Sammanfattning Mindfulnessveckan 2013

Transkript

1 Sammanfattning Mindfulnessveckan 2013 Av: Sanna Ryd, Holone/Missing Link Consultants AB

2 Towards a Mindful Society Towards a Mindful Society är ett gemensamt initiativ vi har tagit, trots våra mycket olika bakgrunder; Anders som entreprenör och utvecklare av fastigheter och Ola som samhällsengagerad läkare under många år. Men ett par viktiga saker förenar oss. För det första har vi bägge mycket goda och livsförändrande erfarenheter av regelbunden meditation. För det andra delar vi visionen om ett mer hållbart samhälle särskilt med tanke på framtiden för våra barn, barnbarn och kommande generationer. Med utgångspunkt i våra egna erfarenheter och i senare års närmast explosionsartade forskning, inom inte minst hjärnforskning, tror vi tiden är mogen för ett nytt initiativ som vi kallat Towards a mindful society. Vår intention är att skapa förändring genom att lyfta fram goda exempel i världen och i vårt eget land när det gäller mindfulness positiva effekter inom näringsliv, offentlig förvaltning, i ledarskap, på arbetsplatser, i skola och inte minst inom hälso- och sjukvården. Vi ser Mindfulnessveckan i Tällberg som den årliga inspirations- och avstämningspunkten dit alla intresserade är välkomna! Mindfulnessveckan är också en mötesplats för internationella auktoriteter inom mindfulness. Vi har, i första hand, åtagit oss att arrangera Mindfulnessveckan varje år under de närmaste tio åren. Vi tror på ett långsiktigt arbete. Förändring tar tid. I den här sammanställningen av Mindfulnessweek 2013 får du en första inblick i vad vi avser med initiativet Towards a mindful society. Det finns få platser i världen som lämpar sig bättre för en Mindfulnessvecka än byn Tällberg, vid Siljan i Dalarna. Boka redan nu in Mindfulnessveckan i Tällberg 23-29/6 2014! Varmt Välkomna! Ola Schenström och Anders Lidén Arrangörer av Mindfulnessveckan 2013 Ola Schenström är läkare, författare och social entreprenör. Han är utbildad mindfulness- lärare vid Center for Mindfulness, U- Mass, USA. Under åren var han engagerad i läkarorganisationen IPPNW (International Physicians for the Prevention of Nuclear War), som fick Nobels fredspris Ola var ordförande i IPPNW:s VU i fyra år. Tillsammans med sin fru Anna, fil.dr. och psykiatriker, startade han Mindfulnesscenter år 2007, med syfte att göra mindfulness mer allmänt tillgänglig. Företaget har idag utbildat omkring 500 mindfulness- instruktörer på grundläggande nivå. Med organisationen Breathworks i Storbritannien har Mindfulnesscenter skapat internetbaserade övningsprogram på svenska och engelska och CD- skivor för barn. Ola är författare till den mycket uppskattade boken Mindfulness i vardagen. Anders Lidén är musiker och entreprenör med lång erfarenhet av fastighetsutveckling. Han grundade bolaget Mindhouse AB 1997, med målsättning att vara en attraktiv partner för investerare och projektförmedlare. Tre år senare startade Lidén Mindhouse Park i sin hemort Tällberg. Mindhouse Park är en plats där ideas are born for the societies of tomorrow. Visionen är att sammanföra människor från olika kulturyttringar från hela världen för att diskutera och experimentera fram nya sätt att leva tillsammans. Utöver den årligen återkommande Mindfulnessveckan arrangerar Mindhouse Park Mindhouse Park Renewable Energy, en stor konferens om förnyelsebar energi. 2

3 Innehållsförteckning: Övergripande sammanfattning s. 4 Mindfulness i arbetslivet s. 6 o Mindfulness på Google om att vara glad, frisk, resilient och produktiv s. 7 o Mindfulness, värderingar och global förändring s. 8 o Intern produktivitet och generativitet vad är det? s. 9 o Mindfulness och konfliktlösning s. 10 Barn, skola och utbildning s. 12 o Strengthening the brain s. 13 o Mindfulness i skolan nu och i framtiden s. 14 o Mindfulness och ADHD s. 16 o Mind & Life en brygga mellan det vetenskapliga och det kontemplativa s. 17 Hälsa och sjukvård s. 18 o Global hälsa en utmaning för livsstilen s. 19 o Mindfulness i äldrevården och ageism s. 20 o Mindfulness och smärtepidemin s. 22 Workshops s. 24 Mindfulness praktik och vetenskap s. 24 Mindfulness för föräldrar - Föräldraskap är ett gyllene tillfälle! s. 24 Mindfulness i förskolan och skolan s. 25 Mindfulness och mental hälsa s. 26 Radikal Accepans - Smärtlindring genom acceptans och mindfulness s. 27 Är medkänsla en förmåga som kan tränas upp? s. 28 Mindfulness i svåra situationer s. 28 Mindfulness på arbetsplatsen s. 29 Mindfulness och sport s. 30 Från erfarenhet till insikt Hur en medveten vetenskap s. 31 kräver subjektivitet Erfarenhet och neurovetenskap en experimentell workshop s. 31 Mindful Leadership Ett sätt att generera resultat inifrån och ut s. 32 Mot ett mindfullt samhälle en experimentell workshop för s. 32 att skapa nya idéer och initiativ genom kognitiv andningsmeditation Mindfulness och medkännandets roll i det mänskliga s. 33 medvetandets utveckling Som att skriva i vatten: Att integrera mindfulness i en organisation s. 33 Mindfulness och ADHD vad vet vi? s. 34 Mindfulness i skolor nu och i framtiden s. 34 Mindfulness i äldrevården s. 35 Mindfulness enligt Breathworks: konsten att leva med s. 35 smärta och kronisk sjukdom Konferensdagbok s. 36 Ledarskapsutbildningar s. 39 o Mindful leadership retreat s. 39 o Nature Quest med Solo s. 41 o Nature Quest: Deltagarupplevelser s. 42 3

4 Övergripande sammanfattning Mindfulnessveckan på temat Towards a Mindful Society hölls i Tällberg sista veckan i juni och blev startskottet för Sveriges och Europas första internationella, årligen återkommande, mindfulness- konferens. Entusiasmen hos de ca 150 delegaterna vittnade om att tiden var mogen för att samla de idag utspridda krafter som verkar för ett mer mindfullt och medvetet samhälle. Konferensen gav möjligheter till erfarenhetsutbyte, samtidigt som internationella toppforskare och ledarskapsutbildare med mindfulness i fokus kunde inspirera och uppdatera alla med den senaste utvecklingen. Från USA kom bl.a. Rich Fernandez, ledarskapsutbildare på Google, Merle Lefkoff, fredsmäklare på regeringsnivå sedan 30 år, Jeremy Hunter, professor på Peter Drucker School of Management och Arthur Zajonc, fd professor i kvantfysik, men sedan 1 år tillbaka chef för ansedda Mind & Life Institute. Hjärnforskaren Amishi Jha från Miami berättade om sin senaste forskning som visar att mindfulnessträning minskar tankeflykt från den uppgift man håller på med. Vi kan alltså träna upp vår förmåga att bibehålla fokus. Lucia McBee, socialarbetare med masterexamen i folkhälsa, tillika certifierad yogainstruktör i New York berättade om hur hon med mindfulness- metoder minskar stressen och ökar välmåendet inom äldreomsorgen, såväl bland de äldre som bland vårdpersonal. Från England kom Richard Barrett. Med ett förflutet inom Världsbanken fokuserar han sedan över 15 år tillbaka helt på värderingsstyrt ledarskap. Barrett har utvecklat verktyget Cultural Transformation Tools, CTT, med vilket man kartlagt värderingarna i 60 länder, bla Sverige, och i över 3000 organisationer. Mindfulness är ett sätt att finna och sedan leva sina värderingar, betonade Barrett. Svenska Läkaresällskapets ordförande, professor Peter Friberg från Göteborg, berättade om vilka utmaningar vi alla står inför när det gäller global hälsa. Det handlar om livsstilsrelaterade sjukdomar, förklarade han, och menade att mindfulness kan vara ett av de kostnadseffektiva verktyg vi söker för att minska stressen och för att klara av att förändra vårt vanemässiga beteende. Människor med olika typer av smärtproblematik ökar i antal kunde Vidyamala Burch från Nya Zeeland konstatera. Hon liknade det vid en galopperande epidemi. Hennes arbete med organisationen Breathworks visar att mindfulness kan lindra upplevelsen av smärta och ge människor ett nytt förhållningssätt till sin situation. Även barnens plats i samhället fanns representerad under konferensen. Flera aktörer arbetar med mindfulness i skolan. I England har man kommit långt med hjälp av Katherine Weares forskning och arbete, något som Weare själv var i Tällberg för att berätta om. Mindfulnesscenter, som också är medarrangör av konferensen, presenterade flera projekt gjorda i svenska skolor. Mindfulnesscenter har också tagit fram ett koncept som gör det enkelt för den enskilda pedagogen/rektorn att implementera mindfulness i klassrummet. Flertalet studier visar på bland annat bättre lärmiljö och framförallt förbättrade relationer i klassrummet. Den svenska ideella organisationen Drömmen om det goda, pionjärer på området, fanns där och berättade om den forskning som gjorts på deras program. Den uppvisar goda resultat på såväl minskad sjukfrånvaro hos både elever och lärare, som på förbättrad lärandemiljö och kamratskap. När det gäller barn med ADHD kunde holländska professorn Susan Bögels redovisa goda resultat med mindfulness- träning. Hon betonade vikten av att även föräldrarna tränar. Detta lyfte även Heidi Andersen fram som är författare till boken Mindfulness för föräldrar. Konferensen avslutades med en gemensam dialog om hur vi går vidare mot ett mer mindfullt samhälle och alla var överens om värdet av sammankomster som denna. Två internationella ledarskapsutbildningar med mindfulness som främsta verktyg erbjöds efter de fyra dagarnas konferens. Mindful Leadership med Jeremy Hunter, Igor Ardoris, den svenske TV- kändisen från tv- programmet Klass 9a och grundare av Mindfulnessbaserad Mental Träning Mental Martial Art, samt Larry Ward, University of the West i Kalifornien tillika ordförande för The Lotus Institute. Tillsammans ledde de en tre- dagars retreat på temat: kan du inte leda dig själv kan du inte leda andra. 4

5 Amerikanska John P Milton höll, tillsammans med Naturakademin, den andra ledarskapsutbildningen, en Nature Quest med solo, något många kända internationella toppchefer och management- utvecklare genomgått. En viktig del i utbildningen är att man tillbringar några dygn ensam ute i den vilda naturen, bortom alla distraktioner. Båda utbildningarna var mycket uppskattade av deltagarna. Vi gratulerar och tackar arrangörerna Mindfulnesscenter och Mindhouse Park för ett mycket givande program och ser fram emot nästa års Mindfulnessweek 2014 i Tällberg! Marie Ryd chefredaktör Holone Tällberg 5

6 Mindfulness i arbetslivet Hur skapar vi goda förutsättningar för ett gott arbetsklimat som resulterar i hög produktivitet, goda relationer och välmående på arbetsplatsen. Hur tar vi vara på och utvecklar vår kognition och mentala kapacitet, kunskapsarbetarens viktigaste verktyg? Går det att träna upp koncentrationsförmåga, arbetsminne, kreativitet, samarbetsförmåga, förändringsvillighet, stresstålighet och återhämtnings- förmåga, sk resiliens? Ja det gör det, visar resultaten från modern neurovetenskaplig forskning på mindfulness! Under den första europeiska mindfulnesskonferensen i Tällberg fokuserade man på bland annat detta. Stora internationella företag som Google, Facebook, Genentech, Twitter, ebay, Ford Motor Company, General Mills m.fl. och även den amerikanska och kanadensiska militären har insett potentialen i mindulness- träning. De har därför lagt in den som en viktig del i sina utvecklingsprogram för ledare och medarbetare. Många arbetsplatser har skapat speciella rum för meditation. Mindfulnessveckan i Tällberg lockade celebert besök av flera personer som arbetar med ledarskapsutveckling på global nivå. Rich Fernandez, Senior People Development Lead på amerikanska Google var en av dom. Vi är noga med att tala om mindfulness även på ingenjörers språk för att kringgå fördomar och missförstånd. Uttryck som software engineering of the mind och high resolution awareness of emotional processes fungerar bra, berättade Fernandez. Richard Barret, internationellt erkänd pionjär inom värderingsstyrt ledarskap, menade att vi behöver ett nytt ledarskap, som utvecklas bland annat genom ökad självkännedom och introspektion. Genom att träna mindfulness kan vi lättare få kontakt med våra värderingar och konfrontera oss själva med huruvida vi verkligen lever dom. Från Peter Drucker School of Management, Los Angeles, kom professor Jeremy Hunter. Han betonade vikten av att vi i ordet produktivitet även inkluderar generativitet, dvs det som handlar om att kunna skapa nya arbetsuppgifter, urskillningsförmåga och att prioritera rätt. Generativitet är ett uttryck för kunskapsarbetarens interna aspekt och kan kultiveras med mindfulness- träning. Hunters mindfulnessbaserade managementprogram är mycket uppskattade av studenter såväl som av företagsledare världen över. Om mindfulness i komplexa situationer talade Merle Lefkoff, fredsmäklare sedan 30 år tillbaka och aktiv inom bla FN. En av de mest komplexa situationer som finns är soldater i en krigszon. Lefkoff har i uppdrag att träna dessa soldater att tänka nytt och då är det mindfulness det handlar om, sa hon. Konferensens fokusområden för mindfulness i arbetslivet var: Hur utvecklas vi både som människor och inom vårt ledarskap? Hur kan vi lära oss möta osäkerhet och ständiga förändringar? Hur utformas en mindfull organisation? Vilka effekter kan vi se? Idag är hjärnan vår produktionsapparat! Hur utvecklar och skärper vi vårt sinne? Hur kan vi bli mindre distraherade, mer fokuserade och mer produktiva? Hur kan vi fylla på med energi och kraft för att hantera verksamhetens dagliga frågor? Hur får jag tillgång till mina kreativa krafter så att jag skapar förnyelse i vardagen? 6

7 Mindfulness på Google om att vara glad, frisk, resilient och produktiv Titel: Like writing on water: The science of design of mindfulness in organizational life Rich Fernandez Världen idag är oerhört komplex och snabbt föränderlig. Google är ett företag som ligger i framkant av utvecklingen. De problem man står inför är därför inte alltid tydliga, än mindre hur de ska lösas. Hur hanterar man denna osäkerhet? - Vi måste lära oss att navigera i komplexitet och att hitta nya sätt att handskas med nya saker på. Det kräver förbättrat tänk, inledde Rich Fernandez sitt föredrag. Eftersom Google driver utveckling misslyckas man också ibland med det man trodde var en bra idé. Då behövs också resiliens, dvs att snabbt kunna återhämta sig från motgång, för att kunna behålla positionen som världsledande. Det innebär att människorna i organisationen måste vara resilienta. Ett av Googles mål är att skapa den gladaste, friskaste och mest produktiva arbetsplatsen i världen! Men är det verkligen arbetsgivarens ansvar att skapa glädje och hälsa hos sina anställda? Javisst! Fernandez betonade att dessa faktorer är ju en förutsättning för produktivitet. Och mindfulness är ett av Googles viktigaste verktyg för att uppnå resiliens, glädje, hälsa och produktivitet hos sina anställda. Men vi har också insett att det mest grundläggande problemet med att föra in mindfulnessträningen i organisationen faktiskt är ett marknads- föringsproblem. De ingenjörer som inte vill praktisera mindfulness har stämplat det som flummigt. Genom att ändra på hur vi pratar om mindfulness kan vi ändra personens förutfattade paradigm. På Google väljer man numera sina ord och beskriver mindfulness som en evidensbaserad form av mental träning som främjar lugn, klarhet, välmående, insikt, innovation och kognitiv flexibilitet hos utövaren. Fernandez berättade hur han med ingenjörernas eget språk beskriver mindfulness som ett sätt att utveckla en högupplöst medvetenhet av emotionella processer. I Googles personalutvecklingskurs Search Inside Yourself presenteras beståndsdelarna i mindfulness som tre delar: Färdigheter + Vetenskap + Träning. Färdigheterna utgörs av ledarskap, emotionell intelligens och medveten närvaro. Rich Fernandez är Senior People Development Lead på Google och utvecklar innehåll och verktyg för program som stödjer ledarutveckling, lärande och välbefinnande hos Googles medarbetare. Fernandez är även strategisk rådgivare för den årliga konferensen Wisdom 2.0 och sitter i den rådgivande kommittén för mindful.org. Han har tidigare arbetat på ebay, Bank of America och JP Morgan Chase, samt varit adjungerad professor vid Columbia University i New York, där han undervisade i organisationseffektivisering och karriärutveckling. Han har mediterat sedan han gick i college. Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig? Det mest grundläggande inom mindfulness är för mig upplevelsen av att allt och alla är sammanlänkade och beroende av varandra. Mindfulnessträningen förmår oss att upptäcka den upplevelsen som egentligen redan finns där men som vi ofta är omedvetna om. När jag tänker på ett mindfullt samhälle tänker jag på ett samhälle som är strukturerat med den förståelsen i åtanke. Vetenskap inom kontemplativ neurovetenskap och neuroplasticitet visar att Färdigheterna förbättras och utvecklas med Träning. Mindfulness presenterad på det här sättet har gjort Googles kurser i personlig utveckling till den mest populära kursen bland de vetenskapligt, analytiskt och empiriskt drivna personer som utgör Googles anställda. Nu bildas ett fristående bolag som enbart kommer att fokusera på dessa av Google utvecklade ledarskapsprogram där Rich Fernandez just blivit utsedd till VD. 7

8 Mindfulness, värderingar och global förändring Titel: Mindfulness, Values and Global Transformation Richard Barrett Åsikter delar - värderingar förenar, konstaterade Richard Barrett. Våra personliga värderingar kan, om vi lever dom, bidra till att förändra världen. För detta är mindfulness ett viktigt verktyg. Graden av sk kulturell entropi visar dysfunktionen i ett samhälle eller i en organisation. Kulturell entropi mäter kort och gott den ångest, rädsla och frustration som människor känner i samband med att inte få sina olika behov tillfredsställda. Richard Barrett beskrev hur graden av kulturell entropi är en direkt avspegling av oenigheter, disharmoni och känsla av utanförskap i ett samhälle eller i en organisation. Hög grad av kulturell entropi har också samband med minskat engagemant hos de anställda. På frågan om hur ett mindfullt samhälle ser ut förslog Barrett landet Bhutan med en kulturell entropi på bara 4%. I USA är motsvarande siffra 58%. - Jag anser att graden av kulturell entropi i USA är ett exempel på konsekvensen av att man bara eftersträvat ekonomisk tillväxt. I Bhutan har vi ett exempel på resultatet av strävan efter mänsklig lycka, sade Barrett. Det människor värderar kan deras nation också tillfredsställa. Världen står inför en ledarskapskris, menade Barrett. Kulturell entropi kan nämligen också återspegla hur mycket kraft och uppmärksamhet en ledare lägger på att möta och tillfredsställa behoven hos invånarna i ett land, kommun eller en organisation. Det är bara Bhutan och Förenade Richard Barrett är författare, föreläsare, adjungerad professor vid Royal Roads University och internationellt erkänd frontfigur när det kommer till värderingar i näringsliv och samhälle. Han är grundare av Barret Values Centre (BVC), en organisation specialiserad på att mäta företags- och organisationskultur. Barrett har utvecklat verktyget Cultural Transformation Tools, CTT, som idag kartlagt värderingar i 60 länder, bla Sverige, och över 3000 organisationer. Barrett har ett förflutet vid Världsbanken och är bla Fellow of the World Business Academy och The Royal Society for the Encouragement of Arts, Manufactures and Commerce i England. Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig? Ett mindfullt samhälle är ett medvetet samhälle. Ett samhälle där människor tänker igenom vad det är de vill ha och vad de värderar. Därefter åstadkommer man det som krävs för att kunna få det så. Med andra ord handlar det om att stå upp för och berätta vilka behov man har, snarare än att bara passivt följa det som ges. Arabemiraten som har en kulturell entropi under 20%. Det är illa! För att komma ur denna kris behövs ett nytt paradigm för ledarskap. Enligt Barrett bör detta paradigm födas ur ett skifte av fokus från jag till vi, från vad kan jag tjäna på detta till vad är det allmänna bästa och från att vara bäst i världen till att vara bäst för världen. I Sverige växer graden av kulturell entropi för varje år. År 2009 hade vi en kulturell entropi på 31%, år 2013 var siffran 47%. Ni svenskar håller alltså på att skapa och upprätthålla ett samhälle som ni inte värderar, utropade Barrett! Varför och hur kan vi komma tillrätta med det? Med hjälp av mindfulness framträder ens värderingar tydligare och träningen stödjer psykologisk utveckling och det han kallar för personal mastery eller närmast på svenska personlig mognad. Den innebär att man tar kontroll över sitt eget sinne och främjar medkänsla, compassion, om dig själv och andra. Mindfulnessträning främjar också det han kallar soul activation, som innebär att fullt ut bli den man är, att uppträda med autenticitet och integritet och att leva ett värdebaserat och meningsfullt liv. Richard Barrett betonade avslutningsvis att vi måste gå från individualisering till självförverkligande. Först då kan vi fungera tillsammans som en helhet där alla verkar för det allmänna bästa. Mindfulness kan vara det verktyg som tar oss dit. 8

9 Intern produktivitet och generativitet vad är det? Titel: Mindfulness for managers Jeremy Hunter När det kommer till ökad produktivitet fokuserar vi idag primärt på att optimera externa och teknologiska faktorer. Men vad är produktivitet egentligen? Under industrialiseringen när löpande- band - principen infördes, innebar produktivitet att man producerade ett maximalt antal produkter med minsta möjliga resurser. Idag har samhället utvecklats från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Men, den gamla uppfattningen om produktivitet lever kvar, poängterade Hunter. Kunskapsarbetare utför det mesta arbetet med sina kognitiva funktioner. Istället för att stå en och en vid ett löpande band, består arbetet av komplexa relationer och interaktioner med andra människor. För att du som kunskapsarbetare ska kunna vara produktiv på jobbet idag är kvaliteten på ditt eget sinne avgörande. Vi måste alltså även börja prata om den interna aspekten av produktivitet. Och det är just den som kultiveras genom mindfulness, menade Hunter. Den interna aspekten av produktivitet handlar exempelvis om att kunna skapa sina egna arbetsuppgifter och att kunna urskilja vad som är viktigast. Det handlar om att kunna hålla kvar och styra sin uppmärksamhet mot det man behöver göra just nu. Ny forskning visar att multi- tasking sänker effektiviteten och därmed produktiviteten. Jeremy Hunter är adjungerad professor vid Peter F. Drucker School of Management i LA, USA. Hunter undervisar i Executive Management och leder flera MBA program och blev av studenterna framröstad som Årets Professor. Han har utvecklat två sjävutvecklingsprogram The Executive Mind och The Practice of self- management, grundade i Peter Druckers övertygelse: man kan inte leda andra innan man kan leda sig själv. Båda kurserna var bland de första i världen som introducerade mindfulness inom management. I över 17 år har Hunter levt med en livshotande sjukdom. I ett försök att besegra den började han praktisera mindfulness. Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig? Ett mindfullt samhälle är ingen utopi. Människor är inte perfekta, därför kan vi inte heller skapa ett perfekt samhälle. Det vi kan sträva efter är att skapa ett samhälle som fungerar. Jag tror att ett mindfullt samhälle är ett samhälle som fungerar lite bättre än det vi lever i idag. Hunter lyfte också fram en ny förmåga som i det moderna samhället faktiskt blivit viktigare än produktivitet, det han kallar generativitet ; förmågan att skapa nya valmöjligheter. Genom att kliva ur sitt gamla sätt att göra saker på kan man lära sig att se nya alternativ och lösningar man inte trodde var möjliga. Jeremy Hunter beskriver hur både intern produktivitet och generativitet kan övas upp och kultiveras genom mindfulnessträning. På sin kurs The Executive Mind på Peter Drucker School lär Hunter ut just detta. Han använder sig av fyra grundläggande kategorier för uppmärksamhetsutveckling som alla kan tränas: fokuserad uppmärksamhet, nollställd uppmärksamhet, riktad uppmärksamhet och transformerande uppmärksamhet. Människor fastnar ofta i invanda sätt att vara och göra saker på, det som kallas autopilot. Hunter menar att man genom att utveckla sin uppmärksamhet kan ta sig ur det mönstret. Denna uppfattning delar han med Peter Drucker, grundaren till Peter Drucker School of Management: Trained perception and disciplined emotion are as pertinent to the ability to earn a livelihood as they are to a mature human personality. Peter Drucker,

10 Mindfulness och konfliktlösning Titel: Gross National Happiness Through Mindfulness Practice Merle Lefkoff Merle Lefkoff tränar soldater i krigszoner i mindfulness! Efter att ha arbetat som medlare under decennier i olika krigszoner, insåg Merle Lefkoff att den gamla modellen för fred och konfliktlösning inte fungerade i det nya milleniets oerhört mycket mer komplexa samhälle. Hon började intressera sig för mindfulness när hon fick ett forskningsanslag för att studera vetenskapen om komplexa system. - Jag valde att studera hos Centret för icke- linjära studier. Kunde möjligen matematiker och fysiker lära mig något om dynamiken i mänskliga möten och relationer i termer av samexistens? Idag tillämpar hon sina samlade erfarenheter och forskningsresultat om komplexitet som konsult och genom Center for Emergent Diplomacy. Centret adresserar dysfunktionella globala paradigm och utbildar och bygger ett nätverk av förändringsagenter runtom i världen. Merle Lefkoffs favoritcitat kommer från Einstein: We cannot solve our problems with the same thinking we used when we created them. Mindfulness- träningen är därför ett viktigt inslag. Hon berättade om ett av uppdragen de har, att arbeta med fredsförebyggande styrkor i Israel. - Vi försökte lista ut hur soldaterna själva kunde verka för samexistens i området. Vad skulle krävas av en soldat för att, i full krigsmundering, tränad för krig, gå in i en krigszon och förespråka fred med fienden. Detta är ett mycket svårt dilemma för militären och ett exempel på en komplex situation med en dynamik som är allt annat än linjär. Det går inte att förutsäga någonting! Det går än mindre att kontrollera sådana situationer. Lefkoff driver också frågor om hållbar utveckling på Merle Lefkoff, Ph.D Political Sciences, VD för konsultföretaget Lefkoff & Associates och grundare av Center for Emergent Diplomacy, har som internationell medlare spenderat decennier i konfliktdrabbade regioner som bl a Mellanöstern, Nordirland, Bosnien och Östeuropa. Lefkoff har intresserat sig för hur sk Komplexa Adaptiva System kan tillämpas på globala fredsskapande processer. Som gästforskare vid Center for Non- Linear Studies i Los Alamos National Laboratory, arbetade hon med it- forskare, fysiker och matematiker för att med datasimulering försöka utforska de naturlagar som styr kollektivt mänskligt beteende. Idag arbetar hon som fredsmäklare, ledarskapsutbildare och tränar speciellt kvinnor och aktivister i att använda komplext tänkande och mindfulness för att skapa ett utrymme för icke- våld, medkänsla, rättvisa och jämställdhet. Lefkoff driver också frågan om att komplettera BNP med ett nationellt index som mäter välmående och lycka i landet, det sk GNH. regeringsnivå och inom FN. Kungadömet Bhutan anlitade henne för att hjälpa dem med att säkerställa att det nya lyckoindexet GNH (se ruta) fanns med på FN:s agenda när man diskuterade utvecklingsmålen. Att mäta utveckling i GNH är viktigare än BNP, bruttonationalprodukt, och har initierats av kungen av Bhutan. Den av bhutaneserna utmanade marknadsekonomin har idag gett upphov till en världsomspännande social massrörelse, som drivs i FN. För att kunna omvandla vårt nuvarande globala ekonomiska paradigm och rädda oss själva från en sannolik klimatkatastrof måste vi hitta nya vägar till förnöjsamhet och lycka, sa Lefkoff, där mindfulness är ett av verktygen. Vi behöver ett nytt närvarande ledarskap inte bara inom militären och på regeringsnivå utan även inom den privata sektorn, då kanske vi kan uppnå det mindfulla samhälle vi här hoppas på. 10

11 Gross National Happiness - GNH I april 2012 hölls första FN- konferensen: Happiness and Well- being: Defining a New Economic Paradigm. Initiativet kommer från det lilla kungadömet Bhutan. Här har man sedan 1972 avvisat tanken på att enbart sträva efter att öka BNP, bruttonationalprodukten. Bhutan vill istället maximera folkets lycka, som de mäter i GNH, Gross National Happiness. GNH inbegriper idén att hållbarhet och utveckling även utgår från nio domäner: psykologiskt välbefinnande, hälsa, tidsutnyttjande, utbildning, kulturell mångfald, gott styre, samhällelig vitalitet, ekologisk mångfald och levnadsstandard. 11

12 Barn, skola och utbildning Stress är inte längre ett vuxenproblem utan kryper allt längre ner i åldrarna. Såväl studenter som barn i skola och förskola upplever ökad press från nya krav och ständiga förändringar. Stress påverkar hjärnans kognition negativt och hotar inlärningsförmågan. Samtidigt som det ställs krav på ökad kvalitet i undervisningen ökar antalet elever som behöver extra stöd för att uppnå godkända betyg. Skolan och dess personal står därför inför stora utmaningar. Det behövs nya grepp! Mindfulness i olika lärandemiljöer har visat sig bidra till ökad förmåga hos både lärare och elever att hantera stress, minska sjukfrånvaron och stärka kamratskapen. Mindfulnessveckan i Tällberg adresserade dessa frågor och hade bjudit in professor emerita Katherine Weare, en av pionjärerna inom mindfulness för skolan. Hon har tagit fram ett program anpassat för brittiska skolan, som nu är vetenskapligt utvärderat på 520 barn och visat sig minska stressen och ge ett ökat välmående bland barnen. Hjärnforskaren Amishi Jha, från University of Miami, berättade att stress är kopplat till tankeflykt och dagdrömmeri. Ju mer stressade vi är ju svårare har vi att bibehålla uppmärksamheten på en uppgift. Hennes forskning visar att mindfulnessträning bidrar till mindre tankeflykt. Professor Susan Bögels från universitetet i Amsterdam delade sina hoppfulla nyheter om hur mindfulnessträning kan hjälpa barn med ADHD att stanna i sin uppgift. Mindfulnesscenter presenterade sitt koncept för implementering av mindfulness i klassrummet via enkla övningar som vävs in i den befintliga verksamheten. Studier som genomförts visar på bland annat förbättrade relationer i klassrummet, både mellan eleverna själva och mellan lärare och elev. Den ideella organisationen Drömmen om det Goda tillhör pionjärerna inom mindfulness i skolan med idag 17 års erfarenhet. Deras fyra enkla mindfulnessbaserade metoder för lugn och arbetsro i klassrummet är idag väl beforskade och har visat sig även minska sjukfrånvaron hos både lärare och elever. Men barn har föräldrar. Om ADHD- barnens mindfulnessträning ska få ett genomgripande resultat är det viktigt att föräldrarna också tränar, betonade Susan Bögels. Heidi Andersen, författare till boken Mindfulness för föräldrar, betonade under konferensen vikten av mindfulla föräldrar. Arthur Zajonc från Mind & Life Institutet, fd professor inom kvantfysik, har utvecklat program för kontemplation och meditation på universitetsnivå. Zajonc har startat ett idag omfattande amerikanskt nätverk för detta, som även spridit sig till Sverige där det drivs av bla forskaren Walter Osika från Karolinska Institutet. Under den första europeiska mindfulnessveckan i Tällberg stod det klart att länder som USA och England ligger en bra bit före Sverige när det kommer till att implementera mindfulness som ett verktyg inom skol- och utbildningsväsendet. Konferensens fokusområden för barn, skola och utbildning var: Minska stress och förbättra förmågan att fokusera Lärmiljön, hur påverkas den av mindfulness- träning Relationer i skolan, mobbning Hur kan jag fylla på min energi och kraft för att hantera alla dagens utmaningar Hur får jag tillgång till mina kreativa krafter så att jag skapar förnyelse i vardagen Konkurrensen om elever och medarbetare hårdnar. Samtidigt är både lärare och elever splittrade vilket leder till minskad produktivitet och kvalitet. Hur minskar vi splittring och ökar förmågan att fokusera? På många skolor ökar de stressrelaterade sjukskrivningarna och i medarbetarenkäter är området stress markerat med RÖD varningslampa! Hur hittar vi lösningar på det? 12

13 Stärkt uppmärksamhet Titel: Strengthening the Brain Amishi Jha Vem av oss har inte suttit och arbetat med en uppgift bara för att med jämna mellanrum hitta sig själv i tankar om kvällens middag, i gårdagens bekymmer eller i en längtan ut. Dagdrömmeri, tankeflykt, vandrande tankar, det som på engelska kallas mindwandering är för närvarande fokus för hjärnforskaren Amishi Jhas intresse, dvs hon studerar uppmärksamhet och hur vi kan stärka förmågan att bibehålla vårt fokus där vi vill ha den. När hon ställde frågan om hur många som var nöjda med sin förmåga att hålla fokus och inte distraheras av ovidkommande tankar, hördes ett uppgivet skratt bland konferensdeltagarna. Vandrande tankar är; tankar som inte rör den uppgift du har för handen, förklarade hon. Och problemet är faktiskt inte nutidsrelaterat utan finns beskrivet många hundra år tillbaka i tiden. Stress är en viktig anledning till att vi får svårare att behålla uppmärksamheten. Idag utforskas en mängd olika vägar för uppmärksamhetsträning, bla dataspel, Amishi Jha har valt att studera om mindfulness kan ha en positiv påverkan. Tänk dig att din uppmärksamhet är som en musikspelare, förklarade hon, det finns tre knappar; Fast forward Play Rewind. För det mesta ligger din uppmärksamhet i Amishi P. Jha, docent och neurolog vid University of Miami, tillika chef över Mindfulness Research and Practice Initiative vid University of Miami. Hon är expert på ämnen som rör koncentration och uppmärksamhet och hur vi kan skapa ett mer närvarande, mindfullt beteende. I sin forskning ställer Jha tre huvudfrågor: 1. Hur fungerar koncentration och uppmärksamhet? 2. Varför inverkar stress, sjukdom och åldrande negativt på vår förmåga till uppmärksamhet? 3. Vad kan vi göra för att optimera och stärka vårt uppmärksamhetssystem? Amishi Jha utforskar möjliga fördelar med billiga, okomplicerade och lättillgängliga mentala träningsmetoder, som kan hjälpa människor att stärka hjärnfunktionen och samtidigt öka sitt välbefinnande. Fast forward eller Rewind, mera sällan i Play. Intentionen med mindfulnessträningen är att hålla Play- knappen nedtryckt och för det måste man bli mer medveten om var uppmärksamheten är just nu. Två specifika forskningsfrågor intresserar Amishi Jha; dels varför vi tappar i uppmärksamhet trots att vi inte vill, dels vad vi kan göra åt det? Hennes forskning visar att tankeflykt är en grundläggande aktivitet hos hjärnan. Hon jämför den med en slags grundinställning vars syfte är att vara självrefererande vi tänker på oss själva helt enkelt och vårt förhållande till omgivningen. Amishi Jha har visat att en serie regioner i hjärnan, sk nätverk, aktiveras vid dagdrömmeri och att det är precis samma områden som aktiveras när man ber en person att tänka på sig själv. Det är viktigt för oss att ha koll på oss själva, så viktigt att det är den aktivitet som pågår när vi är i det vi kallar vila, förklarade hon. De nätverk som är aktiva kallas Default Mode Network, DMN. Hon har också visat att de som tränat mindfulness under en längre period har mindre aktivitet i DMN när de utför en uttråkande uppgift, som att följa när siffror dyker upp på en skärm. Ju mer mindfulness försökspersonerna tränat ju längre kunde de behålla uppmärksamheten i uppgiften. Amishi Jha menar att stress och tankeflykt är starkt kopplade till varandra och faktiskt kan vara synonyma tillstånd. Känslor av stress vilar ju på det innehåll som de vandrande tankarna producerar. Hennes slutsats är därför att det är hälsobringande att träna sin förmåga till uppmärksamhet. 13

14 Mindfulness i skolan nu och i framtiden Titel: Mindfulness in Schools now and looking into the future Katherine Weare Katherine Weare gav en inspirerande översikt över mindfulness för barn och ungdomar och redogjorde för de olika sätt träningen skiljer sig från vuxnas. Hon presenterade evidens, pågående forskning samt några nyckelområden för framtida utveckling. Weare nämnde en rad exempel på hur träning i medveten närvaro fungerar väl i skolor med olika inriktningar. Det används i skolor som är intresserade av mental hälsa och välmående hos barn och personal. Mindfulness är ett fantastiskt verktyg för skolor som är inriktade mot barn med särskilda behov som ADHD, ilska och ångest. Vissa skolor använder det som en förberedelse inför examensprov. Skolor som har ett uttalat kognitivt perspektiv använder mindfulness som ett sätt att utveckla tankeförmåga och hjärnbaserat lärande. Ett annat ord jag använder när jag pratar om mindfulness i skolan är klimat eller ethos, sade Katherine Weare. För det är faktiskt klimatet på skolan och livsuppfattningen hos eleverna och personalen som organisationen The Mindfulness in Schools Project (MiSP) arbetar med. Organisationens målsättning är att mindfulness i skolan ska vara ett förhållningssätt som genomsyrar allt och inte stanna vid den där konstiga lektionen eller en kort introduktion. Mindfulness ska vara en central del i ledarskapet, i läroplanen, inom idrotten etc. Vidare framhöll Weare att det på många skolor redan finns ett gott arbete med mjukare områden, som exempelvis socialt och emotionellt lärande. Men mindfulness kan vara den saknade pusselbit som omsätter detta, fortfarande ganska intellektuella arbetet, i praktiken. Tillämpning av mindfulness i skolan är för närvarande mest utbrett i USA, men det förekommer också på många håll i Europa och i österländska länder, sa hon. Katherine Weare är professor emerita vid Southampton and Exeter Universities, och tidigare grundskollärare. Hon har arbetat vid flera olika universitet. Hennes forskningsområden är barns mentala hälsa och välbefinnande, samt socialt och emotionellt lärande. Idag är hon även utbildad inom mindfulness. Hennes fokus är att utveckla kontemplativa arbetssätt för skolan. Weare är rådgivande till The Mindfulness in Schools Project (MiSP) och har varit med att utveckla deras.b curriculum, det mindfulness- program som används i brittiska skolor. Hon samarbetar med Thich Nhat Hanhs zenbuddhistiska klosterorden, och hjälper dem med att utveckla verktyg till skolor över hela världen. Dessutom undervisar hon lärare i dessa metoder. Katherine Weare har tre adopterade barn som har lärt henne vikten av att uppskatta det som finns i stället för det som borde finnas. Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig? - För mig är ett mindfullt samhälle drivet av etiska värderingar som jämlikhet och medkänsla snarare än ekonomisk tillväxt. Vi tar ansvar för oss själva och andra såväl som för hela vår planet. Vi fokuserar på att uppleva och njuta av alla de fantastiska saker vi redan har snarare än att hela tiden jaga efter nytt, större och bättre för att bli lyckliga. Effekterna av mindfulness i skolan är ett ganska nytt forskningsfält. Än så länge råder ingen riktig konsensus kring vare sig terminologi, metodik eller exakt vad det är som gör att det fungerar. Forskning på effekterna av mindfulnessträning på unga personer uppgår för närvarande till 24 studier och fem forskningsöversikter. Tyvärr är flera metodologiskt svaga, men resultaten ligger i linje med de som framkommit i forskning på mindfulness och vuxna där man använt självskattningsskalor som mått. Det finns ännu inga hjärnavbildningsstudier på mindfulness och barn. MiSP har tagit fram ett utbildningsprogram för skolor som kallas för.b (dot- be) vilket står för stop- breathe- be. Kursen ges över åtta veckor. Weare beskrev hur kursen utvecklades genom att använda kärnan i redan existerande MBSR- och MBCT- program som sedan anpassades till något för unga lite 14

15 roligare och mer spännande. Med hjälp av hundvalpar, choklad, elektriska chockbollar och sms har MiSP försökt göra.b lite mer edgy. Ursprungligen utformades programmet som en grundläggande introduktionskurs för ungdomar. Därefter har det utvecklats versioner för vuxna, yngre barn och barn med särskilda behov. Weare och medarbetare genomförde nyligen en studie på 520 barn där man testade effektiviteten av Mindfulness in Schools- programmet 1. Resultaten visade att programmet accepterades av barnen i hög grad och att programmet gav upphov till lägre nivåer av stress samt större välmående. Graden av välmående visade sig vara kopplat till hur mycket egen träning man utfört hemma. 1 Effectiveness of the Mindfulness in Schools Programme: non- randomised controlled feasibility study. Published online ahead of print June 20, 2013, doi: /bjp.bp Katherine Weare, (2013) "Developing mindfulness with children and young people: a review of the evidence and policy context", Journal of Children's Services, Vol. 8 Iss: 2, pp Övning Var är din uppmärksamhet? Stå still och peka på var i kroppen din uppmärksamhet är. Klappa händerna ett par gånger och håll sedan ut händerna som om du höll i en fotboll. Vila uppmärksamheten i händerna och känn om du upplever några sinnesförnimmelser i händerna. Var är uppmärksamheten nu? Exempel på övning från.b - curriculum. 15

16 Mindfulness och ADHD Titel: Mindfulness for children and youth with ADHD- what do we know? Susan Bögels Barn med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) möter ofta stora svårigheter både hemma och i skolan. Dessa svårigheter grundas bl.a. i att de har problem med att bibehålla sin uppmärksamhet under längre perioder, med att komma ihåg planer och målsättningar samt av alla de problem som uppkommer av att inte kunna stoppa plötsliga impulser. Enligt Socialstyrelsen har ca 3-5% av barn i skolåldern diagnosen och antalet ökar. Medicinering av ADHD sker också i allt större utsträckning. Under 2010 ordinerades personer i Sverige ADHD- medicin, vilket är en fördubbling jämfört med fem år tidigare. Susan Bögels förklarade att man kan behandla ADHD med andra metoder än medicinering. ADHD har, som namnet antyder, att göra med uppmärksamhetssvårigheter. Den formella träningen inom mindfulness är att rikta uppmärksamheten mot ett specifikt uppmärksamhetsankare som t.ex. den egna andningen, något man äter eller ens rörelser. - Detta verkar vara en god träning och hjälper de med ADHD, sa Bögels. Mindfulness utvecklades ursprungligen för neurotiska personer med mycket ångest. Dessa personer har en tendens till ältande och till att tänka för mycket. Individer med ADHD har å andra sidan en tendens åt att tänka för lite i vissa situationer, förklarade Bögels. Personer med ADHD är ju ofta Susan Bögels är professor i utvecklingspsykopatologi vid Amsterdams universitet och chef för den behandlingsklinik för föräldrar och barn som universitetet driver. Hon är klinisk psykolog och psykoterapeut som specialiserat sig på kognitiv beteendeterapi och mindfulness för barn och deras familjer. Hennes huvudsakliga forskningsområde är överföring av ångestsyndrom mellan generationer, och framför allt pappans roll. Hon ägnar sig även åt forskning om mindfulness för föräldrar och barn. Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig? I ett mindfullt samhälle hanterar vi våra problem bättre. Både personliga problem och större som exempelvis miljöförstöring och krig. I ett mindfullt samhälle tar alla ansvar för sina handlingar. För att vi ska kunna förändra samhället mot detta måste vi börja med att förändra oss själva. väldigt mycket i nuet, vilket är just det man vill öva sig i när man utövar mindfulness. Fungerar mindfulness ändå? Mindfulness är en bred metod som påverkar många olika aspekter. Vidare beskrev Bögels ytterligare en anledning till att mindfulness fungerar som en god hjälp för individer med ADHD. Träning i medveten närvaro sänker stress- nivåerna. Under stress blir symptomen av ADHD mycket värre. Att lära sig stanna upp och ta ett andetag under stress kan därför hjälpa till att reglera uppmärksamhet, emotioner och beteende hos barn såväl som hos deras föräldrar. Bögels har varit med och tagit fram ett mindfulnessbaserat behandlingsprogram anpassat för barn med ADHD som hon kallar för My Minds. Programmet är fokuserat på uppmärksamhetsövningar och övningar för att lära sig hantera hyperaktivitet och reaktivitet. Parallellt måste även föräldrarna utbildas i Mindful Parenting. Detta är ett krav. De får lära sig att själva guida sina barn i meditationer. ADHD är till viss del genetiskt betingat, vilket betyder att även många föräldrar till barn som har ADHD själva har diagnosen eller uppmärksamhetsbesvär av olika slag. Under kursen får man hjälp att hantera dessa. Att uppfostra ett barn med ADHD kan vara en stor utmaning. För förälderns egen del kan det vara skönt att kunna vara lugn och öka sitt inre fokus. 16

17 Mind & Life en brygga mellan det vetenskapliga och det kontemplativa Titel: Bridging the Scientific and the Contemplative: 25 years of Mind and Life Arthur Zajonc Mind & Life Institutet har funnits i 25 år med det uttalade syftet: att bygga en vetenskaplig förståelse av människans mind för att minska lidande och främja välmående. Tillsammans med Dalai Lama har institutet sammanfört framstående hjärnforskare med lärare inom olika kontemplativa traditioner. Genom sina intima dialoger, stora konferenser och priser till unga forskare har Mind & Life blivit en ledande kraft för en integrerad förståelse av den mänskliga naturen. Ett nytt mindfullt samhälle är mer medvetet. Medvetenheten består i att varje individ tar ansvar för sina egna upplevelser och behov, såväl som för andras upplevelser och behov, menade Zajonc. Mind & Life ligger positionerat mitt emellan två poler, den kontemplativa, spirituella världen och den vetenskapliga, med strävan att förena och skapa ett samtal dem emellan. Var för sig har dessa två poler en enorm påverkan på mänskligheten, de utgör varsin stark aktiv kraft som There s arguably no more important and pressing topic than the relation of science and religion in the modern world. Ken Wilber tillsammans driver världens olika kulturer. Zajonc tror att varje människa har en längtan efter att leva ett helt och odelat liv. Ett liv där arbetet i den yttre världen kan integreras med vår inre värld på ett ärligt och fruktsamt sätt. Arthur Zajonc är nybliven president för ansedda Mind & Life Institute, Hadley, Massachusetts, och tidigare professor i fysik vid Amherst College, USA. Zajoncs forskningsintresse spänner över atomfysik och kvantoptik till antroposofiska initiativ och omfattande samarbete med Dalai Lama när det gäller kontemplativ neurovetenskap. Zajonc startade 2008 The Association for Contemplative Mind in higher education, ett idag stort multidisciplinärt nätverk som uppmuntrar bruket av kontemplativa metoder inom utbildning och forskning. Han är författare till ett flertal böcker. För närvarande är Zajonc engagerad i Mind and Life:s nya initiativ för medkänsla, Compassion Initiative, där man strävar efter att hitta metoder för att utveckla medkänslan som källa för ett blomstrande mänskligt etiskt förhållningssätt såväl globalt som i alla delar av den enskilda individens liv. Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig? Mindfulness för mig är att ta in en kvalitet av vakenhet och medvetenhet i allt man gör. Oavsett vilket yrke eller ansvar man har, om det är barnuppfostran eller vetenskapligt arbete, så för man in denna kvalitet. Ett mindfullt samhälle innebär då att dess invånare inte bara accepterar de givna mönstren och processerna i livet utan även noga granskar dem och frågar sig själv om de verkligen gör nytta för en själv såväl som för samhället i stort. Mind & Life har även arbetat med att ta fram en ny s.k. integrativ vetenskap; det handlar om att lyfta in och värdesätta den subjektiva upplevelsen. Traditionell forskning använder sig av ett tredjepersonsperspektiv där man med hjälp av olika metoder undersöker och analyserar ett fenomen. På detta sätt har man med hjälp av fmri, EEG och andra metoder undersökt objektivt vad som händer i kroppen när man utövar t.ex. meditation, kontemplation och mindfulness. Men kontemplativa tekniker kan i sig själva bli en kompletterande metod för vetenskaplig utvärdering. Vi kan göra upptäckter om vår egen mänskliga natur som endast blir tillgängliga när vi genom kontemplation vänder vår uppmärksamhet inåt, förklarade Zajonc. Vi kan undersöka vår uppmärksamhet, våra emotioner och alla aspekter av vårt eget sinne från ett förstapersonsperspektiv. Vi låter det egna sinnet undersöka sig självt! Med denna integrerade forskningsmetodologi kan vi nå en större kunskap om och få en djupare förståelse för ett fenomen som helhet. Zajonc poängterade att detta inte kräver någon särskild ideologisk eller spirituell förpliktelse. Behovet av etisk och moralisk utbildning är stort, det Dalai Lama kallar sekulär etik. Mind & Life vill främja en i samhället implementerad systematisk odling av medkänsla som basen för ett mer humant samhälle. 17

18 Hälsa och sjukvård Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Vi lever längre och fler söker behandling för gamla och nya sjukdomstillstånd. Den moderna livsstilen med stressrelaterade tillstånd påverkar vår hälsa negativt i allt större omfattning! Utvecklingsländerna kommer efter i snabb takt. Färre skall försörja fler! Och mindre resurser skall räcka till mer! Det behövs helt enkelt nya grepp och idéer. Under den första europeiska mindfulnesskonferensen som hölls i Tällberg adresserades denna problematik med föredrag, work- shops och dialog. En ansats som tillämpas alltmer i rehabiliteringsmodeller kallas för empowerment, den handlar om att i högre grad involvera patienten. Bristande kommunikation kring det som berör patientens egentliga behov kan leda till nya återbesök och dyrare vård. Patientutbildning och egenvårdsprogram blir alltså centrala och helt nödvändiga element i framtidens sjukvård. Till detta hör att en majoritet av de stora folkhälsosjukdomarna kan förebyggas genom att människor förändrar sina levnadsvanor. Hälsofrämjande insatser torde både minska lidande och spara stora pengar. Svenska Läkaresällskapets ordförande, professor Peter Friberg från Göteborg, fanns på plats och berättade om vilka utmaningar vi alla står inför när det gäller global hälsa. Han bekräftade att det till stor del handlar om livsstilsrelaterade sjukdomar. Mindfulness kan därför vara ett av de kostnadseffektiva verktyg vi söker för att minska stressen och för att klara av att förändra vårt vanemässiga beteende. Hjärnforskaren Amishi Jha kunde koppla stress till bristande koncentration och tankeflykt, på engelska mindwandering. Om vi tränar oss på att behålla uppmärksamheten, slipper vi de stressgenererande tankarna och kan lättare bibehålla det hälsobringande lugnet. Människor med olika typer av smärtproblematik ökar i antal enligt Vidyamala Burch från Nya Zeeland. Hon liknade det vid en galopperande epidemi. Hennes arbete med organisationen Breathworks visar att mindfulness kan lindra upplevelsen av smärta och ge människor ett nytt förhållningssätt till sin situation. Lucia McBee från New York arbetar inom äldreomsorgen och ser hur utvecklingen går mot att anhöriga får ta ett allt större ansvar. Det är psykiskt påfrestande att ta hand om en sjuk familjemedlem, särskilt när det handlar om demens och andra kognitiva nedsättningar som påverkar personligheten hos den drabbade personen, sa hon. Ny forskning visar att mindfulnessbaserade program minskar stress och depression samt förbättrar den mentala hälsan hos såväl familjemedlemmar som vårdgivare. Det finns inte så mycket forskning på mindfulness och äldre, men de studier som finns visar goda resultat. Hos kognitivt friska personer över 60 år har MBSR- (Mindfulness- Based Stress Reduction) och MBCT- (Mindfulness- Based Cognitive Therapy) programmen visat sig vara hjälpsamma mot bl.a. depression, smärta i nedre ryggen, psykisk ohälsa och mot högt blodtryck. Hos äldre med mildare former av kognitiv nedsättning har MBSR visats öka livskvalitet och välmående. Konferensen vittande om att mindfulness definitivt har hittat en plats inom såväl friskvården som sjukvården. Och det handlar just om empowerment ; att stärka individen både fysiskt, genom minskad stress, och mentalt genom ett förändrat förhållningssätt. Konferensens fokusområden för mindfulness inom hälso- och sjukvården: Hur kan vi ta vara på var och ens medfödda resurser och hur kan vi ta vara på anhörigas resurser? Hur kan vi minska oro och få en förbättrad sömn. Hur kan vi minska medicinering och dess biverkningar som fallolyckor, sedering dagtid m.m Hur kan vi tillvarata personalens kompetens och utveckla den Hur kan vi uppnå trygghet och balans för våra äldre och för personalen i omsorgsarbetet. 18

19 Global hälsa utmaning för livsstilen Titel: Global Health Challenges- now and in the future Peter Friberg Livslängden ökar, men inte blir vi friskare! Med stöd av data och överskådlig, pedagogisk mjukvara från Health Metrics Institute (se länk) sammanfattade Peter Friberg det globala hälsoläget och adresserade utmanande frågor: Vilken sorts värld vill vi leva i? Hur ser vår framtid ut om vi fortsätter att leva som vi gör idag? Vilka olika utmaningar står olika delar av världen inför och hur kan vi hjälpas åt för att lösa dem? Hjärt- kärlsjukdom är dagens största globala folkhälsoproblem. I västra Europa och Nordamerika följs det av diagnoser som smärta i nedre ryggen, samt psykologiska och depressiva problem. Friberg menade att det till stor del handlar om s.k. livsstilssjukdomar, dvs. vars uppkomst och förlopp har samband med livsstil och stress. Vill vi komma tillrätta med dessa sjukdomar behöver vi fokusera på folkhälsa, poängterade Peter Friberg. Mindfulness skulle kunna bli ett av de kostnadseffektiva verktygen för detta. I länderna söder om Sahara är de största hälsoproblemen fortfarande relaterade till sjukdomar som HIV/aids, malaria och tuberkulos, men förekomsten av hjärt- kärlsjukdom och andra livsstilsrelaterade sjukdomar ökar. Vi är väl medvetna om denna utveckling, men vad gör vi åt det, undrade Friberg? Utvecklingsländerna står alltså inför en dubbel problematik när det kommer till hälsa. De måste dels handskas med sina Peter Friberg är professor och klinisk specialist i kardio- vaskulär medicin vid Göteborgs Universitet, tillika ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Fribergs fokus är folkhälsa, tidiga riskmarkörer, samt sociala och psykologiska faktorer för uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Han arbetar också med sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa hos unga. Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig? För mig är det helt enkelt att man reflekterar och tänker efter, vad är det som är väsentligt för mig och för andra? Hur kan jag med hjälp av egen reflektion få ut budskap till samhället. traditionella folkhälsoproblem, samtidigt som de måste förhindra utvecklingen av de sjukdomar som uppstår av en modern men ohållbar livsstil. Svenska Läkaresällskapet har nyligen lyft frågan om människans hälsovillkor och hur den kan förbättras på global nivå. I samarbete med den vetenskapliga tidskriften, The Lancet, arrangerade man en internationell tvärvetenskaplig konferens i Stockholm i april. Politiker, experter, läkare, forskare och näringsliv möttes för att ta fram en handlingsplan. Konferensen resulterade i Stockholm Declaration of Global Health. På svenska läkaresällskapets hemsida beskrivs deklarationen som en uppmaning till beslutsfattare, lärosäten, näringsliv och civilsamhälle att ta de globala hälsofrågorna på allvar. Vikten av att föra in folkhälsan som en viktig del i all hållbar utveckling blir snart aktuell när milleniemålen ska revideras En holistisk syn på en människas hälsa och välmående är viktigt och måste finnas med i ramverket för de hållbara utvecklingsmålen, menade Friberg. Särskild uppmärksamhet bör även riktas mot den åldrande befolkningen. Många individer i kommande generationer kommer att bli över hundra år gamla. Vi behöver upprätthålla en god hälsa i våra allt längre liv. För att kunna göra detta måste vi börja från början och ta större hänsyn till de yngre generationerna. Vi måste fortsätta bekämpa den ojämlikhet i hälsofrågor som råder i världen. Global hälsa är något som påverkar oss alla! visualizations for- global- halsa/ 19

20 Mindfulness i äldrevården och ageism Titel: Mindfulness in Elder Care Lucia McBee Idag lever vi längre, men lever vi bättre? Den åldrande befolkning ökar relativt sett och många lever med kroniska fysiska och kognitiva problem och smärta, något som även gäller deras vårdnadsgivare. Meditation, yoga och mindfulness kan, om än i anpassade former, erbjuda både äldre och deras vårdnadsgivare en bättre livskvalitet. Lucia McBee talade om ett samhällsklimat där åldrandet blivit något fult, som vi hela tiden försöker undkomma, genom plastikkirurgi, skönhetsprodukter, retuschering etc. Hon kallar denna åldersfixering för ageism och menar att detta är en av de få ismer som fortfarande är okej i samhället, trots att konsekvensen är att det leder till att vi ofta tänker på äldre på ett nedvärderande sätt. Som med alla ismer så internaliseras de och gör åldrandet till en än mer smärtsamt process än nödvändigt. Det finns forskning som visar att personer som presenteras för positiva åldersstereotyper snabbare återhämtar sig från handikapp 1. Om vi kan komma bort från ageismen i samhället kommer vi alla att må betydligt bättre i vårt åldrande, konstaterade McBee. Den åldrande befolkningen i världen ökar. Av detta följer att förekomsten av kroniska sjukdomar, smärta och Alzheimers sjukdom kommer att öka och med det ökar behovet av vårdnadsgivare. En effektiv akutsjukvård gör också att fler människor överlever, men vad händer sedan? Idag har behandlingen av kroniska tillstånd stannat vid att hantera symptomen snarare än att försöka bota. Komplexa hälsotillstånd som äldre ofta drabbas av kräver ett holistiskt och mångfacetterat angreppssätt. Lucia McBee är socialarbetare med masterexamen i folkhälsa, tillika certifierad yogainstruktör. McBee är medlem av den adjungerade fakulteten vid både Columbia University och Fordham University Schools of Social Work. Hon har arbetat med äldre människor och deras vårdgivare i över 30 år och utvecklat en metod som förbättrar livskvalitén för dessa individer som innefattar mindfulness och alternativmedicin. Metoden har hon beskrivit i boken Mindfulness- Based Elder Care som publicerades Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig? - I ett mindfullt samhälle tror jag att vi bryr oss mindre om att alltid ha rätt och istället bryr oss mer om att faktiskt vara snälla, mot oss själva, varandra och mot vår planet. - Mindfulness bidrar till detta på ett mycket effektivt sätt. Dessutom kan mindfulness också hjälpa vårdnadsgivare i behov av stöd och hjälp, något som de inte får mycket av idag, sade McBee. Det finns inte så mycket forskning på mindfulness och äldre, men de studier som finns visar goda resultat. Hos kognitivt friska personer över 60 år har MBSR- (Mindfulness- Based Stress Reduction) och MBCT- (Mindfulness- Based Cognitive Therapy) programmen visat sig vara hjälpsamma mot bl.a. depression 2, smärta i nedre ryggen 3, psykisk ohälsa 4 och mot högt blodtryck 5. Hos äldre med mildare former av kognitiv nedsättning har MBSR visats öka livskvalitet och välmående 6,7. Även institutionaliserade individer med svåra kognitiva nedsättningar uppvisade en förbättring i bl.a. humör och hälsorelaterad livskvalitet efter att ha deltagit i mindfulnessbaserade behandlingsprogram 8,9. McBee satte fingret på något mycket viktigt. Personalen inom äldrevården är för det mesta underskattade, underbetalda och överarbetade. Detta resulterar i mycket hög stressnivå bland vårdgivare. Vårdtagare och vårdgivare inom äldreomsorgen spenderar mycket tid tillsammans, eftersom patienterna ofta är i ett mycket stort behov av stöd och uppmärksamhet. Även den mest förvirrade individen känner av en stressad vårdgivare. Mindfulness kan göra nytta även i dessa interaktioner. Den äldre befolkningen ökar och antalet vårdgivare minskar. Som det ser ut idag kommer därför mycket av äldrevården att behöva utföras av anhöriga eller vänner. Det är psykiskt påfrestande att ta hand om en sjuk familjemedlem, särskilt när det handlar om demens och andra kognitiva nedsättningar som påverkar personligheten hos den drabbade personen. Forskning visar att mindfulnessbaserade program minskar stress och depression samt förbättrar den mentala hälsan hos familjemedlemmar som vårdgivare 10,11,12. 20