RIKTLINJER FÖR BESPISNING OCH KOSTUTBUD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJER FÖR BESPISNING OCH KOSTUTBUD"

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR BESPISNING OCH KOSTUTBUD för dagvården, grundskolorna och gymnasierna i Borgå stad Näringsarbetsgruppen

2 Innehåll 1 NÄRINGSFOSTRAN Näringsfostran som en del av småbarnsfostran Näringsfostran som en del av skolornas läroplaner NÄRING FÖR BARN OCH UNGA Näring för spädbarn och barn i lekålder Näringsrekommendationer Dagvård, familjedagvård och förskoleundervisning Näring för skolelever Näringsrekommendationer Skolbespisning FRÅN LIVSMEDEL TILL TALLRIKEN Val av livsmedel Planering av matsedeln och matlagning Transport, förvaring och servering av mat Matstunder och mattider Mattider Samarbete och processbedömning KOST Fastställande och beställning av kost Grundkost Ändringar i grundkosten Vegetarisk kost Religionens och kulturens betydelse för kosten Specialdieter Laktosfattig kost Laktosfri kost Kost för diabetiker Kost för celiakipatienter Födoämnesallergier och överkänslighet KÄLLOR OCH YTTERLIGARE INFORMATION

3 Bilagor: Bilaga 1. Instanser som påverkar uppskattningen av skolbespisning och deras uppgifter Bilaga 2. Användning av xylitol i dagvården och skolorna Bilaga 3. Bespisning inom småbarnsfostran Bilaga 4. Användning av olika mjölkprodukter och av produkter som ersätter / liknar dem i daghem och skolor Bilaga 5. Arbetsgruppen för näringsbehandling och -fostran...30 Bilaga 6. Kriterier för näringsmässig kvalitet 31 Bilaga 7. Specialkost och kostbegränsningar av religiösa/etiska skäl inom dagvården anvisningar för föräldrarna..32 Bilaga 8. Specialkost och kostbegränsningar av religiösa/etiska skäl i grundskolan anvisningar för föräldrarna..32 Bilaga 9. Anmälan om kost som grundar sig på religion/etiska skäl

4 TILL LÄSAREN Handboken " Riktlinjer för bespisning och kostutbud" handlar om näringsinnehållet i maten och kostutbudet vid Borgå stads enheter för småbarnsfostran, grundskolor och gymnasier. Handboken ger också bakgrundsfakta om näringsrekommendationer för barn och unga i olika åldrar. Handboken baserar sig på näringsrekommendationer samt på statsrådets principbeslut om riktlinjerna för motion och kost som främjar hälsa. Målet är att stödja barns och ungas hälsa och välfärd genom hälsosam mat och sådana daghems- och skolmiljöer samt verksamhetskulturer som främjar hälsan. På verksamhetsställen för småbarnsfostran, i skolan eller gymnasiet är matstunden vid sidan av tillfredsställande av näringsbehovet, en viktig social situation. I skolan är bespisningen inte bara en stund för rekreation som upprätthåller arbetsaktivitet, utan också en del av fostran och undervisning. Under bespisningen är det barnet eller den unga som står i fokus. Värderingarna i fråga om mat och måltider påverkas emellertid av många aktörer och faktorer, såsom tillgängliga anslag, planering av matsedeln, hur maten tillagas samt föräldrarnas och kompisarnas åsikter om mat. Det är viktigt att alla parter som kan påverka måltidsupplevelsen inser måltidens betydelse ur olika synvinklar samt sina egna möjligheter att bidra till en bra måltidsstund (bilaga 1). Det ligger på de vuxnas ansvar att såväl hemma som i dagvården och i skolan erbjuda en miljö där barn och unga har möjlighet att välja det som är bra för hälsan. Handboken är avsedd för Borgå stads personal och förtroendevalda, för familjer med barn i småbarnsfostran samt för barn och unga som går i skola och för deras familjer. I slutet av handboken finns länkar till ytterligare information. Åtgärderna i denna handbok är ett led i det förebyggande arbete som ingår i Borgå stads strategi och som betonas i den nya hälso- och sjukvårdslagen. Handboken har bearbetats på basis av handboken "Ruokahetki" (matstunden) från Kouvola. Följande personer har deltagit i beredningen av denna handbok: Enheten för förebyggande verksamhet: näringsplanerare Leena Metsäranta direktör för hälsotjänster Kati Liukko avdelningsskötare Eliisa Roine Munhälsovård: munhygienist Ulla-Marja Ritari avdelningsskötare Helena Sirén Bildningssektorn: daghemsföreståndare Jaana Häkkinen lärare i huslig ekonomi Taina Kaikkonen rektor Anne Smolander Affärsverket Borgå lokalservice Kostserviceenheten kostservicechef Birgitta Creutziger 4

5 1 NÄRINGSFOSTRAN Näringsfostran är upplysning, undervisning och rådgivning i anslutning till näring, vars mål är att utveckla varje människas förutsättningar att värna om god mat och hälsosam kost. (social- och hälsovårdsministeriet 2004, 11.) Näringsrådgivning är interaktiv diskussion där individualitet, familjecentrering och flexibilitet betonas. Då man strävar efter att påverka barns och ungas näring, måste handledning ges också till de vuxna i familjen. Näringsfostran är en del av hälsofostran. 1.1 Näringsfostran som en del av småbarnsfostran Målet är att barnet upplever matstunderna som trevliga stunder för samvaro. Personalen inom småbarnsfostran har ansvaret för samarbetet med hemmen. Man diskuterar med föräldrarna och kommer överens om gemensamma spelregler och sätt att stöda barnens matvanor. De vuxna har ansvaret för hurdan modell de ger barnen: attityder, vanor och samtalsämnen. Vid matbordsdiskussioner är det bra att på ett vänligt och uppmuntrande sätt styra barnets matvanor och att tillsammans med barnet fundera bl.a. på matkultur, näring och matens ursprung. Man ska inte heller glömma kockskolor eller hjälpuppgifter, som ger barnen glädje av att göra tillsammans och dessutom vidgar barnets sinnesvärld och ger erfarenheter av att göra för hand. Näringsfostran inom småbarnsfostran styrs noggrannare av kommunens och enheternas planer för småbarnsfostran. I enheternas planer för småbarnsfostran kan man mera detaljerat skriva in gemensamma överenskommelser, praxis och sätt som ansluter sig till matstunderna och näringsfostran Näringsfostran som en del av skolornas läroplaner Målen och de centrala principerna för skolbespisningen, samt målen för hälso- och näringsfostran som ska beaktas vid ordnandet av skolbespisningen, ska beskrivas i den lokala läroplanen. Dessa mål får inte stå i strid med de riksomfattande målen. Näringsfostran integreras inom den grundläggande utbildningen i flera läroämnen och temaområden. Eleven bedöms inte i näringsfostran på de lägre klasserna. Skolbespisning är en praktisk övning i näringsfostran och kan jämföras med en lektion. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska den som deltar i undervisningen varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. Om en anställd under ett arbetsskift förordnas att delta i bespisningen som övervakare eller handledare, behöver han eller hon inte betala för maten. 5

6 Med turer som ordningsman i matsalen och PRAO-perioderna i skolköket ökar man elevernas ansvar för matstundens trivsel samt förståelsen och respekten för yrken inom kostservice. 2 NÄRING FÖR BARN OCH UNGA 2.1 Näring för spädbarn och barn i lekålder Näringsrekommendationer Social- och hälsovårdsministeriet publicerade näringsrekommendationer för spädbarn och barn i lekålder år 2004 (STM 2004:11). Också de finska näringsrekommendationerna styr val av livsmedel (Statens näringsdelegation 2014). De centrala målen för spädbarn (0-12 månader) är: Exklusiv amning i sex månader. Delvis amning i åldern 6-12 månader vid sidan om fast föda. D-vitamintillskott Fast föda enligt barnets behov, tillväxt och färdigheter, senast i sex månaders ålder Att undvika saftflaska Att undvika salt Mångsidig kost och regelbundna måltider i slutet av det första levnadsåret Att bjuda grövre mat för att träna munnens finmotorik och tuggande Familjens gemensamma måltider så småningom i åldern 6-12 månader Att lära sig äta själv Att lämna bort nappflaskan vid ungefär ett års ålder Källa: Barn, familj och mat. (social- och hälsovårdsministeriet 2004, 11.) Vid spädbarnsåldern gör man kosten så småningom mångsidigare, bjuder på grövre mat och låter barnet vänja sig vid nya smaker under upprepade matsmakningstillfällen. Målet är att ett barn i ett års ålder äter samma mat som de äldre barnen och de vuxna. Barnet behöver dock fortfarande hjälp med att äta. De för hälsan viktiga levnadsvanorna börjar ta form redan i den tidiga barndomen. Matvanor som ökar risken för fetma och folksjukdomar lär man sig redan i lekåldern. Enligt undersökningar är kosten för spädbarn och barn i lekåldern i Finland internationellt sett god (Kyttälä m.fl. 2008). Kostkvaliteten blir dock sämre efter det första levnadsåret, då barnet börjar äta samma mat som den övriga familjen. Enligt undersökningar borde man äta mera grönsaker, frukt, bär, fisk och vegetabiliskt bredbart matfett. Däremot borde man äta mindre socker- och salthaltiga livsmedel. Kosten för barnen i lekåldern innehåller för mycket socker, som man främst får från saft, yoghurt, mjölkbaserade efterrätter, choklad, sötsaker och söta bakverk. Ett rikligt intag av socker har samband både med sämre kost och med hål i tänderna. I hälsofrämjande kost är regelbundna måltider, mångsidig kost och matmängd som motsvarar energibehovet, centrala faktorer. För tandhälsan är det viktigt att få xylitol efter att man har ätit (bilaga 2). 6

7 Regelbundna måltider Regelbundna måltider är viktigare för barnen än för vuxna. Barnet kan äta endast en liten mängd åt gången, och om tiden mellan måltiderna är lång blir barnet lätt trött och irriterat. Vanligen omfattar regelbundna måltider morgonmål, lunch, mellanmål, middag och lätt kvällsmåltid. Mångsidig kost En mångsidig kost och matmängd som motsvarar energibehovet, ger kroppen tillräckligt med behövliga näringsämnen. Alla under tvååriga barn behöver dessutom 10µg och 2-18-åriga 7,5µg D- vitamintillskott året runt. Matpyramiden är modellen för en mångsidig kost (bild 1). Tallriksmodellen (bild 2) hjälper till att få tillräckligt med näringsämnen och måttligt med energi. I lekåldern rekommenderas att grönsaksmängden är ca hälften av mängden som rekommenderas för vuxna. Måltiderna i heldagsvård omfattar 2/3 och i halvdagsvård 1/3 av barnets behov av näring. En tillräcklig vätskemängd för 1-3-åringar är ca 1,3 liter och för 4-8-åringar ca 1,7 liter per dygn. Allt som barnet dricker och vätskan som maten innehåller räknas med i den totala vätskemängden. Som måltidsdryck rekommenderas fettfri mjölk eller surmjölk. För tandhälsan är det viktigt att undvika saft i flaskor, sugrörssaft, kakaodrycker, juice och hemlagad bärsaft eller att begränsa användingen till måltider. Vatten är den bästa törstsläckaren i alla åldrar. Bild 1. Matpyramid Statens näringsdelegation Matmängd som motsvarar energibehovet Barnets behov av energi påverkas främst av ålder, men också av barnets längd, vikt, hur snabbt barnet växer och motion. Barnets energibehov per kilo är större än vuxnas. Behovet är störst hos spädbarn, och minskar stegvis. Vikten i jämförelse med genomsnittsvikten hos barn av samma kön och längd berättar om lämpligt energiintag hos barn. Barnets längd och vikt mäts och antecknas i tillväxtkurvan. Man kan inte dra slutsatser om ett barns under- eller övervikt endast på grund av vikten. Barnens (2-18 år) vikt kan bedömas också genom att använda en räknare som motsvarar vuxnas viktindex (ISO-BMI-laskuri). 7

8 2.1.2 Dagvård, familjedagvård och förskoleundervisning Bespisningen i dagvården är en del av barnets basvård, fostran och undervisning. Utöver näringsintaget, förmedlas under matstunden kunskaper, färdigheter och attityder. Barnets ålder och utvecklingsnivå beaktas även vid bespisningen (bilaga 3). Målet för bespisningen i dagvården är: att tillsammans med hemmet stöda barnets tillväxt och utveckling att främja och upprätthålla barnets välmående och hälsa att styra barnet till mångsidig och varierad kost att se till att barnet får tillräckliga och balanserade måltider och mellanmål under vårddygnet att lära barnet att äta själv och goda bordsskick att ordna för barnen lugna, trevliga och uppiggande stunder tillsammans att lära barnen att göra sysslor genom att låta dem delta i matlagningen och serveringen att ge hemmen råd att välja och laga hälsofrämjande mat Källa: Efter Källa: "Barn, familj och mat". (social- och hälsovårdsministeriet 2004, 11.) Enligt en undersökning (Kyttälä m.fl. 2008) har barnen inom dagvården till vardags en mångsidig kost som är nära näringsrekommendationerna för barn i lekålder. Utöver måltiderna som serveras under vårddygnet (vanligen morgonmål, lunch och mellanmål), behöver barnet ytterligare en fullvärdig måltid samt kvällsmål. I dagvården får barnen efter varje måltid (morgonmål, lunch och mellanmål) en xylitolpastill, som föräldrarna betalar. Man kommer överens med föräldrarna om hur anskaffningen sköts. Extra läckerheter (födelsedagsgodis, godis från resor osv.) hämtas inte till dagvården. Pepparkakor, Runebergstårtor och att baka tillsammans hör till traditionerna och till gemensamma fester och evenemang. Inom familjedagvården följs de ovan nämnda näringsmässiga kvalitetskriterierna, samt näringsrekommendationerna för barn mera allmänt. 8

9 2. 2 Näring för skolelever Näringsrekommendationer Enligt lagen om grundläggande utbildning ska "den som deltar i undervisningen varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad" (31 i lagen om grundläggande utbildning 628/1998). För studier på andra stadiet bestäms att "studerande som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen kräver att studeranden är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar" (28 i gymnasielagen 629/1998). De finska näringsrekommendationerna (Statens näringsdelegation 2014) gäller också för skolbarnen. Statens näringsdelegation publicerade år 2008 även en egen rekommendation för skolbespisning. Internationellt sett är Finlands avgiftsfria skolbespisning, som följer näringsrekommendationerna, en stor fördel för barnens och de ungas hälsa. En del av skoleleverna äter dock inte tillräckligt i skolan och ersätter skollunchen med ohälsosamma mellanmål. Enligt undersökningen "Högstadieelevers kostvanor och välbefinnande" åt ca 71 % av eleverna skollunch. En fjärdedel av flickorna och en knapp tredjedel av pojkarna åt hela måltiden. Enligt rekommendationen borde skollunchen täcka 33 % av dagens energibehov. Enligt utredningen täcker lunchen dock endast 20 %. Cirka 40 % av dagens energi kommer från mellanmålen. Under skoldagen åt skoleleverna mest sötsaker, choklad, bröd, myslistänger och de drack frukt- och sockerhaltiga läskedrycker. Enligt skolans näringsrekommendationer är läske-, energi- och idrottsdrycker, sockrade safter, sötsaker och/eller produkter som innehåller rikligt med fett, socker och salt inte lämpliga mellanmål i skolan. I undersökningens åtgärdsrekommendationer betonas de vuxnas ansvar för att skapa en hälsosam matmiljö för de unga, samt samarbetet mellan olika aktörer (Hoppu, U. m.fl. 2008). Även för skolbarn är regelbundna måltider, mångsidig kost och matmängd som motsvarar energibehovet centrala faktorer. I puberteten ökar energibehovet p.g.a. snabb tillväxt och ofta också aktiv motion. Det finns dock stora individuella skillnader i energibehovet. I synnerhet i puberteten ska man se till att få tillräckligt med näringsämnen, speciellt kalcium och D-vitamin, som ska tas som tillskott 7,5µg året runt tills man fyller 18 år Skolbespisning Skollunchen ger energi för arbetet och stöder elevernas välbefinnande samt sunda tillväxt och utveckling. Skolbespisningen är en del av undervisningen och ansluter sig till hälsotemat som behandlas i många läroämnen. Vid bespisningen övar man i praktiken med hjälp av tallriksmodellen hur en hälsosam måltid sätts ihop, samt sociala färdigheter. Skollunchen ska vara en stund av rekreation och för den ska reserveras tillräckligt med tid, enligt rekommendationen minst 30 minuter. Vuxnas närvaro vid skolbespisningen är viktigt: de vuxna visar exempel, styr och övervakar. 9

10 Bild 2. Tallriksmodellen (Mjölk och Hälsa rf) Skollunchen ska vara balanserad och mångsidig, dvs. följa näringsrekommendationerna. För att få det planerade näringsinnehållet ska eleven äta mångsidigt: den varma maten, grönsakerna, mjölken, brödet och det vegetabiliska matfettet. Skollunchen ska täcka cirka en tredjedel av elevens dagliga energibehov. I skolorna ska det finnas friskt vatten hygieniskt och lätt tillgängligt. Enligt skolhälsoenkäten 2013 äter 36 % av Borgåskolornas elever i åk 8 och 9 samt gymnasiestuderandena i åk 1 och 2 inte skollunch (Skolhälsoenkäten 2013). Kostservicen följer månatligen upp antalet ätna matportioner i skolorna. Skolhälsoenkätens resultat granskas med hjälp av uppföljningen. Det är viktigt att man i skolorna vidtar åtgärder för att förbättra respekten för skolmaten. Dessa åtgärder är t.ex. fungerande matturer, trivsamma matsalar och tidpunkter då mellanmål serveras. Extra läckerheter, såsom födelsedagsgodis och godis från resor, bakverk eller andra delikatesser, äter man i regel inte i skolan. Vid tillfällen som man i klassen eller skolan har planerat och kommit överens om på förhand, kan godsaker dock serveras några gånger om året t.ex. vid lilla jul och första maj. Årliga festtraditioner uppmärksammas och ordnas i skolan om det är möjligt, exempelvis pepparkaksbakning. Energidrycker får inte säljas i någon av skolorna. Näringsarbetsgruppen har tidigare ( ) konstaterat att kaffeautomater inte placeras i skolor med elever i åk 7 9. I åk 1 6 är det bra att avsluta måltiden med xylitol. 10

11 3 FRÅN LIVSMEDEL TILL TALLRIKEN 3.1 Val av livsmedel Valet av livsmedel styrs av näringsrekommendationer, hur produkterna möter kundernas behov och processer samt tillgängliga anslag. Vid behov testar man hur produkterna passar för produktionen och kunden. Vid valen och konkurrensutsättningen kräver man av livsmedelsföretagen intyg över livsmedelstillsyn, transporter och miljöfrågor. Speciellt beaktar man livsmedlens fett- och salthalter samt fettkvaliteten. Matsedelplaneringen baserar sig på Statens näringsdelegations näringsrekommendationer samt Livsmedelssäkerhetsverkets separata anvisningar om användning av t.ex. leverrätter, korvar, knackkorvar och pålägg samt behandling av bär (http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/information+om+livsmedel+/livsmedelsfaror/begransningar+i+anvandningen+av+livsmedel/). Spannmålsprodukter i skolorna erbjuds utöver knäckebröd också mjukt fullkornsbröd (t.ex. rågbröd eller semla) minst en gång i veckan, närmast med soppmat i dagvården mjukt fullkornsbröd vid morgon- och mellanmål brödet innehåller fibrer minst 4 %, helst över 6 % knäckebrödets salthalt högst 1,2 % och mjuka brödets 1 % gröt och välling görs på fullkornsspannmål utan att tillsätta salt i dagvården erbjuds bakverk som mellanmål endast sporadiskt Potatis, ris, pasta, korn potatisen tillagas i huvudsak utan att tillsätta fett eller salt ris, pasta och korn är av fullkorn Grönsaker tillräckligt med grönsaker erbjuds vid varje måltid i maten, råa och tillredda konserver så som rödbeta i ättika eller ättiksgurka ersätter inte färska grönsaker bär och frukt enligt matsedeln; färska, i krämer, ibland också som juice. Med fruktkonserver kan man inte ersätta färska frukter. Tillgången på inhemska bär är begränsad och i regel serveras bär kokta för att deras hygieniska kvalitet kan säkras. årstidernas olika säsonger utnyttjas inte lämpliga för barn under ett år: nitrathaltiga grönsaker (kålrot, rova, rötbeta, spenat, kinakål, brännässla), små tidiga potatisar, fruktkonserver, rabarber, svampar och stora portioner ärter, brytbönor och kål Kött, fisk och ägg malet kött, låg fetthalt (fett 10 %) i helt kött högst 10 % fett fisk 1-2 gånger i veckan, olika fisksorter panerad fisk högst en gång per läsår korv högst två gånger i månaden leverrätter sällan pålägg av helt kött (till exempel kokt skinka), fett högst 4 %, salt högst 1,8 % 11

12 påläggskorv, fett högst 12 %, salt högst 1,8 % inte lämpliga för barn under ett år: korv, knackkorv, pålägg av helt kött, lever Mjölkprodukter måltidsdryck fettfri mjölk eller surmjölk och motsvarande laktosfattiga produkter yoghurt och fil fettfri eller med låg fetthalt (fett 1 %), kolhydrater högst 12 g/100 g, enligt matsedeln I dagvården bjuder man osötad yoghurt och osötad, pastöriserad frukt- eller bärpuré. i lådrätter används produkter av vegetabiliskt fett i ostarna högst 17 % fett för under 1-åriga modersmjölksersättning, i åldern månader så småningom fettfri mjölk inte lämpliga för spädbarn: smaksatt yoghurt och fil, pudding, glass och ost produkter som ersätter mjölk och användning av dem (bilaga 4) Matfetter på brödet margarin eller vegetabiliskt matfett med minst 60 % fett i matlagningen används i huvudsak rypsolja med sallad en salladssås av rypsolja 3.2 Planering av matsedeln och matlagning Målet med planeringen av matsedeln och matlagningen är att maten är god, mångsidig och att den har hög vitamin- och mineralämneshalt. Matlistan planeras utgående från näringsrekommendationerna och från från att matsedeln ska vara varierande. Man tar i beaktande kundgruppens behov och smakpreferenser, samt synpunkter angående fostran. Matsedeln utvecklas systematiskt på basis av kundresponsen. Responsblanketten kan fås på kostservicens hemsidor. Matsedlarna kan läsas på stadens webbplats (www.porvoo.fi/palvelut/ruokalista). Matsedlarna publiceras också i lokaltidningarna. I daghemmen, grundskolorna och gymnasierna används en åttaveckors matsedel. Matsedeln innehåller soppa, gryträtt/risotto, lådrätt och huvudrätt med sås varje vecka. På åttaveckors matsedel använder man råvaror enligt följande: fisk 8 x fjäderfä 8 x malet kött 10 x helt kött 5 x korv 3 x vegetarisk mat 6 x gröt 1 x Med fastställda recept och genom att med dataprogram beräkna näringsinnehållen garanterar man att maten följer näringsrekommendationerna och att den är god och håller jämn kvalitet. 12

13 En varm måltid innehåller dagligen varm mat, grönsaker, måltidsdryck (mjölk/surmjölk), bröd och vegetabiliskt matfett. Med gröt- och soppmåltider serveras pålägg, frukt, grönsaker eller bärsoppa. På verksamhetsställen för småbarnsfostran serveras även morgonmål och mellanmål, i skiftesvården också middag och kvällsmål beroende på barnets vårdtid. Morgonmålet innehåller gröt, ibland flingor, knäckebröd, mjukt fullkornsbröd och pålägg. Som dryck serveras fettfri mjölk. Dessutom serveras antingen frukt, rotfrukt, bäreller fruktmos eller juice. Som mellanmål serveras bl.a. fil, yoghurt, bröd/semla och pålägg, kräm, saftsoppa, bär- eller fruktkvarg, vispgröt och ibland bakverk. Kryddor Maten har låg salthalt. Vid matlagningen och bakningen tillsätter man salt samt kryddoch sojasåser enligt fastställda recept. Man saltar inte kokvattnet för potatis, ris, makaroni och grönsaker. Om man använder ingredienser som innehåller salt, så som korv, ost eller kött- eller fiskprodukter, behöver man vanligen inte tillsätta salt. Man strävar efter att buljongkoncentraten som används har en låg salthalt. Man strävar också efter att salthalten är högst 0,7 % i färdigmater (soppor, buljonger, såser, lådrätter, maletkött-, lever- och fiskfärsrätter). I maten för spädbarn tillsätter man inte alls salt, och mat tillagas inte av saltiga livsmedel så som korv eller ost, och färdigmat används inte. Kryddor används mångsidigt. Eleverna får inte ha med sig egna kryddor. Socker används endast måttligt för att till exempel söta efterrätter och bakverk. Sylter, safter och fruktkonserver är lättsockrade eller sockerfria. Sockrade safter och läskedryck används endast i undantagsfall. 3.3 Transport, förvaring och servering av mat Transporten av kostservicens mat sköts i huvudsak av transportföretagare på basis av avtal. De fordon som används ska vara lämpliga för transport av mat och livsmedel samt möta de krav egenkontrollen ställer på hygien. Transporterna sker i vagnar och transportlådor som skyddar maten från temperaturförändringar och hindrar att den hygieniska kvaliteten försämras. Maten som ska transporteras flyttas genast efter att den tillretts till transportkärlen där matens temperatur ska vara över +80 ºC. Den varma matens temperatur ska vara över +60 ºC då den serveras. Produkter som serveras kalla, t.ex. sallader, kyls ned i kylrum före transporten. Framme hos kunden får produkternas temperatur vara högst + 8 ºC och under serveringen får temperaturen vara ºC. I fråga om övriga livsmedel följs de förvaringstemperaturer som rekommenderas för dem. Då man serverar kalla livsmedel annanstans än i kylanordningar, får de hållas framme endast i en halv timme. Matens tem- 13

14 peraturer mäts regelbundet och antecknas i planen för egenkontroll. Matens serveringstemperatur är på matutdelarens ansvar. Maträtternas temperatur följs under serveringen. Maten som serveras med självbetjäningsprincipen skyddas genom att använda lock, vitriner osv. För serveringen används en tillräcklig mängd långskaftade bestick som förvaras hygieniskt. Ny mat får inte tillsättas på mat som redan stått framme i serveringskärl, eftersom färsk mat då kan blandas med mat vars hygieniska kvalitet redan har försämrats. Färdig mat hanteras och portioneras alltid med rena bestick. Om man måste röra maten med händerna, används rena engångsskyddshandskar. Vid hantering av livsmedel ser man till att livsmedlens temperatur inte länge är mellan ºC eftersom bakterierna ökar snabbast då. I fall temperaturerna inte hålls enligt bestämmelser och föreskrifter, utreder man orsakerna och vidtar behövliga åtgärder samt bedömer om produkten fortfarande kan användas. Avvikelserna antecknas. Mat som redan varit framställd får inte värmas upp och serveras på nytt, utan den ska föras till insamlingen för biologiskt avfall. 3.4 Matstunder och mattider Barnets ätande utvecklas så småningom då barnet blir äldre och lär sig nya färdigheter. Barnen är individer och utvecklas i egen takt. Det är de vuxnas uppgift att följa barnets utveckling så att barnet har goda förutsättningar att lära sig nytt och att öva kunskaperna. De vuxna fungerar som modeller för barn och unga. Inom småbarnsfostran och inom den grundläggande undervisningen är matstunderna alltid ledda. Personalen som står i tur att övervaka bespisningen har i första hand ansvaret för att leda den. Via ord och handling strävar de vuxna efter att påverka barnets uppfattning om maten positivt. Vid matsituationen uppmuntras barn och unga att äta, men man undviker att truga och tvinga eftersom dessa förfaringssätt kan leda till ökat motbjudande för maten. Man får tack för att smaka. Belöningssystem, där något positivt följer av att man äter, ska undvikas. Bröd och mjölk är en del av måltiden och skall inte användas som belöning för att äta maten som finns på tallriken. Det är typiskt att barn förhåller sig reserverat till ny mat. Man ska smaka på ny mat till och med gånger innan man vänjer sig. Som hjälp till att vänja sig kan man använda små portioner av den nya maten flera gånger i veckan bekant mat med den nya maten att låta barnet se hur andra barn äter den nya maten uppmuntran frivillighet Man kan också använda Sapere-metoden som är en metod för mat- och näringsfostran för barn. Med metoden bekantar barnen sig med mat med känsel-, lukt-, smak-, hörseloch synsinnen. Det är vanligt att barnet rör maten då det lär sig äta. Ytterligare information finns i länkarna i källförteckningen. Folkhälsan har utvecklat en egen modell av smakskolan (Gimme5) som lämpar sig för barn i dagvård och skola. 14

15 I fråga om skolelever tar lärarna upp ärenden i anslutning till bespisning till exempel på föräldramöten. Man strävar efter att matmiljön är trivsam och lugn. I matsalen finns ett exempel på tallriksmodellen, antingen som bild eller på en tallrik med dagens mat. Sallad och grönsaker finns först på serveringsdisken eller -bordet. Specialkostens mat ska vara tydligt märkt. Personalen inom kostservice, småbarnsfostran och skolor ska ha tillräckliga och uppdaterade uppgifter om specialdieter Mattider Med mattiderna strävar man efter att hjälpa barnen och de unga att äta regelbundet, vilket påverkar deras ork och välmående. Tabell 2. Småbarnsfostrans riktgivande mattider Måltid Mattid morgonmål ca kl. 8 lunch ca kl mellanmål ca kl. 14 middag ca kl. 17 kvällsmål ca kl På verksamhetsställen för småbarnsfostran serveras extra mellanmål för de barn som vårdas efter klockan Detta mellanmål serveras mellan klockan och Daghemmens egna exaktare mattider fås från daghemmen. Vårddygnet innehåller måltider enligt reserverad vårdtid. Det betyder att ett vårddygn nödvändigtvis inte innehåller varm mat. Målet för skol- och elevbespisning är att eleverna äter mellan klockan 11 och 12. Eleverna ska ha minst 30 minuter tid för att äta. Om lunchen serveras för tidigt, äter eleverna inte tillräckligt. Då de blir hungriga på eftermiddagen, äter de ofta något ohälsosamt. Barnen inom morgon- och eftermiddagsverksamheten, som stöds av Borgå stad, får på eftermiddagen ett hälsosamt mellanmål som ska följa stadens matsedel och principerna för att utarbeta den. 3.5 Samarbete och processbedömning Serviceavtalet och -beskrivningen styr verksamheten Bildningssektorns och affärsverkets ledning har årligen ett responssamtal om behovet av att utveckla verksamheten. Samarbete mellan beställaren och producenten sker dagligen i daghemmen och skolorna. Reklamationerna av kostservicens verksamhet ges genast till köket i fråga och 15

16 till kostservicechefen. Responsblanketten kommer att finnas på affärsverkets hemsidor. Skolbespisningen är en del av skolans officiella elevvård. Skolorna borde ha en bespisningskommitté underställd elevvårdsgruppen, vars uppgift är att ta ställning till maten som serveras i skolan och påverka hur bespisningen ordnas (Rekommendation för skolbespisning, Statens näringsdelegation 2008). Matråden inom den grundläggande undervisningen och gymnasierna är grupper som organiseras av kostservicen och i vilka kundens röst hörs. Inom småbarnsfostran följer fostrarna med hur barnen äter och samlar från barnen och vårdnadshavare uppgifter på olika sätt. Borgå stads näringsarbetsgrupp är en multiprofessionell expertgrupp som utvecklar näringsbehandling och -fostran på ett omfattande sätt. Under den fungerar arbetsgrupper för olika åldersgrupper (bilaga 5). Näringsarbetsgruppen uppdaterar handboken Riktlinjerna för bespisning och kostutbud årligen i maj. Eventuella förändringsförslag angående åtgärderna som föreslås i handboken skall förmedlas till ordföranden och vara näringsarbetsgruppen till handa före slutet av april. Kostservicen bedömer regelbundet och systematiskt: 1) organoleptisk kvalitet (matens utseende, lukt, smak, temperatur och struktur) som påverkar matens njutbarhet. Njutbarheten påverkar kundernas (barnens/ungas) beteende vid måltiderna. Kvaliteten mäts och utvecklas genom kundrespons och systematisk bedömning av matproduktionen. 2) Näringsinnehållet på grund av valet av livsmedel och/eller beräkning av näringsämnen. Som hjälp används också Hjärtförbundets kriterier för näringsmässig kvalitet (bilaga 6). 3) Hygienisk kvalitet. Det är centralt att genomföra kökets plan för egenkontroll noggrant och att se till att personalen har tillräcklig kompetens (intyg över hygienkompetens). 4) Övriga kvalitetsfaktorer, så som estetik, föreställningar, status och miljö samt etiska faktorer på basis av kundenkät och kostservicepersonalens egen bedömning. 4 KOST 4.1 Fastställande och beställning av kost I barnets personliga plan för småbarnsfostran och i planen för förskoleundervisning antecknas uppgifterna om barnets ätande. Som en del av skol- och studerandehälsovården utreder hälsovårdaren elevens ätande och diskuterar om näringsfrågor. Som alternativ till grundkosten finns en vegetarisk rätt. Dieter som anpassats enligt religiösa skäl bjuds i mån av möjlighet. Ändringar i grundkosten meddelas på en särskild blankett. Inom familjedagvården är det inte möjligt att erbjuda mat enligt religiösa/etiska skäl. Specialdieter erbjuds till personer som på grund av hälsoskäl behöver dem. För barn under skolåldern krävs alltid läkarintyg och för skolelever räcker det med ett intyg av hälsovårdaren eller näringsterapeuten. 16

17 Föräldrarna levererar intyget över specialkosten till daghemmets föreståndare som beställer kosten från kostservicen. I skolorna ges intyget till hälsovårdaren som ger det till köket. I läroanstalter på andra stadiet ger man intyget direkt till köket (diagram 1). Behovet av specialdiet på grund av allergier kontrolleras årligen, men vid behov gör man ändringar oftare. Det är ytterst viktigt att både skötare/lärare och personalen inom kostservicen har aktuell information om dieten hos barn inom småbarnsfostran och hos barn på de lägsta klasserna i grundskolan (bilagor 7 och 8). En förutsättning för ändringar i grundkosten eller specialdieten är alltid att barnet/den unga följer samma diet också hemma. I fall specialdieten lämnas oäten tre gånger på flit, kontaktar kostservicepersonalen hälsovårdaren som reder ut saken med föräldrarna. dagvården läkar int yg Daghem s- Fam iljedagvår ds f ör est åndar e ledar e rådgivningen - läkar int yg - hälsovår dar e hemmet lärare grundskolan hälsovårdare - skr iver vid behov int yg - kan vid behov be läkar en skr iva int yg - kont r oler ar år ligen i august i at t int yget gäler privata sektorn specialhälsovården 2;ra stadiets läroanstalt studerande hälsovårdare köket f am iljedagvår dar e köket köket Bild 3. Anmälan och uppföljning av dieter som avviker från grundkosten 4.2 Grundkost Användning Grundkosten lämpar sig för personer som inte behöver specialdiet. Grundkosten utgör också basen för de flesta av specialdieterna. Grundkosten som serveras inom dagvården och i skolorna lämpar sig även för diabetiker och som laktosfattig kost. Val av livsmedel och matlagning Valet av livsmedel presenteras noggrannare på sidorna

18 Kost för under 1-åringar Grunden för kosten för under 1-åringar är mjölk eller modersmjölksersättning. För barn under 1 år som är i dagvården erbjuds vanlig modersmjölksersättning. Barnet erbjuds annan mat utgående från ålder och individuellt behov av näring samt på basis av om barnet är van vid fast föda. I slutet av det första levnadsåret fäster man speciell uppmärksamhet vid att vänja barnet vid fast föda. I regel följs rekommendationen om kosten för spädbarn (Lapsi, perhe ja ruoka, social- och hälsovårdsministeriet 2004). I kosten för under 1-åriga ska undvikas: lever nitrathaltiga grönsaker: kålrot, rova, rötbeta, spenat, kinakål, brännässla rabarber kakao honung nötter, mandlar, frön svampar groddar stora mängder ärter, bönor, kål fruktkonserver saft som innehåller konserveringsmedel salthaltiga livsmedel (bl.a. korv, ost) färdigmat med tillsatt salt Kost för barkost för barn i lekålder I cirka ett års ålder börjar barnet äta samma mat som de äldre barnen och de vuxna. Maten ska ha låg salthalt. I lekåldern är 4-6 teskedar synligt fett dagligen tillräckligt. Från ett års ålder rekommenderas fettfri mjölk. Grönsaksmängden ökas och grövre grönsaker används mera då barnet blir äldre. Socker är inte skadligt om det används måttligt. Mat som innehåller socker belastar tänderna minst om den serveras i samband med måltiderna och mellanmålen. Som törstsläckare inom dagvården används vatten. 4.3 Ändringar i grundkosten Servering av mat Lämplig mat ska märkas ut tydligt (vid behov med kundens namn) och ställas separat så att det inte finns någon risk att blanda portionerna Vegetarisk kost Användning 18

19 Vegetariska kosten är en lakto-ovo-vegetarisk kost så att fisken ingår i den då den står på matsedeln. Alternativ erbjuds åt fiskallergiker. Då kosten är tillräckligt mångsidig, är den lämplig också för barn. Några andra vegetariska alternativ bjuds inte. Val av livsmedel och matlagning Ur grundkosten används alla ingredienser och rätter som lämpar sig till den laktoovo-vegetariska kosten. Grundkostens kötträtter ersätts med motsvarande vegetariska rätter. I stället för kött använder man sojaprodukter, baljväxter, grönsaker, rotsaker, sädesslag, mjölkprodukter och ägg. Servering av mat Vegetariska rätter märks ut tydligt (VEGE). Intyg Den som vill ha vegetarisk kost ska följa den åtminstone i ett halvt år. Anmälan görs till kostservicen skriftligt på en särskild blankett (bilaga 9). Blanketten fås från skolköken, av hälsovårdaren eller på Peda.net Religionens och kulturens betydelse för kosten Användning Dieter används av etniska och kulturella skäl. Hos invandrare definierar maten som hör till den egna kulturen identiteten och ger trygghet. Kosten sätts ihop genom att ändra grundkosten. Kulturer och familjer har olika matregler. Man diskuterar med varje barns vårdnadshavare och kommer överens om kosten. Föräldrarna ska få information om maten som serveras vid en enhet för småbarnsfostran eller i skolan. Då man väljer kost ska man beakta att största delen av invandrare från Asien och Afrika har laktosintolerans. Intyg 4. 4 Specialdieter En anmälan på särskild blankett som föräldrarna undertecknat lämnas direkt till kostservicen (bilaga 9). Anvisningar om anmälning av specialdieter följer som bilagor 7 och Laktosfattig kost Användning En person med laktosintolerans har inte tillräckligt med enzym som spjälker laktosen i tarmen, varför mjölkens kolhydrat, laktos, inte upptas utan orsakar olika symtom. De 19

20 flesta som har laktosintolerans tål dock en laktosfattig kost. En kost helt utan laktos behövs mycket sällan. Laktosintolerans är inte vanlig hos barn under skolåldern, varför orsaken till eventuella magbesvär ska utredas för att undvika onödiga begränsningar. Val av livsmedel och matlagning Från en laktosfattig kost tar man bort alla ingredienser och maträtter som innehåller mycket laktos. I kosten används fettfria laktosfattiga mjölkprodukter (HYLA/INTO-produkter). I mjölkbaserad mat använder man laktosfattiga eller laktosfria produkter. Lagrade ostar är laktosfria och lämpar sig till kosten. Som måltidsdryck erbjuds fettfri laktosfattig mjölk och/eller surmjölk. Servering av mat Man behöver inte separat anmäla om laktosfattig kost. Intyg Intyg behövs inte eftersom maten i daghemmen och skolorna är laktosfattig Laktosfri kost Användning Kosten är avsedd för de få med laktosintolerans som inte tål laktos ens i små mängder. Kosten lämpar sig inte till dem som har mjölkallergi. Val av livsmedel och matlagning Maten innehåller inte alls laktos. Maträtter och livsmedel som innehåller mjölk eller mjölkprodukter ersätts med helt laktosfria alternativ. Som måltidsdryck erbjuds fettfri laktosfri mjölkdryck. I kosten används inte laktosfattiga mjölkprodukter (HYLA/INTOprodukter). Som efterrätt eller mellanmål kan erbjudas laktosfria mjölkprodukter enligt matsedeln (yoghurt, glass osv.) eller motsvarande soja-, ris- eller havreprodukter. Lagrade ostar är laktosfria, varför sådana med låg fetthalt används för matlagning och som pålägg. På brödet används laktosfritt vegetabiliskt matfett. Servering av mat Maten som är lämplig för kosten märks ut tydligt (LAKTOSFRI). Intyg Ett intyg av läkare/hälsovårdare behövs Kost för diabetiker 20

21 Vården för diabetiker i skolan ligger på föräldrarnas och den skötande instansens ansvar. Vid portionering av mat följer man de anvisningar som man fått från den skötande instansen, och den planeras i samarbete med vårdstället/skolan, barnet/den unga samt eventuellt föräldrarna. Användning Kosten är avsedd för dem som har diabetes typ 1. Barn och skolelever som nyligen insjuknat har ofta en måltidsplan som stöd. Val av livsmedel och matlagning Grundkosten är lämplig för diabetiker. Servering av mat Enligt personliga anvisningar. Intyg Gäller pemanent. Man behöver inte förnya intyget årligen Kost för celiakipatienter Användning Kosten för celiakipatienter är avsedd för personer med celiaki och hudceliaki (dermatitis herpetiformis). Cirka hälften av celiakipatienterna har laktosintolerans då sjukdomen diagnostiseras, varför de också kan behöva laktosfattig kost. Patienterna tål vanligen laktos bättre, då tarmludden blir friskare. Val av livsmedel och matlagning Man undviker vete, råg och korn noggrant. Däremot använder man specialprodukter som innehåller ren havre, bovete, hirs, majs, ris och vetestärkelse. Vid förvaring av råvarorna och vid matlagningen försäkrar man att glutenhaltiga ingredienser inte blandas med råvarorna. Vid matlagningen används glutenfria och mycket glutenfattiga mjölblandningar, i första hand fullkornsprodukter. Man väljer de havreprodukter vars glutenfrihet garanteras av producenten. Servering av mat Maten som är lämplig för kosten märks ut tydligt (CELIAKI). Bröd som är avsett för celiakipatienter serveras skilt från glutenhaltigt bröd. Ett helt bröd skärs på ett separat skärbräde. Det finns separat vegetabiliskt matfett, gärna i individuellt förpackade portioner. Intyg Läkarintyget är för viss tid. Man behöver inte förnya intyget årligen. 21

22 4.5. Födoämnesallergier och överkänslighet Användning Huvudregeln är att ett allergiskt barn inom dagvården och i skolan äter samma mat som de andra barnen om man inte har ett läkarintyg över allergikosten. Enligt det riksomfattande allergiprogrammet lämnar man bort endast de födoämnen som på basis av försök konstaterats vara till så stor skada för barnet att det är motiverat att avlägsna dem även från daghemmets och skolans mat. Födoämnen som leder till lindriga symtom (övergående klåda i munnen och röd hud) behöver man inte undvika utan man kan använda dem inom de gränser som symtomen tillåter. Födoämnen (t.ex. mjölk, ägg, vete) kan hos barnen snabbt förorsaka allergisymtom, inom minuter eller en timme, eller långsamt, inom timmar eller till och med några dagar (hud-, mun- och tarmsymtom, snuva, astma). Om symtomen är lindriga, går de vanligen över av sig själv och kräver inte specialdieter eller vård. I fall symtomen är störande, sköter man dem med att undvika födoämnet i fråga och att ta medicin enligt behov. Om barnet i misstag blir utsatt (till exempel tar mat från någon annans tallrik), sköter man symtomen med antihistaminmixtur eller -tabletter. Läkaren ger anvisningar om användning av medicinen till föräldrarna, som ger råd till personalen. Barn i sen lekålder kan ha korsallergier som ansluter sig speciellt till pollenallergi mot björk. Om färska grönsaker, frukter eller rotsaker orsakar kraftiga symtom, undviker barnet dem på basis av ett läkarutlåtande. Man ska endast undvika färska grönsaker, inte till exempel soppor, och undvikandet begränsar sig till pollentiden. Dagvårdsbarnen är sällan allergiska mot kryddor eller tillsatsämnen. Läkaren ska motivera behovet av en dyr specialdiet (Riksomfattande allergiprogrammet). Val av livsmedel och matlagning Födoämnen enligt intyget lämnas bort. Servering av mat Portionen är enskilt förpackad och försedd med barnets namn. Intyg Av barn i daghemsålder krävs läkarintyg och av andra intyg av hälsovårdare/läkare/näringsterapeut. Den instans som vårdar barnets/den ungas allergi ger intyget. Av intyget ska framgå uppgifterna enligt bilagorna 7 och Kost för mjölkallergiker Användning 22

23 Kosten är avsedd för personer som är allergiska mot komjölkens protein. Kosten är inte avsedd för personer med laktosintolerans. Ordet "mjölkfri" används inte eftersom ordet är inexakt. Största delen av barn med mjölkallergi blir friska vid 2-3 års ålder eller senast i skolåldern. Man testar hur barnet tål mjölk enligt läkarens anvisningar. Daghemmets föreståndare ska genast meddelas om ändringar i kosten. Val av livsmedel och matlagning Från grundkosten lämnas noggrant bort alla produkter som innehåller mjölkprotein och de ersätts med produkter som är lämpliga med tanke på näringen. Föräldrarna hämtar specialprodukterna till dagvårdsplatsen. Dessutom kan barnet behöva 2-3 matskedar margarin eller vegetabilisk olja som energitillägg. Detta tillägg ges hemma. Servering av mat Maten som är lämplig för kosten märks ut tydligt (MJÖLKALLERGI). Intyg Läkarintyg krävs. Intyget är i kraft ett år i sänder Kost för spannmålsallergiker Användning Kosten är avsedd för personer med spannmålsallergi. Celiakipatienterna använder inte denna kost. Val av livsmedel och matlagning Från kosten lämnar man enligt konstaterat allergi bort individuellt antingen alla vanliga spannmålsslag (vete, råg, korn) eller en del av dem. Också andra spannmålsslag kan orsaka allergi. I stället för spannmålsslagen som lämnas bort används mångsidigt övriga spannmålsslag, gärna som fullkorn, för att garantera att barnet får tillräckligt med fibrer, vitaminer och mineralämnen. Vid förvaringen av livsmedlen och vid matlagningen ser man till att ingredienserna inte kommer i kontakt med andra spannmålsslag. Servering av mat Maten som är lämplig för kosten märks ut tydligt: EJ de spannmålsslag som maten inte innehåller, till exempel: EJ VETE OCH KORN Vid behov förses portionen med barnets namn. Maten serveras så att det inte finns någon risk för att blanda den med den övriga maten. Brödet för spannmålsallergiker förvaras separat, skärs på ett separat skärbräde och det finns separat vegetabiliskt matfett (till exempel i individuellt förpackade portioner). Intyg Läkarintyg krävs. 23

24 4.5.3 Kost för fiskallergiker Användning Kosten är avsedd för personer som är allergiska mot fisk. Val av livsmedel och matlagning I kosten används inte fisk eller produkter som innehåller fisk. Speciellt bör man se till att maten för fiskallergiker inte kommer i kontakt med fisk (till exempel knivar och matlagningskärl). Servering av mat Maten som är lämplig för kosten märks ut tydligt (EJ FISK). I fall fisklukten orsakar symtom, behöver fiskallergikerna inte äta i matsalen. Intyg Läkarintyg krävs. Intyget gäller permanent. Man behöver inte förnya intyget årligen. 24

25 5. KÄLLOR OCH YTTERLIGARE INFORMATION Aro E (toim). Diabetes ja ruoka. Suomen Diabetesliitto ry. Jyväskylä Folkhälsan smakskola, Gimmy5. Hasunen K, Kalavainen M, Keinonen H, Lagström H, Lyytikäinen A, Nurttila A, Peltola T, Talvia S. Lapsi, perhe ja ruoka. Imeväis- ja leikki-ikäisten lasten, odottavien ja imettävien äitien ravitsemussuositus. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2004:11. Helsinki Innehåller ett svenskt sammandrag. Hoppu.U, kujala.j, Lehtisalo.J,Tapanainen,H,Pietinen.P (toim): Yläkoululaisten ravitsemus ja hyvinvointi.kansanterveyslaitoksen julkaisuja B30/2008.HELSINKI Det nationella Allergiprogrammet Rekommendation för skolbespisningen. Statens näringsdelegation Helsingfors Skolhälsoenkät 2013 Institutet för hälsa och välfärd Kyttälä P, Ovaskainen M, Kronberg-Kippilä C, Erkkola M, Tapanainen H, Tuokkola J, Veijola R, Simell O, Knip M, Virtanen SM. Lapsen ruokavalio ennen kouluikää. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B 32/2008. Helsinki Lintukangas S, Manninen M, Mikkola-Montonen A, Palojoki P, Partanen M, Partanen R. Kouluruokailun käsikirja. Laatueväitä koulutyöhön. Opetushallitus,Helsinki Sapere-metoden: Användning av Sapere-metoden i småbarnsfostran: Användning av Sapere-metoden i skolan: Valtion ravitsemusneuvottelukunta 2014.Terveyttä ruoasta.suomalaiset ravitsemussuositukset. Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för motion och kost som främjar hälsa. Social- och hälsovårdsministeriet Broschyrer 2008:10. Helsingfors

26 BILAGA 1 Parter som påverkar uppskattningen av skolbespisning och deras uppgifter Övriga skolelever att öka uppskattningen för skolbespisning: att fungera som modell vid bespisningen, att tala om mat inlärningssituation Föräldrar och syskon (HEM) intresse för mat att öka uppskattningen för skolbespisning, att diskutera och fråga Kostservicepersonal högklassiga, goda och trygga måltider att öka uppskattningen för skobespisning: beteende uppfostran vid bespisningen matråden ELEV att förstå betydelsen av hälsosam mat att delta i utvecklingen av bespisningen och att öka uppskattningen för skolmat Elevvård Rektor: att skapa och upprätthålla en verksamhetskultur som stöder skolbespisningen Lärare, övrig personal: som modell vid bespisningen och styrning av den Hälsovårdare: hälsosam mat, att fastställa kost Bespisningskommitté: tar ställning till skolmat, påverkar ordandet av skolbespisi Kommunens beslutsfattare att förstå betydelsen av skolbespisning att garantera tillräckliga re- Tjänsteinnehavare att definiera tillräckliga resurser LAGAR REKOMMENDATIONER SERVICEAVTAL VARULEVERANTÖRER 26

27 2 BILAGA Användning av xylitol i dagvården och skolor Xylitol är en gammal finsk uppfinning. Finländarna känner till xylitol så väl att många familjer till och med glömmer använda xylitolprodukter och går miste om nyttan. Eller så kan man också felaktigt tro att xylitolen rengör tänder och låter därför bli att borsta dem. Till barnets dagliga munhälsovård hör att föräldrarna hjälper barnen att borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm. Xylitol efter måltider och mellanmål avbryter syraattacker som förorsakar hål i tänderna, reparerar begynnande skador på emaljen och gör bakteriefloran i munnen vänligare mot tänderna. Det rekommenderas att man använder fem gram xylitol per dag, vilket beroende på produkten betyder fem helxylitoltuggummin eller nio pastiller per dag. Inom dagvården i Borgå ger man en xylitolpastill till varje barn tre gånger om dagen efter måltider. Man kommer överens med föräldrarna om att skaffa xylitolprodukterna. Resten av xylitolen ska barnen få hemma. Också i skolorna rekommenderas att eleverna tar en pastill till exempel efter lunch. Xylitolen fick Finlands tandläkarförbunds rekommendation år 1988 och EU:s godkännande om hälsopåstående år Xylitolens effekt har obestridligt påvisats i många undersökningar och man har konstaterat att även användning under en lång tid är tryggt. Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan men man kan börja försiktigt. Xylitol lämpar sig även för diabetiker En av de första undersökningarna var undersökningarna i Åbo på 1970-talet ("Turku sugar studies"), i vilka man upptäckte en betydande skillnad mellan hål i tänderna hos dem som använde socker och fruktos eller xylitol. På 1980-talet undersöktes barnens munhälsa och då konstaterade man att de som använt mycket xylitol som barn hade betydligt bättre tandhälsa, och skillnaden mellan test- och kontrollgruppen växte även flera år efter det att undersökningen avslutats. På 2000-talet fick man ny information om xylitol i en mor-barn-undersökning. Målgruppen för undersökningen var mödrar och deras barn i spädbarnsålder. Om modern använde xylitoltuggummi, förebyggde det kariesbakterien Streptococcus mutans att smittas till barnet, vilket ledde till hela mjölktänder. En undersökning av pastiller som gjordes i Estland visade att xylitolpastillerna är lika effektiva som tuggummi. Vid undersökningen åt skolelever i tre års tid regelbundet antingen pastiller eller tuggummi. Xylitol har också konstaterats förebygga öroninflammation. Detta beror på xylitolens förmåga att förebygga tillväxten av bakterien Streptococcus pneumonia, som orsakar akuta öroninflammationer hos barn. För att uppnå denna effekt ska xylitol användas enligt rekommendationerna ovan. Det hjälper inte att äta xylitol endast då man har öroninflammation. Det finns mera information om xylitolundersökningar på xylitol.net. 27

RIKTLINJER FÖR BESPISNING OCH KOSTUTBUD för dagvården, grundskolorna och gymnasierna i Borgå stad

RIKTLINJER FÖR BESPISNING OCH KOSTUTBUD för dagvården, grundskolorna och gymnasierna i Borgå stad RIKTLINJER FÖR BESPISNING OCH KOSTUTBUD för dagvården, grundskolorna och gymnasierna i Borgå stad Näringsarbetsgruppen 2011 Innehåll TILL LÄSAREN.4 1 NÄRINGSFOSTRAN... 5 1.1 Näringsfostran som en del av

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2012-11-30 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 Kost och idrott FSO STEG 1 tränarutbildning Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 20 år- : ta ansvar, anpassa kost/träning till studier/jobb, flytta hemifrån 16-20 år (andra stadiet): högre

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Födelseår. Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Målsman Tel hem Tel mobil/arbete

Födelseår. Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Bilaga 1 2011-08-31 Kostenheten Specialkostintyg förskola/skola Ifylld blankett lämnas till skolsköterskan (gäller skolelev) eller till köket (gäller förskolebarn). Nytt intyg skall lämnas vid ändring!

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara.

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara. Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara Drycker och kost Statens näringsdelegations rapport 2008 Sammandrag av

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Göteborg &Södra Bohuslän Jan 2011 Anna Melin Andersen BHV dietist Bild 1. Ditt barns första mat, under första levnadsåret

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Xylitol idag: fördelar och rekommenderad användning Experttandläkare Helinä Keskinen Hälsoeffekter av xylitol - Vad är skillnaden mellan xylitoltuggummi

Läs mer