BHV-NYTT Gävleborg. Nr 1 april 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BHV-NYTT Gävleborg. Nr 1 april 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården"

Transkript

1 BHV-NYTT Gävleborg Nr 1 april 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården

2 Barnhälsovårdsenheten Gävleborg Innehåll Inledning sid 2 Barnkonventionen sid 3 Nytt och reviderat i Rikshandboken sid 3-4 Nya barnhälsovårdsprogrammet sid 5 Registrering i SVEVAC utan fullständigt personnummer sid 6 Förändringar i PMO med anledning av det nya barnhälsovårdsprogrammet sid 6 D-vitamin sid 6 BHV-enhetens hemsida sid 7 Nyheter i PMO, BHV-journalen sid 7 Skanning av pappersjournaler sid 7 Aktuella utbildningar och träffar sid 8 Tidig upptäckt av tecken på autism på BVC sid 9 Barns toalettvanor sid Mamma, pappa, mobil sid 12 Ansvarig utgivare: Barnhälsovårdsenheten Gävleborg Barnhälsovårdsöverläkare: Gunilla Kördel Samordnande BHV-sjuksköterskor: Gerd Olsson, Anna Söderlund Samordnande BHV-psykolog: Marie Bandh Barnhälsovårdsenheten Gästrikland Norra Rådmansgatan 8B, Gävle Tfn Barnhälsovårdsenheten Hälsingland Närsjukhuset Söderhamn, Söderhamn, Tfn Adm. assistent: Monica Bergström E-post: ,

3 Det första BHV-NYTT i Gävleborg skrevs Sedan dess har mycket hänt. Barnhälsovården har utvecklats på många sätt. Från att ha varit ett ställe med personal som visste bäst har BVC blivit en arena där vi samverkar med och stöttar föräldrar utifrån de olika behov som finns. Från att ha varit mycket inriktade på att vaccinera, följa längd och vikt och den fysiska hälsan ligger nu tonvikten på det psykosociala området. Att förebygga och upptäcka hälsoproblem och sjukdom finns dock också kvar. Från att ha enstaka familjer från andra länder har nu en femtedel av barnen utländsk bakgrund, i vissa områden upp mot hälften av alla inskrivna barn. Detta kräver en personal som har en allt större bredd i sitt kunnande. Vi vet att ni alla gör ett fantastiskt arbete. Att arbeta med barnhälsovård är bland det finaste och viktigaste man kan göra. Vi får finnas med och arbeta för goda uppväxtförhållanden och grundlägga den framtida hälsan för alla våra medborgare. Många föräldrar vittnar om hur viktig BVC är för hjälp, stöd och trygghet. BHV-enheten har också förändrats under dessa år fanns det en halv barnhälsovårdsöverläkare (Gunilla K) för hela länet. Det var allt! Sedan dess har verksamheten utvecklats och som ni alla vet finns nu samordnande barnhälsovårdssjuksköterskor, samordnande psykolog och administrativ assistent. Vi har också fått möjlighet att fördela oss för att ha huvudansvar för varsitt landskap med alla olika kontakter det innebär. Samtidigt har vi arbetat tillsammans för en så likvärdig barnhälsovård som möjligt i regionen. Nu står vi dock inför nya förändringar: Stefan har redan slutat sin tjänst. Gunilla slutar i månadsskiftet april/maj och Gerd i juni. Dessutom går Monica i (en lite för tidig) pension. Anna och Marie finns kvar tills vidare. Vi vill alla tacka för ett mycket gott samarbete genom åren med er alla ute på BVC. Det har varit fantastiskt roliga år på många sätt. Vi önskar Barnhälsovården all lycka även i framtiden och ser fram mot att (på lite avstånd) följa den fortsatta utvecklingen med bland annat introduktionen av ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram. Och ha en härlig sommar! Monica, Marie, Anna, Gerd, Stefan och Gunilla 2

4 Barnkonventionen Artikel 15 Barn har rätt att starta och delta i föreningar och organisationer. Artikel 16 Varje barns rätt till privatliv ska respekteras. Artikel 17 Varje barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information. PRENUMERATION PÅ NYHETSBREV FRÅN RIKSHANDBOKEN BARNHÄLSOVÅRD Från BHV-enheten vill vi tipsa om att ni kan prenumerera på Nyhetsbrev från Rikshandboken Nytt eller reviderat i Rikshandboken. Skallasymmetri. Små barns huvuden är mjuka och formbara för att hjärnan ska få utrymme att växa. Det nyfödda barnets huvud är proportionellt större än hos den vuxne i förhållande till kroppen. Skallen består av fyra ben, ett pannben, två hjässben samt ett nackben. Dessa fyra ben är från början inte sammanvuxna med varandra utan hänger ihop med en söm (sutur), vilket gör att de kan förskjutas i förhållande till varandra. Barnets skalle är därför formbar. Denna formbarhet underlättar barnets passage genom förlossningskanalen och skallen blir därför spetsigare och smalare. Formbarheten är även nödvändig för att skallen ska kunna växa i takt med hjärnans tillväxt under de första åren. Läs hela texten på 3

5 Bedömning av barns tillväxt på BVC Barns tillväxt 0-6 år Födelsestorleken är främst beroende på graviditetslängden. Intrauterina faktorer kan påverka och hämma födelsestorleken vilket efter födelsen kan resultera i en catch-up där barnet växer utifrån sin genetiska tillväxtpotential. Orsakerna till låg födelsevikt är komplex men det finns en klar koppling mellan socioekonomiska svåra förhållanden hos föräldrarna och ökad risk för barnen att drabbas av nyföddhetsperiodens sjukdomar, neurologiska skador, beteendestörningar, skolsvårigheter och kardiovaskulära åldersförändringar. Uppgift om födelsevikt ger även information om generellt tillväxthämmande barn, vilket kan vara genetiskt orsakat, eller sekundärt till t.ex. intrauterina infektioner eller alkoholmissbruk (alkoholfetopati). Läs hela texten på ar/bedomning-av-barns-tillvaxt-pa-bvc/ Ny uppdaterad Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC Grunden för läkarens tjänstgöring på BVC är kunskaper om det normala barnets utveckling och om barnaålderns sjukdomar. Dessutom behövs kunskaper om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och sociala faktorers betydelse. Läs hela texten på Fler revideringar Remiss för hörselbedömning När nyanlända barn, som inte genomgått hörselscreening i sitt hemland, remitteras till Hörselvården är det viktigt med en bra remiss. En sådan innehåller alla relevanta data angående hereditet, genomgångna sjukdomar, olyckor, språkutveckling, föräldrarnas bedömning etc. Vi på BHV-enheten arbetar för att i samverkan med hörselvården utforma en remissmall som vi förhoppningsvis kan lägga in i PMO-journalen. Innan detta är klart är vi alla tacksamma om ni kan utforma remisstexten enligt ovan på fri hand. 4

6 Nya barnhälsovårdsprogrammet införs för närvarande i hela landet. Vi i Gävleborg har startat införandet 1/ Vi planerar fortsatt etappvis införande. En detaljerad genomgång gjordes på utbildningsdagarna i februari respektive mars. Nedan följer några sammanfattande punkter. För övrigt hänvisas till Rikshandboken. Vad är nytt? 4 v läkare 6 mån läkare 8 mån hembesök 18 mån sköterska 2½ år sköterska + språkscreening 3 år läkare 4 år lekaudiometri Vad ska bort? 5 mån läkare 18 mån läkare 2 år sköterska 2 år tandhygienist Språkscreening vid 3 år kommer sannolikt att flyttas till 2½ år, studie pågår. Behövs mer tid? Ja för sköterskan Nej för läkaren. Observera dock att tid för läkarbesök är minst 20 minuter. Tid ska även finnas avsatt för konsultation, extrabesök, samverkan med andra och egen fortbildning. Tidsplan Alla barn som föds från och med 2015 går direkt in i nya programmet. Studie pågår för att utröna om språkscreening vid 3 år kan flyttas till 2,5 år. 18 m-2,5-3 år sannolikt höst 2015 eller vår Audiometri vid 4 år tid, utrustning och utbildning behövs. Tidigast Hembesök 8 månader mer skötersketid måste finnas. Samverkan sker med Hälsovalskontoret

7 Registrering i SVEVAC utan fullständigt personnummer Asylsökande LMA-nummer används för att registrera asylsökande. (Gäller i Gävleborg) Det är obligatoriskt att lägga in för- och efternamn. Namnet kan också vara till hjälp för att avgöra vilket som kan vara rätt person om det finns flera med samma reservnummer/lmanummer. Fråga den asylsökande om han/hon fått en vaccination registrerad i SVEVAC tidigare. Om så är fallet fråga om personen känner till med vilket fiktivt personnummer och använd det. Om den asylsökande inte är registrerad i SVEVAC tidigare så registrerar du med LMA-nummer. När du registrerar en vaccination på en asylsökande ska du skriva in den asylsökandes LMAnummer i rutan för kommentar. Detta gör att du och andra vaccinatörer säkert kan identifiera den asylsökande i framtiden. Du ska också skriva in personens LMA-nummer i Journalanteckning. När du gjort det så följer LMA-numret med vid utskrift av Vaccinationsjournalen. Texten ovan är ett utdrag ur beskrivningen Registrering i SVEVAC utan fullständigt personnummer. Läs hela texten på O/Smittskyddsenhet/Svevac/Registrering_i_Svevac.pdf Inloggning i SVEVAC sker med hjälp av E-tjänstekortet (SITHS-kort) Förändringar i PMO med anledning av det nya Barnhälsovårdsprogrammet Det är flera av er som observerat att PMO inte är anpassat till det nya Barnhälsovårdsprogrammet. Förändringar kommer att ske, men det är inget som vi i region Gävleborg ensamt kan göra utan det kommer att ske tillsammans med de regioner och landsting som använder PMO och företaget CGM som tillhandahåller detsamma. D-vitamin Det omdebatterade ämnet Butylhydroxianiol (BHA) är nu borttaget ur ACO:s oljebaserade D- vitamin droppar. Det stärker ytterligare vårt råd att endast rekommendera ACO:s läkemedelsklassade droppar. De vattenlösliga D-vitamindropparna innehåller fortfarande BHA. 6

8 BHV-enhetens hemsida BHV-enheten samlar allt som rör barnhälsovård på en och samma hemsida, Där hittar ni Rikshandboken, Länshandboken, Riktlinjer, BHV-Nytt, Informationsmaterial, viktiga länkar samt mycket mer. Vi vill tipsa er som arbetar på BVC att lägga hemsidan som favorit för att snabbt kunna nå information i det dagliga arbetet. Nytt i Länshandboken om synundersökningen vid 4 år. Ögonkliniken i länet har uppdaterat det lokala dokumentet med remisskriterierna till Ögonkliniken vid 4 år (barnhälsovårdens undersökning) och vid 6 år (Elevhälsans undersökning). De stämmer i stort sett med Rikshandboken men är något förtydligade i hur länge man kan vänta med omkontroll innan remiss skickas till Ögonmottagningen. Vi ber er därför läsa igenom Länshandbokens nya skrivning, Riktlinjer för synprövning vad som gäller lokalt men också vad som står i Rikshandboken när det gäller synundersökningen. Nyheter i PMO, BHV-journalen. Nu finns Sammanfattande information från BVC till Skolhälsovården inlagd som en checklista för alla PMO-användare. Det kommer att underlätta överföringen till skolan. Nytt är också två remisser till logoped som ligger i Dokument Det är remiss BHV-logoped, 3-årsscreening och remiss BHV-logoped, flerspråkiga barn. Skanning av pappersjournaler. Förvaltningsrådet för IT-frågor i primärvården Region Gävleborg har nu sagt ja till att skanning av pappersjournaler är möjlig. BHV-journaler för nyinflyttade barn som kommer till BVC i pappersform skall av säkerhetsskäl skannas in i BHV-datajournalen när en sådan upprättas. Anledning till detta är att minska på pappersjournaler/kopior som finns i omlopp och att samla all BHV-information om barnet på en och samma plats. Originaljournalen bör sedan sändas åter till upprättaren. Kopior av originaljournaler kan tuggas efter skanning. Övriga dokument som bör skannas in i BHV-journalen är remissvar och liknande som rör barnets hälsa. Arbetsmaterial som exempelvis språkobservation, föräldra/förskolefrågor, frågor vid 5- årsbesöket ska inte skannas i journalen, bedömning och resultat av det skrivs i journalanteckningen. Inte heller dokument med förälders namn skall skannas in ex. FV2. Allt som skannas in i journalen följer med vid övergången till Skolhälsovården. 7

9 Aktuella utbildningar och träffar! Gästrikland BVC-skötersketräffar Tisdag 26 maj kl. 13:15-16:00 Plats: Andersbergs familjecentral Torsdag 28 maj kl. 13:15-16:00 BVC Sandviken Norra Inbjudan har gått ut Hälsingland BVC-skötersketräffar Onsdag 27 maj kl. 13:30-16:00 Plats: Färila HC Torsdag 28 maj kl. 13:30-16:00 Plats: Kilafors HC Utbildning för BVC-sjuksköterskor och tandhygienister i länet BVC-sköterskor i länet inbjuds till gemensam utbildning tillsammans med tandhygienister. Torsdag 3 september kl. 13:00-16:00 Plats: Scandic Bollnäs Torsdag 10 september kl. 13:00-16:00 Plats: Winn Hotell Gävle Inbjudan kommer. Boka av datum i din kalender. 8

10 Tidig upptäckt av tecken på autism på BVC Under de utbildningsdagar BHV enheten har haft under våren presenterades kortfattat vikten av tidig upptäckt av tecken på autism på BVC och orsakerna till detta. *Debuterar redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. *Innebär stora brister i förmågan att utveckla social kommunikation med andra samt begränsningar och avvikelser i beteendet. *Förekomst ca 1 % (ca barn/år i Gävleborg) Forskningsstudie i Göteborg med fokus på tidiga symptom och tidig upptäckt där ca 3000 barn ingick, visade att det verkar vara möjligt att vid ca 2½ års ålder i samband med besök på BVC, med relativ god säkerhet screena för autism ( Tidig upptäckt-tidiga insatser BVC:s unika roll- att fånga upp autism tidigt, G. Nygren m fl., Läkartidningen, 2010). ) Utifrån flera stora forskningsstudier som gjorts under de senaste åren om tidiga tecken på autism framträder (enl. inf. hämtad från Autismforum, Stockholm läns landsting), framförallt fyra tecken som är viktiga att lägga märke till för barn från 18 månaders ålder: *Barnet lystrar inte till sitt namn. *Barnet svarar inte på ögonkontakt i samma utsträckning som jämnåriga barn. *Barnet pekar inte. *Barnet leker inte enkla låtsaslekar. Det är viktigt att tänka på att det inte med automatik innebär att ett barn har autism även om han eller hon skulle uppvisa alla de tecken som beskrivs här. En del barn utan funktionshinder eller med andra funktionshinder än autism kan uppvisa de här tecknen utan att ha autism. I Göteborgsstudien användes ett formulär med föräldrafrågor, M-CHAT (Modified Checklist for Autism in Toddlers) och ett formulär, Observation av förmåga till delad uppmärksamhet - joint attention. Delad uppmärksamhet handlar om att två personer visar tydliga tecken på att samtidigt uppfatta en yttre händelse eller ett föremål, t ex genom ögonkontakt eller genom simultant visad glädje eller förvåning över det som observerats. Bristfällig joint attention är enl. många forskare ett av de viktigaste symtomen på autism och kan användas för att skilja barn med autism från barn med enbart utvecklingsstörning. Dessa formulär används för allmän screening på BVC i Göteborg i samband med språkscreeningen vid 2½ års ålder och finns att hämta i presentationen från utbildningsdagarna under Utbildningar på vår hemsida: Konsultera gärna BVC-psykolog och använd gärna formulären för barn från ca 18 månaders ålder till ca tre års ålder och deras föräldrar, för att öka egen kunskap och säkerhet i bedömningen av autismtecken inför ev. remiss till Barn och Familjehälsan. 9

11 Barns toalettvanor [Vanliga föräldrafrågor] Att bli av med blöjan är en milstolpe i barnets utveckling. För 60 år sedan var majoriteten barn i västvärlden blöjfria vid 18 månaders ålder. Numera börjar de flesta att tränas efter 18 månaders ålder. Senarelagd träning associeras med negativa konsekvenser för hälsa, familj och ekonomi och under en period av 2½ år gör ett barn av med upp till 5000 engångsblöjor vilket uppmärksammats som ett miljöproblem (1,2). De förhärskande råden om när och hur man ska potträna barnet formulerades på 60-talet av Brazelton (3) och Spock (4) och är s.k. barnorienterade. De utgår från barnets beredskap att låta sig tränas. Här saknas dock evidensbaserade data och det råder ingen enighet kring vad som gör ett barn redo och när det inträffar. Det finns inte heller evidens tillräckligt för att rekommendera en viss metod (2,5,6). Samstämmighet råder dock om att både barn och föräldrar bör vara intresserade av och villiga att börja träna och att ett positivt och konsekvent förhållningssätt inte ger framtida men (7). En avslappnad ställning med stöd för benen underlättar tömning av tarm och blåsa (8). Förstoppning kan försvåra potträningen (13). Tidig potträning för barn med blåsdysfunktion rekommenderas och ger en bättre förmåga till blåstömning (15). Problem med toalett träning och med blås- och tarmkontroll kan orsaka föräldrastress och negativa konsekvenser för barnet (2,16,17,18). Flertalet författare anser att senarelagd toaletträning är förknippad med ökad förekomst av problem relaterade till blås och tarmkontroll (2,9,10,11,12,13,14). När man börjar och hur man går tillväga är i hög grad ett kulturellt fenomen. I vissa delar av Afrika börjar man att träna barnet de första levnadsveckorna och barnen är dag och nattorra vid 5-6 månaders ålder (19). En studie i Vietnam visar att det är möjligt att träna under första levnadsmånaden och att barnen kan använda potta vid 9 månaders ålder med en metod som kräver att föräldern är uppmärksam och lyhörd inför barnets signaler. (20,21). I västvärlden har metoden rönt intresse under benämningen elimination communication (EC) (22).

12 Man kan idag inte säga när man ska börja att potträna barnet men det förefaller vara bäst att inte börja alltför sent och det är känt att barnet med viss metod kan tränas mycket tidigt. Träningen ska ske i en positiv och tillåtande atmosfär och föräldrarna bör själva välja tidpunkt eftersom det är mycket viktigt att man är välmotiverad! Följande generella råd beträffande tidpunkt och metod bör man kunna ge: Att börja träningen när föräldrarna är väl motiverade och gärna innan barnet har börjat att gå. Att vara uppmärksam på när det är dags exempelvis efter uppvaknande och måltider. Att låta barnet sitta på pottan då det visar tecken på att vilja kissa eller bajsa och göra det till en trevlig stund. Att låta barnet vara utan blöja ibland. Att ha ett positivt och tillåtande förhållningssätt! BVC sköterskan bör informera föräldrarna vid 10 månaders besöket eller tidigare. Manusförfattare: Helena Bergqvist, psykolog, Barnspecialistmottagningen, Akademiska barnsjukhuset Uppsala Faktagranskare: Agneta Sandberg, uroterapeut, Karlskrona Illustratör: Carin Carlsson, illustratör, Ritbolaget, Malmö Publicerad:

13 t Logoped BHV-enheten i Uppsala

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 2½ år hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual hälsobesök 2½ år Hälsobesök vid 2½ år

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 18-månaders hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual Hälsobesök 18 månader 18-månadersbesöket

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION

PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION Centrala Barnhälsovården Göteborg PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION METOD- OCH UTBILDNINGSMATERIAL FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I GÖTEBORG Gudrun Nygren Eva Sandberg,

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Syn och synprövning Marie Fällmar Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Skelprocessen Bild 1 Bild 2 1-2 Mask för strabism hos barn, konvergent (1)

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Manual. Avslutande hälsobesök 5-6 år på BVC. Borås 2011-05-28. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual. Avslutande hälsobesök 5-6 år på BVC. Borås 2011-05-28. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg 0 Manual Avslutande hälsobesök 5-6 år på BVC Borås 2011-05-28 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg 1 Bakgrund Skolhälsovården har

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Arkivmyndighetens anvisningar om hantering och arkivering av BHV-journaler

Arkivmyndighetens anvisningar om hantering och arkivering av BHV-journaler Arkivmyndighetens anvisningar om hantering och arkivering av BHV-journaler BHV-journalerna utgör ett viktigt källmaterial för främst medicinsk forskning samt kan vara av betydelse för den enskilda personen.

Läs mer

Månadsbladet. Besöket vid 2½ och 3 år: vad ska vi göra, hur ska vi göra och vad behövs för att det ska fungera. Barnhälsovårdens länsavdelning

Månadsbladet. Besöket vid 2½ och 3 år: vad ska vi göra, hur ska vi göra och vad behövs för att det ska fungera. Barnhälsovårdens länsavdelning Månadsbladet nr 4, april 2015 UTBILDNING DET NYA BARNHÄLSOVÅRDSPROGRAMMET Under 2015 implementeras det nya barnhälsovårdsprogrammet i Uppsala län. För att försäkra en lyckad övergång till det nya programmet,

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Frågeställningar från projektet

Frågeställningar från projektet Frågeställningar från projektet Förlossningsvården (FV) Fråga FV B 1: Idag står FV2, barnrapport och observationslista på mammans personnummer. Hur är det imorgon? Borde det inte vara barnets? Svar FV

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012 Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén Gävleborg 16-17/1, 2012 ett nationellt informationssystem för vaccinationer Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

Hälsovård för barn placerade i samhällsvård

Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Brister finns, förbättringar möjliga Juni 2014 Ute Fiedler Backteman Barnsjuksköterska, Distriktssköterska Margareta Blennow Barnhälsovårdsöverläkare Anncharlotte

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 3, Oktober 2006 Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

FV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens.

FV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens. FV - SHV Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv Övrig HoS SHV FV Nyfödd Förlossningsvårdens Sjukvårdens Barnhälsovårdens Sjukvårdens Skolhälsovårdens Sjukvårdens Vuxen Förlossningsvårdens

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Nummer 3/april 2011

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Nummer 3/april 2011 Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 3/april 2011 Leveransproblem för Infanrix-polio Text: Staffan Skogar,

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral 1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN Projekt: Nordens Barn Fokus på barn i fosterhem HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN 1 Varför CHECKLISTA? Du håller i din hand en checklista för hälsoundersökning av fosterbarn. Checklistan är ett av resultaten

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR 20110120/kp Sida 1 av 5 TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR Barn har i enlighet med FN:s Barnkonvention 1989, Artikel 24, rätt till hälso -sjuk och tandvård. Barn med

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

BVC:s unika roll att fånga upp autism tidigt

BVC:s unika roll att fånga upp autism tidigt vårdutveckling läs mer Medicinsk kommentar sidan 2308 Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se BVC:s unika roll att fånga upp autism tidigt Erfarenheter av

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten)

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten) Region Östergötland Sjukresor och sjukreseersa ttning Grundläggande utgångspunkt/princip är att var och en har att ta sig till och från vården på egen hand och bekostnad. Det finns två undantag från denna

Läs mer

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013 Amning Nya dokument på CBHV:s hemsida under riktlinjer amning. Reviderade Riktlinjer angående amning för att skydda, främja och stödja amning

Läs mer

BVC-personal. BVC-lokaler. Sjuksköterska. Läkare

BVC-personal. BVC-lokaler. Sjuksköterska. Läkare Grunder i BVC-verksamhet i Göteborg, vårdval 2009 Vid informationsmöten och telefonförfrågningar finns ett antal centrala frågor, som många ställer. Detta är ett försök att besvara en del av dem och att

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet BHV-bladet Juni 2014 Innehåll Sommar igen... 1 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 1 Nya psykologer... 2 Semesterschema för MBHV-psykologer. 3 Barn från annan BMM än den egna vårdcentralens... 3 SBU

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning POMS Handikappsykologernas Yrkesförening inbjuder i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen samt Vuxenhabiliteringen i Örebro län till konferensen Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk

Läs mer

Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska

Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska originalstudie Läs mer Medicinsk kommentar sidan 2372 Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska ANNA HÅKANSSON, leg sjuksköterska,

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (9) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Handbok för medborgare i Dexter Barnomsorg

Handbok för medborgare i Dexter Barnomsorg Handbok för medborgare i Dexter Barnomsorg Handbok för medborgare i Dexter (14) 2 Innehåll Inledning...4 Vem är medborgare?...4 Hur får jag mitt konto?...4 Hur loggar jag in?...4 Jag är inte bara mamma...4

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Ta hjärnskakningen på allvar!

Ta hjärnskakningen på allvar! Vardagen kallar! Torsdag morgon och allt är som vanligt igen. Vart tog semestern vägen? Och sommaren som svishade förbi i raketfart? Det är nu vi ska försöka ta vara på sommaren fast det blivit vardag

Läs mer

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG VÅREN 2014 AKKtiv KomIgång - Grundkurs Föräldrautbildning om kommunikation och Kommunikationsstöd t med kursen är att: Få ökad kunskap om hur ni som

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer