Årsredovisning 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11"

Transkript

1 Sida 1(28) Årsredovisning 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnd Sammanfattning Nämndens övergripande uppdrag är att verka för en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Hisingen har en stark befolkningstillväxt som ställer krav på planering av sjukvård och hälsofrämjande insatser. Nämnden lanserade en facebooksida 2013, för att öka sin närvaro på nätet och skapa ett forum för kommunikation med medborgarna i sitt nämndområde. Nämnden har sedan hösten 2012 haft öppna nämndsammanträden, där medborgarna haft möjlighet att ställa direkta frågor till sina politiker. En utvärdering av de öppna nämndsammanträdena genom en enkät till nämndens politiker, redovisades vid nämndens decembermöte Ungdomsmottagningen på Hisingen (UMH) står inför en utvecklingsprocess. Det handlar om att nå ut med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder gentemot målgruppen ungdomar och unga vuxna i ett stort upptagningsområde. I december presenterades en slutrapport med förslag på det fortsatta arbetet. Bland annat är tanken att det uppsökande arbetet på UMH förstärks och byggs ut för att på det viset nå fler ungdomar på deras egna arenor. Nämnden valde att ställda sig bakom förslaget på utveckling inför framtiden. På Hisingen finns idag familjecentraler i två av stadsdelarna, Västra Hisingen och Norra Hisingen. Arbetet med att öppna ytterligare en familjecentral i Lundby har avstannat. Arbetet med familjecentraler har följts upp i dialogen med stadsdelarna. Diskussion om ytterligare en familjecentral på Norra Hisingen (Backa-Kärra) har påbörjats. För personer 65 år och äldre har Närhälsan skapat en funktion: Seniorhälsan. Här erbjuds besök hos distriktssköterska/hälsopedagog med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar hos äldre personer. För närvarande finns Seniorhälsan på åtta vårdcentraler på Hisingen. I samverkan med stadsdelarna på Hisingen har nämnden bedrivit ett utvecklingsarbete kring bildandet av ett ACT-team (uppsökande team), som vänder sig till personer med psykiatrisk diagnos och samtidigt missbruk. Ett avtal om samverkan har tecknats mellan de tre stadsdelarna och HSN 11. Teamet är placerat på Gamla Tuvevägen och är igång sedan september. Under hösten 2013 stängde Sahlgrenska Universitetssjukhuset den allmänpsykiatriska mottagningen på Hisingen vilket fick till följd att patienterna istället får sin vård på mottagningar på centrum och Frölunda. Stängningen av mottagningen har inneburit en ökad belastning för vårdcentralerna på Hisingen. Nämnden har reagerat starkt på beslutet att stänga mottagningen. Även stadsdelarna på Hisingen, Försäkringskassan och brukarorganisationer har reagerat på nedläggningen. Revisionsenheten inom Västra Götalandsregionen har under året genomfört en förstudie avseende beslutsprocess och samråd i samband med förflyttning. Rehabverksamheterna på primärvårdnivå ingår sedan 1 september 2014 i vårdval rehab och uppföljning sker sedan dess utifrån de parametrar som krav- och kvalitetsboken anger.

2 Sida 2(28) Uppföljningen visar att 73 personer på Hisingen erhöll FaR-recept genom Närhälsans rehabmottagningar på Eriksberg och i Backa under denna period. Antalet hjälpmedelsanvändare ökade i nämndområdet under år 2014, vilket kan vara en indikation på att fler personer får sina behov tillgodosedda. Folktandvården har i vårdöverenskommelsen det specifika uppdraget att utföra fluorlackningar av elever i årskurs 0-5 i prioriterade delar av nämndområdet. Utöver grundåtagandet i FRAMM (Fluor, råd, arena, mat och motivation) ska samtliga elever i årskurs 0-9 i Biskopsgården erbjudas fluorlackning och kort tandhälsobudskap 4 gånger per termin. Uppdraget utförs enligt plan med en måluppfyllelse på 94 procent. Nämndens resultat före riskdelning är +12,5 mnkr, vilket är 20,2 mnkr sämre än budget. Försämringen förklaras främst av högre kostnader för region- och rikssjukvård samt vårdval rehab. Nämnden bidrar med 11,0 mnkr i den lokala riskdelningen och redovisar därefter ett positivt resultat på +1,5 mnkr. 2. Verksamheten Regionfullmäktiges mål och uppdrag Rapporteringen av Regionfullmäktiges mål och uppdrag förändrades från och med år Uppföljningen sker inte längre via nämnders och styrelsers delårsrapporter och årsredovisningar. Utfall för de indikatorer som är kopplade till mål och uppdrag rapporteras istället löpande till Regionfullmäktige. Om utfallet är under målnivå får förvaltningschefen besked om detta och framåtriktade åtgärdsplaner tas fram. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Insatser för kommunikation Dialogen med invånarna ska vara så utformad att den upplevs som lättillgänglig och meningsfull Nämnden har lagt fokus på personligt tilltal och lättillgängligt språk på sin Facebooksida. Fokus på lättläst är genomgående i alla kommunikationsinsatser som nämnden genomfört. Invånare som deltagit på nämndens öppna sammanträden har i möjligaste mån getts en välkomnande känsla Hälso- och sjukvårdsnämnden ska öka sin närvaro på nätet Nämnden har fortsatt att arbeta med sin hemsida som ett forum för invånare att lära sig mer om nämndens arbete och göra det möjligt för invånare att kontakta nämndens representanter. Dessutom har nämnden under 2014 fortsatt att arbeta aktivt med sin Facebooksida Information ska finnas tillgänglig på flera språk Nämndens årliga hushållsutskick Första hjälpen översattes till åtta språk, utvalda i samarbete med Tolkförmedling Väst för att passa nämnden geografiska verksamhetsområde. I övrigt finns beredskap för att ta fram material på önskat språk.

3 Sida 3(28) Enligt överenskommelsen med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) för ska information finnas tillgänglig enligt Västra Götalandsregionens standard och riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Rättighetskommitténs kansli har arbetat fram en handledning för tillgänglig information och kommunikation som de lämnat över till kommunikationsavdelningen på regionkansliet för godkännande. Handledningen följer regionens riktlinjer och ska implementeras på SU när den har publicerats. På Lundby Närsjukhus finns skriftlig och tydlig information på enkel svenska för de vanligaste sjukdomstillstånden. Ambitionen är att alla patienter ska få fullgod vård och individuellt anpassad muntlig information från behandlande personal. Lundby Närsjukhus tillhandahåller tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Sjukhuset anlitar en tolkförmedling med vilken Västra Götalandsregionen har avtal. I Krav och kvalitetsboken Tillgång till information - anges att Vårdcentralen svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information till invånare, patienter och närstående. På efterfrågan ska vårdcentralen tillhandahålla information i anpassade former. Informationen ska bland annat avse öppettider, tidsbeställning samt hänvisning till andra vårdcentraler då den egna vårdcentralen är stängd. Vårdcentralerna på Hisingen har på sina hemsidor hänvisning till 1177.se där information finns tillgänglig på för närvarande17 olika språk. Detta mål har följts upp inom ramen för den årliga avtalsuppföljningen med vårdcentralerna inom nämndområdet under hösten Vårdcentralerna är angelägna att alla som söker vård ska kunna få information på sitt egna språk så långt som möjligt och att information presenteras på ett lättförståeligt sätt. Någon vårdcentral uppger att de är frikostiga med tolk och en annan anger att de översatt information om projekt våld i nära relationer och delat ut på barnavårdscentralen. Information om vaccinering som ges på barn- och ungdomsmedicin (BUM) samt enkätundersökningarna av patienttillfredsställelse finns upptryckta på ett tiotal språk där somaliska och arabiska är de största men också andra språk är representerade. Bland de anställda på BUM-mottagningarna på Hisingen finns förutom svenska följande modersmål representerade; finska, polska, arabiska samt kinesiska (mandarin). På samtliga mottagningar är personalen mycket mån om att använda professionell tolk så fort behov finns. Information finns på de olika språk som finns representerade hos barn- och ungdomsmedicins patienter. Mödrahälsovården inom Närhälsan har tillgänglig information för sju tillstånd/åtgärder på upp till 11 språk inom sitt verksamhetsområde. Regionalt cancercentrum ger tillsammans med 1177 ut information på 9 främmande språk avseende cellprovskontroller och något färre när det gäller mammografi. Nytt för 2014 är att information on tuberkulos (TB) och testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) finns på åtta språk. Kontakt med Habilitering & Hälsa kan ske via telefon, sms och e-post. Verksamheterna erbjuder sms-påminnelse till patienterna som en service och för att minska antalet uteblivna besök. Information till patienter ges via teckenspråk, punktskrift, tydlig svenska, talsynteseller skärmläsarfunktion. Det finns för närvarande inget generellt krav i avtalen med privata vårdgivare att information

4 Sida 4(28) ska finnas tillgänglig på flera språk. På den nationella hemsidan för ungdomsmottagningar (umo.se) finns information på svenska, engelska samt de nationella minoritetsspråken. Information om ungdomsmottagningen på Hisingen på Göteborgs stads hemsida samt i ungdomsmottagningens väntrum finns tillgänglig på svenska, engelska och arabiska. Nämnden stöttar Födelsehuset som aktivt jobbar med Doulor och kulturtolkar. Doulor är behjälpliga med att ge språkstöd medan en kulturtolk förmedlar stöd för att tolka kulturen inom hälso- och sjukvården. Det handlar om att ge stöd i samband med graviditet och förlossning. Information om hur tandvården fungerar och råd om hur man bör sköta sina tänder finns på 1177, Västra Götalandsregionens hemsida och på Folktandvårdens hemsida. Informationen är utformad för såväl barntandvård som för vuxna och äldre. Information om hur tandvården fungerar i Västra Götalandsregionen är översatt till 17 språk på Folktandvårdens hemsida och information råd om tandborstning för barn på 1177, är översatt till åtta språk. Information om att välja barntandvård finns på Västra Götalandsregionens hemsida och är översatt till Arabiska, Bosniska, Kroatiska, Serbiska, Engelska, Finska och Persiska.På hemsidan finns det även information på teckenspråk samt en ljudfil, där det är möjligt att lyssna på information om tandvård Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha öppna beslutsprocesser med möjlighet till medborgardialog Nämnden har fortsatt att ha öppna nämndsammanträden och annonserat om detta i lokaltidningar. Nämnden har dessutom vid fyra tillfällen träffat representanter för pensionärsorganisationer i så kallade pensionärsråd samt vid fyra tillfällen sammanträtt med patientorganisationer Folkhälsa Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården skall erbjuda tidiga och förebyggande insatser Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) arbetar som ett hälsofrämjande sjukhus. I överenskommelsen med SU finns fem kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplade till hälsofrämjande/förebyggande insatser. Fokusområden i det hälsofrämjande arbetet är: rökfritt sjukhus, införandet av hälsofrämjande metoder i vården såsom, fysisk aktivitet på recept (FaR), tobaksanamnes, rökstopp i samband med operation, AUDIT för att identifiera ett riskbruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor,

5 Sida 5(28) föreläsningar för allmänheten, konferenser, kampanjer och uppmärksamhetsveckor. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna kommer att redovisas till nämnden i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för Lundby Närsjukhus (LNS) är en del av nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Vården på LNS bedrivs med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt där god behandling och omsorg om patienterna är ledord. Livsstilsfrågor integreras i de insatser som ges för att åstadkomma förändringar i tobak-, kost- och motionsvanor. I Mål- och uppföljningsplanen för 2014 finns fyra kvalitetsindikatorer. Dessa är enheter som använder AUDIT, antalet patienter med diabetes där sjukhuset dokumenterar aktivitetsnivå, andelen patienter där sjukhuset använder FAR som metod och antal opererande enheter som arbetar med rökstopp inför operation. I Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård anges att vårdcentralen ska arbeta systematiskt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Alla vårdcentraler på Hisingen arbetar med FaR (fysisk aktivitet på recept). De vårdcentraler som drivs i offentlig regi håller även på att införa Seniorhälsan och använder sedan tidigare Hälsolyftet. Övriga vårdcentraler använder sig av andra program och metoder för att fånga ohälsa och kunna göra tidiga insatser. År 2014 pågår arbetet inom barn- och ungdomsmedicin (BUM) med förbättringsområden vad gäller vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Det är dessutom ett arbetsområde inom ramen för samverkan inom Temagrupp barn och unga i Göteborgsområdet. Primärvårdschefen för BUM är vice ordförande i Tema grupp barn och unga under Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet med representanter från BUM-mottagning, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar, socialtjänst, habilitering samt barn- och ungdomspsykiatrin. Representanter från BUM finns också med regionala och lokala samverkansgrupper samt i delregionala styrgruppen för VästBus. Samtliga mottagningar finns också representerade i elevhälsovården i form av läkarinsatser.ofta möter dessa verksamheter samma barnpatienter och har i vissa fall ett liknande uppdrag av specialistvård inom öppenvård. Barnmorskeverksamhetens deltagande i familjecentralsarbetet är en tidig och förebyggande insats. Ambitionen är att antalet familjecentraler ska öka på Hisingen. I upphandlingar av hälso- och sjukvårdstjänster ställer beställaren krav på att vårdgivarna ska ha ett hälsofrämjande perspektiv och förhållningssätt. Vårdgivarna ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Verksamheterna inom Habilitering & Hälsa har ett hälsofrämjande förhållningssätt i sitt arbete genom att lyfta fram individens resurser och möjligheter istället för att fokusera på svagheter. Öppenvårdsmottagningen Mini Maria riktar sig till ungdomar upp till 21 år med risk och missbruk inom alkohol och narkotikaområdet. Både stöd och rådgivning samt behandling ges. Även närstående eller andra i anknytning till ungdomen kan vända sig till Mini Maria.

6 Sida 6(28) Ungdomsmottagningen (UM) har som uppdrag att jobba förebyggande insatser riktade mot ungdomar och unga vuxna, exempelvis gällande psykisk hälsa och sexuellt överförbara sjukdomar. Folktandvården bedriver ett strukturerat hälsofrämjande arbete inom ramen för preventionsprogrammet FRAMM (Fluor, råd, arena, motivation, mat). FRAMM-programmet aktiveras redan då blivande föräldrar besöker barnmorskemottagningen och omfattar sedan barn och ungdomar i åldersgruppen 0-16 år Nämnden skall verka för att dietistkompetens finns tillgänglig på vårdcentralerna I Krav- och kvalitetsboken 2015 anges att dietist är ett av de primärvårdsuppdrag som inte ingår i VG Primärvård utan bedrivs utanför. Frågan har varit föremål för behandling i Regionfullmäktige efter att en motion bifallits där det föreslås att en producentneutral dietistverksamhet tillskapas på primärvårdsnivå. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att skapa en producentneutral dietistverksamhet för primärvårdsnivån samt utreda en eventuell verksamhets finansiering, uppdrag och organisatoriska placering Andelen barn med fetma skall minska Obesitasenheten inom Drottning Silvias barnsjukhus (DSBUS) är drivande när det gäller förebyggande åtgärder för barnfetma. Därifrån leds arbetet med det beslutsstöd som finns inom Västra Götalandsregionen. Sahlgrenska universitetssjukhuset har tillsammans med andra vårdaktörer i vårdkedjan utarbetat tydliga anvisningar om hur berörda vårdgivare ska fånga barn som är i riskzonen för obesitas. I beslutsstödet finns också utbildningsmaterial. Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) fortsätter sitt arbete för att få barn med fetma att gå ned i vikt. SU arbetar tillsammans med barnavårdscentraler och skolhälsovården. Ett arbete som har målsättningen viktminskning i barnpopulationen. Resultatet av det förebyggande arbetet kommer att kunna utläsas först under Sahlgrenska universitetssjukhuset fortsätter med regiondagar där temat ingår två gånger per år. Data från Tillväxtprojektet visade att 5-åringarna i lika hög grad som tidigare är feta (4 %). Vårdcentralerna ska följa regionens riktlinjer för hälsofrämjande arbete till exempel. beslutstöd för övervikt och fetma. Barnavårdscentralerna (BVC) ska bland annat samverka kring stöd i föräldraskap, hälsofrämjande och förebyggande insatser, frågor om social eller utvecklingsmässig problematik och tidig upptäckt av ohälsa hos barn. Målet har följts upp inom ramen för den årliga avtalsuppföljningen med vårdcentralerna inom nämndområdet under hösten I stort sett alla vårdcentraler anger att BVC är den verksamhet där de mesta insatserna görs. Centrala Barnhälsovårdsteamet har tagit fram riktlinjer och rekommendationer som används. Flera vårdcentraler anger Fysisk aktivitet på recept (FaR) för unga, för att motivera till fysisk aktivitet. Samarbetet med skolhälsovården och barn- och ungdomsmedicin, framhålls som viktigt. Under år 2014 har samarbetet mellan Närhälsans barn-och ungdomsmedicinska mottagningar (BUM), barnhälsovården (BVC), skolan samt Runda Barn-teamet på Drottning Silvias Barn-

7 Sida 7(28) och ungdomssjukhus fortsätt. Alla barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har inrättat team för denna patientgrupp. Samtliga mottagningar är anslutna till det nationella kvalitetsregistret Boris. Arbetet med fetma hos barn är väl etablerat i mottagningarnas rutiner och är en välkänd grupp barn inom BUM:s uppdrag. Teamet arbetar i enlighet med det beslutsstöd som tagits fram inom Västra Götalands region (VGR). Barn med fetma är en svårbehandlad heterogen grupp där multimodalt tänkande och bred kompetens är viktig, inte bara vad gäller övervikten utan också närliggande tillstånd, så som sociala missförhållande, psykisk ohälsa, utvecklingsstörning, genetiska tillstånd samt neuropsykiatriska funktionshandikapp. Denna problematik är vanligt förekommande vid fetma och måste behandlas för att nå framgång. Framgångarna är varierande mycket beroende på att patientgruppen, hindren är förmodligen dessa faktorer eller olika grader av motivationsbrist hos familjen och barnet att vända trenden. Totalt sett märks en minskning av body mass index (BMI) efter insatta insatser men det krävs många besök, många motiverande samtal, upprepad information samt uppföljning. Det finns ännu inga långtidsresultat. En nyckel till framgång kan vara tidiga och riktade insatser med samtidig helhetssyn på barnet. Habilitering & Hälsa har i uppdrag att uppmärksamma och följa problem med överviktiga och underviktiga barn. Detta görs genom att verksamheterna följer rutiner för kosthållning för barn med alternativ nutrition. Habiliteringsverksamheterna följer upp body mass index (BMI) för samtliga barn med gastrostomi. I regionfullmäktiges budget för 2014 framgår barn och ungas hälsa som en politisk prioriteringsfråga. Insatser görs inom ramarna för de handlingsplaner som skrivs utifrån de lokala folkhälsoavtalen som nämnden har med respektive stadsdel på Hisingen. I avtalen ingår även insatsen Rörlig Ungdom nu (RUN) vars ändamål är att öka den fysiska aktiviteten hos barn i årskurs fyra. Nämnden har även ett samverkansavtal med Idrott- och föreningsnämnden i Göteborg Stad för samordning av anger Fysisk aktivitet på recept (FaR ) för barn från sju år. I Folktandvårdens hälsofrämjande uppdrag ingår det att informera om goda kostvanor till barn och deras föräldrar. Det främjande arbetet sker i första hand via strukturerade hälsosamtal. Även vid aktiviteter med skolan som arena förmedlas kunskap till elever och lärare kring hälsosamma levnadsvanor Alla vårdgivare ska utveckla och öka sitt användande av Fysisk aktivitet på recept, (FyS/FaR) Andel enheter/kliniker som använder anger Fysisk aktivitet på recept (FaR) som metod ingår som en kvalitetsindikator i vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska universitet för Kvalitetsindikatorn är kopplad till målrelaterad ersättning med processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Redovisning av indikatorn sker till nämnden vid årsuppföljningen av vårdöverenskommelsen. Förskrivningen av FYSS/FaR-recept från Närhälsan, har på ett år ökat något, från 1.4 procent av de listade i december 2013 till 1.5 i december De regionala snitten för motsvarande period är 1.7 resp 1.9 procent. 12 av 16 vårdcentraler i nämndområdet ligger under snittet i

8 Sida 8(28) Västra Götalandsregionen. Rehabverksamheterna på primärvårdnivå ingår sedan 1 september 2014 i vårdval rehab och uppföljning sker sedan dess utifrån de parametrar som krav- och kvalitetsboken anger. Perioden var rehabverksamheterna fortfarande en del av vårdöverenskommelsen med beställd primärvård. Uppföljning visar att 73 personer på Hisingen erhöll FaR-recept genom Närhälsans rehabmottagningar på Eriksberg och i Backa under denna period (statistik för samma period föregående år finns inte tillgänglig för jämförelse). Verksamheterna deltog under året i utvecklingsarbete med syftet att succesivt öka förskrivningen av FaR. Personalen inom gynekologiverksamheten på Kungshöjd har under våren 2014 fått utbildning i FaR-recept. Gynekologiverksamheten redovisar tio förskrivningar av FySS FaR recept under Habilitering & Hälsa utfärdar inte recept på fysisk aktivitet utan arbetar istället på andra sätt för att motivera patienter till fysisk aktivitet. Personalen hjälper också till med att hitta möjliga aktiviteter. Lundby Närsjukhus (LNS) har implementerat en rutin för förskrivning av FAR-recept. LNS har under året förskrivit 70 FaR-recept, men hänvisat ett större antal patienter till träning och motion. Sjukgymnastiken erbjuder också patienter att delta i hjärtgrupper, diabetesgrupper och stress- och tinnitusgrupp Nämnden skall verka för hälsoförebyggande åtgärder i prioriterade områden och grupper på Hisingen Förebyggande och hälsofrämjande åtgärder är grunden i de handlingsplaner som skrivs utifrån de lokala folkhälsoavtalen som nämnden har med respektive stadsdel på Hisingen. Ungdomsmottagningen på Hisingen (UMH) står inför en utvecklingsprocess. Det handlar om att nå ut med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder gentemot målgruppen ungdomar och unga vuxna i ett stort upptagningsområde. I december presenterades en slutrapport med förslag på det fortsatta arbetet. Bland annat är tanken att det uppsökande arbetet på UMH förstärks och byggs ut för att på det viset nå fler ungdomar på deras egna arenor. Nämnden valde att ställda sig bakom förslaget på utveckling inför framtiden. I krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård anges bland annat att vårdcentralen ska arbeta systematiskt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Vårdcentralernas totala uppdrag kring tidiga och förebyggande insatser följs årligen upp av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). I krav- och kvalitetsboken nämns inte särskilt begreppet uppsökande i koppling till hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. Habilitering & Hälsa har ett hälsofrämjande förhållningssätt i allt arbete genom att lyfta fram individens möjligheter och resurser istället för att fokusera på svagheter. Folktandvården har i vårdöverenskommelsen det specifika uppdraget att utföra fluorlackningar av elever i årskurs 0-5 i prioriterade delar av nämndområdet. Utöver

9 Sida 9(28) grundåtagandet i FRAMM (Fluor, råd, arena, mat och motivation), ska samtliga elever i årskurs 0-9 i Biskopsgården erbjudas fluorlackning och kort tandhälsobudskap 4 gånger per termin. Uppdraget utförs enligt plan med en måluppfyllelse på 94 procent Det skall finnas möjlighet till grön rehabilitering för befolkningen på Hisingen Samordningsförbundet Delta hade tidigare ett uppdrag att se över hur området Kvilledalen kan utvecklas. Gångvägar har iordningsställts i Hökällaområdet och det finns ett intresse från Göteborgs Stads sida att utveckla Kvilledalen i samband med att Hisingen växer Antalet fallskador hos äldre skall minska Vårdcentraler inom VG Primärvård deltar i det lokala folkhälsoarbetet i enlighet med åtagandet i Krav- och kvalitetsboken. Vad gäller fallskador kan dessa förebyggas i ett tidigt skede bland annat med hjälp av fysisk aktivitet på recept (FaR) och genom försiktighet med förskrivning av vissa läkemedel. I uppföljningen 2014 fanns en särskild kvalitetsindikator som berör detta område andel listade med behandling för benskörhetsfraktur. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser av de resultat som framkommit. Insatser riktade mot äldre ingår i de lokala folkhälsoavtalens handlingsplaner som nämnden har med stadsdelarna på Hisingen. Att jobba med fysisk aktivitet bland äldre såväl som reducering av fallrisker är tillvägagångssätt för att förebygga fallskador. Förebyggande och hälsofrämjande insatser ingår i handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland i Västra Götalandsregionen (VGR) som riktas gentemot verksamheter inom VGR. I hälsodatabladet 2014 presenteras statistik för fallskador. Andel personer som sökt vård för fallskador är bland kvinnor och män i ålderskategorin procent för västra Hisingen och norra Hisingen samt 10 procent för Lundby Ökad måluppfyllelse för större screeningundersökningar Deltagande i screeningprogram ingår som kvalitetsindikator som följs i Regionfullmäktiges budget Kvalitetsindikatorn följs upp enligt regionala anvisningar i tilläggsöverenskommelsen om sjukhusvård med Sahlgrenska universitetssjukhuset. Deltagande i screeningprogram följs för mammografi och bukaortaneurysm. Inom beställd primärvård har strukturerad screeningverksamhet genomförts avseende alkohol, rökning, våld i nära relationer, övervikt hos gravida samt cytologscreening (cellprovskontroller). Andelen kvinnor på Hisingen som efter kallelse genomförde cellprovskontroll var 53 procent under Andel gravida som tillfrågats om våld i nära relation var 73 procent. Andel gravida som screenades för alkohol var under året 98 procent. Under 2014 har nya riktlinjer för handläggning av överviktiga gravida samt screening för tuberkulos införts. För det upphandlade avtalet om mammografiscreening är målet att deltagarfrekvensen ska överstiga 80 procent. Deltagarfrekvensen i mammografiscreening för 2014 var 80 procent.

10 Sida 10(28) Rättighetsfrågor Vården skall ha ett tydligt genusperspektiv, all relevant statistik skall vara könsuppdelad I överenskommelsen med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) ingår att sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. En arbetsmetod som ska förbättra kvaliteten på genusanalyserna prövas på SU i samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård. Två viktiga delar i arbetsmetoden innehåller litteratursökning och expertseminarium. Litteratursökningen innebär att Kunskapscentrum för jämlik vård genomför vetenskapliga litteratursökningar för identifierade vårdområden. Kunskapscentrum för jämlik vård handleder de expertseminarier som genomförs. Tre vårdområden där arbetet pågår är Kataraktoperationer, Hjärtinfarkt och Hemdialys. Kataraktoperationer: Två expertseminarier har genomförts på SU med utgångspunkt från tidigare konstaterat att kvinnor hade lägre synskärpa vid operationstillfället jämfört med män. Vid det första seminariet presenterades statistik från 2013 som visade att skillnaden i synskärpa mellan könen vid operationstillfället upphört. Vid ett senare seminarium granskades uppdaterad statistik som visade att kvinnor återigen hade sämre synskärpa vid operationstillfället. Ett tredje expertseminarium är planerat februari 2015 för fortsatt analys och åtgärder. Hjärtinfarkt: Ett expertseminarium har genomförts på Kardiologmottagningen med syftet att genomföra en genusanalys av hur jämställd vården är med särskilt fokus på hjärtinfarkter. Resultat baserat på datamaterial från Swedheart kvalitetsregister (data ) för SU visade att vården för hjärtinfarktpatienter generellt tycks vara jämställd. Det finns resultat som visar på könsskillnader. Till exempel att kvinnor inte får rekommenderad läkemedelsbehandling i samma utsträckning som män. Det gäller framför allt kvinnor yngre än 60 år som i högre utsträckning än män förskrivs Nitrater i stället för rekommenderade ARB (Angiotensin receptor blocker)och Betablockerare. Resultatet kommer att analyseras ytterligare, initialt med journalgranskningar. Dialys: Ett expertseminarium har genomförts på Njurmottagningen med utgångspunkt från att fler män än kvinnor behandlas med dialys i hemmet. Ett datamaterial presenterades och en analys påbörjades. Ett ytterligare seminarium är planerat våren 2015 för fortsatt analys och eventuell åtgärd. Strokesjukvård är planerat för analys ur genusperspektiv I årsredovisningen rapporterar Sahlgrenska universitetssjukhuset könsuppdelad statistik för både sluten- och öppenvård. Lundby Närsjukhus redovisar könsuppdelad statistik. I sjukhusets uppföljningsplan anges två områden som ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Under 2014 arbetar sjukhuset med att jämföra läkemedelsbehandling mellan män och kvinnor med insulinpump samt andelen

11 Sida 11(28) kvinnor och män som kommer till fotvårdsspecialist på grund av diabetiska fotsår. Verksamheterna inom beställd primärvård ska, utifrån kraven i vårdöverenskommelsen arbeta för en jämställd vård. Detta skedde under år 2014 bland annat genom utbildningsinsatser för personal inom rehab- och barnmorskeverksamheterna. Alla verksamheter redovisar statistik könsuppdelad där så är möjligt. Jämställdshetsperspektivet beaktas i upphandlingsunderlagen och könsuppdelad statistik efterfrågas i nytecknade avtal med de privata vårdgivarna. All statistik från Tandvårdens utförare, Habilitering & Hälsa, ungdomsmottagningarna och Mini Maria är könsuppdelad. Den statistik som tas fram inom ramen för VG Primärvård kan som regel presenteras könsuppdelad när så krävs Vården skall vara fri från fördomar och diskriminering, och behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälso- och sjukvårdens verksamheter I överenskommelsen för med Sahlgrenska universitetssjukhuset framgår att alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Under oktober genomförde Lundby Närsjukhus en utbildningsdag för alla anställda som handlade om mångkulturella möten. Personalen fick arbeta med praktiska frågor i grupparbete. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralerna följa nationella och av regionen fastställda riktlinjer och vårdprogram. Alla vårdcentraler ges möjlighet att nyttja insatser från exempelvis Västra Götalandsregionens Kunskapscentrum för Jämställd Vård (KJV) och Enheten för rättighetsfrågor, för att öka kunskapen i dessa frågor. Detta mål har följts upp inom ramen för den årliga avtalsuppföljningen med vårdcentralerna inom nämndområdet under hösten Ett flertal vårdcentraler anger att man haft denna fråga uppe på arbetsplatsträffar och även genomfört utbildningsaktiviteter. Många anger att detta finns med i värdegrunden för vårdcentralen. En vårdcentral (Tuve) ägnade en hel arbetsplatsträff till att besöka utställningen Vi är romer på stadsmuseet. En vårdcentral (Biskopsgården) är HBT (homo-, bi- och transsexuell)-certifierad. Jämställdhets- och diskrimineringspolicy finns inom Backa Läkarhusgruppen. Verksamheterna inom beställd primärvård ska, utifrån kraven i vårdöverenskommelsen arbeta för att uppnå en jämlik vård. Detta skedde under år 2014 bland annat genom utbildningsinsatser inom ett antal olika verksamheter, i form av till exempel HBTQ-(homo-, bi-, trans- och queer)-diplomering. Vid barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna utgår samtliga personalkategorier från det

12 Sida 12(28) enskilda barnets speciella behov. Samtliga barn- och ungdomsmedicinska mottagningar arbetar enligt Barnkonventionen och all personal har fått utbildning om vad det innebär. I alla upphandlade avtal krävs att vårdgivaren ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor, oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Från Patientnämnden får hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kännedom om klagomål på privata och upphandlade vårdgivare. Habilitering & Hälsa införde en ny organisation den 1 januari 2014 för att skapa förutsättningar för mer jämlik vård för patienterna, öka möjligheten till specialisering och skapa regionövergripande vårdprogram. Personal på ungdomsmottagningarna och Mini Maria har kunskap inom området och vidareutbildningar sker regelbundet. Utifrån avtalen jobbar Mini Maria och ungdomsmottagningen med mötet mellan ungdom och personal. Detta baseras på tillit, trygghet och att ungdomarna ska känna sig sedda av personalen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans förmåga att göra val. Det finns tydliga riktlinjer som syftar till en likvärdig behandling oavsett var i regionen man bor. Kvinnor och män, pojkar och flickor ska få tillgång till tandvård på lika villkor. Alla rapporter, där det är möjligt, ska vara könsuppdelade. Skillnader mellan könen ska lyftas fram och analyseras i rapportering av all data i syfte att jämställdhetsintegrera verksamheten. Västra Götalandsregionen ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Utföraren ska tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Vårdenhetens lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer för standard och fysisk tillgänglighet Stöd till funktionsnedsatta personer ska riktas så att den enskilde individen kan leva ett så självständigt liv som möjligt I enlighet med överenskommelsen för ska Sahlgrenska sjukhuset följa regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionshinder. De särskilda behov som personer med funktionsnedsättning har ska särskilt beaktas. Rättighetskommitténs kansli har arbetat fram en handledning för tillgänglig information och kommunikation som de lämnat över till kommunikationsavdelningen på regionkansliet för godkännande. Handledningen följer regionens riktlinjer och ska implementeras på Sahlgrenska universitetssjukhuset när den publicerats. Under sommaren 2014 har Lundby Närsjukhus inventerats enligt Tillgänglighetsdatabasen (TD). Uppgifterna kommer att läggas in på sjukhusets hemsida. I Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård anges att verksamheten ska organiseras så att behov av hälso- och sjukvård hos patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt

13 Sida 13(28) personer med funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. God tillgänglighet och kontinuitet ska tillförsäkras målgrupperna och patienterna ska erbjudas råd, stöd, behandling samt utbildning i egenvård. Habilitering & Hälsa arbetar utifrån Förenta nationernas (FN) barnkonvention och följer standard för barnperspektiv utifrån NOBAB (Nordisk förening för sjuka barn). Verksamheterna inom Habilitering & Hälsa har ett hälsofrämjande förhållningssätt i sitt arbete genom att lyfta fram individens resurser istället för att fokusera på svagheter. Rehabverksamheterna på primärvårdnivå ingår sedan 1 september 2014 i vårdval rehab, och uppföljning sker sedan dess utifrån de parametrar som krav- och kvalitetsboken anger. Perioden var rehabverksamheterna fortfarande en del av vårdöverenskommelsen med beställd primärvård, och denna uppföljning avser därför denna period. Rehabmottagningarna samverkar med vårdgrannar och andra berörda i individuella patientärenden utifrån patientens unika behov. Uppföljning visar att antalet hjälpmedelsanvändare ökade i nämndområdet under år 2014, vilket kan vara en indikation på att fler personer får sina behov tillgodosedda. Under året genomfördes en patient-/kundenkät för Närhälsans rehabenheter. Resultatet visar att 99 procent av patienterna kände sig bemötta med respekt och 97 procent upplevde sig delaktiga i beslut om vård och behandling. Detta kan också vara en indikation på att stödet till den enskilda individen fungerar väl. Tandvårdens roll för stöd till vuxna personer med funktionsnedsättning finns främst inom det regionens tandvårdsstöd, som utgörs av munhälsobedömningar, nödvändig tandvård. Rätten till dessa baseras helt på omvårdnadsbehov. Från och med 2013 vidgades tandvårdsstödet i och med det så kallade Tredje steget Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. För barn och unga finns motsvarande och anpassat stöd och ingår i barn- och ungdomstandvård som ges inom allmäntandvård och specialisttandvård. I Västra Götalandsregionen finns även Mun-H-Center, ett nationellt kunskapscentrum om sällsynta diagnoser och orofaciala hjälpmedel för funktionshindrade. Vid centrat bedrivs även regional verksamhet som inbegriper patientbehandling Arbetet med att förbättra vårdkedjan för personer med funktionsnedsättning skall fortsätta Sahlgrenska universitetssjukhuset har regelbundna möten med ledningen för Habilitering och hälsa vilket innebär förbättringsarbete gällande vårdkedjan för personer med funktionsnedsättning. Lundby Närsjukhus samverkar med primärvården på Hisingen, länssjukvården och Göteborgs kommun i frågor som rör gemensamma vårdkedjor. Lundby Närsjukhus har regelbundna träffar med primärvården för ömsesidigt kunskapsutbyte. I Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård anges att en individuell vårdplan ska upprättas tillsammans med patient/anhörig och berörda vårdgivare, för att skapa trygghet och tydlighet

14 Sida 14(28) kring vårdinsatserna. Habilitering & Hälsa samverkar med vuxenpsykiatrin och primärvården avseende patienter med neuropsykiatriska diagnoser. De deltar också i Västbussamverkan. En strukturerad samverkan mellan Habilitering & Hälsa och ungdomsmottagningarna i regionen fortsätter. Förvaltningen deltar i Samverkan inom kommun och sjukvård-samverkan inom göteborgsområdet (tidigare LGS, Ledningsgrupp för samverkan). Rehabmottagningarna samverkar med vårdgrannar och andra berörda i individuella patientärenden utifrån patientens unika behov. Samverkan finns även på övergripande nivå i syfte att utveckla strukturer för en god vårdkedja. Detta är ett kontinuerligt arbete, som fortsatte även under år Det statliga tandvårdsstödet innehåller idag tandvård som led i sjukdomsbehandling som omfattar vissa patienter med funktionsnedsättning. Från och med 2013 vidgades stödet till att omfatta symptom som orsakar stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling Länssjukvård och högspecialiserad vård Ett stärkt patientsäkerhetsarbete skall prioriteras Revisionsenheten har på uppdrag av revisorskollegiet granskat Sahlgrenska universitetssjukhusets (SU) patientsäkerhetsarbete. De förtroendevalda revisorerna bedömer att SU i de delar som granskats bedriver ett omfattande och ambitiöst patientsäkerhetsarbete och att detta arbete i allt väsentligaste är ändamålsenligt. Samtidigt ser revisorerna det som angeläget att sjukhuset, ur ett patientsäkerhetsperspektiv, utvärderar effekterna av insatserna för att förbättra tillgängligheten, korta väntetiderna och förbättra beläggningen på sjukhuset. I vårdöverenskommelsen med SU ingår att patienter inte ska drabbas av vårdskador och det finns målrelaterad ersättning för en kvalitetsindikator som avser vårdrelaterade skador och infektioner. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppnått processmål och resultatet redovisas vid årsuppföljningen av vårdöverenskommelsen. Lundby Närsjukhus har en patientvägledare dit patienterna kan vända sig direkt med frågor. Lundby Närsjukhus redovisar i dialog med beställarna, avvikelserapporter, patientsynpunkter och anmälningar till Patientnämnd, Lex Maria, Socialstyrelsen och patientförsäkringen LÖF. Patientnämnden besöker sjukhuset en gång per år för diskussion. Habilitering & Hälsa bedriver att systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patienter och deras anhöriga bjuds in att ge synpunkter på den vård de mött inom Habilitering & Hälsa. Avvikelser och klagomål registreras i Med Control och utgör underlag för förbättringsåtgärder Kvaliteten inom länssjukvården skall hållas på en hög nivå. Följsamheten till gällande vårdprogram och nationella riktlinjer skall öka Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) arbetar strategiskt för god följsamhet till medicinska riktlinjer och vårdprogram. Alla nya medicinska riktlinjer distribueras till verksamheterna och

15 Sida 15(28) rutiner finns utarbetade för hur dessa ska följas. Vårdprogrammen bygger på nationella riktlinjer. Verksamheterna har ett särskilt uppdrag att arbeta med de mål där inte riksgenomsnittet uppnås. Verktyg i kvalitetsarbetet är bland annat handlingsplaner och kvalitetsregister. Överenskommelsen med SU följer regionens riktlinjer avseende kvalitetsindikatorer och måltal. Det finns kontaktperson för respektive kvalitetsindikator. Målnivåerna för respektive kvalitetsindikator utgår från riksgenomsnittet som framgår av Öppna Jämförelser. Lundby Närsjukhus ger vård enligt hälso- och sjukvårdslagen och utifrån kvalitetskrav och medicinsk praxis. Sjukhuset bedriver fortlöpande och systematiskt arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling, så att de krav på kvalitetssystem som anges i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2005:12 uppfylls. Lundby Närsjukhus är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001:2008. Habilitering & Hälsa arbetar med ett systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltningen deltar bland annat i det nationella samarbetet kring NYSAM (Nyckeltalssamverkan) och kvalitetsregistret HabQ. Det nya vårdinformationssystemet Asynja Visp är nu infört inom habiliteringsverksamheterna Vidareutveckling av vården inom specialistpsykiatrin såväl inom barn och ungdomspsykiatrin samt inom vuxenpsykiatrin skall ske Konsekvenserna av förändringen av utbudspunkter inom den öppna psykiatriska vården på Hisingen följs upp enligt tidplan. Sahlgrenska universitetssjukhuset genomförde en patientenkät på öppenvårdsenheterna inom psykiatri Affektiva 2 under veckorna Enkäten syftade till att mäta patientnöjdheten. Resultatet från enkäten redovisades för Hälsooch sjukvårdsnämnden vid sammanträdet i oktober Primärvård Ett stärkt patientsäkerhetsarbete skall prioriteras Patientsäkerhetslagen som gäller från och med 1 januari 2011 kräver bland annat att alla vårdgivare skall upprätta årlig patientsäkerhetsberättelse med redogörelse för hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts. Vad gäller vårdcentralerna inom VG Primärvård har delar av detta följts upp i samverkan med Vårdvalsenhetens medicinska revisionsenhet. Frågor har ställts kring bland annat avvikelserapportering och akut omhändertagande vid vårdcentralen. Samtliga vårdcentraler på Hisingen har inarbetade rutiner för detta. Vid barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna finns utarbetade rutiner för ett kontinuerligt arbete med patientsäkerheten Familjecentraler skall finnas i nämndområdets samtliga stadsdelar På Hisingen finns idag familjecentraler i två av stadsdelarna, Familjecentralen Biskopsgården Norra och Södra samt Familjecentralen Tuve. Planering av en familjecentral i Lundby har avstannat. Diskussion om ytterligare en familjecentral på Norra Hisingen (Backa-Kärra) har

16 Sida 16(28) påbörjats. Arbetet följs under året med bland annat dialogmöten med stadsdelarna Säkerställa att vårdenheterna uppfyller sina åtaganden enligt närområdesplanerna Ansvarsfördelningen för samverkan inom närområdet ska beskrivas i närområdesplanen. På Hisingen har alla närområdesplaner för 2014 färdigställts och skrivits under. Detta mål har följts upp inom ramen för den årliga avtalsuppföljningen med vårdcentralerna inom nämndområdet under hösten På det hela taget har samverkan förbättrats de senaste åren men det finns fortfarande variationer mellan de tre stadsdelarna Förebygga undernäring bland äldre Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) arbetar strukturerat för att uppmärksamma äldre patienter i riskzonen för sjukdomsrelaterad undernäring, framför allt inom geriatriken. På SU görs riskbedömningar avseende fallrisk, trycksår, undernäring samt alkoholvanor med målet att antalet avvikelser på sikt ska minska inom dessa områden. Vid behov kontaktas aktuell vårdgivare inom primärvård eller kommun för fortsatta åtgärder. Samtliga enheter på Lundby Närsjukhus ska uppmärksamma risk för undernutrition hos patienter över 75 år. Vårdcentralen ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatser ska följas upp och rutiner och metoder ska dokumenteras. Vårdcentralen ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder exempelvis gällande matvanor Kompetensen om åldrandets sjukdomar skall utvecklas inom primärvården Vårdcentralerna ansvarar för att all personal har adekvat kompetens, legitimation och specialistkompetens samt att det finns personal i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård i enlighet med uppdraget. Vårdcentralen ska medverka till en väl samordnad vårdprocess när patienten har behov av annan kompetens än den som vårdcentralen kan erbjuda. Detta mål följs upp inom ramen för den årliga avtalsuppföljningen med vårdcentralerna inom nämndområdet under hösten Många av vårdcentralerna på Hisingen har numera särskild personal som arbetar med äldrefrågor, både läkare och sjuksköterskor. Fyra av vårdcentralerna har tillgång till läkare med geriatrisk kompetens. Många vårdcentraler prioriterar också utbildningsinsatser kring äldres hälsa och sjukdomar. Några specifika insatser inom detta område fanns inte i vårdöverenskommelsen för beställd primärvård år Nämnden skall verka för att logopedkompetens finns på vårdcentralerna I Krav- och kvalitetsboken anges att logoped är ett av de primärvårdsuppdrag som inte ingår i

17 Sida 17(28) VG Primärvård utan bedrivs utanför. I samband med revidering av Krav- och kvalitetsboken har nämnden möjlighet att framföra synpunkter angående vårdcentralernas uppdrag Seniorhälsan skall etableras på fler områden på Hisingen För personer 65 år eller äldre har den offentliga primärvården skapat en särskild funktion: Seniorhälsan. Här erbjuds besök hos distriktssköterska/hälsopedagog med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar hos personer som kommit upp en bit i åldern. För närvarande är det åtta vårdcentraler på Hisingen som är med i Seniorhälsan Personer med symptom på posttraumatiskt stressyndrom ska särskilt uppmärksammas Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) har lämnat en rapport utifrån frågeställningen om möjligheter till koncentration av psykiatriresurser för patienter med Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Sahlgrenska universitetssjukhuset slutsatser kan sammanfattas med att de bedömer att en koncentration av psykiatriresurser för patienter med PTSD bäst sker genom att skapa ett subspecialiserat omhändertagande på specialistmottagningarna i Gamlestaden, Mölndal, Centrum och Västra Frölunda. SU lyfter fram patienternas höga grad av samsjuklighet med annan psykisk ohälsa som kan omhändertas på en mottagning organiserad i flera specialiserade team. Ett uppföljningsmöte genomfördes i augusti tillsammans med representanter från de aktuella verksamheterna på SU. Ett syfte var att följa hur sjukhuset arbetar enligt lämnad rapport. Uppföljningen visade att mottagningarna Affektiva 1 och 2 är olika organiserade gällande det subspecialiserade mottagandet av patienter och hur mottagningarna avgränsar för diagnoser. Båda mottagningarna utgår från ett teambaserat arbetssätt, i Affektiva 1 arbetar fem team avgränsat utifrån specifika diagnoser. I Affektiva 2 är grundmodellen att alla team tar emot aktuella diagnoser för mottagningen. Både Affektiva 1 och 2 följer samma uppdragsbeskrivningar. SU planerar en utvärdering av de två arbetssätten. Psykiatrienheten på Lundby Närsjukhus tar emot mindre komplicerade PTSD-patienter. I krav- och kvalitetsboken anges att vårdcentralen ska uppmärksamma de psykosociala faktorernas betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Vårdcentralen ska också följa regionens beslutade riktlinjer, regler och rutiner, avseende hälso- och sjukvård för asylsökande med flera, som finns samlade under Enheten Asyl och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. Kris- och Traumaenheten inom beställd primärvård riktar sin verksamhet till målgruppen personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) till följd av krigs- eller tortyrupplevelser. Verksamheten har för de senaste två åren rapporterat kraftigt ökat remissinflöde, från cirka per år, till 336 stycken år 2013 och 339 stycken år Patienterna som under år 2014 behandlades vid enheten hade sina ursprung främst från Iran, Irak eller Bosnien- Hercegovina. Verksamheten arbetar kontinuerligt med konsultation till vårdgrannar och deltar i utbildningar, så har även skett under år 2014 som ett led i att stärka kompetensen om PTSD inom hälso- och sjukvården.

18 Sida 18(28) Tandvård Tandhälsan hos barn och unga på Hisingen ska förbättras. Andelen kariesfria barn ska öka med 5 procent under en treårsperiod Tandhälsan hos barn och ungdomar på Hisingen har generellt förbättrats över åren. Andelen kariesfria har ökat med 5 procentenheter under en treårsperiod (från 2011 till 2014). Hos 12- åringar innebär det en ökning från 68 procent till 73 procent och hos 19-åringar, en ökning från 30 till 34 procent. Bland 6-åringar har andelen kariesfria varierat mer över åren och har sjunkit de senaste tre åren från 79 procent år 2011 till 76 procent år Att värdena fluktuerar mellan åren kan troligen kan tillskrivas olika täckningsgrad, det vill säga andelen barn som undersökts per år. Täckningsgraden sjönk generellt något i Västra Götalandsregionen år Det innebär vissa svårigheter att tolka förändringen Vårdkedjan med förebyggande tandvård, munhälsobedömning och nödvändig tandvård ska ges med integritet och kontinuitet till personer i särskilda boenden I avtal för den uppsökande verksamheten och munhälsobedömningar finns särskilda formuleringar kring känsliga situationer som kan uppstå. Där finns även rutiner beskrivna för hur respekten för individens självbestämmande ska tillvaratas. Den uppsökande verksamheten innebär att personer med stort omsorgsbehov eller omfattas av LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt till en årlig munhälsobedömning. Det har visat sig svårt att nå målgruppen i förväntad utsträckning, men under 2014 undersöktes 48 procent av de som tackat ja till munhälsobedömning. Det fanns olika skäl till att inte hela gruppen nåddes, en del personer tackar av olika skäl nej och det finns sannolikt också möjligheter att förbättra rutinerna hos kommuner och utförare. Övergripande jämförelse av statistik indikerar att de som önskar behandling (nödvändig tandvård) också får det Verksamhetens miljöarbete Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli införde 2013 ett miljöledningssystem med handlingsplaner som revideras och utvärderas årligen. Eftersom verksamheten som bedrivs i huvudsak är administrativ är förvaltningens miljöpåverkan relativt liten. Påverkan sker framförallt genom tjänsteresor, energianvändning samt pappersförbrukning. Såväl tjänstemän som hälso- och sjukvårdsnämnden tillämpar Västra Götalandsregionens resepolicy för att minska resandet med bil i tjänsten. I förvaltningens verksamhetsplan ingår att miljömedvetenheten hos alla medarbetare ska öka, genom att bland annat minska resandet genom att öka andelen alternativa mötesformer. Utbildning i mötesverktyget Lync har genomförts inom förvaltningen. Användandet av Lync har också utvärderats vid två mätningar under året, en mätning bland chefer och en mätning bland alla medarbetare. Cirka 40 procent av medarbetarna vid hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli upplever att användandet av Lync har minskat deras resande i tjänsten. Trots satsningarna på Lync och arbetet med resepolicyn har antalet resta mil i tjänsten ökat mellan 2013 och Rapporteringsmetoden har ändrats mellan åren, men klart är att antalet mil med flygresor ( kilometer 2014) och antalet mil med privat bil ( kilometer

19 Sida 19(28) 2014) har ökat med 25 procent. Ledamöterna har under mandatperioden genomgått en grundläggande miljöutbildning Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium är utrustade med läsplattor för att minska pappersutskick av beslutsunderlag och det totala pappersanvändandet. 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Besök till specialist. Måluppfyllelsen beträffande den nationella vårdgarantin på Lundby närsjukhus (LNS) för andelen patienter som väntat högst 90 dagar på besök var sista oktober 97 procent vilket är två procentenheter lägre jämfört med samma månad föregående år. Totalt väntade individer per sista december. Motsvarande andel på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) är 72 procent, en försämring med 6 procentenheter. Totalt väntade individer per sista december. Behandling.Andelen vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på behandling, var på LNS 97 procent per sista oktober vilket är identiskt jämfört med samma månad föregående år. Motsvarande andel på SU är 72 procent, vilket är en försämring med två procentenheter jämfört med november föregående år. Cancer. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som genomfört sitt första besök inom 14 dagar på SU, var sista november 99 procent. Medelvärdet i regionen är 93 procent. Högst måluppfyllelse nåddes inom öron-näsa-hals respektive lungmedicin. Lägst måluppfyllelse och därmed sämre tillgänglighet var inom urologi respektive kirurgi. Koloskopi. Antal individer som väntat på undersökningsstart totalt i regionen var den sista november varav 230 hade väntat mer än 90 dagar. Måluppfyllelsegrad för november är 88 procent. Barn- och ungdomspsykiatri. Andelen vårdgarantipatienter inom Barn- och ungdomspsykiatri(bup) som väntat högst 30 dagar på besök, var sista november 92 procent på SU. Medelvärdet i regionen är 87 procent. Antal vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning och behandling var på SU 52 procent. Medelvärdet i regionen är 27 procent. På SU var andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på behandlingsstart 87 procent. Medelvärdet i regionen är 43 procent. Vuxenpsykiatri. Andelen vuxna vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatrisk utredning var den sista november för SU 81 procent. Medelvärdet i regionen är 50 procent. Habilitering och hälsa. Andelen vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på utprovning av hörapparat hos Habilitering & hälsa ligger även per sista november stabilt på 100 procent. Primärvård. Mätningar av primärvårdens vårdvalsenheter sker vid två tillfällen under året, en

20 Sida 20(28) månad under våren och i oktober månad under hösten. Höstens mätning visade att andelen telefonsamtal till vårdcentralerna som besvarats samma dag fluktuerar mellan 92 och 98 procent i Göteborg, i södra Bohuslän och mellan 91 och 98 procent i regionen. Medelvärde per sista oktober var i Göteborg 92 procent, i södra Bohuslän 95 procent och medelvärdet i regionen var 91 procent och i Riket 88 procent. Andel patienter som erhöll en tid hos allmänläkare inom en vecka var bland vårdcentralerna i Göteborg per sista oktober 91 procent, i södra Bohuslän 95 procent och genomsnitt i regionen var 93 procent och i Riket 91 procent. Generellt var tillgängligheten bättre hos de privata utförarna. Sjukvårdsrådgivning. Andelen telefonsamtal till 1177 Vårdguiden i regionen som besvarades inom 3 minuter var 31 procent. För 1177/Göteborg är andelen 32 procent per sista november. 2.6 Prestationer Se bilaga 1. Sjukhusvård: Den samlade konsumtionen av slutenvård är i nivå med föregående år. Jämfört med budget är antalet sjukhusvårdtillfällen lägre samtidigt som DRG-vikten (Diagnos relaterade grupper) per vårdtillfälle har ökat. Det kan till del förklaras av att nämndens invånare har konsumerat en större andel region- och rikssjukvård än budgeterat. Den samlade konsumtionen av öppenvård har ökat jämfört med föregående år. Inom somatisk vård har antalet läkarbesök och övriga också ökat jämfört med budget. Inom psykiatri når däremot konsumtionen inte upp till budgeterade volymer. VG Primärvård: Under året har det skett en generell minskning av läkarbesök jämfört med budget och föregående års utfall. Övriga besök visar en motsatt trend och ökar hos både offentliga och privata enheter. Sammantaget dock en minskning med besök. Primärvård övrigt: Övriga besök är fler är budget och drygt fler än föregående år. Ökningen förklaras till stor del av fler besök hos sjukgymnaster i vårdval rehab. Analyslänkar Konsumtionsredovisning /../userfiles/1/documents/1997_2446_B5DF2.xlsx 3. Personal 3.2 Personalstruktur Personalstrukturen är oförändrad i jämförelse med tidigare. 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan-dec 2014 Jan-dec 2013 Kvinnor 3,4 4,3 Män 2,7 1,5 Totalt 3,2 3,7

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Mål och Beställningsunderlag Beställningsunderlag

Mål och Beställningsunderlag Beställningsunderlag Diarienummer HSN4-5-2012 Mål och Beställningsunderlag Beställningsunderlag 2013 2013-2014 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale V Inledning Detta Mål och Beställningsunderlag

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Handlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne.

Handlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne. Handlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne. Inledning och bakgrund Dokumentet Strategisk plan för tandvården i Skåne fastställdes av Regionfullmäktige den 2014-05-06

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Vårdval i Östergötland

Vårdval i Östergötland Vårdval i Östergötland Blankett för auktorisationsansökan för öppen specialiserad vuxenpsykiatri Leverantörsuppgifter Komplett företagsnamn: Adress: Postnummer: Postadress: Org.nummer: Firmatecknare: Bankgironummer:

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Närvårdssamverkan namn

Närvårdssamverkan namn Datum: 2016-03-23 Beteckning: Bilaga 1 Dnr 2015.236.002 Närvårdssamverkan namn Bakgrund Alingsås kommun, Lerum kommun och Alingsås lasarett har sedan 2010 ingått i närvårdssamverkansområde Södra Älvsborg.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer