Övergripande uppföljning av trafiktrender i kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergripande uppföljning av trafiktrender i kommuner"

Transkript

1 RAPPORT Övergripande uppföljning av trafiktrender i kommuner - Framtagande av metod för uppföljning som tydliggör effekter av andra förklaringsfaktorer än övergripande omvärldsfaktorer Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Kommunala transporttrender rensade från omvärldsfaktorers effekt - En metod för uppföljning av trafiktrender Redaktör: Eva Ericsson WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: E-post: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Analys & Strategi

3 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte Genomförande METOD Utgångspunkter Bedömning av elasticiteter för detta projekt Framtagning av beräkningsunderlag för testkommuner Analysgång per färdmedel JÖNKÖPING Trender för biltrafik Trender för kollektivtrafik Trender för cykling Lokala förklaringsfaktorer i Jönköping Trender för trafiken i Jönköping summering LUND Trender för biltrafik Trender för kollektivtrafik Trender för cykling Lokala förklaringsfaktorer i Lund Trender för trafiken i Lund Summering GÄVLE Trender för biltrafik Trender för kollektivtrafik Trender för cykling Lokala förklaringsfaktorer i Gävle Trender för trafiken i Gävle Summering ÖSTERSUND Trender för biltrafik Trender för kollektivtrafik Trender för cykling Lokala förklaringsfaktorer i Östersund Trender för trafiken i Östersund Summering Analys & Strategi

4 7 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Diskussion Vad säger de rensade trenderna om trafikförändringarna i kommunerna Slutsatser...94 BILAGA 1 REFERENSER...96 BILAGA 2 OMVÄRLDSFAKTORER SAMT UPPMÄTT TRAFIKUTVECKLING FÖR RESPEKTIVE KOMMUN Jönköping kommun Lund kommun Gävle kommun Östersund BILAGA 3 LOKALA FÖRKLARINGSFAKTORER Jönköping Analys & Strategi

5 Sammanfattning Trafikverket samverkar med andra offentliga aktörer inom samhällsplaneringsfrågor kopplat till trafik och transport. Detta för att kunna bidra med kunskap och stöd rörande åtgärder som kan leda till att de transportpolitiska målen uppfylls. I samband med detta arbete har Trafikverket identifierat ett behov av en enkel, effektiv och övergripande uppföljning av trafikutvecklingen i landets kommuner. En transporttrend speglar flera olika typer av effekter. Tidigare studier visar att omvärldsfaktorer, som en kommun inte har rådighet över, många gånger har en dominerande effekt på resandet. Därför är det intressant att beakta eller rensa för dettas i tolkningen av de uppmätta trenderna. I Figuren nedan redovisas hur uppmätta transporttrender (i trafiken) dels kan förklaras av övergripande omvärldsfaktorer såsom konjunktur och befolkningsutveckling dels av effekter till följd av t ex lokala åtgärder och omständigheter. Figur Vad förklarar en trafiktrend? Konceptuell modell för projektets upplägg. När man studerar trafiktrender är det bland annat intressant att besvara följande frågeställningar: Hur stor del av en lokal trafiktrend är sannolikt en förväntad effekt av övergripande omvärldsfaktorer? Vad säger det i så fall om möjliga effekter på resandet till följd av lokala åtgärder som genomförts? Vilka förklaringar kan ligga bakom eventuella avvikelser mellan den uppmätta trenden och den trend som man skulle förvänta sig om man studerar omvärldsfaktorernas utveckling? Analys & Strategi 5

6 Syftet med detta projekt har varit att ta fram en metod för att rensa de uppmätta transporttrenderna från effekten av de omvärldsfaktorer som har visats sig ha stor påverkan på trafikens utveckling. Förhoppningen är därmed att man lättare kan tolka i vilken utsträckning lokala åtgärder och insatser för att påverka trafiken ger effekt på resandet. Effekter som inte kan förklaras av omvärldsfaktorer, dvs den gröna boxen i Figuren, kan bero på flera olika orsaker (enskilt och i kombination): Dels sammantagna effekter av: Lokala förändringar och åtgärder, såsom: Satsningar och kapacitetsförändringar i trafiksystemet (bilnätet, kollektivtrafikutbudet, gc-nätet) Förändring av bebyggelsestrukturen Nyetablering eller stängning av transportintensiv verksamhet MM-åtgärder Tillgänglighetssatsningar för olika transportslag Men det kan också vara effekter av: Allmänna attitydförändringar i samhället Omvärldsfaktorer som inte ingått i modellen Slutligen kan den resulterande trendens utseende påverkas av: Mätproblem med resulterande felaktigheter i uppmätta trafik Modellens uppbyggnad avseende ingående omvärldsfaktorer samt kvalitén på rapporteringen av dessa, På uppdrag av Trafikverket har WSP genomfört ett utvecklingsprojekt med syfte att ta fram och testa en metod för övergripande uppföljning av trafiktrender i kommuner. Målet är att närma sig frågan om hur lokalt vidtagna åtgärder påverkar totala trafiktrenderna men också att öka förståelsen för vilken effekt yttre faktorer har på trafiktrenderna. Vidare att tillämpa metoden på fyra testkommuner och tillsammans med kommunerna diskutera och tolka resultaten. Projektet har genomförts i samråd med en referensgrupp bestående av de fyra utvalda testkommunerna (Jönköping, Lund, Gävle och Östersund), Sveriges Kommuner och Landsting, Trafikanalys, Energimyndigheten och Trafikverket. Under projektets gång har genomförts fyra workshops med referensgruppen. Som utgångspunkt för metodframtagningen har en litteraturstudie genomförts avseende erfarenheter om hur olika omvärldsfaktorer påverkar trafik- och resandeutvecklingen. Sådana samband uttrycks vanligtvis i termer av Om bensinpriset höjs med x procent tenderar kollektivtrafikresandet att öka med y procent. Samband uttryckta på detta sätt kallas för elasticiteter. 6 Analys & Strategi

7 Vid metodtillämpningen har beräkningsunderlag i form av uppgifter om omvärldsfaktorernas utveckling och trafikutveckling för respektive färdmedel i testkommunerna tagits fram baserat på en rad olika källor. Därefter har s k trender tagits fram och tolkats. Analysgången för att studera trender i trafikutvecklingen kan enligt projektet metod delas upp i ett fem steg. Analysen har delats upp för de olika färdmedlen bil, kollektivtrafik och cykel och har genomförts för de fyra utvalda testkommunerna. Figur Analyssteg för metoden De fem analysstegen är: 1. Uppmätt trend: Vad visar uppmätt trafiktrend? 2. Beräknad trend: Vad kunde man ha förväntat sig om man ser till omvärldsfaktorernas utveckling? 3. Rensad trend: Om vi bortser från omvärldsfaktorernas inverkan hur har trenden sett ut då? Har det skett en utveckling som inte kan förklaras av omvärldsfaktorernas utveckling och påverkan? 4. Andra förklaringsfaktorer: Vilka åtgärder har genomförts eller vilka förändringar har skett i kommunen som kan ha påverkat trenden? 5. Tolkning av resultat: Tyder den rensade trenden på att andra faktorer än omvärldsfaktorerna har påverkat utvecklingen? Finns det indikationer på samband Analys & Strategi 7

8 mellan åstadkomna förändringar och vidtagna åtgärder i kommunen och de rensade trenderna för transportslagens utveckling? Slutsatsen i projektet är att man med hjälp av den framtagna metoden kan ta fram trafiktrender som rensats från de beräknade effekterna av de studerade omvärldsfaktorerna. De rensade trenderna skapar i sin tur förutsättningar för att närma sig frågan om de sammantagna insatserna i kommunen har varit bromsande eller pådrivande på utvecklingen för olika transportsätt. Vid tillämpning av metoden och tolkning av dess resultat bör man samtidigt ha i åtanke att de rensade trenderna kan innehålla effekter av andra, ej analyserade omvärldsfaktorer och/eller allmänna attitydförskjutningar i samhället. Metodens resultat ger inga enkla slutsatser kring vilka lokala skeenden eller åtgärder som varit betydelsefulla för trafikutvecklingen. Däremot tydliggör metoden olika typer av drivkrafter som ligger bakom trafikutvecklingen och vilken del av utvecklingen som troligen ligger utanför kommunens kontroll. Med kunskap om vilka lokala förändringar som genomförts kan initierade tolkningar av övergripande trender göras. För att detta ska kunna göras krävs dock systematisk dokumentation av förändringar, både de som kan antas ha pådrivande och dämpande effekt på olika trafikslag. Avslutningsvis har projektet startat en process kring metodens framtida användning och förvaltning. Frågor som diskuteras är exempelvis om kommunerna själva kommer att ha tid och kompetens att använda metoden/verktyget, om själva verktyget bör utvecklas, vilken aktör som bör ansvara för utveckling och förvaltning. Denna diskussion fortsätter även efter färdigställandet av denna rapport. 8 Analys & Strategi

9 9 Analys & Strategi

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund Som ett led i miljö- och klimatarbetet samverkar Trafikverket med offentliga aktörer såsom t.ex. kommuner och landsting kring samhällsplaneringsfrågor kopplat till trafik och transporter. Syftet är att bidra med kunskap och stöd för åtgärder som kan bidra till uppnående av de transportpolitiska målen. I samband med detta arbete har Trafikverket identifierat behov av övergripande uppföljning av trafikutvecklingen i form av trender, för olika färdmedel och över tid, i kommuner. En övergripande uppföljning utgör ett komplement till uppföljning av enskilda projekt. Projektuppföljningar görs idag t ex via: Rapporteringar till MAXlupoSE Användning av SUMO-modell för utvärdering av mobilitetsprojekt Utvecklingstrappan för att följa upp aktörernas arbetsprocess avseende mobilitetåtgärder Projektuppföljning ger alltså viktiga bidrag till kunskap om enskilda effektsamband och hur kommunernas arbetsprocess avseende mobilitetsåtgärder utvecklas. Med övergripande uppföljning vill Trafikverket på sikt kunna studera/tolka samvariation mellan a) samlade lokala insatser/åtgärdsmixar och b) övergripande trender för resande med olika trafikslag. Trafikverket har också identifierat behov av enkel och effektiv uppföljning. Det börjar bli allt vanligare att kommunernas resurser ansträngs av ett stort antal förfrågningar om statistik och datainsamlingar från olika centrala myndigheter och andra intressenter. Därför har frågan om samordning/samutnyttjande av redan insamlad data kommit upp. På uppdrag av Trafikverket har WSP genomfört ett utvecklingsprojekt för att ta fram och testa en metod för övergripande uppföljning av trafiktrender i kommuner. Från WSP har Eva Ericsson (uppdragsledare och specialist), Janne Henningsson, Pia Sundbergh och Anders Bondemark deltagit. Trafikverkets kontaktperson har varit Catrin Wallinder. Till projektet har varit kopplad en referensgrupp bestående av representanter från fyra kommuner som utgjort testkommuner i projektet, SKL, trafikanalys, energimyndigheten och trafikverket. Under projektets gång har hållits tre 1 workshops med referensgruppen då upplägg, delresultat och tillvägagångssätt diskuterats. Vad består en uppmätt transporttrend av? En transporttrend speglar flera olika typer av effekter. Tidigare studier visar att omvärldsfaktorer, som en kommun inte har rådighet över, många gånger har en dominerande effekt på resandet. Därför är det intressant att beakta eller rensa för dettas i tolkningen av de 1 En fjärde workshop har genomförts med kommunrepresentanterna efter metodens färdigställande för att mer i detalj gå igenom hur man tar fram indata till metoden. 10 Analys & Strategi

11 uppmätta trenderna. I Figur 1redovisas hur resultatet av uppmätta transporttrender dels kan förklaras av övergripande omvärldsfaktorer såsom konjunktur och befolkningsutveckling dels av effekter till följd av t ex lokala åtgärder och omständigheter. Figur 1 Vad förklarar en trafiktrend? Konceptuell modell för projektets upplägg. När man studerar trafiktrender är det bland annat intressant att besvara följande frågeställningar: Hur stor del av en lokal trafiktrend är sannolikt en förväntad effekt av övergripande omvärldsfaktorer? Vad säger det i så fall om möjliga effekter på resandet till följd av lokala åtgärder som genomförts? Vilka förklaringar kan ligga bakom eventuella avvikelser mellan den uppmätta trenden och den trend som man skulle förvänta sig om man studerar omvärldsfaktorernas utveckling? I detta projekt vill vi ta fram en metod för att rensa de uppmätta transporttrenderna från effekten av de omvärldsfaktorer som har visats sig ha stor påverkan på trafikens utveckling. Förhoppningen är därmed att man lättare kan tolka i vilken utsträckning lokala åtgärder och insatser för att påverka trafiken ger effekt på resandet. Effekter som inte kan förklaras av omvärldsfaktorer, dvs den gröna boxen i Figur 1, kan bero på flera olika orsaker (enskilt och i kombination): Analys & Strategi 11

12 Dels sammantagna effekter av: Lokala förändringar och åtgärder, såsom: Satsningar och kapacitetsförändringar i trafiksystemet (bilnätet, kollektivtrafikutbudet, gc-nätet) Förändring av bebyggelsestrukturen Nyetablering eller stängning av transportintensiv verksamhet MM-åtgärder Tillgänglighetssatsningar för olika transportslag Men det kan också vara effekter av: Allmänna attitydförändringar i samhället Omvärldsfaktorer som inte ingått i modellen Slutligen kan den resulterande trendens utseende påverkas av: Mätproblem med resulterande felaktigheter i uppmätta trafik Modellens uppbyggnad avseende ingående omvärldsfaktorer samt kvalitén på rapporteringen av dessa, Projektidén som redovisas i denna rapport bygger sammanfattningsvis på att man genom att studera trender som rensats från omvärldsfaktorernas effekt får en mer realistisk bild av vad som förklarar trafikförändringar i den egna kommunen. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna till att följa upp övergripande kommunala trender för så kallat hållbart resande i kommuner med hänsyn taget till omvärldsfaktorers generella effekt. Primärt undersöks möjligheten att använda data som redan idag samlas in centralt/regionalt/lokalt. Projektet delas upp i följande nedanstående delsyften: Del 1 Del 2 Undersöka om det finns tillgängliga centrala datakällor som kan användas för att undersöka trender avseende kollektivtrafikresande, cykling, bilresande, kommunal fordonspark och distributionstrafikens omfattning Sammanställa datatillgång Struktur för fortsatt arbete Ta fram en metod för hur trafik- och resandetrender som är rensade från omvärldsfaktorers förväntade effekter kan tas fram på kommunnivå Tillämpa metoden genom att ta fram trender för några pilotkommuner 12 Analys & Strategi

13 Förankring av metoden på en serie genom workshops med representanter för kommuner, SKL, Trafikanalys, Energimyndigheten och Trafikverket. I en tidigare rapport 2 har resultatet för Del 1 presenterats. I denna presenteras resultatet av en datainventering avseende tillgängliga underlag för framtagning av trender. 1.3 Genomförande Projektet har genomförts i dialog med berörda testkommuner, centrala myndigheter och aktörer som på olika sätt är involverade i arbete med och/eller uppföljning av att göra transportsystement mer tillgängligt. De testkommuner som deltagit är Östersund, Gävle, Jönköping och Lund. Andra myndigheter och aktörer som deltagit är SKL (Sveriges kommuner och landsting), Energimyndigheten, Trafikanalys och Trafikverket. Tre workshops har genomförts inom ramen för projektet. Workshoparna har haft som syfte att löpande diskutera frågor kring metodens avgränsningar och uppbyggnad för att öka dess användbarhet för aktörerna. Vidare att: få tillstånd ett erfarenhetsutbyte mellan parterna kring hur uppföljning görs idag lyssna av vilka behov som finns avseende metoder för framtagning och tolkning av lokala trender ta del av idéer och kunskap från parterna hålla i en process kring hur eventuell framtida användning och förvaltning av resultaten ska organiseras I Figur 2 redovisas de olika stegen som ingått i projektets genomförande. Inför workshop 1 hade WSP tagit fram en grundläggande idé för upplägget som diskuterades med parterna. Därefter bearbetades metoden och upplägget baserat på den input som diskussionerna gav. Exempel på diskussioner var hur man ska se på olika faktorer, t ex om de ska anses vara omvärldsfaktorer eller faktorer som kommunerna kan påverka. Ett resultat var att vi valde att se kollektivtrafikutbud som en policyvariabel som kommunerna kan påverka medan pris på kollektivtrafik som en omvärldsfaktor. Framtagning av värden för elasticiteter och omvärldsfaktorers utveckling beskrivs närmare i avsnitt 2.3. Framtagning av data rörande uppmätt trafikutveckling samt genomförda åtgärder i kommunerna togs fram på flera sätt bl a intervjuer med kommunerna, sökning i tidigare identifierade källor, scanning av kommunernas policy och målvariabeldokument samt scanning av länstrafikens (eller motsvarande) underlag och rapporter. 2 Uppföljning av kommunala trender Del 1. Inventering av datakällor. Analys & Strategi 13

14 Figur 2 Process för genomförandet av projektet 14 Analys & Strategi

15 2 Metod 2.1 Utgångspunkter Vilka omvärldsfaktorer påverkar och hur mycket? Metoden som använts i detta projekt bygger till stora delar på ett tidigare arbete som WSP genomförde åt Trafikkontoret i Göteborg Trafikkontoret i Göteborg publicerar årligen rapporten Trafik- och resandeutveckling och de önskade utveckla redovisningen så att den ger bättre förståelse för de bakomliggande samband och drivkrafter som skapar den trafikutveckling som på olika sätt kan mätas i trafiken. Syftet var att på sikt kunna göra en mer kvalificerad uppföljning över hur Trafikkontorets egna insatser bidragit till måluppfyllnad. I det ovan beskrivna uppdraget gjordes en sammanställning av erfarenheter när det gäller hur olika omvärldsfaktorer påverkar trafik- och resandeutvecklingens olika dimensioner. Ett stort antal källor utnyttjades som underlag. Främst handlade det om studier som baseras på tidsserier där det studerats hur res- och trafikmängder på relativt aggregerad nivå har samvarierat med olika bakgrundsfaktorer. Studierna var huvudsakligen svenska och baserades på studier i Sundsvall, Gävle, Göteborgsområdet, Östergötland och Stockholm, men även internationella studier användes som jämförelser och som underlag i de fall svenska underlag saknades. 4 Erfarenheten från tidsseriestudier sammanfattas ofta i termer som Om bensinpriset höjs med x procent tenderar kollektivtrafikresandet att öka med y procent. Samband uttryckta på detta sätt kallas för elasticiteter. I arbetet åt Trafikkontoret i Göteborg redovisades vilka faktorer som främst har visat sig påverka kollektivtrafikresandet, biltrafikens omfattning och cykelresandet samt hur stark den påverkan erfarenhetsmässigt kan förväntas vara. I Tabell 1 presenteras de elasticiteter som rekommenderades för beräkningar för omvärldsfaktoreras betydelse för trafikutvecklingen i Göteborg. Tabellen ska läsas enligt följande exempel: om antalet sysselsatta i kommunen ökar med 1% förväntas kollektivtrafikresandet öka med 0,5% om dagligvaruhandelns omsättning ökar med 1% förväntas kollektivtrafikresandet att öka med 0,3% 3 WSP, 2011, Vad förklarar trafikförändringarna i Göteborg? Stöd för hantering av omvärldsfaktorer i Trafikkontorets årsrapport, Att göra nya tidsserieanalyser, specifika för Göteborg, ingick inte i uppdraget. Analys & Strategi 15

16 Tabell 1 Sammanfattande rekommendationer från studien i Göteborg (WSP 2011) Vad ska Vilka omvärldsfaktorer kan man ta Vilka typiska elasticiteter förklaras? hänsyn till? är rimliga att använda? Antalet Kollektivtrafikresor inom, till och från Göteborgs stad Antal sysselsatta 0.5 Dagligvaruhandelns omsättning (realt, i riket) 0.3 Bensinpris (real utveckling) 0.15 Utbud (antal vagnkilometer) 0.5 Genomsnittligt pris på kollektivresande -0.4 Biltrafik över Kommungränsen/ i genomsnittliga räknepunkter/totalt Trafikarbete Total sysselsättning i regionen 0.5 Dagligvaruhandelns omsättning (realt, i riket) 0.3 Bilinnehav per sysselsatt 0.5 Bensinpris -0.3 Biltrafiken över Citysnittet (elasticiteterna osäkra här) Total sysselsättning i Göteborgs stad 0.5 Dagligvaruhandelns omsättning (realt, i riket) 0.3 Bilinnehav per sysselsatt 0.5 Bensinpris -0.3 Cykeltrafikens omfattning (cykel räkningarna gav i Gbg osäkert mått!) Befolkning > 12 år i Göteborgs stad 1.0 Bilinnehav -0.8 Medelinkomst Analys & Strategi

17 Hur räknar man med elasticiteter? 5 Elasticitetstalet beskriver alltså den relativa förändringen (ökning/minskning i procent) av resandet, när den förklarande variabeln, dvs. omvärldsfaktorn förändras 1 procent. Men hur skall man beräkna effekten när den förklarande variabeln ändrar sig - exempelvis minus 5 procent? Förenklad beräkning vid mindre förändringar När förändringarna av den förklarande variabeln är liten i storleksordningen enstaka procent fungerar det oftast tillräckligt väl att approximera den sammanlagda effekten proportionellt. Förenklad beräkning, formel: ( ) Formeln kan se komplicerad ut, men ett beräkningsexempel visar att tillämpningen blir mycket enkel: Förenklad beräkning, exempel vid elasticitet = 0,5: Antalet sysselsatta +1% => Kollektivtrafikresandet +0.5% (rekommendation i Tabell 1) Då följer (approximativt) Antalet sysselsatta +2% => Kollektivtrafikresandet 2*0.5% = +1% 5 Avsnittet är hämtat från WSP-rapporten Vad förklarar trafikförändringarna i Göteborg? Stöd för hantering av omvärldsfaktorer i Trafikkontorets årsrapport men vissa justeringar har skett. Analys & Strategi 17

18 Mer korrekt beräkning vid större förändringar Vid större förändringar bör man dock ta hänsyn till det som brukar kallas ränta-på-ränta effekten. Då blir formeln enklare, men beräkningen något mer komplicerad. Mer korrekt beräkning med ränta-på-ränta, formel: ( ) Mer korrekt beräkning med ränta på ränta, exempel: Antalet sysselsatta +1% => Kollektivtrafikresandet +0.5% Antalet sysselsatta +2% => Kollektivtrafikresandet = Kombination av flera olika förändringar Hur skall man räkna när flera olika faktorer förändrats samtidigt, så att effekterna av flera olika effekter beaktas i kombination med varandra? Förenklad beräkning för kombinationer En förenklad beräkning för kombinationer innebär att man helt enkelt summerar de olika beräknade (relativa) effekterna. En förändring som bidrar med 1 procents ökning, i kombination med en annan förändring som bidrar med 2 procents ökning, skulle då gemensamt ge upphov till 3 procents ökning av resandet (1% + 2%). Mer korrekt beräkning för kombinationer Ofta blir det dock fråga om ofta så stora effekter att det blir olämpligt att använda det förenklade beräkningssättet. Bättre är det då att använda en motsvarighet till den mer komplicerade ränta-på-ränta beräkningen, som innebär att de olika effekterna kombineras multiplikativt enligt följande modell: ( ) ( ) X 1, X 2 motsvarar här olika förklaringsfaktorer, och e 1, e 2 de elasticiteter som beskriver deras respektive inverkan på resandet (Y). Exempel: Antalet sysselsatta +2% =>Kollektivtrafikresandet +0,99% 18 Analys & Strategi

19 Kollektivtrafikutbud +10% =>Kollektivresandet:1,10 0,5-1 = + 4,9% (baserat på rekommendationer i Tabell 1) Kombinerad effekt: 1,01*1,049=1,059 =>Sammanlagd effekt +5,9% Räkneexempel omvärldsfaktorernas betydelse i Göteborg I arbetet åt Trafikkontoret i Göteborg år 2011 tillämpades de rekommenderade elasticiteterna och den mer korrekta beräkningsmetoden ränta-på ränta i två räkneexempel. Det första exempelet belyste hur omvärldsfaktorerna påverkat kollektivtrafikens utveckling mellan åren 2007 och Vid en jämförelse mellan den faktiska (uppmätta) trafikutvecklingen som uppgick till 10 % och den beräknade på 9 %, kunde konstateras att kollektivtrafikresandet alltså hade ökat med någon enstaka procentenhet utöver vad man skulle kunna förvänta sig med omvärldsfaktorernas utveckling, se Tabell 2. Tabell 2 Ett räkneexempel med förklaring av omvärldsfaktorernas betydelse för kollektivtrafikens utveckling Förklaringsfaktor Utvecklingen i procent; Elasticitet Bidrag Sysselsättningen i Göteborg 18% 0,5 9% Bensinpriset (realt) 6% 0,15 1% Dagligvaruhandelns omsättning 7% 0,3 2% Genomsnittligt pris per resa 6% -0,4-2% Utbud (vagnkilometer) uppgift ej tillgänglig Beräknad trafikutveckling 9% Faktisk trafikutveckling 10% Det andra exemplet rörde biltrafikarbetets utveckling. Resultatet visade i vilken grad de fyra förklaringsfaktorerna sysselsättning, dagligvaruhandel, bilinnehav och bensinpris tillsammans kunde förklara biltrafikutvecklingen i Göteborg mellan åren 2000 och 2009, se Tabell 3. Analys & Strategi 19

20 Tabell 3 Ett illustrationsexempel för omvärldsfaktorernas betydelse för biltrafikarbetets utveckling i Göteborg Förklaringsfaktor Utvecklingen i procent; Elasticitet Bidrag Sysselsättningen i Göteborg 18% 0,5 9% Bilinnehav per sysselsatt -7% 0,5-4% Dagligvaruhandelns utveckling 32% 0,3 9% Bensinpriset (realt) 6% -0,3-2% Beräknad trafikutveckling 12% Faktisk trafikutveckling 10% Det poängterades i rapporten att de två räkneexempel rörde sig om grova överslagsmässiga kalkyler men att Det är särskilt intressant att analysen tyder på att biltrafiken överskattas, medan kollektivtrafiken underskattas, i en analys som helt baseras på kända omvärldsfaktorers utveckling. En av studiens slutsatser var att resultaten kan indikera att invånarnas grundläggande preferenser kan ha förskjutits något från bil mot kollektivtrafik, under den studerade perioden. 6 Det var inte möjligt att göra någon beräkning för cykeltrafiken då cykelräkningarna inte var av den kvalitéten att det bedömdes som lämpliga att tillämpa. 2.2 Bedömning av elasticiteter för detta projekt Detta projekt utgår från de elasticiteter som togs fram iwsps studie för Trafikkontoret i Göteborg (2011). I ett första steg gjordes en litteratursökning för att se om det tillkommit studier på senare tid som gör att rekommendationerna om omvärldsfaktorer och dess elasticiteter bör omprövas. Sökningen visar att de rapporter som tillkommit ofta är sammanställningar av tidigare elasticitetsstudier, t.ex. Understanding Transport Demands and Elasticities från Victoria Transport Policy Institute år eller Hur kan kollektivtrafikresandet ökas? En kunskapssammanställning för trafikföretag och regionala kollektivtrafikmyndigheter från WSP De elasticitetstal som presenteras i dessa studier 6 WSP, 2011, Vad förklarar trafikförändringarna i Göteborg? Stöd för hantering av omvärldsfaktorer i Trafikkontorets årsrapport, Litman, T., 2012, Understanding Transport Demands and Elasticities Victoria Transport Policy Institute. 8 WSP, 2013 Hur kan kollektivtrafikresandet ökas? En kunskapssammanställning för trafikföretag och regionala kollektivtrafikmyndigheter, WSP Analys & Strategi Analys & Strategi

21 ligger i linje med de rekommendationer som gavs åt Trafikkontoret i Göteborg (i vissa fall var källorna också de samma). I den tidigare WSP-studien lades stor möda på att finna studier om cykeltrafikens variation och de faktorer som påverkar den. En problematik som lyftes fram var att den forskning som bedrivits om cyklandets villkor ofta har genomförts med ett individuellt fokus (Vilka åtgärder kan få enskilda individer att börja cykla?). Slutsatser från sådana studier kan inte direkt överföras till den typ av aggregerade samband över tid som är av intresse i dessa tillämpningar. De tre källor som slutligen användes för rekommendationerna var alla tidsvärdesstudier av hög kvalitet med det aggregerade perspektiv som eftersträvades. Nackdelen var att studierna byggde på dataunderlag från Holland och huruvida. dessa elasticitetssamband var överförbara till Sverige. Detta, dels på grund av att Holland har en högre andel cykeltrafik än Sverige, dels för att utbudet av cykelbanor och topografi skiljer sig. Det bedömdes dock vara möjligt då studier över exempelvis kollektivtrafikresandets priselasticitet har visat att värdena i England, Spanien, Frankrike och Sverige är överraskande lika trots att andelen kollektivtrafik varierar kraftigt mellan länderna. I detta projekt har litteratursökningen inte funnit några nya tidsseriestudier, utan de har likt många tidigare ett individuellt fokus, t.ex. Heinen et al som studerar sannolikheten att börja cykla beroende på olika personliga och arbetsrelaterade faktorer samt sannolikheten att vara fulltidscyklist eller deltidscyklist. Slutsatsen är att det bedöms som rimligt att behålla de rekommenderade elasticiteterna som gavs åt Trafikkontoret i Göteborg även i denna studie, dock med en reservation, den i Göteborg använda omvärldsfaktorn inköpsaktivitet eller detaljhandelns omsättning har ersatts av detaljhandelns omsättning per sysselsatt. Vidare har vi i denna studie kunnat använda data rörande detaljhandelns utveckling per kommunnivå. I studien åt Trafikkontoret i Göteborg fann man att variabeln inköpsaktiviteten har befunnits ha signifikant och systematisk betydelse för resandet Inköpsaktiviteten hade i de underliggande studierna mätts med hjälp av en nationell proxy 9 som detaljhandelsförsäljningen i riket. Denna har dock ofta ingått tillsammans med sysselsättningen i de modeller som skattats, dvs. inköpsaktiviteten beskrivs genom utvecklingen av detaljvaruhandeln per sysselsatt. De två konjunkturvariablerna antal sysselsatta och detaljhandelsomsättning är naturligt starkt korrelerade i data. Därmed blir det svårt att skatta separata parametrar för dem om de båda ingår i samma modell. Att arbeta med Sysselsättning respektive Inköp per sysselsatt är ett sätt att undvika denna korrelation som kan ske över tid. Den första av dessa är då avsedd att fånga effekten av just sysselsättningen, medan den andra skall fånga den extra inverkan av ett högt (eller lågt) tryck i handeln. Elasticiteten med avseende på inköpsaktiviteten är ca 0,3 vad gäller både bil- och kollektivtrafikens utveckling. I det 9 variabel som ersätter eller representerar en annan variabel när denna inte kan observeras eller då data saknas, t.ex. i en statistisk analys Analys & Strategi 21

22 tidigare arbetet gjordes bedömningen att man vid en tillämpning borde kunna tillämpa endast detaljhandelns omsättning direkt (utan att dividera med antalet sysselsatta) med samma elasticitet. Vid närmare eftertanke i detta projekt är emellertid slutsatsen att det trots allt är bättre att utgå från detaljvaruhandelns omsättning per sysselsatt. I den tidigare studien var ett problem att den detaljhandelns utveckling avsåg nationell nivå och sysselsättningen regional/kommunal nivå, vilket kan ge problem om konjunkturen inte går i takt nationellt eller regionalt. I denna studie har det dock varit möjlighet att i större utsträckning finna information om både detaljvaruhandelns och sysselsättningens utveckling på kommunalnivå, se vidare i avsnittet om framtagande av beräkningsunderlag. I Tabell 4 redovisas vilka elasticiteter som använts för att ta fram förväntad utveckling för de olika trafikslagen i studien. Tabell 4 Tillämpade elasticiteter i detta projekt Vad förklaras? ska Vilka omvärldsfaktorer kan man ta hänsyn till? Vilka typiska elasticiteter är rimliga att använda? Utvecklingen av kollektivresandet i kommunen Antal sysselsatta av kommunbefolkningen 0.5 Dagligvaruhandelns omsättning per sysselsatt (realt, i kommunen) 0.3 Bensinpris (real utveckling) 0.15 Genomsnittligt pris per resa -0.4 Utvecklingen av biltrafikarbetet i kommunen Antal sysselsatta av kommunbefolkningen 0.5 Dagligvaruhandelns omsättning per sysselsatt (realt, i kommunen) 0.3 Bilinnehav per sysselsatt 0.5 Bensinpris (real utveckling) -0.3 Utveckling av cykeltrafikens omfattning i kommunen Befolkning > 15 år i kommunen 1.0 Bilinnehav per tusen invånare -0.8 Medelinkomst (real utveckling) Analys & Strategi

23 2.3 Framtagning av beräkningsunderlag för testkommuner Ett syfte med studien var att testa metoden på några testkommuner för att få ett begrepp om hur metoden fungerar. Fyra testkommuner har ingått i studien nämligen: Jönköping, Lund, Gävle och Östersund. Vid metodtillämpningen har beräkningsunderlag i form av uppgifter om omvärldsfaktorernas utveckling och trafikutveckling för respektive färdmedel i testkommunerna tagits fram baserat på en rad olika källor. I största möjliga mån har befintliga uppgifter på kommunal nivå använts. I de fall det saknats data för ett visst år har vi gjort en linjär interpolation mellan de år för vilka det funnits data, dvs antagit att de icke uppmätta årens värden ligger på en rät linje mellan de närmsta uppmätta åren. Nedan presenteras mer ingående hur beräkningsunderlaget tagits fram samt generellt vilka källor som tillämpats. Val av mätperioder I de räkneexempel som genomfördes i den tidigare nämnda utredningen åt Trafikkontoret i Göteborg så studerades endast trafikutvecklingen mellan två år. I detta projekt studeras istället utvecklingen löpande utifrån ett valt startår, vilket då motsvarar ett indexår (=100). På så sätt fås en tydligare bild över vilken utveckling som har skett. En så lång mätperiod som möjligt har valts utifrån tillgängligheten på beräkningsunderlag både vad gäller omvärldsfaktorernas utveckling och trafikslagens resandeutveckling i respektive kommun. I möjlig mån har samma start- och slutår valts för samtliga färdsätt i kommunen. Detta för att underlätta en jämförelse av utvecklingen mellan trafikslagen. Däremot varierar mängden tillgängliga data mellan kommuner och skilda startår tillämpas därför mellan testkommunerna. Det är således inte möjligt att göra jämförelser mellan kommunerna, vilket heller inte var syftet med studien i detta skede. Framtagning av omvärldsfaktorernas utveckling i respektive kommun Omvärldsfaktorer för skattning av biltrafikutvecklingen Sysselsättningen i kommunen Källa: SCB 10 Uppgifter om sysselsättningen i respektive kommun har hämtats från SCB. Måttet som använts är Antal förvärvsarbetande (nattbefolkning), dvs. de som bor i kommunen och har ett arbete. Uppgifterna har gått att finna för åren 2000 till SCB, Statistikdatabasen, RAMS: Analys & Strategi 23

24 Bilinnehav per sysselsatt i kommunen Källa: SCB 11 och bearbetning Bilinnehavet per sysselsatt har genom antalet bilar i kommunen dividerat med antalet sysselsatta i kommunen (enligt uppgiften ovan). Även uppgiften om antalet bilar i kommunen har hämtats från SCB och har gått att finna för åren 2000 till Dagligvaruhandelns utveckling per sysselsatt i kommunen Källa: HUI 12 och SCB Dagligvaruhandelns utveckling per sysselsatt har beräknats som dagligvaruhandelns omsättning (miljoner kronor) dividerat med antalet sysselsatta för respektive kommun. För åren 2001 till 2006 saknades uppgifter om dagligvaruhandelns utveckling på kommunal nivå. För denna period har den därför, för respektive kommun, antagits följa den utveckling som skedde nationellt. I beräkningarna har dessutom dagligvaruhandelns omsättning räknats om via KPI till reala priser i prisnivå 2012, på så sätt rensas utvecklingen från inflationen. Uppgifterna om dagligvaruhandelns omsättning per år och kommun har hämtats från Handelns utredningsinstitut (HUI), den nationella dagligvaruhandelns omsättning har hämtats från SCB (månadsdata ). Bensinpriset Källa: SPBI 13 Uppgifter om bensinprisets utveckling per år har hämtats från Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. Priserna är reala, dvs. rensande för inflationen och uttryckta i 2012 års prisnivå. Omvärldsfaktorer för skattning av kollektivtrafikutvecklingen Sysselsättningen i kommunen Källa: SCB 14 Samma statistik över sysselsättningen i respektive kommun har använts som underlag i kollektivtrafikberäkningarna som för biltrafikberäkningarna, dvs. statistik från SCB över antalet förvärvsarbetande (nattbefolkning). Genomsnittligt pris per resa Källa: Årsredovisningar Det genomsnittliga priset för en resa har antagits motsvara den genomsnittliga intäkten per resa. Den genomsnittliga intäkten per resa har i första hand tagits fram från årsredovisningarna från respektive aktör som bedriver lokal och regional kollektivtrafik i den aktuella kommun. Dessa uppgifter har räknats om till fastpriser med index 2011= För Jönköping kommun har uppgifter om biljettintäkt för hela länstrafiken i Jönköpings 11 SCB, Statistikdatabasen: 12 HUI, Handeln i Sverige xls samt SCB,: aspx?px_tableid=ssd_extern%3a DetOmsAr07&rxid=71560f57-b8a9-4a9f-8d2e-8265b3db033e 13 Svenska Petrolium & Biodrivmedel Institutet 14 SCB, Statistikdatabasen: 15 Fastpris används för att rensa värdena från inflation/deflation dvs löpande priser från respektive år räknas om till 2011 års penningvärde 24 Analys & Strategi

25 länstrafiks årsredovisningar tillämpats (åren ). För Gävle kommun var källan X-trafiks årsredovisning (stadsbussarna) för åren 2004 till I beräkningarna för Östersund kommun som utgår från både länstrafiken och regionbusstrafiken var källan Länstrafiken i Jämtlands läns årsredovisningar (åren ). För Stadstrafiken i Lund var källan Skånetrafikens årsredovisningar, Lunds kommun Ekonomi och Verksamhetsplan (EVP) för åren Dagligvaruhandelns utveckling per sysselsatt i kommunen Källa: HUI och SCB. Uppgiften om dagligvaruhandelns utveckling har tagits fram på samma sätt som för biltrafiken, se ovan. Bensinpriset Källa: SPBI Uppgiften om bensinpriset och dess utveckling har tagits fram på samma sätt som för biltrafiken, se ovan. Utbud (vagnkm) Det kan diskuteras om utbudet ska ses som en omvärldsfaktor eller om det är mer av en policyvariabel som kommunen har rådighet över. I detta projekt har vi valt att se kollektivtrafikutbudet som en variabel kommunen kan påverka och det har därför inte ingått i omvärldsfaktorerna. Omvärldsfaktorer för skattning av cykeltrafikutvecklingen Befolkningen över 12 år i kommunen Källa: SCB 16 (dock över 15 år) Vad gäller uppgifter om befolkningen över 12 år i respektive kommun så har sådan statistik inte gått att finna då SCB redovisar befolkningsstatistiken i åldersgrupper om 5 eller 10 årsintervall. Avvägningen stod då i att antingen utgå från befolkningen över 10 år eller befolkningen över 15 år. Bedömningen var att den senare uppgiften var bättre lämpad för denna tillämpning. Bilinnehav i kommunen Källa: SCB 17 Som mått på bilinnehavet i respektive kommun har SCBs statistik över bilinnehav per tusen invånare på kommunal nivå tillämpats. Medelinkomst i kommunen Källa: SCB 18 För respektive kommun har statistik över medelinkomst hämtats från SCB. Måttet avser medelinkomsten hos befolkningen som är 16 år eller äldre. Uppgifterna har via KPI räknats om till reala priser i prisnivå 2011 för att rensa utvecklingen från inflationen SCB, Statistikdatabasen: 17 SCB: Körsträckor och bränsleförbrukning: aspx 18 SCB, Statistikdatabasen: SamForvInk2&rxid=90cb8ecd-d69a-4a55-8f4d-122ae263c6a3 Analys & Strategi 25

26 Data över trafikutveckling - trafikmätningar För framtagning av trender i kommuner skulle man idealt vilja ha tillgång till detaljerade mätnignar av resandet och trafiken i kommunen. Oftast finns inte sådana mätningar att tillgå för hela trafiksystemet som helhet. Istället får man utgå från sådana mått vars utveckling kan representera den totala trafikutvecklingen, oftast upprepade flödes- eller resandemätningar i utvalda punkter eller snitt. I uppdraget har information om tillgängliga mätningar samlats in och för varje kommun har det gjorts en bedömning över vilka mätningar som bäst kan beskriva trafikarbetet för respektive färdsätt. Dessa bedömningar har de deltagande kommunernas representanter i hög grad bidragit till. I Bilaga 2 redovisas siffervärden på den använda trafikutvecklingen i respektive kommun. Uppmätt biltrafikutveckling För samtliga kommuner presenterades den uppmätta trenden för biltrafik som ett index som baserades på det valda startåret. Detta fick värdet 100 och utvecklingen presenteras i form av relativa förhändringar i förhållande till värdet vid startåret. Nedan beskrivs vilka data som använts för att uppskatta utvecklingen. Utveckling enligt trafikmätningar Källa: Uppgifter från respektive kommun Jönköping För Jönköping används kommunens årliga trafikmätningar över det så kallade Kärnsnittet som ett sätt att beskriva trafikarbetesutvecklingen i kommunen, se vidare avsnitt 3.1. Utvecklingen beskrevs som en Indexutveckling baserat på startåret. Gävle För Gävle kommun beskrivs biltrafikutvecklingen som utvecklingen av det totala antalet passager som mätts upp över det så kallade Brosnittet och Tillfartsnittet (årsdygnstrafiken). Även här presenteras trenden i form av ett index baserat på startåret. Östersund För Östersunds kommun har ett mått på biltrafikarbetets utveckling tagits fram baserat på några av kommunen tillhandahållna datainsamlingar 20. Uppmätt trend grundades på den årliga summan av trafikarbetet för de använda mätpunkterna. Utvecklingen beskrivs därefter som ett index i relation till startåret. Lund För Lunds kommun tillämpas direkt den indexutveckling av biltrafikarbetet i kommunen som kommen själva tagit fram. Källa: Underlag från Lund kommun. 19 Notera att det inte spelar någon roll i vilken prisnivå omvärldsfaktorerna uttrycks i, eftersom det som tillämpas i elasticitetsberäkningarna är den relativa utvecklingen för respektive omvärldsfaktor. Det spelar alltså ingen roll att bensinpriset och dagligvaruhandeln uttrycks i 2012 års prisnivå och medelinkomsten uttrycks i prisnivå Kommunens mätgrupp 1, 2, 4 och 5. Dessa valdes för att de bestod av upprepade mätningar för en tillräckligt lång mätperiod fram till nutid. 26 Analys & Strategi

27 Utveckling enligt körsträckedatabasen Källa: SCB 21 Ett annat sätt att försöka fånga biltrafikarbetet i en kommun är att utgå från statistik i den så kallade Körsträckedatabasen. Statistiken baseras på mätarställningsuppgifter som bilprovningen registrerar i samband med besiktningar, uppgifterna matchas sedan med fordonsregistret och på så sätt skapas körsträckor för varje enskilt fordon. Fordonen kopplas till den kommun där de är registrerade. Därmed kan man som ett mått på biltrafikutvecklingen i en kommun ta fram årlig körsträcka för de fordon som är registrerade i en kommun 22. Nackdelen med datakällan är att det inte är möjligt att veta var bilarna kört, t.ex. hur mycket dessa har körts i den kommun där de är registererade eller utanför kommungränsen. Uppmätt kollektivtrafikutveckling För samtliga kommuner presenterades den uppmätta trenden för kollektivtrafiken som ett index som baserades på det valda startåret. Detta fick värdet 100 och utvecklingen presenteras i form av relativa förhändringar i förhållande till värdet vid startåret. Nedan beskrivs vilka data som använts för att uppskatta utvecklingen. Jönköping För uppgifter om utvecklingen av kollektivtrafikresandet i Jönköpings kommun har statistik över det totala antalet påstigande på Länstrafikens bussar använts 23. I beräkningarna inkluderas även skolresor, eftersom dessa utgör en relativt liten andel och därmed inte påverkar den totala kollektivtrafikutvecklingen i någon större grad. Gävle För Gävle kommun tillämpas årsmätningar över antalet påstigande på stadsbussarna 24 som beräkningsunderlag för att beskriva kollektivtrafikresandets utveckling i kommunen. Den totala busstrafiken i länet visade sig i stort sett följa samma utvecklingstrend, så vilken av dessa två valdes var av mindre betydelse. Östersund För Östersund kommun används de årliga mätningarna över antalet påstigande på stadsbussarna 25 som ett mått på att beskriva utvecklingen av kollektivtrafikresandet i kommunen. 21 SCB: Körsträckor och bränsleförbrukning: aspx 22 Antalet fordonskilometer körda av personbilar registererade i respektive kommun har tagits fram genom att multiplicera statistisken i Körsträckedatabasen över körsträcka per bil gånger antalet bilar för respektive kommun. 23 Källa: JLT Årsredovisningar Källa: X-trafik Årsredovisningar Källa: Siffrorna är hämtade ur dokumentet Resandeutv tätort som erhölls genom mailkontakt med Östersunds kommun Analys & Strategi 27

28 Lund För Lund kommun beskrivs kollektivtrafikresandets utveckling utifrån uppgifter om antalet enkelresor med Stadstrafiken 26 per år 27. Uppmätt utveckling av cykeltrafik För samtliga kommuner presenterades den uppmätta trenden för cykeltrafik som ett index som baserades på det valda startåret. Detta fick värdet 100 och utvecklingen presenteras i form av relativa förhändringar i förhållande till värdet vid startåret. Nedan beskrivs vilka data som använts för att uppskatta utvecklingen. Jönköping Som ett mått på utvecklingen av cykeltrafiken i kommunen tillämpas de cykeltrafikmätningar som genomförts i centrum under senare år. Gävle Gävle kommun har genomfört cykelmätningar under ett flertal år. Det är främst en punkt som löpande har bedömts ha tillförlitliga data, en punkt utanför teatern. Trots att det bara är en mätpunkt anser kommunens representanter att dess placering (på ett huvudstråk) innebär att den kan ge en indikation på cykeltrafikens utveckling då den ligger på en pulsåder i kommunen. Östersund Även Östersund kommun genomför regelbundet cykeltrafikräkningar. De har däremot haft stora problem med tekniken och sabotage varpå det inte finns tillförlitliga data att tillämpa i detta projekt. Lund Lund kommun genomför årligen cykeltrafikmätningar på flera platser i kommunen. Kommunens egna index för cykeltrafikens utveckling har tillämpats i detta projekt. 2.4 Analysgång per färdmedel Analysgången för att studera trender i trafikutvecklingen, Figur 3, kan delas upp i ett fem steg: 6. Vad visar uppmätta trend? 7. Vad kunde man ha förväntat sig om man ser till omvärldsfaktorernas utveckling? 8. Om vi bortser från omvärldsfaktorernas inverkan hur har trenden sett ut då? Har det skett en utveckling som inte han förklaras av omvärldsfaktorernas utveckling och påverkan? 9. Vilka åtgärder har genomförts eller vilka förändringar har skett i kommunen som kan ha påverkat trenden? 10. Tolkning: Tyder den rensade trenden på att andra faktorer än omvärldsfaktorerna har påverkat utvecklingen? Finns det indikationer på samband mellan åstadkomna förändringar i kommunen och de rensade trenderna för transportslagens utveckling? 26 Källa: Lunds kommun: Ekonomi- och Verksamhetsplaner 28 Analys & Strategi

29 Framtagning av uppmätt trend och beräknad trend 28 har presenterats i avsnitt 2.2 och 2.3. De årliga värdena för den rensade trenden beräknas som uppmätt värde minus beräknat värde för respektive trafikslag. Lokala förklaringsfaktorer kan bestå i trafikpåverkande åtgärder och andra förändringar för som genomförts i kommunerna. En översiktlig sammanställning av trafikpåverkande åtgärder i testkommunerna har genomförts, se Bilaga 3 Lokala förklaringsfaktoreråtgärder. Figur 3 Metodens analysgång Tolkning av en rensad trend exempel I Figur 5 redovisas en fiktiv rensad trend och ett exempel på tolkning. Årliga uppmätta beräknade värden uppvisar ofta en hackighet som sannolikt kan vara effekter av mätosäkerhet och/eller tillfälliga variationer. Därmed blir även den rensade trenden relativt varierande. Vi rekommenderar att man försöker se trenderna i lite mer övergripande mönster dvs inte lägga allt för stor vikt vid upp- eller nergångar för enskilda år. Den tolkningen (ljusgrön linje) som föreslås i Figur 4 utgår från att se tendenser i den rensade trenden. Ett förslag till tolkning av den rensade trenden är: 28 den förväntade trenden med hänsyn till omvärldsfaktorerna Analys & Strategi 29

30 har förändringar utöver omvärldsfaktorerna haft en pådrivande effekt på utvecklingen av det studerade trafikslaget har förändringarna haft en dämpande effekt på utvecklingen av det studerade trafikslaget Figur 4 Övergripande tolkning av rensad trend 30 Analys & Strategi

31 3 Jönköping I följande avsnitt presenteras resultaten där den utvecklade uppföljningsmetoden som redovisas i kapitel 2, tillämpas för Jönköping kommun. För bil- och kollektivtrafiken är startåret 2003 medan det för cykeltrafiken är år Trender för biltrafik Analyssteg 1 Uppmätt trend enligt trafikmätningar I Jönköping kommun genomförs trafikmätningar årligen. Det som mäts är antalet passager per vardagsmedeldygn i två snitt, Centrumsnittet och Kärnsnittet, se Figur 5. Figur 5 Centrumsnittet (högst upp) respektive Kärnsnittet (längst ned) i Jönköping kommun Det snitt som valts som utgångspunkt för beräkningarna i detta projekt är passagerna över Kärnsnittet bland annat grund av att det täcker en större del av jämfört med Centrumsnittet. Dessutom finns det en längre mätserie för Kärnsnittet. Analys & Strategi 31

32 Trafikutvecklingen i Kärnsnittet visar en ökning av biltrafiken från år 2003 fram till år 2011, med undantag för åren 2006 till 2008 då utvecklingen i stort sett var oförändrad. Utvecklingen redovisas i Figur 6 där de ljusa punkterna visar år då värdena har interpolerats fram. 29 Figur 6 Uppmätt biltrafikutveckling genom i Kärnsnittet, ljusa punkter är interpolerade. 29 Källa: Dokumentet Hur mår Jönköping original SKRIVSKYDDAD.xls som innehåller underlag till skriften Hur mår Jönköping och erhölls genom mailkontakt med Jönköpings kommun Analys & Strategi

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Indikatorer för bensin, diesel och el 2016-04-20 Inledning Enheten för energi och transport vid Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Tillgänglighet sida 1

Tillgänglighet sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan

Läs mer

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag 1 (9) Stockholm 2012-08-17 Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag På uppdrag av Trafikverket har WSP tagit fram uppdaterade indata till de nationella svenska person- och

Läs mer

Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS

Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Trafikverket Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Validering av 2016-04-01 modellen Malmö Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Validering av 2016-04-01 modellen Datum Uppdragsnummer

Läs mer

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Titel: Systemanalys Redaktör: Anders Markstedt WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI Syfte Att föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykelrespektive gångtrafikens andel av det totala

Läs mer

Busskostnader Samkalk 1

Busskostnader Samkalk 1 Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Uppföljning av långväga buss 1999

Uppföljning av långväga buss 1999 Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken

Läs mer

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen Sammanfattning Detta PM avser beskriva uppdatering av kalibreringskonstanter i Sampers regionala modell för Skåne/Själland, så kallade barriärkonstanter.

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

REGION VÄRMLAND. Planerings- och uppföljningsprocess

REGION VÄRMLAND. Planerings- och uppföljningsprocess REGION VÄRMLAND Planerings- och uppföljningsprocess Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018 PU RTFP Antagen av Kollektivtrafiknämnden 2013-10-31 Enheten för kollektivtrafik Datum 2013-10-31 Ärendenummer

Läs mer

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 BILAGA 1 1 (8) Sjöfartspolitiska enheten Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna

Läs mer

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina Befolkningsprognoser Att beräkna befolkningsprognoser är svårt. Även om alla parametrar är perfekt uträknade efter vad som har hänt och vad som man rimligen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Trafikarbete på svenska vägar - en översyn av skattningsmetoden PM 2013:8

Trafikarbete på svenska vägar - en översyn av skattningsmetoden PM 2013:8 Trafikarbete på svenska vägar - en översyn av skattningsmetoden PM 2013:8 Trafikarbete på svenska vägar - en översyn av skattningsmetoden PM 2013:8 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon:

Läs mer

KÖRSTRÄCKEDATABAS En databas med koppling till Fordonsregistret för beräkning av körsträckor

KÖRSTRÄCKEDATABAS En databas med koppling till Fordonsregistret för beräkning av körsträckor STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Programmet för Transportstatistik Sara Tångdahl KÖRSTRÄCKEDATABAS En databas med koppling till Fordonsregistret för beräkning av körsträckor 2(12) 0. Inledning Denna rapport

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29 Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Matris med lätta fordon i yrkestrafik

Matris med lätta fordon i yrkestrafik Matris med lätta fordon i yrkestrafik Bakgrund För att inom ramen för SAMPERS modellera samtliga lätta fordon, måste även den yrkesmässiga trafiken med lätta fordon kunna beskrivas. I första hand är syftet

Läs mer

Resvane- undersökning 2011

Resvane- undersökning 2011 Resvaneundersökning 2011 Dokumenttitel: Resvaneundersökning, 2011 Utförande part: Göteborgs Stad Trafikkontoret Kontaktperson: Ingela Lundgren Sandberg Västsvenska paketet en väg mot nya resvanor Syftet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO)

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) 2014:20 STATSKONTORET Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar Sammanfattning Förslag till förändringar i IFO-modellen Syftet med det kommunala utjämningssystemet

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 TIDSSERIEDIAGRAM OCH UTJÄMNING 1. En omdebatterad utveckling under 90-talet gäller den snabba ökningen i VDlöner. Tabellen nedan visar genomsnittlig kompensation för direktörer

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel 2013-03-20 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys

Läs mer

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 Nystartade företag utlandsfödda företagare Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten 2011 Jämtlands län

Företagsamheten 2011 Jämtlands län Företagsamheten 2011 Jämtlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Jämtland. Under året ökade antalet företagsamma personer med drygt 300 personer, det vill säga

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28

3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28 BILAGA 1 1(6) 3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28 Handläggare. direkttelefon Ulrika Borg, +46 104784904 Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2014 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt

Läs mer

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt 2011-11-22 FOKUS: STATISTIK Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt Arbetsförmedlingens förändrade sätt att beräkna arbetslösheten inom en region innebär en nivåförändring av arbetslöshetsmåttet.

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi RAPPORT Befolkningsprognos för Danderyds kommun 2013-2022 2013-04-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Godsflöden i Norra Sverige Samgods är ett nationellt modellsystem för trafikslagsövergripande analyser och prognoser för godstransporter Användningsområden för

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PM: VINDKRAFTSBRANSCHEN 2011

PM: VINDKRAFTSBRANSCHEN 2011 PM: VINDKRAFTSBRANSCHEN 211 WSP Analys & Strategi juni 211 Jenny von Bahr, miljöekonom WSP Analys & Strategi 2 (5) Inledning Den svenska vindkraftsbranschen har utvecklats mycket snabbt de senaste åren

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor

Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor Vi delar upp lokala index och nyckeltal i indikatorer för kommunen som helhet, och i indikatorer för den kommunala verksamheten. De förra kodas med suffixet

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015 Svensk Naturförvaltning AB har gjort en beräkning av älgstammens storlek och sammansä ning i Västerbo ens läns Nordöstra älgförvaltningsområde.

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer