BHV-NYTT Gävleborg. Nr 1 april 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården

Transkript

1 BHV-NYTT Gävleborg Nr 1 april 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården

2 Barnhälsovårdsenheten Gävleborg Innehåll Inledning sid 2 Barnkonventionen sid 3 Nytt och reviderat i Rikshandboken sid 3-4 Nya barnhälsovårdsprogrammet sid 5 Registrering i SVEVAC utan fullständigt personnummer sid 6 Förändringar i PMO med anledning av det nya barnhälsovårdsprogrammet sid 6 D-vitamin sid 6 BHV-enhetens hemsida sid 7 Nyheter i PMO, BHV-journalen sid 7 Skanning av pappersjournaler sid 7 Aktuella utbildningar och träffar sid 8 Tidig upptäckt av tecken på autism på BVC sid 9 Barns toalettvanor sid Mamma, pappa, mobil sid 12 Ansvarig utgivare: Barnhälsovårdsenheten Gävleborg Barnhälsovårdsöverläkare: Gunilla Kördel Samordnande BHV-sjuksköterskor: Gerd Olsson, Anna Söderlund Samordnande BHV-psykolog: Marie Bandh Barnhälsovårdsenheten Gästrikland Norra Rådmansgatan 8B, Gävle Tfn Barnhälsovårdsenheten Hälsingland Närsjukhuset Söderhamn, Söderhamn, Tfn Adm. assistent: Monica Bergström E-post: monica.c.bergstrom@lg.se ,

3 Det första BHV-NYTT i Gävleborg skrevs Sedan dess har mycket hänt. Barnhälsovården har utvecklats på många sätt. Från att ha varit ett ställe med personal som visste bäst har BVC blivit en arena där vi samverkar med och stöttar föräldrar utifrån de olika behov som finns. Från att ha varit mycket inriktade på att vaccinera, följa längd och vikt och den fysiska hälsan ligger nu tonvikten på det psykosociala området. Att förebygga och upptäcka hälsoproblem och sjukdom finns dock också kvar. Från att ha enstaka familjer från andra länder har nu en femtedel av barnen utländsk bakgrund, i vissa områden upp mot hälften av alla inskrivna barn. Detta kräver en personal som har en allt större bredd i sitt kunnande. Vi vet att ni alla gör ett fantastiskt arbete. Att arbeta med barnhälsovård är bland det finaste och viktigaste man kan göra. Vi får finnas med och arbeta för goda uppväxtförhållanden och grundlägga den framtida hälsan för alla våra medborgare. Många föräldrar vittnar om hur viktig BVC är för hjälp, stöd och trygghet. BHV-enheten har också förändrats under dessa år fanns det en halv barnhälsovårdsöverläkare (Gunilla K) för hela länet. Det var allt! Sedan dess har verksamheten utvecklats och som ni alla vet finns nu samordnande barnhälsovårdssjuksköterskor, samordnande psykolog och administrativ assistent. Vi har också fått möjlighet att fördela oss för att ha huvudansvar för varsitt landskap med alla olika kontakter det innebär. Samtidigt har vi arbetat tillsammans för en så likvärdig barnhälsovård som möjligt i regionen. Nu står vi dock inför nya förändringar: Stefan har redan slutat sin tjänst. Gunilla slutar i månadsskiftet april/maj och Gerd i juni. Dessutom går Monica i (en lite för tidig) pension. Anna och Marie finns kvar tills vidare. Vi vill alla tacka för ett mycket gott samarbete genom åren med er alla ute på BVC. Det har varit fantastiskt roliga år på många sätt. Vi önskar Barnhälsovården all lycka även i framtiden och ser fram mot att (på lite avstånd) följa den fortsatta utvecklingen med bland annat introduktionen av ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram. Och ha en härlig sommar! Monica, Marie, Anna, Gerd, Stefan och Gunilla 2

4 Barnkonventionen Artikel 15 Barn har rätt att starta och delta i föreningar och organisationer. Artikel 16 Varje barns rätt till privatliv ska respekteras. Artikel 17 Varje barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information. PRENUMERATION PÅ NYHETSBREV FRÅN RIKSHANDBOKEN BARNHÄLSOVÅRD Från BHV-enheten vill vi tipsa om att ni kan prenumerera på Nyhetsbrev från Rikshandboken Nytt eller reviderat i Rikshandboken. Skallasymmetri. Små barns huvuden är mjuka och formbara för att hjärnan ska få utrymme att växa. Det nyfödda barnets huvud är proportionellt större än hos den vuxne i förhållande till kroppen. Skallen består av fyra ben, ett pannben, två hjässben samt ett nackben. Dessa fyra ben är från början inte sammanvuxna med varandra utan hänger ihop med en söm (sutur), vilket gör att de kan förskjutas i förhållande till varandra. Barnets skalle är därför formbar. Denna formbarhet underlättar barnets passage genom förlossningskanalen och skallen blir därför spetsigare och smalare. Formbarheten är även nödvändig för att skallen ska kunna växa i takt med hjärnans tillväxt under de första åren. Läs hela texten på 3

5 Bedömning av barns tillväxt på BVC Barns tillväxt 0-6 år Födelsestorleken är främst beroende på graviditetslängden. Intrauterina faktorer kan påverka och hämma födelsestorleken vilket efter födelsen kan resultera i en catch-up där barnet växer utifrån sin genetiska tillväxtpotential. Orsakerna till låg födelsevikt är komplex men det finns en klar koppling mellan socioekonomiska svåra förhållanden hos föräldrarna och ökad risk för barnen att drabbas av nyföddhetsperiodens sjukdomar, neurologiska skador, beteendestörningar, skolsvårigheter och kardiovaskulära åldersförändringar. Uppgift om födelsevikt ger även information om generellt tillväxthämmande barn, vilket kan vara genetiskt orsakat, eller sekundärt till t.ex. intrauterina infektioner eller alkoholmissbruk (alkoholfetopati). Läs hela texten på ar/bedomning-av-barns-tillvaxt-pa-bvc/ Ny uppdaterad Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC Grunden för läkarens tjänstgöring på BVC är kunskaper om det normala barnets utveckling och om barnaålderns sjukdomar. Dessutom behövs kunskaper om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och sociala faktorers betydelse. Läs hela texten på Fler revideringar Remiss för hörselbedömning När nyanlända barn, som inte genomgått hörselscreening i sitt hemland, remitteras till Hörselvården är det viktigt med en bra remiss. En sådan innehåller alla relevanta data angående hereditet, genomgångna sjukdomar, olyckor, språkutveckling, föräldrarnas bedömning etc. Vi på BHV-enheten arbetar för att i samverkan med hörselvården utforma en remissmall som vi förhoppningsvis kan lägga in i PMO-journalen. Innan detta är klart är vi alla tacksamma om ni kan utforma remisstexten enligt ovan på fri hand. 4

6 Nya barnhälsovårdsprogrammet införs för närvarande i hela landet. Vi i Gävleborg har startat införandet 1/ Vi planerar fortsatt etappvis införande. En detaljerad genomgång gjordes på utbildningsdagarna i februari respektive mars. Nedan följer några sammanfattande punkter. För övrigt hänvisas till Rikshandboken. Vad är nytt? 4 v läkare 6 mån läkare 8 mån hembesök 18 mån sköterska 2½ år sköterska + språkscreening 3 år läkare 4 år lekaudiometri Vad ska bort? 5 mån läkare 18 mån läkare 2 år sköterska 2 år tandhygienist Språkscreening vid 3 år kommer sannolikt att flyttas till 2½ år, studie pågår. Behövs mer tid? Ja för sköterskan Nej för läkaren. Observera dock att tid för läkarbesök är minst 20 minuter. Tid ska även finnas avsatt för konsultation, extrabesök, samverkan med andra och egen fortbildning. Tidsplan Alla barn som föds från och med 2015 går direkt in i nya programmet. Studie pågår för att utröna om språkscreening vid 3 år kan flyttas till 2,5 år. 18 m-2,5-3 år sannolikt höst 2015 eller vår Audiometri vid 4 år tid, utrustning och utbildning behövs. Tidigast Hembesök 8 månader mer skötersketid måste finnas. Samverkan sker med Hälsovalskontoret

7 Registrering i SVEVAC utan fullständigt personnummer Asylsökande LMA-nummer används för att registrera asylsökande. (Gäller i Gävleborg) Det är obligatoriskt att lägga in för- och efternamn. Namnet kan också vara till hjälp för att avgöra vilket som kan vara rätt person om det finns flera med samma reservnummer/lmanummer. Fråga den asylsökande om han/hon fått en vaccination registrerad i SVEVAC tidigare. Om så är fallet fråga om personen känner till med vilket fiktivt personnummer och använd det. Om den asylsökande inte är registrerad i SVEVAC tidigare så registrerar du med LMA-nummer. När du registrerar en vaccination på en asylsökande ska du skriva in den asylsökandes LMAnummer i rutan för kommentar. Detta gör att du och andra vaccinatörer säkert kan identifiera den asylsökande i framtiden. Du ska också skriva in personens LMA-nummer i Journalanteckning. När du gjort det så följer LMA-numret med vid utskrift av Vaccinationsjournalen. Texten ovan är ett utdrag ur beskrivningen Registrering i SVEVAC utan fullständigt personnummer. Läs hela texten på O/Smittskyddsenhet/Svevac/Registrering_i_Svevac.pdf Inloggning i SVEVAC sker med hjälp av E-tjänstekortet (SITHS-kort) Förändringar i PMO med anledning av det nya Barnhälsovårdsprogrammet Det är flera av er som observerat att PMO inte är anpassat till det nya Barnhälsovårdsprogrammet. Förändringar kommer att ske, men det är inget som vi i region Gävleborg ensamt kan göra utan det kommer att ske tillsammans med de regioner och landsting som använder PMO och företaget CGM som tillhandahåller detsamma. D-vitamin Det omdebatterade ämnet Butylhydroxianiol (BHA) är nu borttaget ur ACO:s oljebaserade D- vitamin droppar. Det stärker ytterligare vårt råd att endast rekommendera ACO:s läkemedelsklassade droppar. De vattenlösliga D-vitamindropparna innehåller fortfarande BHA. 6

8 BHV-enhetens hemsida BHV-enheten samlar allt som rör barnhälsovård på en och samma hemsida, Där hittar ni Rikshandboken, Länshandboken, Riktlinjer, BHV-Nytt, Informationsmaterial, viktiga länkar samt mycket mer. Vi vill tipsa er som arbetar på BVC att lägga hemsidan som favorit för att snabbt kunna nå information i det dagliga arbetet. Nytt i Länshandboken om synundersökningen vid 4 år. Ögonkliniken i länet har uppdaterat det lokala dokumentet med remisskriterierna till Ögonkliniken vid 4 år (barnhälsovårdens undersökning) och vid 6 år (Elevhälsans undersökning). De stämmer i stort sett med Rikshandboken men är något förtydligade i hur länge man kan vänta med omkontroll innan remiss skickas till Ögonmottagningen. Vi ber er därför läsa igenom Länshandbokens nya skrivning, Riktlinjer för synprövning vad som gäller lokalt men också vad som står i Rikshandboken när det gäller synundersökningen. Nyheter i PMO, BHV-journalen. Nu finns Sammanfattande information från BVC till Skolhälsovården inlagd som en checklista för alla PMO-användare. Det kommer att underlätta överföringen till skolan. Nytt är också två remisser till logoped som ligger i Dokument Det är remiss BHV-logoped, 3-årsscreening och remiss BHV-logoped, flerspråkiga barn. Skanning av pappersjournaler. Förvaltningsrådet för IT-frågor i primärvården Region Gävleborg har nu sagt ja till att skanning av pappersjournaler är möjlig. BHV-journaler för nyinflyttade barn som kommer till BVC i pappersform skall av säkerhetsskäl skannas in i BHV-datajournalen när en sådan upprättas. Anledning till detta är att minska på pappersjournaler/kopior som finns i omlopp och att samla all BHV-information om barnet på en och samma plats. Originaljournalen bör sedan sändas åter till upprättaren. Kopior av originaljournaler kan tuggas efter skanning. Övriga dokument som bör skannas in i BHV-journalen är remissvar och liknande som rör barnets hälsa. Arbetsmaterial som exempelvis språkobservation, föräldra/förskolefrågor, frågor vid 5- årsbesöket ska inte skannas i journalen, bedömning och resultat av det skrivs i journalanteckningen. Inte heller dokument med förälders namn skall skannas in ex. FV2. Allt som skannas in i journalen följer med vid övergången till Skolhälsovården. 7

9 Aktuella utbildningar och träffar! Gästrikland BVC-skötersketräffar Tisdag 26 maj kl. 13:15-16:00 Plats: Andersbergs familjecentral Torsdag 28 maj kl. 13:15-16:00 BVC Sandviken Norra Inbjudan har gått ut Hälsingland BVC-skötersketräffar Onsdag 27 maj kl. 13:30-16:00 Plats: Färila HC Torsdag 28 maj kl. 13:30-16:00 Plats: Kilafors HC Utbildning för BVC-sjuksköterskor och tandhygienister i länet BVC-sköterskor i länet inbjuds till gemensam utbildning tillsammans med tandhygienister. Torsdag 3 september kl. 13:00-16:00 Plats: Scandic Bollnäs Torsdag 10 september kl. 13:00-16:00 Plats: Winn Hotell Gävle Inbjudan kommer. Boka av datum i din kalender. 8

10 Tidig upptäckt av tecken på autism på BVC Under de utbildningsdagar BHV enheten har haft under våren presenterades kortfattat vikten av tidig upptäckt av tecken på autism på BVC och orsakerna till detta. *Debuterar redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. *Innebär stora brister i förmågan att utveckla social kommunikation med andra samt begränsningar och avvikelser i beteendet. *Förekomst ca 1 % (ca barn/år i Gävleborg) Forskningsstudie i Göteborg med fokus på tidiga symptom och tidig upptäckt där ca 3000 barn ingick, visade att det verkar vara möjligt att vid ca 2½ års ålder i samband med besök på BVC, med relativ god säkerhet screena för autism ( Tidig upptäckt-tidiga insatser BVC:s unika roll- att fånga upp autism tidigt, G. Nygren m fl., Läkartidningen, 2010). ) Utifrån flera stora forskningsstudier som gjorts under de senaste åren om tidiga tecken på autism framträder (enl. inf. hämtad från Autismforum, Stockholm läns landsting), framförallt fyra tecken som är viktiga att lägga märke till för barn från 18 månaders ålder: *Barnet lystrar inte till sitt namn. *Barnet svarar inte på ögonkontakt i samma utsträckning som jämnåriga barn. *Barnet pekar inte. *Barnet leker inte enkla låtsaslekar. Det är viktigt att tänka på att det inte med automatik innebär att ett barn har autism även om han eller hon skulle uppvisa alla de tecken som beskrivs här. En del barn utan funktionshinder eller med andra funktionshinder än autism kan uppvisa de här tecknen utan att ha autism. I Göteborgsstudien användes ett formulär med föräldrafrågor, M-CHAT (Modified Checklist for Autism in Toddlers) och ett formulär, Observation av förmåga till delad uppmärksamhet - joint attention. Delad uppmärksamhet handlar om att två personer visar tydliga tecken på att samtidigt uppfatta en yttre händelse eller ett föremål, t ex genom ögonkontakt eller genom simultant visad glädje eller förvåning över det som observerats. Bristfällig joint attention är enl. många forskare ett av de viktigaste symtomen på autism och kan användas för att skilja barn med autism från barn med enbart utvecklingsstörning. Dessa formulär används för allmän screening på BVC i Göteborg i samband med språkscreeningen vid 2½ års ålder och finns att hämta i presentationen från utbildningsdagarna under Utbildningar på vår hemsida: Konsultera gärna BVC-psykolog och använd gärna formulären för barn från ca 18 månaders ålder till ca tre års ålder och deras föräldrar, för att öka egen kunskap och säkerhet i bedömningen av autismtecken inför ev. remiss till Barn och Familjehälsan. 9

11 Barns toalettvanor [Vanliga föräldrafrågor] Att bli av med blöjan är en milstolpe i barnets utveckling. För 60 år sedan var majoriteten barn i västvärlden blöjfria vid 18 månaders ålder. Numera börjar de flesta att tränas efter 18 månaders ålder. Senarelagd träning associeras med negativa konsekvenser för hälsa, familj och ekonomi och under en period av 2½ år gör ett barn av med upp till 5000 engångsblöjor vilket uppmärksammats som ett miljöproblem (1,2). De förhärskande råden om när och hur man ska potträna barnet formulerades på 60-talet av Brazelton (3) och Spock (4) och är s.k. barnorienterade. De utgår från barnets beredskap att låta sig tränas. Här saknas dock evidensbaserade data och det råder ingen enighet kring vad som gör ett barn redo och när det inträffar. Det finns inte heller evidens tillräckligt för att rekommendera en viss metod (2,5,6). Samstämmighet råder dock om att både barn och föräldrar bör vara intresserade av och villiga att börja träna och att ett positivt och konsekvent förhållningssätt inte ger framtida men (7). En avslappnad ställning med stöd för benen underlättar tömning av tarm och blåsa (8). Förstoppning kan försvåra potträningen (13). Tidig potträning för barn med blåsdysfunktion rekommenderas och ger en bättre förmåga till blåstömning (15). Problem med toalett träning och med blås- och tarmkontroll kan orsaka föräldrastress och negativa konsekvenser för barnet (2,16,17,18). Flertalet författare anser att senarelagd toaletträning är förknippad med ökad förekomst av problem relaterade till blås och tarmkontroll (2,9,10,11,12,13,14). När man börjar och hur man går tillväga är i hög grad ett kulturellt fenomen. I vissa delar av Afrika börjar man att träna barnet de första levnadsveckorna och barnen är dag och nattorra vid 5-6 månaders ålder (19). En studie i Vietnam visar att det är möjligt att träna under första levnadsmånaden och att barnen kan använda potta vid 9 månaders ålder med en metod som kräver att föräldern är uppmärksam och lyhörd inför barnets signaler. (20,21). I västvärlden har metoden rönt intresse under benämningen elimination communication (EC) (22).

12 Man kan idag inte säga när man ska börja att potträna barnet men det förefaller vara bäst att inte börja alltför sent och det är känt att barnet med viss metod kan tränas mycket tidigt. Träningen ska ske i en positiv och tillåtande atmosfär och föräldrarna bör själva välja tidpunkt eftersom det är mycket viktigt att man är välmotiverad! Följande generella råd beträffande tidpunkt och metod bör man kunna ge: Att börja träningen när föräldrarna är väl motiverade och gärna innan barnet har börjat att gå. Att vara uppmärksam på när det är dags exempelvis efter uppvaknande och måltider. Att låta barnet sitta på pottan då det visar tecken på att vilja kissa eller bajsa och göra det till en trevlig stund. Att låta barnet vara utan blöja ibland. Att ha ett positivt och tillåtande förhållningssätt! BVC sköterskan bör informera föräldrarna vid 10 månaders besöket eller tidigare. Manusförfattare: Helena Bergqvist, psykolog, Barnspecialistmottagningen, Akademiska barnsjukhuset Uppsala Faktagranskare: Agneta Sandberg, uroterapeut, Karlskrona Illustratör: Carin Carlsson, illustratör, Ritbolaget, Malmö Publicerad:

13 t Logoped BHV-enheten i Uppsala