Fisk två gånger i veckan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fisk två gånger i veckan"

Transkript

1 Infopaket om fisk Fisk två gånger i veckan varierande olika fiskarter

2 Fisk två gånger i veckan Fisk är hälsosam föda och urval finns mer än nog E nligt statens näringsdelegation är det bra att äta fisk minst två gånger i veckan. Det är bra att variera mellan olika fiskarter. Foto: Pro Kala ry, M. Kallio 2

3 Konsumtionen av inhemsk fisk år 2003 (kg/person) 1) Konsumtionen har hållit sig jämn övriga 0,7 vild lax 0,3 abborre 0,6 siklöja 0,8 gädda 0,7 odlad regnbåge 1,3 strömming 0,9 Räknat som fiskfiléer äts fisk kg/person/år. Av den mängden är andelen importerad fisk cirka hälften. Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning Finravinto ) äter män fiskrätter cirka 340 g/vecka och kvinnor cirka 230 g/vecka. Av inhemsk fisk äter man mest regnbåge, strömming, gädda, siklöja och abborre. Av importerad fisk är färsk lax och regnbåge, tonfiskkonserver och - produkter, djupfryst sej och sillprodukter populärast. Var tredje finländare äter fisk enligt rekommendationerna dvs. minst två gånger i veckan 1). Ungdomar äter mindre mängder fisk än äldre personer. Under 45-åringar äter i genomsnitt endast litet strömming. 1) Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 2) Undersökningen Finravinto 2002, Folkhälsoinstitutets publikationer B3/2003 3

4 Fisk innehåller nyttiga näringsämnen Fisk är mångsidig näring. Fiskfett innehåller rikliga mängder sådana fettsyror, som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Fisk innehåller rikliga mängder protein, vitaminer och mineralämnen. Fisk är en särskilt bra D-vitaminkälla. Fisk tryggar intaget av Vitamin B12 i sådana fall, då kosten innehåller endast små mängder andra animaliska produkter. Den naturliga natriumhalten i fisk är låg och det är näringsmässigt en mycket bra sak. Fisk som näringsämneskälla Finravinto 2002, (Folkhälsoinstitutet 2005, opublicerad) Intaget av näringsämne ur fisk i proportion till energin som fisken ger = tunn lodrät linje visar fiskens andel av energin i (mäns) kost. Om stapeln som anger nyttigt näringsämne är längre eller om stapeln som anger skadligt kortare än energistapeln, höjer fisken kostens kvalitet för ifrågavarande näringsämnes del Energi Vitamin D Vitamin E Riboflavin Niacin Vitamin B6 Portion med 100 gram lax på en tallrik Vitamin B % kvinnor män 4

5 Fett i fisk Fetthalten i fisk varierar mellan 0,5 och 30 procent. Mindre mängder fett innehåller bl.a. gädda, abborre, gös, lake, siklöja, mört och fångad sik och torsk. Mest fett finns det i lax och ål. Fettet i fisk är hälsosamt fett. Fisk som näringsämneskälla Finravinto 2002, (Folkhälsoinstitutet 2005, opublicerad) Energi Kolesterol SFA MUFA PUFA Fett Protein Fosfor Jod Selen % Portion med 100 g strömming En rapport över undersökningen Finravinto 2002 finns på Folkhälsoinstitutets webbsidor. Obs! Näringen klassificerad där som ätbar mat (inkl. t.ex. stekfettet). På dessa bilder är fisken råvara. SFA = mättade fettsyror MUFA = enkelomättade fettsyror PUFA = fleromättade fettsyror kvinnor män 5

6 Fisken färsk på fatet Färsk fisk: 6 Fiske och fiskodling IFinland fiskas cirka 120 miljoner kilo fisk om året. Yrkesfiskets andel av det är cirka 80 miljoner kilo. Av den mängden används drygt en fjärdedel som människoföda. De finska yrkesfiskarnas viktigaste fångstfisk är strömmingen, på insjövattnen siklöjan. Fritidsfiskarnas fångst är cirka 40 miljoner kilo och två tredjedelar av den mängden tillreds som mat. I Finland odlas årligen cirka 15 miljoner kilo regnbåge. Odlingen av sik, röding och öring är blygsam. Till Finland importeras årligen cirka 100 miljoner kilo fisk och fiskprodukter. Kylkedjan garanterar färskheten K ylkedjan garanterar att fisken håller sig allt från producent till konsument. Fisken kyls ned till 0 +3 grader omedelbart efter fångst. Fisk skall transporteras i kylkedjan allt från fiskaren till handeln och förvaras kallt även i hemmet. De som producerar och marknadsför fisk svarar för fiskens kvalitet. Företag säkerställer kvaliteten på sina produkter med hjälp av sin egenkontroll, som omfattar tillsyn över såväl produktionsförhållandena som själva fiskprodukten. Myndigheterna utövar tillsyn över hur egenkontrollen fungerar. Ser ren ut och doftar färsk. Ögonen är klara, fuktiga och utskjutande. Färgerna är klara. Helt och hållet något glansig, täckt av ett jämnt, skyddande slemskikt. Fiskköttet är fast och spänstigt och sitter ordentligt fast i ryggraden. Fiskbenen sitter väl fast i köttet. Fisk som tappats på blodet har ett tvärsgående knivsnitt i halsen. Tappning av blodet höjer fiskens hållbarhet, smak och utseende. Gälarna är klarröda. Hos fisk som tappats på blodet är gälarna ljusröda. Då fisken är kyld är gälarna gråröda.

7 Hantera fisken rätt, om du fiskar själv Fisken bedövas med ett slag bakom ögonen. Fisk som sprätter i båten samlar på mjölksyra i sina muskler. Det sänker köttets kvalitet. Då fisken bedövats tappas den på blodet med ett knivstick från sidan i halsen. Fisken rensas. Vid behov fjällas fisken och rensas på gälar och inre organ, eftersom det är de som först förskäms. Till slut sköljs fisken och kyls ned. Hälsovådliga PAH-föreningar bildas vid grillning, tillredning över öppen eld och rökning. Foto: Pro Kala ry Tumregler för hantering och tillredning av fisk Trygg förvaringstemperatur är högst +3 grader C. Fisken tillreds så fort som möjligt. Fisk gräddas snabbt, eftersom den innehåller endast små mängder bindvävnad. Övergräddning gör fisken torr och sänker dess näringsvärde. Färsksaltning eller s.k. gravning ger fisken smak. Tänk också på att Filead strömming vanligen alltid är stor strömming. Vid gräddning i ugn eller kokning på spis bildas inga skadliga PAH-föreningar. Det är bra att frysa ned fisken innan eller efter att den gravas så att eventuella parasiter förintas. Av samma orsak skall också fiskrom alltid frysas ned. Mer information om hantering av fisk: och Man kan undvika många skadliga PAH-föreningar genom att låta bli att äta fiskens skinn. Gravning innebär mörning av fisken och förintar inte parasiter. Gravning kräver cirka 2 matskedar havssalt per kilo fisk. Ju äldre strömming, lax eller insjöfisk är, desto större mängder främmande ämnen har den hunnit samla på sig. Det är bra att gynna små individer, särskilt då man konsumerar strömming. Cirka 30 procent av alla dioxiner och PCB-föreningar som samlats i fisk kan elimineras, om fisken skinnas innan den tillreds. Avlägsning av skinnet sänker ändå inte kvicksilverhalten i fisken. 7

8 Miljögifter i fisk och hälsorisker som de medför Dioxiner och PCB-föreningar Trots de näringsmässigt goda egenskaperna hos fisk kan man exponera sig för ovanligt stora mängder hälsovådliga dioxiner och PCB-föreningar genom att äta lax och storvuxen strömming som fångats i Östersjön. Ju äldre fisken är, desto mer har den hunnit samla på sig främmande ämnen. Odlad fisk, såsom regnbåge, innehåller endast små mängder dioxiner och PCB-föreningar, eftersom den utfodrats med foder. Kontrollcentralen för växtproduktion svarar för tillsynen över kvaliteten på foder. Tullaboratoriet utövar tillsyn över halterna främmande ämnen i importerad fisk och importerade fiskprodukter. Dioxinerna och PCB-föreningarna ackumuleras i människokroppen och de har en lång halveringstid. De kan orsaka utvecklingsstörningar i tänderna och i höga halter är de kancerframkallande föreningar. 8 Varifrån härstammar miljögifterna? Dioxin En följd av ofullständig förbränning och klorering. En av de största dioxinkällorna i Finland har varit de klorfenoler som använts vid sågarna. I dem förekommer dioxiner som föroreningar. De luftburna utsläppen hör till de viktigaste förorenarna. Energiproduktionen och metall- och massaindustrin är de viktigaste utsläppskällorna. PCB PCB har använts för många ändamål inom industrin, till exempel som brandskyddsmedel, i transformatoroljor och inom plastindustrin. Användning av PCB-föreningar förbjöds på 1980-talet överallt i Europa. Kvicksilver En giftig tungmetall som förekommer i miljön, särskilt i markens humus och vattendragens bottenskikt. Kommer ut i miljön även från industrin, vid förbränning av avfall och fossila bränslen och vid raffinering av oljeprodukter.

9 Dioxinernas skadeverkningar på hälsan Utvecklingsstörningar Kancerframkallande i höga koncentrationer Eventuell sänkt motstånds kraft Hormonala (endokrina) störningar som påverkar inre sekretionen Östersjölax Strömming Sik Vassbuk Abborre Flundra Gös Gädda Lake Mört Sandsik Nejonöga Odlad regnbåge Odlad sik Odlad röding Braxen Siklöja Sik Gös Abborre Gädda Lake Genomsnittliga dioxinhalter och halternas variationsbredd i inhemsk fisk Havsfisk Flodnejonöga Odlad fisk Insjöfisk WHO-TEQ pg/g färsk vikt Gränsen för maximal halt dioxin som EU fastställt *(4 WHO-TEQ pg/g färsk vikt) för fisk * WHO-TEQ = Dioxinhalt enligt de säkerhetskoefficienter som Världshälsoorganisationen fastställt 9

10 Dioxiner och PCB-föreningar I Finland är den största källan till dioxiner och PCB-föreningar fisk och fiskprodukter. Ackumuleringen av dioxiner och PCB-föreningar i fisk varierar med arten och uppväxtområdet. Av östersjöfisken är problemarterna fångad lax, storvuxen strömming och nejonögon. I insjöfisk är dioxin- och PCBhalterna låga. Dioxiner och PCB-föreningar förekommer i alla fetthaltiga livsmedel. I Mellaneuropa är källan till dioxiner och PCB-föreningar oftast mjölk och kött. Hur intaget av dioxin och dioxinliknande PCB-föreningar fördelar sig på olika kategorier av livsmedel i Finland år % 4 % 2 % 5 % 87 % Livsmedelskategori I många europeiska länder har konstaterats att dioxinhalterna i modersmjölken sjunkit. Till det har bidragit bl.a. utsläppsgränserna som fastställts för industrin. I Finland har också de gravida kvinnornas blygsamma fiskförbrukning bidragit till att dioxinhalterna i modersmjölken sjunkit. Intag av dioxin och dioxinliknande PCB-föreningar TEQ pg/d mjölk och mejeriprodukter sammanlagt 4,7 ägg 2,5 fisk och fiskprodukter sammanlagt 98,0 kött och köttprodukter sammanlagt 6,4 övriga sammanlagt 2,2 sammanlagt 113,8 pg/d 1) Livsmedelsverkets nya intagsberäkningar för år 2005 (Duodecim, 2006; 122: ) 10

11 Tungmetaller Tungmetallhalterna i finländsk fisk är klart lägre än gränsvärdena som EU fastställt. I insjöfisk, särskilt äldre gäddor, har ändå påträffats förhöjda kvicksilverhalter. För finländare mera exotisk fisk såsom färsk tonfisk, svärdfisk och haj kan innehålla högre mängder kvicksilver än vanligt. I tonfiskkonserver har kvicksilverhalterna i undersökningar ändå legat under gränsvärdet. Mängden miljögifter, särskilt kvicksilver och radioaktiv cesium-137 varierar i insjövattnen. Den största kvicksilverkällan är den naturliga migreringen från jordskorpan. Kvicksilvret kommer in i miljön och näringskedjan, särskilt i fisk, också bland annat från industrin, avfallsförbränning, förbränning av fossila bränslen och raffinering av oljeprodukter. Kvicksilvret omvandlas till metylkvicksilver, som orsakar skador på centrala nervsystemet, tränger igenom moderkakan och vandrar till fostrets hjärna. Kvicksilvret anrikas i näringskedjan i djur och människor. Konsumenter kan höra sig för om mängderna kvicksilver och cesium-137 i fiskevatten och fisk hos livsmedelstillsynsmyndigheterna i hemkommunen. Resultat av cesium-137 -undersökningar finns också på webbadressen 11

12 Kvicksilverintag (mg/vecka) 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Kvicksilverintaget ur fisk per vecka (portion på 100 g) siklöja sik strömming regnbåge havsfisk rovfisk från insjövatten: abborre gädda gös lake 0,1 0,5 1 Kvicksilverhalten i fisk (mg/kg) Figuren visar att en person som äter storvuxen och gammal rovfisk från insjövatten eller viss importerad fisk får det största intaget kvicksilver i veckan, eftersom kvicksilverhalterna är höga i storvuxen och gammal rovfisk från insjövatten och viss importerad fisk (svärdfisk och haj) sådan fisk. Beräkningarna bygger på en portion på 100 g. Maximalt intag som WHO rekommenderat (0,1 mg/vecka för en vuxen som väger 60 kg) två gånger i månaden en gång i veckan två gånger i veckan 12

13 Tolerabla intag och maximala haltgränser för främmande ämnen Enligt den riskbedömning som EU:s vetenskapliga kommitté för livsmedel gjort är det genomsnittliga intaget per vecka av dioxiner och dioxinliknande PCB-föreningar som härstammar från livsmedel och som inte medför någon skada med tanke på hälsan högst 14 pg TEQ per kg kroppsvikt. EU har beviljat Finland och Sverige undantagstillstånd att i sitt eget land sälja fisk från Östersjöområdet med dioxinhalter som är högre än den i EU fastställda maximala halten 4 pg TEQ/g färsk vikt. Ett villkor för undantaget är förnyade rekommendationer om intaget av fisk till konsumenterna så att det tolerabla intaget per vecka inte överskrids. Dessutom skall ett gränsvärde fastställas för dioxinliknande PCB-föreningar. Radioaktiviteten i fisk följs upp Livsmedelstillsynsmyndigheterna utövar med hjälp av undersökningar kontinuerlig tillsyn över halterna främmande ämnen i fisk och vidtar åtgär- Tolerabelt intag per vecka Dioxiner och dioxinliknande PCB-föreningar Metylkvicksilver der, om halterna överskrids. Med tillsynen vill man säkerställa att fisken som bjuds ut till konsumenterna är säker. De kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna följer upp halterna främmande ämnen i fisk inom sitt område och vidtar vid behov åtgärder. Konsumenter som har något att fråga om fisk kan vända sig till myndigheterna i hemkommunen. 14 pg TEQ/kg kroppsvikt/vecka 1,6 μg/kg kroppsvikt/vecka (μg = mikrogram) Tillåtna maximala halter i fisk Dioxiner 4 pg (pg = pikogram) TEQ/g färskvikt Kvicksilver vissa rovfiskar (bl.a. gädda) 1 mg/kg (mg= milligram) övriga fiskar 0,5 mg/kg 13

14 Mikrobiologiska risker och andra risker Vakuumförpackad fisk skall förvaras på rätt sätt I regel är färsk fisk mikrobiologiskt säker. I vakuumförpackade kallrökta och gravsaltade fiskprodukter kan förekomma av bakterien Listeria monocytogenes, som kan orsaka matförgiftningar och farliga allmänna infektioner. Produkternas framställningsprocess förintar inte alltid denna allmänna miljöbakterie. Bakterien Clostridium botulinum kan förekomma i vakuumförpackade rökta och gravade fiskprodukter. Bakterien orsakar en allvarlig matförgiftning, botulism. Förgiftningen är sällsynt i Finland. Orsaken till förgiftningen är vanligen att livsmedlet inte upphettats tillräckligt i framställningsstadiet eller att det förvarats i en för hög temperatur. Fiskprodukternas hållbarhetspåskrifter och förvaringstemperaturer skall noggrant följas. Också i hemmet skall fisk förvaras kallt, helst i 0 3 grader. Personer i olika riskgrupper skall iaktta särskild noggrannhet. Gravida kvinnor borde undvika intag av vakuumförpackad fisk. Histamin i tonfisk av låg kvalitet Histamin som är en biogen amin kan förekomma i livsmedel i och med att livsmedlets kvalitet försvagas. Rå tonfisk som förvarats i fel temperatur är ett risklivsmedel, vars höga histaminhalt kan orsaka en matförgiftning. Förvaring av färsk tonfisk i fiskdisken i butiken eller i hemmet kräver särskild omsorgsfullhet. 14

15 Binnikemasken den enda skadliga parasiten i finländsk fisk Av parasiterna i fisk kan i Finland endast breda binnikemasken Diphyllobothrium latum överföras till människan. Larver av masken kan förekomma i gädda, lake, abborre och gärs och i rom från dessa. Binnikemasksmitta ger vanligen inga symptom, men den kan orsaka lindriga tarmsymptom och bland allmänna symptom kan nämnas bl.a. svindel och matthet. Binnikemasksmitta kan orsaka störningar i upptagningen av vitamin B12 och perniciös anemi. Numera är parasiten rätt sällsynt, men hos människan påträffas även i Finland fortfarande tiotals fall per år. Människan kan få smittan genom att äta otillräckligt upphettad ofryst fisk eller produkter av sådan fisk. Sushi som innehåller rå fisk ökar risken att få parasitsmitta av fisk, om fisken inte frusits ned. Anisakis simplex är en mask som förekommer i valar i Nordsjön och som orsakar sjukdomen anisakiasis hos människan. Sjukdomen ger vanligen lindriga symptom såsom smärta i övre delen av buken, illamående och kräkningar. I Finland har inte påträffats ett enda fall av anisakiasis. Larver av parasiten påträffas i fisk från Norsjöområdet, särskilt i sill, makrill, torsk, bläckfisk och också i vild lax. Människan kan smittas genom att äta rå, otillräckligt upphettad, otillräckligt saltad eller ofryst fisk som innehåller larver av parasiten. Fiskallergi F iskallergenerna är kraftiga. Hos vissa fiskallergiker orsakar redan lukten av fisk symptom. Fisk och skaldjur kan orsaka häftiga och snabba överkänslighetsreaktioner. Fiskallergin kvarstår ofta ända upp i vuxenåldern. Mer information: 15

16 Lagstiftning om fisk Bestämmelserna om fisk finns på webbadressen och gällande lagstiftning på jord- och skogsbruksministeriets webbsidor Fisk som framställts och förpackats i sådana anläggningar som godkänts i enlighet med hygienlagen skall vara försedd med ett identifieringsmärke. Det är en oval eller en rektangel med anläggningens nummer inuti för att visa från vilken anläggning fisken härstammar jämte landkoden såsom SUOMI, FINLAND, FI eller EG. Identifieringsmärket på produkterna och den kommersiella handlingen som åtföljer produkterna gör det möjligt att spåra fiskprodukterna. 16 Fiskprodukter märks vanligen med en oval, som innebär att produkten fritt får säljas inom EU-området. Östersjöströmming, orensad över 17 cm lång, och i Östersjön fångad lax jämte nejonögon kan ändå innehålla dioxiner i halter som överskrider den maximala tillåtna gränsen. På fiskprodukter som tillverkats av dessa skall identifieringsmärket vara rektangulärt. Inom EU får fiskarna och fiskprodukterna i fråga saluföras endast i Finland och Sverige. FINLAND 000 EG FINLAND 000 EG

17 Saluhållande av färsk fisk och påskrifter på förpackningarna Konsumenter har lagstadgad rätt att få följande information om saluhållen fisk: Oförpackad, färsk fisk Artens handelsnamn Produktionsmetod (fångad till havs, i insjövatten eller odlad) Fångstområde Vikt- och kvalitetsklass, om fisken saluförs klassificerad. Förpackad, färsk fisk Artens handelsnamn Produktionsmetod (fångad till havs, i insjövatten eller odlad) Fångstområde Mängden innehåll Sista förbrukningstidpunkt och förvaringsanvisningar Förpackarens eller säljarens namn och adress Vikt- eller kvalitetsklass, om fisken saluförs klassificerad Ett ovalt eller rektangulärt identifieringsmärke i anläggning ar som godkänts i enlighet med hygienlagen 17

18 Påskrifter på förpackningen till fiskprodukter* * saltad, rökt, glödstekt eller på annat sätt tillredd fisk eller del av fisk, då inga andra ingredienser i signifikant mängd använts vid tillverkning av produkten Produktens namn Ingrediensförteckning Mängden innehåll Mängden ingrediens vid behov Bäst före -märkning eller sista förbrukningsdag (färsksaltad, rökt eller glödstekt fisk) Tillverkarens, förpackarens eller inom EU-området verkande säljares namn och adress Ursprungsland eller -område, om ett utelämnande av den informationen kan vilseleda köparen Förvaringsanvisningar vid behov Mängden koksalt i viktprocent Ett ovalt eller rektangulärt identifieringsmärke i anläggningar som godkänts i enlighet med hygienlagen Påsaltade och rökta produkter också - artens handelsnamn - produktionsmetod (fångad till havs, i insjövatten eller odlad) - fångstområde Påskrifter på fiskkonserver Produktens namn Ingrediensförteckning Mängden innehåll Mängden ingrediens vid behov Bäst före -märkning Tillverkarens, förpackarens eller inom EU-området verkande säljares namn och adress Ursprungsland eller -område, om ett utelämnande av den in formationen kan vilseleda köparen Ett ovalt eller rektangulärt identifieringsmärke i anläggningar som godkänts i enlighet med hygienlagen 18

19 De viktigaste bestämmelser om fisk Livsmedelslag 361/95 Lag 1195/96 om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel Hälsoskyddslag 763/94 JSM:s förordning 16/VLA/00 om fiskhygien EELA:s och EVI:s rekommendation 982/40/01 om tillsynen över listeria Rådets förordning (EG) nr 104/2000 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter Rådets förordningar (EG) nr 2375/2001 och (EG)221/2002, om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel SHM:s förordning 597/2000 om temperaturerna och övriga förhållanden vid transport av livsmedel HIM:s förordning om 1084/2004 om förpackningspåskrifter för livsmedel Samtliga bestämmelser om fisk finns samlade på adressen De kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna svarar för tillsynen över fisk och de tar också hand om utredningen vid klagomål eller motsvarande förfrågningar. Kommunernas kontaktuppgifter finns på Livsmedelsverkets webbsida Livsmedelsverket leder tillsynen i Finland. Uppdaterad lagstiftning finns på webbadressen: 19

20 Rekommenderade intag av fisk Foto: Kai Lindqvist Fisk kan intas två gånger i veckan varierande olika fiskarter. På grund av halterna främmande ämnen kan barn, ungdomar och personer i fertil ålder äta stor, över 17 cm lång strömming eller alternativt lax som fångats i Östersjön och gädda som fångats i hav eller insjö endast 1 2 gånger i månaden. Gravida kvinnor och ammande mödrar borde inte äta gädda. Personer som dagligen äter fisk som fångats i insjövatten skall helst minska förbrukningen också av andra rovfiskar som samlar på sig kvicksilver. Sådana fiskar är stor abborre, gös och lake. I rekommendationerna har ackumulerade dioxiner, PCBföreningar, kvicksilver och cesium-137 beaktats. Säkerhets bedömningarna bygger på en portion på 100 gram fisk som vägts som rå. Livsmedelsverket PB 28 (Gamla vintervägen 5) Helsingfors tfn (09) Viestintätoimisto Luova Ratkaisu Oy/

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter Eviras anvisning 16031/1/sv Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter Sida/sidor 1 / 6 Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Svararkod:

Svararkod: FISKFÖRÄDLING ÅR 2015 Webbress: http://stat.luke.fi/fiskforling Svararkod: Med fiskförädling avses här såväl - mekanisk behandling (filering, skivning...) - kemisk och fysikalisk behandling (insaltning,

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna. Livsmedel A-Ö ADI-värden Acceptabelt dagligt intag för livsmedelstillsatser, ADI-värde anger hur mycket en människa kan exponeras för utan att någon risk för hälsan anses uppstå. Aflatoxiner Aflatoxin

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ;

Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ; LIVSFS 1993:36 (H 60) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Fisken i fokus. Ett projekt om fisk, skaldjur och blötdjur i butik En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson MILJÖFÖRVALTNINGEN

Fisken i fokus. Ett projekt om fisk, skaldjur och blötdjur i butik En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN Fisken i fokus Ett projekt om fisk, skaldjur och blötdjur i butik 2011 En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson Februari 2012 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN. Pro Fisk rf www.prokala.fi

Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN. Pro Fisk rf www.prokala.fi Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN Pro Fisk rf www.prokala.fi 2 VASSBUK STRÖMMING 30-90 g Strömming och Vassbuk 12-20 cm vår viktigaste fångstfisk, lever i Östersjön, en mindre

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål;

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål; 20 juli 2016 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål; (H 377) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Läs mer

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips FISK & SkalDJUR kunskap och sunda tips Fisk och skaldjur sedan urminnes tider Generationer har fått höra att man ska äta fisk för att bli intelligent det kan låta som en skröna men rekommendationen gäller

Läs mer

Råd om mat till dig som är gravid

Råd om mat till dig som är gravid Råd om mat till dig som är gravid LIVSMEDELS VERKET Under graviditeten börjar många fundera över sina matvanor. Kanske gäller det även dig. Tidigare har du bara behövt tänka på dig själv. Nu ska du bry

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

2011-02-28 Dnr 115/2010. Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet

2011-02-28 Dnr 115/2010. Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet 1 2011-02-28 Dnr 115/2010 Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet 2 Innehållsförteckning Sida Rubrik 2 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Kosttillskott vad, hurdant och varför?

Kosttillskott vad, hurdant och varför? Kosttillskott vad, hurdant och varför? Seminarium om kosttillskott Helsingfors universitets lilla festsal Vad är kosttillskott? Historia Tidigare specialpreparat och näringsämnespreparat (349/1989) Specialpreparat:

Läs mer

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder Föredragen av Erkki Vesanto Sida/sidor 1 / 5 Denna anvisning är avsedd för företagare och tillsynsmyndigheter inom livsmedelsbranschen och foderindustrin. Anvisningen har beretts i Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Författning: Handels- och industriministeriets förordning om kosttillskott 571/2003 och ändringarna i denna (672/2007)

Författning: Handels- och industriministeriets förordning om kosttillskott 571/2003 och ändringarna i denna (672/2007) IFYLLNINGSANVISNINGAR 1 (5) Anmälan om kosttillskott Augusti 2007 Författning: Handels- och industriministeriets förordning om kosttillskott 571/2003 och ändringarna i denna (672/2007) LIVSMEDELSSÄKERHETSVERKET

Läs mer

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010 Miljökontoret Dnr 2010-3671 Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010 Annelie Vestergren augusti 2010 Sammanfattning Livsmedelsgruppen genomförde under mars till maj

Läs mer

Färsk lax stavas laks.

Färsk lax stavas laks. Färsk lax stavas laks. 1. Plocka fram ingredienser 3. Vik ihop 2. Lägg ingredienserna på folie Grilltips. Det är lika lätt att grilla Norsk laks som det är att grilla kött. Du behöver inga särskilda redskap,

Läs mer

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, december 2012 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs

Läs mer

Livsmedel som överlåts till mathjälp

Livsmedel som överlåts till mathjälp Sida/sidor 1 / 9 En myndighets verksamhet skall bygga på den befogenhet som föreskrivs i lag och lagen skall följas i myndighetens verksamhet. Myndighetens anvisningar är till sin rättsliga natur inte

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0109/292. Ändringsförslag. Renate Sommer för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0109/292. Ändringsförslag. Renate Sommer för PPE-gruppen 9.6.2010 A7-0109/292 292 Artikel 2 punkt 2 led eb (nytt) eb) hantverksmässigt framställda livsmedel: livsmedel som framställts direkt för konsumenten i ett företag som i enlighet med nationell närings-

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p)

Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p) Naturkunskapsprov Namn: (max 62p) Lycka till! 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) b) Varför är denna effekt livsviktig? (1p) c) På vilket/vilka sätt påverkar

Läs mer

Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning:

Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Svensk intagsberäkning av dioxiner (PCDD/PCDF), dioxinlika PCBer och metylkvicksilver för barn baserad på aktuella analysdata samt kostundersökningen

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick om vilka

Läs mer

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Sammanställt av Emma Bäck och Mattias Finell Inledning Under februari månad 2008 utförde hälsoinspektionen inom Malmska hälso-

Läs mer

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel 1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten, 20150121

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten, 20150121 Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen Livsmedelsenheten i Jönköping 10 miljö- och hälsoskyddsinspektörer Kontrollerar mer än 1000 livsmedelsverksamheter Planerad kontroll Registreringar

Läs mer

STATENS NÄRINGSDELEGATION REKOMMENDERAR FÖLJANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT HÖJA BEFOLKNINGENS JODINTAG

STATENS NÄRINGSDELEGATION REKOMMENDERAR FÖLJANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT HÖJA BEFOLKNINGENS JODINTAG STATENS NÄRINGSDELEGATION REKOMMENDERAR FÖLJANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT HÖJA BEFOLKNINGENS JODINTAG Befolkningsundersökningar visar att jodintaget från kosten i Finland är för lågt. Delegationen rekommenderar

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Fiskbranschens Vägledning

Fiskbranschens Vägledning TILLVERKNING AV RÖKTA OCH GRAVADE FISKPRODUKTER RÖKTA PRODUKTER INLEDNING I arbetet med att införa kontroller på individuella processteg, ger detta avsnitt om rökta produkter exempel på potentiella faror

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Datum 17.12.2009. Bemyndigande

Datum 17.12.2009. Bemyndigande JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr Datum 17.12.2009 3/VLA/2009 Dnr 401/14/2009 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.1.2010 tills vidare Bemyndigande 10, 11, 18 och 20 i livsmedelslagen (23/2006)

Läs mer

Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel

Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel Rapport 9 2007 Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av Emma Ankarberg, Marie Aune, Gabriella Concha, Per Ola Darnerud, Anders Glynn, Sanna Lignell och Anna

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Kvicksilver i gädda 2016

Kvicksilver i gädda 2016 Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

- livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning;

- livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning; Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning; 1 1 (H 376) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om kompletta kostersättningar för viktkontroll; (H XX) Utkom från trycket beslutade. Med stöd av 2,6 och 7 livsmedelsförordningen

Läs mer

MOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER

MOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\14.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-11-03 Margareta Widell Avdelningschef/Stadsveterinär

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken2015 2021 Yttrande inklusive för Vindelälven med exempel från Vindelns kommun I remissen är förslaget att uppnå god vattenkvalité rakt över.

Läs mer

Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08

Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08 Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08 Varför livsmedelslagstiftning Hur är lagstiftningen uppbyggd? Vem har ansvar för att reglerna följs? Vad händer om de inte följs? Ändrade konsumtionsvanor

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Vad kan finnas under ytan?

Vad kan finnas under ytan? Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter

Läs mer

Uppgifterna som skall ges på förpackningen till vissa livsmedel förnyades

Uppgifterna som skall ges på förpackningen till vissa livsmedel förnyades 17.5.2013 1 / 6 Uppgifterna som skall ges på förpackningen till vissa livsmedel förnyades Allmänt Jord- och skogsbruksministeriets förordning (264/2012) (nedan JSMf 264/2012) om krav i fråga om vissa livsmedel

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 (H 135) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om kompletta kostersättningar för viktkontroll; beslutade den 30 maj 2016. LIVSFS 2016:11 Utkom från trycket den 9 juni

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 23/04. Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.4.2004 - tillsvidare

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 23/04. Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.4.2004 - tillsvidare JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 23/04 Datum Dnr 31.3.2004 1608/01/2004 Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.4.2004 - tillsvidare Stadganden om bemyndigande 9 och 26 foderlagen (396/1998)

Läs mer

(EGT L 276, , s. 40)

(EGT L 276, , s. 40) 1990L0496 SV 20.11.2003 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration

Läs mer

Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014. Eva Wiklund & Gunnar Malmfors

Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014. Eva Wiklund & Gunnar Malmfors Hur säkerställer vi kvaliteten på viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014 Eva Wiklund & Gunnar Malmfors Köttkvalitet Bakterier? Radioaktivitet? Hållbarhet? ph-värde? Fetthalt?

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:2

Policy Brief Nummer 2014:2 Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk

Läs mer

Projekt Märkning av kött 2009

Projekt Märkning av kött 2009 RAPPORT Projekt Märkning av kött 2009 Miljöförvaltningen 2009 Handledare: Klaus Karlsson Tommy Antonius Utfört av: Anh Duong Sammanfattning Under perioden mars till april 2009, besöktes 31 livsmedelsbutiker

Läs mer

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 Informationsförordningen (EU) nr 1169/2011 Nya regler för informationom livsmedel

Läs mer

Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter

Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter PM 1 (6) L Croon Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter Bakgrund Tillfälliga och definitiva handelsbeteckningar Med stöd av artikel 4 i rådets förordning

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN Hälsoinspektörernas svenskspråkiga utbildningsdagar 6.10.2015 Tammerfors livsmedelsöverinspektör Anna Lemström Jord- och skogsbruksministeriet Harmoniserad EU-lagstifning

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Fältarbetsperiod: Juni - Juli 203 TNS SIFO Avdelningen för Opinions & Samhällsundersökningar PL: Claes Falck Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Fiskkonsumtion risk och nytta

Fiskkonsumtion risk och nytta Rapport 12 2007 Fiskkonsumtion risk och nytta av Wulf Becker, Per Ola Darnerud och Kierstin Petersson-Grawé NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE-751 26 Uppsala,

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING

Läs mer

RENSA FISK. rätt och slätt

RENSA FISK. rätt och slätt RENSA FISK rätt och slätt RENSA FISK RÄTT OCH SLÄTT Vi tycker väl alla om att fiska och blir glada när vi får fångst men står tveksamma när vi ska rensa och hantera fisken. Hur var det nu man skulle göra?

Läs mer

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Är maten giftig? När är det fara å färde? Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de

Läs mer

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008 MILJÖFÖRVALTNINGEN Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 28 En rapport från Miljöförvaltningen Stina Printz 29-4-1 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer