Temanummer. Maten i skolan. Maten - en viktig del av lärandet. Gör maten till en upplevelse! Nya råd för skolmaten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temanummer. Maten i skolan. Maten - en viktig del av lärandet. Gör maten till en upplevelse! Nya råd för skolmaten"

Transkript

1 Temanummer Inspiration & tips från NCFF:s nyhetsbrev Maten i skolan Maten - en viktig del av lärandet Gör maten till en upplevelse! Nya råd för skolmaten "Man äter bättre om man kan vara med och påverka"

2 Hoppa, springa, leka, skutta, äta, dansa......titta in på och bli inspirerad! På vår hemsida finns massor av idéer om kul saker att göra, nyttan och nöjet av att äta gott - och hur allt hänger ihop för att barn och ungdomar ska må bra och därmed säkerställa sin förmåga till inlärning. Tipsen är konkreta och nya idéer tillkommer hela tiden. Lägg upp hemsidan som en favorit och ta för vana att titta in med jämna mellanrum. Det kostar självfallet ingenting! På NCFFs hemsida hittar du bland annat: praktiska tips och idéer matens betydelse för hälsa och lärande möjlighet att prenumerera på vårt nyhetsbrev - gratis! fakta, nyttiga länkar och andra spännande lästips lärande skolexempel aktuella nyheter dans i skolan vårt kalendarium Välkommen!

3 Matglädje och lärande går hand i hand! För att kunna ta till sig kunskapen i skolan gäller det att äta rätt så orken räcker hela skoldagen. Bra matvanor stärker lärandet. Skolan har ett ansvar att ge eleverna kunskap om matens betydelse för hälsan. För att få en bra start på dagen är det viktigt att man äter frukost. Många skolor har nu börjat servera frukost i skolan och ser väldigt positiva resultat av detta. Eleverna kan koncentrera sig bättre, får mindre huvudvärk och arbetsklimatet i klassrummet blir lugnare. Om barn får bra matvanor redan tidigt i livet finns det goda förutsättningar att de gör bra matval även i framtiden. De flesta tänker nog först och främst på skollunchen när man pratar om maten i skolan; om miljön i skolmatsalen, mattider, matköer, salladsbufféer och matsedlar. Det är många faktorer som spelar in för att skollunchen ska bli en så trevlig upplevelse som möjligt. Genom skolans matråd kan eleverna få vara med och påverka och få svar på sina frågor kring skolmaten. Genom att elever och pedagogisk personal får träffa skolmåltidpersonalen under andra former än de traditionella ökar förståelsen och statusen på skolmåltiden höjs. Maten i skolan handlar också om ämnet Hem- och konsumentkunskap (HK). Under HK- timmarna lär sig eleverna att bli medvetna konsumenter och eleverna får förståelse för den egna livstilens betydelse för hälsan och miljön. En slags livskunskap helt enkelt. Ändå är HK skolans minsta ämne med endast totalt 118 timmar under alla nio år i grundskolan. Mat är också lätt att integrera i andra ämnen samtidigt som det är konkret och lätt att ta till sig; räkna om recept i matten, titta på jäsningsprocessen i kemin, laga paella på spanska osv. Men hur ska man börja ett förändringsarbete när det gäller bra matvanor och god hälsa i skolan? Ja, man kan t.ex. börja med att göra skolan till en läsk och godisfri zon. När det gäller skolcafeteriorna byter allt fler skolor ut läsk- och godisutbudet mot nyttigare alternativ som t.ex. frukt och smörgåsar. I de lägre skolåldrarna finns fruktstund med på schemat. Varför inte ha fruktstund även för de äldre eleverna? Att se till att det finns tillgång till fräscht, kallt vatten är också en bra början. En del skolor har börjat ställa ut s.k. vattencoolers och får på så sätt eleverna att släcka törsten med vatten i stället för med läsk. Det är lätt att det blir mycket pekpinnar och prat om t.ex. fettinnehåll och vitaminer när det gäller mat. Men det viktigaste är ju att mat blir en källa till glädje, lust och njutning - en positiv upplevelse helt enkelt! Irina Jonsson Innehåll Stavreskolan - ett lärande skolexempel... 4 Kreativiteten i centrum... 5 Skolministern om skolmaten... 5 Frukost i skolan? - ingen dum idé... 6 Sensorisk träning med Saperemetoden... 7 Pedagogens verktyg!... 7 Guide till en smartare skolcafeteria Ny studie om svenska skolbarns hälsovanor Nya råd för skolmaten klara Hur påverkar barns frukost-, lunch-, och sömnvanor inlärningen i skolan? Övrigt... 15

4 Stavreskolan - ett lärande skolexempel Maten en del av lärandet Elever och lärare i F-6 har pedagogiska luncher. Måltiden börjar i klassrummet där läraren berättar vad som serveras till lunch. Därefter äter barn och lärare lunch tillsammans i lugn och ro. Efter lunchen är det inte rast utan de går tillbaka till klassrummet och pratar om lunchen. Den som vill kan reflektera kring smaker, servering och miljö. På så sätt engageras eleverna och får en större förståelse för kost och hälsa. Vid flera tillfällen har skolan haft temadagar då de bjudit in kända kockar för att inspirera eleverna till goda matvanor. År 5 undervisas i Sapere och genom det påverkar man elevernas attityder till mat, lägger grunden till goda matvanor och stimulerar ökat samarbete mellan klasslärare, HK-lärare och skolmåltidspersonal. Skola: Stavreskolan Årskurser: F-9 Antal elever: 650 Stad: Trollhättan Kommun: Trollhättan kommun Län: Västra Götalands län Adress: Berghällsvägen 9, Trollhättan Kontaktperson: Mona och Ylva Sundell Hemsida: Inriktning: Hälsoinriktning Stavreskolans målsättning är att den ska vara en skola för alla med tydlig hälsoinriktning för både elever och personal. Skolrestaurangen är en viktig del i hälsoarbetet och de tar ett stort ansvar i att lära barn och ungdomar bra matvanor. Matglädje På Stavreskolans har man lyckat skapa en skolrestaurang med sann matglädje. Skolrestaurangen ligger i hjärtat av skolan och är öppen hela dagen. De är måna om att alla ska känna sig välkomna, att lunchen ska tilltala alla sinnen och att barn och vuxna ska få en lugn och trevlig stund tillsammans vid lunchbordet. Matsalen är inredd i behagliga och lugnande färger. Textil, konst, prydnadssaker, ljus och blommor skapar en välkomnande miljö. Varje dag serveras Dagens varmrätt och "Dagens soppa och vissa dagar även hembakt bröd. På salladsbuffén finns varje dag olika sallader i regnbågens alla färger. Där finns också dressingar och färska örtkryddor. Elevmedverkan Både elever och personal är involverade i utformningen och i driften av skolrestaurangen. I skolans Mat-forum träffar skolmåltidspersonalen alla elever årskursvis en gång per termin. Det blir positiva och givande samtal där alla elever får komma till tals. Elever i år 4-6 har intern prao i skolrestaurangen. Skolrestaurangen samarbetar även med hem- och konsumentkunskapen då elever i år 8-9 ibland bakar bröd som serveras i matsalen. Råd till andra skolrestauranger Stavrerestaurangens råd till andra skolrestauranger är att våga bryta gamla mönster och pröva nya vägar. Har man lusten och viljan så har man de bästa förutsättningarna för att lyckas. Personalen på Stavrerestaurangen känner stor glädje över att få inspirera andra skolor genom att få vara ute och föreläsa. På så sätt sprider de sin kunskap om matglädje och att sätta skolmaten i centrum, vilket de hoppas få göra även i framtiden. Text: Irina Jonsson Foto: Eva-Lena Larsson, Stavreskolan

5 Kreativiteten i centrum - för att inspirera elever till matglädje Text: Irina Jonsson Namn: Ingela Wernheden Boberg. Arbetar som: Kökschef på Götabro kurs och konferens gård. Fritiden: Skapa i olika former. Äter och dricker: Dricker rött och äter gärna grönt. Läser gärna: Svenska författare. Dold talang: Kan svetsa. - Det är genom fel och experimenterande man lär sig, menar Ingela W Boberg, HK-lärare, som hittade ett eget sätt att arbeta i ämnet Hem- och konsumentkunskap (HK). Metoden växte fram när Ingela stod inför faktum att hon och hennes kollega skulle ha HK i helklass i ett kök med bara sex köksenheter. I traditionell HK går ofta undervisningen ut på att lära ut vissa moment och viss kunskap som eleverna kan komma att ha nytta av i sina liv. Ingelas undervisningsmetod är problembaserad, där eleverna själva ska komma fram till lösningen t.ex. Vilken kniv hackar jag lök med? Vad gör man med köttfärsen? Hur får man i sig mat som man mår bra av? Eleverna får en friare roll, men också mer ansvar då de utifrån en viss problemframställning ska planera hur de löser det hela. Det är främst i år 9 som Ingela har prövat sitt arbetssätt med gott resultat. Eleverna blir indelade i sk familjer, fem personer i varje grupp med ett rullande fem- veckorsschema. Två personer i familjen lagar mat, två planerar och en är allt-i-allo samt bakar bröd och så byter man uppgifter till veckan därpå. De får lära sig att bjuda på mat, duka fint och även uppleva att bli bjuden på mat. Eleverna uppmanas att välja en målgrupp, helst i sin egen ålder. Sedan ska de planera maten med hjälp av skafferiet (ett urval av baslivsmedel som läraren satt samman och som alltid finns hemma). I skafferiet finns t.ex. inte gurka och tomat eftersom det är något eleverna redan lärt sig använda hemma. I dataprogrammet Kostkoll sätter de samman sina måltider och göra närings- och kostnadsberäkningar. Eleverna experimenterar mycket och byter livsmedel fram och tillbaka för att få bra värden i sina beräkningar. Efter några planeringsomgångar har så gott som alla med morötter, vitkål och knäckebröd i sina beräkningar dvs. både näringstät och prisvärd mat. Om en elev har svårt att få ihop alla staplar och diagram i kostkoll då? I stället för att säga svaren uppmanar Ingela att eleverna själva ska söka efter dem. Fattas det kolhydrater? Var kommer kolhydrater ifrån? Om du inte vet, titta i läroboken! Finns några av dessa föreslagna kolhydrater i skafferiet? Eleverna söker kunskap, drivna av problemet. De blir helt enkelt självdrivande. Ingela har tagit fram en manual om hur eleverna når målet i arbetet. Denna manual samt kostberäkning och menyplanering ska lämnas in till läraren. Det kräver att alla elever är aktiva alla lektioner eftersom alla lämnar in rapporter en och en. Man kan alltså inte åka snålskjuts på de mer aktiva. Eleverna gillar arbetssättet trots att det ställs högre krav på dem. Metoden kräver tillgång till datorer och att köken är utrustade med mikrovågsugn. Ingela ser också positivt på att integrera HK med andra ämnen. Hennes förslag är att man tillsammans i arbetslaget utgår från t.ex. fem ämnen och med hjälp av frågeställningar skapar nya ämnen under en vecka där elevernas idéer styr. HK är ett ämne med stora möjligheter. Maten i skolan Skolministern om skolmaten - Skolmaten ska vara god och näringsrik, så att eleverna äter den. En hungrig elev lär sig sämre och orkar inte lyssna på läraren. Därför är skolmaten viktig, säger skolminister Jan Björklund. Han menade att det inte är politikernas sak att bestämma över skolmaten. Den ska vara nyttig men samtidigt måste det finnas en stor frihet för skolorna att själva fatta sina beslut. Källa: Restaurang & storhushåll, nr Maten i skolan 5

6 Frukost i skolan? - ingen dum idé Ungefär en tredjedel av landets skolor erbjuder frukost i skolan. Skolor som testat frukostservering upptäcker snabbt fördelarna. Lugnare i klassrummen, mindre skolk, eleverna blir pedagogiskt tillgängliga, ökat intresse för kost och hälsa och inte minst en kontaktskapare mellan elever och personal. Frukost i skolan ska inte ersätta frukosten i hemmet utan fungera som ett komplement för de elever som inte hinner eller kan äta hemma. Det viktiga är att ge eleverna en god start på skoldagen. En erfarenhet som finns från många skolor är att efter den första testperioden sjunker antalet frukostätare för att sedan lägga sig på en lägre, stabil nivå. Vissa skolor serverar frukost innan skolan börjar, andra lägger en längre frukostrast efter första lektionstimmen. Många skolor tar betalt för frukosten, från ett par kronor upp till tio kronor. Andra låter frukosten vara gratis. Att äta frukost inverkar gynnsamt på mental prestationsförmåga och på vår förmåga att reglera aptit, mättnad och kroppsvikt. Källa: SkolmatensVänner På SkolmatensVänners hemsida finns tips, verktyg och goda exempel för dig som funderar på att införa frukost på skolan Verktyg för Frukost i skolan Mjölkfrämjandet har sedan 1998 tillsammans med olika samarbetspartners arbetat med projekt för frukost i skolan. Erfarenheterna har sammanfattats i ett verktyg som stöd för att testa och/eller introducera frukost i skolan. Börja med att analysera läget på din egen skola. Samla fakta och kunskap om frukostservering. Diskutera med berörda kollegor, till exempel husmor, skolhälsovård, lärare och rektor. Fundera över hur många elever på din skola som kan ha behov av att få frukost i skolan. Undersök intresset bland eleverna genom att exempelvis skicka ut en kortfattad enkät. Bakgrund och inspiration finns att hämta på vår webbplats och i artikeln Frukost i skolan. På Mjölfrämjandets hemsida finner du mer information om verktygen och möjlighet finns att ladda hem dom som pdf-fil Vad bör en bra frukost innehålla? En bra frukost bör innehålla bröd, gröt, flingor och mjölkprodukter kompletterat med frukt och grönsaker. Förutom att frukosten ska ge oss energi bör en bra frukost ge oss en fjärdedel av dagens mineral och vitaminbehov. Exempel på en bra frukost kan vara: Fil med flingor eller müsli, smörgås med pålägg och grönsaker samt en frukt. Gröt med mjölk, smörgås med pålägg och grönsaker samt en frukt. Källa: Tom i magen, tom i bollen Frukosten är viktig men tyvärr hoppar många elever över frukosten hemma och börjar skoldagen på fastande mage. Anledningarna är flera, men konsekvenserna desamma: trötthet och irritation samt koncentrationssvårigheter. På de skolor som serverar frukost kan man tydligt se positiva resultat. På Arlas storköksidor finns bra information om frukost i skolan och möjlighet att beställa pedagogisktmaterial. Arla har bl.a. tagit fram materialet Tom i magen, tom i bollen (CD + video) som handlar om frukosten i skolan. Mer information om materialet finner du på under länken "Frukost i skolan" 6

7 Sensorisk träning med Saperemetoden SAPERE (latin)= smaka, lukta, att ha smak, uppfatta smak(med sinnena). I bildlig betydelse ha förstånd, vara vis, tillhörande adjektiv sapiens. Metoden kommer ursprungligen från Frankrike och Jacques Puisais, med lång träning i vinkunskap (oenologi) och erfarenhet av livsmedelsprodukter, är upphovsman till metoden. Metoden finns beskriven i boken Le Goût et l`enfant och 1994 togs materialet till Sverige och används nu i arbetet för bättre matvanor hos barn. Metoden bygger på Att flera sinnen i kombination måste användas för att kunna göra en riktig bedömning av livsmedel och maträtter. Att det man äter och dricker i kombination har betydelse för smakupplevelsen. Att ge kunskap om hur luktsinnet, synen, hörseln och känselsinnet är uppbyggda och hur det fungerar. Att ge kunskap om hur produkter och miljö påverkar upplevelsen. Att ge inspiration och skapa referensramar för att undersöka vad och hur man äter i andra kulturer. svårt att hitta orden. Boken ger dig som lärare flera exempel på övningar som du kan göra i klassen. Provsmaka karameller, känn på ett ägg och titta på frukters färg och form. Med vissa föreberedelser kan du ge barnen träning i att uppleva maten med alla sinnen. Övningar och fördjupad information om SAPERE - metoden finner du på Livsmedelsverkets hemsida Smaka mera - god mat i skolan En skrift som lyfter fram skolmåltidernas betydelse. Goda exempel visar hur man på olika sätt kan utveckla skolmåltiderna. Lustfyllda skolmåltider lägger grunden för bestående goda matvanor. Ett samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket. Med hjälp av Sapere kan eleven bl.a. lära känna sina sinnen, utveckla sin personliga smak och uttrycka vad man känner. På kan du läsa mer om Saperemetoden. För beställning och mer information besök Folkhälsoinstitutets hemsida Mat för alla sinnen - sensorisk träning enligt SAPERE-metoden Mat för alla sinnen är en metod för sensorisk träning och presenteras i denna lärarhandledning Ett lustfyllt sätt att prova sig fram till ett rikare matliv. Äter du kall, varm eller ljummen frukost? Kan en citronkaramell vara röd? Vad passar bäst att dricka till en sallad med vinägrett - fruktsoda eller vatten? Visst är det svårt att hitta rätt ord för att beskriva hur något smakar! Just detta är kärnan i sensorisk träning. Utan ord är det svårt att beskriva en smak-upplevelse. Utan smakupplevelse är det Pedagogens verktyg! Kompis med kroppen - 5 om dan Vitaminkick för skolan! Kompis med kroppen - 5 om dan är ICAs och Cancerfondens stora, gemensamma satsning på barns hälsa. Den går ut på att barn ska lära sig att äta gott och må bra! Frukt och grönt varje gång de äter 5 om dan! Varje höst, i augusti får alla lärare i klass 2 och 5 en inbjudan att delta i skolaktiviteten. På hemsidan under länken "må bra" finner du mer information om kompis med kroppen. Där kan du ladda hem både elev- och lärarhandledningsmaterial helt gratis! Maten i skolan

8 Hälsomålets mellanmålsguide Hälsomålets mellanmålsguide kan användas som stöd för planering, inköp, tillagning och servering av mellanmål till barn i åldrarna 6-12 år. Guiden är tänkt att användas av bland andra fritidspedagoger, måltidspersonal eller annan personal med ansvar för mellanmål. I guiden finns information om t.ex. vad ett mellanmål bör innehålla, portionsstorlekar och hur ofta man kan ha festmellanmål. Guiden kan laddas hem som pdf-fil hos Sätt betyg på Skolmaten! Nu kan landets drygt grundskolor certifiera måltidsverksamheten. Klarar skolmaten MVG får skolan ett diplom att sätta i skolrestaurangen. Certifieringen är en vidareutveckling av betygsverktyget Sätt betyg. Verktyget har tagits fram av Livsmedelsverket och SkolmatensVänner. Det fungerar som ett stöd i arbetet att utveckla skolans måltidsverksamhet och bygger på Livsmedelsverkets riktlinjer. I dagsläget har över tester genomförts. Eftersom verktyget används av skolans personal, elever och föräldrar kan samma skola ha testats flera gånger. Av de genomförda testerna visar nästan hälften, 43 procent, på ett inte godkänt resultat. 21 procent visar Väl Godkänd och sex procent visar Mycket Väl Godkänd. Nu kan skolor som klarar MVG beställa ett diplom att sätta upp i skolrestaurangen. Diplomet är ett sätt att tydligt visa att måltidsverksamheten fungerar bra. I MVG ingår bland annat att: Det serveras minst två rätter varje dag. Det finns salladsbord med minst fem sorters grönsaker/rotfrukter. Bröd, lättmjölk och vatten serveras varje dag. Eleverna har gott om tid att äta. Skolrestaurangen erbjuder bra miljö. Skolan har matråd. Eleverna kan äta sig mätta. För mer information kontakta SkolmatensVänner Kvalitetsmärkning av skollunchen Nu finns en webbaserad enkät för kvalitetsmärkning av skolluncher. Enkäten omfattar 30 frågor inom olika områden och mäter kvaliteten på skolans lunch. Frågorna besvaras av rektor och husmor på den enskilda skolan. Enkäten har utvecklats av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i samarbete med bl a Tillämpad näringslära, Stockholms läns landsting. På hälsomålets hemsida kan du ladda hem enkäten! Några önskemål från elever om förbättringar på skollunchen Minst två varmrätter Alltid vegetariskt alternativ Salladsbord och extra kryddor Flera sorters bröd, mjölk och andra drycker Frukost i skolan Lunch samma tid varje dag Matråd som gör eleverna delaktiga Färgglad inredning Runda bord Utsmyckning på borden Mysig belysning Lugn musik Ljuddämpande åtgärder Fräscht och rent Menytavla Inga matköer Överraskningar Alltid någon vuxen i matsalen Källa: SkolmatensVänner Mat och sömnskola Varför släpar sig vissa elever till skolan på mornarna, i synnerhet i början av veckan, medan andra kvittrar piggt i korridoren kvart i åtta? Och hur kan det komma sig att de morgontrötta, som ofta skippat frukosten, samtidigt hör till dem som slarvar med lunchen? Svaret har till stor del med dygnsrytmen, kroppens egen mat- och sovklocka, att göra. Så länge som kroppen får mat, sömn och dagsljus på regelbundna tider fungerar vårt inre tidur bra. Om kroppens egen rytm däremot hamnar i otakt talar den om det på olika sätt. Det är då tröttheten och aptitlösheten på 8

9 morgonen slår till och vi har svårt att koncentrera oss, inte minst i skolan. För att orka med att prestera bra i skolan är det viktigt att både äta och sova ordentligt. Mjölkfrämjandet har producerat ett material som ger goda råd kring mat och sömn för skolelever. Materialet bygger på nya forskningsrön från Karolinska Institutet och Umeå Universitet. För mer information besök Mjölkfrämjandets hemsida Där kan du även ladda ner materialet som pdf-fil! Hoppsan Kerstin - mat hela dagen och tips på mellanmål Två underhållande filmer utan pekpinnar, som inspirerar till positiva och konkreta lösningar för att laga bra mellanmål och att äta varierat. Filmerna förmedlar att mat betyder gemenskap, glädje och mättnad. Materialet kan användas som diskussionsunderlag om vad som anses vara bra mat/mellanmål och passar elever från mellan- till högstadiet. Det passar även för en temadag om hälsa, på ett föräldrarmöte eller för en diskussion i idrottsföreningen Filmen är producerad av Scandvision Filmproduktion. Animationer av Annika Giannini. För beställning och mer information om filmerna besök Matkunskap à la Hälsomålet Består av ett faktahäfte och ett övningshäfte. Faktahäftet är uppdelat i 14 kapitel som tar upp olika aspekter av mat, matvanor, måltider och andra närliggande aspekter. Tyngdpunkten i materialet ligger på valet av bra mat ur ett hälsoperspektiv, men det lyfter också fram balansen mellan hälsa, ekonomi och miljö. I övningshäftet finns praktiska övningar kopplade till de olika kapitlen i faktahäftet. Dessa kan kopieras och användas i bland annat undervisningssituationer. Matkunskap à la Hälsomålet gavs ut första gången 1999, då under namnet Hemkunskap à la Hälsomålet. Målgruppen var då främst lärare i hem- och konsumentkunskap, men då materialet visat sig passa för många fler grupper har det bytt namn vid detta nytryck. Innehållet är dock i stort sett detsamma. För beställning och mer information besök Den bästa bulldegen - ett praktiskt ämnesintegrerat experiment mellan matlagning och ämnet kemi På hemsidan Skolkemi finns det spännande och intressanta experiment kopplat till matlagning samtidigt som man får nyttig information om kemi. När är det bra att använda t.ex. jäst istället för bakpulver eller bikarbonat, och varför används inte grova mjölsorter som t.ex. rågmjöl eller andra som potatismjöl och havregryn vid brödbakning? Med detta experiment får man prova på att baka samma bröd med fyra olika jäsingredienser och se vilken påverkan de har på degen. Mer lektionstips och idéer hittar du på Bra matråd nytt material under utveckling I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar man intensivt med frågorna kring skolmatsproduktion under devisen Man äter bättre om man får vara med och påverka. Matsedeln planeras därför på respektive skola där eleverna får vara med och påverka genom skolans matråd. I en undersökning som genomfördes 2002, visade Maten i skolan 9

10 det sig att eleverna tycker att det bra att få vara med och bestämma kring skolmaten. Men samtidigt var eleverna osäkra på om de verkligen fick det, trots att de hade matråd på skolorna. Det kan bero på att matråden i vissa fall har låg status och att återkoppling och kommunikation kring matråden inte har fungerat helt tillfredsställande. Med anledning av detta håller Folkhälso- och Kostförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner, i samarbete med Örebro läns landsting och Örebro kommun, på att utveckla ett nytt material kring matråd. Materialet Bra matråd kommer ut i form av en pärm och är tänkt att vara ett verktyg för skolans matrådsarbete. Matrådspärmen testas under hösten och materialet beräknas vara klart till vårterminen Kontaktpersoner: Marie Nybäck, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL, , Marie Lindborg, Stadskansli-Folkhälsa, Örebro Kommun, , Ulrika Lundgren, Folkhälso- och stadsförvaltningen, Karlskoga/ Degerfors kommuner, , Bra matsäcksmat Mat smakar extra gott ute i naturen. Broschyren Bra matsäcksmat innehåller information om bra matsäcksmat till lunch och mellanmål samt receptförslag. Materialet riktar sig till personal, föräldrar och barn i skolan. OBS! Broschyren finns endast i pdf-format och går ej att beställa. Besök för mer information om materialet. Mat på hållbar väg Naturväktarna presenterar ett utbildningsmaterial om mat och hållbar utveckling. I materialet ingår två övningshäften: Mat på hållbar väg I vänder sig till år 0-6 och Mat på hållbar väg II riktar sig främst till år 7-9 och gymnasiet. samt ytterligare material som är publicerat på WWF:s webbplats. Många av övningarna i häftena passar väl för undervisning i Hem- och konsumentkunskap, men tittar man närmare på tema mat och hållbar utveckling famnar det de flesta av skolans ämnen. Genom argumentation och aktiva värderingar övas färdigheter i både svenska och samhällskunskap. Inom biologi, fysik, teknik, matematik och kemi finns de kunskaper om kemiska, mekaniska och ekologiska förlopp som krävs för en förståelse av jordklotets begränsningar. Varför inte prova på att argumentera på till exempel engelska för att träna färdigheter i ett annat språk? Övningshäftena går att beställa (1 ex/arbetslag) från Naturväktarna mot porto eller ladda ned som Pdf-fil på deras hemsida Sunda matvanor för skolbarn En hälsokampanj från Coop med fokus på skolbarns matvanor och om hur bl.a. barnens favoriträtter kan göras nyttigare. Syftet med den här broschyren är att väcka intresse och inspiration till att lära våra skolbarn att äta nyttigare. Du kan beställa eller ladda hem materialet hos Coop Ät S.M.A.R.T - Hur man kan äta för att både kroppen och miljön ska må bra? Ät S.M.A.R.T är ett informations- och utbildnings-material som presen-terar ett förslag på hur man kan äta både hälsosamt och miljövänligt. Ät S.M.A.R.Tmodellen ger många vinster, t ex blir maten billigare, djurhänsynen blir större och den globala rättvisan ökar. Ät S.M.A.R.T. bygger på de svenska närings- 10

11 rekommendationerna i kombination med de svenska miljömålen. Huvudmaterialet består av ett OH-paket med 25 OH-bilder i färg, 13 svartvita OH-underlag och ett faktahäfte på 48 sidor. Faktahäftet kan beställas separat. Du kan också ladda ner en liten informationsfolder om S.M.A.R.T.-modellen. Denna kan du även beställa som trycksak hos Folkhälsoguiden Policy till cafeterior - på skolor, fritidsgårdar & fritidsanläggningar Erbjud frukt och smörgåsar istället för läsk och godis i cafeterior på skolor, fritidsgårdar och fritidsanläggningar! Utbudet i cafeterian kan ses som ett mellanmål och mellanmålet ger ett viktigt närings- och energitillskott mellan huvudmåltiderna. Genom att utveckla dessa cafeterior till en hälsofrämjande miljö underlättar man för barn och ungdomar att göra bra val. Policyn är framtagen på initiativ av: Sydnärkes folkhälsogrupp, Örebro läns idrottsförbund, Samhällsmedicinska enheten och Folktandvården, Örebro läns landsting (2006). För mer information om materialet besök NCFF:s hemsida Riktlinjer för cafeteriaverksamhet Cafeterian ska ge möjlighet till avkoppling och trevlig samvaro. Cafeterian ska erbjuda ett hälsosamt utbud såsom smörgås, frukt, mjölk, yoghurt och vatten. Barn och ungdomar ska ha inflytande och vara delaktiga i skol- och fritidsgårdscafeterians verksamhet. Sortimentet i skolcafeterian ska inte ersätta skollunchen. Öppettiderna i skolcafeterian ska inte konkurrera med skollunchen. Guide till en smartare skolcafeteria En användbar folder med tips och funderingar om hur man kan jobba för att utbudet skolcafeterian ska bli mer hälsosamt. Möjligheterna är många och det behöver inte kosta mycket eller kräva stora insatser. Foldern riktar sig till skolpersonal, föräldrar och elever. Materialet kan inte beställas, utan endast laddas ner som pdf-fil! Mer information om materialet finner du på Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landstings hemsida Lästips! Livsviktigt - en bok om kost och rörelse Med boken Livsviktigt - om arbetet med kost och rörelse i skolan och samhället vill Göteborgs Stad sprida kunskap om och stimulera till hälsofrämjande och förebyggande arbete med koppling till kost och fysisk aktivitet. Boken redovisar aktuell forskning och tar upp pedagogiska frågor. Skolans, idrottsrörelsens och övriga samhällsfunktioner samarbete och roller diskuteras utifrån olika perspektiv. Enstaka exemplar kan beställas från Skolutvecklingsenheten med leverans efter sommaren. Då boken först och främst vänder sig till Göteborgsregionen, kan endast enstaka exemplar beställas från Skolutvecklingsenheten men du kan läsa och ladda ner Livsviktigt som pdf från deras hemsida www. goteborg.se/skolutveckling Ny studie om svenska skolbarns hälsovanor Undersökningen om skolbarns hälsovanor bygger på enkätuppgifter från ungdomar i åldrarna 11, 13 respektive 15 år i ett nationellt urval skolklasser under november-december Enkätensvaren visar både på positiva och negativa förändringar sedan den första studien På Statens folkhälsoinstitutshemsida hittar du mer information om studien. Riktlinjer för skolluncher Att äta bra mat i skolan gör att eleverna orkar hänga med i undervisningen. Därför är skolmaten en viktig resurs i skolarbetet. Helst skulle den också vara så tilltalande att varken elever eller personal valde något annat alternativ. Maten i skolan 11

12 Centrum för folkhälsa/hälsomålet har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram riktlinjer för att skolor ska kunna erbjuda en attraktiv skollunch med hög kvalitet. Häftet, som kan beställas eller laddas ned från folkhälsoguidens hemsida, tar bland annat upp vad man bör tänka på vid planering, upphandling och tillagning av skollunch. På hälsomåletshemsida kan du ladda hem riktlinjerna som pdf-fil Mat för många - Goda råd för utveckling av måltidsverksamheten Författare: Yngve Håkan, Kristiansson Magnus, Andersson Linda i samarbete med SKL Inom skola, vård och omsorg serveras varje dag närmare tre miljoner måltider, vilket betyder att den offentliga storhushållssektorn är en nästan lika stor aktör som den privata. Att laga och distribuera mat till många kan ske på olika sätt, och många kommuner står nu i begrepp att se över sin organisation. Den här skriften vill bidra till ökad kunskap om offentlig måltidsverksamhet genom att orientera om olika sätt att bedriva och organisera verksamheten. Skriften ger råd och stöd till dem som vill förändra och utveckla måltidsverksamheten. Råden illustreras med exempel från verkligheten där kostchefer och andra delar med sig av sina erfarenheter. Mat för många vänder sig i huvudsak till förvaltningsledning både inom fastighets-organisationen och kärnverksamheten, till exempel rektorer, och de som planerar måltidsservice, både beställare och utförare. Den kan med fördel även läsas av politiker. Mer information om boken finner du på Bra mat för hela familjen Bra mat behöver varken vara dyr eller krånglig, och samma mat kan passa hela familjen, med lite justeringar för de allra minsta. I Bra mat för hela familjen sammanfattas det viktigaste kring hälsosam mat för barnfamiljer. Alla råd bygger på de svenska närings-rekommendationerna, SNR. Ett bra, lättöverskådligt material att använda på t.ex. föräldramöten. Mer information om materialet finner du på Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landstings hemsida Den mångkulturella måltiden - Kungl. Skogs- och lantbruksakademin Maten och måltiden har stor social och kulturell betydelse för människor i hela världen. Den här skriften utgår från de fem stora världsreligionerna och hur de påverkar människors matvanor och förhållande till mat. I skriften ingår även en del recept. Mer information om boken finner du på Skolmat - en viktig utvecklingsfråga Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté och miljönämnd har beslutat att gemensamt lyfta fram kunskap om bra mat och matvanor i skolan genom att bilda Skolmatsakademin. Syftet med Skolmatsakademin är att ge barn och ungdomar bättre hälsa genom en positiv attityd till goda matvanor och bra måltidsmiljö. Kunskapen om kostens betydelse för vår miljö ska också öka. Skolmatsakademin vill stärka skolpersonalen i deras viktiga arbete att skapa bra matvanor. Under våren 2006 erbjöds alla kommuner i Västra Götaland att delta i detta samverkansprojekt. Deltagande från 26 kommuner har anmält sig, från ansvariga personer som folkhälsoplanerare och skolsköterskor till skolor, stadsdelsnämnder eller hela kommuner. För mer information om projektet besök Västra Götalandsregionens hemsida eller kontakta projektledaren Josefina Bodin Äger, duger, suger - attitydundersökning om kost och hälsa I en av LunarStorms attitydundersökning har Sveriges ungdomar tagit ställning till vad som Äger, Duger respektive Suger inom området kost och hälsa. 12

13 Vill man ha en föraning om framtiden kan det därför vara en bra idé att spetsa öronen och lyssna på dagens ungdom. Deras attityder och beteenden har en direkt innebörd för såväl samhället i stort som företagens kommunikation och produktutveckling. LunarStorm har en etablerad relation med över en miljon av Sveriges unga och det är därför vi kan erbjuda dig Äger, Duger, Suger - en undersökning som visar dagens svenska ungdomars inställningar och attityder till kost och hälsa. Vad anser de om den rådande hälsodebatten, hur ser en dag ut i ungdomars liv, vad är viktigt när man väljer sin mat och vad äter man samt hur värderar de unga välbefinnande och motion? Det är några av de frågor som undersökningen Äger, Duger, Suger ger dig svaren på. Källa: LunarStorm Research sömnvanor påverkar elevers inlärning. En bra frukost, lunch och tillräckligt med sömn gör att eleverna orkar hänga med i skolan vilket främjar inlärningen. Nya råd för skolmaten klara Livsmedelsverkets råd för bra mat i skolan riktar sig mot alla målgrupper och innefatta alla skolformer samt fritids. Råden är avsedda som övergripande vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för bra matvanor i skolan. Till skillnad från tidigare uppdrag riktar sig råden även mot beslutsfattare i kommunerna, rektorer, kostchefer, kökspersonal, lärare, elever och föräldrar. Bra matvanor och näringsriktiga måltider för barn i alla åldrar i en trevlig miljö med vuxna ger en positiv attityd till mat och måltider säger jordbruksminister Eskil Erlandsson. Jag hoppas att Livsmedelsverkets råd kan vara en god hjälp för personalen i deras arbete. Forskning Hur påverkar barns frukost-, lunch-, och sömnvanor inlärningen i skolan? Författare: Gunilla Burström, Kerstin Fahlgren och Birgitta Lundmark Undersökningen är gjord bland barn i åldern åtta till nio år. Resultatet av studien visar att både kost och Studien visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lättare fokus på skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna på lärarens instruktioner. För mer information om studien besök Några aspekter på skolmatens näringskvalitet och kvalitetssäkring Författare: Karin Pilåker Syftet med denna studie har varit att undersöka köttoch fiskprodukters näringskvalité och kvalitetssäkring samt att intervjua kostansvariga angående deras synpunkter och val av industrilagade produkter till skollunchen. På kan du ladda hem studien som pdf-fil. För mycket fett i maten skadar hjärnan Kost som innehåller mycket fett leder redan efter kort tid till försämrad nyproduktion av hjärnceller. Skadorna uppstår i hippocampus, den del av hjärnan där minne, inlärning och den spatiala förmågan finns. Resultaten av undersökningen presenteras i en kommande doktorsavhandling av Andreas Lindqvist vid Lunds universitet. För mer information besök deras hemsida Maten i skolan 13

14 Svenska barn äter för mycket sötsaker och för lite grönt Barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk! Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel. Samma livsmedel bidrar med en stor andel mättat fett och socker. Detta visar en unik kostundersökning från Livsmedelsverket som nu presenteras i rapporten Riksmaten barn 2003 Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. I undersökningen deltog 4-, 8- och 11-åringar. Allt vad barn åt och drack skrevs ned i dagböcker. I huvuddrag kan vi konstatera att intaget av mättat fett, socker och salt var för stort medan intaget av kostfibrer var för litet, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist och ansvarig för undersökningen. För mer information och möjlighet att ladda hem rapporten som pdf-fil, besök Livsmedelsverkets hemsida Barn matas med TV-reklam för onyttig mat Forskaren Helena Sandberg vid institutionen för Medie- och Kommunikationsvetenskap vid Lunds Universitet, kartlägger under 2006 på uppdrag av Sveriges Konsumentråd, marknadsföringen av ohälsosam mat. Målgruppen för marknadsföringen är barn upp till tolv år. Bakgrunden är den ökande ohälsan hos barn där övervikt blivit ett stort folkhälsoproblem. Hennes senaste delrapport handlar om TV-reklam och visar att det trots en viss självsanering från livsmedelsbranschen fortfarande visas en betydande del reklam för onyttig mat, här godis, chips och choklad, på de tider barn tittar som mest. Läggs reklamen för ohälsosam mat samman med reklamen för snabbmatkedjorna så blir andelen hela 31 procent. Mer information om Helena Samdbergs kartläggning finner du på Lunds universitets hemsida och hos kan du ladda hem materialet som pdf-fil. Nordiska barns bilder av mat och ätande Redigerad av Barbro Johansson. Författare är också Gitte Laub Hansen, Sandra Hillén, Anna Huotilainen, Tine Mark Jensen, Johanna Mäkelä och Gun Roos. Nordiska barns bilder av mat och ätande tar sin utgångspunkt i den aktuella debatten om barn och mat och de farhågor som finns om ungas hälsa kopplat till ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet. Detta är en fråga som diskuteras i de nordiska länderna och som också föranleder politiska åtgärder av olika slag. Forskningsprojektet är en kvalitativ studie där barns matarenor har kartlagts och diskuterats utifrån barnens egna perspektiv. 59 barn, år, från fyra skolklasser i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Göteborg har deltagit i studien. Mer information och möjlighet att ladda hem studien som pdf-fil kan du göra på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Utbildning/Fortbildning Folkhälsoguiden Bra utbud på fortbildning inom områdena mat och fysisk aktivitet. För mer information besök deras hemsida Gör maten till en upplevelse för barn och ungdomar! Nu kan du lära dig hur man på ett lustfyllt och pedagogsikt sätt kan öka barnens kunskap om hur man äter och dricker och hur man använder och tränar sina sinnen. SAPERE är en pedagogik som är lätt att implementera i skolplanen, i matte, svenska, geografi m.fl. ämnen. Restauranghögskolan i Grythyttan, Örebro universitet, erbjuder utbildning i metoden en gång per år. Frågor och anmälan görs till: Åsa Öström , fax eller maila se Möjlighet att skräddarsy en utbildning finns vid förfrågan i god tid! Information om detta finner du på Örebros universitets hemsida Länktips! SkolmatensVänner Är ett samarbete mellan LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen. Hemsidan vänder sig främst till föräldrar, elever och personal inom förskolan och skolan men också till beslutsfattare och opinionsbildare Braskolmat.se En hemsida för dig som vill påverka skolmaten på din skola. Här finns fakta om bra mat, tips om hur man 14

15 kan påverka, onlinetest och frågespalt. Livsmedelsverket Vänta inte goda matvanor i skolan nu! Hälsomålet Den här webbplatsen handlar om bra matvanor, rörelse, miljö och hälsa. Folkhälsoguiden Bra material att ladda hem eller beställa. Erbjuder också möjlighet att prenumerera på Nyhetsbrev gratis. EU Platform on Diet, Physical Activity and Health I den här databasen kan du bl.a. söka efter aktörer och aktiviteter inom kost, fysisk aktivitet och hälsa i hela Europa. nutrition/platform/database/web/dsp_search.jsp Feed me better Här kan du läsa om den nakne kocken Jamie Olivers arbete med skolmaten i Storbritannien. Kost & Näring Föreningen har funnits sedan 1921 och verkar inom området kost och nutrition, exempelvis måltidsverksamhet i offentlig och privat regi, kostrådgivning och nutritionsbehandling. Internationellt Eating at schools Making healthy choices Våra barns matvanor och hälsa är något som angår oss alla. I hela Europa kan vi se en ökning av antalet barn som äter en obalanserad kost och som drabbas av övervikt och fetma. Denna utveckling påverkar inte bara barnens välmående utan har även en långsiktig påverkan när det gäller samhällets hälsoutveckling och kostnader. En lösning på detta komplexa problem är utbildning och lärande, där skolan spelar en viktig roll. Eating at schools tar både upp hur man får bättre matvanor generellt sett och hälsosam mat i skolan. Denna bok är utgiven av Council of Europe och går att beställa via bokhandeln på deras hemsida Övrigt Liv & rörelse - Goda matvanor och ökad fysisk aktivitet Under 2007 och 2008 drivs projektet Liv & rörelse av Region Halland i samarbete med Hallands idrottsförbund. Under åren kommer personal på förskolor och skolor i Halland att få kunskap och inspiration inom ämnena mat och rörelse för barn och ungdomar. Mer information finner du på Region Hallands hemsida under Folkhälsa Eleverna slår larm om att skolmaten inte räcker till alla Sex av tio elever stressar i sig maten i ofräscha och ostädade skolmatsalar, visar ny stor undersökning. Hälften av landets gymnasie- och högstadieelever säger att maten inte alltid räcker till alla. 41 procent tvingas skrika för att kunna prata med bordsgrannarna i skolmatsalen. Detta visar en undersökning som Skolmatens vänner gjort om skolmaten och miljön i skolmatsalarna bland elever. Källa: Dagens Nyheter För vidare information besök Skolmatens vänner och deras hemsida NCFF Nyhetsbrev Nyhetsbrev från NCFF utkommer 6 gånger per år och det är helt gratis att prenumerera på våra Nyhetsbrev! Anmäl dig på vår hemsida Om ni har några frågor eller tips på innehåll så kontakta oss gärna via e-post: se Ansvarig utgivare: Charli Eriksson Kontaktperson: Camilla Bergholm Maten i skolan 15

16 16

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Smarta skolkaféer i Halland

Smarta skolkaféer i Halland Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv Hösten 2008 UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET tel 018-56 04 00 www.hush.se/hskonsult hskonsult@hush.se Kursinformation Anmälan Senast 14 dagar

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Rapport Bra mat i förskolan/skolan Rapport Bra mat i förskolan/skolan Handläggare: Britt-Marie Rastman Helena Nordevik Johan Sjöholm Datum: 2011-05-29 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 38 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Vem är filmen tänkt för? Var passar filmen att användas? Filmen är testad. Bakgrund. Vad handlar filmen om? Filmens upplägg

Vem är filmen tänkt för? Var passar filmen att användas? Filmen är testad. Bakgrund. Vad handlar filmen om? Filmens upplägg Mellanmål Vem är filmen tänkt för? Målgruppen är barn och ungdomar, 8-13 år. Var passar filmen att användas? I skolan kan Hoppsan Kerstin användas som start för en diskussion om bra mellanmål, till exempel

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv. Öppna föreläsningar: Mat är gott och något att längta efter!

UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv. Öppna föreläsningar: Mat är gott och något att längta efter! UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv 2009 Öppna föreläsningar: Bra mat för förskolebarn Skolmaten - ett folkhälsomål Bra mat för äldre Specialkoster Trender och myter

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

Västerskolans matråd

Västerskolans matråd Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

Motion om pedagogisk skollunch

Motion om pedagogisk skollunch Tjänsteskrivelse 2011-05-23 BUN 2011.0218 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Motion om pedagogisk skollunch Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över en motion

Läs mer

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Tjänsteskrivelse 2013-05-14 Handläggare: Madelene Lagerlöf, Ulrika Lundgren FHN 2013.0017 Folkhälsonämnd Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Sammanfattning Kristdemokraterna föreslår i en motion

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 1 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss!

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss! Kurskatalog 2010 Hushållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Livsmedelshygien Bra mat för förskolebarn Bra mat i skolan Bra mat för äldre Specialkoster Klimatsmart om mat Den

Läs mer

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i

Läs mer

Minnesanteckningar Verksamhetsråd 2014-09-22

Minnesanteckningar Verksamhetsråd 2014-09-22 1 (5) Minnesanteckningar Verksamhetsråd 2014-09-22 Närvarande: Robert Dahlqvist, rektor Maria Åberg, biträdande rektor Hanne Persson, trygghetssamordnare Ulf Sandberg, IKT-pedagog Karina Frid, lärare Susanne

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Ulricehamn

Välkommen till Vuxenutbildningen i Ulricehamn Välkommen till Vuxenutbildningen i Ulricehamn Information för dig som är vuxenstuderande ULRICEHAMN N Vuxenutbildningen Vi erbjuder vuxenutbildning på olika nivåer - både grundskole- och gymnasienivå,

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Q Österåker. Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG

Q Österåker. Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG Q Österåker Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher BESLUTSFÖRSLAG 2014-10-29 Dnr KS 2013/0333 Till Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer