D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige"

Transkript

1 D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige - En tvärsnittsstudie vid två vårdcentraler i Motala Mustafa Douglah, Georgios Korakakis Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN

2

3 D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige En tvärsnittsstudie vid två vårdcentraler i Motala Mustafa Douglah Georgios Korakakis Handledare: Lars Falk

4 Mustafa Douglah & Georgios Korakakis, 2015 Tellogruppen AB, Linköping, Sverige 2015 Rapport-FoUrnalen 2015:1 ST ISSN

5 Förord Som en del i läkares specialistutbildning (ST) ingår ett vetenskapligt arbete. Denna FoU-rapport är en redovisning av vårt vetenskapliga projektarbete. Bakgrunden till projektidén är att vi i vårt dagliga arbete på vårdcentralen träffar många kvinnliga patienter som har flyttat till Sverige från solrika länder och därmed riskerar de att i Sverige exponera sig för solljus lika litet som de gjorde i sitt hemland men med en avsevärt lägre ultraviolettljusdos. Vår hypotes var att dessa kvinnor därför skulle kunna ha låga D-vitaminnivåer. Syftet med denna studie var att studera om kvinnor som emigrerat från subtropiska eller tropiska områden och som bott i Sverige mer än ett halvår, har lägre D-vitaminhalt i blodplasma jämfört med normala D- vitamin referenser samt möjligförekomst av D-vitaminbristrelaterade symptom eller sjukdomstillstånd hos dem med brist. Vi vill tacka vår handledare Lars Falk på FoU-enheten som varit tillgänglig, lyhörd och gett ett fantastiskt stöd under hela vägen. Vi vill också ge ett stort tack till överläkare Ulf Rosenqvist MSK/LIM för värdefulla synpunkter, tips och råd. Vi tackar också alla medarbetare, våra chefer och laboratoriepersonal på vårdcentralerna Marieberg och Brinken som har hjälpt oss i samband med genomförandet av detta projekt. Motala november 2014 Mustafa Douglah Georgios Korakakis

6

7 Sammanfattning D-vitamin är viktigt för kalcium-fosfat balansen, benmineraliseringen samt tillväxt av skelettet. Det finns två olika typer av D-vitamin, D2 ergokalciferol och D3 kolekalciferol. Solljus i form av ultraviolettljus B (UVB) är essentiell för bildandet av D3 som i sin tur omvandlas i huden till aktivt D-vitamin. Det huvudsakliga D-vitaminintaget fås på detta sätt medan en mindre mängd D-vitamin kommer från andra källor som t ex via kosten. D-vitaminproduktionen varierar med bland annat tidpunkt på dagen, årstid, kön och latitud. Personer med mörk hudfärg behöver mer solexponering för att bilda samma D-vitaminhalt som ljushyade personer. Det finns internationellt konsensus att D-vitaminnivåer mellan nmol/l betraktas som en låg nivå. D-vitaminbrist föreligger vid nivåer under 25nmol/L. Tidigare studier har visat att D-vitamindepåerna kan vara otillräcklig framför allt under vinterhalvåret bland personer som bor i nordligt belägna länder som Sverige, Finland och Kanada och framför allt hos kvinnor. Under de senaste decennierna har ett stort antal kvinnor från subtropiska och tropiska länder emigrerat till Sverige och många av dessa har av kulturella skäl täckande klädsel. På grund av att det tar några månader innan D-vitaminkoncentrationen i blodplasma sjunker från normala eller höga nivåer när omständigheterna t ex lägre UVexponering valde vi att inkludera de immigrerade kvinnor som bott i Sverige i minst sex månader. Studiens syfte var att studera D-vitaminhalten i blodplasma hos kvinnor i åldern år med sydeuropeiskt, sydasiatiskt eller afrikanskt ursprung som hade bott i Sverige i minst ett halvår. Patienturvalet gjordes från två vårdcentralspopulationer. Studien genomfördes i Östergötland under augusti och september Av 440 tillfrågade kvinnor accepterade 75 att delta i studien. Inklusionskriterierna uppfylldes av 81 % (n=52) av dessa. Av de 52 kvinnorna hade 57 % (n=30) D-vitaminbrist och övriga subnormala halter av D-vitamin. Ingen hade normala nivåer (>75 nmol/l). En stor andel 52 % (n=27) av deltagarna hade en eller flera kroniska diagnoser som depression, fibromyalgi, hypertoni, hyperkolesterolemi och kronisk smärta. Ett samband mellan dessa diagnoser och D-vitaminbrist studerades inte och därför kan man inte heller dra några slutsatser om kausalt samband. Slutsatsen av denna tvärsnittsobservationsstudie var att samtliga deltagare hade suboptimala nivåer av D-vitamin och en stor andel av dessa hade även D-vitaminbrist.

8

9 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Material och metod... 5 Etiska överväganden... 6 Resultat... 6 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Lärdomar Referenser... 16

10

11 Bakgrund Solens betydelse för hälsan beskrevs redan under antiken av Herodotos och Soranus från Efesos [1]. Engelska sjukan, rakit, har varit känd sedan 1650 då de engelska läkarna Francis Glisson och Daniel Whistler beskrev sjukdomen och visade att den berodde på brist på vitamin D [2] [3] [4]. I Sverige har sambandet varit känt från 1700-talet. Den huvudsakliga källan till D-vitamin, som täcker omkring procent av dagsbehovet är egenproduktion i huden. Övrigt D-vitamin fås genom mat och dryck som till exempel i fet fisk, svamp, ägg och D-vitaminberikade mejeriprodukter [5]. Solljusets ultravioletta strålar ( nm) delas i tre våglängdsområden; UVA ( nm), UVB ( nm) och UVC ( nm). UVC passerar inte ozonlagret [6]. D-vitamin bildas i överhuden (epidermis) från 7-dihydrokolesterol under inverkan av UVB. Genom en fotokemisk reaktion bildas previtamin D3 som snabbt förvandlas till D3. D-vitamin och dess metaboliter transporteras i plasma via bindning till ett speciellt protein som kallas för vitamin D bindning protein (DBP) [7] (Se figur 1). Figur 1: D-vitamin metabolism och fysiologi som visar hur D-vitamin produceras och omvandlas till den aktiva formen i kroppen. Taget från Läkartidningen 2012;26:1286. Med tillstånd från Pia Karlsland Åkeson. 1

12 För aktivering av D-vitaminet måste det först hydroxyleras i levern till 25- hydroxyvitamin D (kalcidiol). I nästa steg, i njurarna sker en ny hydroxylering där 1,25 dihydroxyvitamin D (kalcitriol) bildas. Kalcitriol är den aktiva formen av D-vitamin och stimuleras av parathyroideahormon (PTH) och vid hypofosfatemi (låga halter av fosfat i blodet). Kalcitriolen inhiberas av höga nivåer kalcium och fosfat [7]. Det finns en årstidsskillnad av D-vitaminproduktionen i huden. I Sverige produceras nästan inget D-vitamin i huden via UVB under perioden oktober till mars. Den högsta D-vitaminproduktionen sker under sommartid [8] [9]. I till exempel Stockholm som ligger på knappt 60 grader nordlig bredd, behöver man under sommarhalvåret exponera händer, armar och ansikte två till tre gånger i veckan, minuter per gång, för att uppfylla dagsbehovet av D-vitamin. I Boston USA som ligger på 40 grader nordlig bredd, behövs hälften så mycket tid [10]. Kalcitriol som finns i alla steroidhormoner påverkar en specifik cellkärnereceptor, vitamin-d receptor (VDR). Kalcitriolprov tas enbart vid speciella utredningar som till exempel vid misstanke om VDR defekt eftersom den är välreglerad med PTH och kan vara låg, normal eller förhöjd vid D-vitaminbrist [7]. Vid sedvanlig provtagning mäts enbart kalcidiol som bäst anses spegla kroppens vitamin-d-status [11]. Kalcidiol mäts antigen i internationella enheter (IE), 1 IE = 0,025 µg (mikrogram) eller mätts den i ng/ml eller nmol/l (1 ng/ml= 2,5 nmol/l). Enligt Karolinska Universitetssjukhusets provtagningsanvisningar från april 2009 som överensstämmer med internationell standard, anges nivåer för normal nivå, brist och höga värden enligt tabell 1 [12]. Tabell 1: Referensvärden på D-vitamin i olika stadier från brist till toxicitet. D-vitamin halt nmol/l Status <25 brist insufficiens optimal nivå >250 risk för toxicitet 2

13 D-vitaminbrist ger rakit hos barn och osteomalaci hos vuxna. Symtomen varierar och påverkar musklernas funktion och skelettet. D-vitaminbrist kan bland annat vara associerat med infektioner, hjärtkärlsjukdomar, diabetes mellitus, depression, autoimmuna sjukdomar och cancer [10]. Behovet av D-vitamin varierar med ålder. Det rekommenderade intaget via föda är enligt livsmedelsverket [5]: 10 mikrogram per dag för barn och vuxna 10 mikrogram per dag för gravida och ammande 20 mikrogram per dag för personer över 75 år För D-vitaminbrist och insufficiens finns det olika behandlings- och uppföljningsrutiner, som dock kan variera från län till län. Behandlingen gäller personer som har en konstaterad D-vitaminbrist. Personer med D- vitamininsufficiens behöver uppföljning beroende på bakgrund, kön, ålder, livsstil samt kostinnehåll. D-vitaminpreparaten som finns på marknaden består av enbart D-vitamin eller i kombination med kalcium. I de flesta studier om D-vitaminbrist och benskörhet har man studerat kvinnor som målgrupp eftersom kvinnor har lägre benmassa från början och dessutom utsätts för den extra benförlust som sker efter klimakteriet [11]. Utländska studier har visat att D-vitamin- metabolism och produktion skiljer sig mellan olika etniska grupper och mörkhyade har en större risk att utveckla en D-vitaminbrist [13] [14] [15] [16]. Det finns numera en ökad andel utländsk befolkning i Sverige som representerar ca 16 % av hela befolkningen bosatt i Sverige [17]. Deltagarna i den aktuella studien kommer ursprungligen från sådana länder som Irak, Iran, Afghanistan, Somalia, Syrien och Libanon. Dessa etniska grupper riskerar att få låga halter av D-vitamin genom att de bor i ett nordiskt land där den möjliga produktionen av D-vitamin D är låg, speciellt under vinterhalvåret. Syfte Studiens syfte var att studera D-vitaminnivåer i blodplasma hos kvinnor mellan år som emigrerat från subtropiskt eller tropiskt område (inom 35 grader nordlig och sydlig breddgrad) och som bott i Sverige i minst ett halvår. Frågeställningar Hur stor andel av deltagarna har suboptimala andelar av D- vitamin? Hur stor andel av dessa har D-vitaminbrist? Hur stor andel av deltagarna med låga D-vitaminhalter har en eller flera kroniska sjukdomar 3

14 Material och metod Studiepopulationen utgjordes av kvinnor i åldern mellan år, ursprungligen från subtropiska och tropiska områden definierat som inom 35:e breddgraden räknat från ekvatorn och som bott i Sverige i minst ett halvår och som var listade på två vårdcentraler i Motalas kommun. Vi valde den 35:e breddgraden eftersom norr om 35:e breddgraden produceras lite eller inget D-vitamin via solexponering av huden under vinterhalvåret, mer uttalat ju längre norr- man kommer, då UVB-ljuset på grund av strålningsvinkeln absorberas i ozonlagret. [18] [19] Forskarna (MD, GK) arbetade som ST-läkare på respektive vårdcentral. Urvalet av individer skedde genom att via datajournal Cambio COSMIC, söka ut alla listade kvinnor i årsåldern som troligen kom från de ovannämnda geografiska områdena. Antagande om härkomst grundades på personernas efternamn och 440 kvinnor tillfrågades skriftligt genom brev skrivet på svenska om de önskade delta i studien. Breven skickades i juni-juli Femtiotvå kvinnor uppfyllde kriterierna, och accepterade att komma till vårdcentralen för mer information och eventuellt accepterande om deltagande i studien. För mer detaljerad information se figur 2. Informationen om studien gavs såväl muntligt som skriftligt på svenska av forskarna på vårdcentralen. De som lämnade sitt samtycke erbjöds en tid på respektive vårdcentral för att få ytterligare information om studien där de träffade forskarna. De fick då svara på standardiserade frågor som ålder, rökning, ursprungsland och hur länge de bott i Sverige dels för att se om inklusionskriterierna var uppfyllda, dels för erhållande av information som inte senare säkert kunde fås från deltagarens patientjournal. De som accepterade deltagande lämnade sitt samtycke om deltagande. Vi har också granskat deras journalanteckningar på vårdcentralen då identifierade eventuella kroniska diagnoser som beskrivs i tabell 2. Besöken gjordes i augusti-september Flera av dem som tackat ja till detta besök kallades vid samma tillfälle till vårdcentralen. Frågorna besvarades enskilt och muntligen till forskaren (ofta med anhörig närvarande). De deltagare som hade svårigheter att förstå svenska kunde i vissa fall få hjälp av andra deltagare eller anhöriga som kunde tolka. En av forskarna har arabiska som sitt modersmål och kunde därför kommunicera på arabiska med flera deltagare i studien. Ingen av deltagarna uppfattades efter detta ha haft svårigheter att förstå studiens syfte och innebörd. Efter att personerna som uppfyllde inklusionskriterierna hade accepterat deltagande i studien hänvisades de vid samma tillfälle till respektive vårdcentrals laboratorium för att lämna ett blodprov för bestämning av 25-hydroxy-D-vitamin (kalcidiol). De deltagare som av olika skäl inte kunde lämna blodprov samma dag återkom senare där den som väntade längst gjorde detta i oktober. Alla deltagare meddelades resultatet av sitt prov av forskaren. De som hade en D-vitaminhalt på <50 nmol/l erbjöds 5

15 en individuell uppföljning genom ett läkarbesök hos forskarna. Det gjordes inga jämförande statistiska analyser. Deltagarnas D-vitaminhalter jämfördes med laboratoriets referensmetod och brist respektive insufficiens definierades enligt tabell 1. Studien genomfördes på tidig höst eftersom man då kan förvänta sig de högsta årliga D-vitaminhalterna. Data i studien presenteras som procentuella andelar och antal och är således deskriptiva. Etiska överväganden Blodprovtagning medförde inga risker, men skulle kunna ge ett visst obehag för deltagarna. Deltagarnas identitet i studiens databas skyddades genom kodning och ingen annan än den forskningsansvariga läkaren hade tillgång till kodnyckeln som förvarades inlåst på respektive vårdcentral. Deltagarnas funderingar eller frågor kunde bemötas genom information och möjlighet till kontakt, personligen eller via telefon med forskarna. Anmälan av registret enligt Personuppgiftslagen utfördes. Patientbesöket journalfördes. Ett patientprotokoll (CRF) upprättades. Data registrerades i en Excelfil där deltagaridentiteten var kodad. Blodproverna analyserades på Diagnostiskt Centrum, Landstinget i Östergötland. Anmälan och upprättande av biobank gjordes enligt Biobankslagen. Studien godkändes av Regionala etikprövningsnämnden i Linköping den 22 maj 2013, (Dnr 2013/96-31). Resultat Av totalt listade patienter på två vårdcentraler under år 2013, identifierades sammanlagt 440 kvinnor i åldersgruppen år som troligen uppfyllde inklusionskriterierna och ursprungligen kom från olika länder som Syrien, Irak, Libanon, Somalien, Thailand och Afghanistan (tabell 3). I efterhand exkluderades 19 % (n=12) på grund av att deras ursprungsland ligger norr om latitud 35 grader nord. De kom från Bosnien, Serbien, Kroatien, Slovenien, Kosovo, FYROM, Albanien och Ryssland. 5

16 Figur 2: Deltagarna ingående i D-vitaminbrist studien på två vårdcentraler i Motala år a. 12 kvinnor från område strax norr om latitud 35 o, där samtliga hade låga D- vitaminhalter men ingen hade brist. 6

17 Av de 440 kvinnorna inkluderades 12 % (n=52) i studien. Av de 52 kvinnor som inkluderades i studien hade 30 (58 %) en D-vitaminbristt och övriga 222 (42 %) subnormala nivåer av D-vitamin. Se figur 3 och 4. Figur 3: Andel kvinnor (n=52) med normal D-vitaminnivå (>75nmol/L), andel kvinnor med otillräcklig D-vitamin nivå (25-74nmol/L) och andel kvinnor med D-vitamin brist (<25nmol/L). Deltagarna delades in i subgrupper beroendee på uppmätt D-vitaminhalt. Se figur D vit=<10 nmol/l D vit nmol/l D vit D vit D vit >75 nmol/l nmol/l nmol/ll D vit=<10 nmol/l D vit nmol/l D vit nmol/l D vit nmol/l D vit >75 nmol/ /L Figur 4: Antal deltagaree fördelade utifrån D-vitaminhalt 7

18 Sex av deltagarna var gravida under studieperioden. Tre deltagare använde D-vitamintillskott regelbundet enligt deras utsago (alla tre med receptförskrivet D-vitamin) och trots substitution hade de låga halter av D-vitamin i plasma (39 respektive 42 och 28 nmol/l). Efter journalgranskning av deltagarnas sjukdomshistoria framkom att många hade olika kroniska sjukdomar (diagnoser), framför allt kardiovaskulära sjukdomar, muskuloskeletala kroniska smärtor, depression och hyperkolesterolemi. Se tabell 2. I den aktuella studien har något samband mellan D-vitaminbrist och sådana sjukdomar inte studerats. Tabell 2: Antal deltagare och deras kroniska diagnoser registrerade i journalsystem Diagnoser Antal deltagare Nmol/lit D-vit Kardiovaskulär sjukdom 9 28 Depression 6 36,8 Tyreoidearubbning 6 23,3 Muskuloskeletal smärta 15 26,9 Andelen rökare bland deltagarna var 11 % och majoriteten var i yngre medelåldern. Det ursprungslandet med flest deltagare var Irak (n=14) (se tabell 3). Tabell 3: Antal deltagarna (n=52) från respektive land och deras medelålder (per land). Ursprungsland Antal Medelålder Afghanistan 1 37 Eritrea 4 37 Jordanien 1 60 Grekland 1 61 Irak Iran 2 39 Libanon Palestina 1 36 Somalia 7 31 Sudan 1 36 Syrien 8 47 Thailand

19 Diskussion Resultatdiskussion I denna studie ingick kvinnor i åldern år med ursprung från Sydeuropa, Sydasien, Mellanöstern och Afrika som hade bott i Sverige i minst ett halvår och var listade på en av två vårdcentraler i Motala, Östergötland. Samtliga kvinnor i studien där huvudandelen kom från Mellanöstern och Afrika hade låga D-vitaminhalter dvs brist eller insufficiens. Detta resultat är väl överensstämmande med en tvärsnittsstudie utförd i Norge 2013, som visade att samtliga barn, ungdomar och vuxna (ursprungligen från Mellanöstern, Sydasien och Afrika) hade låga D-vitaminhalter på <50 nmol/l. [20] I en svensk studie genomförd mellan januari och mars 2009 jämfördes 61 kvinnor av olika ursprung och man fann stora skillnader mellan de olika etniska grupperna. I gruppen med utländskfödda (Asien och Afrika) hade 61 % D-vitaminbrist (25-OH D <25 nmol/l), jämfört med endast 7 % hos de svenskfödda kvinnorna. [21] Flera studier har visat att det kan finnas ett samband mellan D-vitamin och ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar [22] [23], En studie som genomfördes i Spanien 2013, visade ett samband mellan D-vitaminbrist och höga kolesterolnivåer, men något kausalsamband kunde inte fastställas och ytterligare studier behövs därför för att pröva detta eventuella samband. [24] Vi har i föreliggande studie inte studerat eventuella kausalsamband. Även om dessa sjukdomar förekom hos en knapp femtedel av deltagarna vet vi inte om detta är mer än egentligen förväntat. Vilka av deltagarnas kroniska diagnoser som är kopplade till låg D-vitaminhalt är inte helt klart och fall-kontrollstudier behövs för att kunna påvisa möjliga samband. En del av de kroniska sjukdomar som är listade i tabell 2 är inte väldefinierade med klara kriterier och också vanligt förekommande. Skulle en låg D-vitaminhalt visa sig att ett kausalsamband med någon kronisk sjukdom är detta av stor vikt eftersom behandlingen skulle vara kurativ för flera av dessa sjukdomar. 9

20 Det finns naturligtvis orsaker till att kvinnorna i föreliggande studie hade låga D-vitaminhalter, men syftet var att studera om det förelåg en brist i denna population. För att få ytterligare kunskap om eventuella orsaker krävs en studie som t ex tar upp aspekter om solvanor, klädsel och kostvanor. Metoddiskussion Av praktiska skäl baserades urvalet på efternamn. Detta kan ha medfört att kvinnor som borde ha inkluderats missades. Det var också ett stort primärt bortfall då många inte besvarade inbjudan till studien vilket till viss del skulle kunna bero på otillräckliga kunskaper i svenska för att förstå innehållet. Det finns också en möjlighet att kvinnor med egen misstanke om sjukdom och D-vitaminbrist tackade ja till inbjudan, medan kvinnor utan besvär eller misstanke om D-vitaminbrist avstod från deltagande. Detta skulle innebära att urvalet inte blev representativt. Vad som är D-vitaminbrist har diskuterats. De laboratorie-referensvärden som används kompenserar inte för årstid, men den föreliggande studien genomfördes när deltagarna borde ha som högst D-vitaminhalt vilket talar för att värdena vintertid kan vara betydligt lägre. Möjliga etiologiska orsaker till D-vitaminbrist och insufficiens har inte studerats i denna studie. Det skulle vara av vikt att genomföra en studie där ytterligare bakgrundsfaktorer som t ex solvanor, klädsel och kost studerades liksom att studera nyanlända emigranter från dessa områden och deras D-vitaminhalt i jämförelse med som hittas ett halvår senare. 10

21 Slutsats Studien visade att kvinnorna hade låga till extremt låga halter av D- vitamin trots att studien genomfördes under hösten då man kunde förvänta sig högre värden än under resten av året. Därmed skulle det kunna finnas en ökad risk för följdsjukdomar av olika slag både på kort och på lång sikt. Ytterligare studier av D-vitaminnivåer behövs även bland vuxna kvinnor som genom generationer har nordiskt ursprung. Även solvanor UVB-exposition bland kvinnor med nordiskt ursprung borde studeras. Finns det skillnader avseende D-vitaminnivåer bland t ex irakiska kvinnor med västerländsk livsstil och kvinnor med heltäckande klädsel? [23]. Ändras kostvanor efter långt boende i Sverige som kompenserar för bristande D-vitaminproduktion via UVB och aktivering av D-vitamin från huden? Skulle en D-vitamin substitution ha betydelse för symtom eller för förebyggande av kroniska sjukdomar? Det finns således obesvarade frågor om tänkbara samband mellan D- vitaminbrist och befolkningens hälsa. Därför borde fler studier genomföras, framför allt i nordiska länder som Sverige där den årliga totala UVB-dosen är låg och där man också avråder populationen från UV-exposition pga den ökade hudtumörincidensen. Dessutom finns problem med att D-vitaminintaget inte säkert helt kan tillgodoses enbart via kosten. 11

22 12

23 Lärdomar Vi valde ett ämne som varit aktuellt den senaste tiden då det bland annat pga den stora immigrationen från Sydeuropa, Sydasien och Afrika under de senaste decennierna kunde misstänkas att D-vitaminbrist skulle kunna bli ett ökande problem. Forsknings-processen var i sig något nytt för oss som inte forskat tidigare. Det har varit en ganska lång resa från det att vi bestämde oss för ämnet till att gå igenom alla steg med att skriva projektplan, göra etikansökan, skriva patientinformation, kalla deltagare, samla material och data, begrunda och analysera, diskutera med varandra och att skriva rapporten. Allt detta skulle ha varit svårt utan allt hjälp och stöd som vi fått från FoU-enheten för närsjukvården, framförallt från vår FoU-handledare. Det har varit till stor nytta för oss att gå igenom alla dessa steg och upptäcka olika delar i forskningsprocessen. Det har väckt ett nytt intresse hos oss själva och gjort oss intresserade av möjliga kommande forskningsprojekt. Idag skulle vi ha gjort vissa saker annorlunda och exempelvis försökt att inkludera fler individer i studien och även ha med en kontrollgrupp. Att jobba ihop två ST-läkare, har varit en stor fördel, då vi har kunnat bolla olika idéer tillsammans. Vi har kompletterat varandra och detta har gjort att studien blivit färdig snabbare. Genom våra två olika vårdcentraler fick vi också möjligheten att inkludera fler studiedeltagare än om vi hade arbetat var och en för sig. Vårt råd till andra ST-läkare som vill påbörja sitt arbete är att hitta ett ämne som är intressant att jobba med, börja tidigt under ST-blocket och utnyttja alla resurser, eftersom det är lika tidskrävande som lärorikt. Sammanfattningsvis skulle vi säga att det var både roligt och lärorikt att jobba från a till ö med ett eget projekt. 12

24 13

25 Referenser 1. Hochberg Z (ed): Vitamin D and Rickets Endocr Dev. Basel, Karger, 2003;6: Glisson F. A treatise of the rickets being a disease common to children. London 1668; Whistler D. De morbo puerili Anglorum quem patrio idiomate indigenae vocant The Rickets. 1645; Sai AJ, Walters RW, Fang X,et al. Relationship between vitamin D, parathyroid hormone, and bone health. J Clin Endocrinol Metab 2011;96(3):E436 E Livsmedelsverket, D-vitamin. (Besökt ). 6. Hanneman KK, Cooper KD, Baron ED. Ultraviolet immunosuppression: mechanisms and consequences. Dermatol Clin 2006;24: Christiakos S, Ajibade DV, Dhawan P et al. Vitamin D: Metabolism. Rheum Dis Clin North Am 2012;38: Livsmedelsverket, D-vitamin. svar/fragor-och-svar/mat-och-naring/fragor-och-svar-om-dvitamin/. (Besökt ). 9. Burgaz A, Akesson A, Oster A, et al. Associations of diet, supplement use, and ultraviolet B radiation exposure with vitamin D status in Swedish women during winter. Am J Clin Nutr 2007; 86: Bruce Å. Vitamin D en solskenshistoria. Läkartidningen 2007;104: Internetmedicin D-vitaminbrist. kt ). 14

26 12. Karolinska Universitetssjukhus provtagningsanvisningar. Universitetslaboratoriet/Sidor-om-PTA/Analysindex-allaenheter/Kemi/Anvisning/?a=9123.(Besökt ). 13. Gallagher JC, Peacock M, Yalamanchili V, et al. Effects of vitamin D supplementation in older African American women. J Clin Endocrinol Metab 2013;98: Looker AC. Body fat and vitamin D status in black versus white women. J Clin Endocrinol Metab 2005;90: Shea MK, Houston DK, Tooze JA, et al. Correlates and prevalence of insufficient 25-hydroxyvitamin D status in black and white older adults: the health, aging and body composition study. J Am Geriatr Soc 2011;59: Aloia JF, Talwar SA, Pollack S, et al. A randomized controlled trial of vitamin D3 supplementation in African American women. Arch Intern Med 2005;165: Utländsk befolkning i Sverige, Statistiska centralbyrån (SCB). wlayout1&rxid=9126e7c4-5eb8-4c03-9a35-33dfc53f0bad. (Besökt ). 17. Webb AR, Kline L, Holick MF. Influence of season and latitude on the cutaneous synthesis of vitamin D3: exposure to winter sunlight in Boston and Edmonton will not promote vitamin D3 synthesis in human skin. J Clin Endocrinol Metabol 1988;67: Matsuoka LY, Wortsman J, Haddad JG, Hollis BW. In vivo threshold for cutaneous synthesis of vitamin D3.J Lab Clin Med 1989; 114: Eggemoen AR, Knutsen KV, Dalen I, et al. Vitamin D status in recently arrived immigrants from Africa and Asia: a crosssectional study from Norway of children, adolescents and adults. BMJ Open 2013;3(10):e doi: /bmjopen

27 20. Björk A, Andersson Å, Johansson G, et al. Evaluation of sun holiday, diet habits, origin and other factors as determinants of vitamin D status in Swedish primary health care patients: a crosssectional study with regression analysis of ethnic Swedish and immigrant women. BMC Fam Pract 2013;14: Daryani A, Berglund L, Andersson A, et al. Risk factors for coronary heart disease among immigrant women from Iran and Turkey, compared to women of Swedish ethnicity. Ethn Dis 2005; 15: Zittermann A, Schleithoff SS, Koerfer R: Putting cardiovascular disease and vitamin D insufficiency into perspective. Br J Nutr 2005;94: Cutillas-Marco E Fuertes Prosper A, Grant WB, et al. Vitamin D status and hypercholesterolemia in Spanish general population. Dermatoendocrinol 2013; 5: Ahmed WA, Al-Murrani W, Kuri V, et al. Vitamin D intake and other risk factors for vitamin D insufficiency in Middle Eastern people living in the UK: a comparison of cultural and ethnic groups. Ecol Food Nutr 2013;52:

28 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Fungerar telefonbaserat beslutsstöd för att fastställa eller utesluta urinvägsinfektion hos kvinnor? Författare: Georgios Anastasopoulos, 2014:8-ST Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymtom enligt svenska NICEkriterierna Författare: Gabriella Karlsson, 2014:7-ST Utveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC i en population av personer med demenssjukdom Författare: Pernilla Malmfors, 2014:6 Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning - en enkätstudie i primärvården Författare: Helena Skansén Nyberg, 2014:5 Interbedömarreliabilitet av triagesystemet RETTS Författare: Lise-Lotte Bergqvist, Linda Bohlin, Monika Karlsson, Jenny Pettersson, 2014:4 Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Författare: Henrik Hindmarsh, 2014:3 Upplevda magtarmsymtom hos patienter med ätstörning Författare: Cecelia Eriksson, Elisabet Bergfors, Bo Göran Olsson, Ewa Grodzinsky, 2014: 2 Från evidens till praktik Utvärdering av ett nytt arbetssätt för att använda evidens i vårdens förbättringsarbete Författare: Magnus Falk, Thomas Bradley, Morgan Edström, Solveig Johansson-Fredin, Eva Tärning, Per Carlsson, 2014:1 Uppföljning av medicinsk yoga för personer med Parkinsons sjukdom Författare: Anncharlotte Åberg, Lena Admyre, Paul Enthoven, 2013:6 Primärvårdsbaserad hälsoinformation i grupp till ofrivilligt migrerade Författare: Rose-Marie Mossberg-Maghsoudi, Hanna Waldemarson, 2013:5 Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom intervention för en hälsosammare livsstil Författare: Berit Gustavsson Dahlgren, Lena Emilsson, Tommy Holmberg, Anna-Carin Jonsson, Jane Wennberg, Anniqa Foldemo, 2013:4

29 Utvärdering av samtalsbehandling i primärvården effekter av behandlingen Författare: Rolf Holmqvist, Anniqa Foldemo, 2013:3 Hälsosamtal Ett föräldracentrerat arbetssätt på Barnavårdscentral med stöd av Hälsokurvan Författare: Margareta Smedberg, 2013:2 Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Författare: Ingrid Falklöf, Birgith Ledström, Annica Lundin, Mikael Åkeborg, Tommy Holmberg, 2013:1 Uppföljning av Ungdomshälsan Författare: Eva-Lena Fredriksson, Lena Rosengren, Tommy Holmberg, Anniqa Foldemo, 2012:3 Ambulatorisk blodtrycksmätning på vårdcentral Författare: Marie Ålholm Beijer, 2012:2 ST Vad gör vi på jobbet? En deskriptiv studie om arbetstidens innehåll på en vårdcentral Författare: Eva Anskär, 2012:1 Mindfulness för patienter med psykisk ohälsa uppföljning av behandlingseffekter inom primärvården Författare: Karin Hulting, Tommy Holmberg, 2011:3 Många äldre har biverkningar av simvastatin Författare: Fadi Chedid, 2011:2 ST Att upptäcka KOL i tidigt skede på en vårdcentral genom en enkät i väntrummet Författare: Ragnhild Tunehag, 2011:1 ST Smärtbedömningsinstrument vid demenssjukdom En litteraturstudie Författare: Pernilla Malmfors, 2010:2 Förekomst av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos medelålders östgötar En delrapport från studien Livsvillkor, Stress och Hälsa Författare: Hélène Ottosson, Anna-Karin Schöld, Margareta Smedberg, 2010:1 Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader Författare: Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, 2009:3 Samtalsbehandling hos primärvårdskurator utvärdering av behandlingseffekter vid psykisk ohälsa Författare: Marie Sköld, Tommy Holmberg, 2009:2 Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier under åren 1989 och framåt. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.

30

31

Vitamin D brist. Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Vitamin D brist. Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Vitamin D brist Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Vitamin D Vitamin D fysiologi Vitamin D & Immunsystemet Vad är optimal serum nivå? Vad är brist? Hur

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Risk för D-vitaminbrist bland vissa grupper i Sverige

Risk för D-vitaminbrist bland vissa grupper i Sverige klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Läkartidningen.se Risk för D-vitaminbrist bland vissa grupper i Sverige Nya rekommendationer kan övervägas optimalt D-vitaminstatus

Läs mer

Barn och ungas psykiska ohälsa

Barn och ungas psykiska ohälsa - Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholm läns landsting Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, Christina Dalman & Tomas Bokström Forsknings- och utvecklingsenheten

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322 Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1 Mara Bybrant 130322 Inte så farligt som många tror celiakidiabetes.se 2 Barn i yngre tonåren intervjuas -Du kommer att överleva. Det känns

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral

Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral Meike Hüttermann Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN 1102-3805 www.regionostergotland.se

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning EU RMP alitretinoin v8 maj 2014 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst I telefon- och e-postundersökningar bland vuxna i Nord- och Centraleuropa uppgav 6

Läs mer

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk kemi och farmakologi (KKF). KKF har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig kunskap om kundernas behov. Utskick Datum: 2012-03-22 2012-05-14.

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Vitamin D Lc-Ms/Ms. Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö

Vitamin D Lc-Ms/Ms. Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö Vitamin D Lc-Ms/Ms Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö 25-OH-Vitamin D3 + D2 3-epi-25-OH-Vitamin D3 + D2 1,25-di-hydroxy-Vitamin D3+D2 25-OH-Vitamin D3 + D2 3-epi-25-OH-Vitamin D3

Läs mer

Starka. Vädret påverkar hälsan! Hur säker är du på att du får tillräckligt med D-vitamin? Anders Nylund, meteorolog på TV4: Myter om solen. Nr.

Starka. Vädret påverkar hälsan! Hur säker är du på att du får tillräckligt med D-vitamin? Anders Nylund, meteorolog på TV4: Myter om solen. Nr. Starka sidor Nr.3 2009 E t t n y h e t s b r e v o m o s t e o p o r o s Anders Nylund, meteorolog på TV4: Vädret påverkar hälsan! Myter om solen Hur säker är du på att du får tillräckligt med D-vitamin?

Läs mer

Att åldras med utvecklingsstörning

Att åldras med utvecklingsstörning 2015-02-20 15/25 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Socialnämnden (motsv) Landstinget Att åldras med utvecklingsstörning BAKGRUND Personer med utvecklingsstörning

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R Författare till informationsskriften är P-G Larsson överläkare vid kvinnokliniken på Kärnsjukhuset i Skövde. Han har under

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER VOLYM XX NUMMER 3 MAJ 2011. Tema: Vitamin D

ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER VOLYM XX NUMMER 3 MAJ 2011. Tema: Vitamin D 20 år 20 år ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER VOLYM XX NUMMER 3 MAJ 2011 Tema: Vitamin D Fortimel Compact Mindre volym, mer nutrition Får vi presentera... Chokladsmak! Volymen kan vara ett hinder för

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING]

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] Ert dnr: [ex K21345-05] Till polismyndigheten i [ex Östergötlands län] Polisområde [ex Vadstena] [adress] [gatuadress] RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] FORMALIA [2006-01-01]

Läs mer

Ny forskning visar: Det är nyttigt att sola!

Ny forskning visar: Det är nyttigt att sola! Ny forskning visar: Det är nyttigt att sola! Under lång tid har vi fått höra att det inte är nyttigt att sola. Framför allt har risken för hudcancer uppmärksammats. Men ny forskning av bland andra Professor

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier

Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier Dokument M3 Anvisning ansökan enligt Multicenterprincipen, version 4.6 1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07 Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer