Frivilliga Resursgruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frivilliga Resursgruppen"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Frivilliga Resursgruppen Faktorer bakom en framgångsrik verksamhet Uppsats för C-seminariet Freds- och Konflikstudier Umeå Universitet Vårterminen 2014 Mirja Gångare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar Disposition TEORETISKT RAMVERK Vad innebär framgång Teori om frivillighet Teori om engagemang Teori om samverkan METOD OCH MATERIAL Forskningsdesign Material Källkritik Analysmetod EMPIRI OCH INLEDANDE ANALYS FRG Konceptet FRG Falun FRG Falun och betydelsen av frivillighet FRG Falun och betydelsen av engagemang FRG Falun och betydelsen av samverkan FRG Flen FRG Flen och betydelsen av frivillighet FRG Flen och betydelsen av engagemang FRG Flen och betydelsen av samverkan SAMMANFATTANDE ANALYS AVSLUTNING Källförteckning

3 1 INLEDNING 1.1 Problemformulering Under hösten 2013 höll Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett seminarium med rubriken Medborgaren resurs eller belastning? där de lyfte den viktiga frågan kring organisationers och yrkesgruppers inställning till och förmåga att ta vara på medborgarens vilja att delta och hjälpa till. 1 Sedan den allmänna värnplikten togs bort 2010 har frivilligorganisationer blivit en väsentlig del av svensk krishantering och samhället förlitar sig allt mer på den civila människans vilja att frivilligt hjälpa och hens kompetens att kunna göra det. 2 Utan civila insatser skulle vårt samhälles motståndskraft minska avsevärt detta både med tanke på mänskligt och ekonomiskt kapital. Det kan dessutom ses som en viktig faktor i ett demokratiskt samhälle att civilbefolkningen tillåts delta och utgör därtill en viktig resurs om något oförutsett händer. 3 Ett sätt att ta vara på och organisera dessa frivilliga är genom Frivilliga resursgruppen, FRG, vars främsta uppgift är att bistå kommunen vid händelse av kris eller annat utsatt läge där kommunens ordinarie resurser inte räcker till. FRG kan exempelvis hjälpa till med omhändertagande av skadade och chockade personer, söka efter försvunna personer eller distribuera vatten vid händelse av att vattenförsörjningen störs. FRG regleras inte av vare sig lag eller förordning utan det är upp till varje kommun att besluta om de vill ha en FRG bildades Sveriges första FRG och 2013 fanns FRG representerade i sammanlagt 131 av Sveriges 290 kommuner. På uppdrag av MSB har Civilförsvarsförbundet ansvaret för att rekrytera och utbilda FRG medlemmar. 5 Frivilliga resursgruppers del i svensk krishantering har inte studerats i någon vidare utsträckning. Det är därför relevant att studera vilka uppgifter dessa organisationer har och vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik verksamhet. Med detta i åtanke och utifrån följande kriterier; tydlighet, fokus utan att bli för snäv, genomförbarhet, relevans och 1 YouTube (2014) MSB Medborgaren resurs eller belastning? Mötesplats Samhällssäkerheten Kistamässan november 2013 https://www.youtube.com/watch?v=cmrd6kqot2s&noredirect=1 Hämtad Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn (2006) Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: EFI Ekonomiska forskningsinstitutet s.2 3 Danielsson, Erna; Johansson, Roine och Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser RCR Working Paper Series 2013:3 s.20 4 MSB (2014) Civilförsvarsförbundet https://www.msb.se/upload/utbildning_och_ovning/konferenser _seminarier/dokumentation/somaj2013/frg.pdf hämtad SKL och Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 2

4 användbarhet, koppling till teori och tidigare forskning samt med tanke att fylla en forskningslucka har studiens forskningsfråga 6 formulerats; Vilka faktorer ligger till grund för en framgångsrik FRG-verksamhet? 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur FRG Falun respektive FRG Flen fungerar och utifrån dessa två verksamheter analysera och beskriva vilka faktorer som är viktiga för att lyckas med FRG-verksamhet. Syftet leder fram till två beskrivande respektive en mer analyserande frågeställning; Hur fungerar en FRG? Hur ser verksamheten ut i FRG Falun respektive FRG Flen? Vilka delar av verksamheten i FRG Falun respektive FRG Flen är det som bidrar en framgångsrik verksamhet? 1.3 Avgränsningar Då uppsatsen endast berör två unika fall syftar den emellertid inte till att hitta en universalmodell som fungerar på landets samtliga FRG. Det finns dock förhoppningar att resultatet kan fungera vägledande och bidra med förslag på vilka faktorer som kan vara viktiga för att verksamheten ska bli välfungerande. Utifrån det och i samråd med FRGansvariga (Västerås, Falun och Flen) och Civilförsvarsförbundets verksamhetsledare för FRG har därför FRG Flen och FRG Falun valts ut som två aktiva verksamheter. Jag är införstådd med att en kritisk granskning kunnat belysa faktorer som går förlorade i denna uppsats, men står trots det fast vid beslutet att fokusera på framgång istället för att kritiskt granska verksamheterna. Det motiveras även av det intresse Civilförsvarsförbundet Sverige har visat i den frågan. Då förutsättningarna kan ändras drastiskt över en längre tid inriktar sig studien främst på att studera hur FRG Falun och FRG Flen fungerar idag och under de senaste två åren. Fokus ligger på att studera FRG utifrån aspekterna frivillighet, engagemang och 6 Ritchie, J. & Lewis, J (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers, London: SAGE s.48 3

5 samverkan mot bakgrund av att de utpekats som särskilt betydelsefulla i såväl tidigare forskning som föreliggande empiri. 1.4 Disposition Uppsatsen består av fem delar där den första ger en inblick i ämnet med problemformulering, uppsatsens syfte och de frågeställningar den leder fram till samt de avgränsningar som gjorts. Andra delen behandlar det teoretiska ramverk som ligger till grund för att uppsatsens syfte, resultat och analys ska vara begripligt. Här presenters teorier som förklarar vad framgång innebär och varför frivillighet, engagemang och samverkan är viktiga faktorer för att lyckas med en FRG-verksamhet. Tredje delen introducerar den metod som använts för att samla in empirin, vilket material som använts och varför det använts samt hur analysen av materialet gått till. Fjärde delen presenterar empirin och en inledande analys uppdelat på ett avsnitt om FRG som koncept, ett om FRG Falun och ett om FRG Flen. Femte och sista delen består av en sammanfattande analys som gjorts utifrån empirin samt slutsatser där uppsatsen innehåll sammanfattas. 2 TEORETISKT RAMVERK Det teoretiska ramverk som utgör grunden för uppsatsen är praktiskt orienterat och fungerar främst som en förståelseram för att strukturera upp empirin. Teorierna har formats för att bli applicerbara på forskningsfrågan; Vilka faktorer ligger till grund för en lyckad FRGverksamhet? Ramverket har formats utifrån tidigare forskning kring frivillighet och nyckelfaktorer för att lyckas med organisationer och utifrån det empiriska material som ligger till grund för uppsatsen. 7 Uppsatsen har fokus på teorier om frivillighet, engagemang och samverkan och hur dessa kan utgöra verktyg för att besvara forskningsfrågan. 2.1 Vad innebär framgång I sin artikel Survival in Local Voluntary Associations studerar Dag Wollebaek en rad lokala frivilligorganisationer för att se hur deras chans att överleva avgörs av deterministiska respektive voluntaristiska faktorer. Ett deterministiskt perspektiv innebär att rådande 7 Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle Malmö: Gleerups s.26 4

6 strukturer styr och de faktorer som avgör om organisationen överlever är förutbestämda och utanför organisationens kontroll. Det är dels yttre miljömässiga faktorerna såsom demografi, ekonomi och regelverk som påverkar organisationen och dels inre organisatoriska faktorer som sammansättning, ålder och storlek. Ett voluntaristiskt perspektiv är istället agentorienterat och utgår från att strategiska val ligger till grund för om en organisation lyckas. Fokus ligger främst på organisationsstrukturen, styrelsens roll och dess sammansättning samt hur organisationen hanterar problem. Deterministiska och voluntaristiska angreppssätt har länge hanterats som två separata skolor, Wollebaek poängterar dock att dessa två perspektiv bör ses som komplement till varandra och att båda behövs för att förstå varför vissa organisationer lyckas och andra misslyckas. 8 Genom att testa en rad deterministiska respektive voluntaristiska hypoteser kommer Wollebaek fram till det tycks vara möjligt att maximera en frivilligorganisations överlevnad om lösningen inkluderar både deterministiska och voluntaristiska faktorer. De deterministiska hypoteser som stöds omfattar; att äldre organisationer har större chans att överleva än nya; att stora organisationer har större chans att överleva än små; och att befolkningstillväxt har en positiv påverkan på organisationers överlevnad i ytterområden. Samtliga av de voluntaristiska hypoteser som testades fick stöd. 9 Dessa innebar att organisationer med en stabil organisationskultur har större chans att överleva än de som präglas av förnyelse, här spelar även graden av hierarki in. Det framstår även som positivt med utåtriktade aktiviteter och externa band. De två sista hypoteserna menar att heterogena organisationer har större chans att överleva än homogena och att ju viktigare funktioner styrelseledamöterna besitter i organisationen desto bättre är det för organisationens framtid. 10 För att vidare kunna definiera vad som kännetecknar en framgångsrik FRG behöver vi studera vad framgång innebär när vi relaterar det till FRG. Det blir därför naturligt att ställa sig frågan; Varför finns FRG och vilka mål och syften finns med FRG nationellt. Krisberedskapsmyndigheten, idag MSB, skriver i ett faktablad om FRG utfärdat i mars 2006; 8 Wollebaek, Dag (2009) Survival in Local Voluntary Associations, Nonprofit Management & Leadership,19 (3) , s Ibid. s Ibid. ss

7 Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid svåra påfrestningar. FRG kan naturligtvis göra insatser även vid andra former av extraordinära händelser. 11 Det innebär att en FRG lyckas om den har förmågan att förse kommunen med extra resurser vid olika extraordinära händelser. Syfteformuleringen låter kanske bra vid en första anblick, dock inträffar det sällan i Sverige vilket innebär att FRG enligt en sådan definition får stora svårigheter med att leva upp till sitt syfte. Civilförsvarsförbundet har en lite mer tillåtande beskrivning av vad FRG ska göra; Frivilliga Resursgruppers uppgift är att finnas till hands för kommunen när de egna resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen / / eller vid andra behov. 12 Det innebär att oavsett händelsens karaktär, det vill säga den behöver inte vara extraordinär, så är FRG framgångsrik om den kan bistå kommunen då kommunens egna resurser inte räcker till. Det ger FRG betydligt större handlingsutrymme och chans att nå framgång med sin verksamhet och dessutom möjligheten att implementera unika lösningar då behoven skiljer sig mellan olika kommuner. Uppsatsen bygger på antagandet att en framgångsrik FRG kännetecknas av ett stort mått frivillighet och engagemang samt en stor förmåga att samverka. Frivilighetens betydelse är intressant att studera då den är en stark och under senare år en allt mer betydelsefull kraft i kommunal kris- och katastrofhantering. Betydelsen av engagemang kommer som en naturlig följd för att belysa de motiverande faktorer som driver dessa frivilliga. Att den tredje komponenten är samverkan beror dels på att det är ett centralt begrepp inom den offentliga sektorn 13 och dels då det kan antas viktigt för en grupp eller organisation som ska utgöra en resurs åt en annan aktör att ha en stor samverkansförmåga. I Wollebaeks studie lyfts även externa band som en viktig överlevnads faktor för frivilligorganisationer vilket ytterligare visar på vikten av att samverka. 11 Krisberedskapsmyndigheten FRG Frivilliga Resursgrupper https://www.msb.se/upload/produkter_tjanster/publikationer/kbm/frivilliga%20resursgrupper.pdf hämtat Civilförsvarsförbundet Frivilliga Resursgruppen FRG från alla frivilligorganisationer hämtad: Danielsson, Erna; Johansson, Roine och Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s.15 6

8 2.2 Teori om frivillighet För att förstå vad begreppet frivillighet innebär är det först nödvändigt att vara medveten om dess mångtydighet. Rent lexikalt innebär frivillighet en handling som sker av fri vilja 14 och ofta förklaras som spontan och oombedd. I denna uppsats kommer begreppet behandlas utifrån sin sociala betydelse och det blir därmed intressant att studera frivillighet i relation till dess motsats tvång. Genom att belysa tvång kan en diskussion föras kring graden av frivillighet och hur stora inskränkningar frivilligheten kan utsättas för. Frivilligheten kan begränsas av yttre tvång i form av exempelvis påtryckningar, ekonomiska faktorer eller lagar men även av ett inre tvång i form av förpliktelser. 15 För att ytterligare förtydliga vad som avses med frivillighet i denna uppsats kan begreppet beskrivas genom tre frivillighetsprinciper som berör frivilligorganisationer. Medlemskapet är frivilligt, det vill säga att individens fria vilja är avgörande för om hen vill gå med eller ur organisationen utan ekonomiskt tvång Varje medlem har rättigheten att delta i samtliga aktiviteter inom organisationen och det är frivilligt att välja om hen vill det utan några förpliktelser. Medlemmens motiv stämmer överens med organisationens verksamhet och mål utan krav på att verksamheten ska gå bra. 16 Ur dessa principer kan vi utläsa några grundstenar som är centrala för att en organisation ska finnas och verka på frivillighetens basis. Det bör dock lyftas att begreppet frivilligorganisation har en paradoxal natur då det dels omfattar frivillighet och individens rätt att välja fritt och samtidigt inkluderar begreppet organisation vilket innebär att skapa ordning, koordinera och binda individer samman till att utföra vissa uppdrag. Kanske är det just här som frivilligorganisationers styrka, men också deras svaghet ligger Nationalencyklopedin 2014 Frivillighet hämtad Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten Malmö: Liber ss Ibid. s Ibid. s.191 7

9 Vidare definierar Boström m.fl. begreppet frivilligorganisation på följande sätt; en frivillig organisation bildas av människor med gemensamma intressen som därigenom vill öka sina möjligheter att driva en viss typ av verksamhet och som bygger upp kollektiva resurser för detta ändamål 18 I befolkningsstudien Medborgarnas insatser och engagemang återfinns följande definition; FRIVILLIGT ARBETE, dvs. sådant arbete och sådana insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat (eller mot ett symboliskt arvode) och på fritiden. I vissa sammanhang kallas det för ideellt arbete. Det kan vara fråga om många olika slags insatser, t ex utbildning, styrelseuppdrag, hjälpinsatser, kaffekokning, m.m. 19 Som de båda definitionerna visar handlar frivillighet till stor del om att agera tillsammans efter gemensamma intressen och det är ett centralt begrepp i dagens samhälle. Detta kan delvis förklaras utifrån tre rådande samhällstrender; globalisering, individualisering och att en allt starkare kritik riktas mot staten. 20 Frivilligorganisationer utför idag en mängd uppgifter som den offentliga sektorn inte mäktar med vilket leder till en ansvarsförskjutning från myndigheter till de frivilliga organisationerna. 21 Det blir därmed allt viktigare att ta vara på den inneboende kraft som finns inom frivillighet och att se de frivilliga organisationernas mervärde i samhället. 22 Att befrämja frivilligheten och nyttja frivilligorganisationers hjälp är delvis en ekonomisk fråga där kommunerna kan bespara sig stora utgifter och samtidigt utveckla sin krisberedskap och samhällets robusthet. Den ekonomiska faktorn spelar givetvis in men i många lägen är det tillgången på fler händer och fötter och den rena arbetskraft som de frivilliga bidrar med som är av störst vikt. 23 I en befolkningsstudie av tvåtusen individer genomförd 2005 ansåg så 18 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten Malmö: Liber. s Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie. s.6 20 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s Liljeroth, Lena (2000) Frivillighetens kraft. Stockholm: Elanders GOTAB s Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn (2006) Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: EFI Ekonomiska forskningsinstitutet s..8 & Olsson, Lars-Erik och Svedberg, Lars, i samarbete med Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie s Danielsson, Erna, Johansson, Roine och Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s.20 8

10 många som 85 % att deltagande i en frivilligorganisation bidrar till en mer aktiv roll i ett demokratiskt samhälle. I samma undersökning framgick även att en stor del av befolkningen anser att det finns ett behov av frivilligt arbete även om regeringen tar sitt fulla ansvar. Således kan de frivilliga bidra med något annat än offentliga inrättningar, två tredjedelar av respondenterna instämmer exempelvis med att frivilligt aktiva ger något annat än det som avlönad professionell personal erbjuder. 24 Ytterligare en aspekt som är viktig att lyfta är de möjligheter och risker som en eventuell meritokratisering av frivilligorganisationer kan föra med sig. Allt oftare ställs det krav på att frivilliga ska besitta en särskilt kompetens och/eller passa in i en organisationsprofil. Något som potentiellt påverkar organisationen i två riktningar antingen innebär det en viss försäkrar om att organisationen håller en viss kvalitet eller så blir effekten en barriär där somliga frivilliga som vill delta inte får chansen då de inte kan uppfylla kompetenskraven Teori om engagemang Engagemang kan beskrivas som en stark och osjälvisk inriktning av krafter och intresse eller som en inriktning av resurser. 26 En viktig del i frivilligorganisationer är de faktorer som motiverar medlemmen och driver hen att engagera sig i verksamheten. För att trygga delaktighet är det viktigt att individen anser att organisationens verksamhet är betydelsefull, intressant, rolig eller kan motivera individen på annat sätt. 27 Drivkrafterna kan förklaras utifrån tre nivåer; individualistiska, kollektivistiska och kompetensbundna. De individualistiska drivkrafterna kan både handla om interna, självförverkligande eller externa som snarare gynnar yttre omständigheter så som karriär eller den personliga ekonomin. De kollektivistiska drivkrafterna inriktar sig mer på viljan att hjälpa andra. Den kompetensrelaterade drivkraften handlar om känslan av att ha rätt kompetens och är även det ett viktigt element för att få individer att engagera sig. Detta belyser vikten av att genomföra utbildningar och fortbildningar för medlemmarna. Samtidigt är det viktigt att nyttja den kompetens som medlemmarna redan besitter för att utbildning och deltagande ska kännas 24 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie ss.9-10 & Ibid. s Nationalencyklopedin 2014 Engagemang hämtad Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s.28 9

11 meningsfullt. 28 Frivilligorganisationer har en unik egenskap att kunna förena medlemmarnas engagemang med organisationens intressen genom att deltagandet bottnar i en känsla av att det som görs är betydelsefullt, intressant, roligt eller på andra sätt motiverande. 29 En FRG:s framgång är således starkt beroende av ett ökat inflytande och deltagande, samt att ett bredare och djupare engagemang från frivilliga såväl som från kommunen säkras. Det finns dock en problematik i att binda frivilligorganisationerna till kris- eller katastrofhändelser. Då det sällan inträffar några större kriser eller katastrofer i Sverige, vilket förvisso i sig är positivt, dock riskerar medlemmarna i frivilligorganisationerna att tappa intresset till följd av att de sällan eller aldrig nyttjas. Det är därför viktigt för organisationerna att vara tydliga kring sina uppgifter och sitt syfte samt att hitta en verksamhet som kan hållas aktiv även vid frånvaro av större incidenter. 30 Engagemang framstår även vara större på mindre orter än i storstäder 31 och den typiske frivilliga är en utbildad medelålders människa som även är aktiv i andra verksamheter utöver sitt arbete Teori om samverkan Begreppet samverkan är idag väletablerat med trots det förekommer det olika uppfattningar och en del förvirring kring vad som menas med begreppet. 33 Trots detta är det ett av de mest komplexa begrepp som vi kan återfinna inom risk- och krishantering. Det är därför viktigt att hålla isär olika liknande begrepp och försöka förankra en gemensam uppfattning om begreppets innebörd, framförallt bland alla medlemmar inom samma organisation och förhoppningsvis även med de externa aktorer organisationen kommer i kontakt med. Samverkan innebär enligt Nationalencyklopedin ett gemensamt handlande för visst syfte 34 den definitionen räcker dock inte för att förklara ordets fulla betydelse. Till exempel finns det trots likheten i att agera gemensamt för ett visst syfte, även markanta skillnader mellan att 28 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie s Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s MSB 2013 MSB: Kritiskt att frivilligresurser tillvaratas Tjugofyra7 nr s Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie s.26 & MSB 2013 MSB: Kritiskt att frivilligresurser tillvaratas Tjugofyra7 nr s Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie) s Danielsson, Erna; Johansson, Roine; Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s Nationalencyklopedin 2014 Samverkan hämtad

12 samverka och att samarbeta 35 I studien Samverkan under räddningsinsatser ger Danielsson m.fl. en mer utförlig beskrivning av vad samverkansbegreppet omfattar; Här tillför varje medverkande organisation något eget, såsom resurser eller kunskaper, för att lösa en gemensam uppgift. Representanter från organisationerna konstruerar något slags gemensam referensram och arbetar med delat ansvar mot ett gemensamt mål. Samtidigt bibehåller varje organisation sina egna regler, yrkesroller och funktioner. Det är alltså bara vissa gränser som överskrids, i syfte att utföra den gemensamma uppgiften. 36 Den mest väsentliga skillnaden mellan att samverka och att samarbeta är deltagande organisationers bevarande av den egna verksamheten samtidigt som de skapar en gemensam ram tillsammans med övriga organisationer vid samverkan. Samverkan kan mycket väl ske mellan organisationer som skiljer sig avsevärt i storlek och inflytande och det är viktigt att få bort eventuella tendensen till konkurrans. Fokus bör istället ligga på de specifika uppgifter som vardera organisationen är bäst på och hur de utifrån sin egen specialkompetens och funktion kan bidra till att nå det gemensamma målet. Inom FRG blir det väsentligt att kunna samverkan både inom den egna organisationen då den består av medlemmar från många olika organisationer och samtidigt gentemot externa aktörer utifrån den specialkompetens de besitter. Om vi utgår från tidigare undersökningar kring vilken inställning frivilliga försvarsorganisationer har till FRG, framstår det som aktuellt att fokusera på samverkan hellre än konkurrens METOD OCH MATERIAL I denna del av uppsatsen redovisas studiens metodologiska upplägg och varför det lämpar sig för just denna studie. Här finns även en redogörelse för hur författaren har inhämtat, tillgodogjort sig och analyserat empirin. Empirin bygger på ett antal källor, varpå även dessa kommer att diskureras utifrån sin relevans och trovärdighet Nationalencyklopedin 2014 Samarbete hämtad Danielsson, Erna; Johansson, Roine; Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s Kreafor AB (2011) Undersökning om intresset för medverkan i frivilliga resursgrupper 38 Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers s.47 & Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur s.43 11

13 En rad olika metodböcker har varit vägledande vid utformande av forskningsdesignen, dessa har tillsammans bidragit till att fokus hamnat på; ett tydligt definierat syfte; koherens mellan forskningsfråga; metod och teori; användandet av giltig och pålitlig data samt på att studiens genomförbarhet ska vara god. 39 Uppsatsen bygger på en fallstudie analys rörande två separata fall och är av ickegeneraliserande karaktär. Med hänsyn till etiska aspekter och för att undvika att data feltolkats eller använts på fel sätt speciellt avseende citat har berörda parter läst och godkänt uppsatsen innan den lämnats in. Berörda parter har informerats om uppsatsens syfte och gett samtycke att medverka som källor. 40 Utifrån parternas samtycke och att den information de bidragit med behandlar fakta om organisationen och är av en allmän karaktär anser jag att det inte föreligger någon risk i att benämna dem med namn. Jag menar snarare att det gör informationen trovärdig och källhänvisningen konkret. 3.1 Forskningsdesign Denna fallstudieanalys utgår från forskningsfrågan; Vilka framgångfaktorer ligger till grund för en lyckad FRG-verksamhet? och besvaras utifrån hur FRG fungerar i två specifika fall, Falun och Flen. Att studien bygger på dessa två fall beror på att FRG i Falun framstår som en av de mest aktiva grupperna och FRG i Flen som en relativt liten men aktiv och i flera aspekter unik FRG vad gäller samarbeten med andra aktörer. Då beslutet väl tagits att studera två unika organisationer blev det naturliga valet att använda en kvalitativ fallstudie som forskningsdesign. Det innebär att berörda FRG, i Falun och Flen, har studerats mer intensivt med förhoppning att finna specifika faktorer som medfört att de lyckats med sina respektive verksamheter. Studien har en ideografisk karaktär och syftar till att utgöra exempel på vilka framgångsfaktorer som kan finnas. Resultatet bör dock inte generaliseras för samtliga FRG. 41 Ideografisk metodologi handlar om att belysa individuella fall och dess unika drag, genom att 39 Se; Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. Malmö: Liber; Patel, Runa och Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning Lund: Studentlitteratur; Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researcher; Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle 40 Patel, Runa och Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning ss 56 & Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers s

14 komma organisationen nära. 42 För att öka min förförståelse 43 av hur en FRG fungerar och samtidigt skapa mig en uppfattning om den rådande kontext som en FRG utgör har jag inför och delvis under studiens gång gått FRG grundutbildning. Det innebär dock att jag som författare rimligtvis inte kan förhålla mig objektiv till studien utan den förkunskap och de uppfattningar jag har kommer att påverka. Därför är det viktigt att genom hela studien ha förmågan att vara självreflekterande, det vill säga att uppvisa reflexivitet. 44 Min subjektiva uppfattning till trots är det således deltagarnas tankar och idéer kring vad som bidrar till framgång som är essentiellt för studien Material Datainsamlingen 46 initierades genom att ta kontakt med ansvariga för FRG Västerås för att få veta mer om organisationen och förslag på hur arbetet skulle föras vidare. Därefter kontaktades Civilförsvarsförbundet både regionalt för Mälardalen och centralt för hela Sverige. Med dessa parter diskuterades vilka aspekter som kan vara intressanta för dem att veta mer om. Den empiri som ligger till grund för arbetet har främst hämtats från dokument som behandlar FRG Falun och FRG Flen, och avser verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och dokument för kvalitetsutveckling. Empirin har även förstärkts med kompletterande telefon- och mejlkorrespondens med respektive FRG-ansvarig. En del av arbetet är därtill baserat på dokument som förmedlats via Civilförsvarsförbundet. Detta inkluderar projektplaner, kursplaner och dokumentation om kvalitetsutveckling och uppdrag från MSB. Även tidigare forskning har studerats för att ge en mer omfattande bild av ämnet. Jag har i första hand sökt upp och bearbetat artiklar och böcker som behandlar frivilligorganisationer och som får anses vara tillförlitliga utifrån hur de har publicerats, varefter jag navigerat mig vidare med hjälp av artiklarnas och böckernas källförteckningar. Därtill har sökning av litteratur via Umeå universitetsbibliotek och Mälardalens 42 Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers s Ibid. s Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle s.88 & Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle s.85 13

15 högskolebibliotek genomförts, med följande nyckelord; 47 frivilligorganisationer, frivillighet, frivillig, ideellt arbete, samverkan, krishantering och kommun. 3.3 Källkritik Utifrån en värdering av de källor som använts i denna uppsats framstår dessa som trovärdiga då texternas avsändare varit väl insatta. 48 En stor del av den information som presenteras kring FRG är baserad på främst två organisationer FRG Falun och FRG Flen. Att enbart se till två organisationer medför en viss problematik i att deras verksamhet får en representerande roll för samtliga FRG. Det är därför viktigt att som läsare ha i åtanke att andra faktorer kan vara av större vikt för att lyckas med FRG på annan ort. För att minimera risken att studien vinklas av de två organisationer som studeras ligger grunden i tidigare utförda studier och teorier om hur verksamheten kan bli framgångsrik. Det medför således att studien delvis är av en deduktiv 49 karaktär. Fördelen med att enbart studera två fall är möjligheten att studera framgångsfaktorer djupare och mer ingående förklara varför det är på ett visst sätt. Ytterligare en aspekt som bör lyftas är att uppsatsen till stor del bygger på information från källor som kan antas ha en positiv inställning till den egna verksamheten 50, vilket medför en begränsning av negativa aspekter. Syftet med uppsatsen är emellertid att belysa framgångsfaktorer, därav detta val. Det bör även sägas att uppsatsen främst utgår från förstahandskällor, även andrahandskällor har behandlats främst genom att referera till andras uppsatser. 51 Under arbetets gång har en viss begränsning uppstått kring att få tag på så ny information som möjligt angående berörda FRG. Det har medfört att verksamhetsberättelser som ligger till grund för arbetet kommer från åren , jag har bedömt att informationen är tillräckligt aktuell och för att undvika feltolkningar samt användningen av inaktuell information har arbetet korrekturlästs av ansvariga för FRG Falun respektive Flen. 47 Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur s Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s Patel, Runa & Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder ss

16 3.4 Analysmetod Insamlad data har tolkats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Till skillnad mot tillämpandet av kvantitativ innehållsanalys är syftet att göra en djupdykning i två fall snarare än att mäta eller generalisera utifrån ett större antal fall. 52 Emedan innehållsanalys generellt fokuserar på att läsa, tolka och systematisera dokument och texter, har denna uppsats en mer tolkande och mindre systematiserande karaktär. Vidare är en innehållsanalys bara så bra som materialet den bygger på, och det är därför viktigt att ta ställning till materialets autenticitet, meningsfullhet, trovärdighet och representativitet. 53 För att bevara materialets autenticitet används citat löpande genom större delen av uppsatsen. Vidare har materialets autenticitet stärks genom dokument skrivna av de berörda organisationerna; genom diskussion med respektive FRG-ansvarig samt genom externa aktörer såsom MSB. 54 Utöver triangulering 55 av materialet har även den teoretiska förankringen i tidigare forskning utgjort ett viktigt inslag, varmed materialets meningsfulhet och trovärdighet kan bedömas som hög. Vad gäller representativiteten är denna låg till följd av att kvalitativa studier inte utger sig för att vara representativa. Tillvägagångssättet kan sammanfattas på följande sätt. Först studerades ett antal böcker och studier som omfattades av forskningsfrågan; Vilka faktorer ligger till grund för en lyckad FRG-verksamhet? Utifrån dessa kunde tre mer praktiskt utformade teorier urskiljas, teori om frivillighet, teori om engagemang och teori om samverkan. Därtill lyftes även en teori om vad framgång är för att ge uppsatsen en bred kunskapsbas att utgå från. Teorierna om frivillighet, engagemang och samverkan har legat till grund för systematisering och tolkning av materialet. Det empiriska materialet har genomsökts efter exempel på hur FRG Falun och FRG Flen förhåller sig till frivillighet, engagemang och samverkan samt vilken påverkan dessa faktorer har på verksamheten. 52 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle s Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s

17 4 EMPIRI OCH INLEDANDE ANALYS 4.1 FRG Konceptet FRG är en organiserad grupp av individer från olika frivilligorganisationer som exempelvis Civilförsvarsförbundet, Svenska Blå Stjärnan, Röda Korset, Brukshundsklubben med flera. 56 Civilförsvarsförbundet har till uppgift att initiera, organisera, utveckla och utbilda FRG och svarar för en stor andel av medlemsunderlaget. 57 De ska även utgöra navet i samarbetet med andra organisationer. Utbildningen av FRG-medlemmar omfattar; grundutbildning á 36 timmar, FRG-ansvariga 24 timmar, fortbildning av FRG-ansvariga 16 timmar, FRG-ledare i 3 dagar, samt utbildning i kriskommunikation. 58 Utöver den kompetens varje medlem för med sig (genom utbildning, yrkesliv eller medlemskap i annan frivilligorganisation) får varje ny FRG medlem gå en grundutbildning bestående av följande nio moment; 1. Vårt sårbara samhälle 2. Kommunkunskap kommunens krisorganisation 3. Den frivilliga resursgruppen specifika uppgifter i kommunen 4. Krisinformation 5. Att möta människor i kriser och katastrofer Trauma, POSOM, stödsamtal 6. HLR och första hjälpen 7. Kommunspecifik utbildning exempelvis Nödvattenutbildning och Kriscenter övning minutersmetoden - att snabbt upprätta en mottagningsorganisation och organisera spontanfrivilliga som anmäler sig vid en kris- eller katastrofsituation för att på bästa sätt ta vara på deras kompetens. 9. Brandkunskaper 59 Utbildningen förser således medlemmarna med en bred grund för ämnet krisberedskap som sedan kompletteras med kommunspecifika inslag utifrån gällande risk- och sårbarhetsanalys. Detta för att FRG på bästa sätt ska kunna medverka i den kommunala krisberedskapen. 60 FRG medlemmar förväntas även kontinuerligt medverka i övningar för att upprätthålla 56 SKL & Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 57 Kreafor AB (2011) Undersökning om intresset för medverkan i frivilliga resursgrupper 58 MSB (2014) Civilförsvarsförbundet s.8 & Civilförsvarsförbundet (2014) Utbildningar inom FRG 59 FRG Västerås (2014) Utbildningsplan & Civil (2014) 30-minuters metoden 60 SKL & Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 16

18 kompetensen. Nationell utbildning och övningsverksamhet bekostas av MSB via Civilförsvarsförbundet 61 och lokala utbildningar och övningar bekostas av kommunen. 62 Det är viktigt att FRG förmår att utföra de uppdrag som åläggs dem från kommunen för att bygga upp en avgörande tillit. Därför finns det minimikrav som FRG måste uppfylla för att bedriva verksamhet; Utbildning enligt kursplan Minst 10 personer närvarande vid samtidig insats Övning/fortbildning minst två gånger per år Samtal med kommunledningen varje år Innehavande av basutrustning för FRG (väst, midjeväska och id-kort) Gällande avtal med kommun Utbildad FRG-ansvarig samt kompetent ledare som kan leda gruppen. 63 FRG finns idag representerade i 131 kommuner och sett över längre tid har FRG stadigt ökat. 64 Ett faktum som vi dock inte får bortse från när vi går vidare in på de två mer lyckade exemplen i Falun och Flen, är att drygt hälften av Sveriges kommuner av en eller annan anledning valt att inte ha FRG. 4.2 FRG Falun I Falu kommun bor invånare fördelat på 2287 km² vilket innebär en befolkningstäthet på mellan tjugofyra och tjugofem invånare per kvadratkilometer. 65 Falun har en av landets mest aktiva FRG och har ett omfattande avtal med kommunen kring aktuella uppdrag. 66 Den korrekta benämningen på FRG i Falun är Insatsorganisation av frivilliga resursgrupper i Falun 67 i denna uppsats kommer den emellertid för enkelhetens skull benämnas som FRG Falun. 61 MSB (2012) PM. Underlag till enkät om behov av frivilliga förstärkningsresurser s.7 62 Telefonsamtal med Kent-Ove Strömstedt MSB (2014) Civilförsvarsförbundet s.6 64 SKL & Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 65 Falu kommun, Kommunikationskontoret (2014) Fakta 2013 Falun, Falun: Sahlanders Grafiska AB 66 MSB (2013) Frivilliggrupper stödjer samhället vid kriser Tjugofyra7 nr s FRG Falun (2013) Kvalitetssäkring avseende 2013 års verksamhets vid Falu FRG, Bilaga 1 17

19 Gruppen startade hösten 1998 då tjugo nyutbildade medlemmar kontaktade Falu kommun för att kartlägga befintliga behov samt presentera vilken kompetens en FRG kan bidra med. Idag, sjutton år senare har gruppen vuxit sig så stor att den gått över i organisationsform och sammanlagt finns kompetensen från etthundratrettio utbildade medlemmar till FRG:s och kommunens förfogande. Organisationen är fördelad på tre insatschefer, sexton gruppchefer, nio larmgrupper och en terrängbilsgrupp och fungerar som en paraplyorganisation genom att samordna, styra och samverka med andra intresserade frivilligorganisationer. 68 Under 2013 genomförde FRG Falun fyra föreningsträffar, två storövningar och nitton utbildningstillfällen FRG Falun och betydelsen av frivillighet FRG Falun utgörs av etthundratrettio frivilliga medlemmar, utan dem skulle verksamheten inte finnas. Det är inom organisationen viktigt att medlemmarna känner förmågan att själva kunna välja om de vill delta i eller avstå från aktuella aktiviteter. FRG-ansvarig Falun menar att; Organisationen består av frivilliga intresserade och engagerade människor. Jag är med när jag kan och har inga formella pålagor förutom mitt avtal med kommunen. 70 Att medlemmarna frivilligt väljer att delta liksom deras rättighet att närsomhelst lämna organisationen gör att de har stark motivation att ställa upp då resursen behövs. Hänsyn tas till att minimera det yttre tvånget i så stor utsträckning som möjligt. Även då detsamma gäller inre tvång som begränsar individen, är detta svårt för någon annan än den enskilde medlemmen själv att styra över. 71 I FRG Falun minimeras det ekonomiskt tvånget genom att endast begära en minimiavgift för medlemskap. 72 Det är även viktigt att varje medlem får chans att delta efter bästa förmåga och att ta vara på den självständiga kraft som varje enskild medlem kan bidra med. 73 Ett sätt att göra det är att förse organisationens ledare med korrekt 68 Telefonsamtal med Kent-Ove Strömstedt FRG Falun (2013) Kvalitetssäkring avseende 2013 års verksamhets vid Falu FRG, Bilaga 3 70 Kompletterande uppgifter från Kent-Ove Strömstedt via mejl Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s.9 72 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie) s.9 18

20 information kring vilka resurser ett visst uppdrag kräver för att sedan kunna matcha detta med den kompetens som finns inom gruppen. 74 En viktig siffra att minnas är 30 % vilket innebär att jag som insatsledare kan räkna med att ungefär en tredjedel av de jag larmar kan ställa upp direkt 75 Ovanstående citat talar om vikten att ha ett stort medlemsunderlag för att tillräckligt många ska finnas tillgängliga då resurser behövs. Som framgår av materialet tycks det vara något frivilligorganisationer får räkna med då personer deltar frivilligt jämfört med om de haft förpliktelser. Flertalet av de uppdrag som FRG ska kunna genomföra visar på betydelsen av frivilliga vid händelser som kräver mångas händer och fötter. Organisationen ska bland annat kunna; Hjälpa till med omhändertagandet av människor i samband med utrymning till följd av större olyckor. Hjälpa till med inkvartering och utspisning Hjälpa polisen vid eftersök av försvunna personer Upprätta vattenbarriärer i händelse av översvämning Förstärka räddningstjänsten Dala Mitt vid skogsbrand, eftersläckning och logistik 76 En annan åtgärd som FRG Falun tillämpar för att ta vara på frivilligkraften är att jobba med vad som centralt inom FRG och Civilförsvarsförbundet benämns 30-minutersmetoden. Det innebär att de ska: Ta emot, organisera och sysselsätta spontant anländande frivilliga i en kriseller katastrofsituation 77 Här får organiserade frivilliga i uppgift att ta hand om spontanfrivilliga och kan därigenom avlasta polis, sjukvård eller räddningspersonal som istället kan fokusera alla sina resurser på den specifika incidenten. En positiv faktor för att få nya medlemmar i FRG Falun är internrekrytering och således har en stor del av de nya medlemmarna kommit i kontakt med FRG genom en bekant Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove ibid. 76 Civilförsvarsförbundet (2014) Folder FRG & Insatsorganisationen Falun s.3 77 Ibid. s.3 78 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove

21 Organisationen har dock upplevt en viss nedgång för intresset bland nya frivilliga det senaste året något som visats genom att grundutbildningen två år i rad fått ställas in under hösten till följd av för få anmälningar, något vi återkommer till i den sammanfattande analysen. Bortsett från 2012 och 2013 har utbildningen kontinuerligt genomförts två gånger per år FRG Falun och betydelsen av engagemang Engagerade medlemmar utgör en viktig bas för organisationen då de ska vilja delta liksom vara villiga att prioritera bort annat för att kunna medverka om det händer något. För att hålla uppe intresset hos de gamla medlemmarna krävs, enligt Strömstedt att; Organisationen måste hållas levande så att FRG-arna upplever att någonting händer, att man är med i en aktiv rörelse. 80 Att undvika stiltje i organisationen är en viktig del i arbetet för att upprätthålla engagemanget. I tider med få externa uppdrag håller FRG Falun sig aktiva genom framförallt utbildning. Ett bevis på detta är att det under 2013 genomfördes hela 2905 utbildningstimmar. 81 Utbildning framstår som viktigt både när det gäller gamla medlemmar och för de nytillkomna. Något de från FRG Falun vill flagga extra för är de förstegsutbildningar som genomförs på chefsnivå en gång per år för insatsledare och gruppchefer. Det unika med förstegsutbildningen är att dess förankring i den lokala kontexten och fokus på de hot och risker som råder här och nu. Kontinuerlig ledarskapsutbildning på lokalnivå är oumbärligt nödvändig om man ska ha en fungerande organisation 82 Mer allmänt hållna ledarskapsutbildningar inriktade mot att utveckla det personliga ledarskapet erbjuds av Civilförsvarsförbundet på riksnivå. 83 Dessa utgör en bra grund för en blivande FRG-ledare men bör enligt Kent-Ove Strömstedt insatsledare och FRG ansvarig Falun kompletteras med en lokalanpassad motsvarighet. 84 Bland de 130 medlemmarna har samtliga genomfört grundutbildningen. För övriga utbildningar som organisationen har satsat 79 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Kompletterande uppgifter från Kent-Ove Strömstedt via mejl Falu Civilförsvarsförening (2014) Verksamhetsberättelse s.3 82 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Civilförsvarsförbundet (2014) Grundutbildning av FRG ledare 84 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove

22 på gäller följande siffror; Kriskommunikation 97st, Skogsbrandsläckning 88st, Eftersök 66st och Fortbildning i Kriskommunikation 45st. 85 Att hålla uppe engagemanget handlar även om att planera och genomgöra verklighetstrogna och givande övningar och uppdrag och att därigenom ta vara på den kompetens som finns i organisationen. Under 2013 genomförde FRG Falun två storövningar tillsammans med kommunen och de har även kontinuerligt under året har ett skarpt uppdrag i att reglera vattennivån i sjön Vällan. 86 Organisationen har under de senaste åren haft en rad skarpa uppdrag som Brandbevakning efter skogsbrand 2009 i 1,5dygn med 13personer, Betjäning av reservvattentankar 2010 i 6 dagar med 6 personer, Eftersök 2011 i 4h med 13 personer, Bevakning av fastigheter efter stöld av huvudnyckel i en natt med 16 personer och Eftersök 2012 en dag plus kväll med 21 personer. Att få genomföra riktiga och betydelsefulla uppdrag är i högsta grad något som bidar till ett starkt engagemang i en organisation. Strömstedt lyfter även vikten av att tacka nej till aktiviteter som inte passar in på organisationens profil eller framstår som meningslösa utifrån organisationens verksamhet, det är ett sätt att sätta status på den resurs som organisationen utgör för Falu kommun och stärka medlemmarnas känsla av att göra något meningsfullt FRG Falun och betydelsen av samverkan Att samverka handlar mycket om att bygga upp ett förtroende och förvalta det, det handlar om såväl internt som externt förtroende. Strömstedt menar; Vi lever på att kommunen har förtroende för oss och vad vi gör och vad vi står för. Detta är avgörande. 88 Detta är ett exempel på hur samverkan handlar om givande och tagande och hur FRG är beroende av att ha en bra relation till och förtroende hos kommunen för att kunna finnas på en ort samtidigt som kommunen har behov av den resurs FRG bidrar med. För att bygga upp ett förtroende och etablera en relation med kommunen anser Strömstedt att det är viktigt att ha en tydlig idé om vilka uppgifter FRG kan åta sig och vetskapen om att det finns ett manskap bakom idén. När FRG Falun startade 1998 började de därför med att grundutbilda tjugo 85 FRG Falun (2013) Kvalitetssäkring avseende 2013 års verksamhets vid Falu FRG, Bilaga 2 s.2 86 Falu Civilförsvarsförening (2014) Verksamhetsberättelse s.2 87 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Ibid. 21

23 medlemmar innan de tog kontakt med kommunen och visade på så sätt att det inte bara var tomma ord, utan att det faktiskt fanns vilja, kompetens och personal som var beredda att ställa upp. 89 Att samverka utgör idag ett av de prioriterade områdena inom verksamheten, och FRG Falun vill sålunda främja ett; Genomförande av samverkansprojekt ihop med andra organisationer 90 Detta införlivas exempelvis genom avtal med Falu kommun, Polismyndigheten Dalarna och Räddningstjänsten Dala Mitt. Avtalet med kommunen är mycket omfattande och i det finns tydligt beskrivet vilka uppdrag som åläggs FRG Falun. Från Falun Civilförsvarsförenings sida finns det önskemål om att utveckla samverkan med övriga frivillig organisationer något som rimligtvis skulle förstärka FRG Faluns kompetens och den resurs de utgör ytterligare. 91 De skarpa uppdrag som togs upp i tidigare stycke visar på konkreta exempel i hur dessa organisationer samverkan och betydelsen av att FRG:s finns till förfogande då exempelvis polisens och räddningstjänstens egna resurser inte räcker till. 4.3 FRG Flen I Flen kommun bor lite drygt sextontusen invånare utspridda på 826km² vilket innebär en befolkningstäthet på mellan tjugotvå och tjugotre invånare per kvadratkilometer. 92 FRG Flen har idag ett fyrtiotal medlemmar, bland dessa återfinns tre FRG-ansvariga och fyra FRGledare. 93 Ledarresurserna är anpassade för att verksamheten ska klara uppdrag med skift på tre grupper. 94 De uppdrag som åläggs FRG Flen bygger på den Risk och Sårbarhetsanalys som kommunen upprättat. På Flens kommuns hemsida står följande beskrivning av FRG; Gruppen kan kallas in vid svåra händelser så kallade extraordinära händelser. Om en kommun saknar eller inte har tillräckligt med resurser att hantera en kris som kan inträffa. Situationer kan uppstå akut, med viss förvarning eller lång förberedelsetid. Vid extraordinära händelser då man räknar med att de ordinarie kommunala resurserna inte 89 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Falu Civilförsvarsförening (2014) Verksamhetsplan s.2 91 Ibid. s.6, för avtal se bilaga 1, 2 och 3 92 Flen kommun (2014) Fakta, statistik, kvalitetsmätningar och jämförelser hämtad FRG Flen (2014) Verksamhetsstatistik s.1 94 Kompletterande uppgifter från Brevig Lisbeth via mejl

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

AVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, 802446-3179, nedan kallad CffF

AVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, 802446-3179, nedan kallad CffF 1 Civilförsvarsförbundet i Flen har uppdrag av Flens kommun att vara samordnare av frivilligresurserna (de frivilliga resursgrupperna, FRG) inom kommunen då dessa utnyttjas vid fredstida kriser inom Flens

Läs mer

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Varför bildas FRG? För att avlasta och stärka kommunen

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB

Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB 2011-12-22 1 (10) Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB 2 (10) Bakgrund Sveriges Civilförsvarsförbund ansvarar för utbildning, och tillsammans med övriga

Läs mer

Frivilliga Resursgrupper

Frivilliga Resursgrupper FRG-info RIKSVER 060508 / GL 1 Frivilliga Resursgrupper 1 Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare

Läs mer

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Vad är FRG? Varför bildas FRG?

Vad är FRG? Varför bildas FRG? Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Varför bildas FRG? För att avlasta och stärka kommunen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Avtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG)

Avtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Bilaga 6. Kommunlogga 2011-12-22 Avtal mellan och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Varhelst i landet händelser inträffar, där de ordinarie resurserna behöver förstärkas, behövs FRG. FRG är

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll

Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll 2013-08-19 Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll När en frivillig, ideell organisation ska utvärdera sin verksamhet så måste metoden vara enkel. Arbetet ska också ge tillbaka idéer och vägledning

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2311 Kurs 11: Kvalitativ metod i psykologi, 15 högskolepoäng Qualitative Methods in Psychology, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS Robin Karlsson robin.karlsson@miun.se Risk and Crisis Research Center STUDIEOMRÅDE Vilka förutsättningar

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)

Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Vision för år 2015 och inriktningsplan för

Vision för år 2015 och inriktningsplan för Antagen av förbundsstämman den 8 oktober 2011 Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2012 2013 Vision År 2015 är Civilförsvarsförbundet en väl känd kompetensutvecklare och samordnare av frivilligt

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Södermanland

Verksamhetsplan 2015 Södermanland Datum 150422 Verksamhetsplan 2015 Södermanland MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 2 Frivilliga resursgrupper sid. 2 Medlemsvård, information

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514

KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514 Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514 KURSPLAN Ledarskap och organisation, fortsättningskurs Leadership and Organization Kurskod LO 5322 Beslutsdatum 2008-05-19 Beslutande organ Styrelsen

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet Generell krishanteringsförmåga Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet Civilförsvarsförbundet Är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se 1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Statsvetenskap GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Varför kvalitetsutveckla FRG och hur gör vi?

Varför kvalitetsutveckla FRG och hur gör vi? Varför kvalitetsutveckla FRG och hur gör vi? Arbetsgrupp Leni Björklund, v.ordf. SCF Jan Alsander, utbildningschef Pekka Kaukonen, verksamhetsledare Göran Lindqvist, verksamhetsledare Anders Lundin, verksamhetsledare

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål Kommunikationsplan INNEHÅLL Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål 2015 Civilförsvarsförbundet Adress:

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 2 / 2015 10-22. Förbundsstyrelsen 2015-05-11 1 (5)

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 2 / 2015 10-22. Förbundsstyrelsen 2015-05-11 1 (5) Förbundsstyrelsen 2015-05-11 1 (5) Tid Kl 10:00-14:10 Plats Beslutande Övriga närvarande Protokolljusterare Smidesvägen 10-12, Solna Sven Lindgren, förbundsordförande Leni Björklund, förste vice förbundsordförande

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Volontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR

Volontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR Volontärpolicy Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i sitt arbete med volontärer. Den är skriven för internt bruk. (Information riktad till volontärer

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Volontärbarometern 2011

Volontärbarometern 2011 Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang Vanja Höglund Volontärbyrån 2011 Någon frågade Har vänner som volontärjobbat och sett till

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 1. Vad vill Skåne Stadsmission uppnå? Stiftelsens ändamålsparagraf, 1 i organisationens stadgar: Skåne Stadsmission är en stiftelse, vilande på kristen grund, som

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer