NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN DEC 2007 EN JULKLAPP TILL DIG. VI BJUDER PÅ DET BÄSTA AV CeFAM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN DEC 2007 EN JULKLAPP TILL DIG. VI BJUDER PÅ DET BÄSTA AV CeFAM"

Transkript

1 NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN DEC 2007 EN JULKLAPP TILL DIG VI BJUDER PÅ DET BÄSTA AV CeFAM

2 En bättre bild av vårt arbete kan inte ges Ni håller ett nytt spännande nummer av AHA! i er hand som nästan helt ägnas åt Öppet Hus som vi anordnade i oktober. Den dagen var den finaste som jag har upplevt på CeFAM under de snart 8 år som jag har varit professor och distriktsläkare här i Stockholm. En bättre bild av vårt arbete kan inte ges. Jag tror att många av er läsare som deltog håller med. Det var verkligen spännande att se så många som kom från vården för att lyssna, ställa frågor men även bidra med sin kunskap i alla de diskussioner som ägde rum. Denna dag kommer att återkomma varje höst för att skapa den närhet till vården som CeFAMs medarbetare vill ha. Den är också tänkt att bli en dag som våra uppdragsgivare kan använda som en del i uppföljningen av vår verksamhet. Jag vill också passa på att gratulera distriktsläkare Lars Agréus som blivit utnämd till professor i allmänmedicin samt Helena Salminen och Eva Toth-Pal som disputerat med två intressanta avhandlingar om bentäthet och beslutsstöd i vården. Enda orosmolnet är det sparbeting på 5 miljoner som nyligen kom från en av våra största uppdragsgivare vilket medfört att fått göra neddragningar inom såväl administration och IT, som forskning och utbildning. I en tid där mycket handlar om att vända på ören och kronor och där arbetssituationen ofta är pressad, känns det ändå glädjande att det trots allt finns många som brinner för att utveckla vården. Jag vill tacka för ett fantastiskt fint arbete under det gångna året. Efter julledigheten tar vi nya tag för att flytta fram allmänmedicinens och primärvårdens positioner inom forskning, utvecklingsarbete och utbildning. Trevlig läsning! JAN SUNDQUIST, VERKSAMHETSCHEF OCH PROFESSOR PÅ CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN

3 FÖREDRAG SID 2, 4, 5, 6, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24 innehåll I VIMLET SID 1 UTSTÄLLNINGAR SID 11, 12, 13, 14 PROVA-PÅ AKTIVITETER SID 7, 8, 9 HALLÅ DÄR! LARS AGRÉUS NY PROFESSOR I ALLMÄNMEDICIN SID 10 UPPDATERA DINA KUNSKAPER SID 15 CeFAMS NYA ENHETER SID 25 Ett extra minnesvärt år År 2007 har varit ett extra minnesvärt år. Aldrig tidigare har Centrum för allmänmedicin haft så många projekt och aktiviteter igång med tydlig förankring inom primärvården som förenar hög vetenskaplig klass med patient- och samhällsnytta. Under en dag i oktober visades denna fantastiska mix upp. Det bjuder vi på i detta nummer. Du får möta många forskare, vårdutvecklare och utbildare som vinnlagt sig att tänka i nya banor och höja kvaliteten ytterligare ett snäpp. Det blir en blandning av föredrag, posterutställningar och de prova-på-aktiviteter som deltagarna bjös på. AHA! önskar alla läsare en god jul och gått nytt år. Nästa nummer kommer i februari.

4 I VIMLET... Röster om CeFAMs Öppet Hus från några av de 400 deltagarna. Qui Brännström, distriktssköterska, Högalids hemsjukvård Enormt bra utbud, men svårt att välja bland allt. Det är givande att höra vad som görs för att utveckla primärvården och även kunna ta del av det som är nytt. Arvid Aili, AT-läkare, Rissne vårdcentral Jag har planer på att bli disitriktsläkare, så det är spännande att se vad det kan innebära. Det var intressanta forskningsprojekt, men de jag lyssnade på var i planeringsstadiet. Det hade varit kul att höra mer om färdiga resultat. 1

5 Mattias Grusell, ST-läkare, Vidarkliniken Det har varit en jättebra dag med många värdefulla intryck. Det var också bra med många korta föreläsningar. Jag kom hit för att få inspiration och träffa någon att diskutera en projektidé med. Sara Tehrani, AT-läkare, Vallentunadoktorn Det är ett mycket varierat utbud. Kul grepp med prova-på-aktiviteterna. Föredraget om rygg- och nackbesvär var mycket spännande där jag lärde mig en hel del nytt. Eva-Karin Dahlberg, sjuksköterska, Söderdoktorns vårdcentral Jag har hört mycket om CeFAM, men visste inte att det var så här mycket på gång. Det har varit trevligt och givande, särskilt föredragen om hälsosamtal för äldre och fysisk aktivitet på recept. Berhad Samadi, läkarstuderande, Karolinska Institutet Kul att det är så brett innehåll. Jag har hunnit prova på att mäta min muskel- och fettmassa. 2

6 FÖREDRAG Låt dig inspireras av pågående forskning, utvecklingsarbete och utbildningar. Exemplen är hämtade från föredragen på Öppet Hus. 3

7 Hur mår patienten? Samspråk mellan hjärna och immunsystem I ett nytt forskningsprojekt där sammanlagt 1000 patienter ingår studeras sambandet mellan självskattad hälsa och immunförsvaret. Sedan tidigare vet man att det finns ett samband mellan självskattad hälsa och koncentrationen av cytokiner i blodet. Cytokiner är små proteiner som immunsystemet använder för att kommunicera, med sig själv och med andra system i kroppen, till exempel nervsystemet. Vid en infektion är det cytokinerna som ger upphov till det välkända sjukdomssvaret: febern, tröttheten, aptitlösheten, värken och så vidare. Syftet är att få individen att hålla sig still för att spara energi till immunsystemet och inte utsätta sig för faror. Sjukdomssvaret fungerar bra för att främja tillfrisknanden vid akut sjukdom, men kan också bidra till dålig hälsa vid kronisk sjukdom. Stress har också visat öka mängden av vissa cytokiner. Vi hoppas få mer kunskap om den biologiska bakgrunden till dålig självskattad hälsa. Det kan bli ett stöd för personalen i primärvården i mötet med patienter som söker vård för att de mår dåligt, men där inga tecken på medicinska orsaker går att finna, säger doktorand Anna Andréasson, en av forskarna bakom studien. Vill du veta mer kan du kontakta doktorand och fysiolog Anna Andréasson, anna.andreasson@ki.se Nytt verktyg för bra diabetesvård stärker patientens ställning i vården Tillsammans med företrädare inom hälso- och sjukvården har distriktssköterskan och vårdutvecklaren Birgitta Bäckström tagit fram ett verktyg för att på ett mer systematiskt sätt kvalitetssäkra typ 2 diabetesvården och vara ett stöd för distriktssköterskorna i primärvården. Resultatet är nu samlat i en vårdutvecklingsplan med konkreta råd och anvisningar för en god typ 2-diabetesvård, en mall för utvärdering, med mera. Gruppen har också tagit fram ett patientkort i fickformat där behandlaren och patienten går igenom och skriver in uppgifter om omvårdnads- och behandlingsplan, blodsockernivå, blodtryck med mera. De olika delarna är tänkta som hjälp för personalen, men även för att öka patienternas möjligheter till inflytande och delaktighet. Arbete pågår med att på bred front införa verktyget i primärvården, säger Birgitta Bäckström. Vill du veta mer kan du kontakta lena.tornkvist@sll.se Är samtal lika effektivt som piller vid behandling av lättare depression? Många patienter med lättare depression söker hjälp i primärvården, men hjälpen som finns att få täcker långt ifrån behoven. I ett två-årigt forskningsprojekt vill docenterna Ingvar Krakau och Gunnar Nilsson studera om kortare individuell samtalsbehandling med kognitiv och psykodynamisk inriktning kan ge effekt. Forskarna ska även ta reda på om det finns ett samband mellan genetik och effekt av behandling. Dessutom ska två olika läkemedel mot depression testas. Totalt ska 300 patienter i primärvården ingå i studien. Studien är specialdesignad utifrån primärvårdens behov av att hjälpa denna patientgrupp på ett bra sätt. Intresset från vårdcentralerna i länet är stort och vi är redan igång med att utbilda vårdpersonal i samtalsmetodiken. Nästa steg blir att rekrytera patienter, säger Gunnar Nilsson. Vill du veta mer kan du kontakta gunnar. nilsson@ki.se eller ingvar.krakau@ki.se TEXTER: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND 4

8 Minfulnessbaserad behandling effektiv metod vid långvarig smärta, stressreaktion och trötthet Mindfulness är en meditationsmetod som visat sig vara effektiv när det gäller att hantera olika sjukdomstillstånd och besvär. Under senaste åren har mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) börjat användas även i Sverige. En vidareutveckling av den är mindfulnessbaserad smärthantering (MBPM). Metoden är utarbetad av Breathworks team i Storbritannien. Det är en metod som mycket väl kan användas i primärvården för att minska lidandet för patienter med långvarig smärta. De får lära sig hantera stress, spänning, oro och nedstämdhet, som är vanliga hos patienter med smärttillstånd, säger Leena Maria Johansson, med dr och psykiater vid Centrum för Allmänmedicin. Kortfattad handlar det om att ge patienterna konkreta och praktiska verktyg för att hantera dagliga utmaningar, såväl fysiska som psykologiska. Med mer närvaro och uppmärksamhet i nuet höjs lyhördheten för det som sker och de kan agera mer medvetet och balanserat. De ökar sin insikt om invanda automatiska reaktionsmönster och kan välja nya, mer konstruktiva handlingssätt. Mindfulnessbaserad smärthantering innehåller följande moment: Mindfulness medvetenhet/uppmärksamhet om andningen. Body scan kroppsmedvetenhet. Mindful movements skonsamma rörelser från yoga och pilates. Pacing att få en bra rytm mellan aktivitet och vila. Kindly awareness att bli mer medveten om och vänligt inställd dels till egna upplevelser dels till andra personer. Vill du veta mer kan du kontakta Lenna-Maria på lmse.johansson@bredband.net FÖREDRAG 5

9 Från miljonprogramområde till det goda bostadsområdet Hur påverkar en ombyggnation av den fysiska miljön i ett utsatt och segregerat bostadsområde i Södertälje (Hovsjö) invånarnas hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet. De vill forskare från Centrum för allmänmedicin, Kungliga Tekniska högskolan och San Diego University studera. Studien är unik i sitt slag. Det är första gången som forskare från olika vetenskapliga discipliner undersöker hur en ombyggnad av ett så pass stort geografiskt område påverkar många människors fysiska och psykosociala hälsa samt livsstilsvanor. Cirka 700 barn och ungdomar och 2000 vuxna ingår i studien. Hovsjö kommer att jämföras med ett annat utsatt närliggande bostadsområde som inte byggs om. Deltagarna får besvara en enkät före och efter ombyggnaden för att mäta förändringar i hälsa, fysisk aktivitet, kost och vikt. De får också skatta sin fysiska och psykiska hälsa. Forskarna mäter även aktivitetsmönster. Invånarnas synpunkter tas även tillvara via ett antal fokusgrupper. Det tvärvetenskapliga projektet är tänkt att mynna ut i en modell för hur man utvärderar och utformar ett bostadsområde som främjar fysisk och psykosocial hälsa samt bra levnadsvanor, säger Johan Faskunger, projektledare på Centrum för allmänmedicin. Vill du veta mer kan du kontakta johan.faskunger@ki.se eller ulf.eriksson@ki.se Utbildningsnivå påverkar risken för cancer och chanserna att överleva Högutbildade män och kvinnor har större chanser att överleva olika cancertyper än lågutbildade. Samtidigt får de högutbildade kvinnorna oftare diagnosen godartad brösttumör. Det visar forskning från Centrum för allmänmedicin. En förklaring till resultaten kan vara att de högutbildade kvinnorna i större utsträckning går på mammografi. Det kan även finnas skillnader i följsamhet till behandling, hur cancer upptäcks och utreds samt vilket stöd som finns i omgivningen, säger professor Jan Sundquist. I den ena studien har över tre miljoner män och kvinnor följts med hjälp av uppgifter från den svenska familjecancerdatabasen. Forskarna konstaterar att de högutbildade har i snitt 40 procent högre chans att överleva ett 20-tal olika cancertyper än lågutbildade. Forskarlaget studerade även kopplingen mellan utbildningsnivå och risken att drabbas av bröstcancer. De har följt över en och en halv miljoner svenska kvinnor mellan år 1990 och Trots att forskarna tog hänsyn till faktorer som till exempelvis ålder, antal graviditeter och familjemedlemmar som drabbats, så kvarstod det faktum att kvinnor med högskoleutbildning löpte 44 procent högre risk att drabbas av godartad bröstcancer än kvinnor med högst nioårig grundskola. De högutbildade hade även en högre risk att insjukna i elakartad bröstcancer. Vill du veta mer? Kontakta jan.sundquist@ki.se Alkohol är en riskfaktor vid diabetes Diabetes håller på att bli en av våra största globala folhälsoproblem. Alltfler drabbas och sjukdomen går även längre ner i åldrarna. Flera studier har visat att en måttlig mängd alkohol varje dag (ett till två glas vin) tycks ha en viss förmåga att förebygga diabetes. Men hur påverkar hög alkoholkonsumtion risken att utveckla diabetes? Och finns det skillnader mellan män och kvinnor? Det ville docent Per Wändell på Centrum för allmänmedicin veta. Hans forskning visar att män som konsumerar alkohol motsvarande två och ett halvt glas vin eller mer per dag, löper nästan tre gånger så hög risk att drabbas av diabetes. För kvinnorna medförde däremot en konsumtion med mer än 15 centiliter starksprit per vecka (cirka 4 glas snaps) en 4 gånger ökad risk att utveckla diabetes. Det är verkligen en paradox. Små mängder alkohol kan förebygga diabetes, men dricker man mycket kan det istället orsaka sjukdomen, säger Per Wändell. Eftersom männen generellt sätt dricker mer alkohol än kvinnor är de mer i farozonen. Sannolikt underskattar vi i vården alkoholens roll för att utveckla diabetes, dock finns ingen anledning att rekommendera patienter att helt avstå från alkohol, bara att man ska vara vaksam på sin konsumtion, Vill du veta mer? Kontakta TEXTER: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND 6

10 PROVA-PÅ AKTIVITET Det fanns många goda anledningar till att titta in på Öppet Hus. Ett uppskattat inslag var olika stationer där besökarna bland annat kunde mäta hur stor andel fett och muskler deras kroppsvikt består av, kontrollera sin bentäthet och prova på taktil massage. Alla aktiviteter är kopplade till verksamhet som bedrivs på CeFAM. Många ville kontollera bentätheten Det var många som passade på att kontrollera sin bentäthet. Mätningen gjordes genom att man fick stoppa in hälen i en bentäthetsmätare som liknar en dammsugare. Distriktsläkaren och forskaren Helena Salminen, undersköterskan Berit Carlström och Mats Alamaa, från Demetech mätte, gjorde riskbedömningar, diskuterade resultat och gav råd. Helena Salminen är dock noga med att poängtera att mätningar av de här slaget inte får övervärderas, även om de är bra hjälpmedel. Det gäller att tolka resultaten tillsammans med många andra riskfaktorer, framförallt om personen har haft en tidigare fraktur. Många dolda sockerfällor Att det är socker i godis och läsk förstår man ju. Men att exempelvis ProViva yoghurt och inlagd sill är dolda sockerbomber var det många besökare som missat. Dietisten och doktoranden Afsane Koochek visade med hjälp av sockerbitar och sockertabeller hur mycket tillsatt socker det finns i olika livsmedel och produkter. 7

11 Håll koll på frukosten Att äta en bra frukost är en vana med många fördelar. Enligt forskare håller frukostätare lättare vikten, presterar bättre i skolan och på jobbet och har färre hål i tänderna. Under Öppet Hus fick besökarna testa hur näringsriktig deras frukost var just den dagen. Näringsfysiolog Ulf Eriksson guidade om allt från fett, energiintag, fiber till vitaminer och mineraler i förhållande till Livsmedelsverkets rekommendationer. Populärt mäta fettoch muskelmassa Ett annat dragplåster var att mäta sin kroppssammansättning. För att få reda på läget fick besökarna ställa sig barfota på en speciellt utformad så kallad Tanitavåg. Snabbt fick de ett kvitto på kroppsvikt, Body Mass Index, andel fett- och muskelmassa samt mängd vatten. Folkhälsonutritionist Kamilla Nylund skötte mätningen och diskuterade resultaten med alla nyfikna som tog tillfället i akt att ställa sig på vågen. Taktil massage för kropp & själ Besökarna hade även möjlighet att koppla av en stund med Taktil massage och avslappnande musik. Massagen utfördes av sjuksköterskorna Katarina Andersson och Carin Asker. Effekterna av taktil massage har länge haft svag vetenskaplig grund. Men en pilotstudie utförd av Katarina Andersson visar att blodsockret hos kvinnor med typ 2-diabetes sänkts markant av taktil massagebehandling. En möjlig förklaring kan vara massagens påverkan på stresshormonet kortisol. 8

12 PROVA-PÅ-AKTIVITET Nya riktlinjer för att tillverka ortoser Man får inte ha tummen mitt i hand. Det säger Mona-Lisa Hägvide när hon klipper till en bit plast föra att göra en fingerortos. Mona Lisa är distriktsarbetsterapeut och vårdutvecklingsledare. Tillsammans med kollegor i primärvården har hon sett till att det finns riktlinjer och rutiner som landstingets arbetsterapeuter kan följa när de tillverkar och provar ut ortoser. Ett klipp för studentplacerare KliPP är en webbbaserad hjälpreda för de som arbetar med att placera ut studenter i vården. Där kan man få kommande termins studentplanering för just sin arbetsplats och när studenten är placerad får man namn och adressuppgifter via KliPP. Det är också möjligt att på ett enkelt sätt få en sammanställning på de studenter som man har haft för att kunna fakturera lärosäten/skolor. Carola Teirfolk på Centrum för allmänmedicin fanns på plats och rätade ut alla frågetecken kring KliPP. Att lära sig mer om att sköta subkutana venportar Under Öppet Hus demonstrerade Erika Berggren, distriktssköterska och adjungerad klinisk adjunkt, hur man sköter en subkutan venport. En subkutan venport är en inopererad dosa som via en kateter är ansluten till en central ven. Venporten används bland annat för att underlätta för patienter som ska ta prover, få näring i dropp eller som behöver upprepad behandling med cytostatika. Besökarna kunde även få aktuell kunskap via den digitala handboken på Den innehåller uppgifter om bland annat ingreppet, venportens skötsel och observation av hudområdet. Det är viktigt att vi som arbetar i hemsjukvården hänger med i utvecklingen. Den subkutana venporten innebär en enorm frihet för många patienter som att slippa åka till sjukhus för olika provtagningar eller behandlingar. Webbansvarig Ingela Wettergrund visade CeFAMs nya hemsida, som fått ett nytt grafiskt utseende, mer innehåll och nya funktioner. Bland nyheterna kan nämnas kalendern där du kan följa allt som är på gång. Det finns också en projektkatalog med pågående utvecklingsprojekt, aktuell forskning, rapporter, vårdutvecklingsplaner och mycket mer. Sidan kommer efterhand att fyllas med mer information. Kom gärna med synpunkter och tips! 9

13 Stort grattis till Lars Agréus, till vänster på bilden, som nyligen blev utnämnd till professor i allmänmedicin. Här tillsammans med kollegan Jukka Ronkainen som han gjort uppmärksammad forskning med kring bland annat refluxbesvär. Hallå där... Lars Agréus, som har blivit utnämnd till professor i allmänmedicin Hur känns det? Det här känns jättebra. Jag brukar inte svänga mig med titlar men nu var jag ju tvungen att bjuda på tårta hemma i Öregrund, där jag har min kliniska hemvist. Där är man rätt jordnära: det gör inget sa dom, så länge du bara fortsätter att jobba hos oss på fredagar. Lars Agréus forskningsområde är mag- och tarmsjukdomar. Det var från början inget medvetet val utan han blev tillfrågad om han ville börja gastroskopera sina patienter ute på landsbygden i mitten av 1980-talet. Han ångrar verkligen inte att han gav sig i kast med uppgiften, som ledde honom in på forskarbanan. Jag har haft lite flax för det har verkligen hänt en del inom området och det har varit kul att få vara en del av det, säger han. Vad betyder professorstiteln för din forskning framöver? Jag inbillar mig att det kommer bli lättare att söka medel. Dessutom är det inspirerande och så kanske det man gör får ett större genomslag. Vad betyder det för dig personligen? Det känns som om jag har gått i mål, titelmässigt. Synd att min mamma hann dö innan, hon hade förtjänat att få sola sig i glansen. Annars har jag kvar samma tjänst som tidigare, så det mesta kommer att rulla på som förut, fast lite fortare verkar det som. Vad har du på gång? Jag har två doktorander som förväntas disputera under våren. Sedan håller jag på med en uppföljning till gastroskopistudien Kalixanda. PopCol-studien vid Ersta börjar också ta fart. Så det är magen som står i fokus även framöver? Nej, inte bara. Jag planerar också att delta i en studie som handlar om glesbygdsmedicin tillsammans med ett gäng i Sydney, Australien. Den kommer handla om hur man kan identifiera läkare och sjuksköterskor som skulle kunna trivas i glesbygden, både yrkesmässigt och socialt. Rekrytering är kostsamt och de har fått statliga medel för att försöka sätta fokus på rätt personer. Problemet är i vart fall delvis det samma här i Sverige. KALLA FAKTA TEXT: INGELA WETTERGRUND Lars Agréus är är född 1949 i Huddinge. Han blev legitimerad läkare 1975 och allmänläkare Trots att han är född ett stenkast från sin nuvarande arbetsplats på Centrum för allmänmedicin, var drömmen tidigt att få jobba på landet. Det har han också gjort. Via småländska Västervik hamnade han med tiden i uppländska Östhammar, där han fortfarande har sin kliniska hemvist, som husläkare i Öregrund. Lars Agréus disputerade 1993 med en avhandling om buksymptomens epidemiologi i Östhammars vuxna befolkning. Efter disputationen blev han erbjuden en post doc-tjänst i Australien ( ) och blev 2003 docent vid Karolinska Institutet. En längre intervju med Lars Agréus hittar du under rubriken Forskning på 10

14 UTSTÄLLNINGAR Låt dig inspireras av pågående forskning, utvecklingsarbete och utbildningar. Exemplen är hämtade från utställningarna på Öppet Hus. 11

15 Forskare hoppas kunna sänka blodtryck med motiverande samtal Hypertoni är både vanligt och farligt. Men trots att det vetenskapliga underlaget för ett korrekt omhändertagande av patienterna är mycket stort når inte alla patienter rekommenderade blodtrycksnivåer. Det menar distriktsläkaren och forskaren Holger Theobald. I en stor studie på Jordbro vårdcentral tänker han och kollegerna Lena Holm och Ahmad al Windi undersöka om motiverande samtal kan få fler patienter att nå blodtrycksmålen. Forskarna erbjuder alla personer över 30 år i Jordbro att mäta sitt blodtryck. De som har förhöjda tryck ( >140/90) delas in i två grupper. Alla får sedvanlig behandling, men den ena gruppen får dessutom motiverande samtal i grupp och vid blodtrycksmätningarna. Hittills har 300 personer mätt sina blodtryck. 100 personer med förhöjda blodtryck planeras delta i studien, såväl personer med nyupptäckt höga blodtryck som kända hypertoniker. Även blodsocker, blodfetter och livsstilsfaktorer kontrolleras. Effekten av de motiverande samtalen kommer att utvärderas efter sex månader. Problemet är att blodtryckspatienterna i allmänhet inte lider brist på kunskap, utan på motivation, säger Holger. De måste veta varför det är viktigt att nå ett målblodtryck och måste själva få vara med och bestämma och ta ansvar för sin behandling där livsstilsfaktorer spelar en viktig roll. Då är det lättare att lyckas. Vill du veta mer kan du kontakta holger.theobald@ki.se Stort behov av utbildningsmaterial för invandrare med typ 2-diabetes Diabetes typ 2 är en sjukdom där patienten själv måste ta ett stort ansvar. Men för att man ska kunna sköta och ta ansvar för sin sjukdom krävs det kunskaper och därför är en av vården viktigaste uppgifter att undervisa och informera. I takt med en ökad invandring till Sverige ställs även högre krav på den transkulturella omvårdnaden. En kartläggning av forskarna Catharina Gåfvels, Nuha Saleh Stattin och Per Wändell på Centrum för allmänmedicin visar att det knappt finns något enhetligt utbildningsmaterial riktat till invandrare. Vårdpersonalen har ett stort behov av ett anpassat utbildningsprogram. Just nu håller forskarna på att intervjua patienter från fem olika invandrargrupper om behovet av utbildningsmaterial. Nästa steg blir att ta fram ett utbildningsprogram som ska testas vid några vårdcentraler i länet Det känns angeläget. Flera bland personalen vi talat med upplevde att många av invandrarpatienterna hade bristande kunskap om kroppen och dess funktioner och att de äldre patienterna har svårt att ta till sig kunskap om förändrad livsstil. Vi hoppas att både vårdpersonalen och den som har typ 2-diabetes kan ha nytta av utbildningsmaterialet när det är klart, säger Catharina Gåfvels. Vill du veta mer kan du kontakta catharina.gafvels@sll.se SNOMED kan passa primärvårdens diagnoskoder SNOMED CT är världens största medicinska terminologi och innehåller begrepp. Nu översätter Socialstyrelsen SNOMED CT till svenska för kommande användning inom svensk hälso- och sjukvård. Men innehåller SNOMED CT begrepp för primärvårdens diagnoser? Det ville doktorand Anna Vikström på Centrum för allmänmedicin veta. Svaret blev att det gjorde det. Vi sökte och fann att det fanns många jämförbara begrepp för diagnoskoderna i klassfikation för sjukdomar och hälsotillstånd, som används i primärvården för diagnoskodning. Dessutom fann vi att de olika kodningssystem skiljde sig åt på ett antal punkter och att inget av systemen var utan brister. Forskarna utvecklade också en metod för att kunna göra denna jämförelse och mätte reliabiliteten i processen. Nu går forskargruppen vidare och använder resultatet från studien för att se om det går att få bättre diagnosstatistik än vad som finns idag genom att omgruppera diagnoskoderna med hjälp av SNOMED CT. Vill du veta mer kan du kontakta ann.vikström@sll.se TEXTER: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND 12

16 Utbildning gav förbättrad dokumentation om bensår Dokumentationen om behandlingen av bensårspatienter blev bättre med hjälp av utbildning. Men fortfarande finns områden inom bensårsdokumentationen som behöver förbättras. Exempelvis saknas information om beräknat ankel-/armindex i cirka sju fall av tio och information om sårsmärta i hälften av fallen. Det beskedet ger en studie av Annica Lagerin, distriktssköterska på Gröndals vårdcentral och vårdutvecklingsledare på Centrum för allmänmedicin. Hon har granskat sammanlagt 2500 besök i 128 patientjournaler från 12 vårdcentraler i den sydvästra länsdelen. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans vård och behandling av patienter med bensår och utvärdera effekten av en utbildningsinsats. Enligt granskningen var vissa delar av vården och behandlingen inte i linje med vetenskaplig evidens. Men det behöver inte innebära att vården som ges är dålig. Data hämtade från patientjournaler innebär en andrahandsinformation. Det gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser, säger Annica Lagerin. Enligt Annica är rätt kunskap och dokumentation viktigt för att undvika dubbelarbete, få en snabbare sårläkning och färre återfall för patienterna: Resultatet visar att det är viktigt att vi vill och vågar ifrågasätta våra rutiner. Tillsammans med företrädare från primärvården har Annica även tagit fram en vårdutvecklingsplan och kvalitetsindikator för behandling av bensår som går att ladda ner från Vill du veta mer kontakta annica.lagerin@sll.se Gruppterapi för patienter med olika psykiska besvär Om behandling i grupp kan vara ett fungerande alternativ när resurserna för individuell samtalsterapi inte räcker till undersöker forskare på Centrum för allmänmedicin. De provar två modeller för gruppterapi för patienter i primärvården med skilda symtom som ångest, depression, värk och besvär som ofta är medicinskt svårförklarade. Den ena är kognitiv beteendeterapi och den andra är en lokalt utvecklad behandlingsmodell, så kallad multimodal behandling. Initiativtagare är doktorand och verksamhetschef Kersti Ejeby samt forskningsledaren och distriktsläkaren Lars Backlund på CeFAM. Studien utgår från vårdcentralen i Gustavsberg i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms Universitet. Det är många patienter med många olika symptom i primärvården som vi idag främst kan erbjuda medicinering och sjukskrivning, säger Lars Backlund. Väntetiderna för psykosocialt stöd är långa och det är inte etiskt hållbart att patienterna ska behöva vänta länge innan de får hjälp. Att behandla patienter med blandade diagnoser i samma grupp är i linje med den senaste forskningen och kan förhoppningsvis göra stor nytta för våra patienter. Patienterna rekryteras till projektet via remiss från distriktsläkare. Utvärdering görs två veckor efter avslutad gruppterapi och efter ett år. Studien påbörjades under 2006 och beräknas vara klar Totalt deltar 240 patienter i studien. 160 patienter har genomgått de olika gruppbehandlingarna. De ska jämföras med en kontrollgrupp som får sedvanlig behandling på vårdcentralen. Vi hoppas att resultatet har stor relevans för hur det psykosociala stödet i primärvården bör utformas och att vi kan få fram ny kunskap om möjligheter att arbeta med patienter med olika diagnoser i samma grupp, säger Kersti Ejeby. Vill du veta mer kan du kontakta lars.backlund@ki.se eller kersti.ejeby@sll.se. 13 UTSTÄLLNINGAR

17 Skräddarsydd utbildning för att möta våldsutsatta kvinnor i primärvården Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors hälsa och välbefinnande. Våldsutsatta kvinnor söker ofta hjälp i sjukvården som har ett tydligt ansvar att upptäcka, identifiera och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. En förutsättning för detta är kompetens. En studie visar att behovet av kunskap är stort bland distriktssköterskor i Stockholms län. Det handlar om att identifiera tidiga tecken, hur distriktssköteskan kan ställa frågor om detta och hur svaren ska hanteras. Utifrån resultatet har en skräddarsydd utbildning tagits fram. Nu ska distriktssköterskan Eva Sundborg på Centrum för allmänmedicin testa materialet på cirka 25 vårdcentraler. Syftet med materialet är att det ska ge distriktssköterskorna praktisk vägledning och stöd i det dagliga arbetet, stimulera till diskussionerm och utveckla nya arbetsmetoder. I vår kommer en distriktssköterska på respektive vårdcentral att utbildas för att sedan i sin tur utbilda sina kollegor. De kommer bland annat få lära sig mer om hälso- och sjukvårdens ansvar, bemötande, sekretess och anmälningsskyldighet och barnens situation. Eftersom vi tror att behovet av en gemensam mötesplats för utbyte av idéer och kunskap finns bland distriktssköterskorna kommer vi även att bilda ett nätverk, säger Eva Sundborg. Vill du veta mer kan du kontakta eva.sundborg@sll.se Allmänläkaren i hemsjukvården: Det gäller skaffa sig bra kontroll Som ansvarig distriktsläkare för en patient med hemsjukvård gäller det att skaffa sig tillräckligt bra inblick i det medicinska tillståndet och vården för att kunna bibehålla ansvaret för den medicinska vården. Det menar doktorand och distriktsläkare Sonja Modin. Det blir extra viktigt vid nya okända problem eller snabb försämring, vid instabila medicinska tillstånd eller tillstånd som är svåra att bedöma eller svåra att behandla. Av intervjuer med distriktsläkare framgår att läkarna skaffar sig bra kontroll på egen hand via konsultationer, medicinsk utredning och genom bedömningar mellan konsultationerna exempelvis i samband med provsvar, information eller frågor från distriktssköterskan. Distriktsläkaren får det också genom att samverkan eller kontakt med andra som deltar i vården. Inte helt oväntat förlitar sig läkarna också på att andra vårdgivare som deltar i vården ger patienten rätt behandling och vård, informerar varandra och engagerar distriktsläkaren när de anser att det behövs. Vi vet idag mycket lite om distriktsläkarens roll och engagemang i hemsjukvårdspatienternas vård, så studien kan förhoppningsvis bidra med ny kunskap, säger Sonja Modin. Vill du veta mer kan du kontakta sonja.modin@sll.se KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING OM INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV ÄLDRE PATIENTERS LÄKEMEDELSHANTERING Vårdutvecklingsplan ett verktyg för kvalitetsarbete För att underlätta det dagliga vårdarbetet för distriktssköterskor, sjuksköterskor och arbetsterapeuter i primärvården har vårdutvecklingsplaner inom olika ämnen tagits fram. Hittills finns det planer för diabetes, egentillverkning av ortoser, tobaksavvänjning, säker läkemedelsanvändning, undernäring i hemsjukvården, bensår, riskbruk och alkohol samt hälsosamtal. De innehåller riktlinjer, kvalitetsindikatorer för att mäta, följa upp och förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten samt formulär för bland annat uppföljningar och individuella vårdöverenskommelser. Materialet är avsett som ett konkret hjälpmedel för att utveckla vården och även för att kunna granska sina egna resultat. Vi har valt enkla lösningar och metoder som inte kräver alltför mycket tid och avancerade databearbetningar. Innehållet baseras på vetenskapliga och erfarenhetsbaserade resultat, säger Ulla Falk, vårdutvecklingskoordinator på Centrum för allmänmedicin. Vårdutvecklingsplanerna är framtagna av vårdutvecklingsledare på Centrum för allmänmedicin i samarbete med kliniskt verksamma distriktssköterskor, specialistsjuksköterskor, läkare med flera inom varje enskilt ämnesområde. Vill du veta mer kan du kontakta ulla.falk@sll.se eller gå in på där du även kan kontakta respektive vårdutvecklingsledare. FÖRFATTARE CHRISTEL BECKMAN DISTRIKTSSKÖTERSKA ADJUNGERAD KLINISK ADJUNKT VÅRDUTVECKLINGSAVDELNINGEN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN LENA TÖRNKVIST DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDUTVECKLINGSCHEF VÅRDUTVECKLINGSAVDELNINGEN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN RAPPORT FRÅN VÅRDUTVECKLINGS- AVDELNINGEN MAJ 2006 VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER TYP 2 DIABETES I PRIMÄRVÅRDEN VÅRDUTVECKLINGSAVDELNINGEN DECEMBER 2006 FÖRFATTARE BIRGITTA BÄCKSTRÖM DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDUTVECKLINGSLEDARE LENA TÖRNKVIST DISTRIKTSSKÖTERSKA, MED DR VÅRDUTVECKLINGSCHEF VÅRDUTVECKLINGSAVDELNINGEN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER STÖD FÖR ARBETE MED TOBAKSAVVÄNJNING I PRIMÄRVÅRDEN FÖRFATTARE KERSTIN LINDQUIST DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDUTVECKLINGSLEDARE VÅRDUTVECKLINGSAVDELNINGEN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN LENA LUNDH DISTRIKTSSKÖTERSKA CENTRUM FÖR FOLKHÄLSA/ TOBAKSPREVENTION LENA TÖRNKVIST DISTRIKTSSKÖTERSKA, MED DR VÅRDUTVECKLINGSCHEF VÅRDUTVECKLINGSAVDELNINGEN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN VÅRDUTVECKLINGSAVDELNINGEN AUGUSTI 2006 TEXTER: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND 14

18 Uppdatera dina 4 fortbildningspaket Uppdatera dina kunskaper med fyra fortbildningspaket Centrum för allmänmedicin erbjuder ett stort antal fortbildningar för många olika yrkesgrupper och funktioner. Idag finns tre fortbildningspaket med över hundra alternativ. Kursdeltagarna kan få både grundläggande kunskaper och gå på djupet inom vitt skilda områden. Den praktiska nyttan i det dagliga arbetet med patienterna är det centrala. 4 fortbildningspaket: LUC-D Seminarier där livsstilen har stor betydelse, exempelvis om; fysisk aktivitet, diabetes, behandling av övervikt och fetma och blodsockervärde - mer än bara siffror. Målgrupp: Främst vårdpersonal i primärvården, men även personal från sjukhus, fotterapeuter med flera. Boka vi kommer Seminarier om allt från bensår, undernäring i hemsjukvården och riskbruk/alkohol till egentillverkning av ortoser som anordnas på arbetsplatsen enligt önskemål. Bokningen görs direkt med seminarieledaren. Målgrupp: sjuksköterskor, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och undersköterskor. Nära dig-seminarier Så kallade nära-dig-seminarier som erbjuds runt om i länet med olika teman. Samma seminarie ges vid olika tillfällen och på olika platser. Målgrupp: sjuksköterskor, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och undersköterskor. 17 mars eller 21 april NYA TIDER NYA METODER Arbeta smart och börja med gruppundervisning för personer med typ-2 diabetes! Gruppundervisning är ett effektivt sätt att få ut information till flera personer samtidigt. Utbyte av information patienter emellan leder ofta till nytänkande. LUC-D har utarbetat ett utbildningsprogram för dig som önskar starta grupper och behöver hjälp att komma igång. Programmet består av en handledarmanual och ett 60-tal OH-bilder samt en eftermiddag handledning och diskussion. Pris: kronor för material och handledning en eftermiddag. Plats: LUC-D, Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, Huddinge. Datum: 17/3, 21/4, klockan Välkommen med din ansökan till ann.nikolausson@sll.se eller telefon Kris- och katastrofpsykologi Centrum för allmänmedicin ger också en mängd kompetenshöjande utbildningar inom kris- och katastrofpsykologi. Både bas- och mer djuplodande kurser ges: PKL-grupputbildning Resurspersonsutbildning Kroppen i kris för resurspersoner Hur kan sjukgymnasten hjälpa? Kropp, känslor och tankar Kris, trauma och sorg för ST-läkare Målgrupp: Många olika yrkesgrupper inom vård och omsorg samt studenter och chefer på olika nivåer. 15

19 kunskaper mars eller maj Kom igång med Fysisk aktivitet på recept Kursen är ett måste för dig som vill använda fysisk aktivitet som behandlingsmetod för dina patienter. Vi vänder oss till dig som är läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller dietist i primärvården. Under kursen som består av fyra delar får du: Aktuell kunskap om fysisk aktivitet som prevention och behandling av folksjukdomar som hjärt/kärlsjukdom, diabetes, depression och smärta. Genomgång av metoden fysisk aktivitet på recept. Lära dig att praktiskt använda FYSS och FaR. Läs mer om FYSS på Beteendeförändring och samtalsmetodik. Föreläsare är Ing-Mari Dohrn, Johan Faskunger, Mai-Lis Hellenius, Lena Insulander, Lena Kallings, Maria Sandberg och Jill Taube. Kursen är två dagar och kostar kr. Du anmäler dig enklast genom att e-posta till ann.nikolausson@sll.se, via fax på nummer eller genom att gå in på på alternativt Kom ihåg att ange ditt namn och din arbetsplatsadress. Anmäl gärna hela team. Platsantalet är begränsat så vänta inte. Jill Taube som tillsammans med Ing-Mari Dohrn på Centrum för allmänmedicin arbetar med att stödja vårdpersonal att komma igång med Fysisk aktivitet på recept menar att ingen i vården ifrågasätter värdet av fysisk aktivitet. Men många har saknat bra redskap för att jobba med det. Nu får man ett färdigt koncept, vilket gör det lättare att komma igång. Det ger mer tyngd att förskriva ett recept än att ge en allmän rekommendation om att det är bra att röra på sig. Vill du veta mer om Fysisk aktivitet på recept kan du kontakta ing-mari.dohrn@sll.se eller jill. taube@sll.se. Våren och hosten 2008 Missa inte utbildning om hälsosamtal för äldre För dig som är distriktsköterska Samtliga distriktssköterskor som är verksamma i Stockholms läns landsting erbjuds fortbildning i Häslosamtal för 75-åringar under våren och hösten Utbildningen genomförs under två dagar med cirka fyra veckor mellan kurstillfälle ett och två. Totalt kommer 18 kursen att genomföras runt om i länet. Eftersom även respektive kommun vill passa på att informera om sin verksamhet i asnlutning till utbildningen är det vikitg att du anmäler dig till den utbildning som erbjuds i just ditt geografiska område. Allt om var och när kurserna genomförs hittar du på se. Anmälan görs till barbro.sandwall@sll.se, så snart som möjligt. 16

20 FÖREDRAG Ny metod för bättre astmavård prövas När en person med allergisk astma inte får rätt behandling utvecklas en inflammation i luftvägarna. Mängden kvävemonoxid som man andas ut är en bra indikator på hur allvarlig inflammation är. I den nya så kallade NOAK-studien testas om utandad kvävemonoxid kan användas för att bättre styra astmabehandling i primärvården. Totalt 200 patienter vid minst 15 vårdcentraler kommer att ingå i studien. Patienterna gör fem besök under ett år vid sina vårdcentraler. Vid samtliga besök mäts kvävemonoxidhalten i patientens utandningsluft. Patienterna lottas in i två grupper. I den ena gruppen får varken patient eller läkare reda på vilket kväveoxid värde patienten har och behandlingen styrs utifrån traditionella metoder. I den andra gruppen används värdet på kvävemonoxiden öppet, som sedan styr nivån av antiinflammatorisk behandling. Vid besöken mäts även patienternas psykosociala hälsa med frågeformulär. Forskarna hoppas att det ska gå att koppla samman olika psykosociala faktorer, som stress och självskattad hälsa, med inflammatoriska markörer. I studien kommer två mått på inflammation att analyseras, bland annat cytokiner. I dagsläget vet vi inte om astma leder till en ökad stress eller om stress leder till mer astma. Förhoppningen är att studien nu kan öka vår kunskap, säger Anna Andréasson, en av forskarna. Vill du veta mer kan du kontakta anna.andreasson@ki.se Benskörhetstudie: Få kvinnor får diagnos och rätt behandling Trots att benskörhet är en av våra stora folksjukdomar får alltför få kvinnor diagnos och behandling i tid. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet av distriktsläkare Helena Salminen, verksam på Centrum för allmänmedicin. Omkring 30 procent av kvinnorna var bensköra, men endast sju procent hade fått diagnosen benskörhet och blivit behandlade med kalciumtillskott och D-vitamin. Bara två procent hade fått en mer aktiv behandling med bisfosfonater, en grupp läkemedel som hejdar nedbrytningen av benmassa. Forskningen bygger på kliniska studier med cirka 400 slumpmässigt utvalda svenska kvinnor i åldrarna 70 till 80 år. Av avhandlingen framgår också att en liten försämring av näringsstatusen fördubblar risken att drabbas av benskörhet. Låg halt av D-vitamin har länge kopplats samman med osteoporos. Men det visade sig att få av de bensköra kvinnorna i studien hade låga halter D-vitamin. Istället var det halten av tillväxtfaktorn IGF-1 och det hämmande proteinet IGFBP-1 som verkade ha starkast samband med bentätheten. Andra intressanta fynd var att mycket små doser östrogen kan ha gynnsam effekt på bentätheten och att tillförlitligheten är lika god för mätning i hälen som för höft och ländrygg, men att fler klassades som bensköra med hälbensmetoden. Vill du veta mer kan du kontakta helena.salminen@ki.se Trots gott stöd visar många tecken på sviktande psykisk hälsa efter tsunamin Fjorton månader efter hemkomsten från de katastrofdrabbade delarna av Sydostasien visade en tredjedel av kvinnorna och en femtedel av männen tecken på sviktande psykisk hälsa. Ändå var bara ett fåtal sjukskrivna eller använde lugnande mediciner och många var nöjda med sjukvårdens insatser. Det visar en enkätundersökning bland hemvändande stockholmare, som genomförts av en forskargrupp vid Centrum för allmänmedicin. Flertalet var nöjda med bemötandet från sjukvården. Minst nöjda var de som sökt sig till vuxenpsykiatrin. En femtedel av de hemvändande har också fått stöd från olika frivilligorganisationer, som till exempel Röda korset. Genom att alla som återvände kom hem via Arlanda där de blev registrerade, har forskarna haft möjlighet att skicka ut enkäten till samtliga hemvändande stockholmare, äldre än 16 år. Det är första gången som man kunnat göra en så omfattande studie på människor efter en katastrofsituation. Vill du veta mer om rapporten kan du kontakta abbe. schulman@sll.se 17

21 Modell för hälsosamtal En bra dialog som skapar goda förutsättningar för livskvalitet och hälsa bland äldre är något som distrikssköterskorna Susanne Söderhielm Blid och Helena Sherman känner starkt för. I ett nytt forskningsprojekt testar de om en modell för hälsosamtal kan bidra till bättre hälsa för de äldre och samtidigt kan underlätta arbetet för personalen i primärvården som utför samtalet. Totalt har omkring åringar valts ut i två grupper. Samtliga har fått ett brev med information om studien och en enkät med frågor om till exempel upplevd hälsa och smärta, läkemedelsanvändning, sömn, välbefinnande, mat- och motionsvanor samt socialt liv. Parallellt med att enkäten skickas ut tar distriktssköterskor i studiegruppen kontakt med 75-åringarna i sitt geografiska område och erbjuder ett hälsosamtal i hemmet. Resultaten håller på att bearbetas. Projektet är tvåårigt och görs i samarbete med Stiftelsen Äldrecentrum. Vill du veta mer kan du kontakta susanne.soderhielm-blid@sll.se Friskare hjärtan i Södertälje En forskargrupp undersöker om gruppbehandling i primärvården är bra och effektiv för patienter som har drabbats av hjärtinfarkt, har behandlats med ballongvidgning eller genomgått bypassoperation. Syftet är att minska återinsjuknandet i hjärtinfarkt och höja livskvaliteten för de drabbade. Forskarna hoppas även kunna tillföra primärvården nya kunskaper om förebyggande insatser för hjärtpatienter. Omkring 500 patienter i åldrarna ska ingå i studien som ska pågå i tre år. Projektet involverar patienter som har behandlats på Södertälje sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Uppföljningen görs på vårdcentraler i Södertälje, Salem och Nykvarn och engagerar många yrkesgrupper i närsjukvården. Det här är en unik möjlighet för primärvården och slutenvården att gemensamt verka för att patienterna får en bra behandling efter hjärtinfarkt och öka kunskapen om riskfaktorernas betydelse. Enligt vår erfarenhet är den förebyggande behandlingen för hjärtpatienter i primärvården knapp, men vi vet att många skulle bli hjälpta av en tätare kontakt, säger Suheyla Aslan, projektledare. Vill du veta mer kan du kontakta terhi.wallebom@sll.se eller suheyla.aslan@sll.se Låt dig inspireras av pågående forskning, utvecklingsarbete och utbildningar. Exemplen är hämtade från föredragen på Öppet Hus. TEXTER: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND 18

22 FÖREDRAG Levnadsvanor viktiga för ett normalt blodtryck Midjemått över 88 cm är vanligare bland både kvinnor och män med högt blodtryck, vilket tyder på att redan måttlig övervikt ökar risken att drabbas. Kvinnor med högt blodtryck motionerar mindre och hög alkoholkonsumtion var vanligare bland männen. Det framgår av en studie av doktorand Axel Carlsson på Centrum för allmänmedicin. Han har kartlagt skillnader i bakomliggande livsstilsfaktorer på totalt 4200, 60-åriga svenska kvinnor och män. Har man ett kraftigt midjemått och inte motionerar regelbundet finns det goda skäl att mäta sitt blodtryck. För män är det också viktigt att hålla ner sin alkoholkonsumtion. Ju tidigare man börjar förebygga och behandla sitt höga blodtryck desto lägre blir risken för allvarliga följdsjukdomar, säger Axel Carlsson. Vill du veta mer kan du kontakta axelcefam@hotmail.com Vad är rätt och vad är fel samlat grepp på BVC för att bättre bemöta familjer med utländsk härkomst Trots att ungefär vart tredje barn i länet är av utländsk härkomst finns ingen bra beredskap för hur sjuksköterskor inom barnhälsovården ska bemöta familjer från andra kulturer. Det var en av anledningarna till att Anita Berlin, barnsjuksköterska och doktorand på CeFAM ville veta mer om hur BVC-sjuksköterskorna upplever samspelet med familjer från andra kulturer och sin egen arbetssituation. Av hennes resultat framgår att åtta av tio sjuksköterskor upplever mötet med barnen och föräldrarna från andra kulturer som stimulerande men svårt. Särskilt knepigt är att bedöma hur hemmiljön påverkar barnets hälsa och utveckling. Många av BVC-sjuksköterskorna anser sig inte heller ha tillräcklig kulturell kompetens. Sjuksköterskorna i barnhälsovården är suveräna på att improvisera och försöka lösa problem. Ändå känner sig många otillräckliga och handfallna och ställer sig ofta frågan om vad som är rätt och vad som är fel, säger Anita Berlin. Bristande kulturell kompetens kan lätt leda till missbedömningar och feltolkningar och om det vill sig riktigt illa till felaktiga beslut. Det samlade resultatet av forskningen ska mynna ut i ett skräddarsytt utbildningspaket för BVC-sjuksköterskorna. De kliniskt verksammas behov kommer att styra innehållet och åtgärderna och även föräldrarna får vara med och påverka innehållet, säger Anita Berlin. Vill du veta mer kan du kontakta anita.berlin@sll.se 19

23 Låt dig inspireras av pågående forskning, utvecklingsarbete och utbildningar. Exemplen är hämtade från föredragen på Öppet Hus. CeFAMs databaser en guldgruva för primärvården Det finns ett stort behov inom primärvården av att få åtminstone en årlig återkoppling på den vård som bedrivs, främst kring de stora folksjukdomarna, för att utvärdera vårdkvaliteten. I dag har vårdcentralerna främst tillgång till sina egna data i begränsad omfattning. I och med att fler uppgifter från Centrum för allmänmedicins forskningsdatabaser kan samköras med den helt nya Primärvårdsdatabasen har vårdpersonalen och forskarna bättre möjligheter att följa hälsoläget hos de egna patienterna och identifiera riskgrupper. Med hjälp av våra databaser finns goda möjligheter att bygga broar mellan vården och akademin, förbättra den kliniska och epidemiologiska forskningen och samtidigt främja och inspirera till kvalitetsutveckling på fältet, säger professor Jan Sundquist. Primärvårdsdatabasen kan ge svar på en mängd frågor. Exempelvis hur lång tid det tar för patienter med hjärtinfarkt att nå primärvården efter sin infarkt. Andelen diabetiker vars blodtryck mättes under det senaste året och andelen som uppfyllde satta målvärden. Andelen hypertoniker vars blodtryck mättes och hur stor andel som uppfyller målvärdet 140/90. Om patienterna hämtar ut sina läkemedel och hur stor andel av läkarbesöken var patienter med psykiatrisk diagnos. Finns det skillnader mellan män och kvinnor, ursprungsland? 25 vårdcentraler ingår i ett pilotprojekt sedan Totalt 49 vårdcentraler anslutna från Stockholms län, Gotland och Uppsala. Idag innehåller databasen de flesta registrerade primärvårdsbesöken under åren , exempelvis registrerade blodtryck för över patienter, kolesterolvärden, 2,5 miljoner diagnoser och 3,2 miljoner recept. Fler vårdcentraler välkomnas att ansluta sig. Ju fler vårdcentraler som bidrar med vårddata, desto säkrare kan analyserna bli och möjligheterna att identifiera riskgrupper öka, säger Mariam Lashkariani, databasutvecklare på Centrum för allmänmedicin. Vill du veta mer kan du kontakta jan.sundquist@ki.se Stöd till aktivare motionsvanor De flesta inser att motion är en bra väg till hälsa. Det svåra är ofta att komma igång. STAM är ett motionsprojekt för inaktiva kvinnor med ursprung från Latinamerika och Mellanöstern. Syftet är att analysera riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdomar hos inaktiva kvinnor före och efter träning och behov av stöd för att komma igång med träning. Forskarna ska även studera bostadsområdets betydelse för fysisk aktivitet. De här kvinnorna är en bortglömd grupp. Det vi hittills har märkt är att intresset och behovet av stöd är enormt. Många som vi har träffat är mycket tacksamma att få delta. Därför känns det extra angeläget och roligt att på det här sättet kunna hjälpa till, säger projektledare Kamilla Nylund. Sammanlagt följs 240 kvinnor från Södertälje och sydvästra Stockholm under två år. Samtliga deltagare har fått skatta sin hälsa och blivit intervjuade om bland annat motionsvanor, sjuklighet och utbildning. Kvinnorna är indelade i två grupper. Den ena får individuellt stöd från sjukgymnast, utbildningsmaterial och aktiviteter som leds av instruktörer. De jämförs med en grupp som enbart får utskrivet fysisk aktivitet på recept. Regelbundna mätningar av kondition, blodsocker med mera kommer att göras. Det är sannolikt större chans att motionen blir av om det är en person i vit rock som skriver ut styrketräning eller promenader på ett receptblock. Men räcker det för att förändra ett beteende och få en bättre hälsa? Förmodligen är det fler faktorer som spelar in och det vill vi undersöka, säger Kamilla Nylund. Vill du veta mer kan du kontakta kamilla. nylund@ki.se TEXTER: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND 20

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Program. senaste nytt om forskning, utvecklingsarbete & utbildning i primärvården. på Centrum för allmänmedicin

Program. senaste nytt om forskning, utvecklingsarbete & utbildning i primärvården. på Centrum för allmänmedicin välkommen till ÖPPET HUS på Centrum för allmänmedicin Program senaste nytt om forskning, utvecklingsarbete & utbildning i primärvården klokskap inspiration föredrag utställningar prova-på-aktiviteter work-shops

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Mer harmoni Mindre stress

Mer harmoni Mindre stress Mer harmoni Mindre stress I förskola och skola En utbildningsdag för pedagoger till en bättre hälsa och arbetsmiljö för så väl vuxna som barn * Stress, en del av vardagen I den stress vi alla möter varje

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Utbildning för utförare av Hälsosamtal Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal

Läs mer

Mota depression med motion

Mota depression med motion Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin maj 2008 TEMA Psykisk hälsa Fem vårdcentraler i ny depressionstudie Gruppbehandling testas på Gustavsbergs vårdcentral Mota

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen

!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen MIMY är en kombination av Mindfulness och MediYoga, två flertusenåriga metoder som i forskning pekar på ökat

Läs mer

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar Gruppledarutbildning Nyhet! Överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om övervikt hos barn Prevention hur fånga upp barn i riskzonen? Behandling och behandlingsansvar inom BVC och skolhälsovården

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Behandlingar Specialistgruppen AB

Behandlingar Specialistgruppen AB Behandlingar Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare, psykolog,

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då? Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då? Innehåll: - Vad innebär jämlik hälsa? - Vad anser SKL? - När uppstår ojämlikhet? - Vad kan kommuner och regioner göra? Jämlik hälsa! Vad avses?

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer