Redaktörer: Anki Nyström, Annika Kihlstedt,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktörer: Anki Nyström, annkristin.nystrom@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com"

Transkript

1 1(74) Lösenord på hemsidan: Human Nr 4/11 Redaktörer: Anki Nyström, Annika Kihlstedt, EHSS styrelse: Ordf. Christina Jonsson, Hemsida: EHSS-Nytt Nästa nummer April Manusstopp 23 mars. Välkommen med bidrag! Innehåll: EHSS Bildspel om ergonomi Sid 5 Hur läser vi EHSS-Nytt? Sid 5 Lista över ergonomiutbildningar på hemsidan Sid 6 Livsfarligt att sitta still? Sid 7 Kognitivt stöd i vardagen- När? Var? Hur? Sid 8 NES Aktuellt från NES Sid 9 NES utvecklingsprojekt Sid 9 Framtida NES konferenser Sid 10 NES har bytt namn! Sid 11 NES 2012 Sid 12 NES studentpristävling Sid 12 Årets konferens i Oulu Sid 13

2 2(74) Sammanfattning NES 2011 Synergonomisektionen Sid 14 Forskning/Avhandlingar Buller dämpas med buller Sid 16 Arkitektur och design underlättar hjärnans återhämtning Sid 17 Cykla till jobbet få din dagliga träning Sid 19 Ny forskning visar olika uppfattningar om arbetsmiljö Sid 19 Att beröra och bli berörd ny avhandling om beröringens fenomenologi i vårdsammanhang Sid 21 Kvinnors låga förväntningar stoppar karriär och löneutveckling Sid 22 Skiftarbete i tonåren ökar risken för MS Sid 24 Träning på arbetstid ökar produktiviteten Sid 25 Tystare innergårdar med fasadväxter - på gatsidan Sid 26 Seniorer som medforskare för att förbättra stadsplaneringen Sid 27 Ipod på armen höjer monteringskvaliteten Sid 29 Effektiv övervakning av sjöfart Sid 31 Umeåforskare identifierar ögonstamcellerna i hjärnan Sid 32 Stamceller ska reparera gula fläcken Sid 33 Inget samband mellan D-vitaminintag och starka ben Sid 34 Depression och kronisk stress accelererar åldrandet Sid 36 Qigong som en hälsobefrämjande träning i en datoriserad miljö Sid 38 Så ska kommuner få friskare personal Sid 39 Män mår bättre av jämställt arbetsliv Sid 41 Bättre trafiksäkerhet med ny metod att förutse väglag Sid 42 Medarbetarskap förutsätter medverkan Sid 43

3 3(74) Det chattas alltmer i arbetslivet Sid 44 Forskning pågår KTH får Sveriges första professor i patientsäkerhet Sid 46 Stor satsning på arbetsmarknadsforskning Sid 48 Tre miljoner till forskning om säkerhet till sjöss Sid 49 Deras forskning ska förbättra vårdpersonalens hälsa Sid 50 29,2 miljoner till forskning om den musicerande människan Sid 52 Vardagsmotstånd på jobbet Sid 53 Lean kan öka psykosocial stress Sid 54 Stress ökar risk för tinnitus Sid 55 Kommande konferenser/seminarier Äntligen måndamorron! En utställning om att må bra på jobbet Sid 57 Nyfiken på 2012 år Inspirationsdagar? Sid 57 Konferenser/Seminarier som varit LSR:s ergonomisektion arrangerade en givande dag på Ejendals AB i Leksand Sid 58 Kunskapsdag för arbetsterapeuter Sid 59 Extremt farligt att släppa blicken från vägen Sid 61 Arbetsliv Extremt höga prestationskrav Sid 62 Trappor och inkast får breväraren att se rött Sid 63 Eesibed ett smartare sätt att bädda Sid 64

4 4(74) Litteratur Studiehandboken Framgångsrik företagshälsovård - möjligheter och metoder Sid 68 Idrott, hälsa och sjukdom Sid 69 Ny bok om hälsans och ohälsans geografi Sid 70 Ny bok om projektledning Sid 72 Arbetsmarknadsdepartementet Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö - behov och förutsättningar Sid 73 Länkförslag Karolinska Institutets folkhälsoakademi Sid 73 SNiS SNiS-aktuellt Sid 74

5 5(74) EHSS Bildspel om ergonomi Bildspel om ergonomi finns nu som pdf-fil på EHSS hemsida. EHSS har tagit fram bildspelet för att det efterfrågats av EHSS-medlemmar. Vi vill tala om att du kan använda bildspelet fritt, välja delar eller i sin helhet. Komplettera dina egna föreläsningar när du har behov av att förklara vad ergonomi är. Namnet på bildspelet är Vad är ergonomi? Källa på nätet Hur läser vi EHSS-Nytt? Vi har under hösten 2011 gjort en undersökning för att få en bild av hur läsning av EHSS-Nytt går till Diskussionen har pågått länge om hur vi ska vidareutveckla tidningen med tanke på design men samtidigt tillgodose synergonomin. Dessa två går tyvärr inte alltid hand i hand. Svarsfrekvensen har varit synnerligen god, nästan 80%. Undersökningen visar tydligt att EHSS-medlemmar läser mest på skärm och för en stor del läsare också i kombination med att man skriver ut i olika stor omfattning. Vi återkommer med mer information längre fram. /Ann-Kristin Nyström redaktör EHSS-Nytt

6 6(74) Lista över ergonomiutbildningar på hemsidan EHSS har samlat en lista över utbildningar inom ergonomiområdet som du hittar på vår hemsida Listan har inte ambitionen att vara komplett. Har man tillägg får man gärna höra av sig till styrelsen. Livsfarligt att sitta still? Frukostseminarium Stockholm Föreläsare Elin Ekblom Bak, hälsopedagog, doktorand på Karolinska Institutet & Gymnastik- och Idrottshögskolan Att regelbunden fysisk aktivitet är lämpligt för de flesta personer är inte längre någon nyhet. Stillasittande däremot är en företeelse och ett beteende som behöver beaktas som egen faktor, bör därför inte blandas ihop med fysisk aktivitet eller brist på den samma i alla fall inte om man tittar på utfallet för hälsa. Elins föreläsning handlade om hennes forskning som visat att längre stunder av stillasittande, oavsett hur mycket du rör dig under övrig tid, är starkt kopplat till flertalet av de stora folksjukdomarna samt en för tidig död.

7 7(74) Elin nämnde en äldre studie där man hade tittat på två yrkesgrupper vars arbetsplats var bussar, så kallade dubbeldäckare i London. Dessa två yrken var chaufförer och konduktörer som studerats under en längre tid. Resultatet man fann var att konduktörerna hade mer muskelrörelser och en högre energiomsättning och levde 6-7 år längre. Och här sitter 45 intresserade ergonomer och lyssnar på en mycket intressant föreläsning om att det är livsfarligt att sitta still. Men givetvis ställer vi oss upp. Hur skulle det annars se ut! Elin menade med glimten i ögat att hon var en aktiv soffpotatis som tränade fotboll 2-3 timmar varje kväll, men satt dessvärre still vid datorn i sitt arbete. Tänk på vad du gör i din vardag, sitt inte still! Elins presentation finns på /Ann-Kristin Nyström redaktör EHSS-Nytt

8 8(74) Kognitivt stöd i vardagen- När? Var? Hur? Frukostseminarium Stockholm Föreläsare Susanne Barkvik, legitimerad arbetsterapeut, Cecilia Olsson, fil. dr. i specialpedagogik EHSS-ordförande Christina Jonsson började med att hälsa alla välkomna samt informerade om vikten av tidig anmälan till kommande NESkonferens augusti 2012, Saltsjöbaden i Sverige, platserna kan ta slut. Tone Petrelius, fortsatte med att hälsa alla välkomna till TCO samt berättade om vad TCO Development står för. Hon inbjöd till deras utställning som finns kvar till och med den 31 december 2011 och nämnde dessutom att hon slutar vid TCO till sommaren. I föreläsningen som Susanne och Cecilia höll, inför 23 deltagare, började de med att definiera kognition dvs de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Med kognitivt stöd menade de insatser och produkter som gör det möjligt att bättre förstå och hantera vardagen och omvärlden. Därefter gavs många tydliga och konkreta exempel på hur man kunde konkretisera, visualisera, strukturera, formalisera och individualisera för att stödja den kognitiva funktionen. I ett projekt som ska vara avslutat i juni 2012 medverkar de till att ta fram en webbguide som var och en ska kunna använda för att beskriva och få överblick över det egna funktionstillståndet. Som avslutning berättade de om FKS - Föreningen för Kognitivt Stöd. FKS är en ideell förening som deltar i olika projekt, nätverk, bevakar utredningar, etc. Föreningen har bland annat tagit fram kognitionssymbolen och är initiativtagare inom SIS i standardiseringsarbete kring Bildsymboler för många fler. Föreningen anordnar även årliga Inspirationsdagar, nu närmast den mars 1012

9 9(74) i Stockholm med föreläsningar, möjligheter till erfarenhetsutbyte och utställare. Dagarna kanske även kan inspirera övriga ergonomer, se Dokumentationen finns på / Sara Saellström Bonnevier NES Aktuellt från NES NES hade styrelsemöte och årsmöte i samband med konferensen i Oulu. NES styrelse och verksamhet står inför förändringar. Nuvarande ordförande Kai Olsen kommer av personliga skäl att avgå ett år för tidigt. Norge har ordförandeskapet ytterligare ett år, sammanlagt tre år, men den norska föreningen NEHF har ingen person som kan ta på sig att vara ordförande under ett år. NES styrelse beslöt att lösa situationen genom en interrim lösning. De viktigaste arbetsuppgifterna fördelas mellan styrelseledamöterna och interrim ordförande under ett år blir Christina Jonsson, EHSS. Från 2013 tar Sverige över ordförandeskapet för NES under 3 år. NES utvecklingsprojekt Det viktigaste arbetet i NES under nästa år kommer att vara ett projekt som handlar om NES framtida utveckling och arbetsformer. Utgångspunkten är att NES ska vara kvar som organisation, men förändra sitt arbete och jobba mer strategiskt. Det får också konsekvenser för NES konferenserna. Mer ansvar och befogenhet kommer att läggas på de

10 10(74) nationella föreningarna när det gäller konferenserna. Idag har NES styrelsen en styr- och kontrollfunktion för konferenserna och det innebär att mycket av styrelsens arbetstid upptas av konferenserna. Vi hinner inte med så mycket annat och det vill vi ändra på. Vi vill också att styrelseledamöterna ska jobba aktivare och ta större ansvar för arbetet. Det har varit ganska låg aktivitet den senaste tiden. Vi anser också att NES styrelsen är för stor. Idag är det två ledamöter från varje land + ordförande, kassör och sekreterare. Allt som allt blir det 13 personer. Det är kostsamt och knappast effektivt. Det finns en risk att engagemanget och ansvarstagandet minskar med storleken på styrelsen det finns alltid någon annan som kan ta uppgiften. Projektet att utveckla och förändra NES arbetsformer kommer att ledas av Jakob Christiansen från danska föreningen SAM. Ett första förslag ska vara klart för diskussion i de nationella föreningarnas styrelser i början av Ett slutligt förslag, som är förankrat i respektive nationell förening (EHSS, SAM, ERY, NEHF och VINNIS), ska vara klart till NES årsmöte i Stockholm i samband med nästa års konferens. Årsmötet ska då ta ställning till förslaget och de stadgeändringar som förslaget medför. Detta är ett mycket viktigt projekt och särskilt stor betydelse har det för oss i EHSS i och med att Sverige har ordförandeskapet för NES Framtida NES konferenser I projektet ingår också att ta ställning till NES konferensernas framtida upplägg. Att konferenserna ska finnas kvar är klart, men frågan är om de ska fortsätta att hållas varje år. En avgörande faktor för detta är hur danska SAM ställer sig. I Danmark finns en årlig stor arbetsmiljökonferens och SAM är en av arrangörerna. Man kan säga att dessa konferenser fyller NES konferensernas funktion för danskarna och SAMs intresse för NES konferensen är därför begränsat. Vart 5e år får SAM arrangera två stora konferenser, den egna

11 11(74) arbetsmiljökonferensen och NES konferensen. Det vill inte SAM göra längre. Övriga i NES styrelsen har stor förståelse för danskarnas ståndpunkt. En möjlighet, som vi önskar att SAM ska diskutera, är om deras egen konferens kan kombineras med NES konferensen när den går i Danmark. Den danska arbetsmiljökonferensen är en nationell konferens som hålls på danska, men frågan är om den skulle kunna vara mer internationell vart 5e år. Om det inte går och SAM avsäger sig arrangerandet av NES konferenserna får vi förmodligen ändra konferensernas cykel. Det blir en alltför stor börda om konferensen ska fortsätta att hållas varje år om vi bara är fyra föreningar som arrangerar den. Det pågår också en diskussion om ett samarbete mellan NES konferensen och NAM (nordiskt arbetsmiljömöte). NAM hålls varje år och årets konferens gick av stapeln i oktober i Lund, NAM var från början mer inriktad på yrkeshygieniska och medicinska frågor, men konferensen har breddats och idag omfattar NAM i hög grad ämnen som också NES konferenserna tar upp. En av fördelarna för NES att samarbeta med NAM är att vi skulle få hjälp med administrationen. Den är omfattande och tar mycket tid, särskilt som vi får göra en hel del på vår fritid. NES har bytt namn! Det viktigaste på NES årsmöte var beslutet att ändra namnet på NES till Nordic Ergonomics and Human Factors Society. Men förkortningen är även fortsättningsvis NES och därmed ändrar inte heller konferensen namn. NES är ett etablerat varumärke. I övrigt godkände årsmötet styrelsens förslag på interrim lösning för styrelsen under 2012 med Christina Jonsson, EHSS, som interrim ordförande för NES. /Nedskrivet av Christina, EHSS ordförande

12 12(74) Nordiska Ergonomisällskapets årskonferens 2012 går av stapeln på Vår Gård, Saltsjöbaden, augusti. KTH och EHSS delar på arrangörskapet. Temat kommer att vara Ergonomics for sustainablity and growth. Konferensen bygger vidare på en lång tradition som en mötesplats mellan forskare och praktiker. Nytt för i år är en ny form av konferensbidrag där praktiker får möjlighet att sprida metoder, tillvägagångssätt och resultat från sin verksamhet som kan anses vara av allmänt intresse. Dessa bidrag reviewas men endast med avseende på relevans och klarhet i framställningen. Läs mera om NES 2012 på NES studentpristävling Uppsats från Danmark som behandlar etiken vid hälsokampanjer vann NES studentpristävling. Vid NES-konferensen i Uleåborg utsågs som vanligt en vinnare i NES studentpristävling. Tyvärr hade det i år endast inkommit bidrag från Sverige och Danmark. Vinnande bidrag blev det danska bidraget med titeln Sundhetens konsekvenser et projekt om medarbejdernes vilkår når arbejdspladsen bliver sund, genomfört och presenterat av Jeppe Zielinski Ajslev och Jeppe Møller från Roskilde Universitet. Ajslev och Møller är båda psykologer och har genomfört en intervjuundersökning av 17 personer vid tre psykiatriska sjukhusavdelningar där man genomfört en hälsokampanj.

13 13(74) Man gör en mycket omfattande genomgång av den teoretiska bakgrunden, baserat på flera moderna filosofer kring maktfrågor, bland annat Foucault. Flera av intervjupersonerna, speciellt sådana med övervikt, ger uttryck för känslor av att ha blivit mobbade när de mer eller mindre tvingades deltaga i kampanjens aktiviteter. Författarna diskuterar etiska aspekter på den här typen av kampanjer och vill belysa farorna med att driva sådana kampanjer alltför hårt för den enskilda individens psykiska välbefinnande. Detta kan vara väl värt att betänka inför genomförandet av sådana kampanjer, något som blivit ganska vanligt även i Sverige. /Referent Göran M Hägg Årets konferens i Oulu Årets konferens i Oulu, Finland var förlagt i en vacker miljö intill en park i ett f d militärsjukhus. Efter invigningstal av socialministern Erkki Yrjänheikki, fick vi en introduktion av Mr Marcus, världsrekordmästare i air-guitar. Jag lyssnade till ett flertal intressanta föredrag. För att nämna några så var Anna-Lisa Osvalders och Lars-Ola Bligårds genomgång med praktiska övningar av bland annat HTA (Hierarisk-task-analysis) både givande att lyssna på samtidigt som vi alla blev delaktiga genom grupparbete och diskussioner. Susanne Glimnes föredrag som bland annat tog upp direkt och indirekt bländning var ett av flera bra inslag i de synergonomiska föredragen. José Juan Canas från Spanien, gav bra exempel på kognitiv ergonomi och människa-teknik-interaktion. Det var också intressant att höra Arbetsmiljöverket i Sverige, Norge och Danmark berätta och jämföra de olika ländernas inriktning och arbetssätt. Förutom alla föredrag var det trevliga dagar med återseende av kollegor från när och fjärran och möten med nya bekantskaper. Dessa möten och

14 14(74) nätverkande är viktiga inslag för många av oss som arbetar utspridda och många gånger ensamma. Avslutningsvis ska vi inte glömma bort att nämna att vinnaren av NESvinnaren i air-guitar blev, mycket välförtjänt, Mikael Forsman. Nu blickar vi fram mot 2012 då konferensen hålls i Saltsjöbaden, Stockholm! /Jane Sammanfattning NES Synergonomisektionen Synergonomisektionen fick utnyttja hela tre sessionstillfällen för föredrag och årsmöte. De fullständiga abstracten från föredragen finns på sid 82-94, , på länk till Proceedingsof NES 2011 i högermarginalen. Nedan anges presentatör och rubrik. Magne Helland:How to avoid visual problems at Visual Display Units (VDU) in office landscapes. Masaharu Kumashiro: Impact of cardio respiratory endurance and night vision on work ability. Hillevi Hemphälä: Sorting spectacles for mailmen Per Nylén: Artificial light is just a complement to daylight? Hanne Mari Thorud: Pain induced by visually demanding computer work: association with muscle activity and muscle blood flow in m.orbicularis oculi. Camilla Lodin: Sustained periods of ocular load may affect trapezious muscle activity Hans Richter: Temporal aspects of increases in eyeneck activation levels triggered by visually deficient near work Mikael Forsman: Direct measurements of ciliary and trapezius muscle activity

15 15(74) Christina Zetterlund: Neck scapular area complaints in age related macular degeneration patients. Complaints due to old age or decreased vision? A case control study with age matched controls Promila Sharma: Ergonomic assessment of interiors of residential dwellings through visual system Susanne Glimne: The effect of glare on reading eye movements. Vid årsmötet valdes för verksamhetsåret 2011/2012 Per Nylén till ordförande och Magne Hellandtill vice ordf. Nationella representanter är Haraldur Haraldsson Island, Markku Sainio Finland, Gunnar Horgen Norge, Ann-Kristin Nyström Sverige, representant Danmark saknas. Sektionen röstade för sektionens och forskarnätverkets förslag till NES och IEA gällande en engelskspråkig definition av ämnet synergonomi. Avsikten är att införa en definition i likhet med existerande definitioner av Physical Ergonomics, Organizational Ergonomic och Cognitive Ergonomics. Definitionen accepterades av NES styrelse efter en marginell ändring och skickas nu till IEA för ställningstagande vid dess årsmöte i Brasilien i mars Definitionen lyder nu: Visual ergonomics is the multidisciplinary science concerned with the understanding of visual processes as they affect humans and the interactions between humans and other elements of a system. It includes the application of related theoretical principles, methods, and data for the design and assessments of systems to optimize human wellbeing and overall system performance. Relevant topics include the visual environment, such as illumination and visually demanding work and tasks, as well as visual system function and dysfunction, visual performance, visual strain and safety, and visual corrections and aids. /Per Nylén

16 16(74) Forskning/Avhandlingar Buller dämpas med buller Publicerat Blekinge Tekniska Högskola Avhandlingen som Martin Larsson har gjort handlar om aktiv bullerdämpning, vilket betyder att oönskat buller dämpas med buller. Martin har speciellt intresserat sig för bullerdämpning i ventilationssystem. I många byggnader utgör ventilationssystemet en välkänd bullerkälla. Detta betyder att vi kan utsättas för lågfrekvent bakgrundsbuller en stor del av dagen. Ventilationsbuller dämpas vanligtvis med passiva dämpare det vill säga ljudabsorberande material som dämpar över ett brett frekvensområde. Dessa passiva dämpare är dock relativt ineffektiva i lågfrekvensområdet och de tenderar de att bli stora, skrymmande och dyra om de konstrueras för dämpning av låga frekvenser. Aktiv bullerdämpning ger effekt på buller i lågfrekvensområdet med ett relativt litet aktivt bullerdämpningssystem. Följaktligen kan en kombination av aktiv och passiv teknik resultera i en ljuddämpade som har hanterbar storlek men producerar hög dämpning i lågfrekvensområdet. Martins arbete har utförts i samarbete med industrin och ett mål har varit att utveckla en prototyp på en hybrid aktiv/passiv dämpare som uppfyller industrins krav på prestanda, storlek, och systemunderhåll. Resultaten visar att hög dämpning av lågfrekvent ventilationsbuller kan uppnås med ett sådant system. -Resultaten i min forskning kommer att betyda att man på sikt kommer att kunna dämpa lågfrekvent buller i ventilationssystem både mer

17 17(74) effektivt och kostnadseffektivt vilket bland annat leder till bättre arbetsmiljö, säger Martin Larsson. Onsdagen den 19 oktober försvarade Martin Larsson sin avhandling med titeln "Active Control of Noise in Ventilation Systems - Analysis and Experiments" vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH För mer information, kontakta Martin Larsson på telefon eller via e-post: Källa på nätet: Arkitektur och design underlättar hjärnans återhämtning Publicerat Göteborgs universitet Vad betyder miljön på ett sjukhus för våra möjligheter till rehabilitering? Ny forskning från Göteborgs universitet om rummets inverkan på våra hjärnor visar att genomtänkt arkitektur, design och sinnesstimulans ökar patienters möjligheter att återhämta sig både fysiskt och psykiskt. Med digitala textilier och rum som påverkar alla sinnen, kan rehabiliteringen bli effektivare och vårdtiderna kortas. Kristina Sahlqvist har i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt tittat på hur sjukvården utifrån kunskaper om hjärnans återhämtning kan skapa bättre miljöer för rehabilitering. Vi vill öka vårdtagarnas deltagande i sin egen rehabilitering och som sidoeffekt kan det också ge dem ökat självförtroende, säger Kristina Sahlqvist, inredningsarkitekt och forskare vid HDK, Göteborgs universitet. I projektet har man tagit tillvara en hel vårdavdelnings kompetens och neurologer, rehabiliteringsläkare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har medverkat. Resultatet har blivit en konceptuell lösning för hur en optimal rehabiliteringsavdelning bör vara uppbyggd.

18 18(74) I vårt koncept ges avdelningen till exempel ett rumsligt hjärta där patienter och anhöriga skulle kunna laga mat och äta tillsammans, vilket ger ett mer avdramatiserat sätt att umgås med sina närmaste i sjukhusmiljö, säger Kristina Sahlqvist. Parallellt med forskningsarbetet har hon tillsammans med en designer och forskare på Textilhögskolan i Borås också bedrivit ett konstnärligt utvecklingsarbete där de redesignat möbler, utvecklat greppvänliga koppar och bestick och använt sig av Smart Textiles teknikbärande textilier. I konceptet finns stolar och bord, en pläd och en muff med inbyggd värme, en kofta med inbyggda högtalare och ett mjukt armband som samtidigt utgör en fjärrkontroll. För att kunna mäta och testa forskningsteorierna kommer ett intensivvårdsrum med multimodal stimulans, där alla sinnen påverkas, att byggas upp vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I arbetet medverkar en arkitekt, läkare, sjukhuspersonal, musiker, en designer, en akustiker och en kognitionsvetare. För att kunna se vad miljön kan ge för resultat i praktiken tar forskarna i sin studie med hela den sociala situationen för patient, personal och anhöriga. Det finns också andra intressanta grepp inom området neuroarkitektur, där man till exempel kan påverka förmågan att lära in med hjälp av rumsliga uttryck. Dessa används idag främst i skolmiljö, men skulle också kunna överföras på de äldsta. Man kan fråga sig varför det finns så många pedagogiska modeller för förskolebarn, men så få för äldre människor? Många äldre behöver en betydligt mer stimulerande miljö än de har idag, säger Kristina Sahlqvist. Kristina Sahlqvist presenterade forskningssamarbetet på Adlebertskas jubileumskonferens på Göteborgs universitet 22 november Källa på nätet:

19 19(74) Cykla till jobbet få din dagliga träning Publicerat Metro Skippa bussen och ta cykeln till jobbet. Så får du den motion som du behöver enligt ny avhandling. En ny avhandling visar nämligen att de flesta som cyklar eller går till arbetet kommer upp i den lägsta rekommenderade nivån för fysisk aktivitet, 150 minuter i veckan. Att träna på gym passar inte alla. Det här är en individuell sak som inte behöver ta tid, man måste ändå förflytta sig till jobbet, säger Erik Stigell, forskare i fysisk aktivitet vid Örebro universitet, som skrivit avhandlingen. Han har kartlagt Stockholmspendlare, som cyklar eller går minst 20 minuter till jobbet, och menar att fler skulle må bättre av en fysisk aktiv arbetspendling. Det minskar risken för sjukdomar, till exempel diabetes. Ungefär en tredje del av Sveriges befolkning rör sig för lite, säger Erik Stigell. Det är viktigt att man fortsätter att motionera även när kylan och mörkret kommer. Cyklingen går ner på vintern. Förbättrad snöröjning kan få folk att fortsätta cykla, säger Erik Stigell. Källa på nätet: Ny forskning visar olika uppfattningar om arbetsmiljö Publicerat Högskolan i Gävle Det är skillnad på hur personer med olika befattningar uppfattar olika frågor. En nyligen publicerad studie visar att chefer i högre utsträckning uppfattar att företaget prioriterar arbetsmiljön än vad skyddsombud gör.

20 20(74) Studien har jämfört chefers och skyddsombuds uppfattningar av arbetsmiljöprioriteringar i tillverkningsindustrin. De ombads ta ställning till i vilken utsträckning företaget prioriterar fysisk och psykosocial arbetsmiljö, organisatoriska förbättringar, arbetsmiljörutiner, kommunikation/interaktion, ledarskap samt hälsa/prevention i verksamheten. Chefer och skyddsombud i 142 små och medelstora företag har svarat på en enkät med 43 frågor. Chefer skattar företagets engagemang i arbetsmiljöfrågor högre än vad skyddsombuden gör. De anser att kommunikation/interaktion prioriteras högst, medan skyddsombud anser att det är arbetsmiljörutiner. Båda anser att organisatoriska förbättringar är lägst prioriterat. - Det är inte förvånande att personer inom samma organisation uppfattar prioriteringar på skilda sätt. Vi har olika perspektiv och förhållningssätt till olika frågor beroende på till exempel befogenheter och ansvarsområden, säger doktor Katarina Wijk. Chefer och skyddsombud ombads även rangordna företagets prioritering av fysisk och psykosocial arbetsmiljö, varumärkesvård, lönsamhet, miljöarbete m.m. I båda befattningarna anser man att lönsamhet är företagets viktigaste mål. Båda anser också att arbetsmiljöfrågorna prioriteras högre idag jämfört med ett år tidigare. - Studien kan vara en utgångspunkt för skyddsombud och chefer i diskussioner om arbetsmiljö och på så sätt bidra till en gemensam syn på arbetsmiljöfrågorna inom organisationen, säger Hasse Nordlöf, doktorand. Studien är gjord vid Centrum för belastningsskador vid Högskolan i Gävle. Den ingår i ett forskningsområde om förbättring av arbetsmiljö på organisatorisk nivå, lärprocesser och om hur vetenskaplig kunskap effektivast kan planeras och genomföras i arbetslivet. "A Comparison of

21 21(74) Manager s and Safety Delegates Perceptions of Work Environment Priorities in the Manufacturing Industry" kommer att tryckas av tidskriften Human Factors and Ergonomics in Manufacturing & Service Industries, men finns redan att hämta på tidskriftens webbplats. Källa på nätet: Att beröra och bli berörd ny avhandling om beröringens fenomenologi i vårdsammanhang Publicerat Linnéuniversitetet Beröring är central i vårdande sammanhang. Den kan vara helt nödvändig för att hjälpa patienter till exempel vid tvättning och påklädning eller som en tröstande gest. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet beskriver Lise-Lotte Ozolins fenomenet beröring i vårdsammanhang. Avhandlingen innehåller fyra empiriska studier samt en filosofisk belysning av resultaten. Frågor som ställts har till exempel varit: Hur visar sig beröring i vårdsammanhang? Vilken betydelse har beröringen? Hur visar sig beröring vara vårdande? Vad är vårdande beröring? Kan beröring vara icke-vårdande och i så fall hur? Resultatet visar hur beröring i vårdsammanhang är ett komplext fenomen. Den som berör blir också själv berörd. På så sätt tillhör beröringen vare sig den ena eller andra personen och kan heller aldrig vara enkelriktad; den blir till i mötet mellan de två individerna. Avhandlingen visar också hur beröring sätter människors sinnen i rörelse, på gott och ont, och kan vara såväl vårdande som icke-vårdande. Beröring är genomträngande och genomgripande, oavsett om den är mjuk eller av en hårdare karaktär och den måste därför förhållas till människors personliga perspektiv och sårbarhet säger Lise-Lotte Ozolins.

22 22(74) Beröringens kraft kan beskrivas innebära både välbefinnande och lidande, beroende av i vilket sammanhang den finns och vilka människor som berörs. Avhandlingen visar att vårdande beröring kan vara meningsskapande och hälsostärkande och förankrande om den utvecklas ur ett vårdande som förmår att möta patientens livsvärld och sårbarhet. Beröringen ger vårdare möjligheter att stabilisera och stödja patienterna till att uppleva hälsa, att känna sig mer hela och till att fullfölja sina små eller stora livsprojekt. Emellertid kan beröring som objektifierar patienterna utgöra ett hinder för en vårdande relation och kan till och med skada dem då en mellanmänsklig avvägd rörelse saknas. Vidare visar avhandlingen betydelsen av att problematisera vad beröring innebär i vårdsammanhang. Om ett genuint vårdande möte mellan patient och vårdare ska kunna ske blir det problematiskt om vårdare utgår ifrån vad som generellt brukar vara gångbart. Vårdare behöver i stället reflektera över vad vårdande och beröring innebär. Beröring är inte en metod eller teknik eftersom den i så fall tappar både den essentiella rörelsen och det mellanmänskliga, samt omsorgen som har sin grund i människans existentiella villkor och som respekterar människans förmågor och sårbarhet. Källa på nätet: om-beroringens-fenomenologi-i-vardsammanhang- Kvinnors låga förväntningar stoppar karriär och löneutveckling Publicerat mynewsdesk.com Projektet Att träda in i en profession har analyserat kvinnors föreställningar och strategier för träda etablera sig inom en professionell organisation. Studien har letts av Karin Jonnergård, som är professor vid

23 23(74) Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, och främst byggt på enkäter som skickats ut till nydisputerade akademiker och förstagångslicenserade revisorer. Ett viktigt resultat är att både akademiker och revisorer som svarat på enkäten känner sig välkomnade och inkluderade i sina organisationer. Detta gäller både män och kvinnor. Ändå har män fem år senare nått både högre positioner och högre lön än kvinnor. Men denna strukturella ojämlikhet verkar inte upplevas som problematisk bland dem som svarat på enkäten. En möjlig anledning till detta skulle kunna vara de olika förväntningar som fanns bland de kvinnor och män som svarade på enkäten. Kvinnor förväntade sig helt enkelt inte att komma lika långt. De var dessutom i högre grad än männen beredda att lämna sina jobb. Intressant är att kvinnor inom akademin dock tenderade att välja mer framgångsrika strategier vad det gällde lön och position. Bland revisorerna använde sig män av en mer utåtriktad och kundorienterad strategi, vilket var gynnsamt för löneutvecklingen kvinnor valde i större utsträckning att hålla sig till reglerna, vilket inte drog upp lönen i samma utsträckning. Inom akademin tenderade kvinnor att satsa på interna, sociala relationer i organisationen, och det lönade sig både vad det gäller summan i lönekuvertet och positionen. Intressant är också att forskarna inte kunde undersöka relationen mellan karriär och etnicitet, vilket de ursprungligen tänkt sig. Nästan ingen av revisorerna hade nämligen utländsk bakgrund, trots att branschen i så hög grad är global, och bara ett fåtal av akademikerna. -Vi forskare häpnade faktiskt när vi märkte detta, säger Karin Jonnergård, och tillägger att orsakerna till detta är något som får undersökas mer i framtiden. Källa på nätet: release/view/kvinnors-laaga-foervaentningar-stoppar-karriaer-och-loeneutveckling

24 24(74) Skiftarbete i tonåren ökar risken för MS Publicerat Karolinska institutet Svenska forskare har upptäckt en koppling mellan skiftarbete och ökad risk att utveckla multipel skleros, MS. De som arbetat utanför kontorstid före 20 års ålder kan löpa ökad risk att utveckla MS på grund av sömnbrist och störningar av den biologiska klockan. Resultatet av denna nya studie publiceras i Annals of Neurology. Tidigare forskning har visat att skiftarbete - nattarbete eller roterande skift - ökar risken för hjärtkärlsjukdomar, sköldkörtelhormonsjukdomar och cancer. Skiftarbete kan orsaka sömnbrist och störning av den biologiska klockan. Detta tros i sin tur orsaka störd melatonininsöndring och ökade inflammatoriska responser, vilket kan orsaka olika sjukdomstillstånd. MS är en inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet som innefattar autoimmuna mekanismer. Därför var fokus för den aktuella studien att undersöka om skiftarbete är kopplat även till utveckling av MS. Anna Karin Hedström och kollegor från Karolinska Institutet i Stockholm har analyserat data från två populationsbaserade studier. Den ena studien omfattade nydiagnostiserade fall av MS och kontrollpersoner som inte hade MS. I den andra studien ingick personer som fått diagnosen MS för mer än ett år sedan samt kontrollpersoner. Forskningsteamet jämförde förekomsten av MS bland skiftarbetare och icke-skiftarbetare. Alla studiedeltagare var år gamla och bosatta i Sverige. Skiftarbete definierades som permanent eller alternerande arbete mellan klockan och Våra analyser visar en signifikant koppling mellan att arbeta skift i ung ålder och förekomst av MS, förklarar Anna Hedström. Att associationen observerades i två oberoende studier ger stöd för ett samband mellan skiftarbete och MS-risk. Resultaten från studien av de nydiagnostiserade fallen visade att de som arbetat utanför kontorstid under tre år eller längre före 20 års ålder hade

25 25(74) en fördubblad risk att utveckla MS jämfört med dem som aldrig arbetat skift. Studien med de personer som fått diagnosen MS längre tillbaka i tiden visade liknande resultat, med en drygt fördubblad MS-risk hos dem som arbetat skift mer än tre år under tonåren jämfört med dem som aldrig arbetat skift. De båda studierna tyder på att störning av den biologiska klockan och sömnbrist kan ha betydelse när det gäller uppkomsten av MS. De exakta mekanismerna är dock fortfarande oklara och ytterligare studier behövs. Ungefär svenskar har MS och omkring var 500 person i Sverige kommer att drabbas av sjukdomen under sin livstid. Dubbelt så många kvinnor som män diagnostiseras med MS, och den genomsnittliga sjukdomsdebuten sker vid 29 års ålder. Källa på nätet: Träning på arbetstid ökar produktiviteten Publicerat Karolinska universitetet Att få ägna arbetstid åt fysisk aktivitet kan leda till ökad produktivitet. Det visar en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet. I studien fick två arbetsplatser inom en tandvårdsorganisation ägna 2,5 timmar varje vecka åt fysisk aktivitet, fördelat på två tillfällen. En annan grupp fick samma minskning av arbetstiden men utan obligatorisk träning och en tredje grupp hade kvar sin ordinarie arbetstid, 40 timmar per vecka. Resultaten visade att samtliga grupper kunde behålla eller till och med öka sin produktionsnivå, i det här fallet antalet behandlade patienter, under studieperioden jämfört med motsvarande period föregående år. De som tränade på arbetstid rapporterade dessutom att de upplevde att de åstadkom mer på arbetet, hade en ökad arbetsförmåga och var mindre sjuka. Källa på nätet:

26 26(74) Tystare innergårdar med fasadväxter - på gatsidan Publicerat Chalmers Tekniska Högskola Bullernivån på innergårdar är en viktig faktor när man ska förtäta städer genom att bygga nya bostäder centralt. Forskare på Chalmers undersöker hur man kan minska bullret, och har fått pris av Europeiska akustiska sällskapet för bästa artikel inom området. Tidigare forskning har visat att störningen från trafikbuller kan nå en helt godtagbar nivå om man har tillgång till en tyst gårdssida, även om den bullriga gatsidan överskrider riktvärdet för trafikbuller. Den här typen av avsteg från riktvärdena har börjat användas av kommunerna vid planerade förtätningar av städer. Då är det viktigt att kunna förstå och beskriva ljudutbredningen och förutsäga vilka bullernivåer från trafik det kommer att bli på innergården, vilket chalmersforskarna Maarten Hornikx och Jens Forssén arbetar med. - Just nu undersöker vi hur bullernivån påverkas av husets utformning och av materialen i marken runt omkring, säger Jens Forssén, docent på Avdelningen för teknisk akustik på Chalmers. Vi undersöker också effekten av träd och växter på gården och tittar på vad som händer när man klär taken med akustiskt mjuka material, till exempel gräs. Forskargruppen har nu fått pris för bästa artikel i den vetenskapliga tidskriften Acta Acustica united with Acustica, som ges ut av Europeiska akustiska sällskapet (EAA). Enligt EAA har artikeln påverkat både tillämpad forskning för att minska buller på innergårdar och beräkningsmetoder för att kunna beskriva ljudutbredningen och förutsäga bullernivåerna. Forskarna har bland annat visat att ljudet på innergården inte avtar med avståndet lika fort som ljudet ute på gatan. Det betyder att man måste ta hänsyn till bullerkällor längre bort när man ska beräkna bullernivån på en gård. - När man ska avgöra hur mycket ljud som går igenom fönster som vetter mot gatan brukar man bara ta med ljudet från gatan utanför i

27 27(74) beräkningen, säger Jens Forssén. Men när det gäller fönster eller balkonger som vetter mot gården räcker det inte att ta med den närmsta gatan i beräkningen, utan man måste räkna med bullret från flera gator. En annan skillnad mellan ljudets utbredning på gatan och till gården är att det senare påverkas mer av materialen i och på de husfasader som vetter mot gatan. Det finns mycket att göra för att sänka bullernivån på gården genom att använda material som är bra på att absorbera ljud, både ute på gatan och inne på gården. - Bland annat är det effektivt att placera mycket växter längs fasaderna, säger Jens Forssén. När det gäller själva fasaden så är det bäst om den är ojämn, till exempel med fönsternischer, balkonger och loftgångar. Platta fasader i hårda material som stål och glas är det sämsta ur bullersynpunkt. Chalmersforskarna har också jämfört helt slutna innergårdar med innergårdar som är öppna i ändarna. Där visar deras resultat att fasadmaterialet inne på gården påverkar bullernivån mer för slutna gårdar än för öppna. Källa på nätet: Seniorer som medforskare för att förbättra stadsplaneringen Publicerat Göteborgs universitet Tunga kassar och en krängande buss är en svårlöst ekvation för de flesta, men för en äldre person kan det vara en nästan olöslig uppgift att få hem sina inköp med kollektivtrafiken. Ett nystartat forskningsprojekt vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan tar nu hjälp av seniorerna själva för att få kunskap om utmaningarna i vardagslogistiken och förhoppningen är att resultaten ska ge en bättre stadsplanering. Den framtida hållbara staden ska vara bilfri, trivsam att bo i och attraktiv för turister. Detta är svårt att realisera. Inte minst för att planerare ofta

28 28(74) glömmer att konsumenter sällan rör sig tomhänta i staden. Transporterandet av ting och varor är inte helt lätt att kombinera med den bilfria staden, inte minst för äldre, som inte orkar bära så tungt längre. - I projektet Consumer Logistics hävdar vi att denna form av konsumtionslogistik tillhör en bortglömd del av stadsplaneringen. Vi tycker att en bra utgångspunkt för en förbättrad konsumtionslogistik för äldre är att utgå ifrån hur seniorerna löser sin dagliga logistik, vad de har för problem och vilka förbättringsidéer de har, säger Helene Brembeck, professor i etnologi vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I en etnografisk del av en större studie ska därför ett antal seniorer i Göteborg rekryteras som medforskare under några höstveckor i år. Medforskning är en metod som Centrum för Konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har stor och positiv erfarenhet av. - Vi har medforskat med konsumenter i alla åldrar. Medforskning bygger på synen att konsumenterna själva är experter på sitt eget vardagsliv och att forskningen har mycket att vinna på att engagera människor i forskningsprocessen på en jämställd nivå, säger Helene Brembeck. Medforskarnas del i projektet består av fyra moment. Vid en första träff bekantar sig forskare och medforskare med varandra och medforskarna får en konsumtionsdagbok i vilken de under en vecka ska registrera och kommentera sin dagliga shopping. De ska också fotografera de väskor, påsar eller kassar de använder och svara på en rad frågor. Vid andra och tredje träffarna följer forskarna med medforskarna i deras shoppinglandskap, dels vid en vardagshandling, dels vid en storhandling. Avslutningsvis träffas alla medforskarna i grupp för att tillsammans och med utgångspunkt i det insamlade materialet diskutera hur vardagslogistiken skulle kunna underlättas och göras mer hållbar. Därigenom bidrar medforskarna också till analys och resultat. Studien ingår i projektet Consumer Logistics där forskare från Göteborgs universitet tillsammans med forskare från Toulouse i Frankrike och

29 29(74) Manchester i Storbritannien studerar hur människor i olika åldrar i respektive städer transporterar hem sina vardagsinköp från affären. I projektet deltar också personer som i sitt arbete påverkar stadsutvecklingen som till exempel stadsplanerare, ansvariga för köpcentrum och kollektivtrafik. Projektet startade i januari i år, och beräknas vara klart våren Det ska bli mycket spännande att analysera all den information som våra seniorer kommer att ge oss. Och vi hoppas förstås att våra resultat ska ge ännu en pusselbit för att göra det möjligt att skapa städer som är hållbara samtidigt som de fungerar att leva i, både som ung och som gammal. Källa på nätet: Ipod på armen höjer monteringskvaliteten Publicerat Högskolan i Skövde En fordonsmontör som får sina arbetsinstruktioner via en Ipod placerad på underarmen gör 50 procent färre fel än en montör som får samma information från en stationär datorskärm. Det indikerar ny forskning från Högskolan i Skövde. Det är januari I ett rum på Högskolan i Skövde bygger forskaren Peter Thorvald upp en trämodell som liknar ett lastbilschassi. Därefter ger han 30 personer i uppdrag att montera klossar på chassit. En grupp personer får monteringsinstruktioner från en datorskärm. Den andra gruppen får instruktioner från en Ipod som de bär på armen. När Peter Thorvald analyserar resultatet av experimentet visar det sig att gruppen med Ipod har en överlägsen kvalitet på sitt arbete. Trots att de båda grupperna fått identiska instruktioner har Ipod-gruppen i snitt gjort 50 procent färre fel än gruppen med datorskärmen.

30 30(74) Informationsräckvidd Experimentet ovan är en av tre studier som ingår Peter Thorvalds doktorsavhandling, Presenting Information in Manual Assembly. I avhandlingen argumenterar Peter Thorvald för att det inte är den mobila enheten i sig själv som ger kvalitetsförbättringen. De positiva resultaten kommer sig istället av att informationens räckvidd ökar när den mobila enheten används. Om montören kan ta del av monteringsinstruktionerna utan att det kostar energi är montören mer benägen att använda instruktionerna. Vilken enhet som förmedlar informationen är ointressant, det viktiga är att informationen är åtkomlig var du än befinner dig i monteringsutrymmet, förklarar Peter Thorvald. Onödigt med sekvensering I sin avhandling studerar Peter Thorvald också hur olika sätt att gruppera information påverkar en montörs arbete. Hans resultat pekar mot att den svenska tillverkningsindustrin skulle kunna göra produktivitetsvinster om företagen slutade använda sig av så kallad sekvenserad information. Sekvenserad information innebär att information presenteras för en montör i den ordning ett arbete ska utföras. Instruktionerna innehåller därmed information om både vad som ska monteras och i viss mån också i vilken ordning detta ska göras. Men det här grupperingssättet menar Peter Thorvald gör mer skada än nytta. Resultaten i avhandlingen pekar mot att produktiviteten ökar om montören bara behöver ta till sig information om vilka delar som ska användas. Kunskap om hur delarna ska monteras ska montören ha fått vid sin utbildning, säger Peter Thorvald. Att Peter Thorvald har skrivit sin doktorsavhandling om informationspresentation vid manuell montering är ganska naturligt. En gång i tiden monterade han själv lastbilsmotorer på Volvo Powertrain i Skövde. Källa på nätet:

31 31(74) Effektiv övervakning av sjöfart Publicerat Högskolan i Skövde Att övervaka havsområden kräver behandling och analys av stora mängder olika data. Sjöfarten hanterar idag detta på olika sätt. Maria Rivero som doktorerat vid Högskolan i Skövde menar att ett dataprogram som kombinerar analys av historiska trafikdata och operatörserfarenhet skulle kunna identifiera beteenden, situationer, ge rätt förslag på lösningar och samtidigt minska operatörernas kognitiva belastning. Som operatör med uppgift att övervaka sjötrafik krävs det kunskap och lång erfarenhet för att kunna förutse möjliga problem och avvikande händelser. Det är en ytterst komplicerad uppgift att försöka hitta dessa avvikelser som normalt sker inom sjöfarten. - I de flesta fall är det här ingenting som kan lösas med hjälp av rent visuella hjälpmedel eller metoder styrda utifrån beräkningar. Det krävs en lösning baserad på en kombination av automatisk dataanalys och visuella analysmetoder för att få till rätt process. Att erbjuda en sådan lösning skulle kunna effektivisera arbetet otroligt mycket, säger Maria Rivero, doktor vid Högskolan i Skövde. Statistikbaserad teknik I sin forskning har Maria tagit fram en statistiskbaserad teknik som hela tiden utvecklas från inkommande data och av operatören för att bli så korrekt som möjligt och undvika falsklarm. - Allt implementeras i systemet, testas och blir inbäddat i en proof-ofconcept -prototyp som tillåter användarens engagemang i identifieringsprocessen. Det är inte bara ett datasystem som reagerar på beteenden utifrån ettor och nollor utan användaren värderar också informationen och på så sätt lärs systemet upp att varna för vissa avvikelser och inte andra, säger Maria Rivero.

32 32(74) Effektivisering Resultaten visar också på stora fördelar i ett delat ansvar mellan operatör och system. Det skapar ett förtroende och begriplighet för systemet. Själva effektiviseringen i arbetet ger minskad reaktionstid och möjligheter att hantera en större mängd information. - På så vis skulle man kunna reagera snabbare på oljeutsläpp och andra olyckor, men en stor vinst skulle kunna vara skapa en effektivare sjöfart vilket i sig ger stora fördelar för miljön, säger Maria Rivero. Framgångsrik forskning Marias forskning är kopplad till Högskolans senaste forskningsprojekt, UMIF (Uncertainty Management in High-Level Information Fusion). Projektet handlar om att upptäcka och karakterisera osäkerhet vid fusion av information från olika källor. Högskolan har inom projektet ett nära samarbete med ett flertal partnerföretag som önskar dra nytta av forskningsresultaten. Källa på nätet: Umeåforskare identifierar ögonstamcellerna i hjärnan Publicerat Umeå universitet En grupp forskare vid Umeå universitet har lyckats särskilja de celler i framhjärnan som enbart kan utvecklas till ögon. Rönen publiceras nu i tidskriften PLoS ONE. Under fosterutvecklingen bildas ögonen från den del av hjärnan som kallas framhjärnan. I tidiga fosterstadier har den och de tidiga ögonanlagen i princip varit omöjliga att skilja åt. Därför har det varit svårt att veta om en mutation eller sjukdom som påverkar ögonutvecklingen beror på att framhjärnan är påverkad eller om det enbart handlar om ögonen.

33 33(74) Med hjälp av den modell som forskargruppen vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) nu publicerar kan man skilja de molekylära mekanismer som styr utvecklingen av framhjärnan från dem som styr utvecklingen av ögon. För att visa det har forskarna undersökt funktionen av genen Lhx2 i de upptäckta ögonstamcellerna. Gruppen har tidigare visat att Lhx2 har viktiga funktioner i andra stamceller i kroppen och för utvecklingen av olika organ. Genen har visats vara viktig för utvecklingen av framhjärnan och ögonen, men man har hittills inte kunnat skilja på dess roll i framhjärnan och i de tidiga ögonanlagen. När Umeåforskarna inaktiverade Lhx2 i ögonstamcellerna stannade ögonutvecklingen omedelbart och inga ögon kunde bildas. Lhx2 är därmed en av de viktigaste generna för denna reglering. Modellen kan nu användas för att utreda vilken roll som andra gener har i ögonutvecklingen, både i ögonstamcellerna som sådana och vid bildandet av dem. Därmed finns det förutsättningar för att i detalj börja studera hur olika medfödda ögonsjukdomar uppstår. För med information Professor Leif Carlsson, Umeå centrum för molekylär medicin Tel , mobil , e-post: Källa på nätet amcellernaihjarnan.5.9dc eed58d7e html Stamceller ska reparera gula fläcken Publicerat Sveriges Radio Stamceller för behandling av olika sjukdomar har väckt stora förhoppningar, men i många fall har det här visat sig svårare än väntat. Nu verkar en vanlig ögonsjukdom kunna bli ett av de första områden där embryonala stamceller får praktisk betydelse i behandling. För närvarande rekryteras patienter till tre kliniska prövningar.

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet Syftet med Forsythiaprojektet har beslutat sig för att tydliggöra sin roll som primär vårdgivare

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Jobbigt för hjärnan och ögat med dåligt utformat IT-stöd

Jobbigt för hjärnan och ögat med dåligt utformat IT-stöd Sida 1 av 5 Det är självklart att man utformar bord och stolar egonomisk rätt, utifrån hur kroppen fungerar. Men det finns stora brister i hur IT fungerar ihop med hjärnans förmåga att minnas, orientera

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur?

Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur? Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur? Susanne Barkvik Cecilia Olsson 1 Copyright FKS 2011-11-01 2 är en ideell förening inom området kognitivt stöd medi syfte att: Samla och sprida kunskap omkring

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Bättre arbetsmiljö i öppna landskap Våra ISO-testade skärmar och väggar i glas, trä och textil är framtagna för att skapa en ny ljudkultur

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Medvetet utförande av ledarskap

Medvetet utförande av ledarskap Medvetet utförande av ledarskap Ett avhandlingsarbete om att kartlägga och utveckla arbetsledande beteenden påverka medarbetares arbetsutförande och prestation Simon Elvnäs Industridoktorand Tillämpad

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer KONTORSmiljö Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer