Lovsång, läsarsång, babysång och Bach Musiken är kyrkans livsluft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lovsång, läsarsång, babysång och Bach Musiken är kyrkans livsluft"

Transkript

1 växa nu Mer om Kyrkan, Livet och Gud TEMA MUSIK: Lovsång, läsarsång, babysång och Bach Musiken är kyrkans livsluft Möt Sven-David Sandström 3 Andrahandsval i Mariestad 16 Om omvändelse till och från 18 nr 8 maj-aug 2010

2 Musik något att hitta hem till Under åren familjen bodde i New York gjorde vi som alla andra vi hittade våra favoritställen. Och dem höll vi oss till. Egentligen tror jag att det handlade om bekvämlighet. Det gällde att hitta sin blomsteraffär, sin kemtvätt, sin kvarterskrog, sin allting. För utbudet är ju oändligt. Alla dessa val kan förstöra vardagen för den allra lugnaste och den mest strukturerade. Därför hittar man sin, ju snabbare desto bättre. Min musikfavorit fanns på södra Manhattan, i Greenwich Village. Stället heter Arthurs och ligger på Grove Street. Jazzen vällde fram på Arthurs och vi var tillsammans i musiken, alla vi gäster, utan att veta det minsta om varandra. Det var likadant i First Baptist Church på 115:e gatan. En alldeles vanlig kyrka i Harlem, där organisten, Marvin, kompade pastor Washington igenom hela predikan, söndag efter söndag på en gigantisk hammondorgel. och jag tror att det är ungefär så här också i kyrkor och kapell i Sverige, när människor samlas kring musik. För visst är det nåt lite halvt magiskt runt alla körer och orkestrar i vår kyrka? Visste du att tjugo tusen människor möts varje vecka i Missionskyrkan för att sjunga och spela tillsammans. Åldrarna i körer och orkestrar skiftar och alla känner inte varandra. Men glädjen i musiken den förenar. Nog känner man det när man läser det här numret av Växa.nu! Nog känner man att musiken saknar gränser, att den ska byggas utav glädje och att det är avundsvärt att ha hittat en kreativ och smittande gemenskap! Mitt i den stora och varma gemenskap som vi vill lyfta fram i den här tidningen finns också en lysande stjärna. Sven-David Sandström, kompositören som omvandlar sin barndoms bilder till stor musik. Nu senast i Messiah. Jag hör till dem som hävdar att husdjur tar fram de goda sidorna i oss människor. Och jag tror att strängmusik, jazz, gospel och klassiskt gör precis detsamma. Så: LEVE MUSIKEN! Och tack till alla er som sjunger och spelar och skriver musik så att alla vi andra kan smittas och inspireras av värmen, gemenskapen och budskapet som finns i er musik! Vill du berätta något från din horisont? Kontakta oss gärna på vaxa. Gunilla Hjelmåker kommunikationschef chefredaktör växa.nu Innehåll Tema: Musik Omslagsfoto: Styrgruppen för Brukssånger omkring den gamla tramporgeln. Från vänster: Axel Dahlin, Lena Wohlfeil, Jan Mattsson och Magdalena Gustafsson. Foto: Axel Dahlin. Porträtt av en kompositör Sven-David Sandström, välkänd och framgångsrik svensk kompositör berättar om sin bakgrund i frikyrkan och vad den betyder för hans musikskapande idag. Brukssånger användarvänligt... 6 Läs om idéerna i konceptet, möt en låtskrivare och en användare och ta del av en bjudsång Musik som brobyggare Körsångare i Mellansvenska disktriktet korsade gränserna och delade Kvintessens Hela världens sång i Leksands kyrka. Och i värmländska Frykerud blev Jesus Christ Superstar ett event för hela bygden Emma drog(s) till Lappland Läs om Töcksforstjejen som följde en ingivelse och såg pusselbitarna falla på plats Affärer i andra hand Second Hand-handeln har strålande tider. Följ med till Mariestad där Kyrkornas butik tar emot, säljer och skänker till välgörande ändamål. Lovsång vad är det? Frågan ställs till Arvid, en av deltagarna i equmenias Projekt: Lovsång. nr 8 maj-aug växa.nu nr 8 maj aug 2010

3 Sven-David Sandström är en av Sveriges mest framgångrika kompositörer av konstmusik. Numera ägnar han sig helst åt sakral musik. Foto: Arne Hyckenberg Barndomens bilder blir stor musik Sven-David Sandström tonsätter Bibeln Jag lämnar Berwaldhallen, glad och upplyft efter att ha svepts med och in i tonerna av det nyskriva oratoriet Messiah. Mannen bakom verket är Sven-David Sandström och jag tänker: Nog har han kommit en lång väg från de enkla läsarsångerna i baptistkapellet där han växte upp. Och ändå inte, visar det sig snart vid ett samtal med tonsättaren själv. Bilderna därifrån bär jag med mig, liksom tron på musikens förmåga att bära ett budskap, säger han. Kyrkan och inte minst frikyrkan har i vårt land visat sig vara ett rikt ANSIKTE MOT ANSIKTE avkastande växthus för svenskt musikliv. Många av de musiker, artister och sångare som idag flitigt frekventerar musikscener av olika slag har sin bakgrund just där. En av dem är Sven-David Sandström. Måhända inte lika lätt igenkänd på gatan som många av populärmusikens ikoner, men en sann kändis inom sin genre, som är konstmusiken. Få nutida svenska kompositörer har nått samma ryktbarhet. I vår har han åter varit högaktuell och då just med Messiah, som uppförts på några olika platser, bland annat Berwaldhallen i Stockholm. Helst hade nog Sven-David Sandström sett att Storkyrkan i Stockholm, precis som tanken var från början, varit platsen för uppförandet. Men ett kungligt bröllop kom i vägen och Storkyrkan stängdes för storstädning och uppfräschning. Fortsättning nästa sida växa.nu nr 8 maj aug

4 Han avslöjar att han numera helst arbetar med sakral musik. Han har flera verk med bibliska motiv bakom sig, bland andra operan Batseba som bygger på Torgny Lindgrens roman med samma namn. 4 Musik till kyrkoårets texter För närvarande är han också, på uppdrag av Stockholms stift, sysselsatt med att skriva musik till kyrkoårets samtliga söndagar, där han följer den treåriga cykel som kyrkoårets texter rör sig i. Det är speciellt. Även om många av mina verk har bibliska motiv så är det en stor skillnad på att skapa musik ämnad för scenen, till exempel en konsert eller en opera, och att göra musik som ska användas i gudstjänster, säger han och ger sig in i ett resonemang om musiken som förkunnelse med samma mål som till exempel predikan. Ibland har jag till och med lekt med tanken att låta musiken bli till en hel gudstjänst. Jag tror det skulle fungera. Musiken kan i sig själv förmedla budskap. Därför är det med glädje han tackat ja till Stockholms stift som beställt kyrkoårsmusiken, trots att han är medveten om att den typen av musik faktiskt har lägre status än annat han gör, och han konstaterar att det inte direkt lockar fram något intresse hos kulturskribenterna. Dessutom är det sämre betalt, tillägger han med ett litet leende. Barndomen i Borensberg Vi återvänder till barndomens kapell, beläget i Borensberg och knutet till den rörelse som då hette Örebromissionen. Där växte Sven-David upp som enda barnet i en familj där pappa var urmakare och församlingsledare. Mamma var organist och man får anta att det är från henne de musikaliska anlagen kommer. Pappa urmakaren har nog bidragit med noggrannhet i hantverket, konstaterar Sven-David. Han kunde sitt med ett urverk och fila tills det var helt perfekt. Själv kan jag sitta med mina toner och fila tills det blir precis så perfekt som jag har tänkt mig. Men det var de enkla andliga läsarsångerna och strängmusiken som var växa.nu nr 8 maj aug 2010 Foto: Arne Hyckenberg Sven-David Sandström har under våren varit aktuell med en helt ny tonsättning av de texter som Händel byggde sitt Messiasoratorium på. Sandströms Messiah uppfördes bland annat i Berwaldhallen i Stockholm. hans musikaliska föda på den tiden. Och några andra musikaliska drömmar vågade han knappast formulera ens för sig själv då. Men självklart kunde han inte dölja sin musikalitet, bland annat spelade han trumpet. Flytt till Stockholm Efter gymnasiet var det dags för militärtjänst. För hans del, liksom de flesta frikyrkofostrade unga män på den tiden, så blev det vapenfri tjänst som brandman. Han kom till Arlanda och i Stockholm blev han kvar. Till en början sökte han sig till Korskyrkan i Stockholm, en miljö som både var lik och olik den han kom Fakta: Sven-David Sandström Kompositörsutbildning på Kungl Musikhögskolan Professor i komposition, Musikhögskolan 1994 Startar tonsättarskola i Visby Professor i komposition vid universitetet i Bloomington, Indiana, USA. Några verk: 1972 Through and Through 1979 Requim de ur alla minnen fallna 1988 Cellokonsert 1994 High Mass 1998 Staden (opera) ifrån. Det var samma andliga tradition, men mycket större och därmed också rymligare för olika uttryck. Här mötte Sven-David musikledare som var musikaliskt utbildade och själv deltog han, självlärd som han var, i musiklivet i församlingen. Men någonstans inom honom hade drömmen börjat ta form drömmen om att komponera. Och ett och annat stycke blev också verklighet hemma på rummet ett resultat av konstnärens oemotståndliga drivkraft. Sven-David ville ändå ha utbildning och verktyg och i bakhuvudet fanns tankarna på att söka sig till Ackis, det vill säga Musikaliska akademin, numera Musikhögskolan i Stockholm Jeppe den grymma komedin (musikalopera) 2006 Ordet (oratorium) 2008 Batseba (opera) 2009 Messiah

5 Men det tog emot. Inte av rädsla för att inte duga, utan rädslan för att såra sina föräldrar. Jag visste att de skulle bli besvikna på mig, säger han. Att utbilda sig för att spela på det som betraktades som världens estrader var inte riktigt bra. Men det är också på sin plats att påpeka att föräldrarna med tiden uttryckt mycket stolthet och glädje över sonens framgångar. Mamma följde med mig på operan och njöt, säger han. In på Ackis Det kom att dröja till 1968 innan Sven- David Sandström sökte sig till Ackis. Han klev direkt in på kompositörslinjen utan att, som de flesta andra, först ha gått igenom en musikerutbildning. Nu hade också hans frikyrkliga identitet hamnat allt mer i bakgrunden, trots att han, om han hade varit intresserad, säkert hade funnit många med samma bakgrund i Ackis-miljön. Men jag tänkte inte ens så längre, säger han. Något behov av att demonstrativt bryta med sin uppväxt har han aldrig haft. Faktum är att han än idag har Ibland har jag till och med lekt med tanken att låta musiken bli till en hel gudstjänst. Jag tror det skulle fungera. kvar sitt medlemskap i barndomens frikyrkoförsamling i Borensberg. Och det är jag glad för, säger han. Jag har ännu inte haft någon anledning att gå ut. Men aktiv församlingsmedlem är han knappast, varken där eller någon annanstans. Men han har ett okomplicerat förhållande till sin bakgrund och konstaterar bara att den tillhör det liv han har. Politiskt aktiv I samband med studierna tog konsten och musiken alltmer över engagemanget. Men också politiken. Det var 1968, ett år som för alltid kommit att förknippas med studentrevolter och demonstrationer. Vi var oerhört politiskt aktiva under den perioden, säger Sven-David Sandström. Vi ordnade seminarier på skolan och försökte sprida de politiska idéerna. Allt det där fick dock sitt slut. Det var väl så att det var svårt att försvara varför svenska folket skulle finansiera den verksamheten hos oss som var antagna för att få musikalisk utbildning, säger han. Hans eget politiska engagemang tonades också ner och musiken fick allt fokus. Efter sina år som student behöll Sven-David Sandström kontakten med musikhögskolan, nu som lärare och under tio år, från 1985 till 1995, innehade han en professur i komposition. I mitten av 90-talet startade han en tonsättarskola på Gotland och de senaste tio åren, fram till förra året, har han verkat som professor vid universitetet i Bloomington, Indiana, USA, en prestigefylld tjänst som han fick bland 400 sökanden men nu alltså, trots ett livslångt förordnande, ändå lämnat och återvänt till Sverige. Kallad Han är idag till åldern pensionär men fortfarande verksam i full skala. De senaste åren har hans skapande alltmer kommit att handla om sakral musik, något som han säger sig vara driven till på ett sätt som han inte riktigt hittar ordet för. Men han säger inte emot när jag föreslår kallad som ett alternativ. Hans hustru, Anne-Marie Lysell som själv är musiker har också uppmuntrat honom i detta. Håll på med det där, du, brukar hon säga till mig. Det är du bra på. Beställning på ett nytt Messiasoratorium fick han inför Händelåret 2009 (250 år efter Händels död). Sven- David Sandströms reaktion på den beställningen var att det var en konstig tanke, omöjlig att genomföra. Det var ju inte bara det att Händel redan gjort det. Det var ju också ett av de mest välkända, och mest spelade verken i sin genre. Knappast någon har väl undgått den mäktiga Halleluja-kören. Hur skulle folk kunna undvika att jämföra och relatera till detta, tänkte Sven-David Sandström och hur skulle han själv kunna frigöra sig från Händels tolkning. Frågan växte dock till en utmaning, och det som han först tyckte var ett problem började han se som en tillgång. Han studerade Charles Jennings texter som Händel använde, bibeltexter som formats till ett libretto och han slogs av hur bra det var och att ny musik skulle kunna förse texten med nya ingångar för lyssnarna. Bilder från barndomen Resultatet blev alltså ett helt nytt musikverk, men med samma gamla Messias-berättelse, som drar genom julens evangelium, påskens passionsdrama, uppståndelsen och slutligen Uppenbarelsebokens textmässiga crescendo en hyllning till Lammet på tronen. Har han då fått nya associationer och bilder till de välkända texterna under sitt arbete med Messiah? Nej, det är fortfarande samma bilder, de som jag har med mig från barndomen, säger han. Vid frågan om han bearbetat dem på något djupare sätt tvekar han lite med svaret: Kanske är det just det jag gör i musiken. Jag vet inte, säger han. När detta skrivs har hans Messiah mött sin publik i USA i Oregon där det uruppfördes och tre gånger i Tyskland. I Sverige är det publik i Gävle, i Uppsala och Stockholm som fått förmånen denna vår. Slutkörens spröda Amen följer mig när jag lämnar konserten. Och det är inte utan att jag skänker en tacksamhetens tanke till de söndagsskollärare och predikanter som i flanellograf och ord gav bilderna som i sin tur blev till stor musik. Kerstin Klason växa.nu nr 8 maj aug

6 Brukssånger bygger modern sångskatt Låtskrivare som bidrar till Brukssånger har möjlighet att vara med i en skrivarträff som brukar hållas på Kuvarp, en gård belägen någonstans i västgötaskogarna. Här är deltagarna vid senaste mötet. Från vänster: Lasse Mellergårdh, Lars Liljemark, Lena Wohlfeil, Axel Dahlin, Anna Birgersson, Birgitta Eriksson, Staffan Skarrie, Johanna Svensson Enqvist, Per-Inge Lidén, Ulla Marie Gunner, Linda Jansson, Nisse Würth, Jan Mattsson Foto Nisse Würth 6 Användarvänligt. Det är själva filosofin bakom det koncept av musikutgivning som går under namnet Brukssånger och som drivs av Svenska Missionskyrkan. Själva Rent praktiskt handlar det om ett lösbladssystem att abonnera på för en relativt billig penning. På köpet får man också rätten att kopiera sångerna och noterna för församlingsbruk, och slipper alltså krångel med att köpa varje enskild kopia från rättighetsinnehavaren. En kopieringsrätt som gäller så länge man är abonnent. Ursprunget till Brukssånger kan stavas Jan Mattsson, en musicerande och låtskrivande pastor i Göteborg, som ofta framför sina egna sånger i olika sammanhang. Allt som oftast har han då mött människor som frågat om lov att använda hans material. växa.nu nr 8 maj aug 2010 verksamheten är en levande, kreativ process från början till slut. Jan Mattsson har varit generös nog och gått dem till mötes, men den relativt stora efterfrågan gjorde att han sökte ett mer organiserat sätt att hantera det hela på. Så föddes idén till Brukssånger som dels betyder tillgång till nya sånger på ett enkelt sätt, dels en möjlighet för textförfattare och tonsättare att få spridning på sina verk. I början av 2000-talet drev Mattsson projektet på egen hand, men i sökandet efter lämplig samarbetspartner, så landade det hela hos Missionskyrkan. Uppmuntra nya låtskrivare Och där ligger det fortfarande. Tillsammans med just Jan Mattsson, som har en liten deltidstjänst, är det Lena Wohlfeil, musikkonsulent hos Missionskyrkan som är ansvarig för Brukssånger. De två ingår dessutom, tillsammans med två andra ledamöter i en styrgrupp, som bland annat bedömer vad som kan bli en Brukssång. I styrgruppen finns en god åldersspridning från 50-talet och framåt vilket gör att de kan bedöma sångerna utifrån sina olika referensramar och därmed få en bra variation. Själva verksamheten är en levande, kreativ process från början till slut. Det handlar om att uppmuntra och inspirera nya låtskrivare och locka fram dem genom att erbjuda chansen att få sina verk spridda och uppförda. Många låtskrivare tar också den chansen och en hel del når ända fram till utgivning, för att slutligen utmana musikledare, körer och bänkfolk i kyrkorna att göra sitt bästa av dem. Såväl församlingar som enskilda kan bli abonnenter på Brukssånger. För en summa strax under 400 kronor per år får de alltså tillgång till 20 nya sånger, uppdelade på två leveranstillfällen höst och vår. Det sker genom ett enkelt e-postmeddelande som berättar att sångerna finns digitalt tillgängliga för nedladd-

7 ning på Brukssångers egen hemsida som abonnenten når via personliga inloggningsuppgifter. Den som vill kan få dem på vanligt papper med posten, men då får man räkna med ett extra tillägg som ska täcka tryckkostnader, porto och andra omkostnader. Sångerna som distribueras är försedda med noter och ackord. En del med en enkel melodislinga, andra med körsättning för stämsång. En del finns också arrangerade för blåsmusik. En del sånger, som snarare är allsånger än körsånger, kan man få i behändigt A5-format som kan sättas ihop till ett häfte. Den relativt blygsamma abonnemangsavgiften, som alltså också innebär begränsad kopiering, räcker inte för ersättning till upphovsmännen. Den relationen regleras i ett avtal där upphovsmännen medger kopieringsrätt i denna, begränsade, utsträckning. De säljer inte rätten till sina verk, utan bara för användning i just det här syftet. Men en förmån kommer ändå upphovsmännen till del om de vill. Varje år inbjuder Brukssånger till skrivardagar där det bjuds på kost och logi och inte minst en härlig, kreativ miljö och gemenskap som inte sällan resulterar i nya fräscha sånger till samlingen. Sprids vidare Hittills har Brukssånger mest, av naturliga skäl, utnyttjats av församlingar inom Missionskyrkan, även om det finns exempel på kyrkor inom andra samfund, till exempel Svenska kyrkan som gärna använder dem. För den som vill få sina sånger och melodier prövade för utgivning är det givetvis fritt fram för vem som helst. Numera ingår Brukssånger även i studieförbundet Bildas så kallade verktygslåda. Därmed ökar förstås möjligheten att kunna sprida sångskrivarglädjen i allt vidare kretsar. Kerstin Klason Jo tack, bra. Den lever och utvecklas på många håll i en kreativ och tillåtande miljö. Det har alltid sjungits mycket i frikyrkorna och så är det fortfarande. Stilarna har varierat genom åren och idag används alla möjliga genrer i våra kyrkor. Den traditionella psalmsången till orgel och körsången får dela plats med såväl rock, pop, jazz och visa. Finns det gränser för musiken i kyrkan? Ja, men då handlar det snarare om texterna än om själva musikstilen. Orden är viktiga, vi måste ju tänka på vad vi vill förmedla, och alldeles särskilt i gudstjänsten. Men det kan ju ändå spänna över ett stort fält, med sånger som speglar livets alla olika områden. När det gäller vem som utövar musiken i kyrkan så har vi idag öppna dörrar. Musiker och sångare går ut och in och spelar överallt där tillfälle ges. Där är vi idag och det tycker jag är positivt. Vad är bra med musiken i kyrkan? Att den kan förmedla kyrkans budskap på ett sätt som träffar människors hjärtan. Men också att den är kontaktskapande. Vem som helst kan vara med. Du behöver ju inte vara medlem för att sjunga i kören eller komma med ditt barn till babysången. På det sättet blir ju mötet med kyrkan ganska odramatiskt och kan ibland leda till ett större engagemang. Vad önskar du för musiken i kyrkan framöver? Det jag just nu skulle önska är att staten skulle inse kyrkornas betydelse FAKTA: Svenska Missionskyrkan Sångarförbund Lena Wohlfeil, musikkonsulent i Svenska Missionskyrkan: Hur står det till med musiken i kyrkan? Musiken gör mötet med kyrkan ganska odramatiskt och kan ibland leda till ett större engagemang. Frikyrkans musik har betydelse för hela kulturlivet, menar Lena Wohlfeil, musikkonsulent i Missionskyrkan. Svenska Missionskyrkan Sångarförbund (SMS) är en organisation där samtliga körer och andra konstellationer av sångare ingår, allt från babysång till pensionärskörer. Sångarförbundet har idag drygt medlemmar. Svenska Missionskyrkan Musikkårer (SMM) organiserar blåsmusikkårer och andra blåsargrupper. SMM har drygt medlemmar. Både SMS och SMM anordnar kurser och inspirationsdagar för sina medlemmar och arbetar med utbildning för nya sång- och musikledare. Mer information om Svenska Missionskyrkans musikverksamhet finns på www. missionskyrkan.se för både kulturlivet här hemma och när det gäller musikexporten som man gärna talar om. Nu är det så att det statliga kulturstödet till kyrkornas musikarbete kommer att dras ner. För Missionskyrkans sångarförbund betyder det att stödet minskar från kronor per år till kronor per år. Det kan jämföras med de nära 2 miljoner som Sveriges körförbund, med ungefär lika många medlemmar som vårt sångarförbund, får. Det beslutet speglar en allvarlig brist när det gäller kunskapen om frikyrkornas musikarbete. Kanske finns det också fördomar om att den musiken bara är till för sitt eget begränsade och interna sammanhang. Den som tittar sig omkring ska upptäcka att det överallt i symfoniorkestrar, i skivstudior och på scener runt om i Sverige och världen finns musiker och artister med rötterna i frikyrkan. Hur har det blivit så? Jag tror det beror på att frikyrkan är en kreativ, musikalisk miljö. Det är lätt att till exempel starta en kör eller sånggrupp. Och engagerade ledare hittar ofta många och nya möjligheter för att uppmuntra människor, både inom och utom kyrkan, att delta. Dessutom finns det utrymme för unga människor att musicera på riktigt. Inte bara krampaktigt spela upp på musikskolans avslutning för mamma, farmor och några kompisar utan faktiskt uppträda för en bredare publik. Dessutom är kyrkorna ofta generösa med att upplåta lokaler och ibland också instrument för repetitioner och musicerande. Självklart ger det resultat, inte bara för sångarglädjen i allmänhet utan också för talanger att utvecklas för att sedan gå vidare. Kerstin Klason växa.nu nr 8 maj aug

8 Lasse Mellergårdh, låtskrivare: Han har huvudet fullt Sång och musik har alltid varit en stor del av Lasse Mellergårdhs tillvaro. Hans uppväxtmiljö präglades av detta och han har knappast några bilder från den tiden där inte musiken ingår. I vuxen ålder har han inte bara fortsatt att sjunga och spela i olika sammanhang, utan också komponerat egna melodier. Jag har hela huvudet fullt av musik, säger han. Lasse har aldrig satsat på musikskapande som yrke. I stället valde han som ung en bana som pastor och har varit verksam i flera församlingar. Idag har han bytt inriktning och arbetar som arbetsförmedlare i Gislaved, där han bor. Lasse Mellergårdh såg länge sig själv som framför allt musikskapare. Att också skriva texter var för mig en omöjlig tanke, säger han. Men för cirka fyra år sedan började behovet av att uttrycka sig också i ord pocka på uppmärksamhet, ett behov som förmodligen hörde ihop med hans vilja att använda sånger med ord och budskap som han verkligen kan kalla sina, sådant som relaterar till hans eget liv. Att få komma till skrivarträff på Att få umgås tillsammans med andra med liknande intresse och erfarenheter betydde mycket. Kuvarp blev en förlösande upplevelse för Lasse i det avseendet. På frågan om hur han kom i kontakt med Brukssånger svarar han att han halkade in på ett bananskal. Mer precist handlade det om att han, via en musikerkontakt, fick ett erbjudande om att följa med till gården Kuvarp och Brukssångers skrivarträff där. Att få umgås tillsammans med andra med liknande intresse och erfarenheter, att dela tankar om skaparglädje och skaparångest och utnyttja den kreativa miljön betydde mycket. Första sången Den första Brukssången med Lasse Mellergårdh som upphovsman kom som ett resultat av den Kuvarpssamlingen. Den heter Lilla Frö med musik av Mellergårdh och text av Linda Jansson. Att koppla ihop textskapare med tonsättare är nämligen en av Brukssångers idéer. Men nu har också texterna börjat trängas med tonerna i huvudet på Mellergårdh. I vår har ännu en Brukssång förmedlats till abonnenterna. Den heter Nu är tid att sjunga och här står Lasse bakom både text och musik. Att få med en sång i Brukssånger är också ett litet bevis på att den håller en viss nivå kvalitetsmässigt, vilket Lasse Mellergårdh uppskattar. Det sker ju en rejäl gallring bland bidragen som kommer in. Det är alltså inte bara att skicka in och vänta på utgivningen. Kultur måste få kosta För Lasse Mellergårdh passar Brukssångers koncept väl för att få spridning på sina sånger. För honom är det inte primärt att tjäna pengar på dem, vilket ju också är en förutsättning för Brukssångers arbetssätt. Men när det är sagt så vill han gärna markera att det är upphovsmannens eget val att ställa sitt verk och sin verksamhet till förfogande. Jag tycker det är viktigt vi i kyrkor och församlingar också förstår att kultur, vare sig det är musik, bild eller ord måste få kosta. Kerstin Klason Läs mer på Elisabeth Marklund, användare: Vardagsnära texter betyder mest 8 I Selångers församling, och speciellt i Granloholmskyrkan, är Brukssånger flitigt förekommande Kantorn, Elisabeth Marklund, med bakgrund i Missionskyrkan, har hittat till denna moderna sångskatt. Hon använder den gärna i sin Antijantekör, som alls inte är en vanlig kyrkokör utan hör hemma i den alltmer vanligt förekommande Alla kan sjunga -genren. växa.nu nr 8 maj aug 2010 Som körledare har jag ett stort ansvar för vad jag ber mina körmedlemmar förmedla, säger hon. Bruksånger har ett vardagligt och människonära tilltal som jag tycker om och som körmedlemmarna också har lättare att göra till sitt eget och våga stå för, säger hon. Till en början var det Jan Mattssons sånger som hon kom i kontakt med och lärde sig uppskatta. Det ledde sedan vidare till Brukssånger som hon nu har en prenumeration på. När Elisabeth Marklund ska beskriva vad hon uppskattar med konceptet Brukssånger så är det texterna hon framför allt lyfter fram. Men självklart är det också värdefullt att få tillgång till kopieringsrätten, säger hon. Det blir annars en ganska dryg utgift att förse en kör med noter. Visserligen har hon, som anställd musiker i Svenska kyrkan, budgetutrymme för att köpa noter, och det gör hon också. Med sin bakgrund i Missionskyrkan, som ideellt arbetande musiker har dock lätt att förstå att det

9 av musik Lasse har aldrig satsat på musikskapande som yrke. I stället valde han som ung en bana som pastor och har varit verksam i fl era församlingar. Här intill kan du ta del av en av hans Brukssånger: Nu är tid att sjunga med noter och allt. (Tryckt med tillstånd av upphovsmannen). Foto: Privat betyder mycket för den typen av församlingar. Numera är det ju också väldigt enkelt att plocka hem både text och noter från Brukssångers hemsida och sedan trycka upp det antal exemplar man behöver. Dessutom går det ju att lyssna på sångerna där. Brukssånger känns så generöst, säger hon. Man kan till exempel få hjälp med att arrangemang för kör, vilket annars kan vara rätt komplicerat för oss som inte gör sådant själva. Olika sammanhang Förutom sin Antijante-kör så använder Elisabeth också Brukssångerna i en verksamhet som kallas Sjung för För Elisabeth Marklund, kantorn i Selångers församling, och speciellt i Granloholmskyrkan, är Brukssånger fl i- tigt förekommande. Foto: Privat hälsan. I den gruppen arbetar hon tillsammans med församlingens diakon och där är musiken mer ett medel till att må bättre. Under den senaste tiden har hon också arbetat med en konfirmationsmässa med Brukssånger med Jan Mattsson som upphovsman. Variation viktig Men självklart är också variation viktig när man arbetar med musik, både för körsångare och församling och Brukssånger är inte det enda valet för Elisabeth Marklund. Senast var det musikalen Befriad, en riktig 70-talsklassiker i ny utgivning som vi tog oss an, säger hon och berättar att hon också använder noter utgivna av andra förlag. Men Brukssångerna tycks både hon och kören ha ett särskilt förhållande till. Och när några körmedlemmar i julas besökte en grannkyrka för att lyssna på en julkonsert så meddelade de, nästan lite förnärmat, att grannkören använt en av deras sånger. Det är ett gott betyg, menar Elisabeth. De har verkligen tagit sångerna till sig. Kerstin Klason växa.nu nr 8 maj aug

10 Musikal den ultimata gudstjänsten Lars Widéll arbetar som pastor och musikkonsulent i Västra Götalandsdistriktet av Svenska Missionskyrkan. Men han hör inte till dem som bara sitter och administrerar vid ett skrivbord utan deltar aktivt i musiklivet i Skara där han bor. Han är bland annat upphovsman till 18 musikaler, många av dem har han arbetat med i församling och han leder också ett storband. Här berättar han om hur de olika musikformerna både befrämjar församlingsliv och skapar nya kontakter. 10 växa.nu nr 8 maj aug 2010 I många församlingar av olika storlekar sätts det upp musikaler som är riktade till såväl barn, ungdomar och äldre. Åtskilligt med material släpps på olika förlag men här och var gör man också egna musikaler vilket blir en god grund för skapandeprocessen. Olika sinnen Man kan med fog påstå att musikalen är den ultimata gudstjänsten. I den finns budskap för olika sinnen som rörelse, sång, musik, drama, konst, recitation, reflektioner med mera. Att göra dekor, sköta ljud och ljus samt framställa kläder engagerar dem som inte har rent musikaliska uppgifter. I musikaler finns oftast ett varierat musikaliskt tonspråk. Fler och fler upptäcker också glädjen att sätta upp musikaler där olika åldrar medverkar. Dessa generationsöverskridande projekt blir alltid mycket uppskattade, både av åhörare och medverkande. Helhetstanke I en församling kan man till exempel ha fred och rättvisa som tema under en termin. I olika grupper tas frågor upp till samtal och bearbetning. Att göra musikal kring temat lyfter hela projektet. Förmedlande av kunskap

11 Musikalen kan vara generationsöverskridande. Inom kyrkans värld behövs utmaningar och nytänkande också inom musikens område. Storband, en framtidsverksamhet. Foto: Jonas Törnkvist Storband blåser liv i musiken Foto: Lars Widéll kan ske på ett underhållande men ändå engagerande sätt. Projektkör I ett samhälle som i mycket präglas av brist på tid, inte minst för yngre familjer kan ett projekt och deltagande i en projektkör hålla det musikaliska intresset vid liv. Musikalen kan också vara en öppning för inte vana körsångare till att fortsätta med sitt utövande. Inom kyrkans värld behövs utmaningar och nytänkande också inom musikens område. Lars Widéll jobbar med musikaler som gudstjänstform. Foto: Jonas Törnkvist Lars Widéll Blåsmusik har alltid haft en framskjuten plats i frikyrkligt musikliv. Idag är det främst två typer av orkestrar som florerar: Brass Band och Symphonic Band. I ett Brass Band finns bara bleckblåsinstrument och slagverk medan ett Symphonic Band förutom bleckblås och slagverk också innehåller träblåsinstrument som till exempel klarinetter, flöjter och saxofoner. Det är inte ofta man kan se 13-åringar ha en meningsfull fritidssysselsättning tillsammans med 75-åringar men så är fallet i en musikkår. Det ställer naturligtvis högre krav på varierad repertoar och respekt för varandra. Många är de som kan berätta om att just musikkårsverksamhet fått vara vägen in i en församlingsgemenskap. Upp och ner Under talet blomstrade musikkårsverksamheten och gör så fortfarande på åtskilliga håll. Ur musikkårer inom kyrkans värld går många unga musikanter vidare och får musiken som sitt yrke. Svensk blåsmusik håller bra internationellt. På andra ställen har arbetet dalat och man har fått lägga ner verksamheten efter många år vilket skapat stor sorg hos riktiga entusiaster. Vi skall veta att det finns personer som åker 30 mil för en övning. Storband Det finns inte många storband i kristen regi. En väg till att lyfta blåsmusiken och bryta ny mark är att komplettera den traditionella musikkårsverksamheten med just storband. Även här kan olika generationer mötas och unga rockmusikanter komma in ett ensemblespel som tilltalar dem. Storbandsrepertoaren är mycket stor och idag finns en hel del mer traditionell kyrkoton arrangerad. Lars Widéll växa.nu nr 8 maj aug

12 Från öst till väst, från syd till nord: Hela världen sjöng i Leksand Körsångarna från hela Mellansvenska distriktet fyllde Leksands kyrka med sång. Brobyggande var nyckelordet när musikansvariga I Missionskyrkans Mellansvenska distrikt började fundera över hur man dels skulle samla sångare inom distriktets egen verksamhet, dels hitta vägar till andra lokala körer. Man landade i Kvintessens Hela världens sång, ett musikverk av Anders Nyberg, med rötter i Dala-Floda och i Sydafrika. Musikverket innehåller musik från fyra väderstreck gestaltad genom de fyra elementen. I mötet föds något nytt; Kvintessensen det femte elementet mötet, helheten blir större än summan av delarna. En föreställning i förundran, glädje, solidaritet och mod. Buren av kristen tro som förenar och utmanar till samhörighet You have the power We have the power med olika folk och med den jord som vi alla bebor. Bakom det hela ligger ett stort arbete. Överallt i distriktet har körer introducerats och övat in musiken. Leksands missionsförsamling tog på sig ansvaret att stå värd för evenemanget, som fick ta Leksands kyrka i anspråk för att rymma det hela. Den 20 mars var det dags och det gungade rejält när de långt över 200 sångarna släppte loss i en världsomspännande sång: You have the power We have the power Rikedom Solisterna som medverkade är komna från fyra väderstreck och visar i sig Anders Nyberg, hemmahörande i Dala Floda och i Sydafrika, är upphovsmannen bakom körverket Kvintessens Hela världens sång.

13 ... och i Frykerud återuppstod Jesus Christ Superstar Jesus Christ Superstar så som den utspelade sig i Fageråshallen, Frykerud på den rikedom som nu möts i vårt land. Sofia Sandén, Sverige, Rostam Mirlashari, Iran, André Delang, Sydafrika, Simone Moreno, Brasilien. Vi tas med i en upptäcksfärd världen runt där varje väderstreck, introduceras av en poetisk text där elementen jord, luft, eld, vatten talar till oss. Samtidigt som det gestaltas av dansaren Martin Karlsson och tolkas med ett karaktärsinstrument. Så tågar kören ut och i takt till bufärdsmarsch från Malung och den fantastiska texten: Jorden är ljusets bästa vän! Ljuset föraktar inte den! Jorden är ljusets bästa vän med en doft av himmelen! Text: Göran Strömner/Kerstin Klason Foto: Ingvar Sundell I värmländska Frykerud finns en gospelkör med varierande antal medlemmar. Oftast sjunger man traditionell gospel men ibland står Jesus Christ Superstar på programmet och då växer kören. Den bildades 1993 och redan då framfördes en egen version av Andrew Lloyd Webbers välkända rockmusikal första gången och sedan har det blivit cirka 35 framföranden. Den 17 och 18 april i år var det dags igen, då Neighbourhood Gospel, framförde en konsertversion i Fageråshallen. Neighbourhood Gospel, består av sångare och musiker från trakten med hemmabas i Frykeruds SMU och Frykeruds missionsförsamling. Liksom flera gånger tidigare genomfördes konserterna till förmån för en skola och ett elevhem i byn Ciresu i Karpaterna i Rumänien. I och med att vi har varit delaktig i hjälpprojektet vid tidigare tillfällen vet vi att varenda krona går till Ciresu skola, säger Annika Söderström som är producent. Inga avgifter eller kostnader försvinner på vägen. Minst kronor har kören förmedlat hittills och de har gått till lite olika ändamål. I år handlar det om tandvård för de elever som behöver få hjälp med det. Många delaktiga För att kunna genomföra konserterna krävs inte bara duktiga körsångare. Måna andra är delaktiga i arbetet, när golvet ska täckas med papp, scenen ska byggas, stolar ska bäras ut och in, få ljud och ljus att fungera som planerat och, inte minst, servera mat under den intensiva sångarhelgen. Neighbourhood gospel sjunger förstås även traditionell gospelmusik inspirerade av bland annat Solid gospel och Oslo gospel. Uppskattade konserter ges både i närområdet och på andra håll. Det har också blivit en tradition att inleda gospelåret med en gospelkonsert i Frykeruds kyrka (Svenska kyrkan) på nyårsdagen. Då fylls den stora kyrkan nästan till bristningsgränsen. Text och foto: Anders Bernspång

14 Hundra mil mot norr på Hundra mil hemifrån och ändå hemma. Så känner Emma Lövang som flyttat från Värmland till Lappland för att Gud vill det. Värmländska Emma Lövang tvekade inte att ta ett hundramilakliv rakt norrut för kärlekens skull kärleken till den lilla orten Malå i Lappland. Att kompisen Frida redan fanns där betydde förstås en del, men när Frida snart flyttar söderut stannar Emma kvar hemma i Malå. Här berättar Emma om hur alla bitar föll på plats, precis som om flytten norrut var förberedd redan innan hon förstod det. Emma Lövang kommer från Töcksfors i västra Värmland, på gränsen till Norge. De flesta håller nog med om att den värmländska dialekten är särpräglad och bred. Därför är det fascinerande att höra hur Emma efter bara ett år i Malå faktiskt pratar Malåmål. När hon nyligen påbörjade ett vikariat som körledare i Umeå (20 mil söderut) 14 växa.nu nr 8 maj aug 2010 fick hon kommentaren: Det hörs att du kommer norrifrån! Vi tar det från början: Emma föddes för 22 år sedan i Töcksfors och växte upp med föräldrar och två syskon. Hennes familj var med i Missionskyrkan, och på sitt första scoutläger bestämde sig Emma: Jag var år och bara tänkte att nu är det jag, nu är jag kristen för min egen skull och inte för mammas och pappas. Efter studier med musikinriktning på gymnasiet gick Emma bibelskola i Mariannelund, där hon bland annat blev ledare för skolkören. Där lärde hon också känna Frida Morén från norra Västerbotten. Frida brukade vara ledare på SMU:s nyårsläger i Hemavan, och fick Emma chans att vara med och dela den uppgiften, något hon såg fram emot. Då tänkte jag att det bara var ett läger, men innan jag åkte sa min pastor lite klurigt: Undrar vad Gud har tänkt med det? Emma ler och tillägger: Det fick jag bli varse senare! Var redan på väg Redan på nyårslägret kände Emma att hon hörde hemma häruppe. Det var som en dragning, en känsla av att här skulle jag nog vilja vara, försöker Emma förklara. Det konstiga var att jag nog redan var på väg utan att veta det själv. Jag hade nämligen bestämt mig för att göra något annorlunda vårterminen 2009, och förvarnat butiken där jag arbetade om att jag inte ville jobba mer än några helger. Planen var att göra någon resa, hälsa på kompisar och så, och redan på hemvägen från nyårslägret kom jag på att jag inte hade något som hindrade

15 en ingivelse mig från att hälsa på uppe hos Frida i Malå. I februari ifjol tillbringade Emma en vecka i Malå. Hon fick åka skoter, grilla korv och träffa nya människor. Hon beskriver det som en toppenvecka. Jag minns det som soligt och fint, men Frida säger att det var mulet hela veckan, skrattar Emma. Redan då tänkte hon att hon skulle kunna flytta norrut någon gång. Men ju mer hon tänkte på det desto snabbare ville hon göra slag i saken. När hon kom hem till Töcksfors kände hon vad hon ville, men hon lovade sig själv att inte fatta något beslut före måndagen. Det kändes nästan som att jag var hemma på besök, och på måndag morgon kunde jag inte hålla mig längre. Jag ringde Frida och sa: Jag ska flytta till Malå. Omhändertagen Emma packade sin bil och styrde norrut utan att ha allt det praktiska ordnat. Jo, lite jobbigt var det nog för mina föräldrar. Mamma blev förvånad och tyckte att det gick lite väl snabbt, men pappa tänkte: Om vår Herre har tagit hand om mig så ska han nog ta hand om mina barn också. Så blev det. Samma dag som Emma började leta lägenhet ringde Frida och sa att hon hade hört om en ledig lägenhet. Jobb var inte lika akut, Till en början hjälpte hon Frida, som delat sin tid som ungdomsledare mellan Malå Missionskyrka och i Övre Norrlands distrikt. Att jobba ideellt var Emma van vid sedan tidigare, och nu fick hon bland annat hjälpa till på tonår i kyrkan och som kamratstödjare på skolan i Malå. Via en annan kompis fick hon tips om att skriva upp sig på lärarvikarielistan, och en vecka senare fick hon sitt första vikariat. Det har blivit timmar i alla möjliga ämnen, även i favoritämnet musik, och alltifrån dagis till Komvux, men mest på högstadiet. Men jag har aldrig varit orolig för min inkomst, säger Emma. Jag har tänkt att om Gud verkligen vill att jag ska vara här så får det ordna sig och det har det verkligen gjort. Jag har inte haft något annat val än att lita på Gud, och de pengar jag har fått in har verkligen varit välsignat dryga. Drömmen Jag är inte en person som planerar så långt framåt, men jag tror så här: Mina rötter är kvar i Töcksfors, men framtiden har jag nog mer i Malå. Nyligen blev Emma erbjuden ett vikariat som körledare i Umeå, fyra timmars bussresa från Malå. När jag kontaktades om vikariatet tänkte jag: Vilket fantastiskt jobb om det hade varit i Malå! Men tack vare att jag bara jobbar deltid kan jag veckopendla, så det fungerar jättebra: Jag har ett roligt jobb men får ändå bo kvar där jag vill vara. Församlingsmedlemmarna i Malå Missionskyrka har alltid varit måna om att Emma ska trivas, bjudit hem henne på mat, gett henne en slant och varit allmänt stöttande. Det finns inte så många jämnåriga i församlingen (kärnan består av ett tjugotal pensionärer), men det verkar inte spela någon roll för Emmas trivsel. Församlingen är som en familj och kompisar har hon även utanför den, berättar hon och erkänner samtidigt att drömmen är att få jobba i församlingen i framtiden, helst som ungdomsledare med musikinriktning. Via sitt jobb på skolan vet tonåringar i Malå vem hon är och vad hon står för, så kopplingen mellan skola och församling känns given. När Emma flyttade upp till Malå var planen att stanna åtminstone ett halvår. Hur tänker hon nu om framtiden? Jag är inte en person som planerar så långt framåt, men jag tror så här: Mina rötter är kvar i Töcksfors, men framtiden har jag nog mer i Malå. Text: Irene Strålberg Foto: Leif Henningsson Ont i hjärtat? Det har gått en del år sedan jag satt mitt i natten på Bollnäs tågstation. Ute rasade den hälsingska vintern med 25 minusgrader. Det var några dagar innan jul och jag satt där på småtimmarna och väntade på ett varmt tåg som skulle ta mig hem till ett varmt hem med en varm, väntande fru. Jag var helt ensam där på stationen förutom en av Bollnäs uteliggare. Han satt inne i den varma stationsvärmen för att inte frysa ihjäl. Vi började prata med varandra, vi sade några ord om kylan och om tåget som snart skulle komma. Så kom mitt tåg och vi skildes åt, men hela den tågresan så repeterades orden inom mig från Johannes första brev (3:17 18) Om någon som har vad han behöver här i världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. Då förstår vi att vi är sanningens barn. Jag fick anledning att fundera kring om jag är en person som stänger mitt hjärta för andras behov? Den natten dividerade jag med mig själv fram och tillbaka som vi ofta gör. Jag fick också, den där natten, svaret på en fråga som jag under nästan hela mitt kristna liv hade kämpat med. Hur vet man att man verkligen älskar Jesus? Mellan 14 och 20 år var den här frågan helt akut. Att ingen tycktes kunna svara på den var nära att knäcka min tro. Hur vet man att man älskar Jesus egentligen? det var min ständiga fråga. Alltså teoretiskt visste jag att han dog på korset för mig. Att jag fick alla mina synder förlåtna tack vare det. Att jag är på väg mot en himmel, helt och hållet tack vare Jesus och hans kärlek och ändå, trots all den kunskapen, så skapade det knappt några känslor hos mig. Borde inte också jag vara så där störtförälskad i Jesus som alla andra tycktes vara? Men det är faktiskt så att den som älskar sin medmänniska älskar Gud själv. Gud kräver naturligtvis inte att jag själv skall ta hand om hela världen, men det han längtar efter i mitt liv är att jag skall få ont i hjärtat för min omgivning. Gud älskar när du offrar av din egen bekvämlighet för en annan människas skull. Då njuter Gud. Numera vet jag att jag älskar Jesus för att jag vill göra hans vilja. Jag vill göra det Jesus vill. Jag klarar det inte alltid det är oviktigt, men jag vill alltid det är viktigt. Krönika Patric Forsling generalsekreterare equmenia växa.nu nr 8 maj aug

16 Alla kläder som ska säljas i butiken tvättas. En företagare i Mariestad gav ett udda men välkommet bidrag en lastpall med tvättmedel. T.v: Christian Stigsson (t v) är nytillträdd föreståndare för butiken i Mariestad. Här tillsammans med Clas-Göran Höög, ordförande butikens styrelse. Gull-Britt besöker ofta Kyrkornas, ibland för att handla, ibland för att skänka. Många bruksföremål byter ägare i Second hand, men också en och annan pryl som bara är rolig. T.h: Butikens 700 kvadratmeter är väl utnyttjade. Kyrkornas i Mariestad: För år sedan ville man inte berätta att man handlat på Second hand, åtminstone inte kläder. Men nu är det inga problem, säger Christian Stigsson, som är föreståndare för Kyrkornas Second Hand-butik i Mariestad. Butiken har ett bra läge i en före detta bilverkstad vid Stockholmsvägen som går rätt igenom Mariestad. Den är känd och etablerad som Kyrkornas i dagligt tal, och har en stadig ström av besökare de fyra dagar i veckan man har öppet. Jag vandrar omkring i den mer än 16 växa.nu nr 8 maj aug kvadratmeter stora butiken bland kläder, böcker, husgeråd, leksaker, elektriska prylar... Många skänker saker. Och det är ofta bra saker, säger Clas-Göran Höög, som är ordförande i butikens styrelse. Man har lärt sig vad som går att sälja och vad som bör slängas direkt. Det händer väl att vi får slänga saker också, men det är inte så ofta. Ökad försäljning Att det har varit dåliga tider märks inte på tillströmningen av kläder och prylar, vilket man kanske skulle kunna tro. Det har kommit in lika mycket som vanligt, säger Clas-Göran Höög. Men det märks på att försäljningen ökat. Vi hade ett fantastiskt Butiken drivs av de fyra församlingarna i Mariestads Ekumeniska Råd Missionsförsamlingen, Baptistförsamlingen, Pingstförsamlingen och Svenska kyrkan/mariestads församling. Den startade 1994 och verksamheten växte snabbt. Lokalerna blev för trånga, så redan efter tre år flyttade man till större. Förutom föreståndaren finns här ett antal anställda på lönebidrag, som arbetar med att iordningställa saker som kommer in, och se till att allt flyter som det ska. De kommer in i arbetslivet och

17 Många varor skickas till andra länder. Här är säckar och lådor som väntar på transport till Estland. Kyrkorna i Estland står för transporten det görs med lastbilar som kört frakt till Sverige och som annars skulle gå tomma tillbaka. T.h: Ett gäng glasflaskor kan nästan bli till ett konstverk när de samlats på en hylla. Lennart Persson är möbelsnickare och ser till att de möbler som kommer in är i fullt fungerande skick innan de säljs. Ett givande samarbete de gör ett bra jobb för oss. Och det är viktigt socialt, inte minst, säger Clas- Göran Höög. Både köper och skänker Bland hyllorna med prydnadssaker träffar jag Gull-Britt. Just idag letar hon inte efter något speciellt, men hon besöker butiken då och då. Tavlor har jag köpt några stycken. Men det finns alltid en del nytt. Liksom de andra kunder jag talar med i butiken denna vårlördag har hon ingen anknytning till någon församling. Men jag vet ju vilka som driver det, och det är tilltalande. Och det Det känns bra att veta att det går till välgörande ändamål. känns bra att veta att det går till välgörande ändamål. Jag lämnar gärna in saker också, understryker hon. Intäkter till projekt De fyra kyrkorna har var sin period om två månader i ett schema, då intäkterna går till ett projekt som församlingen bestämt. För de övriga månaderna fattas gemensamma beslut. Omsättningen har stadigt ökat, och 2009 översteg omsättningen tre miljoner. Det som kommer in går inte bara till försäljning. En gång i månaden går en lastbil till Estland, Litauen eller Rumänien. Det görs i samarbete med PMU (Pingstmissionens utveckligssamarbete) och Baptistunionen i Estland, som Svenska Missionskyrkan har ett samarbete med. Alla kläder som kommer in sorteras in för att antingen säljas, skickas till PMU eller Estland eller till lump, berättar Christian Stigsson. Men vi har också ett system med datummärkta prislappar. Hänger ett plagg för länge i butiken utan att säljas, kan det skickas iväg istället. Text och foto: Michael Anderson växa.nu nr 8 maj aug

18 Den omoderna helgelsen Vem vill höra om en Gud som har förväntningar på oss? Vem ids att tro på en Gud som vill att vi ska förändras? Vem orkar följa en Frälsare som önskar se förvandlade människor? Ja, kanske fler än vi tror! Idag är det politiskt korrekt att tala om en Gud som älskar oss förbehållslöst. Gud beskrivs som den outtröttligt älskande Guden som älskar oss precis som vi är och som inte kan annat än älska oss. Och det är verkligen inget dåligt budskap! Den Guden är vi kallade att berätta om så länge vi lever. Och vi behöver ständigt göra nya avklädda möten med en Gud vars kärlek är hisnande stor 18 växa.nu nr 8 maj aug 2010 Helgelse är att bli sant och naturligt mänsklig. Ett klättrande neråt till tjänst på marken och omtumlande rik. Förkunnelsen om Guds omätliga nåd och gränslösa kärlek präglade 1800-talets pionjärer. I denna mylla växte väckelsen och vårt samfund skapades. Men väckelsens budskap stannade inte där. Det fanns en fortsättning. Inte en fortsättning som motsade talet om Guds kärlek, men som fördjupade budskapet. Risken fanns nämligen att talet om nåden till slut kunde kännas lite jolmigt. Att orden om Guds kärlek blev uddlösa. Men vad var då fortsättningen? Jo, det kallades helgelse. Och det handlade om en kallelse till lärjungaskap och efterföljelse, en förväntan om att Guds villkorslösa kärlek skulle väcka en vilja i människorna att allt mer likna den helige Guden. Att vilja stå upp till kamp emot ondska och djävulskap. Tjänst på marken Rune W Dahlén, teol dr och lärare på Teologiska Högsko lan Stockholm berättar i växa.nu om den kristna trons grunder i serien Trons DEF. Tidigare artiklar: nr 1 (aug 2008): Tro nr 2 (nov 2008): Jesus nr 3 (feb 2009): Anden nr 4 (maj 2009): Treenigheten nr 5 (sep 2009): Dopet nr 6 (dec 2009): Nattvarden nr 7 (mars 2010): Bibeln Helgelse talar vi nog inte så ofta om idag. Kanske vi inte behöver leta så länge efter orsakerna till det. För det första är det lätt att helgelseivern skapar koncentration kring petitesser och futtigheter. Vi stirrar oss blinda på bagateller och ser inte att världen går under. En ond makt försöker få oss att tro att det inte finns någon synd, och om vi inte går på den lögnen försöker samma onda makt att låsa fast oss vid småsaker som döljer de verkliga pro-

19 blemen. Medan helgelse snarare är att få perspektiv och blick för helheten, att genomskåda och ta itu också med den synd som vi lärt oss att älska och som gjort oss bekväma. För det andra kan jakten på helgelse få oss att bli överandliga. Vi tar oss i kragen och lyfter oss i håret tills vi förlorar fotfästet. Risken finns att vi inte bara knäcker oss själva utan också vår omgivning. Att helgelsen blir ett projekt för sig, utan hjälp från den Helige Guden. Medan helgelse snarare är att bli sant och naturligt mänsklig. Ett klättrande neråt till tjänst på marken. Uppmaningar Nya testamentet innehåller många uppmaningar om hur vi ska leva. Allt ifrån bergspredikans bud till pastoralbrevens principer. I kyrkohistorien har dessa uppmaningar tolkats lite olika. Luther menade att de fanns där för att driva oss till Kristus och hans nåd. Ingen kan leva efter Bibelns bud. Vi blir förtvivlade och ger upp, men det är då vi ser att räddningen finns enbart i Kristus och vad han gjort för oss. Vi förmår inte göra något mer än att skynda till Jesus. Calvin, den andre store reformatorn betonade helgelsen mer tydligt. Bibelns ord är till för att följas. Hela vårt liv är en kallelse att lära och lyda, att bli verkliga lärjungar. Kanske är det som det brukar vara i de teologiska fighterna, nämligen att sanningen spirar någonstans emellan kombattanternas frejdiga fältrop. Jag tror det. Jag tror att vi är kallade till efterföljelse och lydnad och att vi alla med Andens hjälp kan komma ett stycke på den vägen. Men det gör oss inte mer frälsta eller mer älskade, och vi når aldrig fram till fullkomningen. Till slut Trons DEF Rune W Dahlén Teol Dr och lärare Teologiska Högskolan Stockholm får vi ändå kasta oss i Frälsarens famn och inse att vi är förlorade utan honom och hans kärlek. Helgelsen är inget vi bör jaga. Vi har den redan i Kristus som är vår helighet (1 Kor 1:30). Helgelse är aldrig att härma, utan förvandlingen sker inifrån genom att vi tar emot den Helige i vårt hjärta. Men sedan är vi kallade att gestalta denna helighet i vårt yttre liv, i kamp mot alla frestelser och förförelser. Jesus talar ofta om omvändelse och i Petrus första predikan på Pingstdagen förkunnar han: Omvänd er! Det är viktigt att betona att omvändelsen i första hand är en omvändelse till Någon, nämligen Jesus. Men det är inte alldeles oviktigt att också påminna sig att det är en omvändelse från något. Jag tror att vi i församlingarna på nytt borde samtala om vad detta något är. Hjälpa varandra att se var vår tids frestelser finns. Och att hjälpa varandra att inte falla för frestelserna. Gud vill helga När Jesus hade förlåtit människor kunde han säga: Gå nu, och synda inte mer. Det fanns alltså en förväntan om att livet skulle levas annorlunda efter mötet med Jesus. Synden bryter ner den enskilde och bryter sönder relationer. Att Gud förlåter oss synden är nåd, men det är också nåd att han vill hjälpa oss att inte längre leva ett destruktivt liv. En nåd att han vill helga oss. L Ä Inspirerande om förändring Jim Wallis Agenda för en hoppfull värld (Libris) S T I P S! Jim Wallis är en uppskattad och välkänd författare och talare. Han har fört upp ett offentligt samtal om tro och politik på agendan i USA, men är också mycket engagerad i sociala, miljö- och rättvisefrågor. Jim Wallis deltar vid Missionskyrkans, Baptistsamfundets, Metodistkyrkan och equmenias konferens Utmanad i Örebro maj. Tyvärr finns inte mycket utgivet på svenska, men Agenda för en hoppfull värld, som utgavs på svenska hösten 2008 är väl värd att läsas! Den ger inspiration och hopp för alla som tror att det finns möjlighet att arbeta för förändringar. Funktionshindrens teologi Jean Vanier, Stanley Hauerwas Ömsint liv i en våldsam värld Översättning: J Carlsson (Cordia) Wall Street är en avkrok. Världens centrum är ett gruppboende vid en bygata där det sista kaféet sedan länge är stängt och igenbommat, skriver Tomas Sjödin i förordet till den här boken. Teologen Stanley Hauerwas har i många år reflekterat över den teologiska innebörden av funktionshinder, och Jean Vanier är grundare av L Arche, ett nätverk av kommuniteter med människor med och utan funktionshinder. Enligt Jean Vanier föds snart inga barn i Frankrike med Downs syndrom, eftersom de avlägsnas med abort. Vad betyder det för förståelsen av och acceptansen för människor med intellektuella och andra handikapp? Populär Lewis i pocket C S Lewis Kan man vara kristen? Översättning: Felix Larsson (Libris) Kan man vara kristen, eller Mere Christianity, tog sin början som en serie föredrag i brittiska BBC under andra världskriget. Sedan har det kommit att bli en av C S Lewis mest lästa böcker. Några år efter krigsslutet kom den ut i svensk översättning och har sedan dess getts ut i fler upplagor. Till sommaren 2010 kommer den ut som pocketutgåva i en ny svensk översättning. Michael Anderson växa.nu nr 8 maj aug

20 emma tänker: Lovsång irriterande eller berörande De ungas sångstil! Tradig upprepning! Ärar Gud! Ordet lovsång får människor att reagera på olika sätt. Den stora frågan är: vad är egentligen lovsång? Jag hoppas vi får se mer av personer som, likt Arvid, tänker till kring musiken i våra kyrkor, vad vi förmedlar och hur det framförs. Kanske är det Arvids namn vi kommer att läsa under de nya sångerna i psalmboken om några år? Gud vill att vi ska lovsjunga honom, han har inte sagt att det skall vara på ett speciellt sätt när det kommer till musik i våra kyrkor, han vill att vi ska vara kreativa och upphöja honom på alla de sätt vi kan, om det är genom ett trumsolo, en lugn sång eller en orgelpsalm. Alla kan inte gilla all sorts musik. Men vi måste respektera och erbjuda utrymme. Musik är en otrolig möjlighet att nå människor, det fi nns inget som berör så mycket som musik gör. Så tänk en gång till när ordet lovsång dyker upp. Vad är lovsång i ditt liv? Hur lovsjunger du Gud? Lovsång är inte en genre som de unga sjunger, lovsång är tillbedjan, upphöjning av vår Gud! 20 växa.nu nr 8 maj aug 2010 Jag träffade Arvid Elenäs för att prata om just lovsång. Arvid kommer från Örbyhus, är 18 år och läser sista året på estetisk linje på gymnasiet. Han är med i Missionskyrkan, aktiv i församlingens musikliv och för honom är lovsången otroligt viktig. Han är en av dem som hösten 2009 skickade in sin lovsång till equmenias Projekt: Lovsång och har precis varit på Karlskoga folkhögskola där han spelat in sin lovsång tillsammans med andra som är med i projektet. Arvid beskriver sin lovsång som en överlåtelsesång på svenska och att det viktigaste med lovsången är att förmedla Gud och beröra människor. Hur kommer det sig att du är med i projekt lovsång? Jag hörde om projektet på equmenias riksstämma och på Hönö och blev sugen på att skicka in min låt. Det är något helt pionjärt, denna möjlighet har inte erbjudits, eller funnits tidigare. Det är ett verkligt bra sätt att få nya kontakter. Roligast var mötet med människorna i projektet. Vi fick chansen att fördjupa oss i ämnet lovsång och gå in i varandras låtar och hjälpa till med sång och instrument. Det var roligt att spela in i studio också. Det är inte första gången Arvid spelar in i studio. Han har turen att vara med i en församling som verkligen satsat på musik, de har fått pengar för att bygga en studio, där Arvid har spenderat mycket tid och spelat in en hel del musik. Är lovsång en egen genre en speciell sorts musik? Nej, och det är det som är så trist, att det blivit en sådan uppdelning i församlingarna mellan till exempel psalmer, körsång och lovsång. Lovsång är att ära Gud, det måste inte vara på ett speciellt sätt. I Projekt: Lovsång har vi flera olika sorters lovsånger, en punklåt, några psalmer, alla låtarna är väldigt olika. Vad är lovsång för dig? Det är mitt sätt att förmedla Gud. Ibland är det svårt att skriva lovsång, då är det helt blankt. Lovsång är mitt sätt att förmedla Gud, säger Arvid Elenäs, en av låtskrivarna som medverkar i Projekt: Lovsång. Mina sånger bygger på händelser i livet. Lovsång är något jag alltid kommer att bära med mig, jag brinner för att lovsjunga Gud. Varför är musik är ett så känsligt ämne i våra kyrkor, tror du? Jag skulle göra vad som helst för att ändra det. Jag blir bara less på det. Det är synd att det är så galen uppdelning, känns bara fånigt. Anledningen är förmodligen att alla har sin personliga relation till musik och hur man sjunger till Gud. Alla har en åsikt om musik. En sak jag skulle vilja göra är att förnya psalmboken. Ta in nya sånger, ta bort gamla dåliga. Det finns så många konstiga texter som jag har väldigt svårt att förstå. PROJEKT: Lovsång Text och foto: Emma Gunnarsson equmenias musikstag såg ett behov av nya lovsånger i våra församlingar och bestämde sig för att försöka hitta och uppmuntra unga låtskrivare runt om i vårt land. Resultatet blev Projekt: Lovsång och under hösten 2009 skickades det in många fler låtar än förväntat. Hanna Ekstedt, musikkoordinator på equmenia, har drivit projektet. Inom kort kommer alla lovsångerna finnas på equmenias hemsida för nedladdning för spridning och användning i församlingarna. Framöver hoppas equmenia att liknande projekt kan genomföras där begåvningar inom flerområden i församlingarna kan lyftas upp.

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön.

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön. Pastorn har ordet SOMMAR är förskingringens tid, då vi flyr ut från våra instängda rum! Allt ska hinnas med, helst ska man besöka släkt och vänner, måla om, renovera och städa. Helst ska barnen ha hunnit

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Församlingsblad nr 4B 2009

Församlingsblad nr 4B 2009 Församlingsblad nr 4B 2009 Ett myller av unga som får en personlig tro på Jesus, visar äkta kärlek till varandra och skapar levande hopp för en bättre värld Hej Du håller just nu i handen en folder som

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer!

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer! Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka Kungen kommer! Det gick ett rykte på stan, Rykten ska man ta med en stor nypa salt, men även om det var svårt att få bekräftelse på sanningen i ryktet, så kunde

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Hösten 2014

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Hösten 2014 Välkommen till Fiskebäckskyrkan Hösten 2014 Hösthälsning Månadsblad nr 3 2014 Oskattbar insats Då var man äntligen här. I fem år har jag längtat efter att bli ungdomsledare, och äntligen har drömmen blivit

Läs mer

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström befriad 2015 16-19 juli Snäckan Klintehamn talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström konsert med A Treehouse Wait barnkonferensen äventyret GOTLAND Pingstförsamlingarna

Läs mer

med många hästkrafter under huven av Johanna Uddén

med många hästkrafter under huven av Johanna Uddén med många hästkrafter under huven av Johanna Uddén 14 Jag har tänkt på det mycket. Varför är jag så arg? Det är svårt att ändra på, men jag har faktiskt mjuknat med åren. Ja, inte är den särskilt cool,

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Årets första nyhetsbrev februari 2014

Årets första nyhetsbrev februari 2014 Årets första nyhetsbrev februari 2014 Nu har olika aktiviteter startat upp igen efter julledighet och många har hunnit med årsmöten, där ni som lokal förening tagit beslut om färdplan för framtiden. Byten

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

bärkraft Snäckan Klintehamn Ida-Maria Brengesjö Peter Halldorf Klintehamn Terese Fredenwall Terese Fredenwall sång musik talare sång & musik GOTLAND

bärkraft Snäckan Klintehamn Ida-Maria Brengesjö Peter Halldorf Klintehamn Terese Fredenwall Terese Fredenwall sång musik talare sång & musik GOTLAND bärkraft 2014 2014 Ida-Maria Brengesjö Peter Halldorf talare 18-20 17-20 juli Snäckan Klintehamn Klintehamn sång & musik sång musik Hanna Hanna Lewin Lewin Samuel Samuel Hector Hector konsert konsert med:

Läs mer

KALLELSE Svenska Missionskyrkan/ Svenska Missionskyrkans Ungdom i Södra Götalands distrikt kallar härmed till:

KALLELSE Svenska Missionskyrkan/ Svenska Missionskyrkans Ungdom i Södra Götalands distrikt kallar härmed till: KALLELSE Svenska Missionskyrkan/ Svenska Missionskyrkans Ungdom i Södra Götalands distrikt kallar härmed till: DISTRIKTSÅRSMÖTE I TUREHOLMSKYRKAN, SÖSDALA LÖRDAGEN DEN 16 APRIL 2011 Medverkan av Distriktets

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM Hur når vi Sverige? Text: Jesper Kronhamn Hej! Jag har arbetat för Credo några månader nu och går ofta till jobbet med förväntan och glädje. Det

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Sommar 2014

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Sommar 2014 Välkommen till Fiskebäckskyrkan Sommar 2014 Sommarhälsning På småvägarna kan vi möta Gud Nu är det snart semester för min del, ska bli skönt. Inte för att jag inte gillar att jobba utan mer för att bryta

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

DECEMBER 2010 - APRIL 2011 Nr 1 ÅRGÅNG 45 FÖLJ STJÄRNAN

DECEMBER 2010 - APRIL 2011 Nr 1 ÅRGÅNG 45 FÖLJ STJÄRNAN DECEMBER 2010 - APRIL 2011 Nr 1 ÅRGÅNG 45 FÖLJ STJÄRNAN I NSIDAN av Margareta Martinsson Stjärnan i Betlehem leder ej bort men hem... Vad är det som är så stort med att få tillhöra Guds rike? Det är att

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Kom med du också! Kyrkoavgiften. ditt enkla sätt att stödja arbetet i församlingen. Anmäl före 31 oktober talong i foldern!»

Kom med du också! Kyrkoavgiften. ditt enkla sätt att stödja arbetet i församlingen. Anmäl före 31 oktober talong i foldern!» Kom med du också! Kyrkoavgiften ditt enkla sätt att stödja arbetet i församlingen Anmäl före 31 oktober talong i foldern!» 1 % av din årsinkomst! Kyrkoavgiften dras på skattsedeln naturligtvis efter ditt

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Det behöver bli öken

Det behöver bli öken Det behöver bli öken Av: Johannes Djerf Det var varmt, ja det var olidligt varmt där han gick. Han hade varit ute på vandring i 40 dagar nu. Han var helt utmattad. Och den här dagen var inte direkt svalare

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Ralingsåslägret - musik och gemenskap på kristen grund

Ralingsåslägret - musik och gemenskap på kristen grund Anmäl dig senast 30 april, men vänta inte i onödan! Antalet platser är begränsat. Först till kvarn Snart är det dags! Svenska Missionskyrkans Musikkårer inbjuder till musikläger på Ralingsåsgården den

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Equmeniakyrkan i Skeppsås. Måltidsgudstjänst - Cafékväll Jordgubbskväll #1 2015

Equmeniakyrkan i Skeppsås. Måltidsgudstjänst - Cafékväll Jordgubbskväll #1 2015 Equmeniakyrkan i Skeppsås Måltidsgudstjänst - Cafékväll Jordgubbskväll #1 2015 Senaste På gång i kyrkan Måltidsgudstjänst Vi startar firandet av påsken på skärtorsdagen med en måltidsgudstjänst i Equmeniakyrkan

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Haki Gud behöver våra. händer och fötter

Haki Gud behöver våra. händer och fötter Haki Gud behöver våra händer och fötter Ett förslag på aktivitet till exempelvis en gudstjänst för att presentera BIAL och BIALs resedocka Haki. Mål: Att barnen får höra missionsbefallningen. Att barnen

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats 2 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan 2015-2016 Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Vi hoppas du förstår vilken förmån du som är ung och bor i Skinnskatteberg har. Du har chansen att utan avgift få lära dig att:

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48. Älska era fiender

ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48. Älska era fiender ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48 Älska era fiender Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er:

Läs mer

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan!

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Inbjudan till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Grattis till ett nytt liv! Det finns få händelser i livet som är så omvälvande som när ett litet barn föds. Kanske

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

En gåva till församlingarna!

En gåva till församlingarna! 1% av din årsinkomst! Kyrkoavgiften dras på skattsedeln naturligtvis efter ditt medgivande. Det är ett bekvämt sätt att ge pengar till din församling och samtidigt hjälpa andra församlingar. Kyrkoavgiften

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer