FÖRSKRIVAREN. Svårläkta sår - ett multidisciplinärt symptom Se sidorna 4-5. Vid behov av höga doser PPI. Läkemedel och miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSKRIVAREN. Svårläkta sår - ett multidisciplinärt symptom Se sidorna 4-5. Vid behov av höga doser PPI. Läkemedel och miljö"

Transkript

1 FÖRSKRIVAREN. I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n Svårläkta sår - ett multidisciplinärt symptom Se sidorna 4-5 Vid behov av höga doser PPI Fortfarande är det stora prisskillnader inom gruppen protonpumpshämmare. I de fall av högre är nödvändiga, rekommenderas att man skriver ut 2x20 mg Omeprazol. Denna behandling kostar cirka 5 kr per dygn. Väljer man att skriva Omeprazol 40 mg eller Nexium 20 eller 40 mg blir detta minst dubbelt så dyrt. Glöm inte att uppmärksamma patienten på att denne ska ta två tabletter per dygn. Läkemedel och miljö Ett halvdagsseminarium på tema läkemedel och miljö arrangeras den 29 november på Ryhov. Frågor som tas upp är bl a: Hur miljöarbetet fortskrider i Stockholms läns landsting (Åke Wennmalm). Miljöklassificering av läkemedel på FASS.se (Andreas Wodegiorgis Svenska miljöinstitutet). Miljöklassificering av läkemedel inom EU (Anna-Karin Johansson Läkemedelsverket). Handlingsplanen för läkemedel och miljö i Landstinget i Jönköpings län. Sjuksköterskor rapporterar biverkningar För att öka inrapporteringen av biverkningar har Läkemedelsverket beslutat att även sjuksköterskor kan rapportera. Under hösten att i respektive sjukvårdsområde arrangera utbildning i biverkningsrapportering. Nr

2 2 Större fokus på biverkningar av läkemedel Intresset för att följa upp läkemedelsbehandling under längre tid har ökat. I första hand gäller detta medicinska utfallsvariabler, men också biverkningar som uppstår i den stora och åldersmässigt annorlunda population som utsätts för läkemedel efter de kliniska studierna är avslutade. Man räknar med att läkemedelsbiverkningar är den fjärde vanligaste dödsorsaken i USA. Det finns också siffror på att mellan 3% och 10% av inläggningarna på landets medicinkliniker orsakas av biverkningar. Även om Sverige är bäst i Europa på biverkningsrapportering vill Läkemedelsverket förstärka denna genom att sköterskor nu får möjlighet att rapportera. Tänk på att rapportera! Blanketten finns längst bak i Fass. Läkemedel och miljö är ett annat fokus. Ämnen som är tillverkade för att klara magsäckens syrabad bryts inte så lätt ner i miljön. Kunskapsuppbyggnaden sker snabbt men är idag ofullständig inte minst om nedbrytningsprodukter. Inte bara läkemedelssubstansen i sig utan även hur den distribueras är viktigt. Kutan applikation via plåster är ett problem. Produkterna är mättade av läkemedel och det finns stora mängder kvar efter användning, det gäller såväl nikotin- som östrogen och morfinplåster. Apotekspersonalen informerar om vikten att inte slänga dem i soporna utan lämna in dem på Apoteket. Landstinget har en aktiv miljöenhet och vi kommer tillsammans att ordna ett seminarium under senhösten. Vi har nu kommit igång med Nyhetsflöde på Läkemedelskomittens hemsida. Vi försöker där att ge aktuella nyheter, både lokala och nationella, om läkemedel, utbildningar ect. Välkomna att besöka oss på landstingets intranät eller www. Marianne lj.se/lakemedel. Maroti, ordförande i Läkemedelskommittén Förskrivaren juni 2007 Interaktion mellan Waran (warfarin) och grapefruktkärneextrakt Frågor har uppkommit både i Jönköping och på annat håll rörande interaktion mellan warfarin och tetracykliner. I FASS anges att tetracykliner vid långtidsterapi visat sig minska aktiviteten av protrombin i plasma och att dosen av antikoagulantia kan behöva minskas. I interaktionskapitlet nämns dock ingen interaktion mellan warfarin och tetracykliner. Det har framförts att tetracykliner i sig skulle kunna reduceraprotrombinaktivitet i plasma med ökad blödningsbenägenhet som följd, men den kliniska relevansen av detta är oklar. Det har även tidigare hävdats att inverkan av bredspektrumantibiotika på tarmfloran kan leda till K-vitaminbrist, men detta har ifrågasatts på senare tid. I de flesta fall där K-vitaminbrist uppstått vid antibiotikabehandling (oftast med cefalosporinpreparat) har patienterna haft dåligt nutritionsstatus. Enstaka fall Endast enstaka fallrapporter föreligger om misstänkt interaktion mellan tetracykliner och orala antikoagulantia. Några ytterligare rapporter om interaktion mellan tetracykliner och antikoagulantia har ej påträffats vid sökning i databasen Medline. Sammanfattningsvis är dokumentationen för förstärkt effekt av antikoagulantia vid samtidigt intag av tetracykliner bristfällig. Dock rekommenderas följning av protrombinaktivitet under behandling med denna kombination av läkemedel. I fallet warfarin NSAID tillkommer dessutom att båda läkemedlen har blödningsfrämjande effekter. Därför bör NSAID undvikas av patienter som står på warfarin. Warfarin (Waran) hör till de läkemedel för Efter rapporter om misstänkt interaktion mellan grapefruktkärneextrakt och Waran (warfarin) har Läkemedelsverkets laboratorium analyserat tre olika produkter innehållande grapefruktkärneextrakt med avseende på innehåll och påverkan på cytokrom P450-enzymet CYP2C9 in vitro. Produkterna marknadsförs som rena naturprodukter med starka antibiotiska egenskaper. Analyserna visade dock att alla tre produkterna innehöll höga halter av det syntetiska desinfektions- och konserveringsmedlet bensetoniumklorid. Information från Läkemedelsverkets , hela informationen se Kommentar läkemedelskommittén: Det är viktigt att ta upp anamnes även på naturläkemedel. Läkemedelskommittén har för avsikt att under hösten arrangera ett seminarium för att belysa detta område. Eventuella interaktioner med Warfarin vilka kliniskt relevanta interaktioner kan inträffa med ett antal andra läkemedel och även med vissa örtmediciner och kostfaktorer. Detta är särskilt viktigt eftersom warfarin-behandling allltid innebär en balansgång mellan effektiv trombosprofylax och allvarliga blödningar. Situationen kompliceras av att det warfarin (Waran) som används består av två isomerer/enantiomerer, varav S-warfarin har betydligt kraftigare verkan än R-warfarin och eftersom de båda formerna metaboliseras via olika enterohepatiska cytokromala P- 450 (CYP)-enzym med olika hastigheter och bl a därför har olika halveringstider. Men det finns ändå särskilda observanda: 1) Undvik att kombinera warfarin med NSAID. 2) Undvik att kombinera warfarin med dextropropoxifen. 3) Om ett icke-narkotiskt analgetikum erfordras finns endast paracetamol att tillgå. Eftersom det kan hämma warfarins metabolism måste INR-kontrollerna bli extra täta och noggranna, och paracetamol-doseringen får inte variera. 4) Om både warfarin och omeprazol/esomeprazol erfordras måste samma noggrannhet gälla som för warfarin-paracetamol. Det är oklart i vad problemet gäller andra PPI än omeprazol och esomeprazol. 5) Om både warfarin och en statin är indicerade bör atorvastatin (Lipitor) och simvastatin undvikas till förmån för pravastatin som liksom rosuvastatin (Crestor) inte interagerar via CYP. Arne Melander professor i klinisk farmakologi ledamot av läkemedelskommittén Förskrivaren innehåller information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län. Produktion: Informationsavdelningen Ansvarig utgivare: Marianne Maroti, ordförande i Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén Landstingets kansli Box Jönköping Tel vx Redaktör: Sven Magnusson,

3 Förskrivaren juni Överläkarna Olof Blix och Birgitta Axelsson på psykiatriska klinikens beroendemottagning i Jönköping. På bordet står det vanligaste läkemedlen vid alkoholproblem, Campral och Revia. Förändrad behandling vid alkoholberoende Månadskostnad Inom alkoholvården defineras tre olika nivåer; högkonsumenter, ofta med ett riskbeteende och somatiska problem, missbrukare med sociala komplikationer och människor med ett beroende. Det är bara den sista gruppen som definieras som sjuka juridiskt sett, säger Birgitta Axelsson, överläkare på psykiatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov. De kan bli sjukskrivna, få rehabilitering och kan inte sparkas från sitt jobb som en följd En månads behandling med Revia (50 mg/dygn) kostar c:a 400 kronor. Motsvarande kostnad för Campral (2 gram/dygn) kostar c:a kronor. av sjukdomen. Primärvården tar idag en stor del av alkoholvården. Inom beroendemottagningen behandlas i princip bara patienter med ett beroende som dessutom är kopplat till ett psykiatriskt problem; svåra personlighetsstörningar, neuropsykiatriska diagnoser, psykoser etc. Primärvården kan göra mycket betonar Olof Blix, överläkare på beroendemottagningen. Läkemedelsbehandlingen består av tre huvudalternativ; Arbetsplatskod på hjälpmedelskort Från och med 1 juli 2007 kommer det att finnas krav på att hjälpmedelskort måste vara försedda med arbetsplatskod. Ur patientens synvinkel så innebär detta att om uppgifter om arbetsplats saknas på hjälpmedelskort får patienten själv betala hela kostnaden. För att underlätta arbetet kräver Apoteket streckkoder, dvs. på samma sätt som recept för läkemedel nu hanteras. Läs mer på: Orosdämpande eller sömnmediciner, behandling av oro och sömnsvårigheter. Antabus framför allt under den akuta abstinensfasen som vara upp till två månader. Antabus innebär ett erbjudande som ska ges i samråd med patienten, säger Birgitta Axelsson. Och medicinen bör ges av personal, tillägger Olof Blix. Campral och/eller Revia. Både Camprol och Revia har visat bra resultat mot alkoholsug i studier. En nyligen redovisad studie visar ett jämförbart resultat med KBT-behandling. Lite drygt två patienter av tre får ett reducerat alkoholintag efter medicinering, drygt var tredje blir helnykter. Nytt är också att en samtidig psykosocial behandling inte är nödvändig för att behandla med Campral eller Revia, säger Olof Blix. Tidigare har många avstått att sätta in medicinen om patienten inte samtidigt fått den psykosociala delen också. Ny dosering av Revia och Campral En annan nyhet just när det gäller de två sistnämnda läkemedeln är doseringen. Campral kan om utebliven effekt ökas från två till tre gram vid behov. Revia kan likaså ökas från 50 mg till 100 mg vid behov. Nytt är också att en effekt ska vara tydlig inom en till två månader, inte tre, som tidigare. Normalt sett börjar vi med Campral. Har den inte fått effekt inom förväntad tid kan vi byta till Revia eller lägga till och ta båda - fortfarande i samma dos som tidigare. Revia fungerar bäst för typiska symptomdrinkare, typ 2 som dämpar oron med sprit, som kanske har ett genetiskt arv och psykiska besvär. En nackdel med just Revia är att den blockerar opiatreceptorerna och därmed också andra opioidinnehållande värktabletters möjlighet att ge lindring. Och många patienter har tyvärr smärttillstånd och skadar sig, säger Birgitta Axelsson.

4 4 Sjuksköterskan Ann Persson lossar förbandet runt 92-åriga Elsa Carlgrens vänstra fot. Såret på ovansidan av foten har Elsa haft sedan 20-årsåldern - i över 70 år. Det ser fantastiskt fint ut, konstaterar Therese Eklöv, bensårssjuksköterska, som tidigare sett ett öppet sår, stort som en handflata, åtta gånger åtta cm. Nu har såret dragit ihop sig, sårkanterna är sammanläkta. Såret har läkts temporärt tidigare, men varit öppet de senaste fjorton åren. Therese Eklöv jobbar med vårdutveckling inom sårvård och är ute bland personalen i primärvården och inom kommunens äldreboenden för att ge råd och stöd i hanteringen av svårläkta sår. Med utgångspunkt att sårdiagnos redan är ställd av läkare samt att ankeltrycksindex är utfört försöker vi identifiera olika läkningshämmande faktorer som bidrar till att såret inte läker som ex smärta, ödem, nedsatt näringstillstånd mm. Det är viktigt att tidigt bryta den nedgående spiral som lätt kan bli följden av att såret smärtar, patienten blir mer orörlig, äter kanske mediciner som ger dålig aptit och sömnsvårigheter. Elsa behandlas av två sjuksköterskor på Lärlingens äldreboende i Husvarna. Vi försöker får kontinuitet i behandlingen och uppföljningen, det är då ser vi förändringarna, menar Ann. Med en mer intensiv behandling av pumpstövel upp till två ggr/dag, rätt lindningsteknik samt polstring och förändring av förbandval till ett mer absorberande förband, så har läkningen gått bra. Ett svårläkt sår kan vara socialt handikappande, förutom det fysiska lidandet, säger Ann, som ser hur gamla människor ibland Förskrivaren juni 2007 Bensår är ett symptom - ingen diagnos vägrar gå till samlingssalar eftersom de har sår som sprider lukt. Resurskrävande Patienter med svårläkta sår är resurskrävande och behöver vård från många discipliner. Patienter kan möta personal från primärvården, hudkliniken, kärlkirurger, ortopeder, medicin, reumatologer, geriatriker etc, säger överläkare Helena Wenger, ordförande i expertgruppen för svårläkta sår. Eftersom svårläkta sår är ett tvärdisciplinärt problem krävs noggrann dokumentation, menar hon. Det är distriktsläkaren som har en nyckelroll. Här skapas en helhetsbild med en diagnos. Just distriktsläkarens kunskap om patientens hela hälsotillstånd är viktigt för en sårpatient. Nutrition, central cirkulation, rörlighet, smärtlindring m.m. Allt har betydelse, menar Helena Wenger. Inte minst samarbetet mellan distriktsläkaren och distriktssköterskan är viktigt för det långsiktiga arbetet runt patienten, menar hon. I de rådgivande synpunkterna finns grunderna för behandling av svårläkta sår. I en länk till ett regionalt vårdprogram finns ytterligare detaljer om aktuell terapi. Helena Wenger vill förtydliga några detaljer: Uttalad arteriell insufficiens måste till kärlkirurgen. Och atypiska, pyoderma och vaskulitsår ska remitteras till hudkliniken. Hon betonar att bensår är ett symptom, ingen diagnos. Idag får patienter med venösa problem, som är aktuella för kärlkirurgi möta flera specialister samtidigt på en gemensam mottagning på kirurgmottagningen. Här finns specialister från kärlkirurgen, hudkliniken och klin.fys som tillsammans diskuterar åtgärder. Det blir effektivt och sparar tid för patienten, säger Helena Wenger. Sjuksköterska Ann Persson lägger om ett svårläkt s behandlingen, helst av ett fåtal personer som kan up Cirkulationsrub svårläkta sår h Svårläkta sår är ett omfattande hälsoproblem. I den vanligaste lokalisationen på underbenen drabbas årligen ca individer i Sverige, vilket i vårt län motsvarar ca personer. Etiologin till svårläkta sår är varierande och inte sällan komplex och behandlingen kan kräva ett multidisciplinärt omhändertagande. Diagnostik För optimal sårläkning krävs normal cirku- Helena Wenger är ordförande i expertgruppen Svårläkta sår. För drygt tre år sedan startade hudkliniken, primärvården och kommunen ett samarbete runt svårläkta sår. Antalet sår som inte läkt på sex veckor har sedan dess minskat med 27 procent. Andelen öppetstående sår > än ett år minskar succesivt. Statistiken visar också att allt fler patienter har ett ankeltryckindex utfört som grund innan behandling. Men mätning synliggör också att det finns förbättringar att göra med patienter som har recidiv sår. I en publiceras studie från 2004 finns beräkningar på att bensår kostar ca 900 kr/vecka. (Ragnarsson, Tengvall, mfl. Venösa sår kan behandlas både bättre och billigare. Läkartidningen ; ). Rent teoretiskt visar denna mätning att ca kr/vecka sparats i en förbättrad hantering av patienter med svårläkt sår förutom mindre lidande för patienterna.

5 Förskrivaren december maj Observera dock att hos patienter med kraftigt sklerotiska kärl och hos t ex diabetiker kan ankeltrycket vara missvisande för högt och t o m normalt på grund av styvheten i kärlväggen. Specialisbedömning: Remiss till kärlkirurg vid: grav ischemi, dvs vilosmärta och/eller bensår av arteriell genes. patient med sår som saknar perifera pulsar har en arteriell sjukdom och bör då bedömas för eventuell rekonstruktion. Behandling: Patienter med arteriell sjukdom ska oavsett ålder i första hand om möjligt få en kärlrekonstruktion av något slag. Som lokalbehandling vid ett torrt sår med en svart nekros ska enbart torra förband användas. Klipp inte bort dessa nekroser, då de istället skyddar mot infektion. Vid öppna sår eller där nekrosen har släppt i kanterna och såret fuktar sig ska såret istället revideras och alla nekroser och död vävnad klippas bort. Därefter fuktig princip för förband. Obs: Antibiotika ska endast användas om infektion föreligger i omgivande vävnad. Antibiotika ska inte användas bara vid smutsiga sår, och är inte heller indicerade såsom smärtstillande behandling. åg på Elsa Carlgrens fot. Therese Eklöv, som är bensårssjuksköterska betonar den långsiktiga prätthålla en kontinuitet. bningar orsakar os många patienter lation, nervförsörjning, immunförsvar och näringstillstånd. Invärtes sjukdomar och läkemedel kan ha negativ inverkan på läkningsprocessen. All behandling av svårläkta sår går ut på att så långt som möjligt normalisera sviktande funktioner. På benen är cirkulationsrubbningar den långt vanligaste underliggande orsaken till svårläkta sår och finns i någon form hos 90% av patienterna. Huvudorsak till bensår: Venös insufficiens: 54% Arteriell insufficiens: 18% Neuropati 7% Övriga 11% Multifaktoriell 10% Basal utredning innefattar anamnes, inspektion av huden, palpation av perifera pulsar, ankeltrycksmätning och beräkning av ankel/arm index. I anamnesen uppmärksammas särskilt tidigare hjärt- och kärlsjukdomar inklusive tromboser och riskfaktorer för desamma (rökning!), diabetes, invärtes sjukdomar, eventuell medicinering och smärta från såret. Specialistbedömning: Remiss till hudmottagningen av sår är motiverad vid: underbenseksem med spridning och/eller eksem som inte svarar på lokalbehandling med grupp I - II steroider. sår lämpliga för hudtransplantation sår som ej läkt inom 6 månader atypiska sår med oklar diagnos; pyoderma sår och vaskulitsår. Doppelundersökning Dopplerundersökning görs över, framför allt, fotartärerna för att bedöma flödeskvaliteten, då ett ankeltryck kan vara missvisande för högt. Ankeltrycksmätning utföres med en blodtrycksmanschett på smalaste stället över ankeln och därefter mätes trycket och avlyssnas med doppler över fotens artärer. Vaskulitsår Anamnes: Hastigt uppkomna smärtsamma nekroser och utstansade sår med uppdrivna kanter och ofta blödningar i omgivande hud. Orsak: Infektioner, läkemedel, bindvävssjukdomar. I hälften av fallen är orsaken oklar. Diagnostik: Anamnes och klinisk bedömning även avseende tecken till systemengagemang. Urinstatus ska tas flera gånger. Njurengagemanget kan komma flera dagar efter hudsymptomen. Specialistbedömning: Vid misstanke om systemisk vasculit remiss till respektive klinik (invärtesmedicin, reumatolog). Infektion Odling tas enbart vid kliniska tecken till infektion dvs rodnad, svullnad och värmeökning i huden kring såret eller vid allmän påverkan, innan peroral antibiotikabehandling. Vid misstanke på abscess bör kirurgiskt dränage övervägas. Lokala antibiotika har ingen plats i behandlingen av svårläkta sår. Lokalbehandling Har till funktion att rensa upp såret, skapa en optimal miljö för läkning och skydda nybildad vävnad från trauma och från infektioner. Man bör sträva efter så få omläggningar som möjligt och begränsa antalet förband så mycket som möjligt.

6 6 Rådgivande listan Årets utgåva av Rådgivande listan distribueras inom kort. I tabellen nedan redovisas de preparat som tagits bort eller lagts till i årets lista med kommentarer från respektive expertgrupp. Rådgivande listan finns publicerad på intranätet under Förskrivaren juni Där finns även motiveringar till befintliga preparat. Sedan listan gått i tryck har Läkemedelsförmånsnämnden fattat beslut om att bl a Asmanex och Mollipect sannolikt (beroende på ev. överklaganden) tappar sin subvention fr o m den 1 oktober ATC Område UT IN Kommentar A Förstoppning Forlax Bättre smak än Movicol C Hypertoni Felodipin Det väldokumenterade Amlodipin har blivit mycket prisvärt efter att patentet gick ut för Norvasc. Symtomgivande angina Atenolol Låg användning. pectoris, anfallsförebyggande medel D Bensår och trycksår DuoDerm Comfeel Plus Hudvänligt ocklusivt förband med god absorptionsförmåga. Billigare än DuoDerm. Klåda och dermatiter Kenacutan Tillverkningen har upphört. Kondylom Condyline, Wartec 1:a handsmedel för egenbehandling i hemmet av kliniskt typiska vårtor. Psoriasis Salicylsyra 2% Salicylsyra 5% Bättre avfjällande produkt till hårbotten än Salicylsyra 2% i Decubal. i Decubal kräm i Decubal kräm, Kan även användas till tjocka plack på armbågar, knä, fötter och på Micanol händer. Seborré Cortimyk Daktacort Ersätter Cortimyk. Väl inarbetat preparat som numera har samma pris som synonympreparatet. Svampinfektioner Cortimyk Daktacort Ersätter Cortimyk. Väl inarbetat preparat som numera har samma pris som synonympreparatet. G Antikonception NuvaRing Ej prisförhandlat och ingår därmed inte i läkemedelsförmånen. Benign prostatahyperplasi Avodart, Alfuzosin Alfuzosin är ett klart billigare alternativ till Xatral OD. Dokumentationen avseende effektdurationen för den enskilde patienten är dock ej presenterad. Avodart och Xatral OD bedöms som likvärdiga. Avodart har dock något snabbare anslagstid. Trängningsinkontinens Vesicare Vid otillräcklig effekt med Detrusitol SR. /överaktiv blåsa Vulvovaginiter Daktar Zidoval Daktar är receptfritt. H Hypofyshormon Desmopressin Nasala beredningsformer ej längre godkända på indikationen nattlig enures. M Osteoporos Fosamax Alenat Veckotablett, Alenat är ett billigare alternativ till Fosamax. Fosavance Fosavance har tillsats av D-vitamin vilket gör att man kan ge en lägre dos av kalk+ D-vitamintablett med mindre GI biverkningar som följd. N Blefarit, konjunktivit, keratit Tobrex Depot Har bredare spektrum än befintliga preparat. Kan även användas till patienter med överkänslighet mot bensalkonklorid. Demenssjukdomar Aricept Helt nytt preparat i listan. Viktigt med utvärdering av behandlingsresultat. För ytterligare preparat, principer för utredning, behandling och uppföljning var god se Rådgivande synpunkter samt Vårdprogram om demenssjukdomar. Epilepsi Ergenyl Ergenyl Retard ett bättre alternativ då det ger en jämnare koncentration och är bra ur compliancesynpunkt då det ibland kan doseras en gång om dagen. Migrän Zomig, Relpax Sumatriptan Billigare alternativ än Zomig och Relpax. Parkinsons sjukdom Madopark, Behandling initieras av specialist, vg se Rådgivan-de synpunkter. alla former Rök- och snusavvänjning Champix Bättre effekt än Zybane enligt Cochrane, se artikel i Förskrivaren mars Smärta Matrifen Matrifen vid nyinsättning billigare. Komplettering till Durogesic. Nyhetsflödet på nätet har startat. Läkemedelskommittén har idag en länk för snabba nyheter på hemsidan:

7 Förskrivaren december juni Skilj på långvarig smärta och akut smärta utsträckt i tid Enbart läkemedel botar inte smärta. Långvarig smärta går inte ens att bota med läkemedel. I bästa fall minskar smärtan som en tillfällig effekt av läkemedel, säger Jörgen Boivie, docent och neurolog, samt ledamot i projektgruppen för SBU-rapporten om behandling av långvarig smärta. Han berättade om sina erfarenheter vid det smärtseminarium som hölls i april i Jönköping. På seminariet fanns också Björn Gerdle, professor från Linköping som också är med i samma projektgrupp. En ny granskning visar att samordnad, intensiv och aktiverande rehabilitering, med hjälp av tvärprofessionella insatser, ger bättre resultat än enstaka enkla åtgärder, poängterade han. Tre av deltagarna på smärtseminariet i Jönköping; överläkaren Mats Persson Jönköping, docent Jörgen Boivie Uppsala och professor Björn Gerdle Linköping. Patientens egen smärta Han underströk också bemötandet: Det är nödvändigt att acceptera patientens upplevelse av sin smärta, det gör så ont som patienten anger. En orsak är förändringar i våra nervsystem. Redan efter några få månader av smärta sker en förändring i smärtupplevelsen som beror på förändringar i nervsystemet. De breda och samordnade behandlingsprogram som har visats vara effektiva kalllas multimodal rehabilitering. Programmen kan omfatta både psykologiska metoder som kognitiv beteendeterapi eller annan beteendepåverkande behandling, och strukturerad fysisk träning eller sjukgymnastik. Patientutbildning ingår också. Det är en metod som idag används bl a av rehabgruppen på Länssjukhuset Ryhov. Inriktningen är att hitta strategier för att leva med smärtan vilket kräver samordnade insatser från många kompetenser inom sjukvården. Patienter som har smärtor från muskler och skelett, och som får både psykologiska insatser och åtgärder för att förbättra den fysiska funktionsförmågan, har färre sjukdagar än patienter som behandlas med enstaka åtgärder. De vetenskapliga bevisen är starka för att många blir hjälpta av multimodal rehabilitering. SBU slår också fast att långvarig smärta efter vävnadsskada lindras bättre av aktiv, specifik och professionellt ledd fysisk träning än av exempelvis massage eller ultraljud behandlingar som inte aktiverar patienten. Träningen måste vara kontinuerlig eftersom den positiva effekten är kortvarig. Ännu bättre resultat kan nås när träningen kombineras med beteendeterapi. Ansiktsnervssmärta kan alltid botas - karbamacepin eller operation. Övriga neurogena tillstånd får varierande grad av lindring av gabapentin och pregabalin men de skapar aldrig smärtfrihet. Nervbanorna förändras Rapporten understryker att långvarig smärta inte är detsamma som en akut smärta utsträckt i tid. Vid långvariga besvär förändras till exempel de smärtande vävnaderna och de nervbanor som förmedlar smärtimpulserna. Efter längre tids värk tillstöter ofta andra symtom, inskränkningar och problem i det dagliga livet. Långvarig smärta måste därför ofta behandlas på ett likartat sätt oavsett orsak. Patienten har alltid den smärta han eller hon anger sig ha, poängterade Björn Gerdle. All insatt behandling för lindring av långvarig smärta måste följas upp och utvärderas på det individuella planet och behandling som inte fungerar skall sättas ut. Det är viktigt med en noggrann smärtanalys men det kan ibland vara svårt att skilja på nociceptiv och neurogen smärta. (Den största skillnaden är lokalen för smärtans ursprung: medan den nociceptiva smärtan vanligen orsakas av inflammation i vävnader utanför nervsystemet har den neurogena smärtan sitt ursprung inuti nervsystemet). Effekten av lätta och tunga analgetika avtar. Det finns få studier som visar på smärtlindrade effekt av lätta och tunga analgetika vid långvarig behandling. Paracetamol är endast något mer effektivt än placebo för behandling av artros- och ländryggssmärta. Några andra fakta från smärtseminariet: Samtliga NSAID ger ökad risk för hjärtkärlhändelser. Läkemedel mot neurologisk smärta är bättre utvärderade för långvarig behandling. Biverkningarna av samtliga analgetika är kraftigt undervärderade. Effekten av analgetika måste alltid utvärderas regelbundet. Vid kronisk spänningshuvudvärk - i den mån läkemedel ska användas - är amitryptilin bäst val. Samtliga antiepileptika och antidepressiva måste trappas upp långsamt för att lindra biverkningarna (gäller även Lyrica). Hos 30% av MS-patienterna finns det en central smärta (i strid mot vad som står i läroboken om att MS inte är förenad med smärta).

8 8 Förskrivaren juni 2007 Det är en fördel om en relativt stor andel av patienterna med demenssjukdom kan utredas, behandlas och följas upp inom primärvården. Något som idag också sker i stor utsträckning. En minnes- eller demensutredning innebär inte enbart att sätta en demensdiagnos och eventuellt initiera farmakologisk behandling. Utredningen skall göras utifrån ett brett perspektiv med beaktande av såväl medicinska som psykologiska, funktionella och sociala aspekter. Det är här en fördel att ha tillgång till ett multiprofessionellt sammansatt minnesteam. Att i ett sådant primärvårdsteam även ha representation från kommun och specialistklinik kan resultera i ytterligare kvalitetshöjning och effektivisering. Genomgång och omprövning En minnesutredning skall innefatta genomgång och omprövning av aktuell medicinering. Viktigt är inte minst att ompröva indikationen för de läkemedel som kan ha negativa effekter på patientens kognitiva, viljemässiga och känslomässiga funktioner. Här kan bl.a. nämnas läkemedel med antikolinerga effekter, samt ett flertal olika psykofarmaka. Vid vissa demenssjukdomar kan det vara aktuellt att göra ett behandlingsförsök med specifika symtomlindrande demensläkemedel. Sådan behandling skall utvärderas samt omprövas återkommande, se rådgivande synpunkter. Flera preparat De preparat som idag finns registrerade är de tre acetylkolinesterashämmarna (Aricept, Exelon och Reminyl) samt NMDA-receptorantagonisten Ebixa. Acetylkolinesterashämmare har funnits registrerade sedan mitten 1990-talet för behandling av Alzheimers sjukdom. Aricept, Exelon och Reminyl har indikationen lätt till måttligt svår Alzheimers demens. Exelon har dessutom indikationen lätt till måttligt svår demens vid Parkinsons sjukdom. Indikationen för Ebixa är måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Väldokumenterade läkemedel Effekten av acetylkolinesterashämmare får nu anses så pass väldokumenterad att de har en given plast i behandlingsarsenalen vid ovan nämnda demenstillstånd Alzheimers sjukdom. Viktigt är dock att man utifrån en helhetsbedömning av patientens situation tar ställning till värdet av att göra ett behandlingsförsök. Här finns även en fördel med den personkännedom som oftast redan finns hos primärvården om den enskilde patienten. Effektmässigt får acetylkolinesterashämmarna anses relativt likvärdiga vad gäller behandling på Alzheimerindikationen. Skillnader finns dock bl.a. beträffande titreringsförfarande, dosering, samt interaktioner. Samtliga acetylkolinesterashämmare är att rekommendera för användning inom primärvården. Viktigt är att man som behandlande Överläkare David Karlsson poängterar helhetsbedömningen vid behandling av demenssjukdom. Demensläkemedel introduceras på Rådgivande listan läkare skaffar sig kännedom om och erfarenhet av det eller de preparat man väljer att använda. För vidare information och rekommendationer var god se rådgivande synpunkter. Även andra preparatgrupper kan bli aktuella, t.ex. vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Här kan nämnas antidepressiva medel såsom SSRI-preparat. Även neuroleptika kan ibland behöva användas, detta skall då göras med försiktighet och under så begränsad tidsperiod som möjligt. Lågdosneuroleptika, såsom Haldol eller Risperdal, är då oftast att föredra. Rådgivande synpunkter Som vid all medicinsk utredning och behandling är det viktigt att ha tillgång till vetenskapligt baserade rekommendationer och riktlinjer. Lokalt i landstinget kommer nu Vårdprogram demenssjukdomar att publiceras och parallellt med detta uppdateras Rådgivande synpunkter demens med särskilt fokus på läkemedelsbehandling. På nationell nivå har vi dessutom SBU-rapport Demenssjukdomar; en systematisk litteraturöversikt från Denna kan beställas från SBU. Vidare väntar vi på Nationella riktlinjer för behandling vård och omsorg av personer med demenssjukdom från Socialstyrelsen, vilka beräknas publiceras i början av David Karlsson överläkare, ordf. i expertgrupp demenssjukdomar

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling)

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) 1 INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) Munhåla och mag/tarmkanal 1. Hur bedömer du att en person har onormalt låg salivproduktion? 2.

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté Inga ändrade rekommendationer till Kloka Listan 2012 1 Godartad prostataförstoring ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin Alfuzosin,

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se Läkemedelsrevisioner Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv BAKGRUND Allmänläkare förskriver mer än hälften av alla läkemedel Allmänläkare förskriver 2/3 av alla läkemedel som förskrivs till

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland Kommentarer Reklistan 2012 Läkemedelskommittén i Sörmland Osteoporos Kalcipos D eller Calcichew D3 (fallit bort ur Reklistan) Vid D-vitaminbrist; Kalcipos D forte eller Calcichew D forte Alendronat (Fosamax)

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46.

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46. VÅRD OCH OMSORG 0 sidor Bilaga Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 0, vecka. 0 bpl 7st bpl st 0 bpl st Åkarg. 7st ( satellit) 7st ( satellit) 8 bpl 7st 8,7 % Grad

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 1177 uppdrag Samverkande sjukvård NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 Innehållsförteckning 1. Allergisk reaktion - av lindrig allergisk reaktion 2 Brännskador - Bedömning/behandling

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer