Omvärldsanalys för Trafikverket. - Framtida kundbehov

Transkript

1 Omvärldsanalys för Trafikverket - Framtida kundbehov

2 Dokumenttitel: Omvärldsanalys för Trafikverket framtida kundbehov Skapat av: Futurewise Dokumentdatum: 18 oktober 2010 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: Projektnummer: Version: Omslagsfoto: U-g-g-B-o-y, Flickr Creative Commons Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Christian Tham Uppdragsansvarig: Christian Tham Tryck: Distributör: Trafikverket 2 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

3 Innehåll Identifierade omvärldstrender... 7 Ökat transportarbete och ökad rörlighet... 7 Urban gravitationskraft... 9 Individuella val Bilens status i avtagande...11 Hälsotrenden Ökad turism och mångfald Från reaktiv till proaktiv turistplanering...15 Mobilt internet Informationsöverflöd Ökad transparens...20 Mänsklig myndighet timmarssamhället Ökad upplevd tidspress Mindre planering...24 Fritiden allt viktigare Upplevelsesamhället...26 Estetisering Trygghetsjakt...28 Från miljömedvetenhet till miljöbeteende...29 Hela-resan/transporten-perspektiv Polarisering inom logistik och gods Nätverkande viktigare komponent Ökade krav på välfungerande transporter och transportsystem Ökade krav på informationstillgänglighet Ökat behov av förutsägbarhet...36 Typresor...38 Typresor Näringsliv...38 Typresor Medborgare...39 Slutsatser Bilaga Intervjuer...42 Källor TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

4 Sammanfattning Detta dokument är en omvärldsanalys som beskriver centrala trender som påverkar Trafikverkets kunder. Målet har varit att skapa en framtidsbild av hur medborgarnas och näringslivets krav och behov kommer att utvecklas de kommande 5-10 åren. Studien bygger på intervjuer, desk research samt Futurewise tidigare trendforskning. Följande 24 trender har bedömts vara de viktigaste. Ökat transportarbete och ökad rörlighet Urban gravitationskraft Individuella val Bilens status i avtagande Ökad turism och mångfald Från reaktiv till proaktiv turistplanering Mobilt internet Informationsöverflöd Ökad transparens Mänsklig myndighet 24-timmarssamhället Ökad upplevd tidspress Mindre planering Fritiden allt viktigare Upplevelsesamhället Estetisering Trygghetsjakt Från miljömedvetenhet till miljöbeteende Hela-resan/transporten-perspektiv Polarisering inom logistik och gods Nätverkande viktigare komponent Ökade krav på välfungerande transporter och transportsystem Ökade krav på informationstillgänglighet Ökat behov av förutsägbarhet 4 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

5 Resande och transporter tycks ständigt öka i ett allt globalare samhälle. Speciellt tydligt blir det i storstadsregionerna där trängseln tilltar i takt med inflyttningen. Ett mer informationsintensivt samhälle som pågår 24 timmar om dygnet leder till tidsbrist och ett mer oplanerat och oberäkneligt trafikflöde. Paradoxalt nog ökar kraven på framkomlighet, förutsägbarhet och information. Den ökade transparensen i samhället innebär också att Trafikverket (liksom andra företag och myndigheter) måste bli öppnare och mänskligare i förlängningen. Fritidsaktiviteter och upplevelser blir viktigare i våra liv och många gånger kan resan vara målet, speciellt om den är estetiskt tilltalande. Distraktion i bilen är dock ett växande problem, där tidspressen gör att många försöker hinna med att äta eller använda mobilen samtidigt. Parallellt med detta ser vi ett ökat behov av säkerhet i samhället, något märkligt möjligen med tanke på att trafiken aldrig har varit säkrare än nu. Medan unga tycks allt mindre intresserad av bil och körkort så blir andelen äldre såväl i samhället som i trafiken fler. Lägg till detta ett allt stridare turistinflöde samt fler nyanlända invandrare varje år och trafikens demografi är under tydlig förändring. Just turismens kraftiga tillväxt påkallar behov av utökat samarbete med denna näring. Miljön och klimatet är frågor som inte försvinner, utan snarare byter skepnad från miljömedvetande till ett mer aktivt miljöbeteende om än i långsam takt. Näringslivets utformning av logistiklösningar är skiftande där olika modeller leder till komplexitet och svårförutsägbarhet. Generellt sett blir dock lagren mindre, samarbetena och informationsflödena mer omfattande och just-in-time normen för många leveranser. Ett hela-resan/transporten-perspektiv blir en naturlig följd, liksom för Trafikverket en önskvärd ambition. 5 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

6 Bakgrund Trafikverket står i begrepp att ta fram ett antal kunddokument som beskriver hur kundernas behov ser ut och hur de kan tänkas förändras. Tanken är att dels en behovsanalys och dels en omvärldsanalys ska ligga till grund för dessa dokument. Analyserna kommer också att användas för Trafikverkets strategiska plan samt som kunskapsunderlag för medarbetare. Detta dokument omfattar omvärldsanalysen. Syftet har varit att identifiera och analysera de förändringar i omvärlden som på 5-10 års sikt påverkar Trafikverkets kunder, d.v.s. medborgare och näringsliv. Grundtanken har varit att studera centrala omvärldsförändringar i form av trender samt hur behov och krav från Trafikverkets kunder därmed kan förväntas förändras framledes. Beställare är Christian Tham, Trafikverket. Studien har utförts av Peter Siljerud på Futurewise, peter.siljerud@futurewise.se, Genomförande Omvärldsanalysen utgår från yttre drivkrafter i omvärlden såsom miljö, demografi, ekonomi och marknad, teknik, politik, media, etc. Dessa faktorer påverkar näringsliv och medborgare, vilka i sin tur påverkar de förutsättningar som Trafikverket verkar utifrån. På så sätt kan en bild av kundernas framtida behov och önskemål vad gäller Trafikverkets verksamhet skapas. Resultaten i denna studie baseras på följande: Futurewise tidigare trendforskning Desk research (tidningar, böcker, internet, etc.) Intervjuer (se bilaga för detaljer) 6 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

7 Identifierade omvärldstrender Nedan följer de trender som bedömts ha störst påverkan på framtida transporter och resor. Alla trender beskrivs efter ett upplägg med följande punkter: Rubrik och beskrivning: En kortare förklaring vad av trenden innebär generellt Bakgrund och drivkrafter: En diskussion kring vilka huvudsakliga faktorer som driver på trenden Framtida utveckling: Spekulationer kring en tänkbar framtida utveckling de kommande 5-10 åren Konsekvenser för Trafikverket: Ett resonemang kring vad respektive trend innebär för Trafikverkets verksamhet Långt ifrån alla trender är sammanlänkande vilket har inneburit att de har sorterats i en godtycklig ordning. Man behöver inte läsa dokumentet från start till slut utan kan utan läsa varje trend fristående. Följden blir då också att detta dokument inte ger en sammanhållen bild, men det har inte heller varit ambitionen. Det ska snarast ses som en översiktlig sammanställning av de trender som troligast kommer att påverka Trafikverket de kommande 5-10 åren. Ökat transportarbete och ökad rörlighet Kapitalismen har inte mycket till övers för nationsgränser, utan varor, tjänster och därmed människor och fordon rör sig över gränserna i allt större utsträckning. Även på ett nationellt plan ökar rörligheten med längre pendlingsavstånd, arbetsresor och transporter. Transportarbete Källa: 7 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

8 Bakgrund och drivkrafter Under 1800-talet var den dagliga reslängden för en svensk omkring 300 meter. För de flesta handlade det om att ta sig till byn eller åkern till fots. Men redan på 1930-talet hade reslängden tiodubblats till 3 kilometer per dag. i Och den dagliga sträckan vi förflyttar oss fortsätter att öka, idag uppgår den till hela 40 kilometer per dag. ii Inkluderar man flygresor så blir den ännu längre. Sveriges befolkning spenderar i snitt 70 minuter på resande fot varje dag. Internationella och integrerade marknader förändrar rese- och transportmönstren. Många svenskar arbetar i Köpenhamn eller på Själland, samtidigt som danska medborgare betraktar Skåne som en del av deras tillgängliga bostadsmarknad. iii Liknande fenomen kan även observeras mot gränserna till Finland och Norge. Antalet långpendlare som åker hemifrån och tar sig till en annan arbetsmarknadsregion har under de senaste trettio åren mer än fördubblats. iv Framtida utveckling Det finns få saker som tyder på att transporter och resande skulle minska. Miljöhänsyn liksom tele- och videokonferens har ännu inte brutit trenden även om finanskrisen temporärt hejdat ökningen. Istället är det snarare rimligare att vi ser ett skifte mot mer miljövänliga former. Ytterligare en dimension av rörligheten är att vi blir mentalt rörligare. Information som tidigare var lokalt bunden frigör sig och sprids via internet, TV och trådlös kommunikation. Paradoxalt nog blir det fysiska avståndet allt mer irrelevant trots att vi reser mer. Konsekvenser för Trafikverket Ju fler fossila resor och transporter desto mer infekterad lär debatten bli om de negativa konsekvenserna. Politiska regleringar är på sikt inte omöjliga även om det är troligt att marknadskrafternas intensiva arbete leder till nya alternativa drivmedel som på sikt kan förändra fordonsparken. Om samhället misslyckas stödja ökade transporter av gods och människor kan den ekonomiska tillväxten förstås bromsas. Trafikverket får en central roll i att stödja detta arbete. Det kan exempelvis handla om hur växande LA-regioner (lokala arbetsmarknadsregioner) och arbetspendling kan stödjas och underlättas. Att hantera trafikströmmar till och från städerna samt samordning mellan spårbunden kollektivtrafik och bilpendling kan bli än viktigare områden framgent. På godssidan kommer en genomtänkt insfrastruktur krävas med strategiskt placerade omlastningsterminaler, mellan såväl lastbilar som tåg. Trafikverket kommer många gånger bära huvudansvaret för att hantera dessa utmaningar i samförstånd med olika lokala och regionala aktörer, både offentliga och privata. 8 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

9 Urban gravitationskraft Att människor söker sig till samma plats som andra är ingen ny företeelse utan något som har pågått sedan urminnes tider. Medan det tidigare till stor del handlade om goda yttre förutsättningar i form av bördig jord eller goda naturresurser så har flyttskälen förändrats. De nya resurserna som företagen efterfrågar är nämligen människor. En plats med god tillgång på välutbildad arbetskraft lockar företag att etablera sina verksamheter där, vilket i sin tur lockar dit ny arbetskraft. Det blir en självförstärkande positiv spiral. Precis som tidigare flyttar man för att förbättra sina livschanser, men nu är det närvaron av andra människor som skapar dem sällan platsen i sig. Bakgrund och drivkrafter Ju mer beroende av hjärnkraft vi blir i dagens tjänste- och kunskapssamhälle, desto viktigare att ha rätt medarbetare, rätt nätverk och snabb tillgång till relevant information och kunskap. Det är när vi tänker vi arbetar och närheten till andra människor främjar erfarenhetsutbytet. Städerna skapar möjlighetsmoln, en sorts gravitationskraft som lockar allt fler ju större de blir. De mest snabbväxande kommunerna är idylliska områden nära tätorter. Man vill ha det bästa av två världar både stad och land. Sveriges glesbygd genomgår däremot för närvarande en naturlig avfolkning. När fabriker och industrier har lagts ner i mindre orter har sällan något nytt ersatt de arbetstillfällen som försvunnit. De välutbildade unga har sökt sig till storstäderna. För många av dessa orter av heter boten regionförstoring där närliggande regioner slår ihop sina lokala arbetsmarknader för att skapa ett attraktivare erbjudanden som ökar valmöjligheterna. Att pendla blir då ett alternativ till att flytta, något som förstås kräver goda kommunikationer. Studier visar dock att kvinnor har svårare att dra nytta av regionförstoring än män. v Vi kan se att kommuner med många pendlare svagt ökar i storlek. vi Storstäder Förorter Större städer Pendlingskommuner Glesbygd Industri >25k 12,5-25k <12,5k Källa: Bearbetad data från SCB 9 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

10 Framtida utveckling Generellt tycks det som att kommuner med över invånare kontinuerligt växer, medan de som är mindre krymper. 49 av Sveriges 50 minsta kommuner har minskat sedan Precis som städerna attraherar, tycks landsbygden repellera. Det finns mycket lite som idag tyder på ett trendbrott. Dock ser vi en mindre grupp lågvarvare som medvetet vill sakta ner livstempot och söker sig bort från städerna. Med ökat ekonomiskt välstånd kan denna grupp bli större. Konsekvenser för Trafikverket Att boendet på sikt koncentreras runt ett antal storstadsregioner i Sverige leder till dubbla utmaningar: dels att lösa trafikträngseln i storstäderna, dels för att lösa vägunderhållet i glesbygden. Att försöka bygga bort dessa infarkter kommer att vara ett kostsamt sisyfosarbete. Trafikverket kan i samverkan med kommunala och regionala planerare försöka finna kreativa lösningar på problemen, t.ex. planering av boende och arbete så att flödena minimeras. Infartsparkeringar och mer omfattande trängselavgifter är andra vägar framåt. Ur ett näringslivsperspektiv innebär urbaniseringen också ett ökat tryck där the last mile -problemet blir allt mer delikat. Citylogistik i världsklass kommer att krävas för att möta efterfrågan. Men även intercityresor kommer att öka i takt med att storstadsregionerna blir än mer dominerande. Stråk och noder koncentreras också där många företag skapar hubbar för snabb leverans. Individuella val Sedan en lång tid tillbaks har vi sett en tilltagande individualism i samhället. Det har blivit tillåtet att leva sitt liv på det sätt man själv finner gott och variationen i livsstil, intressen och handlingar blir allt spretigare och mer självvald. Allt fler vill ha det på sitt eget sätt. Det blir långt ifrån självklart att man inrättar sig i system som andra har byggt upp och över lag minskar tilltron till institutioner som politiska partier, kyrkan och skolan. Svenskarna blir generellt mer krävande och ifrågasättande gentemot både företag, myndigheter och institutioner. Bakgrund och drivkrafter I takt med att välfärden i samhället ökar så förflyttas människans behov allt längre upp i Maslows behovstrappa. Medan grundläggande behov som sömn och ätande tillfredsställs på snarlika sätt skiftar våra uttryck desto mer när det kommer till status, erkännande och självuttryck. Detta värderingsskifte är mer eller mindre synligt i alla västländer, men allra tydligast bland svenskar som är världens extremer när det kommer till självuttryck. vii Det enorma utbudet innebär samtidigt att antalet val vi kan träffa är överlägset fler än bara för 5-10 år sedan. Henry Fords uttalande att kunderna kan få en bil i vilken färg de vill, så länge den är svart känns daterad när kunder kan välja mellan miljontals olika produkter. 10 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

11 Framtida utveckling Individualismen har pågått mycket länge men trenden kan förväntas fortsätta. Dock ser vi också en parallell trend mot mer kollektivism, där människor främst via internet skapar nya sätt att gemensamt bygga plattformar och strukturer. Dessa trender motsäger egentligen inte varandra. Konsekvenser för Trafikverket Ur ett medborgarperspektiv kan de allt mer spridda behoven medföra att personer ställer allt mer skiftande krav på Trafikverket. Det finns en förväntan att bli behandlad utifrån ens individuella preferenser. Det finns också ett genusperspektiv där kvinnors och mäns resbeteenden och behov delvis skiljer sig åt. Skillnader i efterfrågan kan dock vara ett resultat av ojämställda förhållanden. viii Män och kvinnor är ju i sig inte heller två homogena kategorier utan skiljer sig åt avseende yrke, inkomst, livsfas och hushållssammansättning, vilket påverkar både transportvillkor och destinationer. Trenden får även konsekvenser ur ett näringslivsperspektiv. I takt med att konsumenternas nya krav blir produktionen mer inriktad på korta produktlivscykler och mass-customization för att möta de fluktuerande behoven. Att vara mot snabbt förändrade kundbehov blir väsentligt och som en följd blir transporter och logistik för många företag centrala konkurrensfaktorer. Lagernivåerna sjunker stadigt och just-in-time är ledordet för många. Det gäller inte heller bara B2C-företag utan kraven sprider sig i värdekedjan och påverkar även B2B-företag. Med allt fler delar och komponenter längst fram i logistikkedjan så blir det viktigare att hantera den effektivt. Just-in-time i sin tur driver på små beställningskvantiteter, höga beställningsfrekvenser och korta leveranstider. Bilens status i avtagande Under 1900-talet var bilen viktig för den stod för frihet och mobilitet. Men om man frågar dagens ungdomar vad som symboliserar dessa ideal så är det troligare att de svarar internet och mobiltelefonen. Andelen unga som tar körkort har sedan 1989 sjunkit från 77 procent till dagens 56 procent. ix I Stockholm är andelen unga med körkort under 50 procent. x Den kanske mesta avgörande förklaringen är att bilen har tappat i status. Enligt Håkan Andréasson, etnolog vid Göteborgs universitet ses bilen som praktiskt hjälpmedel, snarare än som statussymbol. xi För de flesta unga torde bilen helt och hållet ha spelat ut sin roll som egoförstärkare och statusmarkör. xii 11 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

12 Andel resor för åringar* Procent Kollektivtrafik (buss, t- bana, spårvagn, tåg) Personbil (förare/passagerare) Källa: Bertil Vilhelmson, Samhällsförändringar som påverkar efterfrågan på kollektivtrafik, Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt RES * (Not: För 2005 avser siffrorna åringar) Bakgrund och drivkrafter Under de senaste hundra åren har andelen som bor i tätorter ökat från 25 procent till 86 procent vilket också till viss del minskar behovet att ha bil. Trafikträngsel, vägtullar och en bättre kollektivtrafik kan antas bidra till förändringen, liksom ökat miljömedvetande. Vissa unga betraktar en stadsbo med en dyr terränggående stadsjeep snarast som en hänsynslös miljöbov. Vidare har det blivit kostsammare att ta körkort med skärpta krav. Unga tycks istället göra andra prioriteringar och spenderar hellre pengar på saker som kläder, festande och resande. Att en investering i en bil oftast innebär en garanterad värdeminskning hjälper knappast till. Att äga en bil innebär dessutom ett ansvar och ibland en huvudvärk när den går sönder. Dessutom har internet minskat behovet av rörlighet. xiii Via chatt, Facebook, Twitter och annan social media är det enkelt att umgås med sina vänner via nätet. Framtida utveckling När unga utan bil växer upp och får barn innebär det att dessa barn inte socialiseras in i bilanvändning från unga år. Det kan betyda att man inte längre ser det som ett normaltillstånd att ha bil som det var i tidigare generationer. Körkortlösheten kan alltså bli en självförstärkande trend som tilltar över tid på lång sikt. Sedan tidigare vet vi att kvinnor har körkort och tillgång till bil i mindre utsträckning än män. xiv Kvinnor reser också mer kollektivt än män. Under de kommande åren kan frihet och mobilitet mycket väl bli virtuella. Trenden kan motverkas av att fler vill bo stadsnära men inte inne i staden, en boendeplats som ofta kräver bil. Konsekvenser för Trafikverket Eftersom det totala antalet bilar och bilister är relativt konstant innebär det en allt större andel äldre bilister. Många äldre förare kommer att ha långa reaktionstider, nedsatt syn eller svårt med mobiliteten. Variabla skyltar kan exempelvis upplevas svårtolkade. De kanske inte alltid kan förväntas ha den 12 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

13 modernaste tekniken för olika myndighetsärenden, planering eller trafikinformation vilket måste tas hänsyn till. När bilen tappar i intresse så väljer också många unga istället kollektivtrafik eller cykel. Kollektivtrafikresandet har ökat betydligt bland unga, det gäller inte minst i storstäder och på högskoleorter. Kollektivtrafiken skulle dock kunna öka ännu mer med tydligare varumärkesförknippning. Medan bilen står för frihet, cykeln för hälsa, osv. så menar vissa att kollektivtrafik saknar tydlig profil. Miljöhänsyn skulle kunna vara en tänkbar association. Man kan också se ett ökat behov av hyrbilar för den allt större massan som inte har en egen bil. I Sverige finns omkring 500 bilpooler och olika former av samägande och timesharing kan förväntas öka. xv Kanske kommer det att finnas lånebilar i framtidens storstäder precis som att det finns idag lånecyklar. Hälsotrenden Många svenskar blir allt månare om sin hälsa. Många engagerar sig i kosten och ser till att motionera regelbundet. 64 procent av svenskarna motionerar minst två gånger i veckan och så få som 17 procent motionerar sällan eller aldrig. xvi Tre fjärdedelar av folksjudomarna beror på att vi rör oss för lite vilket många tycks ha hörsammat. xvii Att vara sund och frisk har förstås också en dimension av självförverkligande där det handlar om att skapa en bättre version av sig själv. Ur ett trafikperspektiv innebär det att allt fler väljer cykeln. Bakgrund och drivkrafter Om vi förflyttar oss omkring år bakåt till stenåldern så samlade dåtidens svenskar bär, nötter och rötter. Man fiskade, jagade säl på vintern och älg på sommaren. Idag går vi på jakt beväpnade med plånböcker till köpcenter och restauranger. Istället för hård fysisk ansträngning ett par timmar varje dag så har de flesta idag stillasittande jobb, inte sällan hukande framför datorer. En svensk i genomsnitt i sig 40 kilo raffinerat socker varje år, vilket motsvarar 35 sockerbitar per dag. xviii Man kan fråga sig hur moderna, medvetna människor kan få för sig att årligen vräka i sig 17 kilo godis, 90 liter läsk, 18 kilo ost och 10 liter grädde. xix Svaret är att kroppens belöningssystem är föråldrat i förhållande till det överutbud av mat och godsaker vi ställs inför. Kroppen gör som den alltid har gjort: lagrar fett som energidepå i händelse av sämre tider. Problemet är bara att de sämre tiderna inte längre inträffar. Som en följd har insikterna om behovet av träning vuxit fram allt mer under senare år. Framtida utveckling Även om vissa är måna om sin kropp och kost, så äter andra äter onyttigt och undviker motion helt om möjligt. Fenomenet är starkt knutet till socialgrupp där man ser att lågutbildade har betydligt sämre hälsa än välbetalda. Denna hälsoklyfta kan förväntas fortsätta vidgas. Nya transportfordon med snarlika funktioner som cyklar (t.ex. Segway) kan också få fler att välja bort välbehövlig motion. 13 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

14 Konsekvenser för Trafikverket Antalet cyklister ökar omkring 6 procent årligen i svenska storstäder. xx Enligt Leif Jönsson i Malmö kommun tar 40 procent av Malmöborna cykeln till och från skola eller arbete. xxi Utbyggnaden av cykelbanor driver förstås på utvecklingen ytterligare. För att kombinationen cykel/kollektivtrafik ska fungera så krävs bl a säker cykelparkering och att man kan man ta med cykeln på tåget. Ökad turism och mångfald Utländsk turism ökar kraftigt i Sverige. I kombination med en historiskt hög invandring innebär det att allt fler människor som vistas i Sverige begränsas av språket när det kommer till skyltning och trafikinformation. Bakgrund och drivkrafter Över 12,8 miljoner utländska gästnätter registrerades 2009 på svenska hotell, vandrarhem, campingar och i stugor. xxii Det är en ökning med 60 procent sedan I själva verket är utländsk turism i Sverige större än svensk turism utomlands. Sveriges turistexport är stor (hela tre gånger större än stålexporten). Vidare anländer mellan och invandrare till Sverige varje år. För många tar det flera år att lära sig svenska vilket innebär att antalet personer som har besvär med svenska kan uppskattas till ett par hundratusen (låt gå för att en stor del är norrmän, danskar och finnar). Om man kombinerar dessa två faktum så kan uppskattningsvis så mycket som en tiondel av alla som vistas i Sverige (sett under sommarmånaderna) ha bekymmer att förstå texter och skyltar i trafikmiljö. Framtida utveckling Invandringen varierar från år till år men kan förväntas vara relativt stabil i ett 5-10-årsperspektiv. Turismen växer däremot stadigt och relativt linjärt. Enligt Handelns Utredningsinstitut kan samma tillväxtakt antas de kommande tio åren. xxiii 14 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

15 Konsekvenser för Trafikverket Skyltning, biljettsystem, information och eventuella myndighetskontakter måste i allt högre utsträckning erbjudas på flera språk. Företrädesvis engelska, men för digitala kontaktytor finns naturligtvis möjlighet att erbjuda långt fler språk. Att behålla vad turister kan betrakta som pittoresk inhemsk skyltning kan förstås ge en upplevelsedimension till resandet, men trafiksäkerheten bör sättas främst. Vidare kan man spekulera i om körbeteendet i viss mån skiljer sig. Det är inte otänkbart att många tar med sig den vedertagna körstilen från hemlandet. Saker som avstånd till bilen framför, hastighet, taktik vid omkörningar, liksom riskbedömning i allmänhet kan skilja sig från vad som är vedertaget i Sverige. Från reaktiv till proaktiv turistplanering Turistnäringen är mer sammanlänkad och beroende av offentliga strukturer än de flesta andra näringar. Turism bygger ju på att människor förflyttar sig till olika platser. Redan i definitionen av turism finns därför det offentliga med i form av ansvar för landets transportinfrastruktur. Turistnäringen har till dags dato haft ett relativt omoget samarbete med Trafikverket. Men näringen går nu från att ha en dialog med Trafikverket till att såväl långsiktigt som kortsiktigt vara mer involverade i planeringen. Istället för att i efterhand upptäcka problem, så sker nu ett förflyttning där man i ett tidigare läge är angelägen om att få fram underlag som kan möjliggöra näringens expansion. Att exempelvis Skistars skidorter brottas med trafikproblem är något som i högre grad bör kunna förutses och lösas proaktivt. Det är alltså viktigt att involvera turistnäringen tidigt när de planerar och gör investeringar. Transporter viktigt del i turistnäringen (Källa: Tillväxtverket) 15 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

16 Bakgrund och drivkrafter Turismen omfattas av många olika sorters resande och transporter. Tillgängligheten är ofta avgörande men många gånger uppdagas flaskhalsar för sent. En av förklaringarna har varit att turistnäringen är en fragmenterad bransch med många små aktörer som inte har haft en samlad talan. Historiskt sett har industrin haft starka lobbyingresurser där enskilda företag har haft inflytande över vägbyggen och spårdragning. Man har kunnat ställa tydliga krav vilket resulterat i ett relativt nära samarbete med Trafikverket. Industrin och turismen står naturligtvis inte i motsättning till varandra. Tvärtom går det att samordnade lösningar, t.ex. att Spendrups inte skickar gods samtidigt som det är bytesdagar för fjällstugorna. Framtida utveckling Generellt sett så mognar turistnäringen nu snabbt och är en klar framtidsbransch. Med en ambition att fördubbla turismen i Sverige till 2020 så kommer utökade samarbeten krävas med Trafikverket. xxiv Turistråd som företräder turistnäringens intressen är på gång i alla regioner. Deras uppgift blir att jämka alla önskemål vilket i sig är en utmaning. Alla kan ju inte få exakt den rondell eller korsning som gynnar just deras turistverksamhet. Istället blir det viktigt att samlas kring destinationer och att man ser till helheten. Turistcheferna i varje län kan komma att spela en viktig roll i detta. Konsekvenser för Trafikverket En fördubbling av turismen de kommande 10 åren kommer att kräva kraftfulla satsningar för ökad tillgänglighet och på investeringar i befintlig och ny infrastruktur. För Trafikverket blir det då viktigare att inte bara se till själva resorna, utan till näringen i sig. I besöksnäringens Vision 2020 finns också en önskan att former för kontinuerlig och konstruktiv samverkan etablerats mellan destinationerna och offentlig infrastrukturplanering. En konstruktiv samverkan mellan privat och offentlig sektor är avgörande för näringens utveckling. Bättre kommunikationer leder till mer turism och högre beläggning, vilket i sin tur driver på kravet på ännu mer investeringar. Utökat samarbete och proaktiv planering tycks vara sättet att uppnå en önskvärd symbios. Att sy ihop tåglägen och skapa smarta direktresor är ett sätt. Direkttåg planeras exempelvis för vintern 2011 från Sveriges tre största städer till Klövsjö där man snabbt kan ta sig till Vemdalen och Funäsdalen. Näringen spelar också en stor roll för utveckling och livskraft i glesbygdsområden. Avslutningsvis kan det vara viktigt att komma ihåg att Sverige ligger så högt som plats 14 (i en jämförelse med 133 länder avseende turistkompetens) när det kommer till ground transport infrastructure. xxv Mobilt internet Att 82 procent av svenska hushållen har tillgång till internet är inte längre något märkvärdigt. Den intressanta utvecklingen nu är att vi i allt större utsträckning har mobil tillgång till internet. Via laptops och mobiltelefoner så ser allt fler till 16 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

17 att koppla upp sig när andan faller på även utanför hemmet och jobbet. I praktiken innebär det att internet blir tillgängligt för oss även på resande fot. Bakgrund och drivkrafter 20 procent av svenskarna i åldern år använder internet i mobilen regelbundet (minst en gång i veckan). Detta är mer än en fördubbling sedan Mobilt bredband och trådlösa surfzoner (exempelvis på tågen) har effektivt sett till att man enklare än tidigare får en snabb uppkoppling med anständig hastighet. Smarta mobiltelefoner som iphone och Android gör också surfupplevelsen rikare. Mobilt internet snart i var mans hand (Källa: Internetstatistik.se) Framtida utveckling Tekniken blir kontinuerligt bättre och sedan genombrottet nu skett så pekar kurvorna fortsatt starkt uppåt. Vad vi däremot kommer att se är en fortsatt utveckling av mer avancerade tjänster. Det kanske mest intressanta ur ett trafikperspektiv är det som kallas utökad verklighet (augmented reality). 17 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

18 Positionstjänsten Wikitude I denna utökade verklighet så överlagras information i form av text eller bilder på den verkliga världen. En användare kan via mobilen eller speciella glasögon dels se den verkligen världen och dels datorgenerade texter och bilder som projiceras ovanpå den världen. Om man exempelvis håller upp kameran mot ett par bergstoppar så skrivs deras namn och höjd ut på skärmen ovanpå respektive berg. Om man riktar kameran mot en historisk byggnad på ett torg så får man upp information om vad den heter, när den byggdes, etc. Det handlar alltså om en kombination av den verkliga världen och annan information som grafiskt illustreras ovanpå den. Vissa kallar det för guds händer som mirakulöst dyker upp och visar vägen. Ytterligare en utveckling är förstås nästa generations intelligenta trafiksystem där mobilen kan få en mer avgörande roll, t.ex. styrsystem för att minska köer. Att information knyts till platser kommer att göra trafikanterna mer informerade och uppdaterade än någonsin. Lokala communities som dessa skapas också av aktörer som Gowalla, Foursquare och Yelp (snart Facebook). Konsekvenser för Trafikverket För Trafikverkets del innebär detta att medborgare och näringsliv helt plötsligt har en mobil informationsenhet med sig som är uppkopplad. Det ger förstås oanade möjligheter att informera trafikanter om rutter, vägarbeten, tillfälliga störning, etc. Informationen kan anlända just-in-time när man behöver den på resande fot. Positioneringsfunktionalitet gör också att detaljplanering kan ske i mobiltelefonen (eller GPSen) under färd. Många ser mobiltelefonen som det naturliga navet för trafikinformation. Informationsöverflöd Under de senaste hundra åren har det skett en fullständig explosion av information och kunskap. Vetenskapen gräver i en allt snabbare takt fram rön som på olika sätt berikar mänskligheten och möjliggör en livsstil som våra förfäder inte ens kunde drömma om. Lägg till detta ett par miljarder lekmän 18 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

19 som på internet bidrar med granskning, tolkning och åsikter. Problemet är att den informationsmängd vi förmår att hantera inte ökar lika snabbt. xxvi Ett överflöd av information skapar istället ett underskott av uppmärksamhet. Bakgrund och drivkrafter Om man studerar den totala informationsmängden i världen så finns det uppskattningar på att den fördubblas på ett och ett halvt år. xxvii En vanlig söndagstidning innehåller lika mycket information som en medborgare på talet tillgodogjorde sig under en livstid. En studie inom finansbranschen visade att en anställd i genomsnitt bytte arbetsuppgift var tredje minut och hade ett attention span på maximalt tolv minuter. xxviii I takt med att bilens interiör blir allt mer informationsrik kan det finnas anledning att oroa sig över en minskad uppmärksamhet även i bilen. GPS, mobiltelefon och andra tekniska verktyg är hela tiden närvarande och kräver allt som oftast mer eller mindre direkt vår uppmärksamhet. Vissa tittar till och med på TV eller använder laptopen medan de kör. Taxichaufför som tittar på TV (Milano) Studier visar att när hjärnan tar emot för många intryck så minskar problemlösningsförmågan och antalet fel som begås ökar rejält. xxix Att göra fler saker samtidigt minskar också vår förmåga. Olycksrisken ökar med ca 30 procent om någon skickar sms och kör samtidigt. xxx Att göra två saker samtidigt är att inte göra någon. som den romerske filosofen Publilius Syrus sa. Framtida utveckling Att informationsmängden totalt kommer att öka är otvetydigt. Däremot kan tekniska verktyg och bättre användargränssnitt hjälpa oss att mer rationellt hantera situationen. Att använda mobiltelefonen i bilen har blivit vedertaget trots de stora riskerna. Diskussionen har paralleller med alkohol och bilkörning och en framtida förbudslag är långt ifrån osannolik. Konsekvenser för Trafikverket Denna trend får ses som ett latent behov av informationsreduktion även i trafiksituationer. Människor som redan när de kliver in i en bil upplever informationsstress kan uppfatta att trafiken skapar ett ytterligare överflöd av 19 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

20 intryck. Speciellt om de samtidigt använder mobiltelefonen, lyssnar på radio, tittar på GPS:en eller väljer att titta på rörliga bildskärmar längs vägen. Detta skulle kunna resultera i fler olyckor direkt kopplade till bristande uppmärksamhet. Ett sätt att delvis komma runt denna problematik är att radikalt minska antalet skyltar, ett annat att harmonisera skyltar i städer och därmed förenkla kommunikationen. Även biltillverkarna har en viktig del i detta för att inte överlasta instrumentpanelen (ett klassiskt knep för att få bilägare att tro att de framför ett högteknologiskt under). Ökad transparens Den utveckling vi nu ser är att alla företags och myndigheters förehavanden och skavanker kontinuerligt håller på att blottas till allmänhetens beskådande tack vara internet. Människor har förstås alltid pratat och gett omdömen om aktörer, men dessa har oftast stannat inom den närmaste sfären. Det nya är att alla numera kan välja att ta del av kommentarerna. Denna omställning blir monumental för alla med en kundrelation. Internet är den moderna skampålen. Bakgrund och drivkrafter Möjligheten att skärskåda företag och organisationer på nätet har exploderat. På bloggar och internetforum vädrar folk sitt missnöje och på sajter som Rejta och Reco kan folk betygssätta olika aktörer. På Jobinside kan man betygssätta företaget man jobbar på. Felsteg och skandaler av mindre art kommer snabbt fram i rampljuset. Och, för den som har tur, även positiva omdömen. Till detta kommer medias granskning där medias roll blir allt starkare som opinionsbildare. Framtida utveckling Relationen mellan myndigheter och medborgare, respektive myndigheter och näringsliv förändras framledes. Vi är gradvis på väg in i kvalitetssamhället där kraven på olika aktörer blir extremt höga. Eftersom kommersiella företag tvingas ha excellenta produkter, tjänster, kundservice och support så kommer detta spilla över även på myndigheter. Konsekvenser för Trafikverket Om kraven på Trafikverket är höga idag så kommer de i transparensens tidevarv bli än högre från såväl medborgare som näringsliv. Det stora dilemmat är att en enda otrevlig medarbetare eller ett enda fatalt misstag kan räcka för att solka verksamhetens rykte. Mänsklig myndighet Eftersom Trafikverket talar om kunder så kan det vara relevant att se på hur kommersiella företags relationer med sina kunder förändras. Morgondagens företag kommer exempelvis inte att ha råd att vara skrävlande, stelbenta eller omänskliga. Det har endast fungerat hittills för att många andra företag har betett sig på samma sätt. Istället måste de visa sig imperfekta och mänskliga, att 20 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

21 de inte bara har hjärna utan även hjärta. På liknande sätt ser vi olika myndigheter förändra sig. I USA möts man inte längre av sura blickar och aviga frågor i passkontrollen. Istället har de sedan ett par år tillbaks en uttalad strategi att vara positiva, artiga och trevliga när de hälsar resenärerna välkomna till landet. Bakgrund och drivkrafter Det oäkta får i allt större grad ge plats för det äkta. Det konstlade får ge plats för det autentiska. För det är det naturliga och genuina som är på frammarsch, som en motreaktion på det moderna livets komplexitet och ytlighet. Ju mer det globala och virtuella genomsyrar vår värld, desto starkare blir behovet av äkthet. Autenticitet håller på att växa fram som ett viktigt livsideal och vad kan vara mer autentiskt än en människa? Social media generellt driver också på en mer mellanmänsklig och personlig kundrelation. Framtida utveckling Myndigheter, såväl som företag, måste i framtidens transparenta samhälle leva upp till sina egna ideal för att vinna erkännande och förtroende. Trovärdigheten förtjänas i framtiden med vänlighet inte hänvisning till paragrafer. Konsekvenser för Trafikverket En myndighet är inte längre så dramatisk att ta kontakt med och inget högtidligt finns kvar. Som myndighet kommer det inte i framtiden att fungera att vara högtravande och att försöka upprätthålla en perfekt yttre fasad, eftersom alla vet att myndigheter inte är perfekta. De består av människor som gör fel och allting kommer inte att vara 100 procent. Sättet att lösa det på är att vända det hela till sin fördel. Det handlar om att aktivt göra myndigheten mänsklig. Det handlar om att ha humor, värme och glimten i ögat. Detta är värden som kommer att uppskattas mer än en polerad men konstant misstänkliggjord yta. Detta är förstås ingen motsättning till att vara korrekt. 24-timmarssamhället Under de senaste 30 åren har Sverige genomgått en strukturomvandling från industrination till tjänsteproducerande nation. Allt fler människor jobbar idag med serviceyrken och i tjänstesektorn, speciellt unga. Detta påverkar i sin tur en annan aspekt av vardagen, nämligen dygnsrytm och rutiner. Många serviceyrken faller utanför gängse arbetstider 9-17 och handlar snarare om skift, varierande veckor, kvällsjobb och helgjobb. Ju större tjänstesektorn blir desto mer varierade blir också kraven på öppettider och tillgänglighet. Många med vanliga kontorsjobb förlägger också arbetet på andra platser än just kontoret, exempelvis caféer eller hemmet. Omkring var tionde förvärvsarbetande arbetar på distans och lika många genomför videokonferenser på en regelbunden basis. xxxi 21 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

22 Bakgrund och drivkrafter Tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn i Sverige. Två av tre svenskar arbetar med tjänster och tjänstesektorn står för mer än hälften av landets BNP. xxxii Åtta av tio nystartade företag är tjänsteföretag. Antalet skiftarbetande har ökat kraftigt de senaste 10 åren, från 20 procent till 32 procent. xxxiii Var tredje arbetande person har således oregelbundna eller obekväma arbetstider, samtidigt som var femtonde regelmässigt arbetar natt. Mellan 1993 och 2003 fördubblades antalet svenskar med sömnproblem. xxxiv En vanlig orsak är att man vänder på dygnet med TV, dataspel eller internetsurfande. TV-tittandet under dagtid har ökat fyra procent och under natten har det stigit en procent bara under det senaste helåret. xxxv Resandet har fortfarande två stora toppar morgon och kväll, men är gissningsvis mer utspritt än tidigare (tyvärr finns inget motsvarande statistik i de tidigare RES-undersökningarna). Startid för huvudresor fördelade över dygnet (Källa: SIKA RES ) Framtida utveckling 24-timmarssamhället innebär att livet pågår på allt mer udda tider av dygnet. Utvecklingen är självförstärkande eftersom alla med serviceyrken som arbetar skift i sin tur ökar efterfrågan på generösa öppettider. Vi ser köpcenter, bilverkstäder och gym ha öppet till sent på natten. Och så har vi Internets virtuella basar som ständigt har öppet vilket förstärker vår önskan om ständig tillgänglighet. Många företag och myndigheter anpassar sig till de nya förutsättningar. SJ siktar på att alltid ha öppet och erbjuda bokning, ombokning, reseinformation, etc. Konsekvenser för Trafikverket För Trafikverkets del kommer detta öka kravet på tillgänglighet när det kommer till information och myndighetskontant. Det skapar också en större oregelbundenhet i resandet över tiden där trafiken sprids ut under större delar av dygnet. För spårbunden trafik kan ett mer spritt resmönster och generösare 22 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

23 tidtabeller innebära mindre tid för underhåll. Att denna utveckligen skulle innebära mindre trafik i rusningstid ser vi dock inga direkta tecken på. Istället är det troligt att effekterna av dessa nya dygnsrutiner till stor del späds ut av fortsatt urbanisering. Utan 24-timmarssamhället så hade dock trafiksituationen varit mångdubbelt värre kan vi trösta oss med. Ökad upplevd tidspress Tiden må vara en demokratiskt fördelad resurs alla har 24 timmar per dygn att spendera men upplevelsen av tiden skiljer sig åtskilligt. För många har tid snarare än pengar blivit den trånga resursen i livet. Även om människor förr i tiden slet hårt för sitt uppehälle så kan man utan att romantisera för mycket anta att de inte kände samma varaktiga tidsbrist som många gör idag. Tiden betraktas i större utsträckning som en valuta, något man kan slösa, spara, eller investera i. Att vänta på tåget eller sitta i en bilkö kan lätt upplevas improduktivt. Bakgrund och drivkrafter Enligt SCB upplever nästan 60 procent av den svenskarna mellan 20 och 84 år ofta eller ibland tidsbrist. xxxvi Tidspressen är speciellt påtaglig hos barnfamiljer som försöker få ihop livspusslet, för dessa är siffran hela 80 procent. Kvinnor upplever enligt vissa studier en starkare tidsbrist (+10 procent) i jämförelse med män. xxxvii Tidspressen är starkt kopplad till hur mycket vi arbetar. Ju mer man tjänar desto mer tidspress upplever man och ju fler timmar man förvärvsarbetar desto högre blir tidspressen i privatlivet. xxxviii Framtida utveckling Vår värld rymmer inte längre någon väntan, utan allt förväntas ske direkt och samtidigt. Livstempot tycks fortfarande öka även om det naturligtvis finns en gräns för vad människan klarar av. Man kan skönja en viss motreaktion där vissa försöker förenkla sina liv och sänka livstempot. Dessa lågvarvare är än i minoritet dock. Konsekvenser för Trafikverket En konsekvens är en minskad acceptans mot väntetider och köande. Man anser sig ha bättre saker att göra och vill snabbt komma vidare med sina livsprojekt. Kraven ökar därmed på snabba och smidiga resor som ger ett effektivt tidsutnyttjande. Att kunna arbeta under resan med minimala avbrott kommer att vara ett tungt argument i mångas resval. En annan konsekvens av att vår tid inte tycks räcka till är att vi börjar göra flera saker samtidigt. Man tar till mobiltelefonen, datorn eller TVn för att effektivt fylla varje tidlucka med någon form av innehåll. 44 procent av bilförare menar att de någon gång skickat sms under färd, 10 procent gör det regelbundet. xxxix Bilen fungerar också som restaurang i USA orsakar ätande i bilen 30 procent av olyckorna. xl Det är i första hand inte ätandet i sig som är farligt, utan när någon spiller och försöker torka rent medan denne fortfarande kör. Detta kan bli 23 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

24 ett växande problem även i Sverige där bilister försöker hinna med frukost och mellanmål i bilen i större utsträckning. Eller kanske rent av morgontidningen. Upplevd tidspress talar också för ett latent behov av snabbtåg. Eftersom dessa tåg skulle erbjuda såväl snabbhet som komfort skulle de på allvar kunna utmana flyget på vissa rutter. Samtidigt finns hinder i form av gamla spår, långsam lokaltrafik och stora ekonomiska investeringar. Runtom i Europa byggs höghastighetslinjer och snabbtågen tar allt större marknadsandelar från flyget vilket vittnar om ett reellt kundbehov. Vidare vill man på tåget kunna utnyttja tiden effektivt, t.ex. genom internetkopplig och andra konferens-, mötes- och kontorsfaciliteter på tåget. Mindre planering Svenskar tycks planera allt mindre, inte bara våra inköp, utan även aktiviteter och andra göromål. Det nya idealet är spontanitet. Att vara spontan signalerar att man inte har en massa förpliktelser, utan att man själv disponerar sin tid. Man är fri att bestämma över sig själv och inte en arbetsmyra som tvingas arbeta nio till fem. Genom att inte planera så maximeras möjligheterna att hitta andra intressanta saker eftersom inga dörrar stängs. Varje val man träffar innebär ju i praktiken att man missar andra alternativ. Bakgrund och drivkrafter Den postmoderna tiden vi lever i kännetecknas av låg auktoritetstro och hög grad av individualisering. Människan gör allt mer individuella val och agerar mindre förutsägbart i en tid då alla vill vara unika. Framtida utveckling Ur ett medborgarperspektiv kommer en fortsatt individualisering med all säkerhet fortsätta driva på denna utveckling. Men ur ett näringslivsperspektiv så torde det omvända råda kapitalismen är en maskin som sållar ut de effektiva från de ineffektiva. Allt högre krav på avancerad logistikplanering blir därmed ett krav för att i varje led skapa konkurrensfördelar mot andra. Konsekvenser för Trafikverket Ett senare beslutsfattande med mindre planering ställer större krav på flexibiliteten i resandet. Resandet skall motsvara varje enskild persons förväntningar för stunden. I detta ryms också ett stort mått av alternerande, där den framtida trafiken torde bli allt mer oförutsägbar. Färdmedel och färdrutter kan förväntas bli mer situationsanpassade och bestämmas från dag till dag. Det blir allt svårare att kategorisera trafikanter tillhörande en viss grupp, utan man skiftar i högre grad mellan olika roller och former (flyg, tåg, taxi, bil, båt, buss, spårvagn, t-bana, cykel, promenad, etc). Detta kan förväntas öka behovet av förståelse av trafikströmmar och trafikanternas varierande preferenser. 24 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

25 Fritiden allt viktigare Medan yrket tidigare var starkt knutet till den personliga identiteten, så frikopplas numera yrkesrollen från identiteten. Vi är inte längre våra yrken. Sedan början av 80-talet har istället fritiden seglat upp som det viktigaste för att ge våra liv mening. xli Det är snarare vår livsstil som formar vår identitet. Vi är bergsklättrare, globetrotters, hundentusiaster eller trädgårdsodlare. Källa: Forskningsgruppen för Samhälle- och Informationsstudier Bakgrund och drivkrafter En förklaring till att fritiden uppgraderas är att antalet fritidssysselsättningar och nöjen är betydligt fler än tidigare. Mängden aktiviteter, fritidsintressen och underhållning som står oss till buds har eskalerat enormt vilket tvingar oss till prioriteringar. Den som exempelvis väljer att sätta sig att titta på alla YouTubevideor blir sittande i 412 år. En annan förklaring är att vi jobbar allt färre år. Etableringsåldern i arbetslivet är 28 år och den genomsnittliga pensionsåldern 62 år. xlii På så vis blir fritiden en allt viktigare komponent, speciellt om man betänker att livslängden stadigt ökar. Framtida utveckling Fritidens dominans som resgenerande aktivitet kan förväntas bestå också under de kommande 5-10 åren. Konsekvenser för Trafikverket Som en följd blir fritidsaktiviteter allt mer betydelsefulla som resmotiv. Hälften av allt resande i samhället är nu kopplat till vad människor gör under den fria tiden av dygnet besök hos vänner och släkt, sport, möten, nöjen och liknande fritidsaktiviteter dominerar som resmål. xliii Det pågår en långsam men kontinuerlig ökning av människors fritid inte bara för att antalet pensionärer 25 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

26 ökar utan också bland de förvärvsarbetande. xliv För Trafikverket handlar det om att vidga synsättet till mer än transporter, det gäller att fundera mer i holistiska termer hur aktiviteter som jobb, handling, service, upplevelser och omfattande fritidsaktiviteter kan stödjas. Upplevelsesamhället I takt med ökat välstånd så undergrävs vår längtan att äga, istället börjar vi jaga upplevelser. Vi samlar dem lika medvetet och ihärdigt som vi en gång samlade saker. Konsumtion som lämnar oss likgiltiga blir mindre intressant, utan vi föredrar istället att bli berörda, engagerade eller roade. Ofta gärna på ett spektakulärt och icke-ordinärt sätt. Joseph Pine och James Gilmore förde i boken The Experience Economy fram tanken att alla företag och kanske i en förlängning även myndigheter måste skapa upplevelser för att erbjudandena skall anses attraktiva. Det centrala blir förmågan att vid sidan av det egentliga erbjudandet dessutom underhålla och fängsla sina kunder. Upplevelser har dessutom en dubbel funktion. Inte nog med att de under gång kan vara angenäma, spännande eller utmanande, dessutom ger de oss historier att berätta. Det handlar om att själv bli hjälte i sin egen saga även om den ofta börjar som en del i någon annans berättelse. Bakgrund och drivkrafter Upplevelseindustrin eller de kulturella och kreativa näringarna som det heter med ett finare begrepp är ett av Sveriges största tillväxtområden och står i dag för nästan fem procent av Sveriges BNP. xlv Många företag erbjuder också upplevelser förpackade i presentförpackningar, exempelvis SmartBox och Liveit. Att årets julklapp 2008 var en upplevelse är ingen överraskning. I Hong Kong så har MTRs tåg till Disneyland utsmyckats i sannaste Disney-anda trots att det bara går mellan två stationer. Transsibiriska järnvägen liksom Rovos Rail i Sydafrika är andra exempel där resan i sig är målet. Även för bilresande blir underhållning en viktigare del för passagerare med bland annat bildskärmar och dvd. Microsofts ambition att ha en dator i varje bil säger något om framtiden. Personen som valde att åka en helt ny väg till sitt jobb varje dag ser också sin bilresa som en form av upplevelse eller i alla fall en utmaning mitt i vardagen. Framtida utveckling Ur ett kommersiellt perspektiv går utvecklingen mer och mer från behov till begär, där motiven successivt förskjuts från det funktionella till njutning, upplevelser och självförverkligande. Men i en värld där vi ständigt översköljs av underhållning, överraskningar och sensationer så blir det utmanande för de som vill erbjuda upplevelser eftersom ribban kontinuerligt höjs. För att tillfredsställa och imponera på allt mer kräsna och sparsmakade människor kommer något utöver det vanliga att krävas. 26 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0