Frivilliga Resursgruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frivilliga Resursgruppen"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Frivilliga Resursgruppen Faktorer bakom en framgångsrik verksamhet Uppsats för C-seminariet Freds- och Konflikstudier Umeå Universitet Vårterminen 2014 Mirja Gångare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar Disposition TEORETISKT RAMVERK Vad innebär framgång Teori om frivillighet Teori om engagemang Teori om samverkan METOD OCH MATERIAL Forskningsdesign Material Källkritik Analysmetod EMPIRI OCH INLEDANDE ANALYS FRG Konceptet FRG Falun FRG Falun och betydelsen av frivillighet FRG Falun och betydelsen av engagemang FRG Falun och betydelsen av samverkan FRG Flen FRG Flen och betydelsen av frivillighet FRG Flen och betydelsen av engagemang FRG Flen och betydelsen av samverkan SAMMANFATTANDE ANALYS AVSLUTNING Källförteckning

3 1 INLEDNING 1.1 Problemformulering Under hösten 2013 höll Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett seminarium med rubriken Medborgaren resurs eller belastning? där de lyfte den viktiga frågan kring organisationers och yrkesgruppers inställning till och förmåga att ta vara på medborgarens vilja att delta och hjälpa till. 1 Sedan den allmänna värnplikten togs bort 2010 har frivilligorganisationer blivit en väsentlig del av svensk krishantering och samhället förlitar sig allt mer på den civila människans vilja att frivilligt hjälpa och hens kompetens att kunna göra det. 2 Utan civila insatser skulle vårt samhälles motståndskraft minska avsevärt detta både med tanke på mänskligt och ekonomiskt kapital. Det kan dessutom ses som en viktig faktor i ett demokratiskt samhälle att civilbefolkningen tillåts delta och utgör därtill en viktig resurs om något oförutsett händer. 3 Ett sätt att ta vara på och organisera dessa frivilliga är genom Frivilliga resursgruppen, FRG, vars främsta uppgift är att bistå kommunen vid händelse av kris eller annat utsatt läge där kommunens ordinarie resurser inte räcker till. FRG kan exempelvis hjälpa till med omhändertagande av skadade och chockade personer, söka efter försvunna personer eller distribuera vatten vid händelse av att vattenförsörjningen störs. FRG regleras inte av vare sig lag eller förordning utan det är upp till varje kommun att besluta om de vill ha en FRG bildades Sveriges första FRG och 2013 fanns FRG representerade i sammanlagt 131 av Sveriges 290 kommuner. På uppdrag av MSB har Civilförsvarsförbundet ansvaret för att rekrytera och utbilda FRG medlemmar. 5 Frivilliga resursgruppers del i svensk krishantering har inte studerats i någon vidare utsträckning. Det är därför relevant att studera vilka uppgifter dessa organisationer har och vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik verksamhet. Med detta i åtanke och utifrån följande kriterier; tydlighet, fokus utan att bli för snäv, genomförbarhet, relevans och 1 YouTube (2014) MSB Medborgaren resurs eller belastning? Mötesplats Samhällssäkerheten Kistamässan november 2013 https://www.youtube.com/watch?v=cmrd6kqot2s&noredirect=1 Hämtad Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn (2006) Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: EFI Ekonomiska forskningsinstitutet s.2 3 Danielsson, Erna; Johansson, Roine och Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser RCR Working Paper Series 2013:3 s.20 4 MSB (2014) Civilförsvarsförbundet https://www.msb.se/upload/utbildning_och_ovning/konferenser _seminarier/dokumentation/somaj2013/frg.pdf hämtad SKL och Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 2

4 användbarhet, koppling till teori och tidigare forskning samt med tanke att fylla en forskningslucka har studiens forskningsfråga 6 formulerats; Vilka faktorer ligger till grund för en framgångsrik FRG-verksamhet? 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur FRG Falun respektive FRG Flen fungerar och utifrån dessa två verksamheter analysera och beskriva vilka faktorer som är viktiga för att lyckas med FRG-verksamhet. Syftet leder fram till två beskrivande respektive en mer analyserande frågeställning; Hur fungerar en FRG? Hur ser verksamheten ut i FRG Falun respektive FRG Flen? Vilka delar av verksamheten i FRG Falun respektive FRG Flen är det som bidrar en framgångsrik verksamhet? 1.3 Avgränsningar Då uppsatsen endast berör två unika fall syftar den emellertid inte till att hitta en universalmodell som fungerar på landets samtliga FRG. Det finns dock förhoppningar att resultatet kan fungera vägledande och bidra med förslag på vilka faktorer som kan vara viktiga för att verksamheten ska bli välfungerande. Utifrån det och i samråd med FRGansvariga (Västerås, Falun och Flen) och Civilförsvarsförbundets verksamhetsledare för FRG har därför FRG Flen och FRG Falun valts ut som två aktiva verksamheter. Jag är införstådd med att en kritisk granskning kunnat belysa faktorer som går förlorade i denna uppsats, men står trots det fast vid beslutet att fokusera på framgång istället för att kritiskt granska verksamheterna. Det motiveras även av det intresse Civilförsvarsförbundet Sverige har visat i den frågan. Då förutsättningarna kan ändras drastiskt över en längre tid inriktar sig studien främst på att studera hur FRG Falun och FRG Flen fungerar idag och under de senaste två åren. Fokus ligger på att studera FRG utifrån aspekterna frivillighet, engagemang och 6 Ritchie, J. & Lewis, J (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers, London: SAGE s.48 3

5 samverkan mot bakgrund av att de utpekats som särskilt betydelsefulla i såväl tidigare forskning som föreliggande empiri. 1.4 Disposition Uppsatsen består av fem delar där den första ger en inblick i ämnet med problemformulering, uppsatsens syfte och de frågeställningar den leder fram till samt de avgränsningar som gjorts. Andra delen behandlar det teoretiska ramverk som ligger till grund för att uppsatsens syfte, resultat och analys ska vara begripligt. Här presenters teorier som förklarar vad framgång innebär och varför frivillighet, engagemang och samverkan är viktiga faktorer för att lyckas med en FRG-verksamhet. Tredje delen introducerar den metod som använts för att samla in empirin, vilket material som använts och varför det använts samt hur analysen av materialet gått till. Fjärde delen presenterar empirin och en inledande analys uppdelat på ett avsnitt om FRG som koncept, ett om FRG Falun och ett om FRG Flen. Femte och sista delen består av en sammanfattande analys som gjorts utifrån empirin samt slutsatser där uppsatsen innehåll sammanfattas. 2 TEORETISKT RAMVERK Det teoretiska ramverk som utgör grunden för uppsatsen är praktiskt orienterat och fungerar främst som en förståelseram för att strukturera upp empirin. Teorierna har formats för att bli applicerbara på forskningsfrågan; Vilka faktorer ligger till grund för en lyckad FRGverksamhet? Ramverket har formats utifrån tidigare forskning kring frivillighet och nyckelfaktorer för att lyckas med organisationer och utifrån det empiriska material som ligger till grund för uppsatsen. 7 Uppsatsen har fokus på teorier om frivillighet, engagemang och samverkan och hur dessa kan utgöra verktyg för att besvara forskningsfrågan. 2.1 Vad innebär framgång I sin artikel Survival in Local Voluntary Associations studerar Dag Wollebaek en rad lokala frivilligorganisationer för att se hur deras chans att överleva avgörs av deterministiska respektive voluntaristiska faktorer. Ett deterministiskt perspektiv innebär att rådande 7 Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle Malmö: Gleerups s.26 4

6 strukturer styr och de faktorer som avgör om organisationen överlever är förutbestämda och utanför organisationens kontroll. Det är dels yttre miljömässiga faktorerna såsom demografi, ekonomi och regelverk som påverkar organisationen och dels inre organisatoriska faktorer som sammansättning, ålder och storlek. Ett voluntaristiskt perspektiv är istället agentorienterat och utgår från att strategiska val ligger till grund för om en organisation lyckas. Fokus ligger främst på organisationsstrukturen, styrelsens roll och dess sammansättning samt hur organisationen hanterar problem. Deterministiska och voluntaristiska angreppssätt har länge hanterats som två separata skolor, Wollebaek poängterar dock att dessa två perspektiv bör ses som komplement till varandra och att båda behövs för att förstå varför vissa organisationer lyckas och andra misslyckas. 8 Genom att testa en rad deterministiska respektive voluntaristiska hypoteser kommer Wollebaek fram till det tycks vara möjligt att maximera en frivilligorganisations överlevnad om lösningen inkluderar både deterministiska och voluntaristiska faktorer. De deterministiska hypoteser som stöds omfattar; att äldre organisationer har större chans att överleva än nya; att stora organisationer har större chans att överleva än små; och att befolkningstillväxt har en positiv påverkan på organisationers överlevnad i ytterområden. Samtliga av de voluntaristiska hypoteser som testades fick stöd. 9 Dessa innebar att organisationer med en stabil organisationskultur har större chans att överleva än de som präglas av förnyelse, här spelar även graden av hierarki in. Det framstår även som positivt med utåtriktade aktiviteter och externa band. De två sista hypoteserna menar att heterogena organisationer har större chans att överleva än homogena och att ju viktigare funktioner styrelseledamöterna besitter i organisationen desto bättre är det för organisationens framtid. 10 För att vidare kunna definiera vad som kännetecknar en framgångsrik FRG behöver vi studera vad framgång innebär när vi relaterar det till FRG. Det blir därför naturligt att ställa sig frågan; Varför finns FRG och vilka mål och syften finns med FRG nationellt. Krisberedskapsmyndigheten, idag MSB, skriver i ett faktablad om FRG utfärdat i mars 2006; 8 Wollebaek, Dag (2009) Survival in Local Voluntary Associations, Nonprofit Management & Leadership,19 (3) , s Ibid. s Ibid. ss

7 Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid svåra påfrestningar. FRG kan naturligtvis göra insatser även vid andra former av extraordinära händelser. 11 Det innebär att en FRG lyckas om den har förmågan att förse kommunen med extra resurser vid olika extraordinära händelser. Syfteformuleringen låter kanske bra vid en första anblick, dock inträffar det sällan i Sverige vilket innebär att FRG enligt en sådan definition får stora svårigheter med att leva upp till sitt syfte. Civilförsvarsförbundet har en lite mer tillåtande beskrivning av vad FRG ska göra; Frivilliga Resursgruppers uppgift är att finnas till hands för kommunen när de egna resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen / / eller vid andra behov. 12 Det innebär att oavsett händelsens karaktär, det vill säga den behöver inte vara extraordinär, så är FRG framgångsrik om den kan bistå kommunen då kommunens egna resurser inte räcker till. Det ger FRG betydligt större handlingsutrymme och chans att nå framgång med sin verksamhet och dessutom möjligheten att implementera unika lösningar då behoven skiljer sig mellan olika kommuner. Uppsatsen bygger på antagandet att en framgångsrik FRG kännetecknas av ett stort mått frivillighet och engagemang samt en stor förmåga att samverka. Frivilighetens betydelse är intressant att studera då den är en stark och under senare år en allt mer betydelsefull kraft i kommunal kris- och katastrofhantering. Betydelsen av engagemang kommer som en naturlig följd för att belysa de motiverande faktorer som driver dessa frivilliga. Att den tredje komponenten är samverkan beror dels på att det är ett centralt begrepp inom den offentliga sektorn 13 och dels då det kan antas viktigt för en grupp eller organisation som ska utgöra en resurs åt en annan aktör att ha en stor samverkansförmåga. I Wollebaeks studie lyfts även externa band som en viktig överlevnads faktor för frivilligorganisationer vilket ytterligare visar på vikten av att samverka. 11 Krisberedskapsmyndigheten FRG Frivilliga Resursgrupper https://www.msb.se/upload/produkter_tjanster/publikationer/kbm/frivilliga%20resursgrupper.pdf hämtat Civilförsvarsförbundet Frivilliga Resursgruppen FRG från alla frivilligorganisationer hämtad: Danielsson, Erna; Johansson, Roine och Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s.15 6

8 2.2 Teori om frivillighet För att förstå vad begreppet frivillighet innebär är det först nödvändigt att vara medveten om dess mångtydighet. Rent lexikalt innebär frivillighet en handling som sker av fri vilja 14 och ofta förklaras som spontan och oombedd. I denna uppsats kommer begreppet behandlas utifrån sin sociala betydelse och det blir därmed intressant att studera frivillighet i relation till dess motsats tvång. Genom att belysa tvång kan en diskussion föras kring graden av frivillighet och hur stora inskränkningar frivilligheten kan utsättas för. Frivilligheten kan begränsas av yttre tvång i form av exempelvis påtryckningar, ekonomiska faktorer eller lagar men även av ett inre tvång i form av förpliktelser. 15 För att ytterligare förtydliga vad som avses med frivillighet i denna uppsats kan begreppet beskrivas genom tre frivillighetsprinciper som berör frivilligorganisationer. Medlemskapet är frivilligt, det vill säga att individens fria vilja är avgörande för om hen vill gå med eller ur organisationen utan ekonomiskt tvång Varje medlem har rättigheten att delta i samtliga aktiviteter inom organisationen och det är frivilligt att välja om hen vill det utan några förpliktelser. Medlemmens motiv stämmer överens med organisationens verksamhet och mål utan krav på att verksamheten ska gå bra. 16 Ur dessa principer kan vi utläsa några grundstenar som är centrala för att en organisation ska finnas och verka på frivillighetens basis. Det bör dock lyftas att begreppet frivilligorganisation har en paradoxal natur då det dels omfattar frivillighet och individens rätt att välja fritt och samtidigt inkluderar begreppet organisation vilket innebär att skapa ordning, koordinera och binda individer samman till att utföra vissa uppdrag. Kanske är det just här som frivilligorganisationers styrka, men också deras svaghet ligger Nationalencyklopedin 2014 Frivillighet hämtad Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten Malmö: Liber ss Ibid. s Ibid. s.191 7

9 Vidare definierar Boström m.fl. begreppet frivilligorganisation på följande sätt; en frivillig organisation bildas av människor med gemensamma intressen som därigenom vill öka sina möjligheter att driva en viss typ av verksamhet och som bygger upp kollektiva resurser för detta ändamål 18 I befolkningsstudien Medborgarnas insatser och engagemang återfinns följande definition; FRIVILLIGT ARBETE, dvs. sådant arbete och sådana insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat (eller mot ett symboliskt arvode) och på fritiden. I vissa sammanhang kallas det för ideellt arbete. Det kan vara fråga om många olika slags insatser, t ex utbildning, styrelseuppdrag, hjälpinsatser, kaffekokning, m.m. 19 Som de båda definitionerna visar handlar frivillighet till stor del om att agera tillsammans efter gemensamma intressen och det är ett centralt begrepp i dagens samhälle. Detta kan delvis förklaras utifrån tre rådande samhällstrender; globalisering, individualisering och att en allt starkare kritik riktas mot staten. 20 Frivilligorganisationer utför idag en mängd uppgifter som den offentliga sektorn inte mäktar med vilket leder till en ansvarsförskjutning från myndigheter till de frivilliga organisationerna. 21 Det blir därmed allt viktigare att ta vara på den inneboende kraft som finns inom frivillighet och att se de frivilliga organisationernas mervärde i samhället. 22 Att befrämja frivilligheten och nyttja frivilligorganisationers hjälp är delvis en ekonomisk fråga där kommunerna kan bespara sig stora utgifter och samtidigt utveckla sin krisberedskap och samhällets robusthet. Den ekonomiska faktorn spelar givetvis in men i många lägen är det tillgången på fler händer och fötter och den rena arbetskraft som de frivilliga bidrar med som är av störst vikt. 23 I en befolkningsstudie av tvåtusen individer genomförd 2005 ansåg så 18 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten Malmö: Liber. s Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie. s.6 20 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s Liljeroth, Lena (2000) Frivillighetens kraft. Stockholm: Elanders GOTAB s Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn (2006) Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: EFI Ekonomiska forskningsinstitutet s..8 & Olsson, Lars-Erik och Svedberg, Lars, i samarbete med Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie s Danielsson, Erna, Johansson, Roine och Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s.20 8

10 många som 85 % att deltagande i en frivilligorganisation bidrar till en mer aktiv roll i ett demokratiskt samhälle. I samma undersökning framgick även att en stor del av befolkningen anser att det finns ett behov av frivilligt arbete även om regeringen tar sitt fulla ansvar. Således kan de frivilliga bidra med något annat än offentliga inrättningar, två tredjedelar av respondenterna instämmer exempelvis med att frivilligt aktiva ger något annat än det som avlönad professionell personal erbjuder. 24 Ytterligare en aspekt som är viktig att lyfta är de möjligheter och risker som en eventuell meritokratisering av frivilligorganisationer kan föra med sig. Allt oftare ställs det krav på att frivilliga ska besitta en särskilt kompetens och/eller passa in i en organisationsprofil. Något som potentiellt påverkar organisationen i två riktningar antingen innebär det en viss försäkrar om att organisationen håller en viss kvalitet eller så blir effekten en barriär där somliga frivilliga som vill delta inte får chansen då de inte kan uppfylla kompetenskraven Teori om engagemang Engagemang kan beskrivas som en stark och osjälvisk inriktning av krafter och intresse eller som en inriktning av resurser. 26 En viktig del i frivilligorganisationer är de faktorer som motiverar medlemmen och driver hen att engagera sig i verksamheten. För att trygga delaktighet är det viktigt att individen anser att organisationens verksamhet är betydelsefull, intressant, rolig eller kan motivera individen på annat sätt. 27 Drivkrafterna kan förklaras utifrån tre nivåer; individualistiska, kollektivistiska och kompetensbundna. De individualistiska drivkrafterna kan både handla om interna, självförverkligande eller externa som snarare gynnar yttre omständigheter så som karriär eller den personliga ekonomin. De kollektivistiska drivkrafterna inriktar sig mer på viljan att hjälpa andra. Den kompetensrelaterade drivkraften handlar om känslan av att ha rätt kompetens och är även det ett viktigt element för att få individer att engagera sig. Detta belyser vikten av att genomföra utbildningar och fortbildningar för medlemmarna. Samtidigt är det viktigt att nyttja den kompetens som medlemmarna redan besitter för att utbildning och deltagande ska kännas 24 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie ss.9-10 & Ibid. s Nationalencyklopedin 2014 Engagemang hämtad Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s.28 9

11 meningsfullt. 28 Frivilligorganisationer har en unik egenskap att kunna förena medlemmarnas engagemang med organisationens intressen genom att deltagandet bottnar i en känsla av att det som görs är betydelsefullt, intressant, roligt eller på andra sätt motiverande. 29 En FRG:s framgång är således starkt beroende av ett ökat inflytande och deltagande, samt att ett bredare och djupare engagemang från frivilliga såväl som från kommunen säkras. Det finns dock en problematik i att binda frivilligorganisationerna till kris- eller katastrofhändelser. Då det sällan inträffar några större kriser eller katastrofer i Sverige, vilket förvisso i sig är positivt, dock riskerar medlemmarna i frivilligorganisationerna att tappa intresset till följd av att de sällan eller aldrig nyttjas. Det är därför viktigt för organisationerna att vara tydliga kring sina uppgifter och sitt syfte samt att hitta en verksamhet som kan hållas aktiv även vid frånvaro av större incidenter. 30 Engagemang framstår även vara större på mindre orter än i storstäder 31 och den typiske frivilliga är en utbildad medelålders människa som även är aktiv i andra verksamheter utöver sitt arbete Teori om samverkan Begreppet samverkan är idag väletablerat med trots det förekommer det olika uppfattningar och en del förvirring kring vad som menas med begreppet. 33 Trots detta är det ett av de mest komplexa begrepp som vi kan återfinna inom risk- och krishantering. Det är därför viktigt att hålla isär olika liknande begrepp och försöka förankra en gemensam uppfattning om begreppets innebörd, framförallt bland alla medlemmar inom samma organisation och förhoppningsvis även med de externa aktorer organisationen kommer i kontakt med. Samverkan innebär enligt Nationalencyklopedin ett gemensamt handlande för visst syfte 34 den definitionen räcker dock inte för att förklara ordets fulla betydelse. Till exempel finns det trots likheten i att agera gemensamt för ett visst syfte, även markanta skillnader mellan att 28 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie s Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s MSB 2013 MSB: Kritiskt att frivilligresurser tillvaratas Tjugofyra7 nr s Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie s.26 & MSB 2013 MSB: Kritiskt att frivilligresurser tillvaratas Tjugofyra7 nr s Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie) s Danielsson, Erna; Johansson, Roine; Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s Nationalencyklopedin 2014 Samverkan hämtad

12 samverka och att samarbeta 35 I studien Samverkan under räddningsinsatser ger Danielsson m.fl. en mer utförlig beskrivning av vad samverkansbegreppet omfattar; Här tillför varje medverkande organisation något eget, såsom resurser eller kunskaper, för att lösa en gemensam uppgift. Representanter från organisationerna konstruerar något slags gemensam referensram och arbetar med delat ansvar mot ett gemensamt mål. Samtidigt bibehåller varje organisation sina egna regler, yrkesroller och funktioner. Det är alltså bara vissa gränser som överskrids, i syfte att utföra den gemensamma uppgiften. 36 Den mest väsentliga skillnaden mellan att samverka och att samarbeta är deltagande organisationers bevarande av den egna verksamheten samtidigt som de skapar en gemensam ram tillsammans med övriga organisationer vid samverkan. Samverkan kan mycket väl ske mellan organisationer som skiljer sig avsevärt i storlek och inflytande och det är viktigt att få bort eventuella tendensen till konkurrans. Fokus bör istället ligga på de specifika uppgifter som vardera organisationen är bäst på och hur de utifrån sin egen specialkompetens och funktion kan bidra till att nå det gemensamma målet. Inom FRG blir det väsentligt att kunna samverkan både inom den egna organisationen då den består av medlemmar från många olika organisationer och samtidigt gentemot externa aktörer utifrån den specialkompetens de besitter. Om vi utgår från tidigare undersökningar kring vilken inställning frivilliga försvarsorganisationer har till FRG, framstår det som aktuellt att fokusera på samverkan hellre än konkurrens METOD OCH MATERIAL I denna del av uppsatsen redovisas studiens metodologiska upplägg och varför det lämpar sig för just denna studie. Här finns även en redogörelse för hur författaren har inhämtat, tillgodogjort sig och analyserat empirin. Empirin bygger på ett antal källor, varpå även dessa kommer att diskureras utifrån sin relevans och trovärdighet Nationalencyklopedin 2014 Samarbete hämtad Danielsson, Erna; Johansson, Roine; Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s Kreafor AB (2011) Undersökning om intresset för medverkan i frivilliga resursgrupper 38 Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers s.47 & Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur s.43 11

13 En rad olika metodböcker har varit vägledande vid utformande av forskningsdesignen, dessa har tillsammans bidragit till att fokus hamnat på; ett tydligt definierat syfte; koherens mellan forskningsfråga; metod och teori; användandet av giltig och pålitlig data samt på att studiens genomförbarhet ska vara god. 39 Uppsatsen bygger på en fallstudie analys rörande två separata fall och är av ickegeneraliserande karaktär. Med hänsyn till etiska aspekter och för att undvika att data feltolkats eller använts på fel sätt speciellt avseende citat har berörda parter läst och godkänt uppsatsen innan den lämnats in. Berörda parter har informerats om uppsatsens syfte och gett samtycke att medverka som källor. 40 Utifrån parternas samtycke och att den information de bidragit med behandlar fakta om organisationen och är av en allmän karaktär anser jag att det inte föreligger någon risk i att benämna dem med namn. Jag menar snarare att det gör informationen trovärdig och källhänvisningen konkret. 3.1 Forskningsdesign Denna fallstudieanalys utgår från forskningsfrågan; Vilka framgångfaktorer ligger till grund för en lyckad FRG-verksamhet? och besvaras utifrån hur FRG fungerar i två specifika fall, Falun och Flen. Att studien bygger på dessa två fall beror på att FRG i Falun framstår som en av de mest aktiva grupperna och FRG i Flen som en relativt liten men aktiv och i flera aspekter unik FRG vad gäller samarbeten med andra aktörer. Då beslutet väl tagits att studera två unika organisationer blev det naturliga valet att använda en kvalitativ fallstudie som forskningsdesign. Det innebär att berörda FRG, i Falun och Flen, har studerats mer intensivt med förhoppning att finna specifika faktorer som medfört att de lyckats med sina respektive verksamheter. Studien har en ideografisk karaktär och syftar till att utgöra exempel på vilka framgångsfaktorer som kan finnas. Resultatet bör dock inte generaliseras för samtliga FRG. 41 Ideografisk metodologi handlar om att belysa individuella fall och dess unika drag, genom att 39 Se; Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. Malmö: Liber; Patel, Runa och Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning Lund: Studentlitteratur; Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researcher; Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle 40 Patel, Runa och Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning ss 56 & Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers s

14 komma organisationen nära. 42 För att öka min förförståelse 43 av hur en FRG fungerar och samtidigt skapa mig en uppfattning om den rådande kontext som en FRG utgör har jag inför och delvis under studiens gång gått FRG grundutbildning. Det innebär dock att jag som författare rimligtvis inte kan förhålla mig objektiv till studien utan den förkunskap och de uppfattningar jag har kommer att påverka. Därför är det viktigt att genom hela studien ha förmågan att vara självreflekterande, det vill säga att uppvisa reflexivitet. 44 Min subjektiva uppfattning till trots är det således deltagarnas tankar och idéer kring vad som bidrar till framgång som är essentiellt för studien Material Datainsamlingen 46 initierades genom att ta kontakt med ansvariga för FRG Västerås för att få veta mer om organisationen och förslag på hur arbetet skulle föras vidare. Därefter kontaktades Civilförsvarsförbundet både regionalt för Mälardalen och centralt för hela Sverige. Med dessa parter diskuterades vilka aspekter som kan vara intressanta för dem att veta mer om. Den empiri som ligger till grund för arbetet har främst hämtats från dokument som behandlar FRG Falun och FRG Flen, och avser verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och dokument för kvalitetsutveckling. Empirin har även förstärkts med kompletterande telefon- och mejlkorrespondens med respektive FRG-ansvarig. En del av arbetet är därtill baserat på dokument som förmedlats via Civilförsvarsförbundet. Detta inkluderar projektplaner, kursplaner och dokumentation om kvalitetsutveckling och uppdrag från MSB. Även tidigare forskning har studerats för att ge en mer omfattande bild av ämnet. Jag har i första hand sökt upp och bearbetat artiklar och böcker som behandlar frivilligorganisationer och som får anses vara tillförlitliga utifrån hur de har publicerats, varefter jag navigerat mig vidare med hjälp av artiklarnas och böckernas källförteckningar. Därtill har sökning av litteratur via Umeå universitetsbibliotek och Mälardalens 42 Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers s Ibid. s Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle s.88 & Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle s.85 13

15 högskolebibliotek genomförts, med följande nyckelord; 47 frivilligorganisationer, frivillighet, frivillig, ideellt arbete, samverkan, krishantering och kommun. 3.3 Källkritik Utifrån en värdering av de källor som använts i denna uppsats framstår dessa som trovärdiga då texternas avsändare varit väl insatta. 48 En stor del av den information som presenteras kring FRG är baserad på främst två organisationer FRG Falun och FRG Flen. Att enbart se till två organisationer medför en viss problematik i att deras verksamhet får en representerande roll för samtliga FRG. Det är därför viktigt att som läsare ha i åtanke att andra faktorer kan vara av större vikt för att lyckas med FRG på annan ort. För att minimera risken att studien vinklas av de två organisationer som studeras ligger grunden i tidigare utförda studier och teorier om hur verksamheten kan bli framgångsrik. Det medför således att studien delvis är av en deduktiv 49 karaktär. Fördelen med att enbart studera två fall är möjligheten att studera framgångsfaktorer djupare och mer ingående förklara varför det är på ett visst sätt. Ytterligare en aspekt som bör lyftas är att uppsatsen till stor del bygger på information från källor som kan antas ha en positiv inställning till den egna verksamheten 50, vilket medför en begränsning av negativa aspekter. Syftet med uppsatsen är emellertid att belysa framgångsfaktorer, därav detta val. Det bör även sägas att uppsatsen främst utgår från förstahandskällor, även andrahandskällor har behandlats främst genom att referera till andras uppsatser. 51 Under arbetets gång har en viss begränsning uppstått kring att få tag på så ny information som möjligt angående berörda FRG. Det har medfört att verksamhetsberättelser som ligger till grund för arbetet kommer från åren , jag har bedömt att informationen är tillräckligt aktuell och för att undvika feltolkningar samt användningen av inaktuell information har arbetet korrekturlästs av ansvariga för FRG Falun respektive Flen. 47 Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur s Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s Patel, Runa & Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder ss

16 3.4 Analysmetod Insamlad data har tolkats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Till skillnad mot tillämpandet av kvantitativ innehållsanalys är syftet att göra en djupdykning i två fall snarare än att mäta eller generalisera utifrån ett större antal fall. 52 Emedan innehållsanalys generellt fokuserar på att läsa, tolka och systematisera dokument och texter, har denna uppsats en mer tolkande och mindre systematiserande karaktär. Vidare är en innehållsanalys bara så bra som materialet den bygger på, och det är därför viktigt att ta ställning till materialets autenticitet, meningsfullhet, trovärdighet och representativitet. 53 För att bevara materialets autenticitet används citat löpande genom större delen av uppsatsen. Vidare har materialets autenticitet stärks genom dokument skrivna av de berörda organisationerna; genom diskussion med respektive FRG-ansvarig samt genom externa aktörer såsom MSB. 54 Utöver triangulering 55 av materialet har även den teoretiska förankringen i tidigare forskning utgjort ett viktigt inslag, varmed materialets meningsfulhet och trovärdighet kan bedömas som hög. Vad gäller representativiteten är denna låg till följd av att kvalitativa studier inte utger sig för att vara representativa. Tillvägagångssättet kan sammanfattas på följande sätt. Först studerades ett antal böcker och studier som omfattades av forskningsfrågan; Vilka faktorer ligger till grund för en lyckad FRG-verksamhet? Utifrån dessa kunde tre mer praktiskt utformade teorier urskiljas, teori om frivillighet, teori om engagemang och teori om samverkan. Därtill lyftes även en teori om vad framgång är för att ge uppsatsen en bred kunskapsbas att utgå från. Teorierna om frivillighet, engagemang och samverkan har legat till grund för systematisering och tolkning av materialet. Det empiriska materialet har genomsökts efter exempel på hur FRG Falun och FRG Flen förhåller sig till frivillighet, engagemang och samverkan samt vilken påverkan dessa faktorer har på verksamheten. 52 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle s Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s

17 4 EMPIRI OCH INLEDANDE ANALYS 4.1 FRG Konceptet FRG är en organiserad grupp av individer från olika frivilligorganisationer som exempelvis Civilförsvarsförbundet, Svenska Blå Stjärnan, Röda Korset, Brukshundsklubben med flera. 56 Civilförsvarsförbundet har till uppgift att initiera, organisera, utveckla och utbilda FRG och svarar för en stor andel av medlemsunderlaget. 57 De ska även utgöra navet i samarbetet med andra organisationer. Utbildningen av FRG-medlemmar omfattar; grundutbildning á 36 timmar, FRG-ansvariga 24 timmar, fortbildning av FRG-ansvariga 16 timmar, FRG-ledare i 3 dagar, samt utbildning i kriskommunikation. 58 Utöver den kompetens varje medlem för med sig (genom utbildning, yrkesliv eller medlemskap i annan frivilligorganisation) får varje ny FRG medlem gå en grundutbildning bestående av följande nio moment; 1. Vårt sårbara samhälle 2. Kommunkunskap kommunens krisorganisation 3. Den frivilliga resursgruppen specifika uppgifter i kommunen 4. Krisinformation 5. Att möta människor i kriser och katastrofer Trauma, POSOM, stödsamtal 6. HLR och första hjälpen 7. Kommunspecifik utbildning exempelvis Nödvattenutbildning och Kriscenter övning minutersmetoden - att snabbt upprätta en mottagningsorganisation och organisera spontanfrivilliga som anmäler sig vid en kris- eller katastrofsituation för att på bästa sätt ta vara på deras kompetens. 9. Brandkunskaper 59 Utbildningen förser således medlemmarna med en bred grund för ämnet krisberedskap som sedan kompletteras med kommunspecifika inslag utifrån gällande risk- och sårbarhetsanalys. Detta för att FRG på bästa sätt ska kunna medverka i den kommunala krisberedskapen. 60 FRG medlemmar förväntas även kontinuerligt medverka i övningar för att upprätthålla 56 SKL & Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 57 Kreafor AB (2011) Undersökning om intresset för medverkan i frivilliga resursgrupper 58 MSB (2014) Civilförsvarsförbundet s.8 & Civilförsvarsförbundet (2014) Utbildningar inom FRG 59 FRG Västerås (2014) Utbildningsplan & Civil (2014) 30-minuters metoden 60 SKL & Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 16

18 kompetensen. Nationell utbildning och övningsverksamhet bekostas av MSB via Civilförsvarsförbundet 61 och lokala utbildningar och övningar bekostas av kommunen. 62 Det är viktigt att FRG förmår att utföra de uppdrag som åläggs dem från kommunen för att bygga upp en avgörande tillit. Därför finns det minimikrav som FRG måste uppfylla för att bedriva verksamhet; Utbildning enligt kursplan Minst 10 personer närvarande vid samtidig insats Övning/fortbildning minst två gånger per år Samtal med kommunledningen varje år Innehavande av basutrustning för FRG (väst, midjeväska och id-kort) Gällande avtal med kommun Utbildad FRG-ansvarig samt kompetent ledare som kan leda gruppen. 63 FRG finns idag representerade i 131 kommuner och sett över längre tid har FRG stadigt ökat. 64 Ett faktum som vi dock inte får bortse från när vi går vidare in på de två mer lyckade exemplen i Falun och Flen, är att drygt hälften av Sveriges kommuner av en eller annan anledning valt att inte ha FRG. 4.2 FRG Falun I Falu kommun bor invånare fördelat på 2287 km² vilket innebär en befolkningstäthet på mellan tjugofyra och tjugofem invånare per kvadratkilometer. 65 Falun har en av landets mest aktiva FRG och har ett omfattande avtal med kommunen kring aktuella uppdrag. 66 Den korrekta benämningen på FRG i Falun är Insatsorganisation av frivilliga resursgrupper i Falun 67 i denna uppsats kommer den emellertid för enkelhetens skull benämnas som FRG Falun. 61 MSB (2012) PM. Underlag till enkät om behov av frivilliga förstärkningsresurser s.7 62 Telefonsamtal med Kent-Ove Strömstedt MSB (2014) Civilförsvarsförbundet s.6 64 SKL & Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 65 Falu kommun, Kommunikationskontoret (2014) Fakta 2013 Falun, Falun: Sahlanders Grafiska AB 66 MSB (2013) Frivilliggrupper stödjer samhället vid kriser Tjugofyra7 nr s FRG Falun (2013) Kvalitetssäkring avseende 2013 års verksamhets vid Falu FRG, Bilaga 1 17

19 Gruppen startade hösten 1998 då tjugo nyutbildade medlemmar kontaktade Falu kommun för att kartlägga befintliga behov samt presentera vilken kompetens en FRG kan bidra med. Idag, sjutton år senare har gruppen vuxit sig så stor att den gått över i organisationsform och sammanlagt finns kompetensen från etthundratrettio utbildade medlemmar till FRG:s och kommunens förfogande. Organisationen är fördelad på tre insatschefer, sexton gruppchefer, nio larmgrupper och en terrängbilsgrupp och fungerar som en paraplyorganisation genom att samordna, styra och samverka med andra intresserade frivilligorganisationer. 68 Under 2013 genomförde FRG Falun fyra föreningsträffar, två storövningar och nitton utbildningstillfällen FRG Falun och betydelsen av frivillighet FRG Falun utgörs av etthundratrettio frivilliga medlemmar, utan dem skulle verksamheten inte finnas. Det är inom organisationen viktigt att medlemmarna känner förmågan att själva kunna välja om de vill delta i eller avstå från aktuella aktiviteter. FRG-ansvarig Falun menar att; Organisationen består av frivilliga intresserade och engagerade människor. Jag är med när jag kan och har inga formella pålagor förutom mitt avtal med kommunen. 70 Att medlemmarna frivilligt väljer att delta liksom deras rättighet att närsomhelst lämna organisationen gör att de har stark motivation att ställa upp då resursen behövs. Hänsyn tas till att minimera det yttre tvånget i så stor utsträckning som möjligt. Även då detsamma gäller inre tvång som begränsar individen, är detta svårt för någon annan än den enskilde medlemmen själv att styra över. 71 I FRG Falun minimeras det ekonomiskt tvånget genom att endast begära en minimiavgift för medlemskap. 72 Det är även viktigt att varje medlem får chans att delta efter bästa förmåga och att ta vara på den självständiga kraft som varje enskild medlem kan bidra med. 73 Ett sätt att göra det är att förse organisationens ledare med korrekt 68 Telefonsamtal med Kent-Ove Strömstedt FRG Falun (2013) Kvalitetssäkring avseende 2013 års verksamhets vid Falu FRG, Bilaga 3 70 Kompletterande uppgifter från Kent-Ove Strömstedt via mejl Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s.9 72 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie) s.9 18

20 information kring vilka resurser ett visst uppdrag kräver för att sedan kunna matcha detta med den kompetens som finns inom gruppen. 74 En viktig siffra att minnas är 30 % vilket innebär att jag som insatsledare kan räkna med att ungefär en tredjedel av de jag larmar kan ställa upp direkt 75 Ovanstående citat talar om vikten att ha ett stort medlemsunderlag för att tillräckligt många ska finnas tillgängliga då resurser behövs. Som framgår av materialet tycks det vara något frivilligorganisationer får räkna med då personer deltar frivilligt jämfört med om de haft förpliktelser. Flertalet av de uppdrag som FRG ska kunna genomföra visar på betydelsen av frivilliga vid händelser som kräver mångas händer och fötter. Organisationen ska bland annat kunna; Hjälpa till med omhändertagandet av människor i samband med utrymning till följd av större olyckor. Hjälpa till med inkvartering och utspisning Hjälpa polisen vid eftersök av försvunna personer Upprätta vattenbarriärer i händelse av översvämning Förstärka räddningstjänsten Dala Mitt vid skogsbrand, eftersläckning och logistik 76 En annan åtgärd som FRG Falun tillämpar för att ta vara på frivilligkraften är att jobba med vad som centralt inom FRG och Civilförsvarsförbundet benämns 30-minutersmetoden. Det innebär att de ska: Ta emot, organisera och sysselsätta spontant anländande frivilliga i en kriseller katastrofsituation 77 Här får organiserade frivilliga i uppgift att ta hand om spontanfrivilliga och kan därigenom avlasta polis, sjukvård eller räddningspersonal som istället kan fokusera alla sina resurser på den specifika incidenten. En positiv faktor för att få nya medlemmar i FRG Falun är internrekrytering och således har en stor del av de nya medlemmarna kommit i kontakt med FRG genom en bekant Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove ibid. 76 Civilförsvarsförbundet (2014) Folder FRG & Insatsorganisationen Falun s.3 77 Ibid. s.3 78 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove

21 Organisationen har dock upplevt en viss nedgång för intresset bland nya frivilliga det senaste året något som visats genom att grundutbildningen två år i rad fått ställas in under hösten till följd av för få anmälningar, något vi återkommer till i den sammanfattande analysen. Bortsett från 2012 och 2013 har utbildningen kontinuerligt genomförts två gånger per år FRG Falun och betydelsen av engagemang Engagerade medlemmar utgör en viktig bas för organisationen då de ska vilja delta liksom vara villiga att prioritera bort annat för att kunna medverka om det händer något. För att hålla uppe intresset hos de gamla medlemmarna krävs, enligt Strömstedt att; Organisationen måste hållas levande så att FRG-arna upplever att någonting händer, att man är med i en aktiv rörelse. 80 Att undvika stiltje i organisationen är en viktig del i arbetet för att upprätthålla engagemanget. I tider med få externa uppdrag håller FRG Falun sig aktiva genom framförallt utbildning. Ett bevis på detta är att det under 2013 genomfördes hela 2905 utbildningstimmar. 81 Utbildning framstår som viktigt både när det gäller gamla medlemmar och för de nytillkomna. Något de från FRG Falun vill flagga extra för är de förstegsutbildningar som genomförs på chefsnivå en gång per år för insatsledare och gruppchefer. Det unika med förstegsutbildningen är att dess förankring i den lokala kontexten och fokus på de hot och risker som råder här och nu. Kontinuerlig ledarskapsutbildning på lokalnivå är oumbärligt nödvändig om man ska ha en fungerande organisation 82 Mer allmänt hållna ledarskapsutbildningar inriktade mot att utveckla det personliga ledarskapet erbjuds av Civilförsvarsförbundet på riksnivå. 83 Dessa utgör en bra grund för en blivande FRG-ledare men bör enligt Kent-Ove Strömstedt insatsledare och FRG ansvarig Falun kompletteras med en lokalanpassad motsvarighet. 84 Bland de 130 medlemmarna har samtliga genomfört grundutbildningen. För övriga utbildningar som organisationen har satsat 79 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Kompletterande uppgifter från Kent-Ove Strömstedt via mejl Falu Civilförsvarsförening (2014) Verksamhetsberättelse s.3 82 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Civilförsvarsförbundet (2014) Grundutbildning av FRG ledare 84 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove

22 på gäller följande siffror; Kriskommunikation 97st, Skogsbrandsläckning 88st, Eftersök 66st och Fortbildning i Kriskommunikation 45st. 85 Att hålla uppe engagemanget handlar även om att planera och genomgöra verklighetstrogna och givande övningar och uppdrag och att därigenom ta vara på den kompetens som finns i organisationen. Under 2013 genomförde FRG Falun två storövningar tillsammans med kommunen och de har även kontinuerligt under året har ett skarpt uppdrag i att reglera vattennivån i sjön Vällan. 86 Organisationen har under de senaste åren haft en rad skarpa uppdrag som Brandbevakning efter skogsbrand 2009 i 1,5dygn med 13personer, Betjäning av reservvattentankar 2010 i 6 dagar med 6 personer, Eftersök 2011 i 4h med 13 personer, Bevakning av fastigheter efter stöld av huvudnyckel i en natt med 16 personer och Eftersök 2012 en dag plus kväll med 21 personer. Att få genomföra riktiga och betydelsefulla uppdrag är i högsta grad något som bidar till ett starkt engagemang i en organisation. Strömstedt lyfter även vikten av att tacka nej till aktiviteter som inte passar in på organisationens profil eller framstår som meningslösa utifrån organisationens verksamhet, det är ett sätt att sätta status på den resurs som organisationen utgör för Falu kommun och stärka medlemmarnas känsla av att göra något meningsfullt FRG Falun och betydelsen av samverkan Att samverka handlar mycket om att bygga upp ett förtroende och förvalta det, det handlar om såväl internt som externt förtroende. Strömstedt menar; Vi lever på att kommunen har förtroende för oss och vad vi gör och vad vi står för. Detta är avgörande. 88 Detta är ett exempel på hur samverkan handlar om givande och tagande och hur FRG är beroende av att ha en bra relation till och förtroende hos kommunen för att kunna finnas på en ort samtidigt som kommunen har behov av den resurs FRG bidrar med. För att bygga upp ett förtroende och etablera en relation med kommunen anser Strömstedt att det är viktigt att ha en tydlig idé om vilka uppgifter FRG kan åta sig och vetskapen om att det finns ett manskap bakom idén. När FRG Falun startade 1998 började de därför med att grundutbilda tjugo 85 FRG Falun (2013) Kvalitetssäkring avseende 2013 års verksamhets vid Falu FRG, Bilaga 2 s.2 86 Falu Civilförsvarsförening (2014) Verksamhetsberättelse s.2 87 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Ibid. 21

23 medlemmar innan de tog kontakt med kommunen och visade på så sätt att det inte bara var tomma ord, utan att det faktiskt fanns vilja, kompetens och personal som var beredda att ställa upp. 89 Att samverka utgör idag ett av de prioriterade områdena inom verksamheten, och FRG Falun vill sålunda främja ett; Genomförande av samverkansprojekt ihop med andra organisationer 90 Detta införlivas exempelvis genom avtal med Falu kommun, Polismyndigheten Dalarna och Räddningstjänsten Dala Mitt. Avtalet med kommunen är mycket omfattande och i det finns tydligt beskrivet vilka uppdrag som åläggs FRG Falun. Från Falun Civilförsvarsförenings sida finns det önskemål om att utveckla samverkan med övriga frivillig organisationer något som rimligtvis skulle förstärka FRG Faluns kompetens och den resurs de utgör ytterligare. 91 De skarpa uppdrag som togs upp i tidigare stycke visar på konkreta exempel i hur dessa organisationer samverkan och betydelsen av att FRG:s finns till förfogande då exempelvis polisens och räddningstjänstens egna resurser inte räcker till. 4.3 FRG Flen I Flen kommun bor lite drygt sextontusen invånare utspridda på 826km² vilket innebär en befolkningstäthet på mellan tjugotvå och tjugotre invånare per kvadratkilometer. 92 FRG Flen har idag ett fyrtiotal medlemmar, bland dessa återfinns tre FRG-ansvariga och fyra FRGledare. 93 Ledarresurserna är anpassade för att verksamheten ska klara uppdrag med skift på tre grupper. 94 De uppdrag som åläggs FRG Flen bygger på den Risk och Sårbarhetsanalys som kommunen upprättat. På Flens kommuns hemsida står följande beskrivning av FRG; Gruppen kan kallas in vid svåra händelser så kallade extraordinära händelser. Om en kommun saknar eller inte har tillräckligt med resurser att hantera en kris som kan inträffa. Situationer kan uppstå akut, med viss förvarning eller lång förberedelsetid. Vid extraordinära händelser då man räknar med att de ordinarie kommunala resurserna inte 89 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove Falu Civilförsvarsförening (2014) Verksamhetsplan s.2 91 Ibid. s.6, för avtal se bilaga 1, 2 och 3 92 Flen kommun (2014) Fakta, statistik, kvalitetsmätningar och jämförelser hämtad FRG Flen (2014) Verksamhetsstatistik s.1 94 Kompletterande uppgifter från Brevig Lisbeth via mejl

Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB

Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB 2011-12-22 1 (10) Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB 2 (10) Bakgrund Sveriges Civilförsvarsförbund ansvarar för utbildning, och tillsammans med övriga

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 Civilförsvarsförbundet Dalarna Verksamhetsplan 2011 Vision Säkerhetsmedvetna människor som genom sitt agerande tryggar såväl individen som samhället. 1 Utbildning och information MÅL Minst 2% av Dalarnas

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Civilförsvarsförbundets

Civilförsvarsförbundets för Civilförsvarsförbundets AKUTGRUPPER 2012-01-24 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 2 AKUTGRUPPSVERKSAMHET sid 3 Akutgruppernas beredskap Övriga uppgifter Tystnadslöfte ANSVARSFÖRDELNING inom ORGANISATIONEN

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

HANDLEDNING FÖR REKRYTERING AV FRG-LEDARE.

HANDLEDNING FÖR REKRYTERING AV FRG-LEDARE. 2007-02-06 HANDLEDNING FÖR REKRYTERING AV FRG-LEDARE. INLEDNING. Ledningen av Frivilliga resursgrupper, FRG, hanteras förslagsvis av två funktioner: En FRG-ansvarig som sköter alla kontakter med kommunen,

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 Civilförsvarsförbundet Gävleborg Verksamhetsplan 2011 Vision Säkerhetsmedvetna människor som genom sitt agerande tryggar såväl individen som samhället. 1 Utbildning och information MÅL Minst 2% av Gävleborgs

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET 2013 01 01 2013 12 31

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET 2013 01 01 2013 12 31 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET 2013 01 01 2013 12 31 1.1 Inledning En stor del av föreningens styrelsearbete har inriktats mot att fortbilda och kompetensutbilda

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat

Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat Affärslösningar som skapar engagemang Familj av verktyg Decision Dynamics familj av forskningsbaserade verktyg har

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013

Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013 Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013 Civilförsvarsförbundet i Jönköpings län Innehållsförteckning Självskyddsutbildning sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 4 Energiinformation sid. 5 Medlemsvård,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Sida 1 (5) Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Årets seminarier genomförs på traditionellt sätt det vill säga delat i två olika delar med lite olika målgrupper, seminarierna har delvis

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Handledning för FRG-ansvarig

Handledning för FRG-ansvarig Handledning för FRG-ansvarig Handledning för FRG-ansvarig Handledning för FRG-ansvarig Förberedda frivilliga ATT GÖRA RÄTT SAKER RÄTT 1 FRIVILLIGA RESURSGRUPPEN - ETT ANSVAR FÖR ALLA 2 GODA RÅD TILL EN

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2229, Socialt arbete i relation till den sociala ekonomin/ tredje sektorn, 15,0 högskolepoäng Social Work related to Social Economy and the third Sector, 15.0 higher

Läs mer

Rekrytering av ledningspersonal till Motor och Transportenhet. Beskrivning av verksamhet och krav.

Rekrytering av ledningspersonal till Motor och Transportenhet. Beskrivning av verksamhet och krav. Rekrytering av ledningspersonal till Motor och Transportenhet. Beskrivning av verksamhet och krav. Bakgrund MTE är en ny verksamhet inom ramen för samhällets krisberedskap. Den syftar till att skapa en

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål Kommunikationsplan INNEHÅLL Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål 2015 Civilförsvarsförbundet Adress:

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle PROPOSITIONER Riksstämma 2015 Gävle Centralstyrelsen Proposition 1 Centralstyrelsens proposition 1 till 2015 års Riksstämma Ändring av Svenska Blå Stjärnans stadgar antagna 2013 1A) Stadgar Blå Stjärnan

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Stensund S-619 91 Trosa Telefon 0156-532 02 Webb: www.frisksport.se E-post: kansli@frisksport.se

Stensund S-619 91 Trosa Telefon 0156-532 02 Webb: www.frisksport.se E-post: kansli@frisksport.se Stensund S-619 91 Trosa Telefon 0156-532 02 Webb: www.frisksport.se E-post: kansli@frisksport.se Verksamhetsplanen presenterar riktlinjer för arbetet på förbundsnivån i Frisksportens Ungdomsförbund. Svenska

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport

Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport 2009-01-01 2010-12-31 Idédag i Tällberg söndagen den 29 mars 2009. Civilförsvarsförbundet Gävleborg Civilförsvarsförbundet Gävleborg har verksamhet i hela länet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer