Krockplats Kiladalen. Ett positivt möte om landsbygdens framtid

Transkript

1

2 Krockplats Kiladalen Ett positivt möte om landsbygdens framtid

3 Tidigt en kall torsdagsmorgon i början av februari rådde en febril aktivitet på Dambroängen, som är samlingspunkten för hela Ålberga och Ålberga GIFs hemmaarena. Frukostmingel förbereddes, eldkasar placerades ut och tändes på, välkomstskyltar med tänkvärda frågor och uppmaningar sattes ut längs vägen från parkeringen till de iordningställda möteslokalerna. Larz Johansson Kiladalens Intresseförening Det var dags för Krockplats Kiladalen, som var ett samarrangemang mellan Kiladalens Intresseförening och Länsstyrelsen i Södermanland med stöd av Tillväxtverket. Det här Landsbygdstinget var det första i vad man hoppas ska bli en årlig tradition. Engagerat sig i landsbygdsutveckling Larz Johansson, som representerade Kiladalens Intresseförening, hälsade drygt 100-talet deltagare hjärtligt välkomna. Han berättade, att Ålberga som ort består av ett par hundra invånare, men att allt inte bara är idyll. Den lilla butiken hotas av nedläggning och det är tal om att skolan (åk 1-4) kommer att stänga. Utan skola och utan butik är det svårt att skapa inflyttning. Kiladalens Intresseförening samlar bygdens alla föreningar. Under lång tid har man engagerat sig i landsbygdsutveckling i allmänhet och i Ålberga i synnerhet. Den som verkligen hyllade den sörmländska landsbygden var Landshövdingen, Bo Könberg, som inte minst framhöll kulturen, matkonsten, turismen och engagemanget på och för landsbygden. Han och många med honom menar, att Sörmland tveklöst är Sveriges vackraste landskap, vilket skapar en unik och eftertraktad livskvalitet som i sin tur öppnar för en ökad inflyttning. Bo Könberg Landshövding Södermanland

4 Peter Waara Professor i utbildningsvetenskap, Uppsala Universitet Generationer av utveckling Peter Waara, professor i utbildningsvetenskap och sociologi, gav tinget många tänkvärda argument om de lokala samhällenas betydelse för olika generationer och vikten av att ha en långsiktig planering för de små orternas framtid och utveckling. För att klara det måste man ha insikt om in- och utflyttningsströmmar och vad de beror på och styrs av. Inte minst pekade han på att föräldrar skapar grundläggande värderingar och beteenden, som barnen mer eller mindre omedvetet tar med sig in i deras vuxenliv. När man blir medveten om det kan man lättare, förstå sina egna beslut och olika ställningstaganden. Och påverka dem på det sätt man själv skulle vilja. Ingen skylt i kurvan Kvinnliga företagare ska inte bosätta sig i en kurva på en mindre väg inte om de skulle vilja sätta upp en skylt om sin affärsverksamhet. Det rådet fick auditoriet av Åsa Ingårda, möbelsnickare och drivande i föreningen Väg 223. Hon trollband alla med sin starka inlevelse och sina träffsäkra slutsatser. Åsa Ingårda Väg 223

5 Fredrika Hed Rosén a-focus Exempelvis tyckte hon att trilskande myndigheter bör säljas ut av staten och att det är en nationell uppgift att hyvla ner alla trösklar som möter småföretagandet inte minst på landsbygden. Lika inspirerande och klok var Jytte Rüdinger, projektledare för den kommande Landsbygdsriksdagen 2012, som kommer att äga rum i Blekinge den 6-9 september i år och med placering på riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Med initierade bilder av och från ungdomsvärlden förmedlade hon en känsla av att framtiden för landsbygden engagerar ungdomar mer än vad man gängse tycks tro. Jytte Rüdinger Hela Sverige ska leva Så var det dags för det första av tingets tre workshops. Nu skulle var och ett av de tretton borden med 5-7 deltagare sammanfatta sina synpunkter om landsbygdens utvecklingskraft. Se bilaga 1 för resultat av workshopen. Snabbt och säkert En inblick i vad som kallas den digitala revolutionen presenterades av Fredrika Hed Rosén, som är konsult på a- focus. Det handlar om hur vi eller hemtjänsten kan öppna dörrar eller hur vi kan betala tidningen i kiosken, köpa biljetter till tåget allt med hjälp av mobilen. Något som ytterligare bekräftades av Göran Ekblom, VD för expansiva Kila Möbler. För det företaget har hemsidan och dess nätbutik betytt en marknadskontakt, som annars inte varit möjlig. Tillväxttakten har, tack vare närvaron på Internet, varit stark, för att inte säga häpnadsväckande, räknat i både lönsamhet och volym. Vad krävs då egentligen av IT-nätet Göran Ekblom sammanfattade det i två s-ord; snabbt och säkert. Göran Ekblom, Kila Möbler tillsammans med moderatorn Alexandra Hjelm från SVT.

6 Ett av många projekt Hans Naess är engagerad i heter Fabulous Flavor of Sweden, som strävar efter att sälja svensk och inte minst sörmländsk mat internationellt; från råvara till färdigproducerad produkt. Sörmländsk buffé Jonas Hammar t h med kollega Den andra workshopen, som handlade om; hur vi tillämpar IT för att skapa utveckling och attraktionskraft på landsbygden, kombinerades med en riktigt genuin sörmländsk buffé. Här fanns gös från Hjälmaren, honungssenap från Mellösa, ekologisk sörmländsk falukorv, Näsets vedugnsbakade bröd, getost från Jürss mejeri och många andra läckerheter baserade på lokala råvaror. Allt presenterat och tillagat av länsstyrelsens egen husfru Jonas Hammar och hans duktiga medarbetare, vilka fick en stående ovation av matgästerna. Se bilaga 2 för resultatet av workshopen. Nästa man på scenen var Hans Naess, sörmländsk dryckesproducent av bl a körsbärsnektar och äppelmust. Han har fler strängar på sin lyra och är också av jordbruks- och landbygdsministern Eskil Erlandsson utsedd till Matambassadör för Södermanland. Hans Naess framhöll mathantverkets otroliga framtidsutsikter och vikten av att vara stolt över vår matkultur, vikten av att vara bra på att vara liten. Att göra det omöjliga möjligt Det sista anförandet hölls av Peter Eklund, regionplanerare och omvärldsanalytiker på länsstyrelsen och temat var; Framtiden bortom lagom allt är overkligt och samtidigt normalt på landsbygden i Södermanland. Under perioden har länets befolkning ökat med 5,8%, samtidigt som sysselsättningen minskat med 4,5%. Det gäller att förstå vad förändringarna innebär och i det perspektivet är våra gröna näringar framtiden och vi ska vara stolta över vår mat och den potential som den bär med sig. Går det att göra det omöjliga möjligt? Peter Eklund visade hur matvarukedjan Tesco i Sydkorea testat distanshandel med hjälp av QR-koder (en tvådimensionell streck-kod) som scannas med en modern mobiltelefon och där varorna levereras till bostaden på önskad tidpunkt och betalning sker via mobilen. Jo, uppenbart är det omöjliga möjligt. Tillsammans eller var för sig Lite hisnande är det när Peter Eklund berättar, att hans lilla barnbarn kommer att gå ut skolan år 2040 om utvecklingen fortsätter som hittills dvs om 29 år. Samtidigt finns det för planer på att lägga ner minst 12 skolor i länet; alla på landsbygden.

7 Hans Naess Matambassadör Södermanland När staten krävde att alla mackar skulle ha E85-bensin resulterade det i att närmare 700 bensinstationer lades ner flertalet på landet. Vem tar ansvar för utvecklingen? Hur ska rollfördelningen inför framtiden se ut? Ska vi agera tillsammans eller var för sig? Det var många tankar som föddes inför dagens tredje och sista workshop; Vad fordras och vem gör jobbet? Alla grupperna var mycket engagerade och samtalen flöt intensivt kring borden. Varje grupp hade en sekreterare eller värd som nogsamt noterade vad man kom fram till. Något som kommer att bli grunden till en slags idé och inspirationsbank på den hemsida, som landsbygdstinget kommer att öppna upp. Se bilaga 3 för resultatet av workshopen. Så avslutades dagen med att mötets moderator Alexandra Hjelm, som starkt bidrog till den lyckade dagen och Larz Johansson sammanfattade och överlämnade en byakista till Leader Inlandets ledning, som nu ska bära traditionen vidare. Som avslutning fick alla grupperna en thailändsk ljuslykta, som man med hjälp av marschaller fyllde med varmluft och snart var den vintergråa himlen fylld av 10-talet vackert lysande lanternor som svävade bort mot horisonten. En symbolik som var så talande och som just visade på kraften och möjligheterna för utvecklingen på den sörmländska landsbygden eller Sveriges Lustgård, som Selma Lagerlöf skrev. Peter Eklund Länsstyrelsen Sörmland

8 Bilaga 1 Workshop 1:1 A. Skriv ner tre saker som du tyckte var väsentligt i det du just hört B. Vilka är centrala grundbultar i landsbygden för dig. Max tre punkter A1 - Skriv ner tre saker som du tyckte var väsentligt i det du just hört Gör det lättare att driva/starta företag, som nystartare är det oändligt många hinder. Ta fram en nyföretagarlots. Utflyttning av unga vid utbildning. Svar: Bättre kommunikation och ungdomsboende på landsbygden. Värderingen av unga beroende på om man flyttar eller ej. Behövs mindre krångel vid etableringar. Byråkrati är ett stort hinder. Måste alla som stannar på landsbygden bli egna företagare? Hur skapa andra jobb? Peters genomgång. Samhällsutvecklingen. Förändringar i värderingar och livsstil går allt snabbare. Vad finns bakom hörnet? Är det lönt för landsbygden? Lyssna mer på ungdomarna. Ålderssegregeringen- de vuxnas frånvaro. Varför? Ungas önskan omk vuxnas närvaro, inblandning. Aldrig varit så lätt, samtidigt aldrig så svårt.bo, leva, verka på landsbygden. Förståelse från myndigheter. Att det inte alltid är så lätt att starta eget på landet. Skyltar, tillstånd, vatten. Anledning att bo kvar. In-/utflyttning i landsbygdskommunerna när det gäller ungdomar. Byråkratin, möjligheter istället för hinder. Otydligt bemötande vid starta eget av kommunen och regelverk. Mindre orter tappar i antal invånare, främst unga. Hur kan de få möjlighet att komma tillbaka? Menade 50-tal, vi, oss. Krångliga regelverk. Individen och kollektivet. Vad kostar det i förlängningen med dagens avvecklingar av skolor ex. Hyvla ner trösklar att kraven ska ställas stegvis på en företagare i relation till omsättning och verksamhetens storlek. Kraven kan komma i takt med växandet! Försök behålla ungdomarna på landsbygden. Att se framåt. Svårigheten med att driva verksamhet på landsbygden och alla krav/ tillstånd man måste uppfylla, betala osv. Myndighetsutövning är ett hinder. Förenkla företagandet. Ekonomisk problematik. Vi borde på allvar diskutera vad vi vill ha för service och vad den kostar. Hur mycket skulle skatten i Norrköping behöva höjas för att skolan i Ålberga osv, ska få finnas kvar? Är vi beredda att betala? Att perspektivet för omvärlden har förändrats väsentligt. Allt är möjligt, det omöjliga tar lite längre tid. Vuxnas attityder och värderingar avgör ungdomars framtid. Möjlighet till pendling är viktigare än service. Attraktivt boende. Det måste finnas förutsättningar för ungdomar att stanna kvar/återvända. Att underlätta för de som vill starta eget och inte hindra dem med rutiner. Vuxna ungdom (50-talet) Mötesplats - bredband Skolans betydelse. Lokala politiker tänker ofta kortsiktigt när det gäller skolan. Stad och land till viss del. Den skilda synen på ungdom och ungdom respektive vuxna.

9 A1, forts - Skriv ner tre saker som du tyckte var väsentligt i det du just hört Kvinnor lämnar för flytt till centralort. Förskjutningar av värderingar mellan generationer. Utvecklingen från till. Betydelsen för att landsbygden ska växa. Det får kosta för att inte bli enorm fördjupning. Värderingsarbete. Samhällsansvar. Vuxna måste lära barnen föreningsliv. Vuxnas förväntningar på unga på landsbygden. Synsättet på landsbygden. Värderingar förändring (i ett föränderligt samhälle). Ungdomar och vuxna tillsammans. Vi har skapat våra egna och deras värderingar. Waara; Värdering attityd. Traditionellt samhälle; landsbygd, vuxenhet, byn. Modernt samhälle; Invandring, utbildning, funktionshinder. Senmodernt samhälle: Dolda bemötanden. Underlätta företagsamhet lyssna på Åsa Ingårda. Dubbla budskap till hur vi tycker att unga ska bete sig, flytta eller bo kvar. Att landsbygdens problem belyses. Vuxnas påverkan på barnen det är inte ett misslyckande att bli kvar på landsbygden. Ungas förebilder bra slutsats att vuxnas värderingar speglar ungas beslut att flytta eller stanna på landsbygden. Ta vara på ungdomar som stannar. Viktigt att vuxna samarbetar med barn och ungdomar för att ge dem en bra värdegrund. Svårigheten att vara företagare på landsbygden. Ta ner trösklarna! Individualitet. Folk mår bra av att göra saker för andra och tillsammans. Helhetssyn vid beslut. A2 - Skriv ner tre saker som du tyckte var väsentligt i det du just hört Ungdomar flyttar/stannar kvar är skillnaden. Mindre stelbenthet för bättre möjlighet att driva företag på landet. Tänk om alla skyltar såg ut som Trafikverket bestämmer i stan. Prioritera unga män på landsbygden. Se till att skolar finns kvar. Utflyttning. Problem med att bli egen företagare. Ungdomars möjligheter/svårigheter. Företagande på landsbygden, en förutsättning för mycket annat men vad kan vi påverka? Satsa på skolan/landsbygden. Det moderna samhällets möjligheter/svårigheter. Mat och besöksnäring är svårast. Risk? Växa i takt. Helheten behövs, stad och land! Underlätta företagsamhet. Svårigheter, hinder att driva eget på landsbygden. Värdegrundsförändringar. Hur organiserar vi oss (nätverk, föreningar, frivilligt)? Värde. Ålderssegregation. Företagande på landsbygden behöver underlättas. Skyltning, möjlighet till barnomsorg mm. Lyssna på ungdomar. Gör landsbygden så attraktiv så att ungdomarna vill komma tillbaka. Utbildning

10 A2, forts - Skriv ner tre saker som du tyckte var väsentligt i det du just hört Vikten av ett landsbygdspolitiskt program. Back to basic (50-tal) Underlätta företagande. Problematiken att unga flyttar iväg. Status. Boende för unga på landsbygden, göra bygden attraktiv. Paragrafrytteri Hur ska vi egentligen underlätta för företag på landsbygden? Att unga vill vara mer delaktiga i utvecklingen tillsammans med vuxna. Arbetsmarknad. Vi är inte beredda att betala för det som vi vill ha på landsbygden. Prioritering. Underlätta för småföretagare att etablera sig. Driva små företag på landsbygden för att minska arbetslöshet. Underlätta för företagande (undanröja hinder) Service - transporter, affär/matkassar Problem med att starta och driva företag myndigheter petiga. Unga och gamla tillsammans. Den värdeförskjutning som sker över tid. Prioritering. Att någon sa: - Ingårda vågar säga saker rakt ut som vi alla upplever. Byråkratin märklig men sann. När ska den ändras? Viktigt för små företag. (Kloka ord från Väg 223) Ungdomars syn på sin del i samhället. Vuxnas syn på ungdomar (unga ses som hot tyvärr). Attitydsförskjutning. Skyltning för företagare. Byråkrati. Landsbygdsföretagande måste lyftas fram. Målsättning entreprenören - regelverken Vänd på perspektivet ut med jobben/ungdomar som producenter. Trender, hinder förväntningar vem beslutar? Ingårda; Runruna Se till att affär skola mack distriktssköterska finns kvar. Konflikt mellan behov av struktur och behov av flexibilitet. Att det finns möjligheter för alla. Tungt att starta/driva ett företag på landsbygden måste till HJÄLP, göra det enklare. Företagens villkor behöver ses över och underlättas. Myndigheters tillgänglighet och användarvänlighet. Samhället borde vara mindre byråkratiskt. Det skulle vara enklare att starta egen näring. Önskan om ett samlat grepp. Företagen behöver med hjälp (Lots?). Man flyttar nu också för intresse. Konsekvensanalys vid behov. A3 - Skriv ner tre saker som du tyckte var väsentligt i det du just hört Skillnad i samhällets möjligheter till stöd, ungdomsstöd. Vi måste bli bättre på att berätta fördelarna med landsbygden för att få fler att stanna och ta bättre hand om de som stannar. Hur ha råd att behålla central service. Ond nedåtgående spiral, hur bryta den? Ta vara på ungdomar så att de vill komma tillbaka. Regelverket. Hur skapar vi de gemensamma rummen för mötena?

11 A3, forts - Skriv ner tre saker som du tyckte var väsentligt i det du just hört Värna samtidigt som vi tillåter utveckling. Ex strandnära. Samverkan. Samordna samarbeta. Jobba över generationer. Vuxnas värderingar till de unga. Kommersiellt. Attityder är viktiga. Ungdomar måste inte flytta - man kan lyckas på landsbygden. Ta med oss ungdomarna på det vi tycker är viktigt. Värdera alla lika oavsett om man studerar eller jobbar inom hantverk. Vuxen - ungdom, barnuppfostran (ha tråkigt). Effektivare genomförande av landsbygdsstöd. Handläggningstider. Regelverk. En nyckel till inflyttning på landsbygden kan vara CO2 neutral marknadsföring. Att kommuner borde tänka mer långsiktigt ang skolor, handel, service osv på landsbygden. Rimlig service. Ungdomsverksamhet = samhällsintresse Skäms över min egen inställning till den som stannar kvar! Hur stöttar vi dem, ger dem värde och stolthet? Svårigheten med eget företagande missgynnar utvecklingen på landsbygden. Landsbygden är inte med i uppmärksamhetssamhället. Vuxnas attityd till unga som vill stanna. Att vuxna och ungdomar jobbar tillsammans, det fungerar bäst. Samhällservice - skola, affär, kommunikation Lärlingsplatser för unga Regler får ej hindra. Samarbete mellan generationer. Bekräftelse ta unga i handen, inte bara vara i ungdomsmiljöer. Fördelning företagande. Ortens befolkning samarbetar i frågor för ortens överlevnad, ex Björkvik. Tydligare regler för företagare. Att uppmuntra är av godo. Myndighetsutövningen måste göras effektiv, stegvis och mänsklig i förhållande till individens möjligheter och förutsättningar. Åldersintegrering (generationers samverkan). Befintlig tillväxt i hela Sörmland, men var, varför och vilka åldrar. Sammanhang att höra ihop; mötesplatser. Rüdinger; Föräldrars förändringar/förväntningar. Flyttningar politik? Vuxna sjukhusstadgar 1940 Bättre ibland. Jämför vi och ungdomar; åsikt handling. Föreningar, Facebook och nätverk. Inga förbättringar. Ordna mötesplatser för ungdomar och även vuxna ortens föreningar. Segregationen syns tydligt även på landsbygden. Hur får vi myndigheter att se utvecklingen på lång sikt. Den stora utflyttningen från landsbygden. Antalet kvinnor. Enklare byråkrati. Det är många instanser och inte alltid lätt att veta vart man ska vända sig. Olika villkor att driva företag på landsbygden och i stad. Jämställdhet ung/gammal, kvinna/ man, svensk/osvensk Göra landsbygden tillgänglig för alla. Skyltar, tillstånd ute. Skyltar och vatten. Strategiska utflyttningar.

12 B1 - Vilka är centrala grundbultar i landsbygden för dig Underlätta företagande. Infrastruktur som är lika med stan. Bredbandsutbyggnad. Byggnation + bredband. Utbildningsmöjligheter, affär i småsamhällen. Kommunikation Kommande satsningar, både på landsorten och i tätorten. Företagande och service Avdraget för bilresor. Göra det attraktivt att bo på landet. Hjälpa inte stjälpa. Bredband Arbete Engagemang Infrastruktur Tydliga regler för företagare. Gemenskap, overklighetsbild. Kommunikationer, bredband. Samverkan mellan människor, inga trösklar. Infrastruktur, bredband, telefon. Skola, vård/omsorg. Aktivt deltagande av lokal utveckling. Engagemang både underifrån och uppifrån. Att det finns centrala och regionala instanser som Länsstyrelsen som kan ha överblick, vara lyhörda och skapa mötesplatser där det är möjligt att gå från ord till handling. Skola, omsorg. Underlätta utvecklingen av företagande. Service på landsbygden bostäder, föreningsliv, service. Uppmuntra kreativa idéer. Aktiviteter, arbetstillfällen, samordning. Arbete både eget företagande och anställt arbete. Underlätta för småföretagande. Företagande. Rikt föreningsliv, kultur, idrott mm för alla åldrar. Enklare företagande, service och regler. Samarbete mellan olika aktörer. Infrastruktur friluftsboende bli fastboende Skolan Att man tänker alternativ. Gränsöverskridande samverkan. Möjlighet till företagsetablering. Mötesplatser Kunna leva på det du gör! Skola/ samhällsstruktur Kommunerna får inte bara tänka på tätorten och etableringar. Infrastruktur. Våra invandrare har inte använts som en resurs. Se hur det är idag! Strategier (kommunala såväl som centrala). Eventuellt se över nuvarande organisationsformer. Pensionärer är en resurs. Värderingar vill man ha frihet eller det gemensamma? Logistik, kommunikationer samma villkor Bemötande av företag byråkrati. Organisering ej eldsjälar konsekvensanalys. Värderingsförändringar och retur. Jordbrukare är pessimister måste samarbeta. Uppmuntran. Kommunikationstryck. Service, transport, skola. Organisera företag på orten så att alla boende vet var/vad man kan få service på orten. Förmåga till flexibla lösningar. Samarbete. Attitydförändringar. Det ska vara fint att bo på landet. Utan landsbygd inga förutsättningar för mat och annan försörjning i stan. Barnomsorg - skola Mindre byråkrati. Infrastrukturen + lokal service i miniformat. Vissa frågor är nationella men de som är lokala och regionala borde vi kunna göra något åt. Mötesplatser. Sociala. Företagsklimat. B2 - Vilka är centrala grundbultar i landsbygden för dig Kommunikation. Mindre regelkrångel. Skapa förutsättningar för kvinnor att stanna på landsbygden. Service/butik, bensin Gemensam strategi samhälle, företag, ideella föreningar. Idag oftast på motsatta sidan. Bredbandsutbyggnaden Boende Skolan på landsbygden. Få tillbaka de som åker bort stolthet. Skolan, individanpassad utbildning med lärlingssystem mm. Lättare att starta företag. Skola Samarbete, samverkan Service Anställningsregler, egetavdrag.

13 B2, forts - Vilka är centrala grundbultar i landsbygden för dig Rimlig service. Kommunikation, media, logistik. Mötesplats där det går att äta, för att träffa kunder och andra företagare. Kommunikation, infrastruktur, mötesplats. Utveckla fördelarna, tänk nytt. Byggnation, bostad. Tillgängligheten. Enkel. Skapa nätverk. Turism. Kommunikationer för de som inte arbetar på orten. Centrala samlingsplatser som skola, idrottsplats, affär mm. Minska byråkratin. Skola Förståelse i kommunen/centralorten. Strategiskt beslut i kommunen. Samlingslokal Kreativa människor gör själv! Man kan inte lita på att kommunpolitikerna gör något. Att man kan göra saker själv, inte vänta på myndighet. Arrangera mötesplatser för att skapa dels lokalt engagemang och tydlig gemensam viljeriktning. Bostäder. Bredband Utveckla det som finns/ anpassa. Företagande. Statsbidrag. Företag. Förhållande till centralorten. Etablering, boende på landsbygden måste lyftas fram och därmed underlättas för yngre och barnfamiljer. Entreprenörskap möjligheterna underlättas. Ung kraft! Samordning av servicelösningar. Individuella transporter. Sammanhang, att höra ihop mötesplatser. Tydliga regler för företagare enklare för arbetsgivare. Entreprenörskap. EU-projekt av ondo. Infrastruktur/ seminarium. Skapa lärlingsplatser för ungdomar som ej kunnat fullfölja skolan. Behov av mötesplatser. Bra skolor/kollektivtrafik. Bredband Bättre tillgänglighet, kommunikation. Ungas bosättning. Skola Service. B3 - Vilka är centrala grundbultar i landsbygden för dig IT. Sprida kunskap om IT. Forum och möten för invånare, föreningar och politiker. Ständigt, inte bara 1 gång per år. Samverkan Företagsamhet måste underlättas. Regelverk. Bredband. Infrastrukturen och kollektivtrafiken. Kommunikationer Kommunikation, närhet, möjligheter. Kommunikationer Engagemang, gemensam verklighetsbild. Projekt. Lägg utbildning på totalkapital. Företagande. Service Ett gemensamt politiskt program. Skolan måste ha tillräckligt många elever för att det ska fungera. Regelverk, attityd. Mötesplatsen. Konsepta. Landsbygdsboende livsstil. Företagsklimat (föreningsliv, landsbygdsbild). Boende, skola. Äldreomsorg. Boende till överkomliga priser, hur ska det gå till? Kommunikationer! Kommunikationer. Kommunikationsmöjligheter (bussar). Föreningsliv Att man gör tydliga konsekvensanalyser. Släpp företagens kvartalsekonomiska tänkande till att bli flerårigt tänk. Kommunikationer. Hela kommunen Förenklingar (bygglov, kommunikationer, IT, etableringar) Digitala nycklar på icke arbetstid. Geografisk rörlighet till större/nära orter. Infrastruktur och kollektivtrafik, transportsystem måste prioriteras. Värdera och behåll tystnas, mörker mm. Besöksnäring/gröna jobb. Tillgång till service. Hur; handlar om möjligheterna att överleva dvs. jobb, service och kommunikationer. Gemensam bild av välfärden - gemensam strategi gemensam organisation. Tystnad, möten, skola. Kunskapsanalyser före beslut.

14 B3, forts - Vilka är centrala grundbultar i landsbygden för dig Förmåga att dra nytta av lokala tillgångar. Stöd från kommuner. Tillvarata kompetenser och resurser som finns. Smidigare kommuner och myndigheter. Bredband Boende Workshop 1:3 Sammanfattning : Prioritera 3 stycken gemensamma slutsatser Slutsats 1 Lots Lots för att minimera krångliga regler. Regelkrångel rådgivande lots. Se stad och land som ett sammanhang. Befolkningen måste själva prioritera vad de vill ha, underifrånperspektivet. Underlätta företagande, hyvla trösklarna. Vi ska lyfta fram förebilder från Sörmland bland sörmlänningarna, vara stolta över vad vi gör! Företagande, sänk trösklarna, enklare att etablera sig på landsbygden. Företagsamhet måste främjas (småföretag) och byråkratiska hinder röjas. Bemöta företagare väl. Strukturen Skolan Kommunikationer. Jord och skogsbruk var 10:e jobb i Sverige är resultat av jord- skogsbruk. Utnyttja EU-bidrag. Landsbygdsprogram för varje kommun. Bo, leva, verka på landsbygden genom förståelse av myndigheter. Företagande Ändra attitydsproblemet vuxna unga. Bygg samordnade lösningar, dela på erfarenheter. Kunskap om andra kompetenser. Var finns de unga här idag? Se över infrastruktur. Att det finns något att komma till, inte bara komma tillbaka. Mötesplatser viktiga, kan vara olika + aktivitet. Slutsats 2 Återflytt Utflyttning, ändra attityd till att bo kvar. Ungdomars förutsättningar. Vuxnas attityder, realism. Skapa pulsen på landsbygden. Mötesplatser sociala nätverk viktigt. Flera alternativa verksamheter samordas, affär, café. Service skola, handel, bensin, bredband och kommunikation. Berättandet och delandet av erfarenheter skall föras vidare. Med bilder av verkligheten kan vi se hur förändring kan bli möjlig. Attityder gentemot unga. Mer 50-tal. Det går att lyckas på landsbygden. Värderingar förändras i samhället över tid. Detta måste man känna till och ta hänsyn till i organisering mm. Värderingar över tid. Företagandet förenklingar Strategiska beslut från kommuner t ex bevara skola på småorter, stöd föreningsliv. Bredband Värdeförskjutning Tänk om, gör en konsekvensanalys av vart dagens ungdomsstruktur leder. Nya mötesplatser utanför sociala medier. Kommunikationer, anpassa. Våga planera och prioritera. Införa strukturer bredband, bussar.

15 Slutsats 3 Kommunikation Skapa puls, kommunikation. Infrastruktur, kommunikation, bussförbindelser och boende. Företagsfrågor. Grön omsorg areella näringar gör mer i sitt företagande. Ta vara på seniorerna på landsbygden. Ideella krafter, resurser. Ortsutveckling, styrt av kommunen (Flen). Driva bra skolor på landsbygden som attraherar barn från staden. Samordning av transporter och servicelösningar, logistiklösningar, byabussar. Nödvändigt att prioritera utvecklingsinsatser på landsbygdsorter. Boende, olika alternativ speciellt för yngre. Aktivt boende för friska äldre som behöver visst stöd. Hela tiden lyfta fram goda exempel som kan ingjuta mod för att ta tag i problemen. Strukturen, skolan kommunikationer. Samarbete såväl över generationsgränserna som mellan stad och landsbygd samt mellan t ex förvaltningar i kommunen. Arbeta tillsammans över generationerna. Attityden - ungdomar Bättre samordning mellan länsstyrelse/kommun, Trafikverket/landstinget (t e x till distriktssköterska). Vuxna attityder mot unga på landet, t e x öppna jägarförbundet gamla/unga/kvinnor. Förbättra företagsamhetens förutsättningar t ex bredband. Viktigt: Generella skattelättnader för företag på landsbygden istället för alla bidrag till projekt! Bättre kunskap om vad som just den här landsbygden behöver. Hur många nya nätverk? Definiera målgrupp som kan tänka sig att flytta ut. Marknadsför sedan landsbygden därefter. Nätverk Stabilitet i utvecklingen. Utveckla med ett underifrånperspektiv genom att uppmuntra initiativ. Följ upp effekterna av satsade medel (bidrag). Myndigheter och kommuner bör arbeta mer produktivt. Boende, för unga äldre. Ungdomar, mötesplatser och de vuxnas roll. Flexibilitet. Till exempel skola på landet med dif barnklasser och nyttig mat.

16 Bilaga 2 Workshop 2:1 - Den digitala agendan Egna reflektioner utifrån dessa föreställningar 1. Är den digitala infrastrukturen väsentlig för landsbygden? 2. Vad kan den användas till för att underlätta och effektivisera service? 3. Vad är hindren för användning av det digitala hos er? 1 - Är den digitala infrastrukturen väsentlig för landsbygden? Mycket viktig för att uppnå en levande landsbygd. Ja men inte till varje pris. Ej gräva ner utan titta på alternativa lösningar. Svårt att svara på, beror på hur andra förutsätter vilken teknik som skall funka. Viktigt för en levande landsbygd. Mycket viktig för små företag. Mycket väsentlig. Självklart viktigt på landsbygden. Ja, den digitala infrastrukturen ökar tillgängligheten för varor, tjänster och olika typer av service. Mer nödvändig på landsbygden än i stan. Digital infrastruktur är en förutsättning för att utveckla landsbygden. Ja, viktigare än motsvarande i tätorter. Kompensationsrisk. Ja. Intressant varför frågan överhuvudtaget ställs? Ja, absolut! Ja, för en levande landsbygd. Om vi vill ha en fungerande landsbygd måste vi se till att utvecklingen hänger med även där. En förutsättning. Digital infrastruktur en förutsättning på landsbygden både för privat bruk och för företag/ organisationer. Digital infrastruktur är en möjliggörare för arbetstillfällen på landsbygden.. Mycket av landsbygdsutvecklingen kommer bero å den digitala utvecklingen. 2 - Vad kan den användas till för att underlätta och effektivisera service? Mycket. Beställa mat och resor. Vård i hemmet. Räddningstjänst. Det mesta. Det förstår vi inte vidden av idag. Beställning, inköp av varor och tjänster. Äldre kan bo tryggare genom att den digitala världen ger betydande tillsyns- och övervakningsmöjligheter. Telefon/videokonferenser. Näthandel med effektiva hemleveranser. Kommunicera med marknaden, lokalt och globalt. Det beror på hur bra den mobila tekniken är. Telemöten, e-handel. Kontakter, beställningar, arbete hemifrån etc. Beställa service, tåg, mat, taxi, hemhjälp mm. Beställning av varor, sjukbesök, Försäljning inköp, äldrevård, utbildning osv. Nyföretagande, minskade resor, konkurrens på lika villkor i samhället. Boka systemgrejer, hämta ut paket, internethandel, beställa matkassar, arbeta hemifrån, postservice osv. Den ger ökad möjlighet till företagande på landsbygden och bidrar till ökad inflyttning. Beställa varor och få det levererat. För att få vård av läkare på annan ort. Betalningar. Se tv när man vill, SVT-play. Sociala medier. Arbeta hemifrån. Snabb information, kunskapsutbyte. Kommunikation och andra digitala/virtuella mötesplatser. Videokonferenser, skype mm. Effektiva webbplatser och plattformer för t ex företagare. Allt upptänkligt. Anropsstyrd buss. Varutransporter, hushåll, beställa varor. Boka tid för tjänst. Beställa hem varor (mat) via surfplatta med pekfunktion. Skolan, hemtjänsten, affären. Underlätta för företagsamhet. Utveckla med provtagningar. Bra exempel är som Malmö gör i samband med hemtjänsten. Skapa information som var och en kan nå från sin mobiltelefon, så att vi får inte om varje vara vi köper. Så att vi får full produktinfo om köttet från Irland alt svensk landsbygd. Mer och mer. Kontakter med länsstyrelse, landsting, jordbruksverket, läkare, kommunerna.

17 2, forts - Vad kan den användas till för att underlätta och effektivisera service? Allt. Beställningar, information, arbete, studier, egenföretagare. Kameraövervakning, uppkoppling och installation. Allt. Massor. Kundkontakt, utbildning. Hemsidor, internethandel, lämna meddelanden. Skapa sociala mötesplatser på digital basis, möjligheter att erbjuda kompetenser och att kunna hämta kompetenser och erfarenheter utifrån. Kan användas för försäljning, utbildning. Distansstudier gör att även glesbygdens befolkning får chans till utbildning Användarområdena är outsinliga. Digital infrastruktur kan bidra till att hitta kreativa lösningar på olika glesbygdsproblem. Modersmålsundervisning i Norrbottens kommun var ett spännande exempel. Viktigt för många som vill bo kvar och kan sköta jobb hemifrån. Friskvårdsplan, check, posten via nätet. Vi vet inte det ännu. Bara fantasin sätter begränsningarna. 3 - Vad är hindren för användning av det digitala hos er? Vi har ADSL + mobilt bredband med dålig täckning. Mer fiber åt alla! Hastigheten. Fantasin och kunskap. Kapacitet och utbyggnad. Inget hinder om trådlös mobilkoppling alt. ADSL finns att tillgå. Behov av kapacitet och snabbhet kan enbart lösas av fiberbaserad bredbandsuppkoppling, men det kostar. OBS! Bättre med landsbygdsbidrag för de som är bofasta ca 15 kilometer utanför stadskärnan. Lägre skatt! Att det inte fungerar. Brist på kapacitet. Ointresse från det allmänna. Åtkomst till stadsnät. Kostnadskrävande. Tröga, ovissa bidragsmöjligheter. Lång förankringsprocess. Svag allmän kunskap. Telias avveckling I dagsläget finns inget bredband. Utbyggnad av bredband/fiber måste till. Äldre generationen kan halka efter. De tekniska Avgörande om det finns tillgängligt. Tekniska hinder - kräver bra mottagare, dator dvs. brist på tillräckligt bra utrustning. Individens förmåga. Att vi endast har ADSL alt mobilt bredband med dålig täckning. Har prövat båda... Dvs. avsaknad av bredband. För företagen kan det bero på hur svårt/dyrt det är att skapa en egen hemsida. På landsbygden, med hög ålder bland medlemmarna, är det ovana vid datorer, framförallt med koppling mjukvara/hårdvara. Utrustning. Ålder, kunskap. Simkort, trådlöst modem. Avsaknaden av bredband. Livsstilen i kommunen. Viktigt att se möjligheter i skolsituationen/platser. Långsamt bredband. Ej användarvänlig teknik. Telia som bromsar möjligheter. Koppla in oss på fiberkabel på bygdenätet. Pengar för utbyggnad av nätet. Mobil- och bredbandstäckning. Pengar, utbildningsbehörighet. Fritidshusområde på väg att bli åretruntboende. Fantasin. Hastighet på bredbandet. Vid ideella organisationer, dålig datakunskap. Åldersstruktur. Använda ungdomar som lotsar. Ovana och kunnighet. Demokrati. Inget bredband. Ekonomi.

18 3, forts - Vad är hindren för användning av det digitala hos er? För långsamt. Kostnader! Viljan. Snabb kommunikation, möjlighet att kunna ta snabba beslut. Fibernätet är inte utbyggt på glesbygden och visionen 2020 är tveksam. Driftsäkerhet viktigt. Funkar. Måste byggas. Man måste även fråga. Ha kapacitet. Det gäller att söka pengar. Infrastruktur, nätverk. Mobilt bredband fungerar inte överallt. ADSL har begränsningar. Hastighet och driftsäkerhet. Kostnader för enskilda personer kan bli för hög. Landsting, kommuner och statliga myndigheter behöver bygga ut e-tjänsterna och öka sin strategiska kompetens inom området. Workshop 2:2 Sammanfattning: 3 stycken gemensamma slutsatser Sammanfattning 1 Ovana och okunskap hindrar fullständig digitalisering nu. Den digitala tekniken är mycket viktig och ger goda möjligheter för landsbygdens utveckling. Handel och mataffärer kan leva kvar genom att bli IT-försäljare. Alt att storköp i stan kan ordna handel och leverans till landet, ex Julita ICA mycket kreativ. Infrastruktur är nr 1. (Bredband). Det gäller att prioritera. Nästa landsbygdsting: vad kan jag bidra med? Utbildning speciallärare, på distans. Ja självklart! Vad underlätta: inga gränser, fantasi, samhällsplanering för alla (individ, företag, föreningar etc). Sammanfattning 2 Inget bredband på landsbygden begränsar företagare. För en effektiv utveckling bör tekniska alternativ snabbt övervägas och genomföras. En del uppfattar det som dyrt att ansluta sig, andra tycker att det är mycket billigt. Glöm inte kvalifikationen. Distansarbete. Använd ungdomar på landsbygden för äldre som behöver stöd, ungdomar som är kvar på landsbygden får ett bra uppdrag. Sammanfattning 3 Begränsad ekonomi förhindrar total utbyggnad av bredband. Vi vill inte ha allt men åtminstone en dela av stadens service. Med bra teknik kan vi göra det själva. En god vilja behövs från stat och kommun. Sjukvård t ex blodtryck. Besparingar, såväl personliga som tid/ekonomiska. Näthandel. Hinder: Fibertäckningsgraden för låg på landsbygden. Fantasi. Okunskaper. Hastigheter. Ekonomi. Inte bara fysisk infrastruktur, använda det mjuka också. Koppla ihop företagare. Dyrt att anlita webbyrå. Merfiber åt alla.

19 Bilaga 3 Workshop 3:1 Egna reflektioner Reflektion 1 Tro på oss själva och det vi gör. Bort med jantelagen. Tro på sig själv och förstå vad man vill. Småskaliga företag. Samarbete med varandra, bra på olika saker, kompletterar varandra. Småskalighet Hållbar utveckling hållbart samhälle. Ekologisk mat i all ära men massor av pappersmuggar, kopierade papper mm. Är det hållbart och klimatsmart? Vi måste börja värdera småskalighet också, satsa på lokala näringar t ex mat. Det finns entreprenörer, eldsjälar och idésprutor runt om i länet. Hur ska vi ta hand om idéerna? Kvalitet före storskalighet. Våga, våga, våga out of the box. Skynda sakta om det går. Möjligt att man vågar ha de utopiska tankarna om det ljuva livet på landet, men samtidigt inser att myndigheten är till för företagarna. En känsla av stolthet över Sörmland och dess mat. Det finns många visioner men finns viljan hos samhället att hjälpa till? Se möjligheter. Förhållandet kvalitet kvantitet. Varför ska lanthandeln se ut som Domus? Se ex från Japan. Beroende på hur tankarna ligger är problematiken en generationsfråga. Bra på att vara liten. Enorm lyx/överkonsumtion. Vad skulle hända om detta inte fanns? Samverkan. Allt är inte materiellt utan det handlar om andra värden för att skapa ett gott liv. Bjud in ungdomar att delta i samma frågeställningar som idag men via nätet. Samordna och paketera ett varumärke, ger ett mervärde att konkurera mot de stora producenterna. Det finns inte antingen eller, beträffande ny teknik, båda välkomnas. Livsmedelproduktion. Marknadsföring och distribution. Hur ska hantverkare, som är så viktiga för landet, få förtjänad högre status då alla i Sverige betonar att högre studier är viktigt för alla? Bli stolt över vårt län och vår kultur. Vikten av entreprenören. Mycket inspiration. Nätverka - samtal Hur skaffar vi oss en gemensam vision att arbeta mot? Inom olika områden, t ex en matpolicy. Satsa på litet. Småskalighet. Stolthet bli det! Storsjukhus en nödvändighet? Nej, det tror jag inte. Mer och mer kan skötas på små sjukhus med hjälp av digital teknik och digital expertis. Matindustrin finns och kan utvecklas. Kvalitativt kvantitativt Billigt - dåligt. Marknadens regionala krafter. Teknikmöjligheter Ta vara på entreprenörerna - visionärerna Alla måste ta ansvar för global hållbarhet. Mycket nytänkande från många håll. Underlätta för entreprenörer. Härlig inspiratör Hans.

20 Reflektion 2 Befolkningen ökar på landsbygden men service, kommunikationer rustas ned. När vänder det till upprustning på landsbygden? Kvalitet kostar, men vi kanske inte behöver så stora mängder. Regionala obalansen i länet enormt skilda möjligheter. Info/samarbete. Småskalighetens lov. Synliggöra sig själv. Internet. Se över riskklassificeringen så att den verkligen är kopplad till vår ytterst småskaliga verksamhet. Överkonsumtion vad ska vi göra åt det? Jag tror också att lite är stark utom i kontakt med myndigheter. Vi vill ha hjälp. Nog med konsumtion. Det ohållbara. Skapa samlingsplatser där vi delger varandra. Utvecklingen är helt avgörande för hur inriktning och utveckling går. Den yngre generationen kommer inte att rätta in sig i ledet på samma sätt som dagens medelålders aktör. Individuella lösningar, lanthandel. Vad vill kunden ha? Svenska varor, vi som vill, byteshandel. Vad skall produceras? Normen med lång utbildning för att nå ett gott liv svajar. Var inte rädd för förändringar! Viktigt med mötesplatser för att kunna nätverka och utbyta erfarenheter och utveckla idéer. Samarbete, behöver inte tänka. Bejakande av teknik inom hierarkiska organisationer. Revirtänkande hinder i utveckling. Höj statusen för hantverkare, lärlingar, jordbrukare osv. Viktigt att alla beslut fattas med både stads- och landsglasögon på. Nya tankar om hur vi löser problemen i vår ort. Samverkan Bli bra på småskaligheten och att identifiera när samarbete krävs. Se konkurrenter som samarbetspartner. Mötesplatser för Sörmlands mat, dit även unga kan komma och få bli delaktiga. Arbete - praktik sysselsättning - pensionär Nya mötesplatser. Se möjligheter Prioritera stolthet Överkonsumtion Hur kan myndigheten hjälpa till i form av rågivning/information. Samarbeta och prata bra om din granne. Bra med uttryck. Bra på att vara liten. Reflektion 3 Starta i rätt ände, ex bredband är viktigt, men hur ska det användas? Börja med att skapa användningsområden och sätt sedan in resurserna. Om framtida generationer ska ha det lika bra som oss måste vi tänka mer hållbart. Har vi den optimala organisationen för olika former av samhällsstöd? Brinn för det du gör! Hur inte bränna ut sig. Hitta olika vinklar/lösningar. Var öppen för det stora i det lilla. Flera bäckar små blir en å. Det är bra att satsa på maten men man bör ha myndigheten med först. Marknadens negativa krafter (reklambilder). Tillväxt? Kvalitet på mat allt viktigare. Livskvalité! Utveckla det goda samtalet. Prata med varandra och inte om varandra.

21 Reflektion 3, forts Skapa bygdeengagemang! Förutsättning, opolitiskt. Myndigheten ska stimulera till engagemang. Bygga nätverk och hitta kontaktpunkter. Tänk själv, vänta inte på någon annan. Riv gamla strukturer inom stat och kommun (även landsting). Bara kommuner har alltför många beslutsstrukturer, vägar. Öka den direkta demokratin med hjälp av ny teknik. Tillåta ungdomar att utföra 50-tal. Länsstyrelsens kontaktpaket Kringresande med matmässor. Inflyttade Negativt med kommunikationer. Egenskapade produkter. Handla lokalt solidaritet. Mer mat. Prioritera och Ventilera. Återigen vikten av mötesplatser Vill man vara stor eller liten viktigast att vara bra och nöjd med det man gör. Hade kanske varit bra med exempel på samverkan för utveckling. Workshop 3:2 Sammanfattning Vad fodras och hur ser vi till att detta sker? Vem gör jobbet? Sammanfattning 1 Eldsjälar Alla har ett eget ansvar. Tillsammans, betalda verklighetspaneler. Samtliga tillsammans, myndigheter, företag, organisationer, föreningar etc. Länsstyrelsen: Stöd och styrning för att snabbt komma vidare i processen. Samverkan Nya förebilder för nya värden. Kvalitet kvantitet. Mötet människa människa. Skapa grupper. Energi, bollplank. Länsstyrelsen hittar kontaktpunkter för nätverkande. Bönder, livsmedelsproducenter, distributörer. Utbildning och info om hur ny teknik kan utnyttjas. Bilda mindre grupper som kan gå vidare. Landsbygdsutvecklingen måste handläggas av några (ett team) som har makt och pengar att agera och tolka regelverket utifrån vad som gäller inom EU. Det fodras glasögon på beslutsfattare. Landsbygds- och stadsglasögon i varje beslut. Konstnärslöner? Få igång lokala samarbeten, kommunen, samhället samt företagare och ideella organisationer som kontinuerligt identifierar de största behoven/problemen och hur de ska lösas. Annat synsätt på landsbygdens betydelse. Var och ens ansvar. Länsstyrelsen ordnar kontaktpaket för nätverkande. Hur ser vi till att landsbygden ska leva i Sörmland? Yrkesutbildning inkl lärlingsarbete bör öka, vilket skapar bättre status för yrken/sysselsättning, jämförbart med akademisk utbildning. IT, eldsjälar, projektarbete. Byalag. Vad; Fiber på landsbygd. Hur; Samma sätt som i stan. Eldsjälar som börjar driva och samtala med alla (kommun, landsting, PTS m fl.) Förenkla för företagen. Gemenskap i byalag etc. är drivkraft.

22 Sammanfattning 2 Etablera samordning av olika aktörer underifrån. Tillsammans Kommunen: Var med från början och tänk ut rimliga regler. Verklighetsbild Nya mötesplatser. Nya anledningar till möte. Crossover. Mat, företagande etc. Framtidstro, mål och visioner. Vi själva genom nätverk med andra. Länsstyrelsen håller uppgifter. Införande av hjälpmedel för direkt demokrati. Få ungdomar intresserade. Nya entreprenörer. Förenklingar måste gynna också landsbygden. Forum, utrymme och medel för entreprenörer, eldsjälar och idésprutor. Var trogen din landsbygd, den kommunala skolan, handla i din butik etc. Alla måste bli delaktiga. Politiska beslut granskas ur ett landsbygdsperspektiv. Nationellt, kommunalt, regionalt ansvar. Vi själva skapar nätverk Bredband. Sjukvård bättre, billigare. Bild, gemensam, vision. Vad; Infrastruktur på landsbygd var trogen din service. Hur; På landsbygd skola service. Engagemang; Respekt för långsiktighet motarbeta inte! Myndigheter en mer rådgivande roll. Kommunen kan stötta genom att underlätta. Bra planering. Sammanfattning 3 Samhällets aktörer som kommun, landsting, riksdag. Samhället. Entreprenören: Gör jobbet på rätt sätt men behöver inte göra om. Handling Vi gör jobbet tillsammans. Länsorganisationer, leader, kommuner, föreningar, riksdag, regering, alla har ansvar. Förbättra kommunikationerna. Mer anpassade och vid behov IT. Samåkning. Förenklade regler och positiv inställning till landsbygd och företagande. Relevanta myndigheter och organisationer. Bjuder in olika grupper, hantverkare, företagare för att samverka. Generell bidragsminskning, skattelättnader och avgiftsminskning på landsbygden, typ 20%. Mycket nytt folk till landet finge vi då. Handling. Olika ämnen ihop. Hur; Lokala forum för kommun/bygdeföretag/individer hela tiden en pågående dialog. Vem; Eldsjäl eller inspireras av kommunen. Kommunbygderådens beslutsfattare är med från början rådet kan inte bara vara remissinstans. Räkna ut hur mycket varje hushåll ska betala för att ha butiken kvar. Vad; Bussar. Hur; Beställningstrafik. Vem; Kommunen planerar stadstrafiken. Samåk; Nätverk med mobilen för samordnade transporter gäller även staden. Miljöaspekten! Alla tillsammans Upphandling av lokal, bra mat. Kommun/landsting.

23 Workshop 3:3 Åtaganden Det tar jag med mig hem och börjar jobba med; Detta tar jag med mig hem och börjar jobba med Var mer trogen min landsbygd. Jobba för med lokal mat i butiker och i det officiella köket. Försöka öka livsmedelsproduktionen i länet. Förmedla mina intryck av detta möte till styrelsen och årsmötet 12/ Kan fortsätta med att arbeta för landsbygden i det nya kommunbygderådet. Det jag upplevt idag kommer jag att smälta och sedan försöka implementera i min verksamhet på hemmaplan. Fortsätta mobilisera den kraft som finns i föreningslivet och att den kraften kan utveckla landsbygden. Nu har jag ännu fler goda argument! Jag har fått många inblickar i landsbygdens utmaningar och hur mycket som hänger på våra egna attityder. Min kommunbestår till stor del av landsbygd och som kommunal tjänsteman kan jag hjälpa till att underlätta för t ex småföretagare. I och med nästa programperiod har vi en del att fundera över när det gäller landsbygdsutveckling. Inspiration att tillsammans kan vi göra landsbygden levande attraktiv. Förståelse i förvaltningarna för verkligheten. Information och ny kunskap. Den informationen kan jag föra vidare till mina organisationer och nätverk så att ämnena vi diskuterat under dagen kan komma fler till nytta. Nya nätverk som skapats idag bör hålla kontakten. Hålla kontakten och skapa nätverk. Det behövs även lokala samrådsgrupper. Samverkan Skapa ny mötesplats (på landsbygd) för kultur, entreprenör, hållbarhet och hälsa. Skapa vägledande, tydligt avläsbara projektarbeten i ämnet. Massa energi! Vi har pratat mycket om vikte av bredband till landsbygden, mindre om hur vi ska presentera våra företag på nätet. Jag skulle kunna sondera terrängen för en presentation av/från en webbyrå till företagare. Ge mina barn några reflektioner från mötet. Hållbarhet. Mat. Litet är bra. Engagemang En bra inspirationsdag för mig att berätta om idag. Bland annat att ta vara på ungdomars goda IT-kunskaper och förmedla till äldre. Säkrare dataanvändare bl.a. Som boende i Stavvik (Råby) är jag beredd att bidra till att kanalisera problem, frågor och synpunkter till den centralt placerade remissgruppen. Undersöka möjligheterna för fast bredband i bygden. Undersöka om bygdegården kan ta initiativ till att utveckla ett samarbete mellan datakunniga ungdomar och databehövande äldre i bygden. Söka mini-projektmedel från Leader för detta. Driver vidare Lasätter som en mötesplats för Lundaskogs byalag. Sommar/julmarknad. Fortsätter det jag redan gör med massa ny energi och nya mål. Förändra attityder, att se möjligheter för vad de är. Jag kommer vara koordinator och handledare för revidering av landsbygdspolitiska programmet. Vi har också ett samarbete med Stockholm och Uppsala, vi är värdkommun för nya studenter. Hur kommer de studenter som går 3:e året medverka i detta arbete som ett examensjobb. Mycket spännande. Ha en bredare syn på landsbygdsutveckling i arbetet med samhällsbyggnad. Vi diskuterade att kommunal demokrati kan vitaliseras. Utrymme för lokal demokrati för bygden. Niklas Witt hade lite idéer, kommunjurist i Flen och Leader. Kan skolan bevaras om byalag hjälper till att sänka kostnader? Bredbandsutbyggandet. Vidareutveckla mötesplatser. Få fler att komma/använda den. Lanthandeln matkassar till de som inte kan/orkar fara till staden. Kan vi ha en egen mack enbart diesel eller + bensin automat? Ungdomsverksamhet. Lärlingssystem hos företagen. Lokala företag/hantverkare på hemsidan för kännedom till ortens befolkning.

24 För mer information Jan Petersson Peter Eklund Du hittar också mer information på hemsidan;