FÖRSKRIVAREN. Svårläkta sår - ett multidisciplinärt symptom Se sidorna 4-5. Vid behov av höga doser PPI. Läkemedel och miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSKRIVAREN. Svårläkta sår - ett multidisciplinärt symptom Se sidorna 4-5. Vid behov av höga doser PPI. Läkemedel och miljö"

Transkript

1 FÖRSKRIVAREN. I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n Svårläkta sår - ett multidisciplinärt symptom Se sidorna 4-5 Vid behov av höga doser PPI Fortfarande är det stora prisskillnader inom gruppen protonpumpshämmare. I de fall av högre är nödvändiga, rekommenderas att man skriver ut 2x20 mg Omeprazol. Denna behandling kostar cirka 5 kr per dygn. Väljer man att skriva Omeprazol 40 mg eller Nexium 20 eller 40 mg blir detta minst dubbelt så dyrt. Glöm inte att uppmärksamma patienten på att denne ska ta två tabletter per dygn. Läkemedel och miljö Ett halvdagsseminarium på tema läkemedel och miljö arrangeras den 29 november på Ryhov. Frågor som tas upp är bl a: Hur miljöarbetet fortskrider i Stockholms läns landsting (Åke Wennmalm). Miljöklassificering av läkemedel på FASS.se (Andreas Wodegiorgis Svenska miljöinstitutet). Miljöklassificering av läkemedel inom EU (Anna-Karin Johansson Läkemedelsverket). Handlingsplanen för läkemedel och miljö i Landstinget i Jönköpings län. Sjuksköterskor rapporterar biverkningar För att öka inrapporteringen av biverkningar har Läkemedelsverket beslutat att även sjuksköterskor kan rapportera. Under hösten att i respektive sjukvårdsområde arrangera utbildning i biverkningsrapportering. Nr

2 2 Större fokus på biverkningar av läkemedel Intresset för att följa upp läkemedelsbehandling under längre tid har ökat. I första hand gäller detta medicinska utfallsvariabler, men också biverkningar som uppstår i den stora och åldersmässigt annorlunda population som utsätts för läkemedel efter de kliniska studierna är avslutade. Man räknar med att läkemedelsbiverkningar är den fjärde vanligaste dödsorsaken i USA. Det finns också siffror på att mellan 3% och 10% av inläggningarna på landets medicinkliniker orsakas av biverkningar. Även om Sverige är bäst i Europa på biverkningsrapportering vill Läkemedelsverket förstärka denna genom att sköterskor nu får möjlighet att rapportera. Tänk på att rapportera! Blanketten finns längst bak i Fass. Läkemedel och miljö är ett annat fokus. Ämnen som är tillverkade för att klara magsäckens syrabad bryts inte så lätt ner i miljön. Kunskapsuppbyggnaden sker snabbt men är idag ofullständig inte minst om nedbrytningsprodukter. Inte bara läkemedelssubstansen i sig utan även hur den distribueras är viktigt. Kutan applikation via plåster är ett problem. Produkterna är mättade av läkemedel och det finns stora mängder kvar efter användning, det gäller såväl nikotin- som östrogen och morfinplåster. Apotekspersonalen informerar om vikten att inte slänga dem i soporna utan lämna in dem på Apoteket. Landstinget har en aktiv miljöenhet och vi kommer tillsammans att ordna ett seminarium under senhösten. Vi har nu kommit igång med Nyhetsflöde på Läkemedelskomittens hemsida. Vi försöker där att ge aktuella nyheter, både lokala och nationella, om läkemedel, utbildningar ect. Välkomna att besöka oss på landstingets intranät eller www. Marianne lj.se/lakemedel. Maroti, ordförande i Läkemedelskommittén Förskrivaren juni 2007 Interaktion mellan Waran (warfarin) och grapefruktkärneextrakt Frågor har uppkommit både i Jönköping och på annat håll rörande interaktion mellan warfarin och tetracykliner. I FASS anges att tetracykliner vid långtidsterapi visat sig minska aktiviteten av protrombin i plasma och att dosen av antikoagulantia kan behöva minskas. I interaktionskapitlet nämns dock ingen interaktion mellan warfarin och tetracykliner. Det har framförts att tetracykliner i sig skulle kunna reduceraprotrombinaktivitet i plasma med ökad blödningsbenägenhet som följd, men den kliniska relevansen av detta är oklar. Det har även tidigare hävdats att inverkan av bredspektrumantibiotika på tarmfloran kan leda till K-vitaminbrist, men detta har ifrågasatts på senare tid. I de flesta fall där K-vitaminbrist uppstått vid antibiotikabehandling (oftast med cefalosporinpreparat) har patienterna haft dåligt nutritionsstatus. Enstaka fall Endast enstaka fallrapporter föreligger om misstänkt interaktion mellan tetracykliner och orala antikoagulantia. Några ytterligare rapporter om interaktion mellan tetracykliner och antikoagulantia har ej påträffats vid sökning i databasen Medline. Sammanfattningsvis är dokumentationen för förstärkt effekt av antikoagulantia vid samtidigt intag av tetracykliner bristfällig. Dock rekommenderas följning av protrombinaktivitet under behandling med denna kombination av läkemedel. I fallet warfarin NSAID tillkommer dessutom att båda läkemedlen har blödningsfrämjande effekter. Därför bör NSAID undvikas av patienter som står på warfarin. Warfarin (Waran) hör till de läkemedel för Efter rapporter om misstänkt interaktion mellan grapefruktkärneextrakt och Waran (warfarin) har Läkemedelsverkets laboratorium analyserat tre olika produkter innehållande grapefruktkärneextrakt med avseende på innehåll och påverkan på cytokrom P450-enzymet CYP2C9 in vitro. Produkterna marknadsförs som rena naturprodukter med starka antibiotiska egenskaper. Analyserna visade dock att alla tre produkterna innehöll höga halter av det syntetiska desinfektions- och konserveringsmedlet bensetoniumklorid. Information från Läkemedelsverkets , hela informationen se Kommentar läkemedelskommittén: Det är viktigt att ta upp anamnes även på naturläkemedel. Läkemedelskommittén har för avsikt att under hösten arrangera ett seminarium för att belysa detta område. Eventuella interaktioner med Warfarin vilka kliniskt relevanta interaktioner kan inträffa med ett antal andra läkemedel och även med vissa örtmediciner och kostfaktorer. Detta är särskilt viktigt eftersom warfarin-behandling allltid innebär en balansgång mellan effektiv trombosprofylax och allvarliga blödningar. Situationen kompliceras av att det warfarin (Waran) som används består av två isomerer/enantiomerer, varav S-warfarin har betydligt kraftigare verkan än R-warfarin och eftersom de båda formerna metaboliseras via olika enterohepatiska cytokromala P- 450 (CYP)-enzym med olika hastigheter och bl a därför har olika halveringstider. Men det finns ändå särskilda observanda: 1) Undvik att kombinera warfarin med NSAID. 2) Undvik att kombinera warfarin med dextropropoxifen. 3) Om ett icke-narkotiskt analgetikum erfordras finns endast paracetamol att tillgå. Eftersom det kan hämma warfarins metabolism måste INR-kontrollerna bli extra täta och noggranna, och paracetamol-doseringen får inte variera. 4) Om både warfarin och omeprazol/esomeprazol erfordras måste samma noggrannhet gälla som för warfarin-paracetamol. Det är oklart i vad problemet gäller andra PPI än omeprazol och esomeprazol. 5) Om både warfarin och en statin är indicerade bör atorvastatin (Lipitor) och simvastatin undvikas till förmån för pravastatin som liksom rosuvastatin (Crestor) inte interagerar via CYP. Arne Melander professor i klinisk farmakologi ledamot av läkemedelskommittén Förskrivaren innehåller information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län. Produktion: Informationsavdelningen Ansvarig utgivare: Marianne Maroti, ordförande i Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén Landstingets kansli Box Jönköping Tel vx Redaktör: Sven Magnusson,

3 Förskrivaren juni Överläkarna Olof Blix och Birgitta Axelsson på psykiatriska klinikens beroendemottagning i Jönköping. På bordet står det vanligaste läkemedlen vid alkoholproblem, Campral och Revia. Förändrad behandling vid alkoholberoende Månadskostnad Inom alkoholvården defineras tre olika nivåer; högkonsumenter, ofta med ett riskbeteende och somatiska problem, missbrukare med sociala komplikationer och människor med ett beroende. Det är bara den sista gruppen som definieras som sjuka juridiskt sett, säger Birgitta Axelsson, överläkare på psykiatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov. De kan bli sjukskrivna, få rehabilitering och kan inte sparkas från sitt jobb som en följd En månads behandling med Revia (50 mg/dygn) kostar c:a 400 kronor. Motsvarande kostnad för Campral (2 gram/dygn) kostar c:a kronor. av sjukdomen. Primärvården tar idag en stor del av alkoholvården. Inom beroendemottagningen behandlas i princip bara patienter med ett beroende som dessutom är kopplat till ett psykiatriskt problem; svåra personlighetsstörningar, neuropsykiatriska diagnoser, psykoser etc. Primärvården kan göra mycket betonar Olof Blix, överläkare på beroendemottagningen. Läkemedelsbehandlingen består av tre huvudalternativ; Arbetsplatskod på hjälpmedelskort Från och med 1 juli 2007 kommer det att finnas krav på att hjälpmedelskort måste vara försedda med arbetsplatskod. Ur patientens synvinkel så innebär detta att om uppgifter om arbetsplats saknas på hjälpmedelskort får patienten själv betala hela kostnaden. För att underlätta arbetet kräver Apoteket streckkoder, dvs. på samma sätt som recept för läkemedel nu hanteras. Läs mer på: Orosdämpande eller sömnmediciner, behandling av oro och sömnsvårigheter. Antabus framför allt under den akuta abstinensfasen som vara upp till två månader. Antabus innebär ett erbjudande som ska ges i samråd med patienten, säger Birgitta Axelsson. Och medicinen bör ges av personal, tillägger Olof Blix. Campral och/eller Revia. Både Camprol och Revia har visat bra resultat mot alkoholsug i studier. En nyligen redovisad studie visar ett jämförbart resultat med KBT-behandling. Lite drygt två patienter av tre får ett reducerat alkoholintag efter medicinering, drygt var tredje blir helnykter. Nytt är också att en samtidig psykosocial behandling inte är nödvändig för att behandla med Campral eller Revia, säger Olof Blix. Tidigare har många avstått att sätta in medicinen om patienten inte samtidigt fått den psykosociala delen också. Ny dosering av Revia och Campral En annan nyhet just när det gäller de två sistnämnda läkemedeln är doseringen. Campral kan om utebliven effekt ökas från två till tre gram vid behov. Revia kan likaså ökas från 50 mg till 100 mg vid behov. Nytt är också att en effekt ska vara tydlig inom en till två månader, inte tre, som tidigare. Normalt sett börjar vi med Campral. Har den inte fått effekt inom förväntad tid kan vi byta till Revia eller lägga till och ta båda - fortfarande i samma dos som tidigare. Revia fungerar bäst för typiska symptomdrinkare, typ 2 som dämpar oron med sprit, som kanske har ett genetiskt arv och psykiska besvär. En nackdel med just Revia är att den blockerar opiatreceptorerna och därmed också andra opioidinnehållande värktabletters möjlighet att ge lindring. Och många patienter har tyvärr smärttillstånd och skadar sig, säger Birgitta Axelsson.

4 4 Sjuksköterskan Ann Persson lossar förbandet runt 92-åriga Elsa Carlgrens vänstra fot. Såret på ovansidan av foten har Elsa haft sedan 20-årsåldern - i över 70 år. Det ser fantastiskt fint ut, konstaterar Therese Eklöv, bensårssjuksköterska, som tidigare sett ett öppet sår, stort som en handflata, åtta gånger åtta cm. Nu har såret dragit ihop sig, sårkanterna är sammanläkta. Såret har läkts temporärt tidigare, men varit öppet de senaste fjorton åren. Therese Eklöv jobbar med vårdutveckling inom sårvård och är ute bland personalen i primärvården och inom kommunens äldreboenden för att ge råd och stöd i hanteringen av svårläkta sår. Med utgångspunkt att sårdiagnos redan är ställd av läkare samt att ankeltrycksindex är utfört försöker vi identifiera olika läkningshämmande faktorer som bidrar till att såret inte läker som ex smärta, ödem, nedsatt näringstillstånd mm. Det är viktigt att tidigt bryta den nedgående spiral som lätt kan bli följden av att såret smärtar, patienten blir mer orörlig, äter kanske mediciner som ger dålig aptit och sömnsvårigheter. Elsa behandlas av två sjuksköterskor på Lärlingens äldreboende i Husvarna. Vi försöker får kontinuitet i behandlingen och uppföljningen, det är då ser vi förändringarna, menar Ann. Med en mer intensiv behandling av pumpstövel upp till två ggr/dag, rätt lindningsteknik samt polstring och förändring av förbandval till ett mer absorberande förband, så har läkningen gått bra. Ett svårläkt sår kan vara socialt handikappande, förutom det fysiska lidandet, säger Ann, som ser hur gamla människor ibland Förskrivaren juni 2007 Bensår är ett symptom - ingen diagnos vägrar gå till samlingssalar eftersom de har sår som sprider lukt. Resurskrävande Patienter med svårläkta sår är resurskrävande och behöver vård från många discipliner. Patienter kan möta personal från primärvården, hudkliniken, kärlkirurger, ortopeder, medicin, reumatologer, geriatriker etc, säger överläkare Helena Wenger, ordförande i expertgruppen för svårläkta sår. Eftersom svårläkta sår är ett tvärdisciplinärt problem krävs noggrann dokumentation, menar hon. Det är distriktsläkaren som har en nyckelroll. Här skapas en helhetsbild med en diagnos. Just distriktsläkarens kunskap om patientens hela hälsotillstånd är viktigt för en sårpatient. Nutrition, central cirkulation, rörlighet, smärtlindring m.m. Allt har betydelse, menar Helena Wenger. Inte minst samarbetet mellan distriktsläkaren och distriktssköterskan är viktigt för det långsiktiga arbetet runt patienten, menar hon. I de rådgivande synpunkterna finns grunderna för behandling av svårläkta sår. I en länk till ett regionalt vårdprogram finns ytterligare detaljer om aktuell terapi. Helena Wenger vill förtydliga några detaljer: Uttalad arteriell insufficiens måste till kärlkirurgen. Och atypiska, pyoderma och vaskulitsår ska remitteras till hudkliniken. Hon betonar att bensår är ett symptom, ingen diagnos. Idag får patienter med venösa problem, som är aktuella för kärlkirurgi möta flera specialister samtidigt på en gemensam mottagning på kirurgmottagningen. Här finns specialister från kärlkirurgen, hudkliniken och klin.fys som tillsammans diskuterar åtgärder. Det blir effektivt och sparar tid för patienten, säger Helena Wenger. Sjuksköterska Ann Persson lägger om ett svårläkt s behandlingen, helst av ett fåtal personer som kan up Cirkulationsrub svårläkta sår h Svårläkta sår är ett omfattande hälsoproblem. I den vanligaste lokalisationen på underbenen drabbas årligen ca individer i Sverige, vilket i vårt län motsvarar ca personer. Etiologin till svårläkta sår är varierande och inte sällan komplex och behandlingen kan kräva ett multidisciplinärt omhändertagande. Diagnostik För optimal sårläkning krävs normal cirku- Helena Wenger är ordförande i expertgruppen Svårläkta sår. För drygt tre år sedan startade hudkliniken, primärvården och kommunen ett samarbete runt svårläkta sår. Antalet sår som inte läkt på sex veckor har sedan dess minskat med 27 procent. Andelen öppetstående sår > än ett år minskar succesivt. Statistiken visar också att allt fler patienter har ett ankeltryckindex utfört som grund innan behandling. Men mätning synliggör också att det finns förbättringar att göra med patienter som har recidiv sår. I en publiceras studie från 2004 finns beräkningar på att bensår kostar ca 900 kr/vecka. (Ragnarsson, Tengvall, mfl. Venösa sår kan behandlas både bättre och billigare. Läkartidningen ; ). Rent teoretiskt visar denna mätning att ca kr/vecka sparats i en förbättrad hantering av patienter med svårläkt sår förutom mindre lidande för patienterna.

5 Förskrivaren december maj Observera dock att hos patienter med kraftigt sklerotiska kärl och hos t ex diabetiker kan ankeltrycket vara missvisande för högt och t o m normalt på grund av styvheten i kärlväggen. Specialisbedömning: Remiss till kärlkirurg vid: grav ischemi, dvs vilosmärta och/eller bensår av arteriell genes. patient med sår som saknar perifera pulsar har en arteriell sjukdom och bör då bedömas för eventuell rekonstruktion. Behandling: Patienter med arteriell sjukdom ska oavsett ålder i första hand om möjligt få en kärlrekonstruktion av något slag. Som lokalbehandling vid ett torrt sår med en svart nekros ska enbart torra förband användas. Klipp inte bort dessa nekroser, då de istället skyddar mot infektion. Vid öppna sår eller där nekrosen har släppt i kanterna och såret fuktar sig ska såret istället revideras och alla nekroser och död vävnad klippas bort. Därefter fuktig princip för förband. Obs: Antibiotika ska endast användas om infektion föreligger i omgivande vävnad. Antibiotika ska inte användas bara vid smutsiga sår, och är inte heller indicerade såsom smärtstillande behandling. åg på Elsa Carlgrens fot. Therese Eklöv, som är bensårssjuksköterska betonar den långsiktiga prätthålla en kontinuitet. bningar orsakar os många patienter lation, nervförsörjning, immunförsvar och näringstillstånd. Invärtes sjukdomar och läkemedel kan ha negativ inverkan på läkningsprocessen. All behandling av svårläkta sår går ut på att så långt som möjligt normalisera sviktande funktioner. På benen är cirkulationsrubbningar den långt vanligaste underliggande orsaken till svårläkta sår och finns i någon form hos 90% av patienterna. Huvudorsak till bensår: Venös insufficiens: 54% Arteriell insufficiens: 18% Neuropati 7% Övriga 11% Multifaktoriell 10% Basal utredning innefattar anamnes, inspektion av huden, palpation av perifera pulsar, ankeltrycksmätning och beräkning av ankel/arm index. I anamnesen uppmärksammas särskilt tidigare hjärt- och kärlsjukdomar inklusive tromboser och riskfaktorer för desamma (rökning!), diabetes, invärtes sjukdomar, eventuell medicinering och smärta från såret. Specialistbedömning: Remiss till hudmottagningen av sår är motiverad vid: underbenseksem med spridning och/eller eksem som inte svarar på lokalbehandling med grupp I - II steroider. sår lämpliga för hudtransplantation sår som ej läkt inom 6 månader atypiska sår med oklar diagnos; pyoderma sår och vaskulitsår. Doppelundersökning Dopplerundersökning görs över, framför allt, fotartärerna för att bedöma flödeskvaliteten, då ett ankeltryck kan vara missvisande för högt. Ankeltrycksmätning utföres med en blodtrycksmanschett på smalaste stället över ankeln och därefter mätes trycket och avlyssnas med doppler över fotens artärer. Vaskulitsår Anamnes: Hastigt uppkomna smärtsamma nekroser och utstansade sår med uppdrivna kanter och ofta blödningar i omgivande hud. Orsak: Infektioner, läkemedel, bindvävssjukdomar. I hälften av fallen är orsaken oklar. Diagnostik: Anamnes och klinisk bedömning även avseende tecken till systemengagemang. Urinstatus ska tas flera gånger. Njurengagemanget kan komma flera dagar efter hudsymptomen. Specialistbedömning: Vid misstanke om systemisk vasculit remiss till respektive klinik (invärtesmedicin, reumatolog). Infektion Odling tas enbart vid kliniska tecken till infektion dvs rodnad, svullnad och värmeökning i huden kring såret eller vid allmän påverkan, innan peroral antibiotikabehandling. Vid misstanke på abscess bör kirurgiskt dränage övervägas. Lokala antibiotika har ingen plats i behandlingen av svårläkta sår. Lokalbehandling Har till funktion att rensa upp såret, skapa en optimal miljö för läkning och skydda nybildad vävnad från trauma och från infektioner. Man bör sträva efter så få omläggningar som möjligt och begränsa antalet förband så mycket som möjligt.

6 6 Rådgivande listan Årets utgåva av Rådgivande listan distribueras inom kort. I tabellen nedan redovisas de preparat som tagits bort eller lagts till i årets lista med kommentarer från respektive expertgrupp. Rådgivande listan finns publicerad på intranätet under Förskrivaren juni Där finns även motiveringar till befintliga preparat. Sedan listan gått i tryck har Läkemedelsförmånsnämnden fattat beslut om att bl a Asmanex och Mollipect sannolikt (beroende på ev. överklaganden) tappar sin subvention fr o m den 1 oktober ATC Område UT IN Kommentar A Förstoppning Forlax Bättre smak än Movicol C Hypertoni Felodipin Det väldokumenterade Amlodipin har blivit mycket prisvärt efter att patentet gick ut för Norvasc. Symtomgivande angina Atenolol Låg användning. pectoris, anfallsförebyggande medel D Bensår och trycksår DuoDerm Comfeel Plus Hudvänligt ocklusivt förband med god absorptionsförmåga. Billigare än DuoDerm. Klåda och dermatiter Kenacutan Tillverkningen har upphört. Kondylom Condyline, Wartec 1:a handsmedel för egenbehandling i hemmet av kliniskt typiska vårtor. Psoriasis Salicylsyra 2% Salicylsyra 5% Bättre avfjällande produkt till hårbotten än Salicylsyra 2% i Decubal. i Decubal kräm i Decubal kräm, Kan även användas till tjocka plack på armbågar, knä, fötter och på Micanol händer. Seborré Cortimyk Daktacort Ersätter Cortimyk. Väl inarbetat preparat som numera har samma pris som synonympreparatet. Svampinfektioner Cortimyk Daktacort Ersätter Cortimyk. Väl inarbetat preparat som numera har samma pris som synonympreparatet. G Antikonception NuvaRing Ej prisförhandlat och ingår därmed inte i läkemedelsförmånen. Benign prostatahyperplasi Avodart, Alfuzosin Alfuzosin är ett klart billigare alternativ till Xatral OD. Dokumentationen avseende effektdurationen för den enskilde patienten är dock ej presenterad. Avodart och Xatral OD bedöms som likvärdiga. Avodart har dock något snabbare anslagstid. Trängningsinkontinens Vesicare Vid otillräcklig effekt med Detrusitol SR. /överaktiv blåsa Vulvovaginiter Daktar Zidoval Daktar är receptfritt. H Hypofyshormon Desmopressin Nasala beredningsformer ej längre godkända på indikationen nattlig enures. M Osteoporos Fosamax Alenat Veckotablett, Alenat är ett billigare alternativ till Fosamax. Fosavance Fosavance har tillsats av D-vitamin vilket gör att man kan ge en lägre dos av kalk+ D-vitamintablett med mindre GI biverkningar som följd. N Blefarit, konjunktivit, keratit Tobrex Depot Har bredare spektrum än befintliga preparat. Kan även användas till patienter med överkänslighet mot bensalkonklorid. Demenssjukdomar Aricept Helt nytt preparat i listan. Viktigt med utvärdering av behandlingsresultat. För ytterligare preparat, principer för utredning, behandling och uppföljning var god se Rådgivande synpunkter samt Vårdprogram om demenssjukdomar. Epilepsi Ergenyl Ergenyl Retard ett bättre alternativ då det ger en jämnare koncentration och är bra ur compliancesynpunkt då det ibland kan doseras en gång om dagen. Migrän Zomig, Relpax Sumatriptan Billigare alternativ än Zomig och Relpax. Parkinsons sjukdom Madopark, Behandling initieras av specialist, vg se Rådgivan-de synpunkter. alla former Rök- och snusavvänjning Champix Bättre effekt än Zybane enligt Cochrane, se artikel i Förskrivaren mars Smärta Matrifen Matrifen vid nyinsättning billigare. Komplettering till Durogesic. Nyhetsflödet på nätet har startat. Läkemedelskommittén har idag en länk för snabba nyheter på hemsidan:

7 Förskrivaren december juni Skilj på långvarig smärta och akut smärta utsträckt i tid Enbart läkemedel botar inte smärta. Långvarig smärta går inte ens att bota med läkemedel. I bästa fall minskar smärtan som en tillfällig effekt av läkemedel, säger Jörgen Boivie, docent och neurolog, samt ledamot i projektgruppen för SBU-rapporten om behandling av långvarig smärta. Han berättade om sina erfarenheter vid det smärtseminarium som hölls i april i Jönköping. På seminariet fanns också Björn Gerdle, professor från Linköping som också är med i samma projektgrupp. En ny granskning visar att samordnad, intensiv och aktiverande rehabilitering, med hjälp av tvärprofessionella insatser, ger bättre resultat än enstaka enkla åtgärder, poängterade han. Tre av deltagarna på smärtseminariet i Jönköping; överläkaren Mats Persson Jönköping, docent Jörgen Boivie Uppsala och professor Björn Gerdle Linköping. Patientens egen smärta Han underströk också bemötandet: Det är nödvändigt att acceptera patientens upplevelse av sin smärta, det gör så ont som patienten anger. En orsak är förändringar i våra nervsystem. Redan efter några få månader av smärta sker en förändring i smärtupplevelsen som beror på förändringar i nervsystemet. De breda och samordnade behandlingsprogram som har visats vara effektiva kalllas multimodal rehabilitering. Programmen kan omfatta både psykologiska metoder som kognitiv beteendeterapi eller annan beteendepåverkande behandling, och strukturerad fysisk träning eller sjukgymnastik. Patientutbildning ingår också. Det är en metod som idag används bl a av rehabgruppen på Länssjukhuset Ryhov. Inriktningen är att hitta strategier för att leva med smärtan vilket kräver samordnade insatser från många kompetenser inom sjukvården. Patienter som har smärtor från muskler och skelett, och som får både psykologiska insatser och åtgärder för att förbättra den fysiska funktionsförmågan, har färre sjukdagar än patienter som behandlas med enstaka åtgärder. De vetenskapliga bevisen är starka för att många blir hjälpta av multimodal rehabilitering. SBU slår också fast att långvarig smärta efter vävnadsskada lindras bättre av aktiv, specifik och professionellt ledd fysisk träning än av exempelvis massage eller ultraljud behandlingar som inte aktiverar patienten. Träningen måste vara kontinuerlig eftersom den positiva effekten är kortvarig. Ännu bättre resultat kan nås när träningen kombineras med beteendeterapi. Ansiktsnervssmärta kan alltid botas - karbamacepin eller operation. Övriga neurogena tillstånd får varierande grad av lindring av gabapentin och pregabalin men de skapar aldrig smärtfrihet. Nervbanorna förändras Rapporten understryker att långvarig smärta inte är detsamma som en akut smärta utsträckt i tid. Vid långvariga besvär förändras till exempel de smärtande vävnaderna och de nervbanor som förmedlar smärtimpulserna. Efter längre tids värk tillstöter ofta andra symtom, inskränkningar och problem i det dagliga livet. Långvarig smärta måste därför ofta behandlas på ett likartat sätt oavsett orsak. Patienten har alltid den smärta han eller hon anger sig ha, poängterade Björn Gerdle. All insatt behandling för lindring av långvarig smärta måste följas upp och utvärderas på det individuella planet och behandling som inte fungerar skall sättas ut. Det är viktigt med en noggrann smärtanalys men det kan ibland vara svårt att skilja på nociceptiv och neurogen smärta. (Den största skillnaden är lokalen för smärtans ursprung: medan den nociceptiva smärtan vanligen orsakas av inflammation i vävnader utanför nervsystemet har den neurogena smärtan sitt ursprung inuti nervsystemet). Effekten av lätta och tunga analgetika avtar. Det finns få studier som visar på smärtlindrade effekt av lätta och tunga analgetika vid långvarig behandling. Paracetamol är endast något mer effektivt än placebo för behandling av artros- och ländryggssmärta. Några andra fakta från smärtseminariet: Samtliga NSAID ger ökad risk för hjärtkärlhändelser. Läkemedel mot neurologisk smärta är bättre utvärderade för långvarig behandling. Biverkningarna av samtliga analgetika är kraftigt undervärderade. Effekten av analgetika måste alltid utvärderas regelbundet. Vid kronisk spänningshuvudvärk - i den mån läkemedel ska användas - är amitryptilin bäst val. Samtliga antiepileptika och antidepressiva måste trappas upp långsamt för att lindra biverkningarna (gäller även Lyrica). Hos 30% av MS-patienterna finns det en central smärta (i strid mot vad som står i läroboken om att MS inte är förenad med smärta).

8 8 Förskrivaren juni 2007 Det är en fördel om en relativt stor andel av patienterna med demenssjukdom kan utredas, behandlas och följas upp inom primärvården. Något som idag också sker i stor utsträckning. En minnes- eller demensutredning innebär inte enbart att sätta en demensdiagnos och eventuellt initiera farmakologisk behandling. Utredningen skall göras utifrån ett brett perspektiv med beaktande av såväl medicinska som psykologiska, funktionella och sociala aspekter. Det är här en fördel att ha tillgång till ett multiprofessionellt sammansatt minnesteam. Att i ett sådant primärvårdsteam även ha representation från kommun och specialistklinik kan resultera i ytterligare kvalitetshöjning och effektivisering. Genomgång och omprövning En minnesutredning skall innefatta genomgång och omprövning av aktuell medicinering. Viktigt är inte minst att ompröva indikationen för de läkemedel som kan ha negativa effekter på patientens kognitiva, viljemässiga och känslomässiga funktioner. Här kan bl.a. nämnas läkemedel med antikolinerga effekter, samt ett flertal olika psykofarmaka. Vid vissa demenssjukdomar kan det vara aktuellt att göra ett behandlingsförsök med specifika symtomlindrande demensläkemedel. Sådan behandling skall utvärderas samt omprövas återkommande, se rådgivande synpunkter. Flera preparat De preparat som idag finns registrerade är de tre acetylkolinesterashämmarna (Aricept, Exelon och Reminyl) samt NMDA-receptorantagonisten Ebixa. Acetylkolinesterashämmare har funnits registrerade sedan mitten 1990-talet för behandling av Alzheimers sjukdom. Aricept, Exelon och Reminyl har indikationen lätt till måttligt svår Alzheimers demens. Exelon har dessutom indikationen lätt till måttligt svår demens vid Parkinsons sjukdom. Indikationen för Ebixa är måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Väldokumenterade läkemedel Effekten av acetylkolinesterashämmare får nu anses så pass väldokumenterad att de har en given plast i behandlingsarsenalen vid ovan nämnda demenstillstånd Alzheimers sjukdom. Viktigt är dock att man utifrån en helhetsbedömning av patientens situation tar ställning till värdet av att göra ett behandlingsförsök. Här finns även en fördel med den personkännedom som oftast redan finns hos primärvården om den enskilde patienten. Effektmässigt får acetylkolinesterashämmarna anses relativt likvärdiga vad gäller behandling på Alzheimerindikationen. Skillnader finns dock bl.a. beträffande titreringsförfarande, dosering, samt interaktioner. Samtliga acetylkolinesterashämmare är att rekommendera för användning inom primärvården. Viktigt är att man som behandlande Överläkare David Karlsson poängterar helhetsbedömningen vid behandling av demenssjukdom. Demensläkemedel introduceras på Rådgivande listan läkare skaffar sig kännedom om och erfarenhet av det eller de preparat man väljer att använda. För vidare information och rekommendationer var god se rådgivande synpunkter. Även andra preparatgrupper kan bli aktuella, t.ex. vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Här kan nämnas antidepressiva medel såsom SSRI-preparat. Även neuroleptika kan ibland behöva användas, detta skall då göras med försiktighet och under så begränsad tidsperiod som möjligt. Lågdosneuroleptika, såsom Haldol eller Risperdal, är då oftast att föredra. Rådgivande synpunkter Som vid all medicinsk utredning och behandling är det viktigt att ha tillgång till vetenskapligt baserade rekommendationer och riktlinjer. Lokalt i landstinget kommer nu Vårdprogram demenssjukdomar att publiceras och parallellt med detta uppdateras Rådgivande synpunkter demens med särskilt fokus på läkemedelsbehandling. På nationell nivå har vi dessutom SBU-rapport Demenssjukdomar; en systematisk litteraturöversikt från Denna kan beställas från SBU. Vidare väntar vi på Nationella riktlinjer för behandling vård och omsorg av personer med demenssjukdom från Socialstyrelsen, vilka beräknas publiceras i början av David Karlsson överläkare, ordf. i expertgrupp demenssjukdomar

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling)

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) 1 INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) Munhåla och mag/tarmkanal 1. Hur bedömer du att en person har onormalt låg salivproduktion? 2.

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 Genomgången av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Presenterades 1 juli 2010 Presenterades 1 juli 2010 Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 De granskade läkemedlen De granskade läkemedlen

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Om psoriasis och din behandling med Otezla

Om psoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och plackpsoriasis Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av plackpsoriasis som är den vanligaste formen av psoriasis. Psoriasis

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41836 Fastställandedatum: 2012-02-13 Giltigt t.o.m.: 2016-02-13 Upprättare: Anette E Edlund Fastställare: Lars Åke Berndalen Råd angående handläggning

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Ögonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Ögonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Joakim Färdow, överläkare, ögonkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Tentamen ges för: DSK 06 + fristående TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 12 15 Tid: 9.30-12.30

Läs mer

Biverkningsrapportering i teori och praktik Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet

Biverkningsrapportering i teori och praktik Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet Biverkningsrapportering i teori och praktik 2016-03-18 Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet Varför ny organisation? Ny farmakovigilanslagstiftning 1 juli 2012 initierad

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Del 6_10 sidor_17 poäng

Del 6_10 sidor_17 poäng Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett

Läs mer

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing Svårläkta sår Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 oktober 2012 TALARE Röda Korsets Högskola och Karolinska universitetssjukhuset Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer