Utredning kring det Finska förvaltningsområdet i Norrköpings kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning kring det Finska förvaltningsområdet i Norrköpings kommun"

Transkript

1 UTREDNING 1(52) KS2015/XXXX, Handläggare, titel, telefon Nadia Bednarek, praktikant Utredning kring det Finska förvaltningsområdet i Norrköpings kommun Sammanfattning Denna utredning syftar till att ta reda på hur den sverigefinska minoriteten i Norrköpings kommun upplever kommunens anpassning till finskt förvaltningsområde (FFO). Syftet är att ge dem som arbetar med nationella minoritetsfrågorna i kommunen en översiktlig bild av sverigefinska minoritetens åsikter och uppfattningar av kommunens arbete, men också att kunna se vad man kan utveckla i kommunen inom FFO. Utredningen är baserad på intervjusvar från personer ur den sverigefinska minoriteten och från tjänstemän inom kommunen som arbetar med dessa frågor. I utredningsarbetet har även kontakt tagits med en romsk brobyggare från Linköpings kommun. För att konkretisera de brister och mål som framkommer i utredningen finns förslag på insatser som FFO skulle kunna förbättra i sitt fortsatta arbete. Vissa av nedan nämnda förslag kan utvecklas på kort sikt medan andra kräver en långsiktig planering. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Rådhuset Internet Norrköping

2 UTREDNING 2(52) Innehållsförteckning Utredning kring det Finska förvaltningsområdet i Norrköpings kommun 1 Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 4 Norrköping kommuns uppdrag 5 Ekonomi 6 Sverigefinska verksamheterna inom FFO 7 Övrig verksamhet under 2014 och Utvecklingsmål 13 Framtida visioner 14 Intervjuer med nyckelpersoner 15 Resultat av intervjuerna 16 Seniorerna 16 Barnfamiljerna 29 Ungdomarna 34 Intervjun med samordnaren 37 Intervjun med projektledaren 43 Intervjun med skolchefen på UBK 43 Intervjun med brobyggaren från Linköping 46 Förslag till förändring 47 Använd intervju- mall 49

3 UTREDNING 3(52) Inledning Denna utredning syftar till att ta reda på hur den sverigefinska minoriteten i Norrköpings kommun upplever kommunens anpassning till finskt förvaltningsområde (FFO). Utredningen är skriven av Nadia Bednarek som är student på mastersprogrammet i statsvetenskap på Linköpings universitet. Utredningen är skriven under programmets praktikperiod, vårterminen Utredningen är baserad på intervjusvar från personer ur den sverigefinska minoriteten. De intervjuade berättar hur de upplever arbetet internt men också externt inom sverigefinska organisationer och andra från den sverigefinska minoritetsgruppen. Utredningen ska presentera behoven som finns hos den nationella minoriteten och ska fungera som en kartläggning över hur sverigefinska minoriteten upplever förvaltningsområdesarbetet i Norrköpings kommun. Syftet är att ge dem som arbetar med nationella minoritetsfrågorna i kommunen en översiktlig bild av sverigefinska minoritetens åsikter och uppfattningar om kommunens arbete för minoriteten, men också att kunna se vad man kan utveckla i kommunen inom det finska förvaltningsområdet. Den sverigefinska minoriteten är en av de fem erkända nationella minoriteterna - samer, judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) innehåller särskilda bestämmelser om skydd för samiska, finska respektive meänkieli i förvaltningsområdena. Norrköpings kommun är finskt förvaltningsområde (FFO) och har så varit sedan januari 2012, efter att en ansökan från kommunfullmäktige till regeringen godkändes och verkställdes. Lagen om skydd för nationella minoriteter (SFS 2009:724) kräver att kommuner som ingår i finskt förvaltningsområde har verksamhet inom följande områden; äldreomsorg, förskoleverksamhet, information, samråd/inflytande, kartläggningar och kultur- och språkutveckling. Norrköpings kommun får årligt statsbidrag för arbetet enligt lagen om de nationella minoriteterna. Det statliga medlet är beslutat att användas för merkostnader och åtgärder arbetet medför när kommuner ingår i finskt förvaltningsområde. För att konkretisera de brister och mål som framkommer i utredningen finns förslag på insatser som finskt förvaltningsområde skulle kunna genomföra. De intervjuade har själva presenterat vilka insatser som skulle behövas för att de ska anse att kommunen uppfyller lagstiftningen.

4 UTREDNING 4(52) Bakgrund Den 1 januari 2012 ingick Norrköpings kommun i Finskt förvaltningsområde. Detta innebär att sverigefinnarna i kommunen ska stöttas när det gäller till exempel möjligheter att tala finska, att behålla och utveckla sin kultur och genom att ha inflytande i frågor som berör dem. Kommunen kan arbeta med dessa frågor genom att till exempel erbjuda information om kommunens verksamhet på finska. Detta skulle kunna vara i form av finska sidor på kommunens webbplats, broschyrer, öppna informationstillfällen och olika kulturella evenemang. 1 Den nationella minoritetslagen kommer att ligga till grund för denna utredning, där lagstiftningen bygger på Europarådets arbete med de grundläggande mänskliga rättigheterna i Europa. Europarådet arbetade fram den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter år 1950, där det stadgades att staten måste skydda och värna om nationella minoriteter. I början av 1990-talet gjorde Sverige en fördjupning i dessa frågor genom att ansluta sig till två nya konventioner, dessa var Språkstadgan från 1992 och Ramkonventionen från 1995 där man på ett tydligare sätt reglerade hur skyddet för de nationella minoriteterna skulle tillämpas inom europeiska unionens medlemsstater. Sverige anslöt sig till dessa konventioner år 1999 och lagen trädde i kraft år Sverige använde dessa konventioner till grund för ett erkännande av de nationella minoriteterna vi idag har. Riksdagen konstaterade att Sverige har fem nationella minoriteter och fem minoritetsspråk. De erkända nationella minoriteterna är; samer, judar, sverigefinnar, romer och tornedalingar och i samband med detta erkändes också de fem nationella minoritetsspråken som är; samiska, jiddisch, finska, romani chib och meänkieli. 2 När Sverige beslutade om detta utgick man från Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter, men dessa kompletterades ytterligare, och resultatet blev att en grupp som ska tillhöra de nationella minoriteterna ska ha; En uttalad samhörighet och en (till antalet i förhållande till resten av befolkningen) icke dominerande ställning i samhället En religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet En vilja och strävan att behålla sin identitet Historiska eller långvariga band med Sverige Propositionen Nationella minoriteter i Sverige (prop.1998/99:143), sid Prop. 1998/99:143, sid. 31

5 UTREDNING 5(52) Norrköping kommuns uppdrag Aktuell lagstiftning Norrköpings kommun ska säkerställa den sverigefinska minoritetens rätt att vid önskemål få helt eller delvis finskspråkig förskoleverksamhet och äldreomsorg. Kommunen som ingår i förvaltningsområdet för det finska språket ska även säkerställa att den sverigefinska minoriteten ska få möjlighet att använda finska vid muntliga och skriftliga kontakter med kommunen. Norrköpings kommun ska även skydda och främja den sverigefinska kulturen samt det finska språkets användning med fokus på barns rätt till sina två språk. Den aktuella lagstiftningen som berör det finska förvaltningsområdet är lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, från 1 till Andra lagar som inverkar Annan aktuell lagstiftning som berör det finska förvaltningsområdet är skollagen 5 och språklagen 6. Använda förkortningar i utredningen FFO - UBK - Utbildningskontoret VoK Vård- och omsorgskontoret KoF Kultur- och fritidskontoret IKSE Interkulturella språkenheten om-nationella-m_sfs / 5 6 Språklag (2009:600), från 1 till 15

6 UTREDNING 6(52) Ekonomi 2014 års verksamhet Norrköpings kommuns bidrag från staten år 2014 var kr års resultat visade på ett underskott på ,90 kr som hanterades av kommunstyrelsens kansli. De sammanlagda statliga medlen på kr har använts enligt följande: Stimulansmedel (VoK, UBK) Samråd Ärendehandläggning Informationsinsatser Kulturella/Språkliga satsningar Samordning, administration kr kr kr kr kr kr Kostnaderna uppgick till kronor. Det betyder att FFO gjorde ett underskott på ,90 kronor år Underskottet berodde delvis på att vård- och omsorgskontoret haft en projektledare avlönad med FFO medel under året. Underskottet hanterades inom kommunstyrelsens kanslis budget. Fördelningen av 2014 års statsbidrag gjordes i samråd med den aktuella minoriteten års budget Fördelningen av 2015 års statsbidrag har likaså gjorts i samråd med den aktuella minoriteten. I samrådsgruppen har minoriteten och kommunen beslutat att använda det tilldelade bidraget om kr enligt följande fördelning: Förskola Äldreomsorg Samråd Språk och Kultur Samordning Ärendehandläggning Övergripande information Övrigt kr kr kr kr kr kr kr kr

7 UTREDNING 7(52) Sverigefinska verksamheterna inom FFO har följande aktiviteter genomförts inom ramen för FFO: Under åren har vård- och omsorgskontoret (VoK) haft en projektledare för FFO arbetet. Målet med projektledningen har varit att vård- och omsorgsnämndens verksamheter kommer igång med arbetet inom FFO så att sverigefinnarna upplever att intentionerna i lagstiftningen förverkligas. De äldre sverigefinnarna har fått information på finska och de har getts möjlighet att få uttrycka sig på sitt modersmål i kontakten med VoK. Projektet fortsätter under 2016, om än i mindre skala. Kontinuiteten har inneburit att arbetet inom FFO har kunnat utökas och planeras mer långsiktigt, vilket redovisas nedan i korthet: Dagar (högtider) som firas inom FFO: Sverigefinnarnas dag, 24/2 (den officiella sverigefinska flaggan sätts upp på Saltängsbron) Finlands Mors dag, andra söndagen i maj Finlands nationaldag 6/12 Eftersom mycket av FFO medlen 2014 satsats på VoK:s verksamhetsutveckling har året präglats mer av förvaltning av de andra redan existerande verksamheterna och arrangemangen kring dem, snarare än utveckling. Under 2015 har FFO kunnat satsa mer på kultur- och språkaktiviteter. Här följer en kort beskrivning om den övriga verksamheten under : Samråd Samråd med och kring den finska nationella minoriteten har fortsatt även under i form av tre samråds-/samverkansgrupper: - intern samverkansgrupp med representanter från varje förvaltning, - externt samrådsgrupp med representanter från varje finsk organisation i Norrköping samt icke organisationsanslutna sverigefinnar, - Östergötlands läns nätverk med Motala kommun, Finspångs kommun, Norrköpings kommun och Region Östergötland. Rikssamarbetet inom FFO, med övriga förvaltningskommuner, länsstyrelsen i Stockholm, Finlands ambassad samt Region Östergötland har pågått under flera år. Kontinuerliga träffar har genomförts. Samarbetet med det

8 UTREDNING 8(52) nystartade Region Östergötland kommer att intensifieras under 2015, främst gällande kulturell verksamhet. Norrköpings kommun fick även ambassadörbesök den 21 maj från Finlands ambassad i Stockholm. VrinneviHus - profilerat boende för personer med finsk bakgrund Antalet finsktalande brukare har ökat på VrinneviHus, privatägt äldreboende. Ett samverkansråd, där äldre sverigefinnar från organisationerna deltar, har även startats på äldreboendet. Det sker en stadig utveckling av finsk verksamhet på enheten, mycket tack vare stöttning från de finska föreningarna. Finska pensionärer och finska föreningar har engagerat sig i aktiviteter med sångstunder, bakning och matlagning. Högtider har uppmärksammats; julfest den 4/12 och den 6/12 firades den finska självständighetsdagen. VrinneviHus flyttar till nybyggda lokaler under 2016 och då planeras det att finsktalande brukare placeras på samma avdelning. Mariabacken - profilerat boende för personer med finsk bakgrund på Trumpetaregatan 2 Vård- och omsorgskontoret planerar utveckla den finska verksamheten även på denna enhet, som är kommunal. På enheten finns många finsktalande brukare samt tvåspråkig personal redan nu. Enhetens profil är demensvård. Trumpetaregatan 2 blir profilerat boende för personer med finsk bakgrund år 2015, öppningen ägde rum den 8 juni. Trumpetaregatan 2 har redan många finska boende och tvåspråkig personal. De har fått finskt material, såsom böcker, musik m.m. Högläsning på finska har startats. Översättning av arbetsmaterial till finska, såsom hemmapärmen, levnadsberättelser som personalen kan använda i sitt dagliga arbete och som också är bra information för brukare och anhöriga, har tagits fram. En finsk kör av frivilliga seniordamer har besökt Trumpetaregatan 2 och VrinneviHus och underhållit boende med diktläsning och sång. Timmermannen - Finsk träffpunkt Timmermansgatan 62 Kommunen har två träffpunkter som bedriver finskspråkig verksamhet just nu. Det är Timmermannen på tisdagar och Skärblacka (Hallegården) på fredagar. På träffpunkten på Timmermannen har man ätit lunch, fikat, haft studiecirklar, medicinsk yoga, ipad utbildningar, Karaoke, allsång och dans m.m. Finsk Träffpunkt på Timmermansgatan 62 startades våren 2014 och har haft mycket aktiviteter under 2014 och Finska högtider och finsk matkultur har uppmärksammats och aktiviteterna har haft konstant högt deltagande. Kommunen använder även sina egna personalresurser i aktiviteterna till exempel en finskspråkig sjuksköterska som berättar om

9 UTREDNING 9(52) äldres vanligaste sjukdomar. Träffpunkten kommer att ha brukarråd där besökare får vara delaktiga och får möjlighet att tycka till om och påverka verksamheten. Under året 2015 planeras besök av biståndshandläggare, sjuksköterska, diakonissa och projektledare. Detta är önskemål från besökare. Skärblacka - Finsk Träffpunkt Ribbingsholmsväg 3 b Träffpunkten på Ribbingsholmsvägen 3b i Skärblacka öppnade en finsk verksamhet i början på januari Öppettiderna är varje fredag eftermiddag. Träffpunkten har fått startpengar för att inhandla material och inventarier. Verksamheten är mycket populär och har högt deltagande bland sverigefinska seniorer. Anhörig- och kunskapscenter Anhörig- och kunskapscenter på Drottninggatan har gett ut mer information på finska om centrets finskspråkiga verksamhet. Projektledaren finns på plats varje torsdag mellan och finns även på plats vid olika utbildningstillfällen och temadagar. Projektledaren har regelbundna träffar med en finsk grupp om 5-6 anhöriga. Även antalet anhörigstödjare som vill träffas enskilt har ökat. Stöd till enskilda medborgare Stöttning av enskilda har ökat både med telefonsamtal och med hembesök. Projektledaren arbetar som äldrelots och har hjälpt till med kontakter med myndigheter och informerat om äldreomsorgen och andra verksamheter. Enskilda har fått hjälp av till exempel hemtjänst, god man, avlösarservice delvis/helt av finskspråkig personal. Projektledaren har stöttat enheter med att hitta lösningar när enheternas egna resurser inte räcker till, bland annat när det gäller det finska språket. Informationstillfällen har anordnats på olika möten, till exempel på finska föreningar, träffpunkter och i kyrkan. Hemtjänst och korttidsboende Projektledaren har startat ett arbete med att koordinera tvåspråkig hemtjänstpersonal till finsktalande äldre i behov av hemtjänst. Enhetschefer har kontaktats för att på bästa sätt rikta tvåspråkig personal till finsktalande äldre. Ett samarbete mellan enheter ska komma till stånd. Ett arbete har också startats för att finna tvåspråkig personal till korttidsboenden där finskspråkiga brukare placeras.

10 UTREDNING 10(52) Bastu Bastu med varmbassäng på träffpunkten S:t Persgatan 134 finns tillgänglig för sverigefinnar varje torsdag. Finsk rikstidning och Sisuradio 7 gjorde reportage om detta. Bastu, som är en viktig del av kulturen och det sociala umgänget, har saknats och efterfrågats av Sverigefinnarna. Övrig verksamhet under 2014 och 2015 Kartläggningar Kartläggningar av behoven av finskspråkig verksamhet samt personalens finskspråkiga kompetens, inom VoK och UBK har genomförts. VoK har undersökt hur många finsktalande anställda det finns bland personalen samt hur många brukare som finns på kommunens särskilda boenden och inom hemtjänsten. UBK har redovisat en kartläggning kring finsktalande förskolepersonal samt sverigefinska förskolebarn på olika förskolor. Kartläggningarna har varit ett gott stöd i arbetet med att utveckla den finskspråkiga verksamheten inom VoK och UBK. Samarbete med LiU Ett samarbete har inletts mellan Linköpings universitet och FFO. Forskning kring de äldres hälsa och hur sjukdomsbilden ser ut bland dem som kom hit som arbetskraftsinvandring på talen. Det ska också göras en utvärdering kring starten av finskspråkiga verksamheten på VrinneviHus, hur den bildades, hur fortsättningen blev och vad som kommer att hända i framtiden. Utbildningskontoret och förskoleverksamhet En ambulerande tvåspråkig förskollärare har anställts och började sitt arbete på vårterminen 2015 med mycket goda resultat. I övrigt pågår ingen större verksamhet på UBK och samarbetet mellan FFO och UBK måste utvecklas framöver. Planeringen av finskspråkig förskoleverksamhet på förskolor har haft en sämre utveckling under 2014 och Fritidsverksamhet för barn och ungdomar pågår med jämna mellanrum, men behöver utvecklas. Kommunen har ett brett kontaktnät tillsammans med periodvis mycket aktiva finskspråkiga barnfamiljer som inte är organisationsanslutna i de finska organisationerna. De kräver att det sker en utveckling inom förskoleoch fritidsverksamheten. Bokpaketen till de finsktalande barnfamiljerna har varit mycket populära. UBK har delat ut 8 stycken bokpaket till sverigefinska barnfamiljer under 7 Sveriges radios finskspråkiga redaktion

11 UTREDNING 11(52) Hittills under 2015 har färre bokpaket delats ut. Satsningen har flyttats tillbaka till kommunstyrelsens kansli för handläggning framöver. Kurser Samordnaren för FFO, och projektledaren inom VoK planerar ett informationsmöte till finskspråkig personal om FFO och om den finska verksamheten till hösten Tanken med tillfället är också att utbyta tankar och idéer samt uppleva kulturella inslag. Även bildandet av nätverk för anställda, fikastunder efter arbetet finns bland idéerna. Den finskspråkiga verksamheten har ökat, därför behövs det byggas upp ett samarbete mellan de olika enheterna och deras finskspråkiga personal. Datorutbildning på finska för äldre sverigefinnar har genomförts med flera parallella kurser i samarbete med studieförbundet ABF. Dessa kurser har också varit populära. Sammanlagda deltagarantalet har under hösten 2014 var 12 personer/seniorer. På våren 2015 ökade antalet deltagare till 21 personer. Bok-, skrivar- och kulturcirkel som startade under hösten 2013 har fortsatt sin verksamhet och medlemsantalet ökar stadigt. Cirkeln bedrivs med ideella ledare i ABF:s regi och med stöttning av FFO till materialinköp. Bland annat har författarbesök och studiebesök anordnats. Kurser för kommunanställda FFO bedriver språkrevitaliseringskurser för sverigefinska kommunanställda. FFO riktar kurserna specifikt till olika yrkesgrupper och senaste kursen för vård- och omsorgspersonal var i maj. Finspångs kommun deltog också med några personer från vård- och omsorgsförvaltningen. Även utbildningar i finskt fackspråk har genomförts under hösten 2014 för personal inom vårdoch omsorg, både nybörjar- och fortsättningskurser och entusiasmen har varit stor bland personalen. Kurserna efterfrågas ständigt och kommer att genomföras varje år specifikt till olika yrkesgrupper efter behov. Ledaren för kursen har varit modersmålsläraren. Språkkursen för tredje generationen Finskakurserna för tredjegenerationens sverigefinnar har slagit väl ut. På kurserna har 20 sverigefinska ungdomar och unga vuxna deltagit. Antalet deltagare ökar stadigt. Ledaren för kursen har varit modersmålsläraren. Information Informationsinsatser har varit en central del av verksamheten under 2014 och under 2015 och lanseringen av den nya finskspråkiga webbplatsen ägde rum under juni Följande insatser har gjorts; informationsmöten, annonsering, webbutveckling, flygblad samt översättningar av förvaltningarnas broschyrer.

12 UTREDNING 12(52) 2013 års stora satsning på kommunens finskspråkiga webbplats blev mycket lyckad. Planeringen och struktureringen av webbplatsen har blivit en framgång och den har utvecklats kontinuerligt. Biblioteken Satsningen på stadsbibliotekets utbud av finskspråkiga böcker, filmer, tidningar och annan media har slagit väl ut även under 2014 trots ringa medel från FFO. Eneby biblioteket har kommit igång med den finska hörnan och köpt in ca. 140 finska titlar. Under 2015 kommer FFO medel tilldelas till Stadsbiblioteket som sedan ombesörjer filialbiblioteken med finska böcker och annan finskspråkig media. Kulturella händelser Olika kulturella verksamheter och arrangemang har genomförts tillsammans med de finska organisationerna i kommunen. Nämnas kan firandet av sverigefinska dagen 24 februari och hela den veckan, samt det ständigt återkommande firandet av Mors dag i maj och Finlands självständighetsdag den 6 december. Teaterföreställningar för barn och vuxna och konserter för vuxna är exempel på kulturella händelser som brukar äga rum årligen. Cnema Visningar av finskproducerade filmer på Cnema är mycket populära. Den verksamheten har mer eller mindre permanentats med planer på en utökning av utbudet att även innehålla finskproducerade barnfilmer i samarbete med Finlandsinstitutet i Stockholm. Två finska barnfilmer har på prov visats under hösten och verksamheten har fortsätt även under 2015 med planerade visningar av både barn- och vuxenfilmer till hösten. Barnteater och annan kulturverksamhet för finsktalande barn har arrangerats på bl.a. Teater Bråddgatan, Matteusgården och Hedvigs församling. Även vuxenteater visades på Teater Bråddgatan i oktober Under 2015 planeras flera teatervisningar för barn och vuxna. Konserter har genomförts i samarbete med FFO i Finspångs kommun. En stor händelse under 2014 var minneskonserten för Kari Tapio i Finspång, ett samarbete mellan våra två kommuner. Besöksantalet under dessa två konserter uppgick till över 200 personer. MA Numminen genomförde en konsert i Finspång i maj i samarbete med våra båda kommuner. FFO ordnade en finsk skådespelare under kulturnatten som bland annat besökte boenden på VrinneviHus och Trumpetargatan 2. Skådespelaren läste Tove Janssons texter och de boende satt som klistrade och lyssnade. Detta gav personalen inspiration på Trumpetargatan 2 att fortsätta ha finska lässtunder. Skådespelaren hade även en teaterföreställning till barn under kulturnatten års kulturnatt planeras ett heldagsevent med föreläsningar, sång, teater och utställningar.

13 UTREDNING 13(52) Utvecklingsmål Flertalet påbörjade aktiviteter under 2014, som redovisats ovan, kommer att fortsätta även under Nedan beskrivs i korthet en del nysatsningar: 2015 års verksamhet inom FFO kommer att präglas av fortsatt arbete i samråd med den sverigefinska minoriteten. Prioriterade områden kommer även fortsättningsvis vara utvecklandet av finskspråkig förskoleverksamhet och finskspråkig äldreomsorg där tyngdpunkten kommer att vara inom utbildningskontoret som nu måste få igång en kontinuerlig förskoleverksamhet på finska. Detta innebär ett nära samarbete främst med utbildningskontoret, men också med vård- och omsorgskontoret. Översättning av relevanta broschyrer inom VoK och andra förvaltningar kommer att fortsätta även under En upphandling kring översättartjänster i Norrköpings kommun kommer att genomföras under hösten FFO ska fortsätta göra insatser för att utöka verksamheten för den yngre sverigefinska generationen, för bibehållandet av språket och kulturen. Ett projekt planeras för framtagandet av riktlinjer för arbetet med sverigefinska barn, ungdomar och unga vuxna vad gäller fritid och kulturverksamhet för att främja språkutveckling. Utveckling av finskspråkig verksamhet i hemtjänsten, dagligverksamheten och demensvården är viktig. Projektledaren behöver träffa verksamhets- och områdescheferna kring hur detta skulle kunna verkställas. Resurserna har kommunen redan i form av finskspråkig personal. Projektledaren har fått samtal från enskilda som har finska språket som önskemål vid kontakter med kommunen och tror att detta är bara början och att behovet kommer att öka. Biståndshandläggare har påtalat behov av finskspråkig personal till exempel inom dagverksamhet, avlösarservice och demensboende. Hittills har samarbetsviljan och engagemanget att hitta lösningar varit stor hos cheferna när behov har uppstått. För att underlätta detta arbete behöver kontinuerliga kartläggningar göras av personal och brukare inom hela VoK. Spridning av information internt och externt och ha en dialog med sverigefinnarna är viktigt och kommer att fortsätta på många fronter. Samarbetet ska utökas med Civila samhället och ambitionen är att utöka även samrådsarbetet med flera icke organisationsanslutna sverigefinnar, gärna ungdomar och unga vuxna. För att de olika verksamheterna som har kommit igång under 2014 och 2015 ska kunna fortsätta utvecklas med samma entusiasm som under 2015, så ska man inom FFO ta tillvara varandras kunskaper i kommunen och utveckla samarbetet mellan de finskspråkiga verksamheterna/enheterna.

14 UTREDNING 14(52) Ipad användandet bland finskspråkiga seniorer ska utvecklas. VoK har fått låna personalresurser för att utöka personalens kunskaper i Ipad användandet för att kunna lära ut verktyget. Det är också viktigt med fortsatta möten med föreningar och olika samverkansråd för att öka delaktigheten. Finns det frivilliga som vill hjälpa till exempel den finska kören som sjunger på boenden? Personalen på FFO har sett en tendens till att de äldre sverigefinnarna inte längre orkar arrangera en del aktiviteter. Därför är det av stor vikt att engagera de yngre generationerna i kulturella aktiviteter. Kulturell verksamhet bör utökas och utvecklas. Eventuellt kan man inventera vad kommunens finskspråkiga personal har för kunskaper och intressen inom kultur och fritid och som kan bidra med kunskap och kraft i olika verksamheter. Nysatsningar Tekniska kontoret och FFO har tillsammans införskaffat sverigefinska flaggor till kontinuerlig flaggning på Saltängsbron på Sverigefinnarnas dag den 24 februari. Frivilligcentralen är en ny kontakt och ett samarbete har etablerats vilket vi ser som en stor potential till verksamheten för funktionshindrade sverigefinnar. Frivilligcentralens broschyr är översatt till finska och information om deras verksamhet finns även på kommunens finskspråkiga webbplats. Forskning/kartläggning: Förberedelser pågår för att dra igång ett forskningsprojekt tillsammans med Linköpings Universitet, Campus Norrköping och en kartläggning av finskspråkig personal tillsammans med personalkontoret har initierats. Dessa förberedelser har tagit tid och krävt många möten. Det finns en hel del frågetecken att reda ut, inte minst ekonomiskt. Ett samarbete med Hälsans nya verktyg ska inledas och utvecklas. Hur stöttningen till anhörigvårdare ska se ut framöver diskuteras. Diskussioner har påbörjats tillsammans med anhörig- och kunskapscenter om eventuellt utbildning för personal som ska vara kontaktpersoner till finsktalande brukare. Det kan bli en krävande roll när personalen blir en länk mellan anhörig och brukare när det gemensamma språket försvinner. Framtida visioner Kommunen borde vid rekrytering av ny personal se finska språket som en merit. Använder kommunen personalen på bästa sätt? Hur ska hemtjänsten/boende/dagverksamhet organiseras för att möta behovet av finskspråkig personal? Samarbete och flexibilitet krävs i arbetssättet för att hitta nya vägar.

15 UTREDNING 15(52) En ambition är att kommunen i framtiden ska arbeta mer intensivt för alla nationella minoriteter och samordnaren kan vara behjälplig i utvecklandet av den verksamheten. Servicen på finska på förvaltningarna ska utökas. Exempel på utökad service skulle kunna vara att det i Rosens reception eller i det planerade servicecentret ska finnas en finskspråkig person vid bestämda tider. Finsktalande kontaktpersoner och handläggare i kommunen ska involveras mer i FFO arbetet. En finsktalande biståndshandläggare bör anställas snarast möjligt. Samordningsfunktionen för FFO kommer att arbeta för att kontinuerligt förbättra den finskspråkiga servicen i Norrköpings kommun. Intervjuer med nyckelpersoner Nadia Bednarek har gjort en kartläggning kring det praktiska arbetet. Via intervjuer med ett antal personer som berörs av FFO har hon kommit fram till några slutsatser. Metoden som användes till kartläggningen var kvalitativa informantintervjuer. Intervjuer har genomförts med nyckelpersoner. De intervjuade har valts utifrån deras roll/position inom FFO och de kunskaper de har kring arbetet med nationella minoriteter. Inom kommunen De intervjuade som arbetar med dessa frågor inom kommunen var; Raija Arvidsson, samordnare för FFO i Norrköpings kommun Merja Kanerva, projektledare för frågor som rör den sverigefinska minoriteten inom VoK Mats Olsson, skolchef på UBK i Norrköping Pentti Salmenranta, modersmålslärare på IKSE Utanför kommunen Till utredningen genomfördes en intervju med en romsk brobyggare från Linköpings kommun för att se hur en annan medelstor kommun arbetar med frågor som rör nationella minoriteter. Detta för att skapa en översiktlig bild och leda till inspiration för hur man kan utveckla arbetet med nationella minoriteter i Norrköpings kommun. Med minoriteten Minoritetsföreträdare från föreningarna har intervjuats och de kommunala verksamheterna som bedrivs för minoritetsgruppen. Dessa var; Medlemmarna och styrelsen i föreningen Aftonstjärnan

16 UTREDNING 16(52) Språkgruppen för tredje generationens sverigefinnar Medlemmarna i föreningen Pursi Medlemmarna i Finska PRO Medlemmarna i Finska föreningen Den finsktalande prästen och samordnaren på Matteusgården, Svenska kyrkan Deltagarna på dagverksamheten på Bergslagsgården, ABF Barnfamiljerna som är aktiva i den externa samrådsgruppen. De intervjuade har intervjuats först med allmänna frågor som alla intervjuade har fått svara på och sedan frågor som är specificerade för konkreta målgrupper, vilka är; Seniorer, barnfamiljer och ungdomar (se Använd intervju- mall). Resultat av intervjuerna Seniorerna Hur har ni upplevt starten av Finska förvaltningsområdet? Vad tycker ni om det som erbjuds av Finska förvaltningsområdet? Aftonstjärnas medlemmar och styrelse tyckte att starten av FFO var positiv även om det var mycket att göra till en början. Samordnaren var effektiv i början och visade ett intresse till att starta upp olika sverigefinska verksamheter. De intervjuade från Aftonstjärna berättar att det fanns många finska föreningar redan innan förvaltningsområdets framväxt och tycker att det statliga bidraget som FFO hade första året borde ha spenderats mer på fältet och pengar borde ha gått i större utsträckning till föreningarna enligt dem. En av de intervjuade tyckte att det var dåligt planerat i början och att pengarna borde ha använts upp så att FFO inte skulle ha behövt skicka tillbaka pengarna till staten. De tyckte att föreningarna borde ha aktiverats bättre i början. De intervjuade från Aftonstjärna berättar att samordnaren har bra kontakt med alla. En av de intervjuade menar att samordnarens lön inte ska betalas från stadsbidraget som FFO får varje år utan borde användas i verksamheterna. De menar att lönen borde betalas av kommunen och att lönepengarna bör fördelas på de befintliga verksamheterna som funnits länge, alltså föreningarna.

17 UTREDNING 17(52) Det statliga bidraget tilldelades förvaltningskommunerna för utvecklandet av kommunernas verksamheter för minoriteten, i samråd med minoriteten. 8 Starten har upplevts positiv bland personalen på Matteusgården. De berättar att FFO fungerar bättre och bättre för varje år sedan det startade. De intervjuade berättar även att de upplevde starten som lite turbulent i början då det var många föreningar som missförstod syftet med FFO. De intervjuade berättar att föreningarna trodde att FFOs budget skulle gå till föreningarna, men med tiden blev det tydligare för minoriteten vad samordnarens roll var och vad syftet med FFO var. De intervjuade på Finska föreningen upplevde att starten av FFO var bra. De fick tillräckligt med information i början och de tycker att FFO erbjuder ganska mycket. Det är bra och roligt med all teater och alla konserter som brukar äga rum i Finspång. Finska PRO tyckte däremot att det var svårt i början att få igång FFO på grund av att det var mycket som var nytt. Det var svårt att få kommunen att förstår hur viktigt och bra detta var för sverigefinnarna som bor i kommunen. Vi fick kämpa i tre år innan vi fick ett finskt förvaltningsområde, berättar en av de intervjuade från Finska PRO. De intervjuade från Bergslagsgårdens datorutbildning berättar att de inte har någon bättre kännedom om starten av FFO. Det de intervjuade känner till och upplever är att VrinneviHus inte fungerar som det ska med den finskspråkiga avdelningen. De nämner även att det är oklart hur det kommer att bli med detta framöver och vet inte direkt vad som erbjuds av FFO men är nöjda och tycker det är bra att kommunen ger pensionärerna möjlighet till att få praktisera sin kultur inom kommunen. Aftonstjärna menar att det som erbjuds av FFO är mycket bra men att samordnaren inte får den hjälp hon behöver, det framförs att de som anordnar mest aktiviteter och fester är föreningarna och att förvaltningsområdet borde anordna mer kring denna typ av events. De erkänner dock att de från föreningarna kan vara dåliga på att hjälpa till och att de tycker ibland synd om samordnaren då hon får fixa så mycket själv. Hon borde få mer hjälp tycker de. Det saknas inte så mycket aktiviteter och fester trots allt, då de menar att föreningarna själva ordnar det de vill ha. Pursi berättar att de inte är så insatta i förvaltningsområdet och därför inte kan säga så mycket, men utifrån vad de har hört så är utbudet bra och tillräckligt. De är nöjda med hur det ser ut idag. Personalen från Matteusgården tycker utbudet är bra, Vi är med och påverkar. En av de intervjuade berättar att man bör göra mer för barnfamiljerna, fast samtidigt berättar de att FFO gör väldigt mycket för den målgruppen. De tycker att man bör arbeta mer med utvecklingsdelen genom att ta in nya idéer från minoriteten och FFO bör skapa en egen grupp där 8 Raija Arvidsson, samordnare på i Norrköping

18 UTREDNING 18(52) man kan bolla idéer, man skulle kunna skapa den gruppen i samrådsgruppen. De intervjuade menar att man skulle kunna ha två separata grupper där den ena består av den yngre minoriteten och den andra av den äldre. De intervjuade lyfter även fram att FFO är bra på att anordna självständighetsdagen och morsdag för den sverigefinska minoriteten. Finska PRO tycker att det finns en mångfald och menar att det erbjuds mycket för den sverigefinska minoriteten. Anhörig- och vårdstöttning på finska har tillkommit och det tyckte de intervjuade är bra då det fanns en stor efterfrågan efter det. De intervjuade berättar även att mycket har utvecklats kring äldrevården och tar bland annat upp VrinneviHus som har en finskspråkig avdelning. De intervjuade tar dock upp att det är utbildningsdelen för barn som brister och att det inte finns ett tillräckligt intresse från kommunens sida. Hur fungerar samarbetet med samordnaren på kommun för det Finska förvaltningsområdet? Aftonstjärna berättar att det fungerar väldigt bra och att samordnaren kan ta kritik och försöker alltid att hjälpa till samtidigt som hon alltid är positiv och lyssnar på sverigefinnarnas behov. Det är vårat fel om det inte funkar. Vi har ingenting att klaga över. Samordnaren hjälper alltid till på bästa möjliga sätt. Pursi berättar att samarbetet med samordnaren fungerar alldeles utmärkt. De intervjuade berättar att de är överens om att alla medlemmarna i Pursi tycker samarbetet fungerar jättebra och det är ingen som har ifrågasatt detta. De intervjuade känner sig inte delaktiga i arbetet kring verksamheten i FFO men ser heller inget behov av att vara delaktiga. De är nöjda med hur det är idag och tror att de andra som är med i föreningen känner samma sak, Ingen här är direkt sugen på att bli mer delaktig och vilja påverka mer, de är nog nöjda med hur det är. De intervjuade från Matteusgården berättar, Det fungerar jättebra, per mail och per telefon. Det är lätt att få tag på samordnaren även via Facebook och man får även snabba svar från samordnaren. De känner även att möjligheten finns till ett påverka FFO men att det är brist på engagemang från den sverigefinska gruppen. Finska föreningen berättar att det fungerar väldigt bra även om de inte träffar samordnaren så ofta. De tycker att samarbetet fungerar bra med både samordnaren och projektledaren på VoK. De intervjuade berättar att personalen på FFO är duktiga då de gärna själva tar kontakt med minoriteten. Finska PRO upplever att det fungerar väldigt bra och berättar att samordnaren är lätt att få tag på och att det är bra att man kan nå henne via telefon. De betonar även att allt som har med datorer att göra är väldigt långt bort och att det inte är någonting som efterfrågas. De vill ha mer muntlig kontakt och använder inte datorerna alls. De intervjuade berättar att när det

19 UTREDNING 19(52) handlar om delaktighet så handlar mycket om ovilja från deras sida och att detta leder till att många inte känner sig delaktiga kring utformandet av FFO. De intervjuade menar också att eftersom de inte har barn som är minderåriga så känns det inte lika aktuellt att vara med och utforma förvaltningsområdet. Deltagarna på Bergslagsgården tycker det fungerar bra och berättar att samordnaren alltid försöker vara så neutral som möjligt. Däremot så berättar deltagarna att det finns stora brister kring tolkar och tolkutbildningar och berättar att den verksamheten inte fungerar som den borde. De berättar att det ofta sker tolkningar via telefon vilket de upplever som negativt, speciellt inom vården. De berättar att de upplever att det fungerar bättre bland andra etniska grupper. De intervjuade berättar att de inte känner att de är delaktiga i utformandet av FFO men menar på att det har med de olika föreningarna att göra. De berättar att de olika föreningarna uppfattar FFO på olika sätt vilket gör att det uppstår spänningar mellan föreningarna. Vet du/ni vilka rättigheter du/ni har i enlighet med minoritetslagstiftningen? Vilka frågor anser du/ni vara särskilt viktiga för Sverigefinska medborgare? På Aftonstjärna tycker flesta av medlemmarna att de känner till rättigheterna på ett ungefär, däremot så tycker de att kriterierna som finns för FFO inte fungerar så bra praktiskt. De anser att de inte behöver mer information om rättigheterna utan att det räcker med det som de redan vet. På Pursi berättar de intervjuade att de inte exakt vet vad som gäller enligt minoritetslagstiftningen men menar att de flesta av medlemmarna vet vilka rättigheter de har på ett ungefär. De framför att det skulle vara intressant för föreningen att få veta mer om lagstiftningen och att det skulle vara bra om någon från det finska förvaltningsområdet kom och genomförde en informationsföreläsning på finska. Personalen på Matteusgården berättar att de vet vilka rättigheter de har som nationell minoritet men de tror inte att församlingsgruppen känner till rättigheterna på samma sätt. De tror däremot att församlingsgruppen upplever att de kan vända sig till samordnaren om det skulle vara någonting som de skulle vilja ta upp. De berättar även att de upplever att församlingsgruppen upplever att samordnaren är duktig på att informera om olika evenemang som FFO anordnar. De framför även att man skulle kunna beskriva i Finn-Tiimi tidningen 9 om rättigheterna på ett enkelt sätt, då ska det vara på ett enkelt språk och med intressanta bilder. De tror inte riktigt på en informationsföreläsning på finska utan tror att man bör ta små delar i taget. 9 De sverigefinska organisationernas gemensamma tidning i Norrköping, skriven på finska, finansierad delvis av FFO.

20 UTREDNING 20(52) De intervjuade på Finska föreningen anser att de känner till sina rättigheter och att de har kännedom om dem samt att det finns bra med information på nätet, men de hade önskat att det fanns mer i broschyrform som de skulle kunna få via FFO. Finska PRO berättar att de i början fick information och att deras representant som är med i samrådsgruppen fick informationen men att mer information skulle för föreningen vara intressant. En föreläsning på finska om FFO skulle vara intressant tycker även de. På Bergslagsgården berättar deltagarna att de upplever att de inte har några speciella rättigheter och anser att problemet ligger i att de olika förvaltningarna inom kommunen inte har kännedom om den sverigefinska minoritetens rättigheter. De tycker att informationen om FFO borde vara bättre inom de olika förvaltningarna för att personalen på dessa ställen ska kunna tillgodose deras behov bättre. Aftonstjärna och Pursi berättar under intervjun att de anser att frågor som rör äldreomsorgen är viktigast, men även frågor som rör barn. Äldreomsorgen är viktigast för medlemmarna då det är aktuellt för dem med tanke på var de befinner sig i livet nu, berättar de. Under intervjun med Bergslagsgården berättar de intervjuade att de anser att tolkfrågan är viktigast, men också att informera om anhörigvården då många i seniorgruppen har efterfrågat det när det redan fanns och ingen hade kunskap om att det redan erbjuds. Personalen på Matteusgården berättar att frågor som de anser vara viktiga är frågor som rör äldrevården, tolkfrågan, förskoleverksamheten och hemtjänsten. De påpekar även att det är viktigt med besöksgrupper på finska som kan komma och hälsa på de äldre i samband med hemtjänsten. Även Finska föreningen och Finska PRO tycker att frågor som rör äldreboende är viktiga men också frågor som rör det finska språket. Vad skulle kunna få dig/er att intressera dig/er ännu mer för det Finska förvaltningsområdet? Skulle du/ni vilja vara mer aktiva genom att vara med i samrådet och påverka det Finska förvaltningsområdet? På Aftonstjärna känner de intervjuade att samrådsgruppen inte är någonting de skulle vilja engagera sig i. De är nöjda med att kunna ta kontakt med FFO vid behov. De tycker att gruppen där alla föreningar träffas vid behov är bra och att det räcker. På Pursi och Finska föreningen är de nöjda med att ha det som det redan är. Många av de intervjuade på Pursi blev positivt överraskade när de fick veta att dessa möten är på finska. En av deltagarna på Finska föreningen berättar, Vi är gamla och orkar inte gå hemifrån alltför ofta. Det är roligt med finskspråkig bio på Cnema men det är få som kommer då filmerna inte alltid är anpassade för den äldre målgruppen, berättar de intervjuade. Personalen på Matteusgården är delaktiga i samrådsgruppen och berättar att många som är aktiva ofta får en dubbelinformation från två olika håll medan

21 UTREDNING 21(52) andra knappt får någon information över huvud taget. En av de intervjuade berättar att det skulle vara roligt och givande om fler var aktiva genom samrådsgruppen. Skulle det finnas mer engagemang i samrådsgruppen så skulle det vara mer intressant att själv vara mer aktiv. De intervjuade tycker att barnfamiljerna bör vara mer aktiva, men de har förståelse för att de inte alltid har tid att lägga på det. En av deltagarna tror att om det skulle finnas ett större engagemang i gruppen så skulle arbetet prioriteras på ett helt annat sätt. De intervjuade nämner även att de tror att de som är med i samrådsgruppen blir trötta på att ingenting händer. På Finska PRO berättar en av deltagarna, Vi har varit länge i Sverige och saknar inte det finskaspråket i kontakt med myndigheter. Det är bra att vi kan använda språket i föreningslivet och det räcker. Många blandar svenskan och finskan men så länge man klarar sig så finns inget större behov av finsktalande personer på myndigheter. De intervjuade svarade olika på frågan om att gå med i samrådsgruppen, vissa hade ett intresse och andra inte. De som svarade ja, tyckte att det räckte med en representant från varje förening och var nöjda med hur det såg ut idag, men en av de intervjuade berättar att de någon gång skulle vilja följa med på mötet och lyssna på vad som händer i det finska förvaltningsområdet. De tycker även att det bör vara olika personer som ska delta på olika samrådsmöten men utmaningen är då att intresset inte finns från minoriteten. De intervjuade på Bergslagsgården berättar att det finns stora problem mellan föreningarna då de inte kan hålla sams. Många av de befintliga föreningarna är oense kring olika frågor, vilket har lett till att många inte känner sig välkomna till Timmermannens träffpunkt som är en kommunal verksamhet då de upplever att det finns en viss förening som dominerar där. Den finska föreningen som åsyftas här har under en tid fått låna rum på Timmermannen då deras lokal de brukar hyra är under renovering. Föreningen har sin verksamhet på måndagar och träffpunktens finska verksamhet är på tisdagar. 10 Som samrådet ser ut idag är inte deltagarna intresserade av att vara med, Jag har hållit mig borta från det hela då jag hört rykten om att många pratar illa om varandras föreningar. De berättar även att det finns en konkurrens mellan olika föreningar och de anser att för att FFO ska fungera fullt ut så måste man vara en samlad grupp med gemensamma mål. På vilket sätt, om något, anser du/ni att det finska språket skyddas och främjas idag? Vad, om något, skulle kunna bli bättre och vad saknas i det Finska förvaltningsområdet? På Aftonstjärna tyckte deltagarna att det skulle kunna ske via skolan med hjälp av fler finskspråkiga lärare. Ett exempel på hur man skulle kunna använda det effektivt skulle vara om lärarna kom hem till barnen eller att de 10 Raija Arvidsson, samordnare för FFO i Norrköpings kommun.

22 UTREDNING 22(52) barnen som går i grundskolan får välja finska som ett modernt språk, istället för spanska, tyska och franska. Det ser inte så bra ut att barnen oftast väljer att tala svenska istället för finska. Men överlag tyckte de att det är något som är svårt att arbeta med. Det är roligt när de unga är med på aktiviteter, även om de blandar språken så gör det inte så mycket. En av deltagarna på Aftonstjärna berättar att när de blir äldre så kan de börja tappa det svenska språket och om barnen inte kan finska så kommer det bli svårt med kommunikationen dem emellan. De menar också att det viktigaste är att man talar finska hemma redan i tidig ålder och detta skulle vara den mest ultimata lösningen för att behålla och främja språket. På frågan om Pursi anser att det finska språket skyddas och främjas idag svarade de intervjuade att det är en utmanande fråga då ungdomarna idag med de finska rötterna har ett större intresse för det engelska språket än det finska. Några av de intervjuade menar att de inte tror att kommande generationer kommer att behöva finskspråkig äldreomsorg även om det är bra om de kan språket. En av de intervjuade berättar: Mina barnbarn har fått nytta av finskan i arbetslivet, en av dem är förskollärare och brukar ibland tala finska med de finskspråkiga barnen, detta är oerhört uppskattat både bland barnen och bland föräldrarna. Pursi menar att detta skulle kunna bli bättre genom förskoleverksamheten men då är det viktigt att intresset finns. De intervjuade berättar även att de tycker att det viktigaste är att språket kommer hemifrån och att det är föräldrarna som bär det största ansvaret, samtidigt som intresset hos de yngre är litet. På Matteusgården nämner en av de intervjuande, Jag tycker att det har blivit bättre och att man talar mer om rättigheterna idag och förståelsen finns mer för vad det innebär att tillhöra en nationell minoritet. De intervjuade tycker även att det är bra att det finns mer på kommunens hemsida. De tycker även att modersmålsundervisningen har minskat idag. Däremot så lyfte de fram att det finns en problematik och framförallt med tolkarna. Det största problemet där är att det inte finns tillräckligt med tolkar och att de fattas framförallt hos landstinget, region Östergötland. På Finska föreningen berättar deltagarna inledningsvis att det är föräldrarnas fel om den yngre generationen inte kan tala finska och att det finska språket håller på att försvinna. Det framkommer även att representanterna upplevde att de inte behövde finskan när de kom till Sverige då det bara var svenskan som var i fokus. De berättar att deras barnbarn inte kan finska och att de tror att de kommer att behöva det finska språket mer om 20 år när de hamnar på äldreboende. En av deltagarna nämner det som en utmaning att barnen och barnbarnen inte kommer att kunna tala finska med dem framöver. Det som skulle kunna främja det finska språket är om sverigefinnarna började tala finska hemma med barnen men också med hjälp av förskoleverksamheten, berättar en av deltagarna från Finska föreningen.

23 UTREDNING 23(52) På Bergslagsgården tycker de att det skulle kunna bli bättre med barnverksamheten. De tar upp Göteborg som ett exempel och berättar att FFO har bra aktiviteter där med mammor och deras barn. Saknas engagemanget hos sverigefinnarna? Någon specifik grupp? Vad kan det bero på? Saknas någon typ av verksamhet? Deltagarna på Aftonstjärna berättar att hos vissa kan det vara så att det saknas ett engagemang. Detta kommer i uttryck tydligast när det kommer till att samarbeta med andra sverigefinska föreningar. Deltagarna menar att samarbetet kan vara omöjligt på grund av tidigare interna konflikter. Sedan tycker en av de intervjuade att FFO bör fokusera på det som redan finns istället för att försöka skapa fler nya sverigefinska verksamheter, genom bland annat sponsring till föreningarna istället för att starta nya kommunala verksamheter som träffpunktsverksamheten på Timmermannen. Pengarna från FFO bör alltså inte användas på Timmermannen och andra kommunala verksamheter, hävdar de intervjuade. Överlag så tycker Aftonstjärna att de har bra möjligheter till att utöva sin kultur. Ett förslag som kommer upp är att FFO bör hjälpa dem att ta fram olika typer av finska kontakter, berättar de intervjuade. Dessa kontakter skulle de vilja ha i form av en lista där finsktalande personer inom olika yrken står med. Ett exempel skulle vara att det står på listan vilken tandläkare man kan gå till om man vill tala finska, eller om man vill få fotvård eller köpa någon annan typ av tjänst av finsktalande personer. Pursi menar att i vissa frågor saknas engagemanget då vissa inte bryr sig och är nöjda med hur det är idag, menar de intervjuade. Äldre bryr sig inte om vad yngre gör. På frågan om det saknas någon typ av verksamhet så tycker de att väntjänster saknas, där det kommer personer som kan tala finska så de som känner sig ensamma får någon att prata. Enligt de intervjuade skulle det vara roligt om de fick information på finska om vilka rättigheter de har, men överlag upplever de intervjuade att de är nöjda med utbudet som redan finns. De upplever att det är bra med teaterföreställningar men de borde vara tidigare på dagen menar vissa, då många äldre är rädda att gå ut när det är mörkt ute. Medan andra hävdar att de bör vara på kvällstid då de som arbetar dagtid annars inte får någon möjlighet att gå. Informationen är tillräcklig kring de olika evenemangen men däremot brister det i intresset. Från Matteusgården tyckte de att engagemanget saknas, speciellt hos ungdomarna men också hos barnfamiljerna. De nämner att de tycker det är jättebra med språkkurserna och att man borde komma på någonting där för att locka fram ungdomarna ännu mer. En av de intervjuade berättar att barnfamiljerna ofta vill att det ska hända saker men att de ändå inte är aktiva, det är svårt att hitta de som faktiskt utför själva arbetet. Många barnfamiljer skyller på tidsbrist berättar personalen. De intervjuade tycker att FFO bör satsa mer på ungdomsverksamheten, främst via idéträffar. De tycker att kommunen ska arbeta mer med det via musik eller konserter. Men de hade inga konkreta exempel på hur man skulle kunna genomföra det.

Raija Arvidsson. Med- och motgångar i Norrköpings kommun, finskt förvaltningsområde

Raija Arvidsson. Med- och motgångar i Norrköpings kommun, finskt förvaltningsområde 2013-11-21 Raija Arvidsson Med- och motgångar i Norrköpings kommun, finskt förvaltningsområde Allmänt om FFO i Norrköping 134 000 invånare i Norrköping. 7,3% av dem är sverigefinnar i tre generationer.

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad Verksamhetsplan 2017 Finskt förvaltningsområde Antaget av kommunstyrelsen Mariestad 2016-11-28 Datum: Dnr: Sida: 2 (7) Verksamhetsplan och budget 2017 Bakgrund Mariestads kommun ingår i förvaltningsområdet

Läs mer

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken?

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? 1. Organisation 3. Kartläggning 5. Samråd och nätverk 7. Fokus på barn 2. Information och kommunikation 4. Fortbildning 6. Fokus

Läs mer

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Instruerande Handlingsplan för finskt förvaltningsområde 2014-10-27 2014-2016 Dokumentansvarig Senast reviderad

Läs mer

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Finansiering och rapportering 3 Arbetsformer 4 Organisation 4 Övergripande 2015 5 Samråd

Läs mer

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING Hallstahammars kommun hör sedan 1 januari 2010 till förvaltningsområdet för finska. Kommunen har gjort en kartläggning av de behov och önskemål som den sverigefinska minoriteten

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Handläggare: Anne-Mari Ågren, Ledningsstab utv KS Verksamhetsberättelse 2014 Finskt förvaltningsområde Inledning Karlskoga Kommun ingår sedan 1.1.2012 i finskt förvaltningsområde. Bakgrunden är minoritetslagstiftningen

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 Finskt förvaltningsområde

Verksamhetsberättelse 2012 Finskt förvaltningsområde Verksamhetsberättelse 2012 Finskt förvaltningsområde 4/1 2013 Innehållsförteckning Inledning 1 Ledning och samverkan 2 Verksamhet 3 Ekonomi 5 Slutkommentar 6 Inledning Karlskoga Kommun ingår sedan 1.1.2012

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

Handlingsplan. Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun 2015 2016. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Handlingsplan. Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun 2015 2016. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Handlingsplan Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun 2015 2016 Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Innehållsförteckning Översikt/bakgrund 3 Målsättning 4 Samråd

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde

Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde 2015-2017 Köpings kommun 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 4 Statsbidrag 5 Samråd 6 Kartläggning

Läs mer

Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet

Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet 2015-2018 Antagen av Trosa kommuns samrådsgrupp för det finska förvaltningsområdet: 2016-04-26 2 1. Bakgrund I januari 2010

Läs mer

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-11-23 1.0 Anders Johansson, Christina Persson Förskoleförvaltningen Avdelningen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110. HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Förvaltningens förslag till beslut. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Norrmalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-389/2014 Sida 1 (6) 2014-07-10 Handläggare Arja Lindholm 08-508 09 024 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Remissvar gällande Motion (2014:9) om stadens

Läs mer

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2015-08-13 Till Arbetsmarknadsnämnden den 25 augusti 2015 Ärende 6 Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2014-03-03 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 24 Svar på motion (S) om att redovisa hur kommunen uppfyller minoritetsspråklagstiftningens

Läs mer

Minnesanteckningar samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde 22 maj 2014

Minnesanteckningar samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde 22 maj 2014 Minnesanteckningar samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde 22 maj 2014 Närvarande Markku Välilä, sverigefinländare Johanna Hongisto-Grundström, Finska föräldragruppen Pehr-Erik Sundell, Enköpings

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Varför en strategi och handlingsplan? Lunds kommuns strategi och handlingsplan för nationella

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

KS 18 9 APRIL 2014. Finskt förvaltningsområde 2014. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 18 9 APRIL 2014. Finskt förvaltningsområde 2014. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 18 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-03-13 Diarienummer KSN-2013-1409 Kommunstyrelsen Finskt förvaltningsområde 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Folkpartiet en röst för sverigefinnar

Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet Liberalerna 1 Rapport 2014 09 03 Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet en röst för sverigefinnar Förord De nationella minoriteterna, varav sverigefinnarna är en av fem minoriteter,

Läs mer

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga

Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och genomförande 4 Frågeställningar

Läs mer

Verksamhetsplan för finskt och meänkielispråkigt förvaltningsområde 2016

Verksamhetsplan för finskt och meänkielispråkigt förvaltningsområde 2016 Verksamhetsplan för finskt och meänkielispråkigt förvaltningsområde 2016 Verksamhetsplan för finskt och meänkielispråkigt förvaltningsområde Bakgrund I Sverige talas idag minst 150 olika minoritetsspråk.

Läs mer

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC Svensk minoritetspolitik MALMÖ 2015-08-19 KATARINA POPOVIC Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag Länsstyrelsen Uppföljning Samordning Information & utbildning minoritet.se Rapport till regeringen

Läs mer

NATIONELLAMINORITETERfi. TIONELLAMINORITETERfinsk. ONELLAMINORITETERfinsktförv Handlingsplan 2015

NATIONELLAMINORITETERfi. TIONELLAMINORITETERfinsk. ONELLAMINORITETERfinsktförv Handlingsplan 2015 NATIONELLAMINORITETERfi nsktförvaltningsområdesamrådna KOMMUNLEDNINGSKONTORET TIONELLAMINORITETERfinsk tförvaltningsområdesamrådnati ONELLAMINORITETERfinsktförv Handlingsplan 2015 altningsområdesamrådnatione

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen

TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (6) Mötesdatum Plats och tid Sessionssalen 2 vån, Rådhuset, Trelleborg kl. 09.00. Beslutande Ulf Bingsgård (M) Catherine Persson (S) Tina Järvenpää (FP) Nils-Gunnar Snygg (S) Lars Mikkelä

Läs mer

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013 1 Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013 1. Bakgrund Enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) som trädde i kraft 1 januari 2010, ingår Härjedalens

Läs mer

Medborgarförslag 32/ Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli

Medborgarförslag 32/ Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli Sida 1 av 5 48 Diarienr: KS-2014/00891 Medborgarförslag 32/2014 - Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget 32/2014 om att ska ansöka

Läs mer

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta ANTAGEN AV PAJALA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-04-23 Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Den nationella minoritetspolitiken 1.2 Pajala

Läs mer

Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2013-09-30 1.0 Jesper Theander Stadskontoret Avdelningen för integration och

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013/2014 finskt förvaltningsområde

Verksamhetsberättelse 2013/2014 finskt förvaltningsområde 2014-10-28 Kommunledningsförvaltningen Sida 1 (5) Kansli Kanslichef Monica Carlström Verksamhetsberättelse 2013/2014 finskt förvaltningsområde 1. Inledning Beslut om att Motala kommun skulle anmäla intresse

Läs mer

Beslut. efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun.

Beslut. efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun. Älvdalens kommun Box 100 796 22 ÄLVDALEN kommun@alvdalen.se Beslut efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun Särskild

Läs mer

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Svar till Minoritetsrådet gällande "Rätten till service på finska"

Svar till Minoritetsrådet gällande Rätten till service på finska Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-11-30 Barn- och utbildningsnämnden Kvalitet och kommunikation BUN/2015:393 Rona Macdonald 016-7105086 1 (4) Barn- och utbildningsförvaltningen Svar till Minoritetsrådet

Läs mer

Nationella minoritetsspråk utbildningsutbud och utmaningar UHR Forum, Westmanska palatset, Stockholm

Nationella minoritetsspråk utbildningsutbud och utmaningar UHR Forum, Westmanska palatset, Stockholm Nationella minoritetsspråk utbildningsutbud och utmaningar UHR Forum, Westmanska palatset, Stockholm 2017-02-14 Tuula Kuosmanen Carina Hellgren Annika Ghafoori Eva Holmestig Agenda Välkommen! Det här är

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut 1 (2) FÖRSLAG 2013:70 LS 1303-0417 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program

Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program KOMMUNLEDNINGSKONTORET Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program Antagen av Kommunfullmäktige 2013-12-16 201 Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program Antaget av Kommunfullmäktige

Läs mer

Remissyttrande över motion (2014:9) om stadens skyldigheter att leva upp till rättigheterna som gäller i finskt förvaltningsområde

Remissyttrande över motion (2014:9) om stadens skyldigheter att leva upp till rättigheterna som gäller i finskt förvaltningsområde Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2014-09-11 Handläggare: Mirjaliisa Lukkarinen Kvist Telefon: 08-508 35 605 Till Arbetsmarknadsnämnden den 22 september

Läs mer

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) LATHUND Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) Tornedalingar Romer Judar Sverigefinnar Samer LAGEN OM DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK

Läs mer

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT= pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíë ëí ääåáåöápîéêáöé OMMSJMUJMT pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíëëí ääåáåöápîéêáöé oéöéêáåöéåëîáâéêëîéêáöéñáåå~êå~ I december 1999 erkände riksdagen fem grupper som nationella minoriteter i Sverige,

Läs mer

Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde

Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde 2011 03 28 65 123 Kommunstyrelsen 2012 02 13 40 106 Arbets och personalutskottet 2012 01 16 14 27 Dnr 11.193 008 marskf25 Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde Bilaga: PM

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut II:3 Arbetsmarknadsdepartementet 2013-12-12 A2013/4180/DISK A2013/4655/SV A2013/4745/DISK Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Sammanträdesdatum Samrådsgrupp minoriteter 2012-03-28 15 Plats och tid Kommunkontoret onsdagen den 28 mars kl. 14.00 15.30

Sammanträdesdatum Samrådsgrupp minoriteter 2012-03-28 15 Plats och tid Kommunkontoret onsdagen den 28 mars kl. 14.00 15.30 Samrådsgrupp minoriteter 2012-03-28 15 Plats och tid Kommunkontoret onsdagen den 28 mars kl. 14.00 15.30 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Birgitta Larsson, ordförande Lennart Albinsson, Storlule

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG 2011-05-10 8 Plats och tid Kommunhuset, A-salen kl 13:00-16:00 Beslutande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Pia Wårdsäter (S), ordförande Håkan Thomsson (MP) Urban Blomster

Läs mer

PROTOKOLL 2014-08-25. Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89

PROTOKOLL 2014-08-25. Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Kommunstyrelsen 181 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-08-25 Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2787. Liberal minoritetspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2787. Liberal minoritetspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2787 av Mathias Sundin m.fl. (FP) Liberal minoritetspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information

Läs mer

Finskt förvaltningsområde 2016

Finskt förvaltningsområde 2016 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Nina Klinge-Nygård 2016-03-09 Diarienummer KSN-2016-0547 Kommunstyrelsen Finskt förvaltningsområde 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna

Läs mer

Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna

Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-22 LS 1303-0417 Landstingsstyrelsen Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Nyhetsbrev november 2016 arbetet med de nationella minoriteterna

Nyhetsbrev november 2016 arbetet med de nationella minoriteterna Nyhetsbrev november 2016 arbetet med de nationella minoriteterna Öppna samråd Umeå kommun har under hösten genomfört öppna samråd med romer och tornedalingar. Ordföranden i den nybildade föreningen Romska

Läs mer

Enkätanalys, äldreomsorg

Enkätanalys, äldreomsorg Enkätanalys, äldreomsorg Finskt förvaltningsområde, Ludvika kommun Ludvika kommun ingår sedan den 1e februari 2015 i förvaltningsområdet för det finska språket. Det innebär att kommunens invånare har rätt

Läs mer

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015 Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2014-2016

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2014-2016 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2014-2016 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Den svenska minoritetspolitiken 1 Lagen om nationella minoriteter och 2 minoritetsspråk

Läs mer

Dokumentation av samra d med den sverigefinska gruppen i Malmo stad den 11 mars 2015

Dokumentation av samra d med den sverigefinska gruppen i Malmo stad den 11 mars 2015 Dokumentation av samra d med den sverigefinska gruppen i Malmo stad den 11 mars 2015 Bakgrund Samrådet inleddes med att Jenny Malmsten, samordnare i Malmö stad för finskt förvaltningsområde, kortfattat

Läs mer

Minoritetspolicy för Hällefors kommun

Minoritetspolicy för Hällefors kommun Dokumenttitel Minoritetspolicy för Sida 1(5) Typ av styrdokument Policy Ansvarig utgivare Kommunfullmäktige Ansvarig författare Samordnare Finskt förvaltningsområde Giltighetsdatum 2015-03-24 Dokumentförteckning

Läs mer

En tillbakablick på 2013

En tillbakablick på 2013 En tillbakablick på 2013 Skrivet av Antti Yliselä, 2013-01-16 Ibland är det nyttigt att stanna upp mitt i all hast och ta en titt på utvecklingen som sker runtomkring oss. Vad gör Göteborg till en bättre

Läs mer

Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015

Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015 Lennart Rohdin Linköping, 8 december 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992)

Läs mer

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska 2009 08 31 139 338 Kommunstyrelsen 2010 05 17 98 235 Arbets och personalutskottet 2010 04 26 78 168 Dnr 09.439 008 augkf22 Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde

Läs mer

73 Dnr Bun 2013/179 Policy för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla från kommunstyrelsen

73 Dnr Bun 2013/179 Policy för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla från kommunstyrelsen UTDRAG Sid 1 (2) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag Barn- och ungdomsnämnden 2013-10-03 Expedieras till Kommunstyrelsen 73 Dnr Bun 2013/179 Policy för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

1. Genomgång av föregående mötets anteckningar Föregående mötets anteckningar läggs till handlingarna.

1. Genomgång av föregående mötets anteckningar Föregående mötets anteckningar läggs till handlingarna. Finskt Förvaltningsområde/FFO Anteckningar från styrgruppsmöte för finskt förvaltningsområde Datum: 2014-12-10 Tid: 10.00 Plats: sammanträdesrummet, Stadsbiblioteket Närvarande: Irja Gustavsson Socialnämndens

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Datum 2013-03-12. Aktiviteter och fördelning av statliga medel inom det finska förvaltningsområdet 2013

Datum 2013-03-12. Aktiviteter och fördelning av statliga medel inom det finska förvaltningsområdet 2013 KS 10 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2013-03-12 Diarienummer KSN-2013-0207 Kommunstyrelsen Aktiviteter och fördelning av statliga medel inom det finska förvaltningsområdet

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR

INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR BAKGRUND Projektet Finska nu har som syfte att sätta fokus på flerspråkighet och minoritetsspråk i Sverige genom att lyfta fram det finska språket. Projektet

Läs mer

BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal. Östergården 0 0. Borgvallen 1 2. Bäckahästen 0 0. Tappers Hus 0 0. Hermelinen 0 0.

BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal. Östergården 0 0. Borgvallen 1 2. Bäckahästen 0 0. Tappers Hus 0 0. Hermelinen 0 0. BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal Östergården 0 0 Borgvallen 1 2 Bäckahästen 0 0 Tappers Hus 0 0 Hermelinen 0 0 Smygehem 1 0 Silverängen 1 1 Alstadhemmet 0 0 Myran 1 1 HEMTJÄNST: Centrum 2 0

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter

Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter EMELIE HALLIN SID 1/6 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Surahammars kommuns minoritetspolitiska handlingsplan

Surahammars kommuns minoritetspolitiska handlingsplan Surahammars kommuns minoritetspolitiska handlingsplan 2010-2012 Styrgruppen med ansvar för frågor som rör det finska förvaltningsområdet Innehåll Bakgrund...5 Den svenska minoritetspolitiken...6 Lagen

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut 26 Kulturdepartementet 2015-12-17 Ku2015/02167/DISK Ku2015/02905/LS (delvis) Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen

Läs mer

Verksamhetsberättelse finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter

Verksamhetsberättelse finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter Stöd & process 2017-01-12 Mari Forsberg 08-590 972 71 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2015:448 Mari.forsberg@upplandsvasby.se Verksamhetsberättelse 2016 - finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter

Läs mer

/2015-03-25/ Plats och tid Grand hotell Lapland (Nya Quality) onsdagen den 25 mars kl. 09.00 12.00

/2015-03-25/ Plats och tid Grand hotell Lapland (Nya Quality) onsdagen den 25 mars kl. 09.00 12.00 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 16 (26) /2015-03-25/ / / Plats och tid Grand hotell Lapland (Nya Quality) onsdagen den 25 mars kl. 09.00 12.00 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats

Läs mer

Uppsökande verksamhet för äldre

Uppsökande verksamhet för äldre Uppsökande verksamhet för äldre LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 701-17067-2006 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. I tillsynen ingår bland annat

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Utredning om språkutveckling för sverigefinska barn, ungdomar och unga vuxna

Utredning om språkutveckling för sverigefinska barn, ungdomar och unga vuxna UTREDNING 1(15) Handläggare, titel, telefon Emma Jensen, utredare 072-709 77 64 Utredning om språkutveckling för sverigefinska barn, ungdomar och unga vuxna 1. Inledning Den starka assimilatoriska inställningen

Läs mer

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000

Läs mer

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk VARFÖR HAMNADE VÅRA NATIONELLA MINORITETSSPRÅK I SAMMA GRYTA MED ANDRA

Läs mer