Lön och förmåner vid. sjukfrånvaro. En vägledning för statliga arbetsgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lön och förmåner vid. sjukfrånvaro. En vägledning för statliga arbetsgivare"

Transkript

1 Lön och förmåner vid sjukfrånvaro 2002 En vägledning för statliga arbetsgivare

2 Lön och förmåner vid sjukfrånvaro En vägledning för statliga arbetsgivare 1

3 Produktion: Arbetsgivarverket, 2002 Grafisk form: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders Novum AB 2

4 Innehåll Förkortningar 7 Förord 9 1 Översikt Ersättning vid sjukdom enligt lag Ersättning vid sjukdom enligt kollektivavtal 12 2 Sjukfall till och med dag Ersättning enligt lag Allmänt Kvalifikationsregler Sjuklöneperiod och sjukperiod Återinsjuknanderegel Sjuklönens storlek Allmänt högriskskydd Särskilt högriskskydd Sjukanmälan Försäkran för sjuklön Läkarintyg Sjukkontroll Anmälnings- och upplysningsskyldighet för arbetsgivaren Reseersättning som ett alternativ till sjukpenning/ sjuklön Begränsningar i rätten till sjuklön Tystnadsplikt och sekretess Försäkring mot kostnader för sjuklön Sjuklönegaranti Tvister m.m. 38 3

5 2.2 Ersättning enligt kollektivavtal Sjukanmälan och försäkran Läkarintyg Sjukavdrag 41 3 Sjukfall från och med dag 15 till och med dag Ersättning enligt lag Sjukpenning Minskningsregeln Särskilt läkarutlåtande från dag Ersättning enligt kollektivavtal Kompletterande sjuklön Sjukavdrag 48 4 Sjukfall från och med dag Ersättning enligt lag Ersättning enligt kollektivavtal 51 5 Sjuk under ledighet m.m Sjuk under tjänsteresa Sjuk under semester Sjuklön under semester Sjukpenning under semester Uttag av semester under sjukledighet Sjuk under ledighet utan lön Sjuk under arbetskonflikt Sjuk under föräldra- eller havandeskapsledighet 57 6 Andra tillfällen med rätt till ersättning Sjukbidrag och förtidspension Förebyggande behandling Rehabilitering Smittbärare Arbetsskada 64 4

6 7 Sjukvårdsförmåner Rätt till ledighet vid läkarbesök m.m Ersättning för sjukvårdskostnader m.m Beskattning av sjukvårdsförmåner 70 8 Sjuklönebestämmelser en historik 73 Sakregister 77 5

7 6

8 Förkortningar AD Arbetsdomstolen AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring ALFA Allmänt löne- och förmånsavtal AVA Affärsverksavtalet EU Europeiska unionen LAF Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LRA Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister MBL Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Prop. Proposition PSA Avtal om ersättning vid personskada RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling RFV Riksförsäkringsverket SCB Statistiska centralbyrån SekrL Sekretesslagen (1980:100) SGI Sjukpenninggrundande inkomst SjLL Lag (1991:1047) om sjuklön SofL Socialförsäkringslag (1999:799) SPV Statens pensionsverk Prisbasbelopp Aktuellt prisbasbelopp finns på och Prisbasbeloppet för år 2002 är kronor. 7

9 8

10 Förord Denna skrift behandlar frågor om ersättning vid sjukfrånvaro. Den är avsedd att vara ett hjälpmedel för statliga arbetsgivare som tillämpar det allmänna löne- och förmånsavtalet för statsanställda (ALFA). Rätten till ersättning vid sjukdom regleras dels i lagar, dels i kollektivavtal. Lagreglerna finns främst i lag (1991:1047) om sjuklön (SjLL) och lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Reglerna om kollektivavtalad lön under sjukfrånvaro för statligt anställda finns i allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) och i affärsverksavtalet (AVA) samt i några mindre omfattande avtal. I denna handbok redogörs för ALFA:s bestämmelser. Observera att det utöver ALFA kan finnas lokala avtal med avvikelser från ALFA. I lagar och avtal delas ersättningen vid sjukfrånvaro upp i följande tre perioder: sjukfall till och med dag 14 sjukfall mellan dag 15 och dag 90 sjukfall som pågår efter dag 90. Skriften inleds med en översikt av ersättningen vid sjukdom enligt lag och avtal. Därefter beskrivs ersättningen under de tre perioderna mer ingående. De därpå följande avsnitten tar upp frågor om sjukdom under ledighet, rätt till ersättning vid andra tillfällen än sjukdom och sjukvårdsförmåner. Skriften avslutas med en historik över sjuklönebestämmelserna från år 1921 och framåt. 9

11 10

12 1 Översikt 1 Översikt 1.1 Ersättning vid sjukdom enligt lag Sjukfall t.o.m. dag 14 Under de 14 första dagarna som den anställde är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom regleras ersättningen i lag (1991:1047) om sjuklön (SjLL). SjLL omfattar alla arbetstagare oavsett om arbetstagaren har en statlig, kommunal eller privat arbetsgivare. För att omfattas av lagen måste arbetstagaren uppfylla vissa kvalifikationsvillkor. Enligt SjLL är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön till arbetstagaren under de 14 första dagarna av sjukfrånvaron. Den första dagen i sjuklöneperioden är enligt SjLL en karensdag då ingen sjuklön betalas. Fr.o.m. dag 2 t.o.m. dag 14 är ersättningen 80 procent av månadslönen och andra anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om på grund av sjukfrånvaron. Sjukfall mellan dag 15 och dag 90 Fr.o.m. dag 15 i sjukperioden får arbetstagaren sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Sjukpenningen betalas av försäkringskassan. Ersättningsnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Inkomster över 7,5 prisbasbelopp ( kronor för år 2002) är inte sjukpenninggrundande. Sjukfall som varar mer än 90 dagar Om arbetstagaren fortfarande är sjuk efter den 90:e dagen i sjukperioden får han eller hon fortsatt sjukpenning från försäkringskassan enligt AFL. Ersättningsnivån är 80 procent av SGI:n. 11

13 1.2 Ersättning vid sjukdom enligt kollektivavtal Sjukfall t.o.m. dag 14 Under de första 14 dagarna som den anställde är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom regleras ersättningen i SjLL. Se ovan under rubriken Ersättning vid sjukdom enligt lag. Under sjuklöneperioden kan det i kollektivavtalen endast regleras t.ex. vad som ska ingå i underlaget till sjuklön och hur man tekniskt ser till att arbetstagaren får rätt ersättning. Sjukfall mellan dag 15 och dag 90 Fr.o.m. dag 15 t.o.m. dag 90 i sjukperioden kompletterar arbetsgivaren enligt ALFA arbetstagarens sjukpenning med ytterligare 10 procent av lönen. Utöver dessa 10 procent ersätter arbetsgivaren arbetstagare med inkomster över 7,5 prisbasbelopp (maximal SGI) så att de får en ersättning som motsvarar 80 procent av lönedelar över 7,5 prisbasbelopp. Det innebär att ersättningsnivån under denna period blir ca 90 procent av den totala inkomsten för samtliga arbetstagare. Sjukfall som varar mer än 90 dagar Efter dag 90 betalar arbetsgivaren inte någon ersättning på 10 procent till arbetstagaren. Däremot kompenseras arbetstagare som har inkomster över 7,5 prisbasbelopp med 80 procent av lönedelar över 7,5 basbelopp. 12

14 Sjukersättning vid en månadsinkomst på kr (maximal SGI år 2002) 1 Översikt dag 1* dag 2-14 dag från dag 91 Sjukersättning vid en månadsinkomst på kr Prisbasbeloppstak (80 % av max SGI) Prisbasbeloppstak (80 % av max SGI) dag 1* dag 2-14 dag från dag 91 sjuklöneperiod * karensdag sjuklön från arbetsgivaren sjukpenningperiod 10 % från arbetsgivaren enligt kollektivavtal utfyllnad med 80 % av lön från arbetsgivaren enligt kollektivavtal ersättning med 80 % av SGI från försäkringskassan 13

15 14

16 2 Sjukfall till och med dag 14 2 Sjukfall till och med dag 14 Under sjuklöneperioden regleras ersättningsnivåerna och villkoren för att få sjuklön av SjLL:s bestämmelser samt genom reglerna i ALFA om löneavdrag. 2.1 Ersättning enligt lag 1, 2 och 4 SjLL 3 kap AFL Regeringens proposition 1990/91:181 om sjuklön, m.m. 6 kap ALFA Riksförsäkringsverkets (RFV:s) allmänna råd 1998: Allmänt Lagen om sjuklön gäller sedan den 1 januari Den 1 april 1993 infördes en karensdag i sjuklönesystemet. Fr.o.m. den 1 januari 1998 är sjuklönens kompensationsnivå 80 procent och fr.o.m. den 1 april 1998 är sjuklöneperioden 14 dagar. Syftet med reglerna är bl.a. att öka arbetsgivarens ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa, samt att tillförsäkra de anställda en rättvis kompensation för inkomstförluster på grund av sjukdom. SjLL ska utgöra grunden för sjukersättning framför allt vid korta sjukdomsfall. Enligt lagen ges en anställd rätt att under de första 14 dagarna i sjukperioden behålla en viss del av den lön och andra anställningsförmåner som han eller hon skulle ha fått om han eller hon fullgjort sina arbetsuppgifter. För den första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen ersättning (karensdag). För återstående dagar i perioden har den anställde rätt att behålla 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner. 15

17 Personkrets SjLL gäller den som omfattas av ett anställningsförhållande. Uppdragstagare och egenföretagare omfattas inte av sjuklönereglerna. För dessa grupper gäller istället AFL. Varken SjLL eller AFL innehåller någon definition av begreppen arbetsgivare och arbetstagare. I de flesta fall är det dock enkelt att fastställa om ett anställningsförhållande föreligger. Om det skulle uppkomma en tvist i frågan så får den avgöras enligt vedertagna arbetsrättsliga principer. Se vidare avsnitt Kollektivavtal SjLL är tvingande till den anställdes förmån. Från vissa av lagens regler kan dock avvikelser göras genom kollektivavtal. En förutsättning är att avtalet har träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan. Bl.a. kan den närmare beräkningen av lön och andra anställningsförmåner ske utifrån bransch- och arbetsanpassade avtalsbestämmelser. Det får dock inte göras någon principiell avvikelse från lagens sjuklönenivåer. Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom Den grundläggande förutsättningen för rätt till ersättning enligt SjLL är att arbetstagarens arbetsförmåga är så nedsatt på grund av sjukdom att han är förhindrad att utföra sitt vanliga, eller därmed jämförligt, arbete. Det är arbetsgivaren som ska bedöma att villkoren för rätt till sjuklön är uppfyllda. Det gäller t.ex. i vilken utsträckning sjukdomen sätter ner arbetstagarens arbetsförmåga. Arbetsförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt. Nedsättningen av arbetsförmågan bedöms enligt en glidande skala från 1 till 100 procent. Vanligast är dock sjukskrivning till 25, 50, 75 eller 100 procent. Sjukdomsbegreppet SjLL innehåller inte någon definition av begreppet sjukdom. Enligt SjLL:s förarbeten ska den tolkning av sjukdomsbegreppet som används vid tillämpningen av sjukpenningreglerna i AFL också gälla vid tillämpningen av SjLL. Inte heller AFL innehåller någon definition av begreppet sjukdom. I äldre förarbeten till lagen finns dock en del uttalanden som fortfarande anses vara vägledande. Enligt dessa bör man vid bedömning av om sjukdom föreligger hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med denna ut- 16

18 gångspunkt kan varje onormalt fysiskt eller psykiskt tillstånd, som inte hör ihop med den normala livsprocessen, betecknas som sjukdom. Sjukdomsbegreppet har efterhand utvidgats genom ändrad rättspraxis. Ett exempel på det är den utveckling som skett beträffande synen på störningar under graviditet, operativa ingrepp samt sorg- och trötthetstillstånd. Tillstånd under graviditet som enligt nu gällande rättspraxis anses kunna ge rätt till sjukpenning är bl.a. hotande förtidsbörd, tvillinggraviditet, hotande missfall, otillräcklig fostertillväxt och s.k. RH-immunisering. Exempel på operativa ingrepp som kan ge rätt till sjukpenning är t.ex. kejsarsnitt, abort, sterilisering, skönhetsoperationer och organ- eller vävnadsdonation. Även sorg- och trötthetstillstånd, t.ex. vid nära anhörigs död, kan ge rätt till sjukpenning och därmed även till sjuklön. 2 Sjukfall till och med dag 14 Exempel undersökning m.m. inför operation En arbetstagare skrivs in på sjukhus för att genomgå en större operation. Redan under inskrivningsdagen påbörjas omfattande undersökningar och provtagningar som leder till ett sjukdomstillstånd. Undersökningarna och provtagningarna pågår under några dagar fram till dagen för operationen. Sjuklön kan betalas från dagen efter inskrivningsdagen (karensdag) eftersom ett sjukdomstillstånd har inträtt redan då förberedelserna för operationen började. Enligt AFL ska vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Syftet med detta är att motverka att ersättning från sjukförsäkringen utges för sociala och generella livsproblem. Däremot kan naturligtvis sjukdomstillstånd som orsakats av sådana problem ge rätt till sjukpenning och sjuklön. Behandling i förebyggande syfte Av SjLL framgår att en förutsättning för rätt till sjuklön är att arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och att han eller hon avhåller sig från arbete. Denna förutsättning är inte uppfylld när en arbetstagare är frånvarande från arbetet i samband med behandling som syftar till att förebygga sjukdom. Arbetstagaren har därför inte rätt till sjuklön enligt SjLL i dessa situationer. Rätten till ersättning får i dessa fall prövas enligt AFL. 17

19 2.1.2 Kvalifikationsregler 3 SjLL Lagen om sjuklön omfattar den som anställts tills vidare eller har en tidsbegränsad anställning på minst en månad. Om den avtalade anställningstiden avser kortare tid än en månad fordras enligt SjLL att den anställde har tillträtt anställningen och därefter varit anställd under en sammanhängande tid av 14 kalenderdagar. Dag då arbetstagaren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte i perioden. Den anställde anses ha tillträtt anställningen när han eller hon faktiskt har infunnit sig på arbetsplatsen. Som tillträde bör enligt SjLL:s förarbeten också godtas fall när den anställde har påbörjat den direkta färden till arbetsplatsen, men under färden råkar ut för sjukdom eller skada som hindrar honom från att infinna sig. Exempel anställd minst en månad En arbetstagare har avtalat om en anställningstid på en månad. Hon ska börja anställningen den 7 januari. Den 5 januari blir hon sjuk och kan inte komma till arbetet förrän den 13 januari. Arbetstagaren omfattas av SjLL:s bestämmelser fr.o.m. den 7 januari. Hon får sjuklön fr.o.m. den 8 januari t.o.m. den 12 januari eftersom den första dagen i sjuklöneperioden är en karensdag. Exempel anställd kortare tid än en månad En arbetstagare har avtalat om en anställningstid på tre veckor. Han börjar anställningen den 13 januari. Den 27 januari blir han sjuk. Under tiden den 13 januari till den 26 januari har han varit frånvarande från arbetet två dagar utan giltigt skäl. Han får därför sjuklön först fr.o.m. den 30 januari. Då har han varit anställd under en sammanhängande tid av 14 kalenderdagar, borträknat två dagar med ogiltig frånvaro och en karensdag. Återanställd hos samma arbetsgivare Även tidigare anställningar hos samma arbetsgivare (myndighet) ska räknas med i 14-dagarsperioden om det gått mindre än 14 kalenderdagar mellan anställningarna. 18

20 Exempel återanställd hos samma arbetsgivare En person anställs för tiden fr.o.m. den 2 april t.o.m. den 6 april (5 dagar). Den 9 april anställs hon hos samma arbetsgivare för tiden den 9 april t.o.m. den 13 april (5 dagar). Den 20 april anställs hon ytterligare en gång av samma arbetsgivare. Denna gång sträcker sig anställningstiden fr.o.m. den 20 april t.o.m. den 30 april (11 dagar). Fr.o.m. den 24 april uppfyller hon kvalifikationsvillkoret för rätt till sjuklön. Hon har då varit anställd i 14 dagar. För arbetstagare som inte har rätt till sjuklön prövar försäkringskassan om arbetstagaren har rätt till sjukpenning enligt AFL. För att få rätt till sjukpenning krävs bl.a. att arbetstagaren lider av en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. 2 Sjukfall till och med dag Sjuklöneperiod och sjukperiod 4 och 7 SjLL 3 kap 4 och 7 AFL För att en sjuklöneperiod ska inledas krävs att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och att arbetstagaren inte arbetar. (Det kan göras ett undantag från denna regel när arbetsgivaren betalar reseersättning istället för sjuklön, se avsnitt ). Ett annat krav är att arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon inte hade blivit sjuk. Sjuklöneperioden omfattar den första frånvarodagen och de därpå följande 13 kalenderdagarna. Även s.k. arbetsfria dagar (t.ex. lördag och söndag) räknas in i sjuklöneperioden om de följer efter en dag då arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon inte blivit sjuk. Det är viktigt att skilja på begreppen sjuklöneperiod och sjukperiod. En sjukperiod omfattar insjuknandedagen och alla därpå följande dagar som en arbetstagare i följd (helt eller delvis) inte kan arbeta på grund av sjukdom. I sjukperioden ingår även dagar då arbetstagaren har fått sjukpenning i förebyggande syfte eller rehabiliteringspenning. Sjukperioden löper även under tid som arbetstagaren begär semester. En sjuklöneperiod omfattar däremot den första dagen som arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk och de därpå följande 13 kalenderdagarna. 19

21 Exempel sjuklöneperiod En arbetstagare som arbetar måndag till fredag varje vecka insjuknar på en lördag. Sjuklöneperioden inleds den första dagen han skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk. Veckodag lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti Datum Sjuk alt. sjuk frisk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk Dag i sjuklöneperioden Exempel sjuklöneperiod En arbetstagare som arbetar måndag, tisdag ena veckan och måndag t.o.m. onsdag andra veckan insjuknar. Sjuklöneperioden löper från första sjukdagen. Sjuklön får han däremot bara för de dagar han skulle ha arbetat. Veckodag må ti on to fr lö sö må ti on arbetsdag arbetsdag fridag fridag fridag fridag fridag arbetsdag arbetsdag arbetsdag Sjuk alt. sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk frisk Dag i sjuklöneperioden Sjuk- ja ja nej nej nej nej nej ja ja ja avdrag (karens) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) Flera arbetsgivare Om en arbetstagare har flera arbetsgivare, t.ex. två myndigheter, gäller sjuklönelagens regler för varje arbetsgivare för sig. För en sådan arbetstagare kan sjuklöneperioderna infalla olika i tiden hos olika arbetsgivare beroende på vilken dag som skulle ha varit den första arbetsdagen hos respektive arbetsgivare. Det innebär bl.a. att arbetstagaren under en och samma sjukperiod kan få avdrag för karensdag från två olika arbetsgivare. 20

22 Anställningen upphör Om en anställd slutar sin anställning mitt i en sjuklöneperiod upphör också rätten till sjuklön. Vid övergång till en anställning hos en annan arbetsgivare börjar en ny sjuklöneperiod med en ny karensdag att löpa hos den nya arbetsgivaren om kvalifikationsvillkoren är uppfyllda. Om villkoren inte är uppfyllda kan arbetstagarens rätt till sjukpenning enligt AFL prövas av försäkringskassan. Om sjuklöneperioden har löpt ut hos den föregående arbetsgivaren och arbetstagaren fortfarande är sjuk börjar inte någon ny sjuklöneperiod hos den nya arbetsgivaren. Arbetstagarens rätt till sjukpenning enligt AFL prövas då av försäkringskassan. 2 Sjukfall till och med dag 14 Exempel anställningen upphör Den anställde insjuknar den 15 april. Han slutar sin anställning den 19 april. Sjuklön betalas ut t.o.m. den 19 april Återinsjuknanderegel 7 SjLL Om en arbetstagare blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från det att hans eller hennes föregående sjukperiod avslutades räknas inte någon ny karensdag. Den nya sjukperioden anses som en fortsättning på den tidigare sjuklöneperioden. Detta gäller vid beräkning av karensdag och sjuklöneperiodens längd. Exempel återinsjuknanderegeln En arbetstagare arbetar normalt heltid måndag t.o.m. fredag. Han är sjuk tisdag och onsdag, blir frisk och arbetar torsdag och fredag. På måndagen blir han sjuk igen. Eftersom han blir sjuk igen inom fem dagar räknar man inte med någon ny karensdag. Den nya sjukperioden räknas därmed som en fortsättning på den tidigare sjuklöneperioden och måndagen blir således den tredje sjukdagen i sjuklöneperioden se nästa sida. 21

23 ti on to fr lö sö må ti on sjuk sjuk frisk frisk frisk frisk sjuk sjuk sjuk Dag i sjuk löneperioden Åter insjuknande inom fem dagar Sjukavdrag ja ja nej nej nej nej ja ja ja (karensdag) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) Återinsjuknande på en arbetsfri dag Då en arbetstagare återinsjuknar på en fridag fortsätter inte sjuklöneperioden att löpa förrän den första dagen som arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte hade blivit sjuk igen. Exempel återinsjuknande på en arbetsfri dag En arbetstagare som normalt arbetar måndag till fredag återinsjuknar en lördag efter att ha varit frisk och arbetat under torsdagen och fredagen. Eftersom hon blir sjuk inom fem kalenderdagar från det att den tidigare sjukperioden avslutades betraktas den nya sjukperioden som en fortsättning på den tidigare sjukperioden och ingen ny karensdag tillkommer. Sjuklöneperioden fortsätter dock att löpa först fr.o.m. måndagen som är den första dag då arbetstagaren skulle ha arbetat om hon inte hade blivit sjuk. ti on tor fr lö sö må ti on sjuk sjuk frisk frisk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk Dag i sjuk löneperioden Återinsjuk nandedag Sjukavdrag/ ja ja nej nej ja ja ja ersättning (karensdag) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) När återinsjuknandedagen infaller på en fridag, t.ex. en söndag, kan det vara svårt för arbetstagaren att sjukanmäla sig. Sjukanmälan kanske kan 22

24 göras först på den sjätte dagen efter det att den förra sjukperioden avslutades. I dessa fall kan det vara svårt för arbetsgivaren att avgöra när återinsjuknandet verkligen inträffade. Om arbetstagaren inte har ett läkarintyg får arbetsgivaren bedöma om det verkar troligt att söndagen var insjuknandedagen. Därmed slipper arbetstagaren en ny karensdag. Om arbetstagaren insjuknat först på måndagen ska avdrag för en ny karensdag göras, eftersom det då gått mer än fem dagar från föregående sjukperiod. 2 Sjukfall till och med dag 14 Exempel femte återinsjuknandedagen är en fridag ti on to fr lö sö må ti on sjuk frisk frisk frisk frisk sjuk sjuk sjuk sjuk Dag i sjuk löneperioden Återinsjuk nandedag Sjukavdrag ja nej ja ja ja (karensdag) (lön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) Sjuklönens storlek 2, 6 7 och 15 SjLL Karensdag För den första dagen i sjuklöneperioden (karensdagen) betalas enligt SjLL ingen sjuklön. SjLL innehåller inget krav på att sjukfrånvaron ska ha varit viss minsta tid för att en karensdag ska föreligga. Av detta följer att en arbetstagare som blir sjuk på arbetsplatsen och går hem tidigare den dagen går miste om sjuklön enbart för frånvarotiden och inte för en hel dag. I ALFA finns dock särskilda bestämmelser om partiellt sjukavdrag när en arbetstagare är sjuk del av en karensdag. Se vidare avsnitt Karensdagen gäller även vid arbetsskada. För övriga ersättningar från försäkringskassan, t.ex. rehabiliteringspenning och sjukpenning vid förebyggande behandling/rehabilitering, gäller inte karensdagen. 23

25 En karensdag kan inte bytas ut mot annan ledighet. Även om arbetsgivaren skulle medge att första arbetsdagen i sjuklöneperioden tas ut som en semesterdag eller kompensationsledighet blir den första arbetsdagen därefter en karensdag om arbetstagaren fortfarande är sjuk. En sjuklöneperiod inleds enligt SjLL alltid med en karensdag. De enda undantagen från denna regel inträffar vid återinsjuknande och högriskskydd. Se vidare avsnitten om dessa bestämmelser. Sjuklönen under dag 2 14 För dag 2 14 i sjuklöneperioden betalas sjuklön med 80 procent av månadslönen och eventuella andra anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om på grund av sjukfrånvaron. En arbetstagare får endast sjuklön för de dagar han eller hon skulle ha arbetat under sjuklöneperioden. Om en arbetstagare insjuknar på en fridag, t.ex. en lördag eller en söndag, blir den första dagen han eller hon skulle ha arbetat en karensdag. Exempel ersättningsbar tid En arbetstagare är sjuk fredag t.o.m. torsdag. Lördagar och söndagar är arbetsfria dagar och då betalas inte någon sjuklön. För fredagen betalas inte någon sjuklön (karensdag). För måndag t.o.m. torsdag betalas sjuklön med 80 procent av arbetstagarens lön och andra anställningsförmåner. Beräkningsunderlag Beräkningen av sjuklön ska grundas på den lön och andra anställningsförmåner som normalt skulle ha utgetts om arbetstagaren hade varit i arbete. Någon allmän regel ges inte i SjLL om hur lönen ska beräknas. Det är oftast inget problem att beräkna sjuklönen om arbetstagaren har fast lön i form av exempelvis månadslön. Är det däremot fråga om timlön ska sjuklönen beräknas efter vad som skulle ha utgjort arbetad tid. Sjuklön ska således endast betalas för tid då arbetstagaren skulle ha arbetat. En löne- eller anställningsförmån som inte går förlorad på grund av sjukdom, t.ex. förmån av fri bostad eller bil, ska inte räknas in i beräkningsunderlaget. Naturligtvis ska inte heller ersättning som avser sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han eller hon utför sitt arbete räknas in i underlaget. 24

26 Kollektivavtal Enligt SjLL kan arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal, som träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan, träffa avtal om den närmare beräkningen av sjuklönens storlek. I ALFA finns bestämmelserna om beräkning av lön under sjukfrånvaro i 6 kap 4-6. Se vidare avsnitt Sjukfall till och med dag Allmänt högriskskydd 6 SjLL För att inkomstförlusten till följd av karensdagar inte ska bli alltför stor för anställda som ofta är sjuka finns det ett s.k. allmänt högriskskydd i SjLL. Det innebär att antalet karensdagar för en anställd inte får överstiga 10 under en tolvmånadersperiod. För att tillämpa denna regel krävs en rullande uppföljning av antalet karensdagar. (Detta sköts automatiskt i de flesta lönesystem). Om en sjuklöneperiod t.ex. inleds den 15 april ska beräkningen av tolvmånadersperioden således utgå från den 15 april året innan. Då 10 karensdagar uppnåtts ska arbetsgivaren betala sjuklön med 80 procent, även för den första dagen i varje ny sjuklöneperiod under återstoden av de 12 månaderna. Då de 12 månaderna förflutit börjar en ny period att löpa med 10 nya karensdagar. Högriskskyddet gäller oberoende av orsaken till sjukfrånvaron. Om inget beslut om läkarintygsföreläggande finns behöver den anställde inte visa läkarintyg. Arbetsgivaren bör dock uppmärksamma om en arbetstagare drabbas av många återkommande sjukdomsfall utan att någon uppenbar medicinsk förklaring kan ges. Många korta sjukdomsfall kan vara en signal om att arbetstagaren har problem av något slag. Det kan gälla medicinska, sociala eller arbetsmiljöproblem. Vad gäller läkarintygsföreläggande, se avsnitt Flera arbetsgivare Det allmänna högriskskyddet gäller för varje arbetsgivare för sig. Det innebär att antalet sjukfall hos en arbetsgivare inte ska läggas ihop med antalet sjukfall hos en annan arbetsgivare eller hos försäkringskassan. 25

27 2.1.7 Särskilt högriskskydd SjLL Allmänt I SjLL finns också ett s.k. särskilt högriskskydd. Syftet med detta är att underlätta situationen på arbetsmarknaden, bl.a. för personer med hög sjuklighet eller arbetshandikapp. Skyddet innebär att arbetsgivarens kostnader för sjuklön och sociala avgifter ersätts av försäkringskassan. Ansökan och beslut En arbetstagare måste göra en skriftlig ansökan till försäkringskassan för att kunna omfattas av det särskilda högriskskyddet. Ett beslut om särskilt högriskskydd gäller i regel ett år i taget. Omfattande sjukfrånvaro Försäkringskassan kan fatta beslut om särskilt högriskskydd om sökanden har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod 1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder (alternativ 1 nedan) eller 2. medföra risk för en eller flera längre sjukperioder (alternativ 2 nedan). Donation Fr.o.m. den 1 januari 2002 kan försäkringskassan fatta beslut om högriskskydd även i samband med donationer (alternativ 3 nedan). Alternativ 1 I de fall sökanden har en sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder under en tolvmånadersperiod (alt. 1) ska arbetsgivaren betala sjuklön med 80 procent av lönen redan från den första dagen i varje sjuklöneperiod. För att kunna få särskilt högriskskydd enligt alternativ 1 krävs att arbetstagaren har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom, som kan antas medföra att arbetstagaren kommer att drabbas av betydligt fler kortvariga sjukdomsfall än vad som är normalt. Med lagtextens uttryck större antal avses att antalet avslutade sjukdomsfall under en tolvmånadersperiod kan bedömas överstiga 10 stycken. Det kan t.ex. bli aktuellt för personer med allergi eller återkommande ryggbesvär. 26

28 Alternativ 2 Försäkringskassan kan fatta beslut om särskilt högriskskydd för anställda som riskerar att återkommande insjukna under längre perioder. Det kan t.ex. röra sig om personer som har reumatism eller cancer. Med längre sjukperiod avses fler än 28 dagars sjukfrånvaro i följd under en tolvmånadersperiod. I de fall den anställde får rätt till särskilt högriskskydd enligt alternativ 2 ska arbetsgivaren betala sjuklön som vanligt med 80 procent. Sjuklön ska inte betalas för karensdagen men arbetsgivarens kostnader ersätts av försäkringskassan. 2 Sjukfall till och med dag 14 Alternativ 3 Fr.om. den 1 januari 2002 kan försäkringskassan fatta beslut om särskilt högriskskydd för donatorer. Det gäller arbetstagare som är givare av organ eller annat organiskt material och som till följd av detta får sin arbetsförmåga nedsatt. I en sådan situation ska arbetsgivaren betala sjuklön med 80 procent redan från den första dagen i sjuklöneperioden. Ersättning till arbetsgivaren En arbetsgivare som har haft kostnader för sjuklön för en arbetstagare som omfattas av det särskilda högriskskyddet, kan efter ansökan få ersättning för sina kostnader från försäkringskassan. Arbetsgivaren får ersättning för hela sjuklöneperioden. Förutom den sjuklön som arbetsgivaren har betalat till arbetstagaren omfattar ersättningen också beräknade lönekostnader i form av sociala avgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Även avgifter som arbetsgivaren betalat enligt lagen om allmän löneavgift omfattas av ersättningen. Ersättning ges bara för den sjuklön och andra lönekostnader som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt SjLL. Ersättning betalas inte för eventuell sjuklön som betalas enligt avtal. Ansökan till försäkringskassan Arbetsgivaren måste göra en skriftlig ansökan till försäkringskassan för att få ersättning för den betalda sjuklönen. För detta ändamål finns det en särskild blankett hos försäkringskassan ANSÖKAN om försäkringsersättning för sjuklönekostnader särskilt högriskskydd (FKF 7467). 27

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön Mer information till arbetsgivare om sjuklön 1 2 Mer information till arbetsgivare om sjuklön Utgivare: Försäkringskassan Försäkringsprocesser, sjukpenning och samordning Reviderad: 2013-12-16 Kontaktinformation

Läs mer

Bra att veta om sjuklön 1 (34)

Bra att veta om sjuklön 1 (34) Bra att veta om sjuklön 1 (34) 2 (34) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR 4 1. INLEDNING 6 1.1 SJUKFALL TILL OCH MED DAG 14 6 1.2 SJUKFALL FRÅN OCH MED DAG 15 7 2. SJUKLÖNELAGEN 7 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR

Läs mer

Fördjupning för arbetsgivare om sjuklön 1 (34)

Fördjupning för arbetsgivare om sjuklön 1 (34) Fördjupning för arbetsgivare om sjuklön 1 (34) 2 (34) FÖRKORTNINGAR...4 PRISBASBELOPP...4 FÖRSÄKRINGSKASSANS KUNDCENTER FÖR PARTNERS...4 1. INLEDNING...5 1.1 SJUKFALL TILL OCH MED DAG 14...5 1.2 SJUKFALL

Läs mer

Lag (1991:1047) om sjuklön

Lag (1991:1047) om sjuklön 1 of 6 21/09/2010 14:55 SFS 1991:1047 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1991-06-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:421 Lag (1991:1047)

Läs mer

Om sjukfrånvaro och rehabilitering. en vägledning för statliga arbetsgivare

Om sjukfrånvaro och rehabilitering. en vägledning för statliga arbetsgivare Om sjukfrånvaro och rehabilitering Om sjukfrånvaro och rehabilitering en vägledning för statliga arbetsgivare 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2011 Produktion: Arbetsgivarverket Grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader Innehåll Allmänt...6 Rätten att teckna försäkringen...7 Kostnader som försäkringen ersätter...9 Ledighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst 2007-07-01 SJUKLÖN M.M. Särtryck ur kollektivavtal mellan å ena sidan Svensk Scenkonst och å andra sidan Sveriges Yrkesmusikerförbund riksavtal avseende tillsvidare och tillfälligt anställda musiker, korister

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor Bilaga 2 SIF & CF Ändringar i Allmänna anställningsvillkor 1 Omfattning Stycke ett får följande nya lydelse Avtalet gäller för samtliga medarbetare i företag anslutna i Almega Tjänsteförbunden, Almega

Läs mer

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Förhandlingsprotokoll 2013-12-17 Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta Arbetstagarsidan

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Vägledning 2004:2 Version 8. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Vägledning 2004:2 Version 8. Sjukpenning och samordnad rehabilitering Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En

Läs mer

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Innehållsförteckning 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen gäller 3 6 Vad försäkringen gäller för 3 7 Undantag

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 1 2 När gäller etableringsersättning?

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

Välkommen till Försäkringskassan

Välkommen till Försäkringskassan Arbetsgivare Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar upp delar av socialförsäkringen ur ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar om ditt ansvar för dina anställdas hälsa och arbetsmiljö,

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Hockeyavtal 2010-2012

Hockeyavtal 2010-2012 Idrott/Hockey Hockeyavtal 2010-2012 Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott Utskottet för elitishockey Unionen Innehåll Sida 1 Avtalets omfattning... 5 2 Allmänna åligganden... 5 3 Lön... 6 4 Anställning...

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten

En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten Sida 1 (5) En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten Detta är kort sammanställning över de försäkringar som gäller. I många av försäkringarna finns det

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

2009-04. Om du blir skadad på jobbet

2009-04. Om du blir skadad på jobbet 2 2009-04 Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor

Läs mer

Vägledning 2004:2 Version 10. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Vägledning 2004:2 Version 10. Sjukpenning och samordnad rehabilitering Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Ersättningar. vid sjukdom

Ersättningar. vid sjukdom Ersättningar vid sjukdom Innehåll Om du blir sjuk 1 Ersättningar vid sjukdom 2 Lagstadgad sjuklön 3 5 Kollektivavtalad sjuklön 7 ITPs sjukpension under sjukpenningtid 8 Sjukersättning/aktivitetsersättning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Svenska Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Läs mer

Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan?

Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan? Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan? Den nya influensan A (H1N1) kännetecknas av att den är mycket smittsam och att en stor del av befolkningen riskerar att samtidigt insjukna under en kort period.

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Kommunens ansvar vid sjukdom hos ordinarie personlig assistent Ersätter: 1997:164, 2005:2 Bilagor: Provexemplar fullmakt

Kommunens ansvar vid sjukdom hos ordinarie personlig assistent Ersätter: 1997:164, 2005:2 Bilagor: Provexemplar fullmakt Cirkulärnr: 2006:39 Diarienr: 2006/1608 Handläggare: Anna Ingmanson Avdelning: Vård och omsorg Sektion/Enhet: Vård och socialtjänst Datum: 2006-06-22 Mottagare: Handikappomsorg Äldreomsorg Individ och

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Om du blir skadad på jobbet

Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet 2013 Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten; SFS 1999:569 Utkom från trycket den 16 juni 1999 utfärdad den 3 juni 1999. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. KFOs lilla lathund Om ferielön Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Om ferielön 3 Så räknar du ferielön 3 Vad är ferielön? 3 Beräkning av ferielön 4 Några exempel

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans med kopia på lönespecifikationen. Kontaktperson Tfn/mobil Tfn/växel på företaget

Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans med kopia på lönespecifikationen. Kontaktperson Tfn/mobil Tfn/växel på företaget Ansökan om ersättning för semesterlönegrundande frånvaro enligt 17 Semesterlagen för arbetare inom MEs kollektivavtalsområden ARBETSGIVARE Företagsnamn Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

KFOs LATHUND OM FERIELÖN. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

KFOs LATHUND OM FERIELÖN. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. KFOs LATHUND OM FERIELÖN Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Så räknar du ferielön I korthet innebär ferielönesystemet att läraren måste tjäna in sin ferielön,

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Semesterlag 1 Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Sådana förmåner är semesterledighet, semesterlön

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Utgiven i mars 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Delegationsordning för Avdelning 229 ST inom Migrationsområdet. Fastställd av avdelningsstyrelsen den 8 mars 2012

Delegationsordning för Avdelning 229 ST inom Migrationsområdet. Fastställd av avdelningsstyrelsen den 8 mars 2012 Delegationsordning för Avdelning 229 ST inom Migrationsområdet Fastställd av avdelningsstyrelsen den 8 mars 2012 Innehållsförteckning 1. Förhandlingar... 4 Avtalsförhandlingar... 4 MBL-förhandlingar...

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

P E N S I O N S F A K T A. Statens tjänstegrupplivförsäkring

P E N S I O N S F A K T A. Statens tjänstegrupplivförsäkring P E N S I O N S F A K T A Statens tjänstegrupplivförsäkring Statens tjänstegrupplivförsäkring Den som är statligt anställd omfattas av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S). Tjänstegrupplivförsäkringen

Läs mer

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN Semesterlagen ändras 1.5.2013. Bakgrunden till detta är EU-domstolens beslut, enligt vilket Finlands lagstiftning måste ändras så att den motsvarar EU-lagstiftningens krav. Lagändringen

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Cirkulär Nr 14 Maj 2010

Cirkulär Nr 14 Maj 2010 Cirkulär Nr 14 Maj 2010 Riksavtalet 2010 med IF Metall kompletteringar och kommentarer I Cirkulär nr 12, informerade vi kort om det nya Riksavtalet med IF Metall. I detta cirkulär följer närmare kompletteringar

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

2006 Landsorganisationen i Sverige Produktion Bilda Idé Grafiskform Ulrika Lönnberg Gunilla Welin Tryck 08 Tryck, Stockholm, mars 2006 12 000 ex

2006 Landsorganisationen i Sverige Produktion Bilda Idé Grafiskform Ulrika Lönnberg Gunilla Welin Tryck 08 Tryck, Stockholm, mars 2006 12 000 ex Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 2 2006 Landsorganisationen i Sverige Produktion Bilda Idé Grafiskform Ulrika Lönnberg Foto Gunilla Welin Tryck 08 Tryck, Stockholm, mars 2006 12 000 ex ISBN 91-566-2251-1

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Om föräldraförmåner. en vägledning för statliga arbetsgivare

Om föräldraförmåner. en vägledning för statliga arbetsgivare 2005 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare 4 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare Produktion: Arbetsgivarverket, 2005 Layout: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders

Läs mer