Omvärldsanalys för Trafikverket. - Framtida kundbehov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärldsanalys för Trafikverket. - Framtida kundbehov"

Transkript

1 Omvärldsanalys för Trafikverket - Framtida kundbehov

2 Dokumenttitel: Omvärldsanalys för Trafikverket framtida kundbehov Skapat av: Futurewise Dokumentdatum: 18 oktober 2010 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: Projektnummer: Version: Omslagsfoto: U-g-g-B-o-y, Flickr Creative Commons Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Christian Tham Uppdragsansvarig: Christian Tham Tryck: Distributör: Trafikverket 2 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

3 Innehåll Identifierade omvärldstrender... 7 Ökat transportarbete och ökad rörlighet... 7 Urban gravitationskraft... 9 Individuella val Bilens status i avtagande...11 Hälsotrenden Ökad turism och mångfald Från reaktiv till proaktiv turistplanering...15 Mobilt internet Informationsöverflöd Ökad transparens...20 Mänsklig myndighet timmarssamhället Ökad upplevd tidspress Mindre planering...24 Fritiden allt viktigare Upplevelsesamhället...26 Estetisering Trygghetsjakt...28 Från miljömedvetenhet till miljöbeteende...29 Hela-resan/transporten-perspektiv Polarisering inom logistik och gods Nätverkande viktigare komponent Ökade krav på välfungerande transporter och transportsystem Ökade krav på informationstillgänglighet Ökat behov av förutsägbarhet...36 Typresor...38 Typresor Näringsliv...38 Typresor Medborgare...39 Slutsatser Bilaga Intervjuer...42 Källor TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

4 Sammanfattning Detta dokument är en omvärldsanalys som beskriver centrala trender som påverkar Trafikverkets kunder. Målet har varit att skapa en framtidsbild av hur medborgarnas och näringslivets krav och behov kommer att utvecklas de kommande 5-10 åren. Studien bygger på intervjuer, desk research samt Futurewise tidigare trendforskning. Följande 24 trender har bedömts vara de viktigaste. Ökat transportarbete och ökad rörlighet Urban gravitationskraft Individuella val Bilens status i avtagande Ökad turism och mångfald Från reaktiv till proaktiv turistplanering Mobilt internet Informationsöverflöd Ökad transparens Mänsklig myndighet 24-timmarssamhället Ökad upplevd tidspress Mindre planering Fritiden allt viktigare Upplevelsesamhället Estetisering Trygghetsjakt Från miljömedvetenhet till miljöbeteende Hela-resan/transporten-perspektiv Polarisering inom logistik och gods Nätverkande viktigare komponent Ökade krav på välfungerande transporter och transportsystem Ökade krav på informationstillgänglighet Ökat behov av förutsägbarhet 4 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

5 Resande och transporter tycks ständigt öka i ett allt globalare samhälle. Speciellt tydligt blir det i storstadsregionerna där trängseln tilltar i takt med inflyttningen. Ett mer informationsintensivt samhälle som pågår 24 timmar om dygnet leder till tidsbrist och ett mer oplanerat och oberäkneligt trafikflöde. Paradoxalt nog ökar kraven på framkomlighet, förutsägbarhet och information. Den ökade transparensen i samhället innebär också att Trafikverket (liksom andra företag och myndigheter) måste bli öppnare och mänskligare i förlängningen. Fritidsaktiviteter och upplevelser blir viktigare i våra liv och många gånger kan resan vara målet, speciellt om den är estetiskt tilltalande. Distraktion i bilen är dock ett växande problem, där tidspressen gör att många försöker hinna med att äta eller använda mobilen samtidigt. Parallellt med detta ser vi ett ökat behov av säkerhet i samhället, något märkligt möjligen med tanke på att trafiken aldrig har varit säkrare än nu. Medan unga tycks allt mindre intresserad av bil och körkort så blir andelen äldre såväl i samhället som i trafiken fler. Lägg till detta ett allt stridare turistinflöde samt fler nyanlända invandrare varje år och trafikens demografi är under tydlig förändring. Just turismens kraftiga tillväxt påkallar behov av utökat samarbete med denna näring. Miljön och klimatet är frågor som inte försvinner, utan snarare byter skepnad från miljömedvetande till ett mer aktivt miljöbeteende om än i långsam takt. Näringslivets utformning av logistiklösningar är skiftande där olika modeller leder till komplexitet och svårförutsägbarhet. Generellt sett blir dock lagren mindre, samarbetena och informationsflödena mer omfattande och just-in-time normen för många leveranser. Ett hela-resan/transporten-perspektiv blir en naturlig följd, liksom för Trafikverket en önskvärd ambition. 5 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

6 Bakgrund Trafikverket står i begrepp att ta fram ett antal kunddokument som beskriver hur kundernas behov ser ut och hur de kan tänkas förändras. Tanken är att dels en behovsanalys och dels en omvärldsanalys ska ligga till grund för dessa dokument. Analyserna kommer också att användas för Trafikverkets strategiska plan samt som kunskapsunderlag för medarbetare. Detta dokument omfattar omvärldsanalysen. Syftet har varit att identifiera och analysera de förändringar i omvärlden som på 5-10 års sikt påverkar Trafikverkets kunder, d.v.s. medborgare och näringsliv. Grundtanken har varit att studera centrala omvärldsförändringar i form av trender samt hur behov och krav från Trafikverkets kunder därmed kan förväntas förändras framledes. Beställare är Christian Tham, Trafikverket. Studien har utförts av Peter Siljerud på Futurewise, Genomförande Omvärldsanalysen utgår från yttre drivkrafter i omvärlden såsom miljö, demografi, ekonomi och marknad, teknik, politik, media, etc. Dessa faktorer påverkar näringsliv och medborgare, vilka i sin tur påverkar de förutsättningar som Trafikverket verkar utifrån. På så sätt kan en bild av kundernas framtida behov och önskemål vad gäller Trafikverkets verksamhet skapas. Resultaten i denna studie baseras på följande: Futurewise tidigare trendforskning Desk research (tidningar, böcker, internet, etc.) Intervjuer (se bilaga för detaljer) 6 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

7 Identifierade omvärldstrender Nedan följer de trender som bedömts ha störst påverkan på framtida transporter och resor. Alla trender beskrivs efter ett upplägg med följande punkter: Rubrik och beskrivning: En kortare förklaring vad av trenden innebär generellt Bakgrund och drivkrafter: En diskussion kring vilka huvudsakliga faktorer som driver på trenden Framtida utveckling: Spekulationer kring en tänkbar framtida utveckling de kommande 5-10 åren Konsekvenser för Trafikverket: Ett resonemang kring vad respektive trend innebär för Trafikverkets verksamhet Långt ifrån alla trender är sammanlänkande vilket har inneburit att de har sorterats i en godtycklig ordning. Man behöver inte läsa dokumentet från start till slut utan kan utan läsa varje trend fristående. Följden blir då också att detta dokument inte ger en sammanhållen bild, men det har inte heller varit ambitionen. Det ska snarast ses som en översiktlig sammanställning av de trender som troligast kommer att påverka Trafikverket de kommande 5-10 åren. Ökat transportarbete och ökad rörlighet Kapitalismen har inte mycket till övers för nationsgränser, utan varor, tjänster och därmed människor och fordon rör sig över gränserna i allt större utsträckning. Även på ett nationellt plan ökar rörligheten med längre pendlingsavstånd, arbetsresor och transporter. Transportarbete Källa: 7 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

