Klart samband mellan låg födelsevikt och koronarsjukdom i vuxen ålder Alltför snabb viktökning kan rubba balansen muskler fett
|
|
- Erik Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klinik och vetenskap Johan G Eriksson, specialist i invärtesmedicin, docent, enhetschef, Folkhälsoinstitutet, avdelningen för epidemiologi och hälsobefrämjande, enheten för diabetes och genetisk epidemiologi, Helsingfors (Johan.Eriksson@ktl.fi) Klart samband mellan låg födelsevikt och koronarsjukdom i vuxen ålder Alltför snabb viktökning kan rubba balansen muskler fett Låg födelsevikt samt andra mått på icke-optimal tillväxt under fosterstadiet har förknippats med en ökad risk för bl a hjärt kärlsjukdom i vuxen ålder. Likaså har en låg vikt vid 1 års ålder förknippats med en ökad risk för bl a koronarsjukdom [1-5]. De bakomliggande faktorerna till dessa samband är fortfarande till stor del okända. Dessa associationer anses bero på bestående fysiologiska och metabola förändringar som organismen genomgår till följd av icke-optimala tillväxtförhållanden (t ex näringsbrist eller placentadysfunktion), förändringar som antas öka risken för sjukdom i vuxen ålder; med andra ord sker en programmering av organismen. Följande rapport belyser sambandet mellan tidig tillväxt och koronarsjukdom i vuxen ålder i en kohort på män födda i Helsingfors åren [6]. Metod Totalt män födda vid Helsingfors Universitets Centralsjukhus mellan åren 1934 och 1944, och som besökte barnavårdscentraler i Helsingfors, har inkluderats i studien. Majoriteten av dessa män gick även i skola i Helsingfors. För dessa män föreligger detaljerade uppgifter från förlossningsberättelserna beträffande bl a födelsevikt, födelselängd och huvudomkrets. Likaså finns uppgifter från barnavårdscentralerna och skolhälsovården om tillväxten under barndomen. Dessa innehåller information om bl a längd- och viktutvecklingen upp till 12 års ålder. Varje man hade i medeltal nio längdoch viktmått mellan födelsen och 1 års ålder, tre mätningar från 1 till 6 år och sex mätningar från 6 till 12 års ålder. Förutom dessa uppgifter föreligger även information om socioekonomiska förhållanden under uppväxtåren. Mer detaljerade beskrivningar härvidlag har publicerats tidigare [5-7]. Samtliga män i kohorten som blivit intagna på sjukhus, eller som dött mellan åren 1971 ocn 1997 på grund av koronarsjukdom, kunde identifieras. Vid klassificeringen av koronarsjukdom användes ICD 8- och ICD 9-koderna samt ICD 10-koderna I 21 I 25. Resultat Totalt hade 288 män från kohorten intagits på sjukhus på grund av koronarsjukdom, av vilka 42 hade dött. Dessutom SAMMANFATTAT Låg födelsevikt och dålig tillväxt i barndomen har visats medföra en ökad risk för koronarsjukdom i vuxen ålder. Till stor del bestäms den totala muskelmassan i ett tidigt skede av utvecklingen. Barn som är födda små och magra har en liten muskelmassa. Om de barn som fötts magra går upp i vikt och deras vikteindex ökar, är det sannolikt att de har en oproportionerligt hög fettprocent i kroppen. Detta förhållande mellan muskel- och fettmassa är således inte optimalt och ökar risken för bl a insulinresistens, dyslipidemi, hypertension samt övriga riskfaktorer för koronarsjukdom. Se även medicinsk kommentar i detta nummer. hade 69 dött i koronarsjukdom utanför sjukhus. Totalt 357 fall av koronarsjukdom kunde konstateras i kohorten. Kontroller vid 0 1 års ålder Av Tabell I framgår hur risken för koronarsjukdom är relaterad till födelsevikt/-längd vid 1 års ålder. Risken för koronarsjukdom minskade med ökad födelsevikt och ökat ponderalindex (ponderalindex = födelsevikten dividerad med längden i kubik). De pojkar som föddes små, dvs vägde <2 500 g, löpte en nästan fyrfaldigt större risk att insjukna i koronarsjukdom än de pojkar som hade en födelsevikt på >4 000 g. Denna trend kunde observeras såväl bland pojkar födda vid beräknad tid som bland dem som fötts före beräknad tid. Av tabellen framgår även att risken för koronarsjukdom var associerad med viktindex (BMI) vid 1 års ålder. Ringa 5306 Läkartidningen Nr Volym 98
2 0,05 0 0,05 viktindex (BMI) vikt 0,1 0,15 0,2 0, Ålder, år längd Figur 1. Tillväxten hos 357 pojkar som utvecklat koronarsjukdom i vuxen ålder jämfört med hela kohorten (= 0-linjen). kroppsstorlek vid 1 års ålder var således kraftigt förknippad med större risk för koronarsjukdom. Risken förknippad med ett lågt viktindex vid 1 års ålder var oberoende av födelsestorleken. Tillväxt under barndomen I Figur 1 beskrivs tillväxten i längd och vikt samt viktindex hos de män som senare utvecklade koronarsjukdom. Vi beskriver denna tillväxt med hjälp av ett z-värde. Z-värdet för hela kohorten är enligt definitionen 0. Ett z-värde på 1,0 motsvarar en standarddeviation. En pojke som växer på samma sätt som kohorten i helhet följer 0-linjen. De pojkar som senare utvecklade koronarsjukdom var små vid födseln beträffande både vikt och längd samt var fortfarande småväxta vid 1 års ålder. Som framgår av figuren ökade deras vikt från 1 års ålder till 12 års ålder relativt sett mer än i kohorten i övrigt. Däremot ökade inte deras längd i samma grad. Som en följd av detta ökade deras viktindex i förhållande dels till hela kohorten, dels till deras eget viktindex vid födseln. Vi studerade även på vilket sätt tillväxten under barndomen var beroende av födelsestorleken. Vi observerade en signifikant interaktion mellan födelsestorlek och viktindex under barndomen. Pojkar som hade ett lågt ponderalindex vid födseln, dvs föddes magra, löpte en ökad risk för koronarsjukdom även om deras viktindex under barndomen låg omkring medeltalet för hela kohorten. Den största risken för koronarsjukdom löpte de män som var små och magra vid födseln och som hade ett relativt sett högre viktindex under barndomen. De pojkar som hade ett relativt högt ponderalindex vid födseln hade en tämligen låg risk för koronarsjukdom jämfört med de övriga, trots ett högre viktindex under barndomen. Detta högre viktindex var inte associerat med en ökad risk för koronarsjukdom. Närmast paradoxalt kunde konstateras att de män som hade ponderalindex över 26 vid födseln, dvs de föddes stora, och hörde till den lägsta kvintilen beträffande viktindex vid 6 års ålder löpte stor risk för koronarsjukdom i vuxen ålder. Diskussion Denna finländska studie är den första där man med hjälp av longitudinella mätningar har kunnat påvisa betydelsen av tidig tillväxt som en riskfaktor för koronarsjukdom [6]. De pojkar som föddes små, dvs vägde under g trots normal gestationstid, hade en nästan fyrfaldig risk att insjukna i koronarsjukdom jämfört med pojkar som hade en födelsevikt på g eller mer. Två former av tillväxtkurvor var associerade med koronarsjukdom. I den ena var låg födelsevikt eller lågt ponderalindex vid födelsen i kombination med en snabb tillväxt i vikt under barndomen förenade med en ökad risk för koronarsjukdom. Likaledes kunde vi konstatera att en låg vikt vid 1 års ålder följd av dålig tillväxt under barndomen ledde till koronarsjukdom. Bägge tillväxtkurvorna var associerade med kortväxthet. Våra resultat får stöd av tidigare publicerade studier. Ett flertal har funnit ett nära samband mellan låg födelsevikt, lågt ponderalindex och koronarsjukdom i vuxen ålder [1-5, 7, 8]. Vi har också tidigare kunnat konstatera ett klart samband mellan dålig tillväxt under fosterstadiet och koronarsjukdom i vuxen ålder på en kohort äldre män och kvinnor från Helsingfors [5, 7]. Risk för bias? Vår studie, som gjordes på män födda på och 1940-talen vid Helsingfors Universitets Centralsjukhus, är ingen epidemiologisk populationsstudie. De urvalskriterier som tillämpats vid valet av studiepopulation kunde emellertid tänkas leda till bias. Med största sannolikhet har detta dock inte påverkat resultaten. En snedvridning av sambanden vore tänkbar endast om relationen mellan tidig tillväxt under barndomen och koronarsjukdom skulle skilja sig hos individer som är respektive inte är födda på sjukhus. Besöken på barnavårdscentralerna var frivilliga, och det är tänkbart att en proportionellt sett större andel barn från familjer tillhörande de lägre socialklasserna besökte dessa oftare. Å andra sidan är det likaså möjligt att barn med föräldrar med högre skolning och utbildning också besökte dessa kliniker oftare. Om dessa uppgifter föreligger inga klara fakta. Svår fråga att besvara Vilka är då de underliggande mekanismerna som sammankopplar låg födelsevikt och dålig tillväxt i barndomen med ökad risk för koronarsjukdom? Något definitivt svar kan inte Läkartidningen Nr Volym
3 Annons Annons
4 Annons Annons
5 Klinik och vetenskap Tabell I. Riskratio för koronarsjukdom enligt födelsevikt, ponderalindex och viktindex (BMI) vid 1 års ålder. Födelsevikt, g Riskratio , , , ,08 > ,00 P-värde 0,006 Ponderalindex, kg/m , , ,18 >29 1,00 P-värde 0,0006 BMI, kg/m , , , ,12 >19 1,00 P-värde 0,0004 ges. Vi vet att barn som är födda små och magra har en mindre muskelmassa. Den kritiska perioden för muskeltillväxt är omkring den 30:e graviditetsveckan. Till stor del bestäms således den totala muskelmassan i ett tidigt skede av utvecklingen [9]. Om de barn som fötts magra går upp i vikt och deras viktindex ökar är det sannolikt att de har en oproportionerligt hög fettprocent i kroppen. Detta förhållande mellan muskel- och fettmassa är således inte optimalt och ökar risken för bl a insulinresistens, dyslipidemi, hypertension samt övriga riskfaktorer för koronarsjukdom. Det har tidigare påvisats att en låg vikt vid 1 års ålder är associerad med dyslipidemi [10]. Detta kan leda till spekulationen att en låg födelsevikt och dålig tillväxt under spädbarnstiden ger störningar i leverns utveckling under ett kritiskt skede, med därpå följande rubbningar i bl a lipidämnesomsättningen [11-13]. För att optimalt kunna behandla kroniska sjukdomar bör vi känna till deras utveckling och förlopp. Utvecklingen av ett flertal av våra kroniska folksjukdomar såsom koronarsjukdom, typ 2-diabetes, fetma och blodtryckssjukdom är en livslång process. Det verkar som om risken för ett flertal sjukdomar skulle programmeras i ett tidigt skede av livet. Stor vikt bör alltså fästas vid näringsintaget samt den allmänna hälsan hos gravida kvinnor med tanke på primär prevention av dessa sjukdomar. Detta är naturligtvis av speciell vikt även i utvecklingsländerna. Grunden för hälsa eller sjukdom läggs tidigt i livet Denna studie påvisar klart att riskfaktorer under olika utvecklingsskeden av människans liv är av betydelse för uppkomst av sjukdom. Vi har påvisat att viktökning under tidig spädbarnsålder är förknippad med en minskad risk för koronarsjukdom. Denna minskning av risken föreligger oberoende av födelsestorlek. Detta är av stor betydelse, eftersom det hör till standardpraxis att sträva efter viktökning under spädbarnsåldern. Trots att de män som ingick i studien föddes i Finland för år sedan är dessa fynd med största sannolikhet fortfarande relevanta. Det innebär att vi bör betrakta bl a koronarsjukdom som en sjukdom som begynner i ett mycket tidigt skede av livet. Av stor betydelse för prevention av denna folksjukdom är bl a tidig behandling av snabb viktökning hos barn efter spädbarnsåldern. Speciellt viktigt verkar detta vara hos barn med låg födelsevikt. Dessa fynd innebär naturligtvis inte att vi i ett tidigt skede är predestinerade för sjukdom. Eftersom vi nu har bättre kunskap om riskfaktorer för koronarsjukdom, och följaktligen har vetskap om behovet av att starta preventiva åtgärder tidigt, inser vi också betydelsen av en hälsosam livsstil även i vuxen ålder. Det framgår av en nyligen publicerad artikel om prevention av typ 2-diabetes [14]. * Artikeln är en förkortad version av Eriksson JG, Forsen T, Tuomilehto J, Osmond C, Barker DJP. Early growth and coronary heart disease in later life: longitudinal study. BMJ 2001;322: Referenser 1. Barker DJP, Osmond C, Winter PD, Margetts B, Simmonds SJ. Weight in infancy and death from ischaemic heart disease. Lancet 1989;2: Stein CF, Fall CHD, Kumaran K, Osmond C, Cox V, Barker DJP. Fetal growth and coronary heart disease in south India. Lancet 1996;348: Rich-Edwards JW, Stampfer MJ, Manson JE, Rosner B, Hankinson SE, Colditz GA, et al. Birth weight and risk of cardiovascular disease in a cohort of women followed up since BMJ 1997; 315: Leon DA, Lithell HO, Vagero D, Koupilova I, Mohsen R, Berglund L, et al. Reduced fetal growth rate and increased risk of death from ischaemic heart disease: cohort study of Swedish men and women born BMJ 1998;317: Eriksson JG, Forsen T, Tuomilehto J, Winter PD, Osmond C, Barker DJP. Catch-up growth in childhood and death from coronary heart disease: longitudinal study. BMJ 1999;318: Eriksson JG, Forsen T, Tuomilehto J, Osmond C, Barker DJP. Early growth and coronary heart disease in later life: longitudinal study. BMJ 2001;322: Forsen T, Eriksson JG, Tuomilehto J, Osmond C, Barker DJP. Growth in utero and during childhood among women who develop coronary heart diseasse: longitudinal study. BMJ 1999;319: Barker DJP. Fetal origins of coronary heart disease. BMJ 1995; 311: Widdowson EM, Crabb DE, Milner RDG. Cellular development of some human organs before birth. Arch Dis Child 1972;47: Fall CHD, Barker DJP, Osmond C, Winter PD, Clark PMS, Hales CN. Relation of infant feeding to adult serum cholesterol concentration and death from ischaemic heart disease. BMJ 1992;304: Gebhardt R. Metabolic zonation of the liver: regulation and implications for liver function. Pharmacol Ther 1992;53(275): Desai M, Growther NJ, Ozanne SE, Lucas A, Hales CN. Adult glucose and lipid metabolism may be programmed during fetal life. Biochem Soc Trans 1995;23: Barker DJP, Martyn CN, Osmond C, Wield GA. Abnormal liver growth in utero and death from coronary heart disease. BMJ 1995; 310: Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne-Parikka P, et.al. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med 2001;344: Läkartidningen Nr Volym 98
Är vår hälsa predestinerad redan vid födseln?
Är vår hälsa predestinerad redan vid födseln? Johan G. Eriksson & Sture Andersson Låg födelsevikt liksom andra mått på en icke-optimal tillväxt under fosterstadiet har förknippats med ett flertal kroniska
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merSocioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merBarn och ungdomars Vitamin D-status
Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merKirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus
Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merPED NUTRITION CAVEFORS
Att följa barns tillväxt Kurs i pediatrisk nutrition 24 nov 2015 Ann Sofie Cavefors Att mäta barn Förebygga ohälsa och främja hälsa Övervaka hälsa Övervaka förändringar på befolkningsnivå Vad påverkar
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merKvinnans vikt före och under graviditet har betydelse för barnet Riktlinjer från USA skulle gagna svensk folkhälsa
Elisabet Forsum, professor, avdelningen för nutrition, institutionen för biomedicin och kirurgi, Linköpings universitet (EliFo@ibk.liu.se) Karin Boström, leg läkare, specialist i obstetrik och gynekologi,
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merSkolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning
Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning BMI Epidemiology Study Göteborg Jenny Kindblom Docent, Sahlgrenska Akademin Specialistläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagens disposition Berätta
Läs merKan man påverka risken för sjukdom med levnadsvanor? Vilken sjukdomsförebyggande potential finns i mera hälsosamma levnadsvanor?
Redovisning SJUKDOMSFÖREBYGGANDE UTVECKLINGSUPPDRAG JLL 2013-03-13 Kan man påverka risken för sjukdom med levnadsvanor? Vilken sjukdomsförebyggande potential finns i mera hälsosamma levnadsvanor? Vad behövs
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merHur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.
Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg 20130916 Tack till kollega Henri Toivonen som lånat ut en del bilder till föredraget Hur
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merBarn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Läs merCaffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood
Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2
Läs merFetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Övervikt och fetma Giltig fr.o.m: 2018-03-19 Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Våren 2019 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merInnovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.
Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället. Idag lever minst 450.000 svenskar med diabetes. Av dessa har 85-90% typ2-diabetes, därutöver finns
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merCancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom
NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är
Läs merDet nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år
Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Ingmar Skoog Föreståndare för AGECAP Centrum i Göteborg Neuropsykiatrisk Epidemiologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap och
Läs merGammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat
Läs merNormal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS
Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser
Läs merÄr de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin
Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals
Läs merEpidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?
Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska
Läs merManual BC-601. Manual_BC-601_V1
Manual BC-601 Manual_BC-601_V1 VIKTIG INFORMATION Den här vågen är avsedd för vuxna, och barn mellan 5-17 år. Vågen passar för inaktiva till aktiva med atletisk fysik. Vågen visar metabolisk ålder inom
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merKROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM
KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM Anders Skoglund Leg läk Betania Organisationsmedicin AB Grev Turegatan 63, 114 38 Stockholm Tel 08 503 114 00, Telefax anders.skoglund@betania.se
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merHälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merÖvervikt och fetma hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Tillväxt och BMI Svenska tillväxtkurvor baseras på populationsundersökning från 1974 i Göteborg. International Obesity Task Force IOFT ISO-BMI-gränser för vuxna,
Läs merHälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare
Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merSexualitet, närhet & social stimuli på äldre dar
Sexualitet, närhet & social stimuli på äldre dar Nils Beckman Leg.sjuksköterska/Doktorand Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sektionen för Psykiatrisk Epidemiologi Sahlgrenska akademin Tidigare
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merAtt främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.
Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merHur kan man förebygga demens?
Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merSyftet med studien var att erbjuda överviktiga studenter vid en high school att delta i medicinsk screening.
Tabell 2 Författare, år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet Sweat et al., 2011 The Banishing Obesity and Diabetes in Youth (BODY) Project: Description and Feasibility of a Program to Halt Obesity-
Läs merDepression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65
Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merThe national SIMSAM network (I)
SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide
Läs merSammanfattning av Dag för genombrott
Sammanfattning av Dag för genombrott Stockholm 1 juni SÅ MÅR STOCKHOLM SCAPIS GER SVAR I överlag tycker Tomas Jernberg, professor och ansvarig för SCAPIS Stockholm är hälsan är god hos Stockholmarna i
Läs merStudiehandledning. Molekylär nutrition I, 7.5 hp, VT2012. Kursledare:
Studiehandledning Molekylär nutrition I, 7.5 hp, VT2012 Kursledare: Joseph Rafter (joseph.rafter@ki.se), 524 83 545 Johanna Zilliacus (johanna.zilliacus@ki.se), 524 83 544 1 Uppgift 1 Grupparbete om metoder
Läs merAtt utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism
Läs merFakta om omega-3 och barn
Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merÖkar diabetes bland barn?
Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merFÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN
FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN IWONA JANOWSKA-SZAMLEWSKA BARNLÄKARE SBUG, DSBUS GÖTEBORG 2018-05-08 TILLVÄXT = FRÅN KONCEPTION TILL 20ÅÅ TILLVÄXT
Läs merLCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?
LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merUtmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merÖvervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma
Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma I Sverige är i dag hälften av alla män och drygt en tredjedel av alla kvinnor i åldrarna 16 84 år överviktiga eller feta, (egenrapporterade vikt-och längduppgifter)
Läs merVälkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015
Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merMetforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merPrevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983
Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merKondition hos barn & ungdomar
Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs mer