Historien om nätet, Informationsålderns fundament!
|
|
- Ola Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Historien om nätet, Informationsålderns fundament! Björn Landfeldt
2 Vad är Internet? - Mitt Internet fungerar inte - Internet är nere Absolut inte WWW! internet = inter-network fler nätverk sammankopplade Internet = ett globalt nätverk av nätverk som kopplar samman människor, företag och tjänster, ingen ägare
3 Internet ur ert perspektiv
4 Internet ur mitt perspektiv 3
5 Kommunikation Informationsöverföring i olika former Fundamentalt system har en sändare en mottagare ett medium Har realiserats i många olika utföranden genom tiderna
6 Tidiga system Year Event Year Event BC Phoenicians invent alphabet Egyptians Hieroglyphics 1831 Joseph Henry invents the telegraph 900 BC Postal service, China 1835 Morse Code BC Human messengers in Egypt and China, smoke signals 37 AD Heliographs, mirrors used to signal messages over distances, Tiberius 1876 Bell, telephone 1877 Bell, phonograph 305? 1000? First wooden printing press, China 1894 Marconi, wireless telegraph 1450 Mass media, Newspapers appear in Europe 1455 Gutenberg invents press with metal removable typefaces 1792 Claude Chappe invents the first long-distance semaphore (visual or optical) telegraph line 1899 Poulsen invents storage on magnetic steel tape 1923 Television 1969 ARPANET starts
7 Optisk telegraf Bild av Chappe s original telegraf från armar kan rotera och bilda unika kombinationer
8 Mer sofistikerad telegraf Edelcrantz 1794, 10 plattor kan individuellt kontrolleras och bilda 1024 mönster
9 Protokoll All telekommunikation kräver att man har en gemensam överenskommelse för de signaler man skickar, annars kan inte sändare och mottagare förstå varandra. Inom datorkommunikation kallas detta för protokoll. Det mest grundläggande protokollet definierar hur mottagaren ska tolka de signaler som skickas över länken. 7
10 Elektriska telegrafer Samuel F.B Morse och Alfred Vail utvecklade den elektriska telegrafen Morsekoden är ett av de första exemplen på en internationell standard för protokoll. ITU publicerade den första standarden
11 Telenäten Telefonen patenterades under 1870-talet av Alexander Graham Bell. Behovet av telenät uppmärksammades under 1890-talet... 11
12 Telenäten Telefonen patenterades under 1870-talet av Alexander Graham Bell. Behovet av telenät uppmärksammades under 1890-talet... 11
13 Rädslan för det okända Not everyone was thrilled by these developments, however. The telephone was often viewed with skepticism and not a little fear. There was something magical about sounds coming from a thin wire, and many people were afraid that the contents of the lines would spill out in some way if there was a break. Many elderly persons refused to touch a telephone for fear of electrical shock. Others tried to take advantage of the telephone, relates Peter Andersson in his book, Telecommunications yesterday and today. In some towns persons suffering from rheumatism went to the telephone stations in the hope that the electrical impulses received by their bodies would cure them.! Excerpt from The telephone is the devil, Marika Ehrenkrona. The History of Ericsson
14 Vad är ett data/tele-nät? Alla datanät består av tre grundläggande enheter: vägväljare (switch, router), länkar, och användare (hosts). 12
15 Telenäten I de första telenäten användes manuella switchar. 13
16 Kretskoppling (circuit switching) Telenäten använder så kallad kretskoppling. All data mellan en sändare och en mottagare går på samma förutbestämda väg (path). 14
17 Telenätens Teori Köteori utvecklades av Agner Erlang i Danmark Observation: Poissonfördelningar, bevis 1909 Erlangs kapacitetsformel 1919, blocking och väntetider (modell av telefonist)
18 Automatstationer 1910-talet automatväljare Analoga pulser representerar telefonnummer 1970-talet, AXE, digital switching, logiska kretsar baserade på paketförmedling
19 Digitalisering Många fördelar med digital överföring t.ex.! Pulse shaping!!!!! Sändare Repeater Mottagare Kodning Feldetektering - felkorrigering etc. kanalkodning, hur göra koder som bäst tar tillvara kanalens egenskaper
20 Digitalisering Många fördelar med digital överföring t.ex.! Pulse shaping!!!!! Sändare Repeater Mottagare Kodning Feldetektering - felkorrigering etc. kanalkodning, hur göra koder som bäst tar tillvara kanalens egenskaper
21 Digitalisering Många fördelar med digital överföring t.ex.! Pulse shaping!!!!! Sändare Repeater Mottagare Kodning Feldetektering - felkorrigering etc. kanalkodning, hur göra koder som bäst tar tillvara kanalens egenskaper
22 Digitalisering Många fördelar med digital överföring t.ex.! Pulse shaping!!!!! Sändare Repeater Mottagare Kodning Feldetektering - felkorrigering etc. kanalkodning, hur göra koder som bäst tar tillvara kanalens egenskaper
23 Digitalisering Många fördelar med digital överföring t.ex.! Pulse shaping!!!!! Sändare Repeater Mottagare Kodning Feldetektering - felkorrigering etc. kanalkodning, hur göra koder som bäst tar tillvara kanalens egenskaper
24 Digitalisering Många fördelar med digital överföring t.ex.! Pulse shaping!!!!! Sändare Repeater Mottagare Kodning Feldetektering - felkorrigering etc. kanalkodning, hur göra koder som bäst tar tillvara kanalens egenskaper
25 Kanalkapacitet
26 Kanalkapacitet Harry Nyquist: Nyquistkriteriet 1924
27 Kanalkapacitet Harry Nyquist: Nyquistkriteriet 1924 Claude Shannon Shannon-Nyquists samplingsteorem Informationsteori (a mathematical theory of communication) Las Vegas (21, Bringing down the house)
28 Kanalkapacitet Harry Nyquist: Nyquistkriteriet 1924 Claude Shannon Shannon-Nyquists samplingsteorem Informationsteori (a mathematical theory of communication) Las Vegas (21, Bringing down the house)
29 Packet switching Under 1960-talet publicerade flera oberoende forskare förslag på hur datanäten skulle använda paketförmedling istället för kretskoppling. 16 Source:
30 Datapaket Grundläggande principen för paketförmedling är att all data som ska skickas läggs i datapaket. huvud data svans I varje datapaket finns ett huvud som innehåller information om vad paketet innehåller, samt vart det ska skickas (adress). 17
31 Packet switching Datapaketen skickas genom nätet med hjälp av sin destinations- adress. Varje vägväljare kan utifrån adressen ta ett beslut om vilket nästa hopp är. 18 Source:
32 ARPAnet utvecklades under 1968 Robert Taylor på ARPA (later DARPA) hade tre terminaler för att kunna koppla upp sig mot tre olika universitet: For each of these three terminals, I had three different sets of user commands. So if I was talking online with someone at S.D.C. and I wanted to talk to someone I knew at Berkeley or M.I.T. about this, I had to get up from the S.D.C. terminal, go over and log into the other terminal and get in touch with them. I said, oh, man, it's obvious what to do: If you have these three terminals, there ought to be one terminal that goes anywhere you want to go where you have interactive computing. That idea is the ARPAnet. Source: 20
33 Första versionen av ARPAnet Fyra Interactive Message Processors (IMP) på fyra universitet ) som fungerade som vägväljare. IMP:erna var ihopkopplade med länkar på 50 kbps. Bilden visar Leonard Kleinrock med den första IMPn på UCLA. Source: 21
34 Protokoll och adressering För att kunna kommunicera över ett datanät krävs det att alla användardatorer och vägväljare är överens om hur de ska skicka datapaket. ARPAnet använde ett protokoll som kallades 1822 protocol. Protokollet definierade hur IMPs skulle kommunicera och skicka vidare datapaket. Varje inkopplad användardator (host) hade en fast numerisk adress som identifierade till vilken IMP som datorn var inkopplad på. 22
35 Exempel: Ray Tomlinson skickade det första et 1971 mellan två datorer i samma rum. Han -tecknet för att identifiera en användare på en viss dator, eftersom det tecknet var oanvänt på tangentbordet: name-of-the-user@name-of-the-computer 23
36 Exempel: Ethernet Uppfanns av Bob Metcalfe på Xerox Blev senare en IEEE standard (802.3). Byggde på principen att flera datorer delade på en fysisk kabel. 26
37 Behovet av ett Internet Det fanns ett behov av något mer, ett skalbart system som kunde koppla ihop olika datanät med varandra. Under 1973, utvecklade Robert E. Kahn and Vincent Cerf på DARPA sina idéer om ett internetwork-protokoll. Deras idéer publicerades första gången under 1974, då termen Internet infördes.
38 Kahn och Cerf s idé om internetworking Gemensam identifiering av Hosts (Nätadresser) Ett gemensamt protokoll för alla nät (Internet Protocol, IP) Regler för hur datapaket ska skickas mellan nät (routing) Tillförlitlighet end-to-end (Fel- och flödeskontroll)
39 Internet föddes Internetprotokollen (TCP/IP) standardiserades Jan , bytte hela ARPAnet till TCP/IP-protokollen. Jon Postel
40 Ytterligare skalbarhet Från början var hierarkin väldigt platt Svårt att administrera och lätt att det blir fel! Then came along Radia Perlman
41 Radias avhandling Algorhyme I think that I shall never see a graph more lovely than a tree. A tree whose crucial property is loop-free connectivity. A tree that must be sure to span so packets can reach every LAN. First, the root must be selected. By ID, it is elected. Least-cost paths from root are traced. In the tree, these paths are placed. A mesh is made by folks like me, then bridges find a spanning tree.
42 1991: World Wide Web (WWW) : Tim Berners-Lee och hans grupp vid CERN utvecklade sina idéer om informationshantering och spridning. 1991: Första websajten: : Mosaic, den första publika webbläsaren presenterades. Source: 32
43 1991: The Trojan Coffee room pot Forskare vid Computer Laboratory på University of Cambridge implementerade den första applikationen för video (egentligen bilder). Applikationen skickade realtidsuppdaterade bilder av deras kaffebryggare. Source: 33
44 Resten är nästan inte historia : Pizza Hut startade den första webbshopen 1997: AOL instant messanger 1997: Sixdegrees.com (första moderna sociala nätverket) 1997: Google.com 1999: Napster 2001: BitTorrent 2003: Skype 2005: YouTube 2005: Facebook.com 2008: Spotify 34
45 Internets administration Det finns ingen som äger Internet, men det finns olika organisationer som bestämmer vilka regler som ska gälla. 36
46 Internets administration Det finns ingen som äger Internet, men det finns olika organisationer som bestämmer vilka regler som ska gälla. 36
47 Trådlösa nät David Hughes, första elektromagnetiska överföringen 1879 Bell och Tainter, photophone Fler bidrag som bidrog till förståelsen av elektromagnetiska fält av Hertz, Tesla m. fl talet, Guglielmo Marconi demonstrerar trådlös dataöverföring 1902, första transatlantiska överföringen
48 Radio fram till 1979 Utveckling av radio tar fart och många system tas fram både för rundradio, television och konversationer! Mobilnät tänks ut men tekniska begränsningar sätter stopp! Motorola demonstrerar första mobiltelefonen 1973 men inga nät! AlohaNet på Hawaii av Norman Abramson
49 NTT i Japan, första kommersiella cellulärnätet 1981: NMT i skandinavien analoga nät utan data överföring Mobitex - RAM, introducerades 1986, cellulär paketdata 8000 bps! 1991, GSM introduceras i Finland första digitala nätet från början SMS sedan 9.6 kbps datakoppel
50 Cellulärkonceptet
51 Cellulärkonceptet
52 Mobil cellulär data Då Internet tog fart insåg industrin att mobil data var framtiden fler nya standarder GPRS, EDGE, UMTS, WCDMA, LTE, LTE-advanced (2.5G, 3G, 4G etc.) IP baserade nät, telefoni är numera en tjänst bland andra tjänster
53 Vet vi allt nu? är vi smartare än förr?
54 En tankeställare Ove Edfors Trådlös kommunikation
55 Fältstyrka från mobilen [W/m 2, logaritmisk skala] Mobilens position Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
56 Fältstyrka från mobilen [W/m 2, logaritmisk skala] ~ 1 d 2 Mobilens position Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
57 Fältstyrka från mobilen [W/m 2, logaritmisk skala] ~ 1 d 2 ~ 1 d 4 Mobilens position Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
58 Fältstyrka från mobilen [W/m 2, logaritmisk skala] ~ 1 d 2 Högre utsänd effekt ~ 1 d 4 Mobilens position Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
59 Fältstyrka från mobilen [W/m 2, logaritmisk skala] ~ 1 d 2 Högre utsänd effekt ~ 1 d 4 Lägre utsänd effekt Mobilens position Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
60 Fältstyrka från mobilen [W/m 2, logaritmisk skala] Fältstyrkan är direkt proportionerlig mot utsänd effekt. ~ 1 d 2 ~ 1 d 4 Högre utsänd effekt Lägre utsänd effekt Mobilens position Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
61 Avstånd till basstation och Fältstyrka från mobilen [logaritmisk skala] Basstationens position Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
62 Avstånd till basstation och Fältstyrka från mobilen [logaritmisk skala] Basstationens position Mobil nära basstation Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
63 Avstånd till basstation och Fältstyrka från mobilen [logaritmisk skala] Basstationens position Mobil nära basstation Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
64 Avstånd till basstation och Fältstyrka från mobilen [logaritmisk skala] Mobil långt från basstation Basstationens position Mobil nära basstation Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
65 Avstånd till basstation och Fältstyrka från mobilen [logaritmisk skala] Mobil långt från basstation Basstationens position Mobil nära basstation Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
66 Avstånd till basstation och Fältstyrka från mobilen [logaritmisk skala] Mobil långt från basstation Basstationens position Mobil nära basstation En mobil nära basstationen kan sända med mycket lägre effekt! Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
67 Avstånd till basstation och Fältstyrka från basstation [logaritmisk skala] Basstationens position Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
68 Avstånd till basstation och Fältstyrka från basstation [logaritmisk skala] Basstationens position Mobil nära basstation Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
69 Avstånd till basstation och Fältstyrka från basstation [logaritmisk skala] Basstationens position Mobil nära basstation Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
70 Avstånd till basstation och Fältstyrka från basstation [logaritmisk skala] Basstationens position Mobil nära basstation Mobil långt från basstation Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
71 Avstånd till basstation och Fältstyrka från basstation [logaritmisk skala] Basstationens position Mobil nära basstation Mobil långt från basstation Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
72 Avstånd till basstation och Fältstyrka från basstation [logaritmisk skala] Basstationens position Basstationen kan sända med mycket lägre effekt om mobilerna är nära! Mobil nära basstation Mobil långt från basstation Lägsta fältstyrka för fungerande mottagning Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
73 Basstation i mitten, som betjänar mobiler i den egna cellen.! Ingen mobil är längre bort från basstationen än en cellradie Trådlös kommunikation
74 Basstation i mitten, som betjänar mobiler i den egna cellen.! Ingen mobil är längre bort från basstationen än en cellradie Trådlös kommunikation
75 Fältstyrka från basstation och mobil [logaritmisk skala] Lägsta fältstyrka Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
76 Fältstyrka från basstation och mobil [logaritmisk skala] Liten cell Lägsta fältstyrka Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
77 Fältstyrka från basstation och mobil [logaritmisk skala] Liten cell Lägsta fältstyrka Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
78 Fältstyrka från basstation och mobil [logaritmisk skala] Liten cell Lägsta fältstyrka Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
79 Fältstyrka från basstation och mobil [logaritmisk skala] Liten cell Stor cell Lägsta fältstyrka Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
80 Fältstyrka från basstation och mobil [logaritmisk skala] Liten cell Stor cell Lägsta fältstyrka Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
81 Fältstyrka från basstation och mobil [logaritmisk skala] Liten cell Stor cell Lägsta fältstyrka Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
82 Fältstyrka från basstation och mobil [logaritmisk skala] Liten cell Högre sändareffekter och därmed högre fältstyrkor med stora celler. Stor cell Lägsta fältstyrka Position [linjär skala] Trådlös kommunikation
83 Trådlös kommunikation
84 eller Trådlös kommunikation
85 eller Många basstationer leder till lägre fältstyrkor, men det är dyrt för operatören! Trådlös kommunikation
86 Vad händer i ett basstationsfritt Trådlös kommunikation
87 Vad händer i ett basstationsfritt Trådlös kommunikation
88 Vad händer i ett basstationsfritt Mobilen måste kommunicera med en basstation på långt avstånd! Höga fältstyrkor i mobilens närhet! Trådlös kommunikation
89 En typisk situation 1000 m Trådlös kommunikation
90 En typisk situation Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr m Trådlös kommunikation
91 En typisk situation 10P Watt Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr. P Watt 1000 m Trådlös kommunikation
92 En typisk situation 10P Watt Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr. P Watt 1000 m Passiv mottagare 50 m Trådlös kommunikation
93 En typisk situation 10P Watt Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr. P Watt 1000 m Passiv mottagare 50 m Trådlös kommunikation
94 En typisk situation 10P Watt Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr. P Watt S b S m 1000 m Passiv mottagare 50 m Trådlös kommunikation
95 En typisk situation 10P Watt Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr. P Watt S b S m 1000 m Passiv mottagare Fältstyrka från mobil Fältstyrka från bas = S S m b 50 m Trådlös kommunikation
96 En typisk situation 10P Watt Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr. P Watt S b S m 1000 m Passiv mottagare Fältstyrka från mobil Fältstyrka från bas = S S m b = P / d 10 P / d 4 m 4 b 50 m Trådlös kommunikation
97 En typisk situation 10P Watt Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr. P Watt S b S m 1000 m Passiv mottagare Fältstyrka från mobil Fältstyrka från bas = S S m b = P / d 10 P / d 4 m 4 b 50 m = d 4 b 10 d = 9504 = ggr 4 4 m Trådlös kommunikation
98 En typisk situation 10P Watt Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr. P Watt S b S m 1000 m Passiv mottagare Fältstyrka från mobil Fältstyrka från bas = S S m b = P / d 10 P / d 4 m 4 b 50 m = d 4 b 10 d = 9504 = ggr 4 4 m Trådlös kommunikation
99 En typisk situation 10P Watt Basstationen har bättre mottagare och mobilen kan därför sända med lägre effekt än basen! Låt oss säga 10 ggr. P Watt S b S m 1000 m Passiv mottagare Fältstyrka från mobil Fältstyrka från bas = S S m b P / d = 10 P / d 4 m 4 b I många situationer är fältstyrkan från mobiler i ens närhet tusentals till miljontals gånger starkare än den från basstationen! 50 m = d 4 b 10 d = 9504 = ggr 4 4 m Trådlös kommunikation
100 Från tidningen NyTeknik (December 2006) Springs mobilsystem klarar sjukhuskraven Gsm-operatören Spring Mobil, som bygger upp små mobilnät inne på kontor och andra arbetsplatser, har fått sitt system testat och godkänt för att kunna användas på sjukhus utan att störa medicinsk apparatur. Genom att sätta upp basstationer inne på arbetsplatserna sjunker signalstyrkan från mobiltelefonerna väsentligt jämfört med när mobiltelefonerna söker kontakt med gsm-näten utomhus. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har testat Spring-systemet [klipp] Deras slutsats är att man kan tillåta total öppenhet för mobiltelefoner på sjukhus om man håller ett användaravstånd på en meter till den medicinska apparaturen. [klipp] Trådlös kommunikation
101 Fokus ligger ofta felaktigt på att inte tillåta basstationer för att minska de elektromagnetiska fälten. Det vore effektivare att inte tillåta mobiler Trådlös kommunikation
102 Slut! Trådlös kommunikation
Internet - Introduktion. Maria Kihl
Internet - Introduktion Maria Kihl Internet för er Internet för mig 3 Vem är jag? Maria Kihl, Profesor i Internet-system, Inst. för Elektro- och Informationsteknik, LTH. Civilingenjör i Datateknik (D88),
Läs merDatorkommunikation - Introduktion. Maria Kihl
Datorkommunikation - Introduktion Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 1, Introduktioner i kap 12 + hela 12.1 Stallings 10th ed: Chapter 1, Introductions of 24.1 and 24.2 (användarmodellerna
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 1, Introduktioner i kap 12 + hela 12.1 Stallings 10th ed: Chapter 1, Introductions of 24.1 and 24.2 (användarmodellerna
Kihl & Andersson: Kapitel 1, Introduktioner i kap 12 + hela 12.1 Stallings 10th ed: Chapter 1, Introductions of 24.1 and 24.2 (användarmodellerna client/server och P2P finns inte beskrivna i boken, använd
Läs merKapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merKapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett
Läs merBinära och hexadecimala talsystemen:
Kihl & Andersson: Kapitel 1, Introduktioner i kap 12 + hela 12.1 Stallings 10th ed: Chapter 1, Introductions of 24.1 and 24.2 (användarmodellerna client/server och P2P finns inte beskrivna i boken, använd
Läs merEITF45 Datorkommunikation - Introduktion. Maria Kihl
EITF45 Datorkommunikation - Introduktion Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 1, Introduktioner i kap 12 + hela 12.1 Stallings 10th ed: Chapter 1, Introductions of 24.1 and 24.2 (användarmodellerna
Läs merFrån användare till användare. (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och
Läs merBrygga HUB. Brygga. Switch
Delat media Lite om hubbar, mer om switchar och mest om VLAN HUB Alla delar på samma bandbredd En kollisionsdomän En broadcastdomän Endast halv duplex Brygga Två kollisionsdomäner En broadcastdomän Varje
Läs merKapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 1 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet?
Läs merKapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 1 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet?
Läs merInternet LUNET o SUNET. Jämförelse med OSI-modellen. Protokollstack i OSI-modellen (1) Jens A Andersson. Protokoll. Applikation Presentation Session
1 Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport IP-bärande nät 2 Protokollstack
Läs meratt det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merVarför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är
Läs merDatorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida
Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd
Läs merFöreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)
Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)
Läs merTelefoninäten. Jens A Andersson
Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After
Läs merExamination Kurslitteratur
Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 10 st Övningar: 7 st Laborationer: 4 st Examination Kurslitteratur Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs:
Läs merInternet i verkligheten. Emma Fitzgerald
Internet i verkligheten Emma Fitzgerald Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Protokollstack
Läs merInternet LUNET o SUNET. Jens A Andersson
Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Protokollstack
Läs merStora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merSpanning Tree Network Management Säkerhet. Spanning Tree. Spanning Tree Protocol, Varför? Jens A Andersson
Spanning Tree Network Management Säkerhet Jens A Andersson Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs merLösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs merKapitel 6, 7, 8 o 9: LUNET o SUNET
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet?
Läs merKihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3
Kihl & Andersson: 5.1-5.6, Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Länkprotokollet ska se till att mottagaren förstår bitströmmen (framing) samt att bitfel kan upptäckas och tas om hand (feldetektering,
Läs merBeijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12
Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this
Läs merDatakursen PRO Veberöd våren 2011 internet
Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
Läs merDatorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida
Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd
Läs merHur kom vi fram till 5G och vart är vi på väg? Ove Edfors, Lunds Universitet
Hur kom vi fram till 5G och vart är vi på väg? Ove Edfors, Lunds Universitet 1 Radiokommunikation Utveckling Radio 1900 Trådlös multimedia Television Mobiltelefoni 1950? Digital cellulär Analog telefoni
Läs merSwitchade nätverk. Förra föreläsningen. Switch. Hur förmedlar man data? Virtual Circuit Switching (VCS) Datagram (connectionless)
Switchade nätverk Tre sätt att förmedla data Datagram Virtual circuit Source routing Bryggor ATM Switchkonstruktion Delade medier Ethernet Token Ring Trådlöst Förra föreläsningen 14/11-00 Datakommunikation
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merLokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att
Läs merKapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning
Läs merSupport Manual HoistLocatel Electronic Locks
Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing
Läs merBOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
Läs merIPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com
IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6
Läs merDatasäkerhet och integritet
Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair
Läs merSpanning Tree Network Management Säkerhet. Jens A Andersson
Spanning Tree Network Management Säkerhet Jens A Andersson Publika telenätet Digitalt lokalstation Trunknät Accessnät Analogt Analogt 2 Trunknätet Internationell station Gateway till mobila nät F1 F2 Förmedlingsstationer
Läs merFöreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Emma Fitzgerald Kursombud! 2 Laborationer torsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF
Läs merKihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3
Kihl & Andersson: 5.1-5.6, 3.3 Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Länkprotokollet ska se till att mottagaren förstår bitströmmen (framing) samt att bitfel kan upptäckas och tas om hand (feldetektering,
Läs merLARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.
LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,
Läs merKapitel 13: (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande
Läs merKvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Läs merETSF05 Repetition av KomSys
ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Digitalisering
Läs merÖvning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 TS5 Datorkommuniktion - 4 Routing och Networking October 7, 4 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution.
Läs merLitteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola
Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Läs merDA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>
DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll
Läs merDatakommunikation I 5p
kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)
Läs merInformationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,
Läs merProfilen Kommunikation
Profilen Kommunikation för Y, D & IT Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation 1 Kommunikation =? Sändare Information Mottagare Telekommunikation (telekom)
Läs merWorkplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:
Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian
Läs merRapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian
Rapport i Mobila systemarkitekturer med Symbian Kommunikation Datum: 2008-05-19 Namn: Kurs: Henrik Bäck HI101V Innehållsförteckning Inledning 3 Trådlös kommunikation 3 NMT 3 GSM 3 UMTS 3 802.15.1 (Bluetooth)
Läs merLäs anvisningarna noga, och följ dem!
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik EITA55 Kommunikationssystem 2018-10-29 14:00-19:00 version 2018-10-29 Anvisningar Svara kortfattat och tydligt på varje fråga.
Läs merProfilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:
Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merDator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster
Dator- och telekommunikation Höstterminen 2014 Lärare: Christian Nyberg Dator- och telekommunikation Protokoll Kapacitet Tjänster Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,
Läs merAccess till nätet. Maria Kihl
Access till nätet Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 5.1-5.6, Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 2 Repetition Länkprotokollet ska se till att mottagaren förstår bitströmmen (framing) samt
Läs merNätverksteknik A - Introduktion till Nätverk
Föreläsning 1 Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2015-01-21 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merModule 6: Integrals and applications
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Läs merOlika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Läs merNätverksteknik B - Redundans på lager 2
Föreläsning 1 Nätverksteknik B - Redundans på lager 2 Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2016-01-21 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik B - Redundans på
Läs merLokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion k (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Läs merWebbregistrering pa kurs och termin
Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan
Läs merSolowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
Läs merClaude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi
Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi Emil Björnson Docent i Kommunikationssystem Institutionen för systemteknik (ISY) Introduktion Emil Björnson Informationsteknologins
Läs merInternet och kommunikation. Kommunikation
Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst
Läs merWebbreg öppen: 26/ /
Webbregistrering pa kurs, period 2 HT 2015. Webbreg öppen: 26/10 2015 5/11 2015 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en
Läs merFöreläsning 1. Information och data
Föreläsning 1 Mål Behandla grundläggande begrepp inom telekommunikation Förse ett högnivå-exempel på telekommunikationssystem Förse en inblick i telekommunikationen utvecklats (historia) Förse en kort
Läs merPreschool Kindergarten
Preschool Kindergarten Objectives CCSS Reading: Foundational Skills RF.K.1.D: Recognize and name all upper- and lowercase letters of the alphabet. RF.K.3.A: Demonstrate basic knowledge of one-toone letter-sound
Läs merAtt stödja starka elever genom kreativ matte.
Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se
Läs merMichael Q. Jones & Matt B. Pedersen University of Nevada Las Vegas
Michael Q. Jones & Matt B. Pedersen University of Nevada Las Vegas The Distributed Application Debugger is a debugging tool for parallel programs Targets the MPI platform Runs remotley even on private
Läs merETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Läs mer2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3
&RQWHQW,QQHKnOO 0DQXDOÃ(QJOLVKÃ'HPRGULYHU )RUHZRUG Ã,QWURGXFWLRQ Ã,QVWDOOÃDQGÃXSGDWHÃGULYHU 2.1 Installation of driver using Internet... 3 2.2 Installation of driver from disk... 3 Ã&RQQHFWLQJÃWKHÃWHUPLQDOÃWRÃWKHÃ3/&ÃV\VWHP
Läs merAlias 1.0 Rollbaserad inloggning
Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Magnus Bergqvist Tekniskt Säljstöd Magnus.Bergqvist@msb.se 072-502 09 56 Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Funktionen Förutsättningar Funktionen
Läs merTENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät. Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Datavetenskap UMEÅ UNIVERSITY Dept of Computing Science TENTAMEN Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg
Läs merPlats för projektsymbol. Nätverket för svensk Internet- Infrastruktur
Nätverket för svensk Internet- Infrastruktur NSII Nätverket för Svensk Internet-Infrastruktur Medlemmar: FMV, Frobbit, Netnod, STUPI, SUNET och TU-Stiftelsen Vi har några av världens ledande experter inom
Läs merNyttjande av kartor och kartteknik hur ser framtiden ut? Jonas Bäckström, Sokigo AB
Nyttjande av kartor och kartteknik hur ser framtiden ut? Jonas Bäckström, Sokigo AB Att förutsäga framtiden.. "I predict the Internet will soon go spectacularly supernova and in 1996 catastrophically collapse.
Läs merCARRY YOU HOME. I've been knocked down, I've been lost With the ground shaking under my feet I gave it all to someone, who'd said fire, run
I've been knocked down, I've been lost With the ground shaking under my feet I gave it all to someone, who'd said fire, run I've been I've been through the days When bright love turns into hate You bend
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs merCUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty
79% of the division trade is generated by Harrods Rewards customers 30% of our Beauty clients are millennials 42% of our trade comes from tax-free customers 73% of the department base is female Source:
Läs merSeniorNet Huddinge Dagens tema: Trådlösa uppkopplingar
SeniorNet Huddinge 2018-04-26 Dagens tema: Trådlösa uppkopplingar Olika sätt att koppla upp sig trådlöst WIFI eller Bluetooth Bluetooth används vid uppkoppling på korta avstånd. Strömsnålt. Går ej att
Läs merFördjupningsuppgiften Ämnen
Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs merBoiler with heatpump / Värmepumpsberedare
Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida
Läs mer#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.
#minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på
Läs mer