D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige"

Transkript

1 D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige - En tvärsnittsstudie vid två vårdcentraler i Motala Mustafa Douglah, Georgios Korakakis Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN

2

3 D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige En tvärsnittsstudie vid två vårdcentraler i Motala Mustafa Douglah Georgios Korakakis Handledare: Lars Falk

4 Mustafa Douglah & Georgios Korakakis, 2015 Tellogruppen AB, Linköping, Sverige 2015 Rapport-FoUrnalen 2015:1 ST ISSN

5 Förord Som en del i läkares specialistutbildning (ST) ingår ett vetenskapligt arbete. Denna FoU-rapport är en redovisning av vårt vetenskapliga projektarbete. Bakgrunden till projektidén är att vi i vårt dagliga arbete på vårdcentralen träffar många kvinnliga patienter som har flyttat till Sverige från solrika länder och därmed riskerar de att i Sverige exponera sig för solljus lika litet som de gjorde i sitt hemland men med en avsevärt lägre ultraviolettljusdos. Vår hypotes var att dessa kvinnor därför skulle kunna ha låga D-vitaminnivåer. Syftet med denna studie var att studera om kvinnor som emigrerat från subtropiska eller tropiska områden och som bott i Sverige mer än ett halvår, har lägre D-vitaminhalt i blodplasma jämfört med normala D- vitamin referenser samt möjligförekomst av D-vitaminbristrelaterade symptom eller sjukdomstillstånd hos dem med brist. Vi vill tacka vår handledare Lars Falk på FoU-enheten som varit tillgänglig, lyhörd och gett ett fantastiskt stöd under hela vägen. Vi vill också ge ett stort tack till överläkare Ulf Rosenqvist MSK/LIM för värdefulla synpunkter, tips och råd. Vi tackar också alla medarbetare, våra chefer och laboratoriepersonal på vårdcentralerna Marieberg och Brinken som har hjälpt oss i samband med genomförandet av detta projekt. Motala november 2014 Mustafa Douglah Georgios Korakakis

6

7 Sammanfattning D-vitamin är viktigt för kalcium-fosfat balansen, benmineraliseringen samt tillväxt av skelettet. Det finns två olika typer av D-vitamin, D2 ergokalciferol och D3 kolekalciferol. Solljus i form av ultraviolettljus B (UVB) är essentiell för bildandet av D3 som i sin tur omvandlas i huden till aktivt D-vitamin. Det huvudsakliga D-vitaminintaget fås på detta sätt medan en mindre mängd D-vitamin kommer från andra källor som t ex via kosten. D-vitaminproduktionen varierar med bland annat tidpunkt på dagen, årstid, kön och latitud. Personer med mörk hudfärg behöver mer solexponering för att bilda samma D-vitaminhalt som ljushyade personer. Det finns internationellt konsensus att D-vitaminnivåer mellan nmol/l betraktas som en låg nivå. D-vitaminbrist föreligger vid nivåer under 25nmol/L. Tidigare studier har visat att D-vitamindepåerna kan vara otillräcklig framför allt under vinterhalvåret bland personer som bor i nordligt belägna länder som Sverige, Finland och Kanada och framför allt hos kvinnor. Under de senaste decennierna har ett stort antal kvinnor från subtropiska och tropiska länder emigrerat till Sverige och många av dessa har av kulturella skäl täckande klädsel. På grund av att det tar några månader innan D-vitaminkoncentrationen i blodplasma sjunker från normala eller höga nivåer när omständigheterna t ex lägre UVexponering valde vi att inkludera de immigrerade kvinnor som bott i Sverige i minst sex månader. Studiens syfte var att studera D-vitaminhalten i blodplasma hos kvinnor i åldern år med sydeuropeiskt, sydasiatiskt eller afrikanskt ursprung som hade bott i Sverige i minst ett halvår. Patienturvalet gjordes från två vårdcentralspopulationer. Studien genomfördes i Östergötland under augusti och september Av 440 tillfrågade kvinnor accepterade 75 att delta i studien. Inklusionskriterierna uppfylldes av 81 % (n=52) av dessa. Av de 52 kvinnorna hade 57 % (n=30) D-vitaminbrist och övriga subnormala halter av D-vitamin. Ingen hade normala nivåer (>75 nmol/l). En stor andel 52 % (n=27) av deltagarna hade en eller flera kroniska diagnoser som depression, fibromyalgi, hypertoni, hyperkolesterolemi och kronisk smärta. Ett samband mellan dessa diagnoser och D-vitaminbrist studerades inte och därför kan man inte heller dra några slutsatser om kausalt samband. Slutsatsen av denna tvärsnittsobservationsstudie var att samtliga deltagare hade suboptimala nivåer av D-vitamin och en stor andel av dessa hade även D-vitaminbrist.

8

9 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Material och metod... 5 Etiska överväganden... 6 Resultat... 6 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Lärdomar Referenser... 16

10

11 Bakgrund Solens betydelse för hälsan beskrevs redan under antiken av Herodotos och Soranus från Efesos [1]. Engelska sjukan, rakit, har varit känd sedan 1650 då de engelska läkarna Francis Glisson och Daniel Whistler beskrev sjukdomen och visade att den berodde på brist på vitamin D [2] [3] [4]. I Sverige har sambandet varit känt från 1700-talet. Den huvudsakliga källan till D-vitamin, som täcker omkring procent av dagsbehovet är egenproduktion i huden. Övrigt D-vitamin fås genom mat och dryck som till exempel i fet fisk, svamp, ägg och D-vitaminberikade mejeriprodukter [5]. Solljusets ultravioletta strålar ( nm) delas i tre våglängdsområden; UVA ( nm), UVB ( nm) och UVC ( nm). UVC passerar inte ozonlagret [6]. D-vitamin bildas i överhuden (epidermis) från 7-dihydrokolesterol under inverkan av UVB. Genom en fotokemisk reaktion bildas previtamin D3 som snabbt förvandlas till D3. D-vitamin och dess metaboliter transporteras i plasma via bindning till ett speciellt protein som kallas för vitamin D bindning protein (DBP) [7] (Se figur 1). Figur 1: D-vitamin metabolism och fysiologi som visar hur D-vitamin produceras och omvandlas till den aktiva formen i kroppen. Taget från Läkartidningen 2012;26:1286. Med tillstånd från Pia Karlsland Åkeson. 1

12 För aktivering av D-vitaminet måste det först hydroxyleras i levern till 25- hydroxyvitamin D (kalcidiol). I nästa steg, i njurarna sker en ny hydroxylering där 1,25 dihydroxyvitamin D (kalcitriol) bildas. Kalcitriol är den aktiva formen av D-vitamin och stimuleras av parathyroideahormon (PTH) och vid hypofosfatemi (låga halter av fosfat i blodet). Kalcitriolen inhiberas av höga nivåer kalcium och fosfat [7]. Det finns en årstidsskillnad av D-vitaminproduktionen i huden. I Sverige produceras nästan inget D-vitamin i huden via UVB under perioden oktober till mars. Den högsta D-vitaminproduktionen sker under sommartid [8] [9]. I till exempel Stockholm som ligger på knappt 60 grader nordlig bredd, behöver man under sommarhalvåret exponera händer, armar och ansikte två till tre gånger i veckan, minuter per gång, för att uppfylla dagsbehovet av D-vitamin. I Boston USA som ligger på 40 grader nordlig bredd, behövs hälften så mycket tid [10]. Kalcitriol som finns i alla steroidhormoner påverkar en specifik cellkärnereceptor, vitamin-d receptor (VDR). Kalcitriolprov tas enbart vid speciella utredningar som till exempel vid misstanke om VDR defekt eftersom den är välreglerad med PTH och kan vara låg, normal eller förhöjd vid D-vitaminbrist [7]. Vid sedvanlig provtagning mäts enbart kalcidiol som bäst anses spegla kroppens vitamin-d-status [11]. Kalcidiol mäts antigen i internationella enheter (IE), 1 IE = 0,025 µg (mikrogram) eller mätts den i ng/ml eller nmol/l (1 ng/ml= 2,5 nmol/l). Enligt Karolinska Universitetssjukhusets provtagningsanvisningar från april 2009 som överensstämmer med internationell standard, anges nivåer för normal nivå, brist och höga värden enligt tabell 1 [12]. Tabell 1: Referensvärden på D-vitamin i olika stadier från brist till toxicitet. D-vitamin halt nmol/l Status <25 brist insufficiens optimal nivå >250 risk för toxicitet 2

13 D-vitaminbrist ger rakit hos barn och osteomalaci hos vuxna. Symtomen varierar och påverkar musklernas funktion och skelettet. D-vitaminbrist kan bland annat vara associerat med infektioner, hjärtkärlsjukdomar, diabetes mellitus, depression, autoimmuna sjukdomar och cancer [10]. Behovet av D-vitamin varierar med ålder. Det rekommenderade intaget via föda är enligt livsmedelsverket [5]: 10 mikrogram per dag för barn och vuxna 10 mikrogram per dag för gravida och ammande 20 mikrogram per dag för personer över 75 år För D-vitaminbrist och insufficiens finns det olika behandlings- och uppföljningsrutiner, som dock kan variera från län till län. Behandlingen gäller personer som har en konstaterad D-vitaminbrist. Personer med D- vitamininsufficiens behöver uppföljning beroende på bakgrund, kön, ålder, livsstil samt kostinnehåll. D-vitaminpreparaten som finns på marknaden består av enbart D-vitamin eller i kombination med kalcium. I de flesta studier om D-vitaminbrist och benskörhet har man studerat kvinnor som målgrupp eftersom kvinnor har lägre benmassa från början och dessutom utsätts för den extra benförlust som sker efter klimakteriet [11]. Utländska studier har visat att D-vitamin- metabolism och produktion skiljer sig mellan olika etniska grupper och mörkhyade har en större risk att utveckla en D-vitaminbrist [13] [14] [15] [16]. Det finns numera en ökad andel utländsk befolkning i Sverige som representerar ca 16 % av hela befolkningen bosatt i Sverige [17]. Deltagarna i den aktuella studien kommer ursprungligen från sådana länder som Irak, Iran, Afghanistan, Somalia, Syrien och Libanon. Dessa etniska grupper riskerar att få låga halter av D-vitamin genom att de bor i ett nordiskt land där den möjliga produktionen av D-vitamin D är låg, speciellt under vinterhalvåret. Syfte Studiens syfte var att studera D-vitaminnivåer i blodplasma hos kvinnor mellan år som emigrerat från subtropiskt eller tropiskt område (inom 35 grader nordlig och sydlig breddgrad) och som bott i Sverige i minst ett halvår. Frågeställningar Hur stor andel av deltagarna har suboptimala andelar av D- vitamin? Hur stor andel av dessa har D-vitaminbrist? Hur stor andel av deltagarna med låga D-vitaminhalter har en eller flera kroniska sjukdomar 3

14 Material och metod Studiepopulationen utgjordes av kvinnor i åldern mellan år, ursprungligen från subtropiska och tropiska områden definierat som inom 35:e breddgraden räknat från ekvatorn och som bott i Sverige i minst ett halvår och som var listade på två vårdcentraler i Motalas kommun. Vi valde den 35:e breddgraden eftersom norr om 35:e breddgraden produceras lite eller inget D-vitamin via solexponering av huden under vinterhalvåret, mer uttalat ju längre norr- man kommer, då UVB-ljuset på grund av strålningsvinkeln absorberas i ozonlagret. [18] [19] Forskarna (MD, GK) arbetade som ST-läkare på respektive vårdcentral. Urvalet av individer skedde genom att via datajournal Cambio COSMIC, söka ut alla listade kvinnor i årsåldern som troligen kom från de ovannämnda geografiska områdena. Antagande om härkomst grundades på personernas efternamn och 440 kvinnor tillfrågades skriftligt genom brev skrivet på svenska om de önskade delta i studien. Breven skickades i juni-juli Femtiotvå kvinnor uppfyllde kriterierna, och accepterade att komma till vårdcentralen för mer information och eventuellt accepterande om deltagande i studien. För mer detaljerad information se figur 2. Informationen om studien gavs såväl muntligt som skriftligt på svenska av forskarna på vårdcentralen. De som lämnade sitt samtycke erbjöds en tid på respektive vårdcentral för att få ytterligare information om studien där de träffade forskarna. De fick då svara på standardiserade frågor som ålder, rökning, ursprungsland och hur länge de bott i Sverige dels för att se om inklusionskriterierna var uppfyllda, dels för erhållande av information som inte senare säkert kunde fås från deltagarens patientjournal. De som accepterade deltagande lämnade sitt samtycke om deltagande. Vi har också granskat deras journalanteckningar på vårdcentralen då identifierade eventuella kroniska diagnoser som beskrivs i tabell 2. Besöken gjordes i augusti-september Flera av dem som tackat ja till detta besök kallades vid samma tillfälle till vårdcentralen. Frågorna besvarades enskilt och muntligen till forskaren (ofta med anhörig närvarande). De deltagare som hade svårigheter att förstå svenska kunde i vissa fall få hjälp av andra deltagare eller anhöriga som kunde tolka. En av forskarna har arabiska som sitt modersmål och kunde därför kommunicera på arabiska med flera deltagare i studien. Ingen av deltagarna uppfattades efter detta ha haft svårigheter att förstå studiens syfte och innebörd. Efter att personerna som uppfyllde inklusionskriterierna hade accepterat deltagande i studien hänvisades de vid samma tillfälle till respektive vårdcentrals laboratorium för att lämna ett blodprov för bestämning av 25-hydroxy-D-vitamin (kalcidiol). De deltagare som av olika skäl inte kunde lämna blodprov samma dag återkom senare där den som väntade längst gjorde detta i oktober. Alla deltagare meddelades resultatet av sitt prov av forskaren. De som hade en D-vitaminhalt på <50 nmol/l erbjöds 5

15 en individuell uppföljning genom ett läkarbesök hos forskarna. Det gjordes inga jämförande statistiska analyser. Deltagarnas D-vitaminhalter jämfördes med laboratoriets referensmetod och brist respektive insufficiens definierades enligt tabell 1. Studien genomfördes på tidig höst eftersom man då kan förvänta sig de högsta årliga D-vitaminhalterna. Data i studien presenteras som procentuella andelar och antal och är således deskriptiva. Etiska överväganden Blodprovtagning medförde inga risker, men skulle kunna ge ett visst obehag för deltagarna. Deltagarnas identitet i studiens databas skyddades genom kodning och ingen annan än den forskningsansvariga läkaren hade tillgång till kodnyckeln som förvarades inlåst på respektive vårdcentral. Deltagarnas funderingar eller frågor kunde bemötas genom information och möjlighet till kontakt, personligen eller via telefon med forskarna. Anmälan av registret enligt Personuppgiftslagen utfördes. Patientbesöket journalfördes. Ett patientprotokoll (CRF) upprättades. Data registrerades i en Excelfil där deltagaridentiteten var kodad. Blodproverna analyserades på Diagnostiskt Centrum, Landstinget i Östergötland. Anmälan och upprättande av biobank gjordes enligt Biobankslagen. Studien godkändes av Regionala etikprövningsnämnden i Linköping den 22 maj 2013, (Dnr 2013/96-31). Resultat Av totalt listade patienter på två vårdcentraler under år 2013, identifierades sammanlagt 440 kvinnor i åldersgruppen år som troligen uppfyllde inklusionskriterierna och ursprungligen kom från olika länder som Syrien, Irak, Libanon, Somalien, Thailand och Afghanistan (tabell 3). I efterhand exkluderades 19 % (n=12) på grund av att deras ursprungsland ligger norr om latitud 35 grader nord. De kom från Bosnien, Serbien, Kroatien, Slovenien, Kosovo, FYROM, Albanien och Ryssland. 5

16 Figur 2: Deltagarna ingående i D-vitaminbrist studien på två vårdcentraler i Motala år a. 12 kvinnor från område strax norr om latitud 35 o, där samtliga hade låga D- vitaminhalter men ingen hade brist. 6

17 Av de 440 kvinnorna inkluderades 12 % (n=52) i studien. Av de 52 kvinnor som inkluderades i studien hade 30 (58 %) en D-vitaminbristt och övriga 222 (42 %) subnormala nivåer av D-vitamin. Se figur 3 och 4. Figur 3: Andel kvinnor (n=52) med normal D-vitaminnivå (>75nmol/L), andel kvinnor med otillräcklig D-vitamin nivå (25-74nmol/L) och andel kvinnor med D-vitamin brist (<25nmol/L). Deltagarna delades in i subgrupper beroendee på uppmätt D-vitaminhalt. Se figur D vit=<10 nmol/l D vit nmol/l D vit D vit D vit >75 nmol/l nmol/l nmol/ll D vit=<10 nmol/l D vit nmol/l D vit nmol/l D vit nmol/l D vit >75 nmol/ /L Figur 4: Antal deltagaree fördelade utifrån D-vitaminhalt 7

18 Sex av deltagarna var gravida under studieperioden. Tre deltagare använde D-vitamintillskott regelbundet enligt deras utsago (alla tre med receptförskrivet D-vitamin) och trots substitution hade de låga halter av D-vitamin i plasma (39 respektive 42 och 28 nmol/l). Efter journalgranskning av deltagarnas sjukdomshistoria framkom att många hade olika kroniska sjukdomar (diagnoser), framför allt kardiovaskulära sjukdomar, muskuloskeletala kroniska smärtor, depression och hyperkolesterolemi. Se tabell 2. I den aktuella studien har något samband mellan D-vitaminbrist och sådana sjukdomar inte studerats. Tabell 2: Antal deltagare och deras kroniska diagnoser registrerade i journalsystem Diagnoser Antal deltagare Nmol/lit D-vit Kardiovaskulär sjukdom 9 28 Depression 6 36,8 Tyreoidearubbning 6 23,3 Muskuloskeletal smärta 15 26,9 Andelen rökare bland deltagarna var 11 % och majoriteten var i yngre medelåldern. Det ursprungslandet med flest deltagare var Irak (n=14) (se tabell 3). Tabell 3: Antal deltagarna (n=52) från respektive land och deras medelålder (per land). Ursprungsland Antal Medelålder Afghanistan 1 37 Eritrea 4 37 Jordanien 1 60 Grekland 1 61 Irak Iran 2 39 Libanon Palestina 1 36 Somalia 7 31 Sudan 1 36 Syrien 8 47 Thailand

19 Diskussion Resultatdiskussion I denna studie ingick kvinnor i åldern år med ursprung från Sydeuropa, Sydasien, Mellanöstern och Afrika som hade bott i Sverige i minst ett halvår och var listade på en av två vårdcentraler i Motala, Östergötland. Samtliga kvinnor i studien där huvudandelen kom från Mellanöstern och Afrika hade låga D-vitaminhalter dvs brist eller insufficiens. Detta resultat är väl överensstämmande med en tvärsnittsstudie utförd i Norge 2013, som visade att samtliga barn, ungdomar och vuxna (ursprungligen från Mellanöstern, Sydasien och Afrika) hade låga D-vitaminhalter på <50 nmol/l. [20] I en svensk studie genomförd mellan januari och mars 2009 jämfördes 61 kvinnor av olika ursprung och man fann stora skillnader mellan de olika etniska grupperna. I gruppen med utländskfödda (Asien och Afrika) hade 61 % D-vitaminbrist (25-OH D <25 nmol/l), jämfört med endast 7 % hos de svenskfödda kvinnorna. [21] Flera studier har visat att det kan finnas ett samband mellan D-vitamin och ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar [22] [23], En studie som genomfördes i Spanien 2013, visade ett samband mellan D-vitaminbrist och höga kolesterolnivåer, men något kausalsamband kunde inte fastställas och ytterligare studier behövs därför för att pröva detta eventuella samband. [24] Vi har i föreliggande studie inte studerat eventuella kausalsamband. Även om dessa sjukdomar förekom hos en knapp femtedel av deltagarna vet vi inte om detta är mer än egentligen förväntat. Vilka av deltagarnas kroniska diagnoser som är kopplade till låg D-vitaminhalt är inte helt klart och fall-kontrollstudier behövs för att kunna påvisa möjliga samband. En del av de kroniska sjukdomar som är listade i tabell 2 är inte väldefinierade med klara kriterier och också vanligt förekommande. Skulle en låg D-vitaminhalt visa sig att ett kausalsamband med någon kronisk sjukdom är detta av stor vikt eftersom behandlingen skulle vara kurativ för flera av dessa sjukdomar. 9

20 Det finns naturligtvis orsaker till att kvinnorna i föreliggande studie hade låga D-vitaminhalter, men syftet var att studera om det förelåg en brist i denna population. För att få ytterligare kunskap om eventuella orsaker krävs en studie som t ex tar upp aspekter om solvanor, klädsel och kostvanor. Metoddiskussion Av praktiska skäl baserades urvalet på efternamn. Detta kan ha medfört att kvinnor som borde ha inkluderats missades. Det var också ett stort primärt bortfall då många inte besvarade inbjudan till studien vilket till viss del skulle kunna bero på otillräckliga kunskaper i svenska för att förstå innehållet. Det finns också en möjlighet att kvinnor med egen misstanke om sjukdom och D-vitaminbrist tackade ja till inbjudan, medan kvinnor utan besvär eller misstanke om D-vitaminbrist avstod från deltagande. Detta skulle innebära att urvalet inte blev representativt. Vad som är D-vitaminbrist har diskuterats. De laboratorie-referensvärden som används kompenserar inte för årstid, men den föreliggande studien genomfördes när deltagarna borde ha som högst D-vitaminhalt vilket talar för att värdena vintertid kan vara betydligt lägre. Möjliga etiologiska orsaker till D-vitaminbrist och insufficiens har inte studerats i denna studie. Det skulle vara av vikt att genomföra en studie där ytterligare bakgrundsfaktorer som t ex solvanor, klädsel och kost studerades liksom att studera nyanlända emigranter från dessa områden och deras D-vitaminhalt i jämförelse med som hittas ett halvår senare. 10

21 Slutsats Studien visade att kvinnorna hade låga till extremt låga halter av D- vitamin trots att studien genomfördes under hösten då man kunde förvänta sig högre värden än under resten av året. Därmed skulle det kunna finnas en ökad risk för följdsjukdomar av olika slag både på kort och på lång sikt. Ytterligare studier av D-vitaminnivåer behövs även bland vuxna kvinnor som genom generationer har nordiskt ursprung. Även solvanor UVB-exposition bland kvinnor med nordiskt ursprung borde studeras. Finns det skillnader avseende D-vitaminnivåer bland t ex irakiska kvinnor med västerländsk livsstil och kvinnor med heltäckande klädsel? [23]. Ändras kostvanor efter långt boende i Sverige som kompenserar för bristande D-vitaminproduktion via UVB och aktivering av D-vitamin från huden? Skulle en D-vitamin substitution ha betydelse för symtom eller för förebyggande av kroniska sjukdomar? Det finns således obesvarade frågor om tänkbara samband mellan D- vitaminbrist och befolkningens hälsa. Därför borde fler studier genomföras, framför allt i nordiska länder som Sverige där den årliga totala UVB-dosen är låg och där man också avråder populationen från UV-exposition pga den ökade hudtumörincidensen. Dessutom finns problem med att D-vitaminintaget inte säkert helt kan tillgodoses enbart via kosten. 11

22 12

23 Lärdomar Vi valde ett ämne som varit aktuellt den senaste tiden då det bland annat pga den stora immigrationen från Sydeuropa, Sydasien och Afrika under de senaste decennierna kunde misstänkas att D-vitaminbrist skulle kunna bli ett ökande problem. Forsknings-processen var i sig något nytt för oss som inte forskat tidigare. Det har varit en ganska lång resa från det att vi bestämde oss för ämnet till att gå igenom alla steg med att skriva projektplan, göra etikansökan, skriva patientinformation, kalla deltagare, samla material och data, begrunda och analysera, diskutera med varandra och att skriva rapporten. Allt detta skulle ha varit svårt utan allt hjälp och stöd som vi fått från FoU-enheten för närsjukvården, framförallt från vår FoU-handledare. Det har varit till stor nytta för oss att gå igenom alla dessa steg och upptäcka olika delar i forskningsprocessen. Det har väckt ett nytt intresse hos oss själva och gjort oss intresserade av möjliga kommande forskningsprojekt. Idag skulle vi ha gjort vissa saker annorlunda och exempelvis försökt att inkludera fler individer i studien och även ha med en kontrollgrupp. Att jobba ihop två ST-läkare, har varit en stor fördel, då vi har kunnat bolla olika idéer tillsammans. Vi har kompletterat varandra och detta har gjort att studien blivit färdig snabbare. Genom våra två olika vårdcentraler fick vi också möjligheten att inkludera fler studiedeltagare än om vi hade arbetat var och en för sig. Vårt råd till andra ST-läkare som vill påbörja sitt arbete är att hitta ett ämne som är intressant att jobba med, börja tidigt under ST-blocket och utnyttja alla resurser, eftersom det är lika tidskrävande som lärorikt. Sammanfattningsvis skulle vi säga att det var både roligt och lärorikt att jobba från a till ö med ett eget projekt. 12

24 13

25 Referenser 1. Hochberg Z (ed): Vitamin D and Rickets Endocr Dev. Basel, Karger, 2003;6: Glisson F. A treatise of the rickets being a disease common to children. London 1668; Whistler D. De morbo puerili Anglorum quem patrio idiomate indigenae vocant The Rickets. 1645; Sai AJ, Walters RW, Fang X,et al. Relationship between vitamin D, parathyroid hormone, and bone health. J Clin Endocrinol Metab 2011;96(3):E436 E Livsmedelsverket, D-vitamin. (Besökt ). 6. Hanneman KK, Cooper KD, Baron ED. Ultraviolet immunosuppression: mechanisms and consequences. Dermatol Clin 2006;24: Christiakos S, Ajibade DV, Dhawan P et al. Vitamin D: Metabolism. Rheum Dis Clin North Am 2012;38: Livsmedelsverket, D-vitamin. svar/fragor-och-svar/mat-och-naring/fragor-och-svar-om-dvitamin/. (Besökt ). 9. Burgaz A, Akesson A, Oster A, et al. Associations of diet, supplement use, and ultraviolet B radiation exposure with vitamin D status in Swedish women during winter. Am J Clin Nutr 2007; 86: Bruce Å. Vitamin D en solskenshistoria. Läkartidningen 2007;104: Internetmedicin D-vitaminbrist. kt ). 14

26 12. Karolinska Universitetssjukhus provtagningsanvisningar. Universitetslaboratoriet/Sidor-om-PTA/Analysindex-allaenheter/Kemi/Anvisning/?a=9123.(Besökt ). 13. Gallagher JC, Peacock M, Yalamanchili V, et al. Effects of vitamin D supplementation in older African American women. J Clin Endocrinol Metab 2013;98: Looker AC. Body fat and vitamin D status in black versus white women. J Clin Endocrinol Metab 2005;90: Shea MK, Houston DK, Tooze JA, et al. Correlates and prevalence of insufficient 25-hydroxyvitamin D status in black and white older adults: the health, aging and body composition study. J Am Geriatr Soc 2011;59: Aloia JF, Talwar SA, Pollack S, et al. A randomized controlled trial of vitamin D3 supplementation in African American women. Arch Intern Med 2005;165: Utländsk befolkning i Sverige, Statistiska centralbyrån (SCB). wlayout1&rxid=9126e7c4-5eb8-4c03-9a35-33dfc53f0bad. (Besökt ). 17. Webb AR, Kline L, Holick MF. Influence of season and latitude on the cutaneous synthesis of vitamin D3: exposure to winter sunlight in Boston and Edmonton will not promote vitamin D3 synthesis in human skin. J Clin Endocrinol Metabol 1988;67: Matsuoka LY, Wortsman J, Haddad JG, Hollis BW. In vivo threshold for cutaneous synthesis of vitamin D3.J Lab Clin Med 1989; 114: Eggemoen AR, Knutsen KV, Dalen I, et al. Vitamin D status in recently arrived immigrants from Africa and Asia: a crosssectional study from Norway of children, adolescents and adults. BMJ Open 2013;3(10):e doi: /bmjopen

27 20. Björk A, Andersson Å, Johansson G, et al. Evaluation of sun holiday, diet habits, origin and other factors as determinants of vitamin D status in Swedish primary health care patients: a crosssectional study with regression analysis of ethnic Swedish and immigrant women. BMC Fam Pract 2013;14: Daryani A, Berglund L, Andersson A, et al. Risk factors for coronary heart disease among immigrant women from Iran and Turkey, compared to women of Swedish ethnicity. Ethn Dis 2005; 15: Zittermann A, Schleithoff SS, Koerfer R: Putting cardiovascular disease and vitamin D insufficiency into perspective. Br J Nutr 2005;94: Cutillas-Marco E Fuertes Prosper A, Grant WB, et al. Vitamin D status and hypercholesterolemia in Spanish general population. Dermatoendocrinol 2013; 5: Ahmed WA, Al-Murrani W, Kuri V, et al. Vitamin D intake and other risk factors for vitamin D insufficiency in Middle Eastern people living in the UK: a comparison of cultural and ethnic groups. Ecol Food Nutr 2013;52:

28 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Fungerar telefonbaserat beslutsstöd för att fastställa eller utesluta urinvägsinfektion hos kvinnor? Författare: Georgios Anastasopoulos, 2014:8-ST Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymtom enligt svenska NICEkriterierna Författare: Gabriella Karlsson, 2014:7-ST Utveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC i en population av personer med demenssjukdom Författare: Pernilla Malmfors, 2014:6 Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning - en enkätstudie i primärvården Författare: Helena Skansén Nyberg, 2014:5 Interbedömarreliabilitet av triagesystemet RETTS Författare: Lise-Lotte Bergqvist, Linda Bohlin, Monika Karlsson, Jenny Pettersson, 2014:4 Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Författare: Henrik Hindmarsh, 2014:3 Upplevda magtarmsymtom hos patienter med ätstörning Författare: Cecelia Eriksson, Elisabet Bergfors, Bo Göran Olsson, Ewa Grodzinsky, 2014: 2 Från evidens till praktik Utvärdering av ett nytt arbetssätt för att använda evidens i vårdens förbättringsarbete Författare: Magnus Falk, Thomas Bradley, Morgan Edström, Solveig Johansson-Fredin, Eva Tärning, Per Carlsson, 2014:1 Uppföljning av medicinsk yoga för personer med Parkinsons sjukdom Författare: Anncharlotte Åberg, Lena Admyre, Paul Enthoven, 2013:6 Primärvårdsbaserad hälsoinformation i grupp till ofrivilligt migrerade Författare: Rose-Marie Mossberg-Maghsoudi, Hanna Waldemarson, 2013:5 Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom intervention för en hälsosammare livsstil Författare: Berit Gustavsson Dahlgren, Lena Emilsson, Tommy Holmberg, Anna-Carin Jonsson, Jane Wennberg, Anniqa Foldemo, 2013:4

29 Utvärdering av samtalsbehandling i primärvården effekter av behandlingen Författare: Rolf Holmqvist, Anniqa Foldemo, 2013:3 Hälsosamtal Ett föräldracentrerat arbetssätt på Barnavårdscentral med stöd av Hälsokurvan Författare: Margareta Smedberg, 2013:2 Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Författare: Ingrid Falklöf, Birgith Ledström, Annica Lundin, Mikael Åkeborg, Tommy Holmberg, 2013:1 Uppföljning av Ungdomshälsan Författare: Eva-Lena Fredriksson, Lena Rosengren, Tommy Holmberg, Anniqa Foldemo, 2012:3 Ambulatorisk blodtrycksmätning på vårdcentral Författare: Marie Ålholm Beijer, 2012:2 ST Vad gör vi på jobbet? En deskriptiv studie om arbetstidens innehåll på en vårdcentral Författare: Eva Anskär, 2012:1 Mindfulness för patienter med psykisk ohälsa uppföljning av behandlingseffekter inom primärvården Författare: Karin Hulting, Tommy Holmberg, 2011:3 Många äldre har biverkningar av simvastatin Författare: Fadi Chedid, 2011:2 ST Att upptäcka KOL i tidigt skede på en vårdcentral genom en enkät i väntrummet Författare: Ragnhild Tunehag, 2011:1 ST Smärtbedömningsinstrument vid demenssjukdom En litteraturstudie Författare: Pernilla Malmfors, 2010:2 Förekomst av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos medelålders östgötar En delrapport från studien Livsvillkor, Stress och Hälsa Författare: Hélène Ottosson, Anna-Karin Schöld, Margareta Smedberg, 2010:1 Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader Författare: Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, 2009:3 Samtalsbehandling hos primärvårdskurator utvärdering av behandlingseffekter vid psykisk ohälsa Författare: Marie Sköld, Tommy Holmberg, 2009:2 Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier under åren 1989 och framåt. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.

30

31

Vitamin D-receptorn (VDR)

Vitamin D-receptorn (VDR) D-vitamin Anne Björk Distriktsläkare Svartbäckens vårdcentral, Uppsala Norrländska läkemedelsdagar Umeå 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Hur får man i sig D-vitamin? Solen Maten Vitamintillskott

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin

Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken D-vitamin Källor D-vitamin Endocrine Society Institute of Medicine Sundhedsstyrelsen (Danmark) (Socialstyrelsen) UpToDate Hyperkalcemi Internationella guidelines

Läs mer

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Mjölksyrabakterierna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium Lactis Bi-7 utgör tillsammans med D-vitamin viktiga beståndsdelar

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Vitamin D. Olof Axler. Klinisk kemi, Malmö

Vitamin D. Olof Axler. Klinisk kemi, Malmö Vitamin D Olof Axler Klinisk kemi, Malmö 1822 Starkt och tydligt är solljusets effekt på rakit och med vilken hög frekvens som sjukdomen förekommer i tätbefolkade städer där gatorna är smala och dåligt

Läs mer

Provtagning av D-vitamin på Vallentuna Husläkargrupp

Provtagning av D-vitamin på Vallentuna Husläkargrupp VESTA Rapport Provtagning av D-vitamin på Vallentuna Husläkargrupp Jesper Andersson ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp Maj 2014 Klinisk handledare: Catharina Lindgren, spec. i allmänmedicin Vallentuna

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

perspektiv Endokrinsektionen Göteborg

perspektiv Endokrinsektionen Göteborg Vitamin D i ett bredare perspektiv p Anna G. Nilsson, Docent, Överläkare Endokrinsektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg D 3 D 2 + D 3 Fauci et al, Harrison s Principles of Internal Medicine,

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Vitamin D Hur ska vi förhålla oss till D? Anne-Li Isaxon, leg Dietist Folkhälsocentrum NLL Piteå Primärvård

Vitamin D Hur ska vi förhålla oss till D? Anne-Li Isaxon, leg Dietist Folkhälsocentrum NLL Piteå Primärvård Vitamin D Hur ska vi förhålla oss till D? Anne-Li Isaxon, leg Dietist Folkhälsocentrum NLL Piteå Primärvård Innehåll Hur ser våra matvanor ut, intag av vitamin D Vitaminer NNR 2012 Referensvärden Källor

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Nivåer på 25-OH-D-vitamin hos vuxna som söker på en vårdcentral med hög andel patienter med utländsk bakgrund.

Nivåer på 25-OH-D-vitamin hos vuxna som söker på en vårdcentral med hög andel patienter med utländsk bakgrund. Projektrapport VESTA Nivåer på 25-OH-D-vitamin hos vuxna som söker på en vårdcentral med hög andel patienter med utländsk bakgrund. Sahar Ayoob, ST-läkare, Fornhöjdens vårdcentrum September 2013 Klinisk

Läs mer

Vitamin D brist. Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Vitamin D brist. Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Vitamin D brist Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Vitamin D Vitamin D fysiologi Vitamin D & Immunsystemet Vad är optimal serum nivå? Vad är brist? Hur

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

STARKA MARTIN CARLSSON, ÖVERLÄKARE OCH DOCENT: BRIST PÅ D-VITAMIN KAN GÖRA ATT ÄLDRE RAMLAR OCH BRYTER SIG

STARKA MARTIN CARLSSON, ÖVERLÄKARE OCH DOCENT: BRIST PÅ D-VITAMIN KAN GÖRA ATT ÄLDRE RAMLAR OCH BRYTER SIG STARKA sidor ETT NYHETSBREV OM BENSKÖRHET #3 2014 RECEPT: Makalöst goda makrillmackor EXPERTER INTE ENIGA OM OPTIMALA D-VITAMINNIVÅER NU ÄR HÖSTEN HÄR: Håll reda på R-månaderna! N! CH VIN RE A TÄVLAIDO

Läs mer

Vitamin D och Immunförsvaret. Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi

Vitamin D och Immunförsvaret. Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi Vitamin D och Immunförsvaret Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi CV Forskning

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

D vitamin 2014 08 26. Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna

D vitamin 2014 08 26. Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna D vitamin 2014 08 26 Mats Palmér, docent, överläkare, Kliniken för endokrinologi, metabolism, diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset Expressen 13 januari 2013 Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi:

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi: 1 (10) Samtliga Norden Danmark Finland 660 7 4 3 16 19 27 22 74 50 101 216 44 42 21 8 4 2 742 1 7 11 2 18 16 18 23 36 41 98 282 59 55 35 15 18 7 64 2 8 4 2 8 2 2 3 2 2 3 22 3 1 57 4 12 2 2 4 1 2 2 14 1

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Solen är vår bästa vän

Solen är vår bästa vän Solen är vår bästa vän D-vitaminets betydelse för hälsa och sjukdom EQUALIS användarmöte PNA 17e oktober 2014 Martin Carlsson, docent, överläkare Landstinget i Kalmar län Mer hype om D-vitamin Vitamin

Läs mer

Fungerar telefonbaserat beslutsstöd för att fastställa eller utesluta urinvägsinfektion hos kvinnor?

Fungerar telefonbaserat beslutsstöd för att fastställa eller utesluta urinvägsinfektion hos kvinnor? Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland ISSN 1102-3805 Rapport-FoUrnalen 2014:8-ST Fungerar telefonbaserat beslutsstöd för att fastställa eller utesluta urinvägsinfektion hos

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 21/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Toxiska effekter av kadmium på njurar och skelett hos skånska kvinnor Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att höggradig

Läs mer

Vitamin D och trötthet - en litteraturstudie

Vitamin D och trötthet - en litteraturstudie Vitamin D och trötthet - en litteraturstudie Kari Koita-Piot, ST-läkare, Rissne Vårdcentral VESTA HT 2015 karikoita@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Rune Lindquist, specialist i allmänmedicin, med.

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Starka. Kvinnor som får för lite sol kan riskera att få D-vitaminbrist. Så här håller du dig på benen! Intervju med Ingrid Bergström

Starka. Kvinnor som får för lite sol kan riskera att få D-vitaminbrist. Så här håller du dig på benen! Intervju med Ingrid Bergström Starka sidor Nr.3 2008 E t t n y h e t s b r e v o m o s t e o p o r o s Intervju med Ingrid Bergström Kvinnor som får för lite sol kan riskera att få D-vitaminbrist Ta bort snubbelfällorna: Så här håller

Läs mer

Risk för D-vitaminbrist bland vissa grupper i Sverige

Risk för D-vitaminbrist bland vissa grupper i Sverige klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Läkartidningen.se Risk för D-vitaminbrist bland vissa grupper i Sverige Nya rekommendationer kan övervägas optimalt D-vitaminstatus

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1 Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet

Läs mer

D-vitaminbrist när ska vi behandla?

D-vitaminbrist när ska vi behandla? D-vitaminbrist när ska vi behandla? Mattias Lorentzon, Professor, specialistläkare Ordf. i Terapigrupp Osteoporos Enheten för geriatrik och Centrum för ben- och artritforskning, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vitamin D Ett vitamin som det behövs mer av!

Vitamin D Ett vitamin som det behövs mer av! Vitamin D Ett vitamin som det behövs mer av! 2013-08-30 Christer Rosén, PhD CHR Food & Health AB (cr@chr-food-health.se, +46 70 376 18 64) Vitamind ett vitamin som det behövs m Innehåll 1. Introduktion

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Hur kan preventionsåtgärder effektivt nå befolkningsgrupper som traditionellt är svåra att nå med nya kanaler?

Hur kan preventionsåtgärder effektivt nå befolkningsgrupper som traditionellt är svåra att nå med nya kanaler? Hur kan preventionsåtgärder effektivt nå befolkningsgrupper som traditionellt är svåra att nå med nya kanaler? Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se www.facebook.com/forumforvalfard 0 1 Bakgrund till

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Nytt år, nytt liv! Dags för ett nyårslöfte? Här kommer några tips, stryk det som inte passar dig.

Nytt år, nytt liv! Dags för ett nyårslöfte? Här kommer några tips, stryk det som inte passar dig. Nyhetsbrev januari 2007 Hej! Ett nytt år, 2007. Efter den långa ledigheten och helgernas trevliga samvaro med familj och vänner är du kanske utvilad och redo att ta dig an nya utmaningar. Kanske är du

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322 Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1 Mara Bybrant 130322 Inte så farligt som många tror celiakidiabetes.se 2 Barn i yngre tonåren intervjuas -Du kommer att överleva. Det känns

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Vetenskapligt Förhållningssätt

Vetenskapligt Förhållningssätt Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem

Läs mer

Förekomst och behandling av D-vitaminbrist en journalstudie på Tensta vårdcentral

Förekomst och behandling av D-vitaminbrist en journalstudie på Tensta vårdcentral VESTA Förekomst och behandling av D-vitaminbrist en journalstudie på Tensta vårdcentral Stockholm, november 2011 Författare: Jero Mirman ST-läkare Tensta VC Chro.mirman@hotmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Ökad kompetens i forskningsmetodik och patientsäkerhet en utbildning inom närsjukvården i Östergötland

Ökad kompetens i forskningsmetodik och patientsäkerhet en utbildning inom närsjukvården i Östergötland Närsjukvården i centrala Östergötland Forsknings- & utvecklingsenheten för närsjukvården Ökad kompetens i forskningsmetodik och patientsäkerhet en utbildning inom närsjukvården i Östergötland Innehåll

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Försökspersonsinformation och Samtycke

Försökspersonsinformation och Samtycke Försökspersonsinformation och Samtycke Titel BUP1502: En öppen studie som har för avsikt att bekräfta att farmakokinetiken av plåster innehållandes buprenorfin är liknande hos äldre och yngre personer.

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning: Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Barn och ungas psykiska ohälsa

Barn och ungas psykiska ohälsa - Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholm läns landsting Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, Christina Dalman & Tomas Bokström Forsknings- och utvecklingsenheten

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

D-vitaminnivåer och smärta hos gravida och ammande kvinnor med svensk och somalisk bakgrund

D-vitaminnivåer och smärta hos gravida och ammande kvinnor med svensk och somalisk bakgrund D-vitaminnivåer och smärta hos gravida och ammande kvinnor med svensk och somalisk bakgrund Författare: Mirja Kostela Waldenström, Vårdcentralen Leksand Handledare: Nils Rodhe, CKF Dalarna, Falu Vårdcentral

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Vitamin D - intag och status hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom

Vitamin D - intag och status hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom Examensarbete D-uppsats, avancerad nivå 15hp vt 2014 Vitamin D - intag och status hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom EVA CHRISTOFFERSON Institutionen för kostvetenskap Box 560 Besöksadress: BMC,

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

D-vitamin på BVC. genomgång aktuellt kunskapsläge, följsamhet till rekommendationer och föräldrars kunskapsnivå. ST-projekt

D-vitamin på BVC. genomgång aktuellt kunskapsläge, följsamhet till rekommendationer och föräldrars kunskapsnivå. ST-projekt D-vitamin på BVC genomgång aktuellt kunskapsläge, följsamhet till rekommendationer och föräldrars kunskapsnivå ST-projekt Anna Lindroos Palmblad ST-läkare allmänmedicin Tierps vårdcentral 2016 Handledare:

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer