön år 2006, som var 548 ton enligt PLC5 beräkningen. Kvävetransport till Egentliga Östersjön ska enligt BSAP minska med ton. Det ska jämföras med den totala antropogena belastningen från Sverige till Egentliga Östersjön för år 2006, som är ton enligt PLC5 beräkningen. När den här rapporten skrevs var inte klart än hur de föreslagna betingen kommer att fördelas mellan Norra och Södra Östersjöns vattendistrikt. Föreslagna åtgärder för fosforreduktion i Baltic Sea Action Plan (BSAP) inkluderar minskning genom att förbättra reningen i reningsverk och enskilda avlopp, förbud av fosfat i tvättmedel, åtgärder inom jordbruk och minskning av belastning från sjötrafik och atmosfärsdeposition. De analyser och åtgärdsberäkningar som har gjorts i denna studie ska betraktas med ovanstående perspektiv. Fosfor Kväve Medelavrinning km 3 /år Total fosfor (ton/år) % av total Ton fosfor/km 3 (µg/l) Total kväve (ton/år) % av total Ton kväve/km 3 (µg/l) Södra Östersjön , Norra Östersjön , Västerhavet , Bottenhavet , Bottenviken , Tabell 3. Netto fosfor- och kvävebelastning, andel per distrikt och medelavrinning från distrikten, beräknat utifrån PLC5 resultat. 11

12

13 Bild av distriktet Belastning av fosfor och kväve Den totala fosforbelastningen till havet från distriktet är 591 ton per år, det motsvarar cirka 77 % procent av distriktets brutto fosforläckage, som är 765 ton per år. Av denna belastning räknas 356 ton som antropogen belastning till havet (Figur 3). Den naturliga bakgrundbelastningen är 235 ton fosfor per år. Som bakgrundsbelastning räknas belastning från öppen mark, skog, myr, atmosfärisk deposition på vattenytor (enbart för fosfor) samt läckage från jordbruksmark som det skulle ha varit om den inte brukats och den naturliga delen av dagvattenbelastningen (www.smed.se). Olika källor påverkar olika mycket. Källorna jordbruk (44 %), avloppsreningsverk (24 %) industrier (14 %) och enskilda avlopp (12 %) utgör tillsammans 94 % av den totala antropogena netto fosforbelastning till havet (Figur 4). Dagvatten står för ytterligare 6 %, av distriktets belastning. Den totala kvävebelastning till havet från distriktet är ton per år, det motsvarar cirka 65 % av distriktets bruttoläckage, som är ungefär ton. Av denna belastning räknas ton som antropogen belastning till havet (Figur 5). Belastningen domineras av jordbruk (62 %), och utgör tillsammans med avloppsreningsverk (21 %) och atmosfärisk deposition på vattenytor (9 %) mer än 90 % av den totala antropogena kvävebelastning till havet (Figur 6). Atmosfärisk deposition till kustvattenytor har inte tagits med i dessa beräkningar, men kan vara betydande för den totala kvävebelastningen till Östersjöns utsjövatten Ton fosfor/år Netto antropogen belastning Netto bakgrundsbelastning Retention i vattendrag och sjöar Figur 3. Fosforbelastning från Södra Östersjöns vattendistrikt. Antropogen fosforbelastning för Södra Östersjöns vattendistrikt Brutto (448 ton /år) Netto (356 ton/år) 0 % 12 % 0 % 12 % 6 % Jordbruk antropogent Industri 6% 49 % Reningsverk 44 % 21 % Dagvatten antropogent Enskilda avlopp 24 % Hygge antropogent 12 % 14 % Figur 4. Antropogen fosforbelastning i Södra Östersjöns vattendistrikt. Källfördelning för brutto (vänster) och netto (höger) antropogen belastning. 13

14 Ton kväve/år Netto antropogen belastning Netto bakgrundsbelastning Retention i vattendrag och sjöar Figur 5. Kvävebelastning från Södra Östersjöns vattendistrikt. Antropogen kvävebelastning för Södra Östersjöns vattendistrikt Brutto ( ton /år) Netto ( ton/år) 2 % 1 % 13 % 2 % Jordbruk antropogent Industri 1 % 2 % 9 % 2 % Reningsverk Dagvatten antropogent 21 % 18 % 3 % 61 % Enskilda avlopp Deposition på vatten Hygge antropogent 3 % 62 % Figur 6. Antropogen kvävebelastning i Södra Östersjöns vattendistrikt. Källfördelning för brutto (vänster) och netto (höger) antropogen belastning. Belastning från huvudavrinningsområden Närsaltstransport från distriktet belastar Egentliga Östersjön och Öresunds vatten, men belastningen är inte jämt fördelat till de olika kustvattnen. Närsaltsflöden från huvudavrinningsområdens flodmynningar kan betraktas som punktkällor som belastar utanför liggande kustvatten. Genom att integrera PLC5:s belastningsdata på huvudavrinningsområdesnivå går det att se vilka huvudavrinningsområden som belastar havet mest med fosfor respektive kväve (Figur 7). Utan hänsyn till retention (brutto belastning) är Motala ström det område som transporterar mest närsalter, speciellt fosfor. Detta beror på avrinningsområdets stora yta (överst i Figur 7). När retention inkluderas (netto belastning) blir fosfortransporten från Motala ström till havet inte längre lika dominant. För kväve är nettotransporten (det vill säga den mängd som verkligen når havet) större från Helge å jämfört med den från Motala ström (överst i Figur 7). Den antropogena belastningen av fosfor i dessa områden (mellandiagrammen i Figur 7) domineras av jordbruk. Den antropogena kvävebelastningen domineras av jordbruk i de flesta områden, förutom i Motala ström, Mörrumsån, och Emån (mellandiagrammen i Figur 7). Relaterat till ytan (bara diffusa källor, inga punktkällor) har Saxån den högsta antropogena belastningen av fosfor till havet, följd av, Kävlingeån, Höje å och Gothemsån (nederst i Figur 7). Den ytrelaterade kvävebelastningen är högst för Råån, Saxån och Nybroån (nederst i Figur 7). Se Figur 13 för en orienteringskarta över ovannämnda huvudavrinningsområden och kustområden. Ytspecifik fosfor- och kvävebelastning i distriktet På delavrinningsområdesnivå framträder detaljer som inte syns i de föregående övergripande analyserna. Stora områden som per yta bidrar mycket till den diffusa antropogena netto fosforbelastningen (röda områden i Figur 9) finns framförallt i Skåne, Östergötland och Blekinge. Den största diffusa antropogena nettobelastningen av kväve kommer från Skåne, Östergötland, Gotland och Kalmarsundskusten inklusive Öland (Figur 10). Den antropogena fosforbelastning som når havet från jordbruksmark är hög i Östergötland, men varierar mer i till exempel Skåne och Blekinge, och relativt låg i Kalmarsundskustområde (Figur 11). Den antropogena delen av jordbrukets kvävebelastning till havet är högst i Skåne, Gotland, delar av Östergötland, och södra delen av Kalmarsundskusten inklusive Öland (Figur 12). Stora områden med högt netto dagvattenutsläpp till havet för fosfor finns i västra Skåne och Linköping-Norrköpings område. Mindre ytor finns kring andra tätorter (Figur 13). Dock är den ytrelaterade belastningen inte lika hög som från jordbruksmark (lägre skala). Fosforbelastning från enskilda avlopp är högst i Skåne, Blekinge, Östergötland, södra delen av Kalmarsundskusten, och Gotland (Figur 14). 14

15 Ton Fosfor/år Retention Bakgrundsbelastning Antropogen belastning Ton Kväve/år Retention Bakgrundsbelastning Antropogen belastning Ton fosfor/år Industri Reningsverk Jordbruk - antropogen del Enskilda avlopp Dagvatten Ton Kväve/år Industri Reningsverk Jordbruk - mänsklig del Enskilda avlopp Dagvatten Atmosfärsdeposition Kg Fosfor/km2.år Jordbruk - antropogen del Enskilda avlopp Dagvatten Kg Kväve/km2.år Jordbruk Enskilda avlopp Dagvatten Atm. Deposition 0 Motala ström Helge å Kävlingeån Emån Mörrumsån Söderköpingsån Saxån Höje å Botorpsströmmen Gothemsån 0 Motala ström Helge å Kävlingeån Mörrumsån Emån Saxån Nybroån Höje å Sege å Råån Figur 7. De 10 huvudavrinningsområden inom Södra Östersjöns vattendistrikt som har högst fosforbelastning (vänster) och kvävebelastning (höger) till havet. Totalbelastning inklusive sjöretention (ovan), antropogen belastning (mitten), och ytrelaterad netto belastning till havet (nedan). Söderköpingsån (68000) Motala ström (67000) Botorpsströmmen (71000) Gothemsån (117000) Emån (74000) Skåne Råån (94000) Helge å (88000) Råån (94000) Helge å (88000) Saxån (93000) Saxån (93000) Kävlingeån (92000) Höje å (91000) Sege å (90000) Nybroån (8900 Kävlingeån (92000) Mörrumsån (86000) Höje å (91000) Sege å (90000) Nybroån (89000) Figur 8. Karta över de huvudavrinningsområden som belastar havet mest. 15

16 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Fosfor - netto yta antropogent totalt ej industri o RV kg/km > 32 Figur 9. Antropogen diffus fosforbelastning som når havet (nettobelastning). Som antropogen belastning för fosfor räknas den antropogena delen av jordbruksbelastningen och dagvattenutsläpp samt enskilda avlopp (se text). Kartorna är baserade på PLC5. 16

17 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Kväve - netto antropogent totalt ej industri o RV kg/km >1600 Figur 10. Antropogen diffus kvävebelastning som når havet (nettobelastning). Som antropogen belastning för kväve räknas den antropogena delen av jordbruksbelastningen och dagvattenutsläpp, enskilda avlopp, och atmosfärisk deposition på sjöar (se text). Kartorna är baserade på PLC5. 17

18 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Fosfor - netto yta antropogent jordbruk kg/km > 32 Figur 11. Antropogen del av jordbrukets fosforbelastning som når havet (nettobelastning). Beräkningarna är baserade på PLC5. 18

19 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Kväve - netto antropogent jordbruk kg/km > 1600 Figur 12. Antropogen del av jordbrukets kvävebelastning som når havet (nettobelastning). Beräkningarna är baserade på PLC5. 19

20 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Fosfor - netto yta antropogent dagvatten kg/km Figur 13. Antropogen del av dagvattenutsläpp av fosfor som når havet (nettobelastning). Kartorna är baserade på PLC5. 20

21 Gotland Nyköping Linköping Visby Borås Jönköping Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Malmö Land Fosfor - netto enskilda avlopp kg/km Figur 14. Enskilda avloppens fosforbelastning som når havet (nettobelastning). Kartorna är baserade på PLC5. 21

22 Delavrinningsområden som göder havet mest Med PLC5-beräkningsresultat som underlag rankades delavrinningsområden inom distriktet med hänsyn till ytrelaterad antropogen fosfor- och kvävebelastning till havet från diffusa källor. Av de 30 delavrinningsområden som göder havet mest med fosfor ligger 8 i Motala Ström, 4 delavrinningsområden ligger i Saxån och 3 i Helge å avrinningsområde (Tabell 4). Detta visas också i översikten över distriktet för diffusa källor (Figur 9) samt punktkällor (Figur 20). Av de 30 delavrinningsområden som göder havet mest med kväve ligger 7 i sydvästra Skånes kustområde 89090, 6 i Kävlingeån, 6 i Råån, och de övriga ligger i mindre avrinningsområden i Skåne (Tabell 5). Detta visas också i översikten över distriktet för diffusa källor (Figur 10) samt punktkällor (Figur 21). Som exempel hur man kan hantera den komplexa informationen i kartorna presenteras mera detaljerade kartor i tre av områdena som har hög netto antropogen fosforbelastning till havet, nämligen södra Skåne, Blekinge och Östergötland (Figur 15, Figur 16 och Figur 17). Delavrinningsområde HARO nr Huvudavrinningsområde HELCOM bassäng Netto diffus fosforbelastning (kg/km 2 /år Motala ström Egentliga Östersjön Saxån Öresund Saxån Öresund Kustområde Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Kustområde Egentliga Östersjön Saxån Öresund Saxån Öresund Emån Egentliga Östersjön Kävlingeån Öresund Kustområde Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Helge å Egentliga Östersjön Helge å Egentliga Östersjön Kustområde Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Kustområde Egentliga Östersjön Sege å Öresund Skräbeån Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Helge å Egentliga Östersjön Emån Egentliga Östersjön Kävlingeån Öresund Gothemsån Egentliga Östersjön Motala ström Egentliga Östersjön Kustområde Egentliga Östersjön Sege å Öresund 25 Tabell 4. De 30 delavrinningsområden som har högst ytrelaterad diffus antropogen fosforbelastning till havet. Data beräknat utifrån PLC5 resultat. 22

RAPPORT. Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008.

RAPPORT. Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008. RAPPORT Finn de områden som göder havet mest Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008. Titel Produktion Redaktörer Grafisk form Upplaga Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest REDOVISNING 1 VATTENMYNDIGHETEN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT Lennart Sorby Telefon 021-19 50 87 lennart.sorby@u.lst.se Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 Innehåll Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 BERÄKNINGSMETODIK 17 Termer och begrepp 17 Belastning, retention och källfördelning 17 Bruttobelastning 17 Retention

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige

Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige Pärmbild: Norrköping, Hanna Gustavsson, SMHI. Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05 Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial 2011-07-05 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Bohuskustens vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Uppdragsnummer 12700111 2011-12-13 ISBN 91-85293-72-5 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Applikation för Vattenmyndigheten

Applikation för Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Södra Östersjön Applikation för Vattenmyndigheten Ölands avrinningsområde Uppdragsnummer Göteborg 2010-06-23 12801145 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt 2008-2009 SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN SAMRÅDSHANDLING Samrådshandling Planeringen av vattenförvaltningen i Södra Östersjöns

Läs mer

Lokal åtgärdsplan mot övergödning i Kaggebofjärden med tillrinningsområde

Lokal åtgärdsplan mot övergödning i Kaggebofjärden med tillrinningsområde DEMO Deltagande Modellering Lokal åtgärdsplan mot övergödning i Kaggebofjärden med tillrinningsområde Page 1 of 56 Till läsaren...4 Sammanfattning...5 1. Varför och hur har vi arbetat med att ta fram en

Läs mer

Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2013

Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2013 Niclas Hjerdt och Lena Eriksson Bram Dnr 2013/2327/10.7 2014-02-28 Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2013 SMHI arbetar fortlöpande med mätningar, databaser och

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet 2010-01- 13 Dnr Ä171/10 Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM Till Miljödepartementet I det följande lämnar havsmiljöinstitutet sitt svar på remissen

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Västerås stads vattenplan

Västerås stads vattenplan Västerås stads vattenplan 201 12 2021 1 Västerås stads vattenplan Antagen i Kommunfullmäktige 2012 10 04 Organisation Vattenplanen har tagits fram av en arbetsgrupp som under hela eller delar av processen

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

SAMRÅDSHANDLING. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 SAMRÅDSHANDLING Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogran 2015-2021 för

Läs mer

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006. Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006. Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006 Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation RAPPORT 5815 MAJ 2008 Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet 2006 Underlag

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer