Den svenska torvutvinningens klimatpåverkan

Transkript

1 Institutionen för mark och miljö Uppsala Mattias Lundblad, Johan Stendahl, Lars Lundin, Mats Olsson Den svenska torvutvinningens klimatpåverkan Om huruvida torvutvinningen kan bli mer gynnsam ur ett klimatperspektiv SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr

2 Förord Naturvårdsverket har fått i uppdrag att analysera den svenska torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan samt att föreslå hur torvutvinningens negativa inverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Myllrande våtmarker kan minska. Den övergripande frågeställningen i uppdraget är att det finns oklarheter kring hur utvinning av torv påverkar klimat och miljö. Mer specifikt ställs frågan om hur torvutvinningen kan styras mot att bli så klimat- och miljövänlig som möjligt genom att torvutvinningen förläggs på sådana platser där utvinningen orsakar minst skada. I uppdraget ska man bl.a. överväga om det finns skäl att införa krav på redovisning av klimatpåverkan vid tillståndsprövning av nya torvtäkter. Denna rapport har tagits fram av forskare på Institutionen för mark och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten ger kunskap om i vilken utsträckning dikade våtmarker där torvtäkt pågår/har skett och dikade marker där torvtäkt potentiellt skulle kunna utföras påverkar klimatet. Beskrivningen inkluderar både utsläppen på täkten (under och efter torvskörd) och från den skördade torven samt referensfallet där den dränerade torvmarken hade lämnats utan åtgärd. Med efterbehandling avses t.ex. återställning till våtmark/sjö, eller beskogning. För dikade våtmarker där torvtäkt pågår/har skett omfattar analysen pågående och avslutade torvtäkter för bränsleändamål (energitorv) och jordförbättring (odlingstorv). Produktionen av strö (stallströ) är blygsam i sammanhanget och har bara beräknats avseende utsläppen från den producerade torven. På grund av den befintliga statistikens begränsningar har analysen främst utförts för landet som helhet. 2

3 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning och slutsatser... 4 Bakgrund... 4 Utsläpp av växthusgaser för olika marktyper (emissionsfaktorer)... 4 Den dränerade torvmarkens utbredning... 5 Utsläpp från dränerad torvmark... 5 Utsläpp från torvutvinning... 5 Systemanalys av klimatpåverkan... 6 Växthusgasemissioner från dränerad mark och torvanvändning... 8 Dränerad mark... 8 Dränerad torvmark som används för torvutvinning samt återvätning... 9 Utsläpp från användning av torv Dränerad mark utbredning och växthusgasutsläpp Utsläpp av växthusgaser Torvutvinning Pågående torvtäkt Torvproduktionens växthusgaspåverkan Systemanalys Strålningsdrivning Scenarier Utsläpp från marken Skog i scenarierna Energitorv i scenarierna Total klimatpåverkan för olika scenarier Behov av ytterligare underlag Referenser Bilaga A Bilaga B Antaganden i skattningar av emissionsfaktorer Bilaga C Antaganden i utsläppsscenarier

4 Sammanfattning och slutsatser Bakgrund Torv är en jordart av organiskt ursprung som bildas genom biologiska och kemiska processer i fuktiga och syrefattiga miljöer där nedbrytningen av organiskt material är mindre än tillförseln, vilket resulterar i en ackumulation av ofullständigt nedbrutet material. Torvbildningen påbörjades för ca år sedan när inlandsisen drog sig tillbaka och den pågår fortfarande. Den totala torvtillväxten är omkring 6-14 miljoner m 3 per år. Sveriges torvtillgångar är omfattande och omkring en fjärdedel av Sveriges landyta är täckt av torv enligt Riksskogstaxeringens inventering. Mer än hälften (ca 6,2 miljoner ha) av dessa förekomster har torvlager som är mäktigare än 30 cm och är därmed geologiskt sett att betrakta som torvmarker. Torvskörd sker idag på ca hektar vilket motsvarar mindre än 2 promille av den totala svenska torvmarksarealen på ca 6,2 miljoner hektar. I denna rapport har vi valt att fokusera på dränerad skogsmark och myr. Det finns i Sverige organogen åkermark som uppgår till närmare hektar men bedömningen är att kvarvarande torvlager generellt sett är för grunt för att torvskörd ska kunna vara aktuellt. Utsläpp av växthusgaser för olika marktyper (emissionsfaktorer) Utläppen av växthusgaser (koldioxid, metan och lustgas) från dränerad torvmark har kvantifierats i en stor mängd undersökningar och det har även gjorts sammanställningar av bl.a. IPCC (2014). Osäkerheterna i uppmätta emissioner är dock stora, vilket gör att emissionsfaktorer som baserar sig på sammanställningar av flera studier också är behäftade med stora osäkerheter. Detta gör det är olämpligt att differentiera emissionsfaktorerna i alltför många undergrupper. De emissionsfaktorer som används i denna rapport har sammanställts baserat på två rapporter som bygger på ett stort antal underökningar av emissionsfaktorer. Vi har bedömt det möjligt att dela upp emissionsfaktorerna efter dräneringsdjup (fungerande och icke fungerande dike) och näringsstatus (näringsrik och näringsfattig). Osäkerheten i varje enskild emissionsfaktor är ofta 100 % eller mer (se annex B), vilket gör att alla resultat som presenteras här bör tolkas med försiktighet. Eftersom osäkerheten är ungefär lika stor för alla alternativ (t.ex. i systemanalysen) kan dock generella slutsatser dras om hur olika alternativ förhåller sig till varandra. Utsläppen från väldränerad mark domineras av koldioxid och lustgas medan metanutsläppen blir mer betydelsefulla när marken är sämre dränerad. För en våtmark dominerar metanutsläppen och de är till och med större än upptaget av koldioxid (figur S-1). 4

5 Figur S-1. Årliga utsläpp från två typer av dränerad torvmark (skogbeklädd) uppdelad på näringsrik och fattig mark, utsläpp under pågående täktverksamhet och från dränerad mark som återvätts. Den dränerade torvmarkens utbredning Enligt Riksskogstaxeringen är den totala torvmarksarealen (exklusive åkermark) ca 6,2 miljoner hektar varav drygt 2,2 miljoner hektar är skogsmark påverkad av dränering. Ca 1,1 miljoner hektar (varav ca 70 % är skogbeklädda) är dränerade genom dikning. Ytterligare ca 1,1 miljoner hektar anses dränerade eftersom befintlig skogsproduktion indikerar hydrologisk påverkan av den växande skogen. Ungefär hälften (1,1 miljoner hektar) av den dränerade marken har en torvmäktighet på mer än en meter och ca 50 % av denna utgörs av objekt större än 10 hektar. Utsläpp från dränerad torvmark De totala utsläppen från den del av den dränerade torvmarken som dränerats med dike (ej åkermark) är drygt 7 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter. Om även de torvmarker som anses dränerade av skogsproduktion inkluderas, med antaganden att emissionerna från dessa marker motsvarar emissionerna från sämre dränerad mark, blir utsläppen 85 % högre (ca 13 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter). Fortsatt analys av hur emissionerna från marker utan dike men som dräneras genom skogsproduktionen ska beräknas är nödvändig för att ge en så bra bild som möjligt av de totala emissionerna från dränerade torvmarker. Verkliga förhållanden behöver därför undersökas eftersom det är nödvändigt att approximera dräneringsdjup för dess marker. Utsläpp från torvutvinning Produktionsarealen för energitorv ligger idag på runt hektar och för odlingstorv på drygt 3500 hektar. Med produktionsareal avses den areal som används för att skörda torv ett enskilt år. De arealer som används för upplagring av skördad torv, maskinhallar m.m. ingår inte i denna areal. När det gäller växthusgasberäkningar bör hänsyn också tas till de arealer där torvproduktion skett men som för tillfället inte används, samt de arealer som efterbehandlats. Den befintliga statistiken är bristfällig men totalt rör det sig troligen om drygt hektar som på något sätt påverkats av torvproduktion utöver den årliga produktionsarealen. En stor del av denna areal är efterbehandlad. 5

6 Utsläppen från energitorv producerad i Sverige uppgick år 2014 till närmare 0,8 miljoner ton CO 2 - ekvivalenter. Utsläppen från den mark som används eller använts (inkluderar efterbehandlade arealer) för energitorvproduktion uppgick till 0,12 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter. Utsläppen från odlingstorv var 2014 ca 0,22 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter och från mark som används för produktion av odlingstorv ca 0,055 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter. Utsläppen från stallströ skattades till ca 0,04 miljoner ton CO 2 - ekvivalenter. Om den areal som använts för torvutvinning hade lämnats utan åtgärd och vi förutsätter att detta var redan väldränerad torvmark hade utsläppen från marken varit mellan 0,05 och 0,07 miljoner ton CO 2 - ekvivalenter år Att dessa utsläpp är lägre än de som anges för fallet där torven utvunnits är att utsläppen av koldioxid är högre för torvproduktionsmark. Systemanalys av klimatpåverkan En systemanalys har utförts där olika alternativ för hur den dränerade torvmarken används analyserats med avseende på långsiktig påverkan på klimatet. Klimatpåverkan redovisas som ackumulerad strålningsdrivning, vilket är den ackumulerade effekten på strålningsbalansen och därmed på den globala uppvärmningen av utsläppen (se sidan 23 för beskrivning av teorin). Resultaten visar att det bästa efterbehandlingsalternativet för mark där torv producerats beror på vilken mark som tagits i anspråk för torvutvinning (figur S-2). Enligt den relativt generella analys som utförts är det alltid bättre att utnyttja en dränerad torvmark utan skog för torvproduktion. Allra bäst är det att utnyttja en näringsrik dränerad torvmark utan skog som efterbehandlas genom att plantera skog. Detta är i linje med vad som rapporterats i en annan liknande studie (Hagberg och Holmgren, 2008). När vi studerar klimatpåverkan (ackumulerad strålningsdrivning) av olika alternativ att hantera en dränerad torvmark över olika tidshorisonter, både med torvskörd och utan torvskörd, kan dock konstateras att i förhållande till den klimatpåverkan som förbränningen av energitorv ger upphov till så spelar skillnaden mellan olika efterbehandlingsalternativ en mindre roll för den totala klimatpåverkan (figur S-2). Att elda upp torven leder till mycket höga utsläpp under de 20 år som torven produceras och används, medan de årliga utsläppen från torven om den hade fått ligga kvar är betydligt lägre. Fastän dessa utsläpp fortgår så länge torv finns kvar så tar det år innan de ackumulerade utsläppen från torven närmar sig de ackumulerade utsläppen från förbränningen av torven under väldränerade förhållanden. För en ej skogbeklädd mark kommer dessutom emissionerna minska i takt med att dräneringen försämras och kolackumulationen ökar och ackumuleringen av utsläpp kommer avstanna efter år. Den positiva effekt på klimatet som uppnås genom det gynnsammaste alternativet (torvproduktion på rik mark utan skog som därefter nyplanteras) jämfört med referensalternativet om torven hade fått ligga kvar kan därmed inte kompensera för klimateffekten av de utsläpp som sker när torven eldas upp (figur S-2). Resultaten visar visserligen att klimateffekten av att tidigarelägga utsläppen genom förbränningen blir betydande, men man bör här beakta att utsläpp genom förbränning även sker vid användning av alternativa energibärare (t.ex. kol, naturgas) med liknande klimatpåverkan som vid användning av torv. 6

7 Figur S-2. Klimatpåverkan uttryckt i ackumulerad strålningsdrivning över olika tidshorisonter (20, 100 respektive 300 år) för olika åtgärdsalternativ för dränerad torvmark (en hektar) där torv skördas alternativt får ligga kvar. Utsläpp för energitorv är med för att illustrera storleksordningen och omfattar endast förbränningen av torven vid energiproduktion. För antaganden för de olika alternativen hänvisas till huvudtexten. 7

8 Växthusgasemissioner från dränerad mark och torvanvändning Utläppen av växthusgaser (koldioxid, metan och lustgas) från torvmarker har kvantifierats i en stor mängd undersökningar och det har även gjorts omfattande sammanställningar för olika typer av marker av bl.a. IPCC (2014). Osäkerheterna som redovisas för uppmätta emissioner är dock stora, vilket gör att emissionsfaktorer som baserar sig på sammanställningar av flera studier följaktligen också är behäftade med stora osäkerheter. Osäkerheten i varje enskild emissionsfaktor är ofta 100 % eller mer (se annex B), vilket gör att alla resultat som presenteras här bör tolkas med försiktighet. Eftersom osäkerheten är ungefär lika stor för alla alternativ kan dock generella slutsatser dras om hur olika alternativ förhåller sig till varandra. Dränerad mark Utsläpp från torvmark beräknas normalt genom att multiplicera arealdata för en specifik marktyp med emissionsfaktorer för varje aktuell växthusgas för den specifika marktypen. Emissionsfaktorerna uttrycks som utsläpp per areal och baseras på mätningar i fält. Då utsläppen av koldioxid vid återvätning kompenseras av upptag i den tillväxande torven blir emissionsfaktorn negativ (dvs. ett nettoupptag av koldioxid). De emissionsfaktorer som sammanställts har huvudsakligen baserats på två studier där man försökt skatta genomsnittliga emissioner för olika kategorier (De Jong 2015, Lindgren och Lundblad 2014). I var och en av dessa har ett stort antal studier använts för att skatta emissionerna. Eftersom syftet med de två studierna var olika är urvalet av undersökningar för att skatta emissionsfaktorerna inte desamma även om flera undersökningar ingår i båda. Utgångspunkten har därför varit emissionsfaktorerna som anges i Lindgren och Lundblad (2014) där emissionsfaktorerna till största delen följer de rekommendationer som tagits fram av IPCC (IPCC 2014). Dessa emissionsfaktorer har modifierats med stöd av de skillnader i emissioner för olika dräneringsdjup som identifierats i De Jong (2015) genom arealviktning för fördelningen av de olika kategorierna (se bilaga B). Det gör att vi kan presentera emissionsfaktorer för dels olika dräneringsdjup men också för olika näringsstatus. Däremot bedömer vi att den nord-sydliga gradienten är osäker det är helt enkelt svårt att avgöra vilka studier som ska kategoriseras som hemmahörande i den boreala regionen respektive i den boreonemorala (tempererade i Lindgren och Lundblad 2014) och var den exakta gränsen mellan dessa regioner ska dras. De sammanvägda emissionsfaktorerna har sammanställts utsläpp i kg per hektar för respektive gas (tabell 1a) samt uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per hektar (tabell 1b). Emissionsfaktorer för åkermark finns med i tabellen men har inte använts i denna studie. I beräkningarna av växthusgasutsläpp uttryckt i koldioxidekvivalenter används de värden (25 för metan och 298 för lustgas) för klimatpåverkan på 100 års sikt (Global warming potential, GWP 100 ) som används i Sveriges klimatrapportering och som anges i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (IPCC 2007). Utsläppen från väldränerad mark domineras av koldioxid och lustgas medan metanutsläppen blir mer betydelsefulla när marken är sämre dränerad. För en våtmark dominerar metanutsläppen och de är större än upptaget av koldioxid (tabell 1). Uppdelningen i dräneringsklasser synliggör på ett bättre sätt betydelsen av grundvattensytans läge för utsläppen av metan där utsläppen från en mark med grundvattenyta 0-30 cm antas avge 8 till 20 gånger mer metan än en väldränerad mark. Även för koldioxid är skillnaderna stora men inte alls av samma magnitud som skillnaderna för metan. 8

9 I alla beräkningar tar vi också hänsyn till utsläpp via löst organiskt kol (DOC) samt metanutsläpp från diken med emissionsfaktorer från Lindgren och Lundblad (2014). Tabell 1a. Emissionsfaktorer för dränerad mark. Enheten är mängd växthusgas (kg) per arealenhet (hektar). kg CO 2 ha -1 år -1 kg N 2 O ha -1 år -1 kg CH 4 ha -1 år -1 Typ av mark Sämre dränerad DOC 1 Sämre dränerad Näringsstatus Väldränerad Väldränerad Väldränerad Sämre dränerad dike Dränerad Skogsmark Rik ,8 0,7 2,2 111,5 5,4 Fattig ,8 0,3 5,4 42,4 5,4 Åkermark ,4 0,0 58,3 Tabell 1b. Emissionsfaktorer för dränerad mark. Enheten är kg koldioxidekvivalenter per arealenhet (hektar). I beräkningen har vi använt GWP-värden på 298 för lustgas och på 25 för metan. CO 2 kg CO 2 ha -1 år -1 N 2 O kg CO 2 -eq ha -1 år -1 CH 4 kg CO 2 -eq ha -1 år -1 Typ av mark Sämre dränerad DOC Sämre dränerad Näringsstatus Väldränerad Väldränerad Väldränerad Sämre dränerad dike Dränerad Skogsmark Rik Fattig Jordbruksmark ,0 660 Dränerad torvmark som används för torvutvinning samt återvätning De emissionsfaktorer som sammanställts i tabell 2 har även dessa huvudsakligen baserats på Lindgren och Lundblad (2014), dvs. i stor utsträckning på IPCC (IPCC 2014). Som för dränerade marker ovan anges utsläppen i kg per hektar för respektive gas (tabell 2a) samt uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per hektar finns i (tabell 2b). Utsläppen från torvutvinning avser utsläppen från den dränerade marken under produktionsfasen för skörd av torv. Före utvinning antas marken emittera växthusgaser enligt de data som finns i tabell 1 ovan. Under den period när torv skördas antas grundvattenytans läge göra att marken under större delen av utvinningsperioden är väldränerad. Ingen åtskillnad görs för markens näringsstatus. Efter utvinningen återställs normalt en torvtäkt till våtmark eller skog. Eftersom grundvattenytans läge kontrollerar de biogeokemiska processer som avgör storleken på flödena av växthusgaser från torvmarker antas att CO 2 -utsläppen minska, medan CH 4 utsläppen ökar vid en återvätning. Lustgasutsläppen närmar sig 0 vid återvätning. Torvbruket riktas huvudsakligen mot tidigare dikade torvmarker. En naturlig orörd torvmark med torvackumulation betecknas myr men ligger lite utanför de förutsättningar som diskuteras här. I efterbehandlingsstadiet kan nyetablerad våtmark övergå till myr i ett längre perspektiv. Våtmark definieras i detta sammanhang som en torvmark med grundvattenytan nära markytan och att vatten finns nära under, i eller strax över markytan. Hit räknas också vegetationstäckta vattenområden med 50 % vegetationstäckning. Avseende sjö, så är det ett område täckt med vatten och där en öppen vattenspegel förekommer. Möjligen skulle vattendjupet ha betydelse för emissionerna men för många av befintliga efterbehandlade täkter är det ungefär en meters vattendjup eller mindre. När djupet blir grundare än ca 0.3 m kan möjligen bottenförhållandena ha större betydelse för växthusgaserna. Annars är det främst vegetationen som är avgörande för större emissioner. 1 DOC (Dissolved organic carbon) är löst kol som transporteras bort från markprofilen med markvattnet. 9

10 För en våtmark kommer det därför så småningom påbörjas en nettoackumulation av kol i ny torv samtidigt som metanutsläppen kommer öka på grund av anaeroba förhållanden genom att grundvattenytan stiger. Återskapande av våtmarksvegetation är dock nödvändig för kolupptaget och eftersom denna övergångsprocess kan sträcka sig över många år betyder det att den återskapade våtmarken kan fortsätta vara en källa för CO 2 under många år efter återvätningen. Om täkten vattenfylls så att miljön blir mer lik en sjö, dvs. där vattendjupet är på minst 1 meter antar vi att inga växthusgaser kommer att avgå. I de beräkningar vi gjort, både för den historiska produktionen och för scenarierna har vi antagit att när en återvätning sker så blir hela arealen antingen våtmark eller sjö. Det är naturligtvis så att det i kanterna på en sjö skapas mer våtmarksliknande förhållanden vilket gör att vissa emissioner av metan förekommer och att det även sker ett upptag av koldioxid. För skogsmarken kommer marken på sikt börja lagra in kol i mineraljorden då förnaproduktionen kommer igång och både årsförna men även andra döda växtdelar bryts ner och så småningom tillförs markens humusförråd. Tabell 2a. Emissionsfaktorer för torvutvinningsmark samt för återställning av mark till våtmark respektive sjö. (-) indikerar ett upptag av koldioxid. kg CO 2 ha -1 år -1 kg N 2 O ha -1 år -1 kg CH 4 ha -1 år -1 Återställning till våtmark Rik Återställning till våtmark Fattig Återställning till sjö Typ av mark Näringsstatus Mark DOC Mark Mark Dike Torvutvinning ,5 6,1 26,2 Tabell 2b. Emissionsfaktorer för torvutvinningsmark i koldioxidekvivalenter samt för återställning av mark till våtmark respektive sjö. (-) indikerar ett upptag av koldioxid. CO 2 kg CO 2 ha -1 år -1 N 2 O kg CO 2 -eq ha -1 år -1 CH 4 kg CO 2 -eq ha -1 år -1 Typ av mark Näringsstatus Mark DOC Mark Mark Dike Torvutvinning Återställning till våtmark Rik Återställning till våtmark Fattig Återställning till sjö

11 Utsläpp från användning av torv Vi har skattat utsläppen per producerad kubikmeter torv för respektive gas (tabell 3a) samt uttryckt som kg koldioxidekvivalenter (tabell 3b) från användning av torv för energiproduktion genom att använda de emissionsfaktorer och värmevärden som används i Sveriges klimatrapportering (NIR 2016). Utsläppen från energitorv från torv som används i el- gas- och värmeverk är i våra beräkningar 107,3 kg CO 2 GJ -1, 0,02 kg CH 4 GJ -1 och 0,005 kg N 2 O GJ -1 och för torv i annan användning (ca 2 % av totala produktionen) är motsvarande utsläpp 97,1 kg CO 2 GJ -1, 0,03 kg CH 4 GJ -1 och 0,01 kg N 2 O GJ -1. Antagna energimängder är 2,88 GJ m-3 för fräs/smultorv och 3,96 GJ m -3 för stycketorv. Kolmängden i en kubikmeter odlingstorv baseras på antagandet om en densitet på 100 kg m -3 skördad torv (torrvikt), en kolhalt på 55 % och organisk mängd på 96 % vilket ger en kolmängd på 53 kg C m -3 skördad torv (torrvikt). För odlingstorv har vi modifierat utsläppsberäkningen jämfört med metodiken i klimatrapporteringen genom att anta att den årliga nedbrytningen av organiskt material är 6 % av tillgänglig mängd. Detta innebär att så länge produktionen/tillförseln av organiskt material är större än nedbrytningen så kommer utsläppen att öka. I klimatrapporteringen antas att den tillförda mängden oxideras omedelbart i enlighet med IPCC:s metodik (IPCC 2006). Tabell 3a. Utsläpp i kg per kubikmeter producerad mängd energitorv vid skörd och förbränning. Energitorv kg CO 2 m -3 kg N 2 O m -3 kg CH 4 m -3 El- gas- och värmeverk Frästorv/Smultorv 309,0 0,014 0,058 Annan användning (ca 2 % av användningen) Stycketorv 424,6 0,020 0,079 Frästorv/Smultorv 279,6 0,029 0,086 Stycketorv 384,3 0,040 0,119 Process 2 Frästorv/Smultorv 2,9 0, ,002 Stycketorv 4,0 0, ,003 CH Tabell 3b. Utsläpp som ovan men uttryckt i kg koldioxidekvivalenter per kubikmeter producerad mängd energitorv vid skörd och förbränning. Energitorv kg CO 2 m -3 N 2 O kg CO 2 -eq m -3 4 kg CO 2 -eq m -3 El- gas- och värmeverk Frästorv/Smultorv 309,0 4 1 Annan användning (ca 2 % av användningen) Stycketorv 424,6 6 2 Frästorv/Smultorv 279,6 9 2 Stycketorv 384, Process 2 Frästorv/Smultorv 2,9 0,02 0,05 Stycketorv 4,0 0,03 0,07 2 Utsläpp från transporter och arbetsmaskiner m.m. 11

12 Dränerad mark utbredning och växthusgasutsläpp Utbredningen av dränerad torvmark i Sverige kan skattas baserat på data från Riksskogstaxeringen (RT) och Markinventeringen (MI). Utgångspunkten för den indelning som redovisas nedan har varit den kunskap som finns rörande variationer i emissioner mellan olika typer av mark och som finns beskriven i avsnittet om växthusgasemissioner. Med torvmarker avses här marker med ett torvskikt på mer än 30 cm. Dessa har vidare kategoriserats baserat på dräneringsstatus, näringsstatus, torvmäktighet och landsdel (figur 1,2,3,4 och tabell A-1). I sammanställningen ingår all torvmark (exklusive åkermark). Denna delas upp i produktiv skogsmark 3 och annan dränerad torvmark. Annan dränerad torvmark utgörs av alla ägoslag där dike identifierats (se nedan) och består till största delen av övrig skogsmark och myrmark men en liten del naturbetesmark ingår också. Skogsmarken omfattar all skogmark enligt FAO-definitionen 4. Uppdelningen i väl dränerade och sämre dränerade marker innebär att grundvattenytan antas ligga djupare än 30 cm för väl dränerade marker och grundare än 30 cm för sämre dränerade marker. I urvalet från RT:s databas räknas de provytor med registreringen dike, fungerande som väl dränerade och ytor med dike, ej fungerande som sämre dränerade. För att dike ska registreras vid fältinventeringen ska det ligga högst 25 meter från provytecentrum. Av figur 1 framgår att större delen av den totala torvmarksarealen på drygt 6,2 miljoner hektar är odränerad. Den totala dränerade arealen uppgår till 2,25 miljoner hektar varav närmare hälften är karaktäriserad som dikad mark, dvs. ett fungerande dike förekommer inom 25 m (enligt definition). På den andra hälften finns inga diken inom 25 m registrerade och marken har alltså bedömts som odikad i RT. Dock registreras denna mark som produktiv skog vilket indikerar att marken trots allt är dränerad. Orsakerna till att den räknas till produktiv skog trots avsaknad av dike kan vara flera. En möjlighet är att fungerande dike faktiskt förekommer, men längre från registreringspunkten än 25 m. En annan möjlighet är att marken haft fungerande diken som möjliggjort skogsetablering men att dessa diken senare grundats upp eller på andra sätt blivit icke fungerande. Skogen på dessa marker kan genom trädens transpiration vidmakthålla ett dränerat tillstånd. I Sveriges klimatrapportering ingår bara de marker som dränerats med dike eftersom de emissionsfaktorer som används i rapporteringen specifikt är framtagna på den typen av mark. Av den dränerade arealen återfinns större delen i norra delen av landet eftersom större delen av torvmarken finns där. Andelen av den totala torvarksarealen som är dränerad är dock betydligt högre i södra Sverige. Den mark som dränerats med dike är till största delen annan mark än produktiv skogsmark (figur 2). Av den mark som är påverkad av dike är hektar produktiv skogsmark medan hektar utgörs av annan mark (myrimpediment etc.). Av denna icke-produktiva mark är ca hektar näringsrik mark. Uppdelningen i näringsrika och näringsfattiga torvmarker (figur 3) baseras på vegetationskarteringen som numera bedrivs under RT. Den dominerande markvegetationen speglar markens näringsstatus 5. Arealmässigt dominerar fattigare myrtyper men när det gäller de dränerade torvmarkerna så är drygt 60 % näringsrika. 3 Med produktiv skogsmark avses skogsmark som producerar mer än 1 m 3 sk per hektar och år. 4 Krontäckning eller motsvarande på mer än 10 %, en area på mer än 0,5 hektar och en minimihöjd på 5 meter. Både krontäckning och höjd avser ett fullvuxet bestånd. 5 Till näringsrika marker hänförs marker av ört-, blåbärs- och grästyper medan marker av starrtyp och lingontyp hänförs till näringsfattiga (se detaljerad tabell i Lindgren och Lundblad (2014). 12

13 Uppdelningen i mäktigheter (figur 4) baseras på antagandet att torvmäktigheter som är grundare än 1 meter inte är av intresse för täktverksamhet (Hånell 2006). Ungefär hälften (1,1 miljoner hektar) av den dränerade marken har en torvmäktighet på mer än 1 meter. I denna rapport görs ingen skattning av enskilda torvmarkers storlek, i inventeringen ingår inte längre sådana observationer. Registrering av torvmarkernas sammanhängande areal gjordes inom RT under delar av den inventering som gjordes på 1990-talet. Baserat på det underlaget skattar Hånell (2006) andelen av den dränerade arealen med en torvmäktighet över 1 m och där torvmarkernas utbredning är 10 hektar eller större till ca 50 %. Mindre objekt än 10 hektar anses inte intressanta för torvtäkt. Med de data vi tagit fram i denna rapport skulle det motsvara total drygt hektar som både har en mäktighet på mer än 1 m och en objektsstorlek på mer än 10 hektar. Dränerad av produktiv skog Dränerad av produktiv skog Dränerad av produktiv skog Figur 1. Total areal torvmark fördelad på olika dräneringsklasser för hela landet samt uppdelat på boreala och boreonemorala (tempererade) områden. Den dränerade kategorin omfattar både ytor där dike identifierats och ytor där dike inte finns men där skogsproduktionen antyder att grundvattenytans läge påverkats. Figur 2. Total areal torvmark fördelad på odikad och dikad mark (dräner ad med dike) för hela landet samt uppdelat på produktiv skogsmark och övrig mark. Den areal som anses dränerad genom skogsproduktion återfinns i denna figur i den vänstra kolumnen. 13

14 Hela landet Dränerad av produktiv skog Boreal Dränerad av produktiv skog Tempererad Dränerad av produktiv skog Figur 3. Total areal torvmark fördelad på olika dräneringsklasser och näringsstatus för hela landet samt uppdelat på boreala och boreonemorala (tempererade) områden. Den dränerade kategorin omfattar både ytor där dike identifierats och ytor där dike inte finns men där skogsproduktionen antyder att grundvattenytans läge påverkats. 14

15 Torv>1m Torv>1m Torv>1m Figur 4. Total areal torvmark fördelad på olika dräneringsklasser och torvmäktigheter för hela landet samt uppdelat på boreala och boreonemorala (tempererade) områden. Den dränerade kategorin omfattar både ytor där dike identifierats och ytor där dike inte finns men där skogsproduktionen antyder att grundvattenytans läge påverkats. 15

16 Utsläpp av växthusgaser Utsläppen från dränerad torvmark i Sverige har beräknats dels enligt den indelning som används i Sveriges klimatrapportering där kriteriet är att marken ska vara dränerad med dike och där indelning sker regionalt dels enligt de två alternativa indelningar vilka baseras på dräneringsdjup som redovisas i denna rapport och där den ena även inkluderar mark som dräneras genom skogsproduktion (tabell 4). Trots att emissionsfaktorerna anpassats i denna rapport och att uppdelningen gjorts annorlunda blir storleken på de totala emissionerna relativt jämförbara mellan de som baseras på klimatrapporteringen och de som baseras på antagandena i denna rapport. Skillnaderna för enskilda gaser är dock relativt större beroende på att emissionsfaktorerna kategoriserats på olika sätt. Om även mark som dränerats genom skogsproduktion inkluderas blir utsläppen 85 % större än om bara den mark som dränerats med synligt dike inkluderas (dike inom 25 meter). Tabell 4. Årliga utsläpp från dränerad torvmark i Sverige. Årliga utsläpp enligt NIR 2016 (dränerad med dike) 1000 ton CO ton CH ton N 2 O Total Boreal Tempererad Boreal Tempererad Boreal Tempererad 1000 ton CO 2 -eq Rik ,7 2,4 1,9 1, Fattig ,3 0,8 0,1 0, Total ,1 3,2 2,0 1, Årliga utsläpp enligt denna rapport (dränerad med dike) 1000 ton CO ton CH ton N 2 O Total Väl dränerad Sämre dränerad Väl dränerad Sämre dränerad Väl dränerad Sämre dränerad 1000 ton CO 2 -eq Rik ,6 25 2,3 0, Fattig ,1 8 0,5 0, Total ,7 32 2,8 0, Årliga utsläpp när även mark dränerad av produktiv skog inkluderas 1000 ton CO ton CH ton N 2 O Total Väl dränerad Sämre dränerad Väl dränerad Sämre dränerad Väl dränerad Sämre dränerad 1000 ton CO 2 -eq Rik , ,3 0, Fattig ,1 27 0,5 0, Total , ,8 0,

17 Torvutvinning Under 1900-talets första hälft fanns periodvis en marknad för energitorv och efterhand också en stor efterfrågan på torv som strö. Torvanvändningen för energiändamål ökade markant under 1:a och 2:a världskriget. På 1950-talet utvecklades bland annat näringsberikade torvprodukter för yrkes- och fritidsodlare. Produkterna framställdes i industriell skala och en marknad uppstod. Samtidigt minskade användningen av energitorv och när tillverkningen av torvbriketter upphörde 1969 återstod marknaderna för jordförbättringsmedel, odlingstorv och stallströ. Produktionen av energitorv återupptogs under 1980-talet efter oljekriserna. Då priserna på oljeprodukter ökade kraftigt blev torv ett alternativt inhemskt bränsle. För att få fart på produktionen under 1980-talet introducerades investeringsbidrag till torveldning (stöd till torvproduktion och konvertering till torvförbränning ). Torvanvändningen för el- och värmeproduktion ökade stadigt under hela 1980-talet och en bit in på 1990-talet. Torv inkluderades i elcertifikatsystemet år 2004 vilket ledde till att torvanvändningen för elproduktion ökade. Vid utgången av 2012 utfasades de äldsta anläggningarna från elcertifikatsystemet enligt systemets utfasningsregler. Detta fick som följd att de flesta anläggningar som använde torv som bränsle försvann ut ur systemet. Då få nyare anläggningar använder torv har tilldelningen av elcertifikat nästan helt upphört 6. Pågående torvtäkt Data över historisk och pågående täktverksamhet för denna rapport har inhämtats från statistiska meddelanden 7, årsrapporter från stiftelsen svensk torv (Torvåret 2012 och Torvåret 2013), SGU:s torvrapporter 8 samt för detta uppdrag insamlat material 9. Den insamlade statistiken är ganska ojämn i kvalitet. I flera av publikationerna noteras att avvikelser i hur rapportörer av statistik (vanligtvis torvproducenterna) tolkat frågor om vilken statistik som efterfrågats olika. I de sammanställningar av primär statistik vi tagit del av, och som utgör underlag för de publikationer som nämns ovan är det uppenbart att statistiken inte är fullständig och att företagen lämnat uppgifter på olika sätt. Vissa fakta som t.ex. arealer avslutad energitorvtäkt och efterbehandlade arealer förekommer bara för enstaka år. Den mest tillförlitliga statistiken bedöms vara producerad mängd energitorv och odlingstorv (producerad mängd stallströ redovisas inte alls). Tidsserien för produktionsareal för energitorv är konsistent över tid men i rapporteringen av arealer i ovan nämnda underlag antyds brister som kan ha att göra med vilka uppgifter företagen faktiskt lämnar. Som produktionsareal angavs t.ex. under en period den areal där torv utvunnits sedan täkten startades. Den arealen är av förklarliga skäl större än den faktiskt brukade ytan det aktuella året. Detta gör att det för flera av de variabler som behövs för att skatta klimatpåverkan av historisk torvtäkt har fått approximeras arealer utifrån de data som finns. Dessa data markeras med kursiv stil i tabellerna över arealer och producerad mängd torv som återfinns i appendix A. Baserat på statistik för åren 2009 till 2013 om ej brukade arealer och för åren 2010 till 2012 om restaurerade arealer har antaganden gjorts för att konstruera tidsserien från Av de arealer som tagits ur bruk har antagits att 25 % blivit våtmark och 60 % har blivit skog. Arealfördelningen över tiden illustreras i figur 5 för energitorvtäkt och i figur 6 för odlingstorvtäkt. Den areal som används för torvproduktion har ökat gradvis och har de senaste 15 åren legat runt 8000 hektar. Arealen återställd mark är till en början obefintlig men ökar sedan succesivt över hela perioden Statistiska meddelanden från SCB som löpande ges ut: Torv [aktuellt år] Produktion, användning, miljöeffekter. Se referenslista. 8 SGU sammanställer årlig information om energitorvproduktion och koncessionsläget. Se referenslista. 9 Södra skogsenergi, Neova och TFC 17

18 Årlig producerad mängd energitorv ökade fram till slutet av 1980-talet för att därefter minska något. Variationen mellan år är stor men de senaste 10 åren har produktionen legat runt 2 miljoner m 3 (figur 7). Produktionen av odlingstorv har ökat gradvis hela perioden från 1980 och ligger idag på runt 1,5 miljoner m 3 (figur 8). Produktionsstatistik för stallströ är mycket bristfällig men anges av SCB ligga på 0,2-0,3 miljoner m 3 år. Figur 5. Årlig areal använd för produktion av energitorv från 1980 och fram till idag. Årlig produktionsareal och större delen av tidsserien för den totala arealer som använts för torvproduktion är hämtad från officiell statistik. Från dessa har övriga arealer skattats vilket innebär att arealerna från våtmark och skog är den ackumulerade arealen från det att efterbehandling av täkterna startade. Figur 6. Areal använd för produktion av odlingstorv från 1980 och fram till idag samt areal som efterbehandlats. 18

19 Figur 7. Årlig produktion av energitorv Figur 8. Årlig produktion av odlingstorv

20 Figur 9. Regional fördelning av mark med torvtäkter år 2010, hektar per 25x25 kilometersyta (SCB). 20

21 Torvproduktionens växthusgaspåverkan Som nämns ovan utgörs utsläppen vid nedbrytning av torv främst av växthusgaserna koldioxid (CO 2 ) och metan (CH 4 ) men även utsläpp av dikväveoxid (N 2 O) kan förekomma, ofta dock i mindre omfattning. Utsläpp vid torvförbränning sker i form av växthusgaser samt försurande ämnen såsom svavel- och kväveoxider. Baserat på underlagen i tabell A-2 till A-4 konstateras att utsläppen från torvutvinningsmark ökat från obetydliga mängder då produktionen startade i början av 1980-talet till runt 0,2 miljoner ton CO 2 - ekvivalenter 2003 (figur 10). Utsläppen har minskat de senaste 10 åren på grund av att mark tagits ur bruk och återställts till våtmark eller skog. Observera att dessa resultat avviker från de som redovisas i rapporteringen till klimatkonventionen eftersom vi i denna studie även tagit hänsyn till utsläpp från mark där produktion inte pågår under det aktuella året. Notera också att dessa arealer är baserade på grova antaganden. Hur stor del av avslutade produktionsarealer som restaurerats är behäftade med stora osäkerheter. Utsläppen från torvutvinningsmark enligt rapporteringen till klimatkonventionen uppgick år 2014 till 0,4 miljoner ton, utsläppen från den areal som används i denna rapport och som inkluderar avslutade täkter och återställda arealer uppgick till 0,13 miljoner ton, skillnaden beror på att i den areal som tagits fram i denna rapport så ingår upptag i torv (våtmarker) och i biomassa/mark vid återplantering av skog i skattningen av nettoemissioner. Motsvarande för mark som används för produktion av odlingstorv är 0,055 miljoner ton. Hänsyn har tagits till att odlingstorv ibland produceras på samma täkt som energitorv (antagandet är att ca 30 % av totala ytan för odlingstorv sker på energitorvtäkt). Utsläppen från förbränning av den energitorv som är producerad i Sverige (tabell A-4) har som mest uppgått till ca 1,35 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter (1997). Detta kan jämföras med de totala utsläppen från energitorv i Sverige som uppgått till som mest 1,7 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter (2004). Skillnader beror på att importen av energitorv vissa år är omfattande. Utsläppen från den energitorv som producerades i Sverige år 2014 var 0,790 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter. Med antagandet att 6 % av tillgänglig mängd odlingstorv bryts ner blir de årliga emissionerna fördelade i tid och även beroende på hur produktionen varierar. Så länge produktionen är högre än den årliga nedbrytningen kommer utsläppen att öka. Med samma antaganden som för odlingstorv skattades utsläppen från stallströ till ca 0,04 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter för år För att sätta utsläppen i perspektiv till de utsläpp som ändå hade skett om torven inte hade skördats har vi beräknat de ackumulerade utsläppen från utvinningen och från dränerad torvmark, dvs. utsläppen som hade skett om torven inte hade återvunnits på den areal där verksamhet faktiskt bedrivits under den aktuella perioden (figur 11). För energitorv gör tidigareläggningen av utsläppen vid förbränning att skillnaden mellan att låta torven ligga kvar och att använda den blir avsevärd. 21

22 Figur 10. Årliga utsläpp från torvproduktion från 1980 och fram till idag. Utsläppen från energitorv är från förbränning, mark - energitorv är utsläpp från den mark som tas i anspråk för utvinning av energitorv, odlingstorv är utsläpp vid oxidering och nedbrytning samt mark odlingstorv är utsläpp från den mark som tas i anspråk för odlingstorven (se figur 5 respektive 6). Figur 11. Ackumulerade utsläpp från torvproduktion från 1980 och fram till idag samt referensalternativet om marken lämnats orörd. Som referens används här utsläppen från en väldränerad torvmark med skogsproduktion. 22

23 Systemanalys För att kunna göra jämförelser av utsläppen från torvproduktion med alternativet där torvmarken inte skördas utan lämnas som den är eller åtgärdas genom återvätningen eller plantering av skog har vi beräknat utsläppen och klimatpåverkan för en rad olika scenarier. Varje scenario relaterar till utsläpp på ett hektar vilket innebär att alla utsläpp från mark respektive torvanvändning anpassats till den enheten. För att en användbar jämförelse ska kunna göras har vi omsatt de årliga utsläppen i beräkningar av kumulativ strålningsdrivning. Detta är ett mått på hur utsläppen påverkar klimatet över tid och är nödvändigt för att ta hänsyn till växthusgasutsläppens dynamik och att olika gasers effekt på uppvärmningen är olika. Strålningsdrivning För att beräkna den kumulativa strålningsdrivningen tas hänsyn till avklingningen av varje årlig utsläppspuls av en växthusgas till atmosfären över tiden. För nedbrytningen av metan är halveringstiden 12,4 år och för lustgas 121 år, dvs efter 12,4 respektve 121 år finns i genomsnitt hälften (50 %) av den utsläppta mängden kvar. Den kvarvarande andelen koldioxid i atmosfären beror på faktorer såsom upptag i vegetation och i hav. Koldioxiden som finns kvar i atmosfären är långlivad. Enligt IPCC (Myhre, 2013) beräknas den kvarvarande mängden enligt: CO 2 : Vn = Vo * (0, ,224e -t n/394,4 + 0,2824e -t n /36,54 + 0,2763e -t n /4,304 ) CH 4 : Vn = Vo * e -t n/12,4 N 2 O: Vn = Vo * e -t n/121 Vo = emitterad mängd (år 0) Vn = kvarvarande mängd efter n år tn = antal år efter emission De olika gaserna har dessutom olika effekt på strålningsbalansen. Bidraget till strålningsdrivningen, F (W m -2 ) för 1 kg av respektive gas är uppskattad enligt IPCC (Myhre 2013) baserat på dagens koncentration av växthusgaser i atmosfären: F(CO 2 ) = 1,83 * F(CH 4 ) = 2,08 * F(N 2 O) = 3,81 * Det relativa bidraget för varje tillskott av en gas minskar egentligen något med förhöjda halter i atmosfären men det påverkar inte de analyser vi gör här. Den totala strålningsdrivningen beräknas som den kvarvarande mängden av respektive växthusgas multiplicerat med F. Eftersom effekten på uppvärmningen är långvarig summeras strålningsdrivningen i kumulativ strålningsdrivning (figur 12). Figur12. Till vänster visas avklingningen av en enhet av varje gas vid utsläpp till atmosfären. Mellersta och högra bilden visar effekten av utsläpp av 1 kg koldioxid, 1 gram lustgas och 0,5 gram metan under en tidsenhet (storleken på utsläppen i exemplet ska motsvara relativa skillnaden i utsläppsmängd för respektive gas från t.ex. en myr). På grund av att koldioxid finns kvar i atmosfären under mycket lång tid (mellersta bilden) ökar också den ackumulerade effekten på klimatet under lång tid (högra bilden). 23

24 Scenarier Följande scenarier har beräknats för en initialt väldränerad torvmark utan respektive med skog: Dränerad ej skogbevuxen torvmark. 1. Marken lämnas utan åtgärd 2. Torv utvinns under 20 år. Därefter efterbehandlas marken enligt följande alternativ: a. Skog b. Våtmark c. Sjö 3. Torven får vara kvar och marken åtgärdas enligt följande alternativ: a. Skog b. Våtmark c. Sjö Dränerad torvmark med traditionell skogsproduktion där skogen just avverkats. 4. Torven får vara kvar och marken åtgärdas enligt följande alternativ: a. Skog återplanteras b. Våtmark c. Sjö 5. Torv utvinns under 20 år. Därefter efterbehandlas marken enligt följande alternativ: a. Skog återplanteras b. Våtmark c. Sjö För många av scenarierna har vi gjort beräkningar både för en näringsrik torvmark och för en näringsfattig. När det gäller skogsproduktionen har vi räknat på ett mer bördigt alternativ och ett mindre bördigt alternativ. Totalt har vi räknat på 22 olika scenarier. Alla antaganden för utsläpp från mark och utveckling av skog har sammanställts i bilaga C. Utsläpp från marken Nedan visas utsläpp och direkt strålningsdrivning för den dränerade torvmarken för vart och ett av de 22 scenarierna. Syftet med att visa både utsläpp och strålningsdrivning är att öka förståelsen och tolkningsbarheten när de olika scenarierna jämförs med avseende på kumulativ strålningsdrivning. Beskrivningen har delats upp på dränerade torvmarker utan eller med skog eftersom effekten på markens dräneringsstatus påverkas av skogen och beroende på vilken utgångssituationen är innan eventuell torvtäkt påbörjas. I beskrivningen nedan ingår dock inte effekten på växthusgasbalansen av inlagring och utsläpp från biomassan eller den eventuella framtida inlagringen av kol i mark (mineraljord). Inlagring och utsläpp i biomassa beskrivs separat i nästa avsnitt men ingår i beräkningen av varje enskilt systems totala klimatpåverkan. Dränerad torvmark utan skog Om en dränerad torvmark utan skog lämnas utan åtgärd (figur 13) kommer torven succesivt brytas ned så länge marken är tillräckligt dränerad (dvs. vid en grundvattenyta på mer än 30 cm djup) men när dräneringen undan för undan försämras kommer torvmarken återgå till att bli en våtmark. Utsläppen av koldioxid minskar succesivt för att så småningom övergå i ett upptag vilket sker efter ca 200 år för den fattiga torvmarken och efter drygt 150 år för den rika då torvmarken börjar binda in mer koldioxid än vad som emitteras. Metanutsläppen ökar under samma tid för att därefter hamna på en konstant nivå medan lustgasutsläppen minskar. Det avspeglas i den direkta strålningsdrivningen som för koldioxid och lustgas börjar avta efter drygt 200 år för den fattiga torvmarken och efter drygt 150 år för den rika. Med de 24

25 antaganden om utsläpp för olika dräneringsstatus som görs i denna rapport kommer alltså metanutsläppen dominera från denna mark på längre sikt. Om torven i den dränerade torvmarken (utan skog) utvinns kommer vi under torvutvinningsfasen ha höga emissioner av koldioxid men när torvutvinningen avslutats och om vi planterar skog som efterbehandling kommer utsläppen succesivt minska från den kvarvarande torven eftersom marken hålls fortsatt dränerad av den växande skogen och torvmängden kommer avta över tid (figur 14). Detta avspeglas i den direkta strålningsdrivningen som så småningom avtar för samtliga gaser. För metan avtar effekten snabbt på grund av att den bryts ned snabbare i atmosfären medan effekten av koldioxid kvarstannar under mycket lång tid. Utsläppen av lustgas är i detta sammanhang försumbara. Om vi istället för att plantera skog när torven utvunnits, återskapar en våtmark antas torvtillväxten återkomma och torvmarken börjar istället ta upp koldioxid vilket gör att ackumulationen av koldioxid i atmosfären minskar efter de 20 år som torven har återvunnits. Metanutsläppen antas öka succesivt efter återvätningen (figur 15). Metanemissionerna gör att återskapande av våtmark är ett sämre alternativ än att plantera skog om vi bara tittar på markemissionerna. Skapar vi en sjö efter att torvutvinningen avslutats kommer samtliga emissioner upphöra när täkten vattenfylls (figur 16). Primärt är det tuv-, ängs- och kärrull som bidrar med emissioner på vanliga och lite fattiga våtmarker/torvmarker medan starr är vanligast i lite rikare miljöer. Sedan finns uppgifter om att mer högvuxna växter som kaveldun och vass skulle kunna bidra mycket till metanemissionerna. När det gäller större vattendjup och vi närmar oss ett sjöliknande system med öppet vatten räcker troligen ett vattendjup på m för att emissionerna ska bli riktigt låga eller upphöra helt. Vegetationen avgör emissionernas utveckling. Om skog planteras på den dränerade torvmarken utan att torven skördas antas utsläppen av samtliga gaser ligga på en konstant hög nivå eftersom marken antas vara fortsatt väldränerad. Med de emissionsfaktorer som används (tabell 1) oxideras mellan 2 och 3 mm av torvskiktet bort årligen (med antagandet om en torrvikt på 100 kg m-3 och en kolhalt på 50 %). Med ett torvdjup på 1,7 m kommer torv finnas kvar under mycket lång tid vilket innebär att utsläppen förblir oförändrade från denna mark (figur 17). Om en våtmark skapas av den dränerade torvmarken utan att torven utvinns kommer utsläppen av koldioxid minska direkt och istället sker en gradvis ökning av upptag i torv. Metanutsläppen fortgår dock även efter återvätningen medan lustgasutsläppen upphör helt (figur 18). Dränerad torvmark med skog Om skog återplanteras efter avverkning utan att torven utvinns antas emissionerna från marken bestå och samtliga gaser fortsätter ackumuleras i atmosfären vilket gör att även strålningsdrivningen ackumuleras (figur 19). Effekten av metan och lustgas kommer att stabiliseras på en konstant nivå då avklingningen av gaserna i atmosfären så småningom blir lika stor som utsläppen medan koldioxiden fortsätter att ackumuleras. Återställs marken istället till våtmark efter att skogen avverkats antas utsläppen av koldioxid minska direkt och istället sker en gradvis ökning av upptaget i torv. Metanutsläppen fortgår dock även efter återvätningen och ökar tills våtmarken återetablerats. Under lång tid kommer metanutsläppen dominera växthusgasbalansen och räknat på årliga utsläpp kommer aldrig nettoupptaget av koldioxid i torven kompensera metanutsläppen. (figur 20). I de fall då torven skördas efter det att skogen avverkats kommer utsläppen avta efter 20 år men kvarstanna så länge det finns torv kvar. Påverkan på strålningsbalansen av den under torvutvinningsfasen utsläppta koldioxiden finns kvar under mycket lång tid medan metan och lustgasutsläppens påverkan är marginell i sammanhanget (figur 21). 25

26 Skapas en våtmark efter att torvutvinningen avslutats kommer utsläppen av koldioxid minska direkt efter torvutvinningen och istället sker en gradvis ökning av upptaget i torv. Metanutsläppen fortgår dock även efter återvätningen medan lustgasutsläppen upphör helt. Upptaget av koldioxid kommer inte kunna kompensera för utsläppen av metan (figur 22). Om däremot en sjö skapas efter avverkning och torvutvinning kommer utsläppen upphöra helt. Den kvarvarande effekten av den utsläppta koldioxiden finns dock kvar under mycket lång tid (figur 23). Scenarierna och antaganden om hur utsläppen sammanfattas i Annex C. Figur 13. Årliga utsläpp och resulterande strålningsdrivning när en fattig (övre panelerna) respektive rik (nedre panelerna) väldränerad torvmark utan skog lämnas utan vidare åtgärd. Figur 14. Årliga utsläpp och resulterande strålningsdrivning när torv skördas på en fattig (övre panelerna) respektive rik (nedre panelerna) dikad torvmark utan skog varefter skog planteras. 26