BHV-NYTT Gävleborg. Nr 1 april 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BHV-NYTT Gävleborg. Nr 1 april 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården"

Transkript

1 BHV-NYTT Gävleborg Nr 1 april 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården

2 Barnhälsovårdsenheten Gävleborg Innehåll Inledning sid 2 Barnkonventionen sid 3 Nytt och reviderat i Rikshandboken sid 3-4 Nya barnhälsovårdsprogrammet sid 5 Registrering i SVEVAC utan fullständigt personnummer sid 6 Förändringar i PMO med anledning av det nya barnhälsovårdsprogrammet sid 6 D-vitamin sid 6 BHV-enhetens hemsida sid 7 Nyheter i PMO, BHV-journalen sid 7 Skanning av pappersjournaler sid 7 Aktuella utbildningar och träffar sid 8 Tidig upptäckt av tecken på autism på BVC sid 9 Barns toalettvanor sid Mamma, pappa, mobil sid 12 Ansvarig utgivare: Barnhälsovårdsenheten Gävleborg Barnhälsovårdsöverläkare: Gunilla Kördel Samordnande BHV-sjuksköterskor: Gerd Olsson, Anna Söderlund Samordnande BHV-psykolog: Marie Bandh Barnhälsovårdsenheten Gästrikland Norra Rådmansgatan 8B, Gävle Tfn Barnhälsovårdsenheten Hälsingland Närsjukhuset Söderhamn, Söderhamn, Tfn Adm. assistent: Monica Bergström E-post: ,

3 Det första BHV-NYTT i Gävleborg skrevs Sedan dess har mycket hänt. Barnhälsovården har utvecklats på många sätt. Från att ha varit ett ställe med personal som visste bäst har BVC blivit en arena där vi samverkar med och stöttar föräldrar utifrån de olika behov som finns. Från att ha varit mycket inriktade på att vaccinera, följa längd och vikt och den fysiska hälsan ligger nu tonvikten på det psykosociala området. Att förebygga och upptäcka hälsoproblem och sjukdom finns dock också kvar. Från att ha enstaka familjer från andra länder har nu en femtedel av barnen utländsk bakgrund, i vissa områden upp mot hälften av alla inskrivna barn. Detta kräver en personal som har en allt större bredd i sitt kunnande. Vi vet att ni alla gör ett fantastiskt arbete. Att arbeta med barnhälsovård är bland det finaste och viktigaste man kan göra. Vi får finnas med och arbeta för goda uppväxtförhållanden och grundlägga den framtida hälsan för alla våra medborgare. Många föräldrar vittnar om hur viktig BVC är för hjälp, stöd och trygghet. BHV-enheten har också förändrats under dessa år fanns det en halv barnhälsovårdsöverläkare (Gunilla K) för hela länet. Det var allt! Sedan dess har verksamheten utvecklats och som ni alla vet finns nu samordnande barnhälsovårdssjuksköterskor, samordnande psykolog och administrativ assistent. Vi har också fått möjlighet att fördela oss för att ha huvudansvar för varsitt landskap med alla olika kontakter det innebär. Samtidigt har vi arbetat tillsammans för en så likvärdig barnhälsovård som möjligt i regionen. Nu står vi dock inför nya förändringar: Stefan har redan slutat sin tjänst. Gunilla slutar i månadsskiftet april/maj och Gerd i juni. Dessutom går Monica i (en lite för tidig) pension. Anna och Marie finns kvar tills vidare. Vi vill alla tacka för ett mycket gott samarbete genom åren med er alla ute på BVC. Det har varit fantastiskt roliga år på många sätt. Vi önskar Barnhälsovården all lycka även i framtiden och ser fram mot att (på lite avstånd) följa den fortsatta utvecklingen med bland annat introduktionen av ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram. Och ha en härlig sommar! Monica, Marie, Anna, Gerd, Stefan och Gunilla 2

4 Barnkonventionen Artikel 15 Barn har rätt att starta och delta i föreningar och organisationer. Artikel 16 Varje barns rätt till privatliv ska respekteras. Artikel 17 Varje barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information. PRENUMERATION PÅ NYHETSBREV FRÅN RIKSHANDBOKEN BARNHÄLSOVÅRD Från BHV-enheten vill vi tipsa om att ni kan prenumerera på Nyhetsbrev från Rikshandboken Nytt eller reviderat i Rikshandboken. Skallasymmetri. Små barns huvuden är mjuka och formbara för att hjärnan ska få utrymme att växa. Det nyfödda barnets huvud är proportionellt större än hos den vuxne i förhållande till kroppen. Skallen består av fyra ben, ett pannben, två hjässben samt ett nackben. Dessa fyra ben är från början inte sammanvuxna med varandra utan hänger ihop med en söm (sutur), vilket gör att de kan förskjutas i förhållande till varandra. Barnets skalle är därför formbar. Denna formbarhet underlättar barnets passage genom förlossningskanalen och skallen blir därför spetsigare och smalare. Formbarheten är även nödvändig för att skallen ska kunna växa i takt med hjärnans tillväxt under de första åren. Läs hela texten på 3

5 Bedömning av barns tillväxt på BVC Barns tillväxt 0-6 år Födelsestorleken är främst beroende på graviditetslängden. Intrauterina faktorer kan påverka och hämma födelsestorleken vilket efter födelsen kan resultera i en catch-up där barnet växer utifrån sin genetiska tillväxtpotential. Orsakerna till låg födelsevikt är komplex men det finns en klar koppling mellan socioekonomiska svåra förhållanden hos föräldrarna och ökad risk för barnen att drabbas av nyföddhetsperiodens sjukdomar, neurologiska skador, beteendestörningar, skolsvårigheter och kardiovaskulära åldersförändringar. Uppgift om födelsevikt ger även information om generellt tillväxthämmande barn, vilket kan vara genetiskt orsakat, eller sekundärt till t.ex. intrauterina infektioner eller alkoholmissbruk (alkoholfetopati). Läs hela texten på ar/bedomning-av-barns-tillvaxt-pa-bvc/ Ny uppdaterad Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC Grunden för läkarens tjänstgöring på BVC är kunskaper om det normala barnets utveckling och om barnaålderns sjukdomar. Dessutom behövs kunskaper om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och sociala faktorers betydelse. Läs hela texten på Fler revideringar Remiss för hörselbedömning När nyanlända barn, som inte genomgått hörselscreening i sitt hemland, remitteras till Hörselvården är det viktigt med en bra remiss. En sådan innehåller alla relevanta data angående hereditet, genomgångna sjukdomar, olyckor, språkutveckling, föräldrarnas bedömning etc. Vi på BHV-enheten arbetar för att i samverkan med hörselvården utforma en remissmall som vi förhoppningsvis kan lägga in i PMO-journalen. Innan detta är klart är vi alla tacksamma om ni kan utforma remisstexten enligt ovan på fri hand. 4

6 Nya barnhälsovårdsprogrammet införs för närvarande i hela landet. Vi i Gävleborg har startat införandet 1/ Vi planerar fortsatt etappvis införande. En detaljerad genomgång gjordes på utbildningsdagarna i februari respektive mars. Nedan följer några sammanfattande punkter. För övrigt hänvisas till Rikshandboken. Vad är nytt? 4 v läkare 6 mån läkare 8 mån hembesök 18 mån sköterska 2½ år sköterska + språkscreening 3 år läkare 4 år lekaudiometri Vad ska bort? 5 mån läkare 18 mån läkare 2 år sköterska 2 år tandhygienist Språkscreening vid 3 år kommer sannolikt att flyttas till 2½ år, studie pågår. Behövs mer tid? Ja för sköterskan Nej för läkaren. Observera dock att tid för läkarbesök är minst 20 minuter. Tid ska även finnas avsatt för konsultation, extrabesök, samverkan med andra och egen fortbildning. Tidsplan Alla barn som föds från och med 2015 går direkt in i nya programmet. Studie pågår för att utröna om språkscreening vid 3 år kan flyttas till 2,5 år. 18 m-2,5-3 år sannolikt höst 2015 eller vår Audiometri vid 4 år tid, utrustning och utbildning behövs. Tidigast Hembesök 8 månader mer skötersketid måste finnas. Samverkan sker med Hälsovalskontoret

7 Registrering i SVEVAC utan fullständigt personnummer Asylsökande LMA-nummer används för att registrera asylsökande. (Gäller i Gävleborg) Det är obligatoriskt att lägga in för- och efternamn. Namnet kan också vara till hjälp för att avgöra vilket som kan vara rätt person om det finns flera med samma reservnummer/lmanummer. Fråga den asylsökande om han/hon fått en vaccination registrerad i SVEVAC tidigare. Om så är fallet fråga om personen känner till med vilket fiktivt personnummer och använd det. Om den asylsökande inte är registrerad i SVEVAC tidigare så registrerar du med LMA-nummer. När du registrerar en vaccination på en asylsökande ska du skriva in den asylsökandes LMAnummer i rutan för kommentar. Detta gör att du och andra vaccinatörer säkert kan identifiera den asylsökande i framtiden. Du ska också skriva in personens LMA-nummer i Journalanteckning. När du gjort det så följer LMA-numret med vid utskrift av Vaccinationsjournalen. Texten ovan är ett utdrag ur beskrivningen Registrering i SVEVAC utan fullständigt personnummer. Läs hela texten på O/Smittskyddsenhet/Svevac/Registrering_i_Svevac.pdf Inloggning i SVEVAC sker med hjälp av E-tjänstekortet (SITHS-kort) Förändringar i PMO med anledning av det nya Barnhälsovårdsprogrammet Det är flera av er som observerat att PMO inte är anpassat till det nya Barnhälsovårdsprogrammet. Förändringar kommer att ske, men det är inget som vi i region Gävleborg ensamt kan göra utan det kommer att ske tillsammans med de regioner och landsting som använder PMO och företaget CGM som tillhandahåller detsamma. D-vitamin Det omdebatterade ämnet Butylhydroxianiol (BHA) är nu borttaget ur ACO:s oljebaserade D- vitamin droppar. Det stärker ytterligare vårt råd att endast rekommendera ACO:s läkemedelsklassade droppar. De vattenlösliga D-vitamindropparna innehåller fortfarande BHA. 6

8 BHV-enhetens hemsida BHV-enheten samlar allt som rör barnhälsovård på en och samma hemsida, Där hittar ni Rikshandboken, Länshandboken, Riktlinjer, BHV-Nytt, Informationsmaterial, viktiga länkar samt mycket mer. Vi vill tipsa er som arbetar på BVC att lägga hemsidan som favorit för att snabbt kunna nå information i det dagliga arbetet. Nytt i Länshandboken om synundersökningen vid 4 år. Ögonkliniken i länet har uppdaterat det lokala dokumentet med remisskriterierna till Ögonkliniken vid 4 år (barnhälsovårdens undersökning) och vid 6 år (Elevhälsans undersökning). De stämmer i stort sett med Rikshandboken men är något förtydligade i hur länge man kan vänta med omkontroll innan remiss skickas till Ögonmottagningen. Vi ber er därför läsa igenom Länshandbokens nya skrivning, Riktlinjer för synprövning vad som gäller lokalt men också vad som står i Rikshandboken när det gäller synundersökningen. Nyheter i PMO, BHV-journalen. Nu finns Sammanfattande information från BVC till Skolhälsovården inlagd som en checklista för alla PMO-användare. Det kommer att underlätta överföringen till skolan. Nytt är också två remisser till logoped som ligger i Dokument Det är remiss BHV-logoped, 3-årsscreening och remiss BHV-logoped, flerspråkiga barn. Skanning av pappersjournaler. Förvaltningsrådet för IT-frågor i primärvården Region Gävleborg har nu sagt ja till att skanning av pappersjournaler är möjlig. BHV-journaler för nyinflyttade barn som kommer till BVC i pappersform skall av säkerhetsskäl skannas in i BHV-datajournalen när en sådan upprättas. Anledning till detta är att minska på pappersjournaler/kopior som finns i omlopp och att samla all BHV-information om barnet på en och samma plats. Originaljournalen bör sedan sändas åter till upprättaren. Kopior av originaljournaler kan tuggas efter skanning. Övriga dokument som bör skannas in i BHV-journalen är remissvar och liknande som rör barnets hälsa. Arbetsmaterial som exempelvis språkobservation, föräldra/förskolefrågor, frågor vid 5- årsbesöket ska inte skannas i journalen, bedömning och resultat av det skrivs i journalanteckningen. Inte heller dokument med förälders namn skall skannas in ex. FV2. Allt som skannas in i journalen följer med vid övergången till Skolhälsovården. 7

9 Aktuella utbildningar och träffar! Gästrikland BVC-skötersketräffar Tisdag 26 maj kl. 13:15-16:00 Plats: Andersbergs familjecentral Torsdag 28 maj kl. 13:15-16:00 BVC Sandviken Norra Inbjudan har gått ut Hälsingland BVC-skötersketräffar Onsdag 27 maj kl. 13:30-16:00 Plats: Färila HC Torsdag 28 maj kl. 13:30-16:00 Plats: Kilafors HC Utbildning för BVC-sjuksköterskor och tandhygienister i länet BVC-sköterskor i länet inbjuds till gemensam utbildning tillsammans med tandhygienister. Torsdag 3 september kl. 13:00-16:00 Plats: Scandic Bollnäs Torsdag 10 september kl. 13:00-16:00 Plats: Winn Hotell Gävle Inbjudan kommer. Boka av datum i din kalender. 8

10 Tidig upptäckt av tecken på autism på BVC Under de utbildningsdagar BHV enheten har haft under våren presenterades kortfattat vikten av tidig upptäckt av tecken på autism på BVC och orsakerna till detta. *Debuterar redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. *Innebär stora brister i förmågan att utveckla social kommunikation med andra samt begränsningar och avvikelser i beteendet. *Förekomst ca 1 % (ca barn/år i Gävleborg) Forskningsstudie i Göteborg med fokus på tidiga symptom och tidig upptäckt där ca 3000 barn ingick, visade att det verkar vara möjligt att vid ca 2½ års ålder i samband med besök på BVC, med relativ god säkerhet screena för autism ( Tidig upptäckt-tidiga insatser BVC:s unika roll- att fånga upp autism tidigt, G. Nygren m fl., Läkartidningen, 2010). ) Utifrån flera stora forskningsstudier som gjorts under de senaste åren om tidiga tecken på autism framträder (enl. inf. hämtad från Autismforum, Stockholm läns landsting), framförallt fyra tecken som är viktiga att lägga märke till för barn från 18 månaders ålder: *Barnet lystrar inte till sitt namn. *Barnet svarar inte på ögonkontakt i samma utsträckning som jämnåriga barn. *Barnet pekar inte. *Barnet leker inte enkla låtsaslekar. Det är viktigt att tänka på att det inte med automatik innebär att ett barn har autism även om han eller hon skulle uppvisa alla de tecken som beskrivs här. En del barn utan funktionshinder eller med andra funktionshinder än autism kan uppvisa de här tecknen utan att ha autism. I Göteborgsstudien användes ett formulär med föräldrafrågor, M-CHAT (Modified Checklist for Autism in Toddlers) och ett formulär, Observation av förmåga till delad uppmärksamhet - joint attention. Delad uppmärksamhet handlar om att två personer visar tydliga tecken på att samtidigt uppfatta en yttre händelse eller ett föremål, t ex genom ögonkontakt eller genom simultant visad glädje eller förvåning över det som observerats. Bristfällig joint attention är enl. många forskare ett av de viktigaste symtomen på autism och kan användas för att skilja barn med autism från barn med enbart utvecklingsstörning. Dessa formulär används för allmän screening på BVC i Göteborg i samband med språkscreeningen vid 2½ års ålder och finns att hämta i presentationen från utbildningsdagarna under Utbildningar på vår hemsida: Konsultera gärna BVC-psykolog och använd gärna formulären för barn från ca 18 månaders ålder till ca tre års ålder och deras föräldrar, för att öka egen kunskap och säkerhet i bedömningen av autismtecken inför ev. remiss till Barn och Familjehälsan. 9

11 Barns toalettvanor [Vanliga föräldrafrågor] Att bli av med blöjan är en milstolpe i barnets utveckling. För 60 år sedan var majoriteten barn i västvärlden blöjfria vid 18 månaders ålder. Numera börjar de flesta att tränas efter 18 månaders ålder. Senarelagd träning associeras med negativa konsekvenser för hälsa, familj och ekonomi och under en period av 2½ år gör ett barn av med upp till 5000 engångsblöjor vilket uppmärksammats som ett miljöproblem (1,2). De förhärskande råden om när och hur man ska potträna barnet formulerades på 60-talet av Brazelton (3) och Spock (4) och är s.k. barnorienterade. De utgår från barnets beredskap att låta sig tränas. Här saknas dock evidensbaserade data och det råder ingen enighet kring vad som gör ett barn redo och när det inträffar. Det finns inte heller evidens tillräckligt för att rekommendera en viss metod (2,5,6). Samstämmighet råder dock om att både barn och föräldrar bör vara intresserade av och villiga att börja träna och att ett positivt och konsekvent förhållningssätt inte ger framtida men (7). En avslappnad ställning med stöd för benen underlättar tömning av tarm och blåsa (8). Förstoppning kan försvåra potträningen (13). Tidig potträning för barn med blåsdysfunktion rekommenderas och ger en bättre förmåga till blåstömning (15). Problem med toalett träning och med blås- och tarmkontroll kan orsaka föräldrastress och negativa konsekvenser för barnet (2,16,17,18). Flertalet författare anser att senarelagd toaletträning är förknippad med ökad förekomst av problem relaterade till blås och tarmkontroll (2,9,10,11,12,13,14). När man börjar och hur man går tillväga är i hög grad ett kulturellt fenomen. I vissa delar av Afrika börjar man att träna barnet de första levnadsveckorna och barnen är dag och nattorra vid 5-6 månaders ålder (19). En studie i Vietnam visar att det är möjligt att träna under första levnadsmånaden och att barnen kan använda potta vid 9 månaders ålder med en metod som kräver att föräldern är uppmärksam och lyhörd inför barnets signaler. (20,21). I västvärlden har metoden rönt intresse under benämningen elimination communication (EC) (22).

12 Man kan idag inte säga när man ska börja att potträna barnet men det förefaller vara bäst att inte börja alltför sent och det är känt att barnet med viss metod kan tränas mycket tidigt. Träningen ska ske i en positiv och tillåtande atmosfär och föräldrarna bör själva välja tidpunkt eftersom det är mycket viktigt att man är välmotiverad! Följande generella råd beträffande tidpunkt och metod bör man kunna ge: Att börja träningen när föräldrarna är väl motiverade och gärna innan barnet har börjat att gå. Att vara uppmärksam på när det är dags exempelvis efter uppvaknande och måltider. Att låta barnet sitta på pottan då det visar tecken på att vilja kissa eller bajsa och göra det till en trevlig stund. Att låta barnet vara utan blöja ibland. Att ha ett positivt och tillåtande förhållningssätt! BVC sköterskan bör informera föräldrarna vid 10 månaders besöket eller tidigare. Manusförfattare: Helena Bergqvist, psykolog, Barnspecialistmottagningen, Akademiska barnsjukhuset Uppsala Faktagranskare: Agneta Sandberg, uroterapeut, Karlskrona Illustratör: Carin Carlsson, illustratör, Ritbolaget, Malmö Publicerad:

13 t Logoped BHV-enheten i Uppsala

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg 2010-12-06 Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 2½ års språk och autismscreening fortsätter i sin nuvarande

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015 Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första

Läs mer

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person.

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person. Månadsbladet nr 2, februari 2014 NYTT TELEFONNUMMER FÖR BHV SUPPORTFRÅGOR För att öka tillgänglighet gentemot er kommer det från och med den 24 februari att finnas ett telefonnummer som ni kan använda

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR 3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Infoblad till förskolan om boken och metoden Potträning på 3 Dagar

Infoblad till förskolan om boken och metoden Potträning på 3 Dagar Infoblad till förskolan om boken och metoden Potträning på 3 Dagar Bästa förskolelärare, Det här är ett informationsblad om potträning till dig som arbetar på förskolan. Syftet är att ge en inblick i metoden

Läs mer

Lathund för BHV i PMO. version 1.2

Lathund för BHV i PMO. version 1.2 Lathund för BHV i PMO version 1.2 Innehåll Logga in... 3 Mitt arbete... 3 Öppna journal... 4 Sök barn... 4 Registrera ett barn... 5 Sök efter barn som redan är registrerade i PMO... 5 Välj journaltyp...

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Förstudie av den regionala IT- strukturen inom barn- och skolhälsov

Förstudie av den regionala IT- strukturen inom barn- och skolhälsov Förstudie av den regionala IT- strukturen inom barn- och skolhälsov lsovård i VästmanlandV Uppdraget i VästmanlandV Beskriva en generell process för journalhantering för barn/elev från födelse till avslutad

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Rutiner vid begäran om registerutdrag Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av

Läs mer

BHV-NYTT Gävleborg Nr 2 december 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården Barnhälsovårdsenheten Gävleborg

BHV-NYTT Gävleborg Nr 2 december 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården Barnhälsovårdsenheten Gävleborg BHV-NYTT Gävleborg Nr 2 december 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården Barnhälsovårdsenheten Gävleborg 1 Innehåll Inledning sid 3 Barnkonventionen sid 4 Barnhälovårdsprogrammet sid

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl

Läs mer

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Syn och synprövning Marie Fällmar Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Skelprocessen Bild 1 Bild 2 1-2 Mask för strabism hos barn, konvergent (1)

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Reviderad 2014-03-04 1 Bakgrund I Hälsoövervakningsprogrammet för BVC, Socialstyrelsens Allmänna råd, 1991:8, har man föreslagit en hälsokontroll vid 5,5

Läs mer

Introduktion - Svevac

Introduktion - Svevac Introduktion - Svevac Inloggning Det finns två olika versioner av Svevac. Den ena är den skarpa versionen (här kallad Svevac) där alla vaccinationsenheter anslutna till Svevac registrerar, och den andra

Läs mer

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 2½ år hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual hälsobesök 2½ år Hälsobesök vid 2½ år

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

Användarinställningar på laget.se

Användarinställningar på laget.se 2010-09-05 Användarinställningar på laget.se ALLMÄN INFORMATION... 2 ATT LOGGA IN... 3 SKRIVA IN LÖSENORD/ANVÄNDARNAMN... 3 VÄLKOMSTSIDAN EFTER INLOGGNING... 4 FÖR PERSONLIGA INSTÄLLNINGAR... 4 NYTT LÖSENORD/ANVÄNDARNAMN...

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Riktlinjer för. Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan

Läs mer

Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat

Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Reviderat 2012-06-25 Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat Rätt till hälso- och sjukvård Asylsökande barn och gömda barn har samma rätt

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsov lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsovårdsenheten Östergötland länsövergripande enhet Barnhälsovårdsenhet är organisatoriskt är placerad under Närsjukvården i Östra Östergötland Barnhälsovårdsenhetens

Läs mer

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 18-månaders hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual Hälsobesök 18 månader 18-månadersbesöket

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården 11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Manual Smittskydd Värmland 5 6. Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m.

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Manual Smittskydd Värmland 5 6. Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Manual 5 6 Svevac Lathund Innehåll Kontakt... 1 Logga in... 2 Byte av lösenord... 2 SÖK-funktion... 2 Ny person... 3 Regler vid uppdatering vid person-, samordnings- och reservnummer... 3 Samtycke... 3

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj 8.00 Välkomna. Kort presentation av dagen. Steven Lucas 8.10 Barnens motoriska utveckling 0-5 år: bedömning, avvikelser, insatser och remisskriterier. Kine Johansen

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

moderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI

moderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI moderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Interpellation om alkoholskador under graviditeten LANDS I INGT T SÖRMLAND Hälso-och sjukvårdslandstingsrådet Fredrik Lundgren Ank.den 2015-11-09 Dnr f 2...

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12 Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-12 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Hösten 2010 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-kurs om autism 2. På Spåret fördjupad BAS-kurs 3. Föräldraträningsprogram

Läs mer

Nyanlända barn och ungdomars hälsa

Nyanlända barn och ungdomars hälsa Nyanlända barn och ungdomars hälsa Åsa Linder, handläggare Kristina Nilsson, handläggare Hälso och sjukvårdens ansvar Sedan 2008 är landstingets/regionens ansvar för asylsökande barn och ungdomar är reglerat

Läs mer

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor. Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Frågeställningar från projektet

Frågeställningar från projektet Frågeställningar från projektet Förlossningsvården (FV) Fråga FV B 1: Idag står FV2, barnrapport och observationslista på mammans personnummer. Hur är det imorgon? Borde det inte vara barnets? Svar FV

Läs mer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jordens uteförskola läsåret 2014/15 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION

2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION METOD- OCH UTBILDNINGSMATERIAL FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I GÖTEBORG Gudrun Nygren, Eva Sandberg, Lena Holmberg, Thomas Arvidsson, Agnetha Strömbom och

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Samarbetar ni regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildning/föräldragrupp? Ja/nejfråga

Samarbetar ni regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildning/föräldragrupp? Ja/nejfråga Barnens första bok sammanställning enkät 2010 En enkät skickades ut till samtliga barnbiblioteksansvariga i regionens 49 kommuner under början av 2010. Enkäten avsåg att ta reda på i vilken utsträckning

Läs mer

Konsultation med förskola

Konsultation med förskola Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2016-09-08 Giltigt t.o.m.: 2017-09-08 Upprättare: Patrik J Arvidsson Fastställare: Caroline Engberg Remissmall utredning

Läs mer

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-26

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-26 Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-26 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION

PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION Centrala Barnhälsovården Göteborg PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION METOD- OCH UTBILDNINGSMATERIAL FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I GÖTEBORG Gudrun Nygren Eva Sandberg,

Läs mer

Hälsoundersökning vid 4 år

Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakningsprogram i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:8 och Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården

Läs mer