8 Bakgrund och drivkrafter Under 1800-talet var den dagliga reslängden för en svensk omkring 300 meter. För de flesta handlade det om att ta sig till byn eller åkern till fots. Men redan på 1930-talet hade reslängden tiodubblats till 3 kilometer per dag. i Och den dagliga sträckan vi förflyttar oss fortsätter att öka, idag uppgår den till hela 40 kilometer per dag. ii Inkluderar man flygresor så blir den ännu längre. Sveriges befolkning spenderar i snitt 70 minuter på resande fot varje dag. Internationella och integrerade marknader förändrar rese- och transportmönstren. Många svenskar arbetar i Köpenhamn eller på Själland, samtidigt som danska medborgare betraktar Skåne som en del av deras tillgängliga bostadsmarknad. iii Liknande fenomen kan även observeras mot gränserna till Finland och Norge. Antalet långpendlare som åker hemifrån och tar sig till en annan arbetsmarknadsregion har under de senaste trettio åren mer än fördubblats. iv Framtida utveckling Det finns få saker som tyder på att transporter och resande skulle minska. Miljöhänsyn liksom tele- och videokonferens har ännu inte brutit trenden även om finanskrisen temporärt hejdat ökningen. Istället är det snarare rimligare att vi ser ett skifte mot mer miljövänliga former. Ytterligare en dimension av rörligheten är att vi blir mentalt rörligare. Information som tidigare var lokalt bunden frigör sig och sprids via internet, TV och trådlös kommunikation. Paradoxalt nog blir det fysiska avståndet allt mer irrelevant trots att vi reser mer. Konsekvenser för Trafikverket Ju fler fossila resor och transporter desto mer infekterad lär debatten bli om de negativa konsekvenserna. Politiska regleringar är på sikt inte omöjliga även om det är troligt att marknadskrafternas intensiva arbete leder till nya alternativa drivmedel som på sikt kan förändra fordonsparken. Om samhället misslyckas stödja ökade transporter av gods och människor kan den ekonomiska tillväxten förstås bromsas. Trafikverket får en central roll i att stödja detta arbete. Det kan exempelvis handla om hur växande LA-regioner (lokala arbetsmarknadsregioner) och arbetspendling kan stödjas och underlättas. Att hantera trafikströmmar till och från städerna samt samordning mellan spårbunden kollektivtrafik och bilpendling kan bli än viktigare områden framgent. På godssidan kommer en genomtänkt insfrastruktur krävas med strategiskt placerade omlastningsterminaler, mellan såväl lastbilar som tåg. Trafikverket kommer många gånger bära huvudansvaret för att hantera dessa utmaningar i samförstånd med olika lokala och regionala aktörer, både offentliga och privata. 8 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

9 Urban gravitationskraft Att människor söker sig till samma plats som andra är ingen ny företeelse utan något som har pågått sedan urminnes tider. Medan det tidigare till stor del handlade om goda yttre förutsättningar i form av bördig jord eller goda naturresurser så har flyttskälen förändrats. De nya resurserna som företagen efterfrågar är nämligen människor. En plats med god tillgång på välutbildad arbetskraft lockar företag att etablera sina verksamheter där, vilket i sin tur lockar dit ny arbetskraft. Det blir en självförstärkande positiv spiral. Precis som tidigare flyttar man för att förbättra sina livschanser, men nu är det närvaron av andra människor som skapar dem sällan platsen i sig. Bakgrund och drivkrafter Ju mer beroende av hjärnkraft vi blir i dagens tjänste- och kunskapssamhälle, desto viktigare att ha rätt medarbetare, rätt nätverk och snabb tillgång till relevant information och kunskap. Det är när vi tänker vi arbetar och närheten till andra människor främjar erfarenhetsutbytet. Städerna skapar möjlighetsmoln, en sorts gravitationskraft som lockar allt fler ju större de blir. De mest snabbväxande kommunerna är idylliska områden nära tätorter. Man vill ha det bästa av två världar både stad och land. Sveriges glesbygd genomgår däremot för närvarande en naturlig avfolkning. När fabriker och industrier har lagts ner i mindre orter har sällan något nytt ersatt de arbetstillfällen som försvunnit. De välutbildade unga har sökt sig till storstäderna. För många av dessa orter av heter boten regionförstoring där närliggande regioner slår ihop sina lokala arbetsmarknader för att skapa ett attraktivare erbjudanden som ökar valmöjligheterna. Att pendla blir då ett alternativ till att flytta, något som förstås kräver goda kommunikationer. Studier visar dock att kvinnor har svårare att dra nytta av regionförstoring än män. v Vi kan se att kommuner med många pendlare svagt ökar i storlek. vi Storstäder Förorter Större städer Pendlingskommuner Glesbygd Industri >25k 12,5-25k <12,5k Källa: Bearbetad data från SCB 9 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

10 Framtida utveckling Generellt tycks det som att kommuner med över invånare kontinuerligt växer, medan de som är mindre krymper. 49 av Sveriges 50 minsta kommuner har minskat sedan Precis som städerna attraherar, tycks landsbygden repellera. Det finns mycket lite som idag tyder på ett trendbrott. Dock ser vi en mindre grupp lågvarvare som medvetet vill sakta ner livstempot och söker sig bort från städerna. Med ökat ekonomiskt välstånd kan denna grupp bli större. Konsekvenser för Trafikverket Att boendet på sikt koncentreras runt ett antal storstadsregioner i Sverige leder till dubbla utmaningar: dels att lösa trafikträngseln i storstäderna, dels för att lösa vägunderhållet i glesbygden. Att försöka bygga bort dessa infarkter kommer att vara ett kostsamt sisyfosarbete. Trafikverket kan i samverkan med kommunala och regionala planerare försöka finna kreativa lösningar på problemen, t.ex. planering av boende och arbete så att flödena minimeras. Infartsparkeringar och mer omfattande trängselavgifter är andra vägar framåt. Ur ett näringslivsperspektiv innebär urbaniseringen också ett ökat tryck där the last mile -problemet blir allt mer delikat. Citylogistik i världsklass kommer att krävas för att möta efterfrågan. Men även intercityresor kommer att öka i takt med att storstadsregionerna blir än mer dominerande. Stråk och noder koncentreras också där många företag skapar hubbar för snabb leverans. Individuella val Sedan en lång tid tillbaks har vi sett en tilltagande individualism i samhället. Det har blivit tillåtet att leva sitt liv på det sätt man själv finner gott och variationen i livsstil, intressen och handlingar blir allt spretigare och mer självvald. Allt fler vill ha det på sitt eget sätt. Det blir långt ifrån självklart att man inrättar sig i system som andra har byggt upp och över lag minskar tilltron till institutioner som politiska partier, kyrkan och skolan. Svenskarna blir generellt mer krävande och ifrågasättande gentemot både företag, myndigheter och institutioner. Bakgrund och drivkrafter I takt med att välfärden i samhället ökar så förflyttas människans behov allt längre upp i Maslows behovstrappa. Medan grundläggande behov som sömn och ätande tillfredsställs på snarlika sätt skiftar våra uttryck desto mer när det kommer till status, erkännande och självuttryck. Detta värderingsskifte är mer eller mindre synligt i alla västländer, men allra tydligast bland svenskar som är världens extremer när det kommer till självuttryck. vii Det enorma utbudet innebär samtidigt att antalet val vi kan träffa är överlägset fler än bara för 5-10 år sedan. Henry Fords uttalande att kunderna kan få en bil i vilken färg de vill, så länge den är svart känns daterad när kunder kan välja mellan miljontals olika produkter. 10 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

11 Framtida utveckling Individualismen har pågått mycket länge men trenden kan förväntas fortsätta. Dock ser vi också en parallell trend mot mer kollektivism, där människor främst via internet skapar nya sätt att gemensamt bygga plattformar och strukturer. Dessa trender motsäger egentligen inte varandra. Konsekvenser för Trafikverket Ur ett medborgarperspektiv kan de allt mer spridda behoven medföra att personer ställer allt mer skiftande krav på Trafikverket. Det finns en förväntan att bli behandlad utifrån ens individuella preferenser. Det finns också ett genusperspektiv där kvinnors och mäns resbeteenden och behov delvis skiljer sig åt. Skillnader i efterfrågan kan dock vara ett resultat av ojämställda förhållanden. viii Män och kvinnor är ju i sig inte heller två homogena kategorier utan skiljer sig åt avseende yrke, inkomst, livsfas och hushållssammansättning, vilket påverkar både transportvillkor och destinationer. Trenden får även konsekvenser ur ett näringslivsperspektiv. I takt med att konsumenternas nya krav blir produktionen mer inriktad på korta produktlivscykler och mass-customization för att möta de fluktuerande behoven. Att vara mot snabbt förändrade kundbehov blir väsentligt och som en följd blir transporter och logistik för många företag centrala konkurrensfaktorer. Lagernivåerna sjunker stadigt och just-in-time är ledordet för många. Det gäller inte heller bara B2C-företag utan kraven sprider sig i värdekedjan och påverkar även B2B-företag. Med allt fler delar och komponenter längst fram i logistikkedjan så blir det viktigare att hantera den effektivt. Just-in-time i sin tur driver på små beställningskvantiteter, höga beställningsfrekvenser och korta leveranstider. Bilens status i avtagande Under 1900-talet var bilen viktig för den stod för frihet och mobilitet. Men om man frågar dagens ungdomar vad som symboliserar dessa ideal så är det troligare att de svarar internet och mobiltelefonen. Andelen unga som tar körkort har sedan 1989 sjunkit från 77 procent till dagens 56 procent. ix I Stockholm är andelen unga med körkort under 50 procent. x Den kanske mesta avgörande förklaringen är att bilen har tappat i status. Enligt Håkan Andréasson, etnolog vid Göteborgs universitet ses bilen som praktiskt hjälpmedel, snarare än som statussymbol. xi För de flesta unga torde bilen helt och hållet ha spelat ut sin roll som egoförstärkare och statusmarkör. xii 11 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

12 Andel resor för åringar* Procent Kollektivtrafik (buss, t- bana, spårvagn, tåg) Personbil (förare/passagerare) Källa: Bertil Vilhelmson, Samhällsförändringar som påverkar efterfrågan på kollektivtrafik, Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt RES * (Not: För 2005 avser siffrorna åringar) Bakgrund och drivkrafter Under de senaste hundra åren har andelen som bor i tätorter ökat från 25 procent till 86 procent vilket också till viss del minskar behovet att ha bil. Trafikträngsel, vägtullar och en bättre kollektivtrafik kan antas bidra till förändringen, liksom ökat miljömedvetande. Vissa unga betraktar en stadsbo med en dyr terränggående stadsjeep snarast som en hänsynslös miljöbov. Vidare har det blivit kostsammare att ta körkort med skärpta krav. Unga tycks istället göra andra prioriteringar och spenderar hellre pengar på saker som kläder, festande och resande. Att en investering i en bil oftast innebär en garanterad värdeminskning hjälper knappast till. Att äga en bil innebär dessutom ett ansvar och ibland en huvudvärk när den går sönder. Dessutom har internet minskat behovet av rörlighet. xiii Via chatt, Facebook, Twitter och annan social media är det enkelt att umgås med sina vänner via nätet. Framtida utveckling När unga utan bil växer upp och får barn innebär det att dessa barn inte socialiseras in i bilanvändning från unga år. Det kan betyda att man inte längre ser det som ett normaltillstånd att ha bil som det var i tidigare generationer. Körkortlösheten kan alltså bli en självförstärkande trend som tilltar över tid på lång sikt. Sedan tidigare vet vi att kvinnor har körkort och tillgång till bil i mindre utsträckning än män. xiv Kvinnor reser också mer kollektivt än män. Under de kommande åren kan frihet och mobilitet mycket väl bli virtuella. Trenden kan motverkas av att fler vill bo stadsnära men inte inne i staden, en boendeplats som ofta kräver bil. Konsekvenser för Trafikverket Eftersom det totala antalet bilar och bilister är relativt konstant innebär det en allt större andel äldre bilister. Många äldre förare kommer att ha långa reaktionstider, nedsatt syn eller svårt med mobiliteten. Variabla skyltar kan exempelvis upplevas svårtolkade. De kanske inte alltid kan förväntas ha den 12 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

13 modernaste tekniken för olika myndighetsärenden, planering eller trafikinformation vilket måste tas hänsyn till. När bilen tappar i intresse så väljer också många unga istället kollektivtrafik eller cykel. Kollektivtrafikresandet har ökat betydligt bland unga, det gäller inte minst i storstäder och på högskoleorter. Kollektivtrafiken skulle dock kunna öka ännu mer med tydligare varumärkesförknippning. Medan bilen står för frihet, cykeln för hälsa, osv. så menar vissa att kollektivtrafik saknar tydlig profil. Miljöhänsyn skulle kunna vara en tänkbar association. Man kan också se ett ökat behov av hyrbilar för den allt större massan som inte har en egen bil. I Sverige finns omkring 500 bilpooler och olika former av samägande och timesharing kan förväntas öka. xv Kanske kommer det att finnas lånebilar i framtidens storstäder precis som att det finns idag lånecyklar. Hälsotrenden Många svenskar blir allt månare om sin hälsa. Många engagerar sig i kosten och ser till att motionera regelbundet. 64 procent av svenskarna motionerar minst två gånger i veckan och så få som 17 procent motionerar sällan eller aldrig. xvi Tre fjärdedelar av folksjudomarna beror på att vi rör oss för lite vilket många tycks ha hörsammat. xvii Att vara sund och frisk har förstås också en dimension av självförverkligande där det handlar om att skapa en bättre version av sig själv. Ur ett trafikperspektiv innebär det att allt fler väljer cykeln. Bakgrund och drivkrafter Om vi förflyttar oss omkring år bakåt till stenåldern så samlade dåtidens svenskar bär, nötter och rötter. Man fiskade, jagade säl på vintern och älg på sommaren. Idag går vi på jakt beväpnade med plånböcker till köpcenter och restauranger. Istället för hård fysisk ansträngning ett par timmar varje dag så har de flesta idag stillasittande jobb, inte sällan hukande framför datorer. En svensk i genomsnitt i sig 40 kilo raffinerat socker varje år, vilket motsvarar 35 sockerbitar per dag. xviii Man kan fråga sig hur moderna, medvetna människor kan få för sig att årligen vräka i sig 17 kilo godis, 90 liter läsk, 18 kilo ost och 10 liter grädde. xix Svaret är att kroppens belöningssystem är föråldrat i förhållande till det överutbud av mat och godsaker vi ställs inför. Kroppen gör som den alltid har gjort: lagrar fett som energidepå i händelse av sämre tider. Problemet är bara att de sämre tiderna inte längre inträffar. Som en följd har insikterna om behovet av träning vuxit fram allt mer under senare år. Framtida utveckling Även om vissa är måna om sin kropp och kost, så äter andra äter onyttigt och undviker motion helt om möjligt. Fenomenet är starkt knutet till socialgrupp där man ser att lågutbildade har betydligt sämre hälsa än välbetalda. Denna hälsoklyfta kan förväntas fortsätta vidgas. Nya transportfordon med snarlika funktioner som cyklar (t.ex. Segway) kan också få fler att välja bort välbehövlig motion. 13 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

14 Konsekvenser för Trafikverket Antalet cyklister ökar omkring 6 procent årligen i svenska storstäder. xx Enligt Leif Jönsson i Malmö kommun tar 40 procent av Malmöborna cykeln till och från skola eller arbete. xxi Utbyggnaden av cykelbanor driver förstås på utvecklingen ytterligare. För att kombinationen cykel/kollektivtrafik ska fungera så krävs bl a säker cykelparkering och att man kan man ta med cykeln på tåget. Ökad turism och mångfald Utländsk turism ökar kraftigt i Sverige. I kombination med en historiskt hög invandring innebär det att allt fler människor som vistas i Sverige begränsas av språket när det kommer till skyltning och trafikinformation. Bakgrund och drivkrafter Över 12,8 miljoner utländska gästnätter registrerades 2009 på svenska hotell, vandrarhem, campingar och i stugor. xxii Det är en ökning med 60 procent sedan I själva verket är utländsk turism i Sverige större än svensk turism utomlands. Sveriges turistexport är stor (hela tre gånger större än stålexporten). Vidare anländer mellan och invandrare till Sverige varje år. För många tar det flera år att lära sig svenska vilket innebär att antalet personer som har besvär med svenska kan uppskattas till ett par hundratusen (låt gå för att en stor del är norrmän, danskar och finnar). Om man kombinerar dessa två faktum så kan uppskattningsvis så mycket som en tiondel av alla som vistas i Sverige (sett under sommarmånaderna) ha bekymmer att förstå texter och skyltar i trafikmiljö. Framtida utveckling Invandringen varierar från år till år men kan förväntas vara relativt stabil i ett 5-10-årsperspektiv. Turismen växer däremot stadigt och relativt linjärt. Enligt Handelns Utredningsinstitut kan samma tillväxtakt antas de kommande tio åren. xxiii 14 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

15 Konsekvenser för Trafikverket Skyltning, biljettsystem, information och eventuella myndighetskontakter måste i allt högre utsträckning erbjudas på flera språk. Företrädesvis engelska, men för digitala kontaktytor finns naturligtvis möjlighet att erbjuda långt fler språk. Att behålla vad turister kan betrakta som pittoresk inhemsk skyltning kan förstås ge en upplevelsedimension till resandet, men trafiksäkerheten bör sättas främst. Vidare kan man spekulera i om körbeteendet i viss mån skiljer sig. Det är inte otänkbart att många tar med sig den vedertagna körstilen från hemlandet. Saker som avstånd till bilen framför, hastighet, taktik vid omkörningar, liksom riskbedömning i allmänhet kan skilja sig från vad som är vedertaget i Sverige. Från reaktiv till proaktiv turistplanering Turistnäringen är mer sammanlänkad och beroende av offentliga strukturer än de flesta andra näringar. Turism bygger ju på att människor förflyttar sig till olika platser. Redan i definitionen av turism finns därför det offentliga med i form av ansvar för landets transportinfrastruktur. Turistnäringen har till dags dato haft ett relativt omoget samarbete med Trafikverket. Men näringen går nu från att ha en dialog med Trafikverket till att såväl långsiktigt som kortsiktigt vara mer involverade i planeringen. Istället för att i efterhand upptäcka problem, så sker nu ett förflyttning där man i ett tidigare läge är angelägen om att få fram underlag som kan möjliggöra näringens expansion. Att exempelvis Skistars skidorter brottas med trafikproblem är något som i högre grad bör kunna förutses och lösas proaktivt. Det är alltså viktigt att involvera turistnäringen tidigt när de planerar och gör investeringar. Transporter viktigt del i turistnäringen (Källa: Tillväxtverket) 15 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

16 Bakgrund och drivkrafter Turismen omfattas av många olika sorters resande och transporter. Tillgängligheten är ofta avgörande men många gånger uppdagas flaskhalsar för sent. En av förklaringarna har varit att turistnäringen är en fragmenterad bransch med många små aktörer som inte har haft en samlad talan. Historiskt sett har industrin haft starka lobbyingresurser där enskilda företag har haft inflytande över vägbyggen och spårdragning. Man har kunnat ställa tydliga krav vilket resulterat i ett relativt nära samarbete med Trafikverket. Industrin och turismen står naturligtvis inte i motsättning till varandra. Tvärtom går det att samordnade lösningar, t.ex. att Spendrups inte skickar gods samtidigt som det är bytesdagar för fjällstugorna. Framtida utveckling Generellt sett så mognar turistnäringen nu snabbt och är en klar framtidsbransch. Med en ambition att fördubbla turismen i Sverige till 2020 så kommer utökade samarbeten krävas med Trafikverket. xxiv Turistråd som företräder turistnäringens intressen är på gång i alla regioner. Deras uppgift blir att jämka alla önskemål vilket i sig är en utmaning. Alla kan ju inte få exakt den rondell eller korsning som gynnar just deras turistverksamhet. Istället blir det viktigt att samlas kring destinationer och att man ser till helheten. Turistcheferna i varje län kan komma att spela en viktig roll i detta. Konsekvenser för Trafikverket En fördubbling av turismen de kommande 10 åren kommer att kräva kraftfulla satsningar för ökad tillgänglighet och på investeringar i befintlig och ny infrastruktur. För Trafikverket blir det då viktigare att inte bara se till själva resorna, utan till näringen i sig. I besöksnäringens Vision 2020 finns också en önskan att former för kontinuerlig och konstruktiv samverkan etablerats mellan destinationerna och offentlig infrastrukturplanering. En konstruktiv samverkan mellan privat och offentlig sektor är avgörande för näringens utveckling. Bättre kommunikationer leder till mer turism och högre beläggning, vilket i sin tur driver på kravet på ännu mer investeringar. Utökat samarbete och proaktiv planering tycks vara sättet att uppnå en önskvärd symbios. Att sy ihop tåglägen och skapa smarta direktresor är ett sätt. Direkttåg planeras exempelvis för vintern 2011 från Sveriges tre största städer till Klövsjö där man snabbt kan ta sig till Vemdalen och Funäsdalen. Näringen spelar också en stor roll för utveckling och livskraft i glesbygdsområden. Avslutningsvis kan det vara viktigt att komma ihåg att Sverige ligger så högt som plats 14 (i en jämförelse med 133 länder avseende turistkompetens) när det kommer till ground transport infrastructure. xxv Mobilt internet Att 82 procent av svenska hushållen har tillgång till internet är inte längre något märkvärdigt. Den intressanta utvecklingen nu är att vi i allt större utsträckning har mobil tillgång till internet. Via laptops och mobiltelefoner så ser allt fler till 16 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

17 att koppla upp sig när andan faller på även utanför hemmet och jobbet. I praktiken innebär det att internet blir tillgängligt för oss även på resande fot. Bakgrund och drivkrafter 20 procent av svenskarna i åldern år använder internet i mobilen regelbundet (minst en gång i veckan). Detta är mer än en fördubbling sedan Mobilt bredband och trådlösa surfzoner (exempelvis på tågen) har effektivt sett till att man enklare än tidigare får en snabb uppkoppling med anständig hastighet. Smarta mobiltelefoner som iphone och Android gör också surfupplevelsen rikare. Mobilt internet snart i var mans hand (Källa: Internetstatistik.se) Framtida utveckling Tekniken blir kontinuerligt bättre och sedan genombrottet nu skett så pekar kurvorna fortsatt starkt uppåt. Vad vi däremot kommer att se är en fortsatt utveckling av mer avancerade tjänster. Det kanske mest intressanta ur ett trafikperspektiv är det som kallas utökad verklighet (augmented reality). 17 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

18 Positionstjänsten Wikitude I denna utökade verklighet så överlagras information i form av text eller bilder på den verkliga världen. En användare kan via mobilen eller speciella glasögon dels se den verkligen världen och dels datorgenerade texter och bilder som projiceras ovanpå den världen. Om man exempelvis håller upp kameran mot ett par bergstoppar så skrivs deras namn och höjd ut på skärmen ovanpå respektive berg. Om man riktar kameran mot en historisk byggnad på ett torg så får man upp information om vad den heter, när den byggdes, etc. Det handlar alltså om en kombination av den verkliga världen och annan information som grafiskt illustreras ovanpå den. Vissa kallar det för guds händer som mirakulöst dyker upp och visar vägen. Ytterligare en utveckling är förstås nästa generations intelligenta trafiksystem där mobilen kan få en mer avgörande roll, t.ex. styrsystem för att minska köer. Att information knyts till platser kommer att göra trafikanterna mer informerade och uppdaterade än någonsin. Lokala communities som dessa skapas också av aktörer som Gowalla, Foursquare och Yelp (snart Facebook). Konsekvenser för Trafikverket För Trafikverkets del innebär detta att medborgare och näringsliv helt plötsligt har en mobil informationsenhet med sig som är uppkopplad. Det ger förstås oanade möjligheter att informera trafikanter om rutter, vägarbeten, tillfälliga störning, etc. Informationen kan anlända just-in-time när man behöver den på resande fot. Positioneringsfunktionalitet gör också att detaljplanering kan ske i mobiltelefonen (eller GPSen) under färd. Många ser mobiltelefonen som det naturliga navet för trafikinformation. Informationsöverflöd Under de senaste hundra åren har det skett en fullständig explosion av information och kunskap. Vetenskapen gräver i en allt snabbare takt fram rön som på olika sätt berikar mänskligheten och möjliggör en livsstil som våra förfäder inte ens kunde drömma om. Lägg till detta ett par miljarder lekmän 18 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

19 som på internet bidrar med granskning, tolkning och åsikter. Problemet är att den informationsmängd vi förmår att hantera inte ökar lika snabbt. xxvi Ett överflöd av information skapar istället ett underskott av uppmärksamhet. Bakgrund och drivkrafter Om man studerar den totala informationsmängden i världen så finns det uppskattningar på att den fördubblas på ett och ett halvt år. xxvii En vanlig söndagstidning innehåller lika mycket information som en medborgare på talet tillgodogjorde sig under en livstid. En studie inom finansbranschen visade att en anställd i genomsnitt bytte arbetsuppgift var tredje minut och hade ett attention span på maximalt tolv minuter. xxviii I takt med att bilens interiör blir allt mer informationsrik kan det finnas anledning att oroa sig över en minskad uppmärksamhet även i bilen. GPS, mobiltelefon och andra tekniska verktyg är hela tiden närvarande och kräver allt som oftast mer eller mindre direkt vår uppmärksamhet. Vissa tittar till och med på TV eller använder laptopen medan de kör. Taxichaufför som tittar på TV (Milano) Studier visar att när hjärnan tar emot för många intryck så minskar problemlösningsförmågan och antalet fel som begås ökar rejält. xxix Att göra fler saker samtidigt minskar också vår förmåga. Olycksrisken ökar med ca 30 procent om någon skickar sms och kör samtidigt. xxx Att göra två saker samtidigt är att inte göra någon. som den romerske filosofen Publilius Syrus sa. Framtida utveckling Att informationsmängden totalt kommer att öka är otvetydigt. Däremot kan tekniska verktyg och bättre användargränssnitt hjälpa oss att mer rationellt hantera situationen. Att använda mobiltelefonen i bilen har blivit vedertaget trots de stora riskerna. Diskussionen har paralleller med alkohol och bilkörning och en framtida förbudslag är långt ifrån osannolik. Konsekvenser för Trafikverket Denna trend får ses som ett latent behov av informationsreduktion även i trafiksituationer. Människor som redan när de kliver in i en bil upplever informationsstress kan uppfatta att trafiken skapar ett ytterligare överflöd av 19 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

20 intryck. Speciellt om de samtidigt använder mobiltelefonen, lyssnar på radio, tittar på GPS:en eller väljer att titta på rörliga bildskärmar längs vägen. Detta skulle kunna resultera i fler olyckor direkt kopplade till bristande uppmärksamhet. Ett sätt att delvis komma runt denna problematik är att radikalt minska antalet skyltar, ett annat att harmonisera skyltar i städer och därmed förenkla kommunikationen. Även biltillverkarna har en viktig del i detta för att inte överlasta instrumentpanelen (ett klassiskt knep för att få bilägare att tro att de framför ett högteknologiskt under). Ökad transparens Den utveckling vi nu ser är att alla företags och myndigheters förehavanden och skavanker kontinuerligt håller på att blottas till allmänhetens beskådande tack vara internet. Människor har förstås alltid pratat och gett omdömen om aktörer, men dessa har oftast stannat inom den närmaste sfären. Det nya är att alla numera kan välja att ta del av kommentarerna. Denna omställning blir monumental för alla med en kundrelation. Internet är den moderna skampålen. Bakgrund och drivkrafter Möjligheten att skärskåda företag och organisationer på nätet har exploderat. På bloggar och internetforum vädrar folk sitt missnöje och på sajter som Rejta och Reco kan folk betygssätta olika aktörer. På Jobinside kan man betygssätta företaget man jobbar på. Felsteg och skandaler av mindre art kommer snabbt fram i rampljuset. Och, för den som har tur, även positiva omdömen. Till detta kommer medias granskning där medias roll blir allt starkare som opinionsbildare. Framtida utveckling Relationen mellan myndigheter och medborgare, respektive myndigheter och näringsliv förändras framledes. Vi är gradvis på väg in i kvalitetssamhället där kraven på olika aktörer blir extremt höga. Eftersom kommersiella företag tvingas ha excellenta produkter, tjänster, kundservice och support så kommer detta spilla över även på myndigheter. Konsekvenser för Trafikverket Om kraven på Trafikverket är höga idag så kommer de i transparensens tidevarv bli än högre från såväl medborgare som näringsliv. Det stora dilemmat är att en enda otrevlig medarbetare eller ett enda fatalt misstag kan räcka för att solka verksamhetens rykte. Mänsklig myndighet Eftersom Trafikverket talar om kunder så kan det vara relevant att se på hur kommersiella företags relationer med sina kunder förändras. Morgondagens företag kommer exempelvis inte att ha råd att vara skrävlande, stelbenta eller omänskliga. Det har endast fungerat hittills för att många andra företag har betett sig på samma sätt. Istället måste de visa sig imperfekta och mänskliga, att 20 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

21 de inte bara har hjärna utan även hjärta. På liknande sätt ser vi olika myndigheter förändra sig. I USA möts man inte längre av sura blickar och aviga frågor i passkontrollen. Istället har de sedan ett par år tillbaks en uttalad strategi att vara positiva, artiga och trevliga när de hälsar resenärerna välkomna till landet. Bakgrund och drivkrafter Det oäkta får i allt större grad ge plats för det äkta. Det konstlade får ge plats för det autentiska. För det är det naturliga och genuina som är på frammarsch, som en motreaktion på det moderna livets komplexitet och ytlighet. Ju mer det globala och virtuella genomsyrar vår värld, desto starkare blir behovet av äkthet. Autenticitet håller på att växa fram som ett viktigt livsideal och vad kan vara mer autentiskt än en människa? Social media generellt driver också på en mer mellanmänsklig och personlig kundrelation. Framtida utveckling Myndigheter, såväl som företag, måste i framtidens transparenta samhälle leva upp till sina egna ideal för att vinna erkännande och förtroende. Trovärdigheten förtjänas i framtiden med vänlighet inte hänvisning till paragrafer. Konsekvenser för Trafikverket En myndighet är inte längre så dramatisk att ta kontakt med och inget högtidligt finns kvar. Som myndighet kommer det inte i framtiden att fungera att vara högtravande och att försöka upprätthålla en perfekt yttre fasad, eftersom alla vet att myndigheter inte är perfekta. De består av människor som gör fel och allting kommer inte att vara 100 procent. Sättet att lösa det på är att vända det hela till sin fördel. Det handlar om att aktivt göra myndigheten mänsklig. Det handlar om att ha humor, värme och glimten i ögat. Detta är värden som kommer att uppskattas mer än en polerad men konstant misstänkliggjord yta. Detta är förstås ingen motsättning till att vara korrekt. 24-timmarssamhället Under de senaste 30 åren har Sverige genomgått en strukturomvandling från industrination till tjänsteproducerande nation. Allt fler människor jobbar idag med serviceyrken och i tjänstesektorn, speciellt unga. Detta påverkar i sin tur en annan aspekt av vardagen, nämligen dygnsrytm och rutiner. Många serviceyrken faller utanför gängse arbetstider 9-17 och handlar snarare om skift, varierande veckor, kvällsjobb och helgjobb. Ju större tjänstesektorn blir desto mer varierade blir också kraven på öppettider och tillgänglighet. Många med vanliga kontorsjobb förlägger också arbetet på andra platser än just kontoret, exempelvis caféer eller hemmet. Omkring var tionde förvärvsarbetande arbetar på distans och lika många genomför videokonferenser på en regelbunden basis. xxxi 21 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

22 Bakgrund och drivkrafter Tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn i Sverige. Två av tre svenskar arbetar med tjänster och tjänstesektorn står för mer än hälften av landets BNP. xxxii Åtta av tio nystartade företag är tjänsteföretag. Antalet skiftarbetande har ökat kraftigt de senaste 10 åren, från 20 procent till 32 procent. xxxiii Var tredje arbetande person har således oregelbundna eller obekväma arbetstider, samtidigt som var femtonde regelmässigt arbetar natt. Mellan 1993 och 2003 fördubblades antalet svenskar med sömnproblem. xxxiv En vanlig orsak är att man vänder på dygnet med TV, dataspel eller internetsurfande. TV-tittandet under dagtid har ökat fyra procent och under natten har det stigit en procent bara under det senaste helåret. xxxv Resandet har fortfarande två stora toppar morgon och kväll, men är gissningsvis mer utspritt än tidigare (tyvärr finns inget motsvarande statistik i de tidigare RES-undersökningarna). Startid för huvudresor fördelade över dygnet (Källa: SIKA RES ) Framtida utveckling 24-timmarssamhället innebär att livet pågår på allt mer udda tider av dygnet. Utvecklingen är självförstärkande eftersom alla med serviceyrken som arbetar skift i sin tur ökar efterfrågan på generösa öppettider. Vi ser köpcenter, bilverkstäder och gym ha öppet till sent på natten. Och så har vi Internets virtuella basar som ständigt har öppet vilket förstärker vår önskan om ständig tillgänglighet. Många företag och myndigheter anpassar sig till de nya förutsättningar. SJ siktar på att alltid ha öppet och erbjuda bokning, ombokning, reseinformation, etc. Konsekvenser för Trafikverket För Trafikverkets del kommer detta öka kravet på tillgänglighet när det kommer till information och myndighetskontant. Det skapar också en större oregelbundenhet i resandet över tiden där trafiken sprids ut under större delar av dygnet. För spårbunden trafik kan ett mer spritt resmönster och generösare 22 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

23 tidtabeller innebära mindre tid för underhåll. Att denna utveckligen skulle innebära mindre trafik i rusningstid ser vi dock inga direkta tecken på. Istället är det troligt att effekterna av dessa nya dygnsrutiner till stor del späds ut av fortsatt urbanisering. Utan 24-timmarssamhället så hade dock trafiksituationen varit mångdubbelt värre kan vi trösta oss med. Ökad upplevd tidspress Tiden må vara en demokratiskt fördelad resurs alla har 24 timmar per dygn att spendera men upplevelsen av tiden skiljer sig åtskilligt. För många har tid snarare än pengar blivit den trånga resursen i livet. Även om människor förr i tiden slet hårt för sitt uppehälle så kan man utan att romantisera för mycket anta att de inte kände samma varaktiga tidsbrist som många gör idag. Tiden betraktas i större utsträckning som en valuta, något man kan slösa, spara, eller investera i. Att vänta på tåget eller sitta i en bilkö kan lätt upplevas improduktivt. Bakgrund och drivkrafter Enligt SCB upplever nästan 60 procent av den svenskarna mellan 20 och 84 år ofta eller ibland tidsbrist. xxxvi Tidspressen är speciellt påtaglig hos barnfamiljer som försöker få ihop livspusslet, för dessa är siffran hela 80 procent. Kvinnor upplever enligt vissa studier en starkare tidsbrist (+10 procent) i jämförelse med män. xxxvii Tidspressen är starkt kopplad till hur mycket vi arbetar. Ju mer man tjänar desto mer tidspress upplever man och ju fler timmar man förvärvsarbetar desto högre blir tidspressen i privatlivet. xxxviii Framtida utveckling Vår värld rymmer inte längre någon väntan, utan allt förväntas ske direkt och samtidigt. Livstempot tycks fortfarande öka även om det naturligtvis finns en gräns för vad människan klarar av. Man kan skönja en viss motreaktion där vissa försöker förenkla sina liv och sänka livstempot. Dessa lågvarvare är än i minoritet dock. Konsekvenser för Trafikverket En konsekvens är en minskad acceptans mot väntetider och köande. Man anser sig ha bättre saker att göra och vill snabbt komma vidare med sina livsprojekt. Kraven ökar därmed på snabba och smidiga resor som ger ett effektivt tidsutnyttjande. Att kunna arbeta under resan med minimala avbrott kommer att vara ett tungt argument i mångas resval. En annan konsekvens av att vår tid inte tycks räcka till är att vi börjar göra flera saker samtidigt. Man tar till mobiltelefonen, datorn eller TVn för att effektivt fylla varje tidlucka med någon form av innehåll. 44 procent av bilförare menar att de någon gång skickat sms under färd, 10 procent gör det regelbundet. xxxix Bilen fungerar också som restaurang i USA orsakar ätande i bilen 30 procent av olyckorna. xl Det är i första hand inte ätandet i sig som är farligt, utan när någon spiller och försöker torka rent medan denne fortfarande kör. Detta kan bli 23 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

24 ett växande problem även i Sverige där bilister försöker hinna med frukost och mellanmål i bilen i större utsträckning. Eller kanske rent av morgontidningen. Upplevd tidspress talar också för ett latent behov av snabbtåg. Eftersom dessa tåg skulle erbjuda såväl snabbhet som komfort skulle de på allvar kunna utmana flyget på vissa rutter. Samtidigt finns hinder i form av gamla spår, långsam lokaltrafik och stora ekonomiska investeringar. Runtom i Europa byggs höghastighetslinjer och snabbtågen tar allt större marknadsandelar från flyget vilket vittnar om ett reellt kundbehov. Vidare vill man på tåget kunna utnyttja tiden effektivt, t.ex. genom internetkopplig och andra konferens-, mötes- och kontorsfaciliteter på tåget. Mindre planering Svenskar tycks planera allt mindre, inte bara våra inköp, utan även aktiviteter och andra göromål. Det nya idealet är spontanitet. Att vara spontan signalerar att man inte har en massa förpliktelser, utan att man själv disponerar sin tid. Man är fri att bestämma över sig själv och inte en arbetsmyra som tvingas arbeta nio till fem. Genom att inte planera så maximeras möjligheterna att hitta andra intressanta saker eftersom inga dörrar stängs. Varje val man träffar innebär ju i praktiken att man missar andra alternativ. Bakgrund och drivkrafter Den postmoderna tiden vi lever i kännetecknas av låg auktoritetstro och hög grad av individualisering. Människan gör allt mer individuella val och agerar mindre förutsägbart i en tid då alla vill vara unika. Framtida utveckling Ur ett medborgarperspektiv kommer en fortsatt individualisering med all säkerhet fortsätta driva på denna utveckling. Men ur ett näringslivsperspektiv så torde det omvända råda kapitalismen är en maskin som sållar ut de effektiva från de ineffektiva. Allt högre krav på avancerad logistikplanering blir därmed ett krav för att i varje led skapa konkurrensfördelar mot andra. Konsekvenser för Trafikverket Ett senare beslutsfattande med mindre planering ställer större krav på flexibiliteten i resandet. Resandet skall motsvara varje enskild persons förväntningar för stunden. I detta ryms också ett stort mått av alternerande, där den framtida trafiken torde bli allt mer oförutsägbar. Färdmedel och färdrutter kan förväntas bli mer situationsanpassade och bestämmas från dag till dag. Det blir allt svårare att kategorisera trafikanter tillhörande en viss grupp, utan man skiftar i högre grad mellan olika roller och former (flyg, tåg, taxi, bil, båt, buss, spårvagn, t-bana, cykel, promenad, etc). Detta kan förväntas öka behovet av förståelse av trafikströmmar och trafikanternas varierande preferenser. 24 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

25 Fritiden allt viktigare Medan yrket tidigare var starkt knutet till den personliga identiteten, så frikopplas numera yrkesrollen från identiteten. Vi är inte längre våra yrken. Sedan början av 80-talet har istället fritiden seglat upp som det viktigaste för att ge våra liv mening. xli Det är snarare vår livsstil som formar vår identitet. Vi är bergsklättrare, globetrotters, hundentusiaster eller trädgårdsodlare. Källa: Forskningsgruppen för Samhälle- och Informationsstudier Bakgrund och drivkrafter En förklaring till att fritiden uppgraderas är att antalet fritidssysselsättningar och nöjen är betydligt fler än tidigare. Mängden aktiviteter, fritidsintressen och underhållning som står oss till buds har eskalerat enormt vilket tvingar oss till prioriteringar. Den som exempelvis väljer att sätta sig att titta på alla YouTubevideor blir sittande i 412 år. En annan förklaring är att vi jobbar allt färre år. Etableringsåldern i arbetslivet är 28 år och den genomsnittliga pensionsåldern 62 år. xlii På så vis blir fritiden en allt viktigare komponent, speciellt om man betänker att livslängden stadigt ökar. Framtida utveckling Fritidens dominans som resgenerande aktivitet kan förväntas bestå också under de kommande 5-10 åren. Konsekvenser för Trafikverket Som en följd blir fritidsaktiviteter allt mer betydelsefulla som resmotiv. Hälften av allt resande i samhället är nu kopplat till vad människor gör under den fria tiden av dygnet besök hos vänner och släkt, sport, möten, nöjen och liknande fritidsaktiviteter dominerar som resmål. xliii Det pågår en långsam men kontinuerlig ökning av människors fritid inte bara för att antalet pensionärer 25 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

26 ökar utan också bland de förvärvsarbetande. xliv För Trafikverket handlar det om att vidga synsättet till mer än transporter, det gäller att fundera mer i holistiska termer hur aktiviteter som jobb, handling, service, upplevelser och omfattande fritidsaktiviteter kan stödjas. Upplevelsesamhället I takt med ökat välstånd så undergrävs vår längtan att äga, istället börjar vi jaga upplevelser. Vi samlar dem lika medvetet och ihärdigt som vi en gång samlade saker. Konsumtion som lämnar oss likgiltiga blir mindre intressant, utan vi föredrar istället att bli berörda, engagerade eller roade. Ofta gärna på ett spektakulärt och icke-ordinärt sätt. Joseph Pine och James Gilmore förde i boken The Experience Economy fram tanken att alla företag och kanske i en förlängning även myndigheter måste skapa upplevelser för att erbjudandena skall anses attraktiva. Det centrala blir förmågan att vid sidan av det egentliga erbjudandet dessutom underhålla och fängsla sina kunder. Upplevelser har dessutom en dubbel funktion. Inte nog med att de under gång kan vara angenäma, spännande eller utmanande, dessutom ger de oss historier att berätta. Det handlar om att själv bli hjälte i sin egen saga även om den ofta börjar som en del i någon annans berättelse. Bakgrund och drivkrafter Upplevelseindustrin eller de kulturella och kreativa näringarna som det heter med ett finare begrepp är ett av Sveriges största tillväxtområden och står i dag för nästan fem procent av Sveriges BNP. xlv Många företag erbjuder också upplevelser förpackade i presentförpackningar, exempelvis SmartBox och Liveit. Att årets julklapp 2008 var en upplevelse är ingen överraskning. I Hong Kong så har MTRs tåg till Disneyland utsmyckats i sannaste Disney-anda trots att det bara går mellan två stationer. Transsibiriska järnvägen liksom Rovos Rail i Sydafrika är andra exempel där resan i sig är målet. Även för bilresande blir underhållning en viktigare del för passagerare med bland annat bildskärmar och dvd. Microsofts ambition att ha en dator i varje bil säger något om framtiden. Personen som valde att åka en helt ny väg till sitt jobb varje dag ser också sin bilresa som en form av upplevelse eller i alla fall en utmaning mitt i vardagen. Framtida utveckling Ur ett kommersiellt perspektiv går utvecklingen mer och mer från behov till begär, där motiven successivt förskjuts från det funktionella till njutning, upplevelser och självförverkligande. Men i en värld där vi ständigt översköljs av underhållning, överraskningar och sensationer så blir det utmanande för de som vill erbjuda upplevelser eftersom ribban kontinuerligt höjs. För att tillfredsställa och imponera på allt mer kräsna och sparsmakade människor kommer något utöver det vanliga att krävas. 26 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla? Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen?

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Åsa Wallström, professor industriell marknadsföring Maria Ek Styvén, bitr. professor industriell marknadsföring Vad är e-generationen?

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Elna Henriksson Sekreterare 044-309-30-60 elna.henriksson@skane.se Datum 2008-05-07 1 (5) Sammanställning av beredningens dialog kring framtidens kollektivtrafik

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Vi är i framtidsbranschen

Vi är i framtidsbranschen FRAMTIDSARBETE FÖRSTÅ MÄNNISKOR ANPASSA EFTER PLATS GENERATIONSFÖRÄNDRINGAR DEN DIGITALA GENERATIONEN FÖRENKLING I VARDAGEN BÅDE-OCH-SHOPPING AUTENCITETTRENDEN E-HANDEL UTMANAR Shopping handlar nästan

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011 Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Telenor Mobility Report 2012

Telenor Mobility Report 2012 Telenor Mobility Report 2012 Sverige, maj 2012 Sammanfattning beslutsfattare och användare Bakgrund och genomförande Telenor har genomfört en undersökning om mobilt arbetssätt och den mobila vardagen i

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Rapport: Svenska reserapporten 2017

Rapport: Svenska reserapporten 2017 Rapport: Svenska reserapporten 2017 Juni 2017 Älskade svenska sommar! Semester hemma i Sverige ökar Det främsta resmålet för svenskarnas sommarsemester är varken Thailand eller Spanien. Det är Sverige

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Cykelvägars linjeföring och gestaltning

Cykelvägars linjeföring och gestaltning Per Kågeson Nature Associates 2008-05-31 Cykelvägars linjeföring och gestaltning Bakgrund Vägtrafiken består egentligen av fem olika transportslag: Personbilar, samt lätta bussar och lastbilar Tunga bussar

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

#TrendOmvarldHbg. Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker

#TrendOmvarldHbg. Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker #TrendOmvarldHbg Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker SKAPANDE PULSERANDE GEMENSAMMA GLOBALA BALANSERADE MÄNNISKOR FÖRETAG Omvärlden påverkar mål och styrning Omvärldsfaktorer

Läs mer

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Kön A. Man 38 38 B. Kvinna 6 6 Total 100 100 98% (100/10) Ålder A. -18 0 0 B. 18-4 11 10,8 C. 5-34 33 3,4 D. 35-44 4 3,5 E. 45-54 0 19,6 F. 55-64 13 1,7 G. 65+ 1

Läs mer

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen Handelshögskolan, Göteborgs universitet Konferensen På rätt spår? Om tillgängliga resor för äldre

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Gör inte som alla andra

Gör inte som alla andra Gör inte som alla andra Två gånger om dagen, på exakt samma tid, sätter vi oss i varsin bil och ger oss ut i trafiken. Resultatet är en trång och stökig stad. Och flockmentaliteten är inte bara negativ

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg

Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg STEG 1 Ändra ditt sätt att tänka De första stegen till det ekonomiska genombrottet och ekonomisk frihet handlar om förändringar inom dig.

Läs mer

Möt morgondagens ledare Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap

Möt morgondagens ledare Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap KAIROS FUTURE Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap En sammanfattning av studien Morgondagens Ledare November 2015 Det pågår ett trendbrott i synen på arbete och arbetsliv. Det blir tydligt när

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Styrprocessen 2017 2016-03-29 Tyresö kommun / 2016-03-21 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde 16...3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN

TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN Det går knappast att öppna en tidning eller sätta på teven utan att larmrapporterna strömmar ut vi

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi,

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland konsertbesökarna på Avicii #truetour Tele Arena mars 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. 3 KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION OM KONSERTEN I FÖRSTA HAND

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ]

BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ] BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD [ eskilstunaconvention.se ] Att delta i nationella och internationella möten och kongresser är ofta berikande och utvecklande. Men har

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?. Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Kollektivtrafikens roll för lokalsamhället

Kollektivtrafikens roll för lokalsamhället Kollektivtrafikens roll för lokalsamhället en dokumentstudie av övergripande kommunala och regionala styrdokument Vanessa Stjernborg & Ola Mattisson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Vad

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Sakernas internet. (Internet of Things)

Sakernas internet. (Internet of Things) Sakernas internet (Internet of Things) Vad är det? Från streckkoder på paket till bokföringssystem ( Datorerna är ju saker ) Transport Självkörande bilar Automobil Självdisciplinering Träning Kost Sömn

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer