Omslagsbild baksida: Centralsjukhuset i Kristianstad i sommargrönska, Foto taget av Elisabeth Lewander, Patientinformatör på Informateket, CSK.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omslagsbild baksida: Centralsjukhuset i Kristianstad i sommargrönska, 2014. Foto taget av Elisabeth Lewander, Patientinformatör på Informateket, CSK."

Transkript

1 Omslagsbild framsida: Vårdsal vid Kristianstads Lasarett Foto ur Gerda Andersdotters album. Hon blev legitimerad sjuksköterska 1921, och dotterdottern Bodil Persson, Kjuge, har ställt bilden till vårt förfogande. Omslagsbild baksida: Centralsjukhuset i Kristianstad i sommargrönska, Foto taget av Elisabeth Lewander, Patientinformatör på Informateket, CSK. Layout: Hampus Holmer Tryck: Litografen i Vinslöv

2 INNEHÅLL Förord Helene Holmer... 4 Historik över Kristianstads Lasarett Ido Leden... 5 Klinikchefer vid Medicinkliniken... 9 De senaste 100 åren Helene Holmer Verksamhetschefernas berättelser Sigvard Persson Ola Ohlsson Jesper Persson Ibe Lager Stefan Nilsson Sektionernas historik Endokrinsektionen Helene Holmer Gastrosektionen Jörgen Torp Hematologisektionen Eva Horney Kardiologisektionen Ola Ohlsson Lungsektionen Gunnar Svensson, Ulla Valentinsson och Berit Ekman Geriatrik, Stroke och Neurologisektionen Ingemar Andersson och Caroline Marktorp Njursektionen Björn Rogland Reumatologisektionen Ido Leden, Jan Theander och Anneli Östenson Övriga enheter Diagnostiskt Centrum Annika Bujukliev och Inga Svensson Forskningsenheten Ann Knutsson Navet Ola Norrhamn och Lis-Mari Thelander Patients betraktelse Arne Castell... 94

3 INNEHÅLL Omvårdnadens historik Viveca Dettmark Berit Ekman Elisabeth Mattsson Eva Rosenqvist Sekreterarnas perspektiv Agneta Wilson och Gun-Marie Bergh Utbildningsläkarnas perspektiv Henrik Bergholtz Anja Nylander Hampus Holmer Författarförteckning

4 FÖRORD Medicinkliniken fyller 100 år i år, vilket vi bland annat uppmärksammar med denna bok. Initiativtagare är Ido Leden, vars entusiasm varit en drivkraft i arbetet med att få en lång rad medarbetare, såväl pensionerade som nu aktiva, att skriva sin del av historien. Där vi saknar någon som kan berätta av egen erfarenhet har vi fyllt på med historiska beskrivningar. De senaste fem verksamhetscheferna är representerade med sina berättelser om tiden som chefer över kliniken. Alla sektioner har skrivit sin historia och flera avdelningschefer och sekreterare har också skrivit om sina erfarenheter. Alla personalkategorier finns på detta sätt i något avseende representerade. Men var är då patienterna? Det är trots allt dem vi är här för. Många beskrivningar berör den medicinska utvecklingen som varit till gagn för patienterna, och en patient har också fått komma till tals i en egen beskrivning. Vår förhoppning för de nästkommande 100 åren att vi tar lärdom, inte enbart av nya forskningsrön, utan även av historien. I slutet av boken låter vi dessutom yngre kollegor komma till tals, de som skall föra kliniken in i framtiden. På framsidan av boken finns ett fotografi med en fantastisk interiör från gamla lasarettet, taget år 1919, alltså bara några år efter kliniken hade bildats. Vid en första anblick kan man inte ana att det är en vårdsal och vi har svårt att föreställa oss hur det skulle vara att arbeta eller vårdas där. Faktorer som multiresistenta bakterier och patientens rätt till integritet var okända begrepp då, men högaktuella idag. Utöver alla dem som bidragit med egna texter har vi fått hjälp att hitta textmaterial och bilder från Kristian Ahlström, Malin Appelquist och Bodil Persson. Utan dem och alla som bidragit med sina historier här hade inte boken blivit vad den är. Tack till er alla, och välkommen att läsa vår historia! Helene Holmer, Kristianstad, September 2015 I redaktionen: Ido Leden, Viveca Dettmark och Helene Holmer 4

5 HISTORIK ÖVER KRISTIANSTADS LASARETT Ido Leden År 1624 gav den danske kungen Christian IV, Kristianstads grundare, i uppdrag åt länsmannen i Kristianstad, Otto Marsvin, att uppföra ett hospital. Hospitalet var färdigt att tas i bruk vid årsskiftet och låg utmed Heilige Geistes Gade (motsvarande sydigaste delen av nuvarande Östra Storgatan). Här vårdades sjuka, gamla och utfattiga, och från och med mitten av 1700-talet också sinnessjuka. Under början av 1800-talet omvandlades det gamla Heilig Geists hospitalet helt till sinnessjukhus, men 1830 beslöt Konung Karl XIV Johan att det skulle nedläggas och de sinnesjuka föras till Malmö samt att anläggningen skulle säljas. Efter omfattande byggnadsarbeten installerades här det länslasarett, som redan Gustaf III hade önskat förlagt hit, men som under en följd av år fört en ambulerande tillvaro i olika fastigheter i staden. (Andersson, 1985) Länslasarettet öppnades 1776 och var då det tionde i ordningen som öppnades i Sverige först var Serafimerlasarettet i Stockholm, Den förste lasarettsläkaren var Kilian Stobeus den yngre som 1783 efterträddes av Carl Sauer (se faktaruta). Sauer skriver om de första åren att två rum hyrdes hos Tracteuren Löfström på Södra Storgatan (nu Västra Storgatan), som härbärge för patienterna. Två till tre patienter kunde beredas plats. Ganska snart flyttade man till andra fastigheter innanför vallarna och antalet sängplatser ökade i takt med att man fick större utrymme. Det stora lyftet kom när man 1830 fick tillgång till det tidigare hospitalet. Efter om- och tillbyggnad hade man ett för tiden modernt lasarett. Lasarettsläkaren vid den tiden, doktor Bergholtz, var också en kunnig läkare och driftig ledare av verksamheten, vilket framgår av Kristian Ahlströms biografi. I denna skrift finns många exempel på hur verksamheten utvecklades och också utförliga uppgifter om antalet vårdplatser, de vanligaste diagnoserna samt vilken typ av operationer som gjordes. Efterhand blev även detta lasarett för trångt och omodernt, vilket gjorde att man började planera för ett helt nytt lasarett på Östermalm, omedelbart utanför den gamla stadsbebyggelsen (se bild). Lasarettet på Östermalm stod färdigt 1864 och befanns av generaldirektören för Sundhetskollegium vara ett under av nymodighet när denne inspekterade 5

6 Fig 1. Utsikt från Trefaldighetskyrkans torn I förgrunden stora torg. Överst i bilden Nosabysjön och 1864 års lasarett med sina tre flyglar. inrättningen. Ett tjugotal år senare gällde det motsatta allt var föråldrat! Elektricitet saknades liksom ordentligt med rinnande vatten och toalettutrymmen. Operationsavdelning saknades också. J. Aug. Hedlund var lasarettsläkare Han var ofta ensam läkare och blev efterhand en skicklig kirurg. Från och med 1915 verkade han som kirurgöverläkare. Under åren var han dessutom styresman. Ekonomi och administration sköttes av en enda person sysslomannen! Både Kristian Ahlström och Yngve Plym Forshell har försett oss med ingående biografier om Hedlund, som de beskriver som en skicklig läkare och lojalt arbetande för lasarettets bästa. Plym Forshell kallar honom lasarettets siste enspännare. I början på 1910 talet stod det klart att lasarettet måste byggas ut och moderniseras. Den nya medicinska avdelningen togs i bruk den 1 mars 1916, sedan den varit provisoriskt förlagd till gamla kirurgen. Beslut om delat lasarett (med separata avdelningar för kirurgi och medicin) bör ha tagits tidigt Kristianstad lasarett blev det fjärde icke-universitetssjukhuset i landet som delades tidigare hade så skett i Falun, Karlstad och Örebro. Genom Kungligt 6

7 Brev den 31 december 1914 gavs tillstånd att inrätta en lasarettsläkartjänst för den medicinska avdelningen. Överläkaren på Moheds sanatorium Viktor Hedesström, blev av Kungl. Maj:t utnämnd den 12 aug 1915 och tillträdde tjänsten den 13 sept.. (Plym Forshell, 1976) Han blev också ny styresman och därmed chef för lasarettet. Fig 2. Antalet patienter som vårdades för lunginflammation under perioden , samt antal döda i sjukdomen. Notera det stora antalet vårdade Denna topp torde vara orsakad av spanska sjukan som då grasserade och orsakade många dödsfall. Av oklar anledning har så inte varit fallet i Kristianstad Lungtuberkulos Skelettuberkulos Körteltuberkulos Döda Fig 3. Antalet patienter som vårdades för tuberkulos under perioden En del patienter hade alla tre formerna, andra en eller två. Antalet fall var klart lägre perioden än vad som registrerats under det föregående decenniet. Denna minskning, som inleddes långt innan tuberkulostatika blev tillgängligt, torde bero på förbättrade levnadsförhållandena för stora grupper i det svenska samhället. Dessa diagram bygger på journalgenomgång av Kristian Ahlström 7

8 År 1926 kunde en röntgenläkare, Yngve Olsson, tillsättas. Lasarettet hade därmed blivit vad som småningom kom att kallas normallasarett, dvs. ett sjukhus med specialiteterna kirurgi, medicin och röntgen. (Plym Forshell, 1976) 1939 hade ytterligare specialiteter inrättats i sådant antal att man nu nått värdigheten av centrallasarett (Plym Forshell, 1976). Efterhand behövdes på nytt ett större och modernare lasarett och i september 1973 kunde man flytta till ett nybyggt sådant utmed Blekingevägen, där lasarettet fortfarande är beläget. De första fem lasarettsläkarna i Kristianstad (Ahlström, 2005) Kilian Stobeus d.y. Stobeus var samtidigt provinsialläkare för länet och dessutom professor i obstetrik i Lund Carl Sauer Ludvig Tjelke. Tjelke fick professors fullmakt 1807, för sina sällsynta insigters skull, men dog redan året därpå i Fältfeber under tjänst som fältläkare Per Hagström Georg Joachim Bergholz. Bergholz var också regementsläkare. Källor Ahlström K. Det var på Bergholtz tid. Föreningen gamla Christianstad årsskrift 2005: Ahlström K. J. August Hedlund läkare och visionär. Föreningen gamla Christianstad årsskrift 2010: Ahlström K. Kilian Stobeus d.y., provinsialläkaren som blev professor. Föreningen gamla Christianstad årsskrift 2014: Andersson T. Kristianstads hospital. Föreningen gamla Christianstad årsskrift 1985: Olofsson C. Landstingets vårdutbildning växer fram. Föreningen gamla Christianstad årsskrift 1985: Pallin G. Kristianstads lasarett, en kortfattad historik, bilaga till Årsberättelse Plym Forshell Y. Kristianstads lasarett 200 år. Kristianstad: Civiltryckeriet, Varmt tack till Kristian Ahlström som generöst delat med sig av sin kunskap och ställt olika källor till förfogande. 8

9 KLINIKCHEFER VID MEDICINKLINIKEN Viktor Hedesström Teofil Nordmark Hans Silwer Henning Lindholm Sigvard Persson Ola Ohlsson Jesper Person Ibe Lager Stefan Nilsson 20109

10 DE SENASTE 100 ÅREN Helene Holmer För 100 år sedan, när medicinkliniken bildades, pågick första världskriget. Kristianstad var inte bara en residensstad med säte för landshövdingen och Hovrätten över Skåne och Blekinge, utan också en betydande militärstad med två regementen. Redan 1917 flyttades Hovrätten till Malmö, och åttio år senare, den 1 januari 1997, slogs Kristianstad län ihop med Malmöhus län till Skåne län. Samtidigt bildades region Skåne. Några år tidigare hade stadens två regementen avvecklats. Wendes artilleriregementes (A3) lokaler i Norra Åsum är idag gymnasieskola och Norra Skånes Infanteriregementes (sedemera P6) lokaler hyser Kristianstad Högskola. Stora förändringar har skett både i samhället och inom sjukvården under detta sekel, och vi har helt andra möjligheter till bot och behandling än man hade Fortsatta förändringar är nödvändiga för att vi skall kunna möta kraven från dagens patientpopulation dock gärna i ett något lägre tempo än dagens! Första världskrigets utbrott medförde kristidsförhållanden i landet, då man inte längre kunde importera grödor från Tyskland och Ryssland. Man tvingades ransonera mat och ved och priserna steg. Befolkningen i Kristianstad uppgick till cirka , och utanför staden fanns en stor befolkning sysselsatt med lantbruk. I Sveriges officiella statistik för Allmän hälso- och sjukvård år 1915, utgiven av Kungliga Medicinalstyrelsen, kan man få detaljerade uppgifter om sjuklighet, sjukvård och veterinärmedicin i hela landet för detta år. Bland annat kan man läsa att läkare skickades till Tyskland, Frankrike och Österrike för att lära sig att förhindra spridning av smittsamma sjukdomars överförande från krigsskådeplats till civilbefolkningen. Mycket utförliga uppgifter presenteras också om hur många som vaccinerats i landets olika delar och också hur många som insjuknat i olika sjukdomar. Där är infektionssjukdomar inte oväntat de dominerande: Scharlakansfeber, Difteri, Smittkoppor, Abdominal tyfus, Rödsot (dysenteri), Akut barnförlamning (polio) och Epidemisk hjärnfeber (meningit). I Mellansverige hade man år 1915 hela 915 fall av meningit, med en mortalitet på över 50 %. Betänk att det inte fanns några antibiotika över huvud taget. De tre vanligaste dödsorsakerna i riket var lungsot, lunginflammation och ålderdomsavtyning. Dödligheten för befolkningen i Kristianstad var /1000 invånare och år, att jämföra med strax över 9/1000 och år i Sverige idag. 10

11 På Kristianstad lasarett vårdades år 1915 sammanlagt 1632 patienter, varav 101 dog (tabell 1). Medelvårdtiden var 25 dagar och man hade 125 sjuksängar. Beläggningen var i genomsnitt 89 %,och som högst 140 %. Kostnad per dag och patient var 3,39 kronor. Patientavgifterna utgjorde 21 % av Kristianstads lasaretts inkomster, resten var bidrag från landstinget (tabell 2). I september 1915 etablerades en självständig medicinklinik när Viktor Hedesström anställdes på lasarettet. Tabell 1. Vårdplatser, inneliggande patienter och vårddygnskostnader för Kristianstad lasarett, sedermera CSK. Medicinklinikens siffror anges inom klamrar. Tabell 2. Utgifter i procent för Kristianstad lasarett. * Siffran gäller 2014 * Siffran gäller enbart Medicinkliniken Jag hoppar nu raskt 50 år fram i tiden till Vi hamnar då i en tid präglad av hopp och stora framtidsvisioner, då stora landvinningar gjorts inom sjukvården. I skriften Årsberättelser från Centrallasarettet i Kristianstad, Mansdala sjukhem, Konvalescenthemmet i Kivik för år 1965 som jag lånat av Kristian Ahlström, tidigare överläkare på kvinnokliniken i Kristianstad, hämtas följande uppgifter: Man hade en överläkare, Henning Lindholm, och en biträdande överläkare, Sven Nilsson, anställda vid medicinkliniken. Totalt var 55 läkare anställda på sjukhuset varav knappt hälften var överläkare eller biträdande överläkare. Övrig sjukvårdspersonal utgjordes av 622 tjänster, och det fanns bland annat 10 vaktmästare, 10 personal på bandageverkstaden, 30 kökspersonal, 20 städerskor, 4 snickare/tapetserare, 1 sömmerska, 10 kontorspersonal och 6 telefonister. Kristianstad hade 1965 ca invånare. Antal vårdplatser hade ökat till 756 för hela sjukhuset varav 143 för medicinkliniken. Medelvårdtiden hade minskat till 10 dagar för sjukhuset, och 12 för medicinkliniken (tabell 1). Dödsfallen på 11

12 medicinkliniken och infektionskliniken, hade minskat markant jämfört med Infektionssjukdomar och tuberkulos spelade en allt mindre roll och hjärtkärlsjukdomarna hade ökat. Sannolikt berodde detta på både bättre diagnostik och behandlingsmöjligheter med antibiotika, vilket ledde till en äldre befolkning som hunnit leva tillräckligt länge för att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Nu till våra dagar, ytterligare 50 år senare. Staden Kristianstad har nu ca invånare flyttade kliniken in på CSK (läs Sigvard Persson beskrivning på sidan 14). Sedan 2013 ingår Medicinkliniken i en ny organisation, beskriven av Stefan Nilsson på sidan 43. Medicinkliniken egentligen Verksamhetsområde Specialiserad Medicin ingår i Divisionen Specialiserad Närsjukvård, Skånevård Kryh. De tre vanligaste orsakerna till död i Sverige är sjukdom i cirkulationsorganen, cancer och kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna. Den största icke-medicinska förändringen i sjukvården de senaste 50 åren är datorernas intåg som både underlättar och krånglar till medarbetarnas vardag. Patientinflytandet har ökat och därmed också kraven på sjukvården. Medicinskt kan fler och fler sjukdomar botas eller lindras ibland till höga kostnader. Jämfört med 60- och 70-talens optimism och tro på ständig ekonomisk tillväxt ställs nu hårda krav på att hålla igen på utgifterna. Expansionsmöjligheterna är därför små i offentlig sjukvård. Ändå har antalet anställda ökat påtagligt och vi är nu ca 65 läkare, 190 sjuksköterskor, 100 undersköterskor och knappt 30 sekreterare på kliniken. I tabell 2 ser man att andelen av klinikens utgifter som går till löner till medarbetare trots det är lägre än 1965, men att andelen som går till läkemedel istället ökat betydligt. Källor Karl Enghoff, Kristianstads Historia , Kristianstad Boktryckeri AB 1949 Kungliga Medicinalstyrelsen, Sveriges officiella statistik, allmän hälso- och sjukvård år 1915, Kungliga boktryckeriet, P.A. Norstedt & Söner 1918 Socialstyrelsen 2015, Sveriges officiella statistik, hälso- och sjukvård, Dödsorsaker 2013 Årsberättelse från Centrallasarettet i Kristianstad, Mansdala sjukhem Konvalescenthemmet i Kivik för år

13 VERKSAMHETSCHEFERNAS BERÄTTELSER 13

14 Sigvard Persson klinikchef Januari 1973 tillträdde jag tjänsten som överläkare, tillika klinikchef vid medicinska kliniken på Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK). Det kan vara av historiskt intresse att berätta hur tillsättningsförfarandet gick till på den tiden. På basen av insända meritförteckningar uppfördes tre sökanden på förslag. Sjukhusets överläkare, varav ingen var medicinare, kom sedan med ett förslag till förord. Det hade varit rimligare att medicinska klinikens medarbetare hade fått yttra sig. Det var heller inte självklart att läkare från Göteborg skulle kunna konkurrera ut Lundensare, men så blev det. I september 1973 togs CSK i bruk. Statens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) vid Kungliga Medicinalstyrelsen hade anlitats för planeringen av medicinska klinikens mottagning och vårdavdelningar. Jag hade tillgång till ritningarna av de nya lokalerna men var förbjuden att sätta min fot i nybyggnaden, sannolikt för att inte störa det långt framskridna bygget. I augusti 1973 visades jag runt i medicinska klinikens lokaler av den dominanta sjukvårdsföreståndaren. Jag kom 5 minuter försent till guidningen, fick en rejäl utskällning för min sena ankomst, svarade med samma mynt och hade sedan inget större minne av rundvandringen. Den 3 september 1973 flyttade samtliga kliniker och servicediscipliner in i de nya lokalerna. Vi hade minskat antalet inneliggande patienter som skulle flyttas. Sjukhusdirektören Sten Övergaard hade marin utbildning och liknade förflyttningen vid en militär operation. Flyttningen var välplanerad och gick bra. Väl på plats i de nya lokalerna dök problemen upp. Medicinska mottagningen hade läkarexpedition för en överläkare och tre biträdande överläkare. Övriga läkare skulle som all annan personal ha ett klädskåp i källaren. De saknade en fast arbetsplats. Ingen kunde dessutom förutse den expansion i antalet läkare, som skulle komma. Jag fick lägga mycken tid på att skapa utrymme för det ökande antalet medarbetare. Patientmottagningen skedde i s.k. mottagningsmoduler, som bestod av en expedition omgiven av två undersökningsrum. Telefontiderna var planerade på följande sätt: Läkaren hämtade sin journalhög på sekretariatet, och gick sedan till en box i källarplanet och besvarade sina telefonsamtal. Antalet vårdplatser på medicinska kliniken minskades från 150 till 120. Detta baserade sig på en undersökning av beläggningen på medicinska kliniken några år 14

15 tidigare. Man fann då att ca 30 av de inneliggande patienterna var s.k. klinikfärdiga och väntade på plats på långvården eller vårdhem. Alltså reducerade man antalet vårdplatser på medicinkliniken innan långvårdskliniken och kommunerna kunde ta hand om dessa patienter. Mönstret känns igen även idag. Följden blev att vi hade en konstant och svår överbeläggning på de medicinska vårdavdelningarna. Först efter mycket arbete och tillmötesgående av rehabiliteringsklinikens klinikchef Sven-Olov Ohlsson fick vi överta deras vårdavdelning. Ohlsson ville ha en mera psykiatriskt inriktad rehabilitering, men det dröjde något år innan hans önskemål realiserades. Sigvard Person (till höger i bild), klinikchef vid Medicinkliniken på CSK, i samtal med Anders Bjelle, professor i reumatologi i Göteborg. Denne var i augusti 1989 i Kristianstad med anledning av ett styrelsemöte i Svensk Reumatologisk Förening, som Ido Leden på reumatologsektionen var värd för. Foto: Ido Leden SPRI ansåg sig inte ha kompetens att planera laboratoriedisciplinernas lokalbehov. Dessa utformades istället tillsammans med utnämnda klinikchefer eller regionspecialiteten i Lund. Detta förklarar den stora skillnad som fanns i lokalutrymmet mellan medicinkliniken och servicedisciplinerna. Jag har alltid varit stor anhängare av servicedisciplinerna. För att kunna bedriva bra sjukvård är vi beroende av bra och välutrustade laboratorier. CSK:s servicediscipliner hade dessutom kompetenta och driftiga företrädare. Från Sahlgrenska sjukhuset var jag van vid att man inte kunde utnyttja de senaste undersökningarna om inte patienten ingick i ett forskningsprojekt. Att plötsligt kunna använda de moderna undersökningarna på vanliga patienter var en positiv överraskning. 15

16 Läkarna från de olika servicedisciplinerna deltog också regelbundet i vår efterutbildning, som ofta var kopplad till aktuella diagnostiskt svåra fall. Fem vårdplatser var planerade på en hjärtintensivbehandlingsavdelning (HIBA). På grund av personalbrist kunde denna avdelning inte öppnas. Patienter med hjärtinfarkt placerades i stället på IBA (intensivbehandlingsavdelningen), som sedermera kallades IVA och sorterade under anestesikliniken. Hjärtinfarktpatienter behandlades med sedvanliga IVA- rutiner. Detta innebar ventrikelsond vid kräkning (som ofta var morfinframkallad) och urinkateter för kontroll av vätskebalansen. Efter några dagar överfördes patienterna sedan till vårdavdelningen, ofta med en kateterframkallad urinvägsinfektion. Jag försökte ändra dessa rutiner utan framgång. En halv Göing hade inget att sätta upp emot finsk sisu. September 1974 kunde vi bemanna HIBA. Jag hade tjänstgjort hos Lars Werkö på Sahlgrenska sjukhuset och var någorlunda uppdaterad i skötseln av hjärtinfarktpatienterna. Avdelningsföreståndaren Elisabeth Mattsson, som hade vårdat hjärtpatienterna på IBA, stod bl.a. för utbildningen av personalen på HIBA. Hon stod för värdefull kompetens och kontinuitet. Först 1980 kom Ola Ohlsson till oss som kardiolog och ledde sedan, vid CSK, den snabba och fantastiska utveckling, som då påbörjades inom kardiologin. När jag kom till CSK 1973 fanns två biträdande överläkare, Jan-Erik Nilsson och Ragnar Skölling, på medicinska kliniken. Båda var kunniga, erfarna och lojala invärtes medicinare med stor arbetskapacitet och uppskattade av sina patienter. Jan-Erik Nilsson blev vår allergolog och ansvarade för allergilaboratoriet, som blev ett föredöme i regionen. Allergiverksamheten överfördes senare till den lungmedicinska sektionen. Jan-Erik avlastade mig dessutom som biträdande klinikchef. Han hade en moralisk resning, som bl.a. tog sig uttryck i att han avstod från sin överläkarutnämning till förmån för att kliniken skulle kunna anställa en disputerad och mycket kompetent medarbetare i Sten Olle Larsson. Den karismatiske Ragnar Skölling fick ansvar för gastroenterologisektionen. Neurologsektionen hade 15 vårdplatser och en överläkare. Till överläkartjänsten lyckades jag knyta en av södra Sveriges duktigaste kliniska neurologer, P G Jeppsson. På 1970-talet fanns som undersökningar för kliniskt bruk endast EEG, liquorundersökning, luftskalle och färgskalle. Anamnes och nervstatus var grunden för diagnostiken. De terapeutiska möjligheterna för de olika neurologiska sjukdomarna var dessutom begränsade. 16

17 Min uppfattning var att på länssjukhusnivå skulle det finnas välutvecklade sektioner (subspecialiteter) som samordnades av en medicinklinik. På 1970-talet fanns det inga ekonomiska begränsningar i planeringen av sjukvården. P G Jeppsson strävade efter att göra neurologsektionen till en självständig klinik med egen jourtjänst. Han liknade medicinkliniken vid en dinosaurie: stor kropp och litet huvud! Jeppssons kommentar var kort och rolig: Giftet sprider sig. Utvecklingen inom sjukvården med stora besparingar inom sjukvården med början på 1990-talet har dock visat att min inställning var riktig. Omställningen blev mindre smärtsam. I samband med att sanatorieverksamheten vid Broby sjukhus lades ned, skapades en lungmottagning på CSK. Även inom denna specialitet fanns en strävan efter att skapa en självständig klinik. Så småningom omvandlades denna mottagning till en välfungerande lungmedicinsk sektion med vårdplatser. En av mina största insatser som klinikchef var att rekrytera Ido Leden till den reumatologiska sektionen. Vi drog åt samma håll. Jag kunde hjälpa honom att få resurser och vidareutveckla den reumatologiska vården. Han var i landet banbrytande med att vidareutbilda primärvårdsläkarna i reumatologiska sjukdomar, så att patienter med reumatiska sjukdomar kunde få ett snabbt och korrekt omhändertagande. Tyvärr har i besparingsivern denna konsultverksamhet rationaliserats bort. Det var dock inte självklart att CSK skulle få en reumatologisk verksamhet på 1970-talet. I Vejbystrand fanns Kronprinsessan Viktorias Kustsanatorium, som hade ett sinande patientunderlag. En viss rehabiliterande verksamhet med bassängträning och sjukgymnastverksamhet hade startats. De stora byggnaderna kunde icke utnyttjas rationellt. Kurortsbehandling för reumatologiska sjukdomar var vid denna tidpunkt fortfarande aktuell. De starka landstingspolitikerna i Ängelholm ville att länets reumatologiverksamhet skulle förläggas till Vejbystrand. Stöd för sin uppfattning hade de fått av landstinget rådgivande läkare, som tillika var chefsläkare vid Ängelholms lasarett och klinikchef vid kirurgiska kliniken, Bertil Olow. Jag blev kallad till ett möte med sjukvårdsnämnden. Jag påpekade att utvecklingen inom reumatologin krävde ett nära samarbete med servicedisciplinerna och att detta endast fanns på CSK. Bertil Olow höll ett laddat inlägg där han angrep CSK, som skulle ha allt. Jag frågade honom om han gjorde sitt inlägg som rådgivande läkare till landstinget eller chefsläkare i Ängelholm. Han var ärlig nog att säga att det var det sistnämnda. Kampen om resurserna stod framförallt mellan CSK och Ängelholms lasarett. Det gällde framförallt de dyra investeringarna inom röntgenspecialiteten. Det 17

18 CSK fick, skulle även Ängelholms lasarett ha. I nordvästra Skåne fanns starka landstingspolitiker, som kunde hävda det egna sjukhusets intresse. Det nära geografiska läget till universitetssjukhuset i Lund gjorde det dessutom naturligare för Ängelholmskollegerna att hellre skicka patienterna till Lund än till länets centralsjukhus. Ängelholmskollegerna kallade Kristianstad för Fjärran Östern, vi kallade dem för Vilda Västern. Den njurmedicinska specialiteten med dialysverksamhet förlades till medicinkliniken i Hässleholm, där klinikchefen Mats Ekberg innehade specialistkompetens i njurmedicin. Detta var ett beslut av landstingets politiker och stärkte Hässleholms lasaretts status. Den operativa verksamheten med sin intensivvård på CSK behövde emellertid ofta konsultera en njurmedicinare på plats. Vi löste problemet genom att anställa en njurmedicinare med bred invärtes medicinsk kunskap, Björn Rogland. Samarbetet med administrationen var som regel bra. De lyssnade på våra önskemål och vi fick ofta det stöd vi behövde. Endast vid ett tillfälle kärvade det. Genom att spela ut de olika klinikerna och personalgrupperna mot varandra, höll en administrativ chef på att förstöra det som var CSK:s adelsmärke: arbetsglädje och vänlighet. Vi var fyra klinikchefer, som uppvaktade sjukvårdsnämnden och bidrog till att vederbörandes tjänstgöring vid CSK blev en parentes. Äskandet om nya tjänster, ombyggnader och apparater gjordes i den årliga budgeten, som sedan behandlades i sjukhusadministrationen och fastställdes i den politikerdominerade sjukhusdirektionen. Nackdelarna med detta system framgår av följande ärende. Medicinklinikens önskemål om att inrätta en dusch för isolerade och långtidssjuka leukemipatienter avslogs då det vägdes mot den tekniska avdelningens äskande om inköp av en lövsug. Från ledningshåll diskuterade man möjligheten att låta klinikerna ha en egen budget. Medicinska kliniken utsågs till en försöksklinik med rambudget. En ekonom från administrationen, klinikföreståndaren och klinikchefen träffades regelbundet för att diskutera besparings- och rationaliseringsåtgärder. Huvuddelen av detta arbete gjordes av medicinska klinikens duktiga klinikföreståndare, Viveka Dettmark, som hade stor arbetskapacitet och var ekonomiskt intresserad. Vi lyckades minska driftskostnaderna under försöksåret med ca kr. Belöningen var att vår budget nästa år reducerades med hälften av den besparade summan. Kirurgiska klinikens budget ökades däremot. Min vän och trätobroder Lars Thulin på kirurgiska kliniken hade ett annat förslag till lösning av problemet: Jag investerar mig ur krisen! Min egen utbildning kan vara ett exempel på utvecklingen inom invärtesmedicin. I 18

19 början av 1970-talet skulle man känna till de flesta invärtes medicinska sjukdomarna. Jag var specialistkompetent i invärtesmedicin, kardiologi och endokrinologi men kom att ägna mig åt hematologi och lymfom. Den fantastiska utvecklingen inom de olika specialiteterna visar behovet av subspecialisering. Tyvärr leder detta ibland till en sämre baskunskap i invärtesmedicin. Detta kan i sin tur leda till att det dröjer innan patienten remitteras till rätt specialitet. Vägen dit kan innebära onödiga undersökningar och ökade sjukvårdskostnader. Av Nils Söderström, sedermera professor i invärtesmedicin i Lund, hade jag lärt mig att bedöma benmärgspreparat och finnålspunktat från olika organ. Jag hade skrivit min doktorsavhandling på finnålspunktion av strumor. På CSK bedömde jag benmärgspunktat och finnålspunktat från olika organ och palpabla resistenser. I bästa fall kunde man ha en diagnos eller vägledning för den vidare utredningen redan efter att par timmar. Detta var möjligt tack vare att Nils Tryding på medicinska kemiska laboratoriet ställde upp med lokaler och laboratoriepersonal, som färgade preparaten. Vi skötte den krävande behandlingen av leukemipatienterna på CSK. Detta var möjligt tack vare en fantastiskt duktig personal på avdelning 123 och min medarbetare Lars Timberg. På mitt initiativ anställdes en onkologkonsult från onkologiska kliniken i Lund. Tjänsten betalades av CSK och var knuten till Lund. Tre dagar i veckan tjänstgjorde onkologen vid CSK. Min tanke var att onkologen skulle föra ut kunskap till CSK och delta i våra patientinriktade konferenser. Fler patienter skulle kunna behandlas på hemortslasarettet. Klinikchefer av min årgång brukade sitta kvar som klinikchef till sin pensionering. I slutet av 1980-talet började huvudmannen starta chefsutvecklingskurser. Efter att ha deltagit i ett par sådana insåg jag, att yngre kolleger hade större utbyte av dem än jag. Jag lämnade klinikchefskapet till Ola Ohlsson tre år före min pensionering. Under dessa tre år ägnade jag mig helt åt patientvård. Jag hade en personlig sekreterare, som snabbt skrev ut journalanteckningarna och skötte kontakten med patienterna. Dessa tre år kom att bli de bästa i min sjukvårdande verksamhet fanns det överskott på läkare och det var aldrig aktuellt att jag skulle fortsätta på CSK. Jag upptäckte att det fanns ett liv utanför sjukhuset. Som volontär arbetade jag i tre perioder i olika delar av Afrika för Rotary Doctor Bank. Att få ställa en 19

20 diagnos på patienterna utan tillgång till röntgen och laboratorieprover och sedan bota dem gav mig en endorfinkick. Det gav mig dessutom en värdefull insikt i hur privilegierade vi är i Sverige med den sjukvård, som vi har så lätt för att kritisera. 20

21 Ola Ohlsson klinikchef Min företrädare i ämbetet, Sigvard Persson, hade säkerligen en törnbeströdd väg att vandra för att skapa den framgångsrika och välordnade klinik, som jag ombads ta över. Tror heller inte att hans företrädare hade samma bekymmer med olika administrativa pålagor. Jag vet också att mina efterträdare inte heller har haft det lätt. Överlevnadstiden för klinikchefsuppdrag avkortas numera successivt. Sigvard Perssons avhopp från chefsstolen kom tämligen abrupt julen 1989 och jag minns än i dag då han kom in på mitt rum och meddelade att nu får du ta över, jag är trött på detta. Vi hade följts åt på flera klinikchefsmöten alltsedan han 1986 föreslog att jag skulle bli chef för akutmottagningen. Jag inser nu i efterhand att detta var ett led i en långsiktig, lömsk plan där han på ett elegant och diskret sätt skolade in sin efterträdare. Intet ont anande slutförde jag flera ledarskapskurser och följde med på klinikchefsluncher. Det var intressant, men när kraven på ekonomisk redovisning och sparprogram tog fart i mitten av 80-talet tedde sig chefstjänsten något mindre attraktiv. En klinikchef på den tiden hade alltid full klinisk verksamhet ett av mina villkor för att jag skulle ta uppdraget. Klinikcheferna blir arbetsgivare Tveklöst hände något omvälvande under 80- och 90-talen. Klinikcheferna hade fram till dess haft samma anställningsförhållande som andra läkare, man hade således ingen särställning när det gällde vem som var arbetsgivaren det var landstinget och distriktsnämnden. Klinikchefstjänsterna var en tillsvidareanställning och att få en sådan tjänst på ett stort centralsjukhus var toppen på karriärstegen. I en handvändning ändrades dessa förutsättningar när klinikcheferna plötsligt blev arbetsgivare. Man fick visstidsförordnande och kunde i princip avsättas närsomhelst, framför allt om man inte höll de ekonomiska ramarna. Jag insåg snabbt att nu gällde det att ha kvar sin kliniska erfarenhet, precis som min företrädare och inte hänge sig åt administration mer än nödvändigt. Medicinkliniken hade hunnit växa sig stor under Sigvard Perssons ledning och min första åtgärd var att sektionera kliniken. Syftet var inte att tillåta att sektionerna blev självständiga enheter, snarare tvärtom. Avsikten var att alla skulle känna sig 21

22 delaktiga i helheten, men samtidigt utveckla sin egen grenspecialitet. En internmedicinsk klinik har ett stort jouråtagande, då 90 procent av alla akuta ambulansfall tillhör internmedicinen. Samtidigt kommer många multisjuka patienter till akutmottagningen och då gäller det att vi alla har kunskaper och erfarenheter som gör att vi håller bredden i vår specialitet, inte bara djupet inom eget intresseområde. På jourtid och under helger skall en gastroenterolog kunna hantera en akut hjärtinfarkt eller stroke, en kardiolog skall kunna hantera en knepig tyreotoxisk kris eller ett skov av ulcerös colit. Så skall en medicinklinik fungera och det gjorde den på CSK. Besparing och neddragningar Anmodan om besparing har cirkulerat i luften så länge jag kan minnas. Första gången jag hörde det på allvar var på ett klinikchefsmöte i mitten av 80- talet då jag var chef på akuten. På ett lunchmöte gav sjukhusdirektör Övergaard på sitt tydliga militäriska sätt order om att nu gäller det besparingar - ingen kommer att gå fri. Jag antog att allt var som vanligt och gick hem till kliniken efter uppläxningen och meddelade att vi kör på som vanligt. De som överskred budgeten fick en reprimand, nästa år fick man något ökad budget som plåster på såren och sedan löstes alla problem. De som sparade däremot, fick ytterligare sparbeting året efter och kom på så vis in i en ond cirkel. Övergaard var en mycket bra sjukhuschef, korrekt och vänlig och hade stor erfarenhet med sig i bagaget när han kom till CSK. Naturligtvis hade han kniven på strupen från högre ort spelet inom landstingsvärlden har med åren blivit allt tydligare enligt symboliken katten på råttan, råttan på repet. Även om det inte var möjligt för katten att få fatt i råttan skulle besparingen ändå genomföras. Orättvisorna mellan klinikernas budgetramar var många gånger fullständigt absurda. Medicinkliniken, vars patienter i ungefär 90 procent kom från akutmottagningen, fick sparuppdrag, som i stort omöjliggjorde en dygnetruntverksamhet på akutmottagningen. När jag tillträdde som klinikchef hade sjukhuset en ny chef, Ulf Strömer. Han hade varit en drivande kanslichef på landstinget och började på sjukhuset med stora ambitioner att fullfölja de order han hade fått från landstingsledningen. 22

23 På det lokala planet var vi underställda distriktsnämnderna. Distriktsnämndens ordförande, polisen Karl-Erik Efverman, hade stor förståelse för våra svårigheter att genomföra budgetneddragningar men gav mig rådet att försöka så gott det går. Att övertrassera sin budget var ingen dödssynd, bara man kunde motivera sitt handlande. Realistiska besparingskrav? Efverman och jag blev med tiden goda vänner med ömsesidig förståelse för varandras problem. Han ersattes i samband med ett politiskt majoritetsskifte av Lars Ohlin som distriktsnämndens ordförande. Den senare var en herre med stor beslutskapacitet, ingalunda så välövertänkta, men jag gillade honom och skyllde därför hans beslut på dåligt underlag från tjänstemännen. Förvaltningen försökte med alla medel genomföra besparingar. En av de många mindre övertänkta vara att stänga hjärtintensiven på somrarna liksom att regelbundet komma med propåer om att minska antalet vårdplatser på medicinkliniken, trots ständiga överbeläggningar. Under en period gick man in med besparingsyxan på röntgenavdelningen. Man hade fått för sig att om vi minskade antalet vårdplatser så behövdes inte lika många tjänster på röntgenavdelningen. De periodvis långa väntetiderna på röntgenavdelningen permanentades och patienterna blev kvar på avdelningarna i väntan på undersökningar moment 22. På något underligt vis fick man för sig att röntgenbehovet minskade när vårdplatserna drogs ned. Patienternas röntgenbehov förväntades således att försvinna. Det hårdnande klimatet blev allt tydligare. Vår roll som Centralsjukhus ifrågasattes starkt av övriga sjukhus i Kristianstad läns landsting. Det gjordes nya ekonomiska beräkningar och starka politiska krafter från Ängelholm krävde en omfördelning av budgetmedel till nordvästra Skåne. Redan under Sigvard Perssons tid infördes så kallade sektorsråd, där man tvistade om var olika patienter skulle vårdas. Även dessa möten var minst sagt animerade och försvann först när vi bildade storregionen Skåne. Under åren satt jag i otaliga utredningar om samarbete mellan sjukhusen, liksom förslag om uppdelning av patienter mellan sjukhusen i olika diagnoskategorier. Allt detta skrinlades, men uppenbarligen har man inte tagit lärdom av några erfarenheter i och med dagens märkliga uppdelning och sammanslagning av sjukhusen. 23

24 En annan märklig episod som jag minns var på ett internat i Brösarp, där samtliga klinikchefer samlades för att spara ihop ett visst antal miljoner kronor. Detta fördelades procentuellt ut på klinikerna, utan minsta hänsynstagande till verksamhetens innehåll. På enklaste sätt skulle en klumpsumma divideras med antalet kliniker. Besparingsuppdraget som ålades medicinkliniken innebar i stort sett att akutverksamheten skulle halveras, vilket var en omöjlighet med samtidigt krav på bibehållet akutuppdrag. Dessutom fick vi ta över delar av infektionsklinikens jourer då vi ändå var uppe och arbetade och infektionskliniken skulle ju spara. Vi skulle även åläggas att ta hand om deras inneliggande patienter nattetid. Mötet avslutades med en omröstning genom handuppräckning vad de andra klinikcheferna ansåg om vårt besparingsuppdrag. Jag var den ende som röstade emot förslaget om medicinklinikens besparing och fick åka hem ett antal miljoner kronor fattigare. Besparingskalkylen skulle lämnas in inom en månad. Klinikledningen författade ett svar med åtföljande konsekvensbeskrivning. Sedan hörde vi inget mer och jag vet faktiskt inte hur det gick med besparingsuppdraget heller. Vi fortsatte vårda patienterna som vanligt såväl på akuten som på medicinavdelningarna och utvecklade verksamheten på bästa sätt inom alla sektioner. Till slut fick även infektionskliniken ta hand om sina egna inneliggande patienter nattetid och även försöka hålla sig vakna ända till kl. 22 på kvällen. Cheferna i sjukvården Sjukhuscheferna under min klinikchefstid - Sten Övergaard, Ulf Strömer, Dirk Müller, Barbro Ohlsson, Jan Svanell, Håkan Rundberg och Ann-Sofi Bennheden hade alla hög ambitionsnivå, dock med varierande framgång. Direktiven från landstingsledningen var ingalunda ett under av konsekvens, så det hade förmodligen inte blivit någon större skillnad oavsett hur många chefer vi fick till sjukhuset under de här åren. Problemen inom landstingsvärlden var ungefär samma som på sjukhusen, ideliga byten av landstingsdirektörer, nya pålagor och utredningar, som sällan ledde till något positivt vare sig för verksamheten eller patienterna. Den som satt längst som landstingsdirektör under min klinikchefstid var Thorsten Thor. Han kom från SPRI som direktör och hade ett stort kontaktnät. En beslutsmässig herre, som var mycket uppskattad ledare i Landstingshuset, där han samtidigt åtnjöt stor respekt. Hans sociala kompetens och nära kontakt och 24

25 prioritering av verksamheternas arbete var uppskattad av oss kliniker. Vi blev också med tiden mycket goda vänner och hade personlig kontakt långt efter hans pensionering. Dessvärre föll han offer för en felaktigt utförd galloperation på ett Stockholmssjukhus och avled i sviterna av detta. En ödets ironi som drabbade en man som ägnat hela sitt liv åt att verka för säker och effektiv sjukvård. Allianser och kliniksammanslagningar För att åstadkomma besparingar infördes något som man kallade allianser. Vi bildade allians med Hässleholms medicinklinik. Vad detta innebar i praktiken var det ingen som förstod. Mats Ekberg, klinikchef i Hässleholm, gammal god vän från Malmötiden och nefrolog, och jag kallades till samma besparingsmöten. Vi gick hem från mötena, försökte erinra oss vad vi skulle göra och gjorde så gott vi kunde. Resultatet blev som vanligt, det var patienternas behov och verkligheten som styrde utvecklingen. Vi hade ingen gemensam ekonomi och hade båda betydande bekymmer med stora överbeläggningar och långa väntetider. När allianstanken hade hållit på ett par år glesades mötena ut och allt arbete som lades ned kring detta rann ut i sanden. Nästa steg var att slå ihop klinikerna och kalla det för medicinkliniken Kristianstad- Hässleholm. Nu såg man framför sig stora möjligheter till neddragningar av personal! En sammanslagning var påbörjad inom ortopedin. Enkelt akut ortopedi till Kristianstad, elektiv ortopedi till Hässleholm. Nu kunde väl medicinen göra detsamma? Nya utredningar, möten, papper och åter papper som förmodligen ingen läste. Jag var naturligtvis stark motståndare att ta över ytterligare en klinik och funderade på att hoppa av i det läget. För att komma undan med äran i behåll sökte jag en professur i kardiologi i Norge. Jag hade i min avhandling som huvudtema skrivit om hemodynamiska och metabola förändringar i samband med tidiga faser av hypertoni. Vid Universitetssjukhuset i Bergen fanns en doktorand som kopierat en del av mina data med den norske professorns goda minne. Jag påpekade plagiatet i flera skrivelser men fick aldrig något svar. Jag var inte ens refererad i hans avhandling. Tyvärr, eller kanske jag skall säga tack och lov, kom jag inte med i förslagsrummet för tjänsten. Om det berodde på min vetenskap eller på att nämnde norska professor var sakkunnig låter sig ej förklaras, kanske det var båda faktorerna. Jag övertalades av läkarkollegiet och mina lojala medarbetare i klinikledningsgruppen, chefssekreteraren Agneta Wilson, biträdande klinikchefen, Jan-Erik Nilsson, Ibe Lager och klinikföreståndarna Viveca Dettmark och Eva Persson, att söka tjänsten som chef för Kristianstad/Hässleholmskliniken och fick den. 25

26 Neddragning med 17,5 läkartjänster och fackeltåget i Hässleholm Chefskapet innebar att jag efter kort tid fick i uppdrag att göra mig av med 17,5 läkartjänster. Man tyckte att eftersom vi nu var en klinik så behövde den inte vara så stor. Jag protesterade och kontrade med att jag kunde klara delar av besparingen om vi lade ned medicinjouren i Hässleholm, där man precis satt spaden i marken för att bygga en ny akutmottagning. Samtidigt klagade kollegorna i Hässleholm högljutt på sina täta jourer. Om de nu i stället delade på jouren med oss på CSK och man stängde akuten i Hässleholm kl. 19 hade alla fått det lättare. Vi var ju en gemensam klinik! Mina tankar nådde pressen med feta rubriker. Lars Olin ringde mig upprörd och påpekade strängt att jag absolut inte fick komma med sådana idéer - jag vill inte ha fler fackeltåg i Hässleholm på grund av dina uttalanden i pressen, förresten på måndag skall jag ha namnen på den 17 läkare som skall varslas! Lars Olin var egentligen en mycket hygglig och jovialisk politiker. Jag har under åren lärt mig skilja på sak och person och även han och jag blev med tiden vänner. Han fick dock inte sina 17 namn den måndagen - han fick dem inte alls. Jag manövrerade i stället frågan på ett annat sätt. Hur bar jag mig åt? Eftersom mitt schackdrag inte var helt ärligt föredrar jag att behålla hemligheten för mig själv. Brottet är preskriberat och kliniken klarade sig med i stort sett oförändrad bemanning. Under en period blev jag ombedd att ta över hudkliniken, då två synnerligen kompetenta kollegor aviserade att de skulle sluta. Glad i hågen och tydligen utan fullt omdöme accepterade jag uppdraget. I efterhand har jag fått veta att det väckte stor uppmärksamhet i dermatologkretsar i landet, att en medicinchef hade tagit över en hudklinik. Resultatet av det korta äktenskapet blev dock det bästa - jag vet inte om det var min närvaro som fick kollegorna att ändra sig och stanna kvar i blotta förskräckelsen. Jag blev i alla fall befriad från uppdraget och ordningen återställdes på hudkliniken som sedan blev en av de mest framgångsrika i landet med i stort sett inga väntetider. Allt detta utan någon som helst inblandning från min sida. Strategier och andra projekt Som klinikchef överöstes man med papper med olika strategier och blanketter som skulle fyllas i. Min utgångspunkt var att vänta med att svara så länge som möjligt. Fick jag ingen påminnelse så var förfrågan av intet värde, hörde man av sig fick 26

27 min sekreterare börja leta i papperskorgen. Min papperskorg kallades under många år det runda arkivet. Taktiken innebar dock att jag upplevde mig ha mindre pappersgöra än andra och kunde ägna mig åt patienterna i stället. Ideliga påbud kom från landstingsledningen, Strategi 90 - av oss kallad Tragedi 90, detta följdes av Strategi 99 osv. Under en period var QUL det absolut viktigaste som sjukhuset skulle syssla med. Begreppet står för Kvalitet, Utveckling, Ledarskap. Jag antar att påbudet utgick från högre ort. På CSK togs detta på blodigaste allvar. Alla kliniker skulle prioritera QUL, mottagningar stängdes ner, avdelningarna gick på sparlåga med jourbemanning. Varje kliniks ledningsgrupp stängdes in på internat och man hade en modell som hette Strömma Kraftverk, som vi skulle ta efter och lära oss av. Kraftverkets lyckosamma QUL-projekt skulle överföras på sjukvården på CSK. De klinikchefer som inte följde detta kunde se sig om efter annat jobb. Alla klinikchefer lydde order och levererade omfattande rapporter på sidor. Jag hade dock varit med så länge och meddelade mina sektionschefer att jag tar hand om allt själv, vi jobbar på som vanligt med patienterna. Förskräckelsen spreds i min ledningsgrupp: vad skall han nu hitta på? Jag försökte sammanfatta projektet mycket kort, skriva mycket om ingenting och invagga läsaren i tron att det ändå står något som har med saken att göra. Min rapport blev en enda A4- sida, med även för mig, fullständigt obegripligt innehåll. Vad blev resultatet? De kliniker som hade stängt ner sjukvården under en vecka hörde ingenting, jag hörde ingenting, av detta blev ingenting. Om hela sanningen skall fram så fick jag dock en förfrågan om jag ville delta i en tävling om bästa QUL-projekt, men jag avstod från att delta i den tävlingen! Dags att lämna klinikchefsuppdraget När jag efter många år överlämnat stafettpinnen till min efterträdare finns det anledning att reflektera över vad som åstadkommits? Jag har snabbt bläddrat igenom alla pärmar med brev, skrivelser och protokoll - ja allt finns faktiskt bevarat. Jag tror inte att jag satt några djupare spår i historien. Ibland blir jag dock påmind av kollegorna om en händelse, trots att det är snart 15 år sedan jag avgick som chef. Vissa kliniker hade infört stämpelklocka, det skulle vara ett sätt att visa hur mycket man jobbade - inget annat sades det. Jag ville under inga som helst förhållanden införa detta på vår klinik. Vårt fria arbete under ansvar hade alltid skötts och det 27

28 fanns ingen anledning att ifrågasättas nu heller. Jag fick dock inte kollegorna med mig. Stämpelklockan infördes och där gick de sista resterna av vårt fria yrke. Nu blev vi arbetare vid löpande bandet. Jag vet att man ångrar sig nu men å andra sidan hade det nog införts förr eller senare oavsett vad jag ville. Alla jobbade hårt, vi hade kul och arbetade för samma sak. Vi producerade högklassig sjukvård, angelägna om att ta hand om patienterna på bästa sätt. Vi hade en välkänd förnämlig vidareutbildning på kliniken och fick högsta betyg på de nationella granskningarna av specialistutbildningen. Vi började också ta emot medicine kandidater från Malmö, som gjorde delar av sin praktiska kliniska tjänstgöring hos oss. År 2000, efter 10 år som klinikchef plus 4 år i samma roll på akutmottagningen, kände jag mig färdig med chefsarbetet. Jag är nog alldeles för mycket kliniker i själ och hjärta för att finna administrativa rutiner stimulerande och roligt i längden. Det var en ömsesidig glädje från såväl förvaltningen som undertecknad när Jesper Persson, omvittnat duktig kliniker och erfaren chef från Malmö och Trelleborg, värvades som min efterträdare. Vi hade från början bästa samarbete och har det fortfarande som inspektörer för ST-utbildningen i landet. En märklig reaktion från förvaltningen och beslutsfattare är hur lätt en ny chef kan få sina förslag accepterade. Det jag hade stångats blodig för fick Jesper plötsligt igenom med orden från förvaltningen - mycket intressant, detta får vi ta hänsyn till. Lärdomen: en klinikchef bör idag sitta högst två fyraårs perioder, sedan är man förbrukad. Vad hände sedan? I samband med att jag avgick som klinikchef, fick jag erbjudande om en deltidsprofessur på Högskolan. Jag hade hunnit med att handleda två doktorander, skrivit en hel del artiklar och förklarades av sakkunniga som kompetent när det gäller de vetenskapliga artiklarnas mängd och innehåll liksom pedagogisk och administrativ erfarenhet. Professuren, plus ordförandeskapet i Region Skånes Läkemedelsråd, samt att jag då även var ordförande i det nationella Läkemedelsrådet, var en fantastisk utmaning vid sidan av det ordinarie kliniska arbetet på deltid. En av mina kollegor på kliniken, frispråkig och stor motståndare till allt vad administrativa rutiner heter, fick ett ärende från Landstingets Patientnämnd på sitt 28

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181107-08 Lasarettet Trelleborg Sjukhus Trelleborg-Malmö Ort Invärtesmedicinska specialiteter Verksamhetsområde Suzanne Wendahl och erne

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-06--07 Västmanlands sjukhus Västerås Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

nyfiken på... CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD

nyfiken på... CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD nyfiken på... CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD VARFÖR JOBBAR DU PÅ CSK? JENNIE JÖNSSON, SJUK SKÖTERSKA, sedan drygt ett år på avd 112 medicinkliniken: På CSK kan man vidareutvecklas!

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om vården under jul och nyårshelgerna

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om vården under jul och nyårshelgerna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Britt Arrelöv TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-12-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-01-30 1 (4) HSN 2017-1963 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om vården under

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 180425-26 Kirurgkliniken SK Sjukhus Hässleholm Ort Kirurgi Verksamhetsområde Åsa oström och erne Eriksson Inspektörer STRUKTUR Verksamheten

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 180425-26 Hässleholms sjukhus Sjukhus Hässleholm Ort Invärtesmedicinska specialiteter Verksamhetsområde Åsa oström och erne Eriksson Inspektörer

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Programförklaring Ett mänskligare Västra Götaland 1 Fler vårdplatser För en trygg vård och värdigt omhändertagande Antalet vårdplatser har minskat

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Förslag till ny vårdplatsdimensionering Visby lasarett HSN

Förslag till ny vårdplatsdimensionering Visby lasarett HSN Förslag till ny vårdplatsdimensionering Visby lasarett HSN 080624 Medicin/rehab/infektion Plan 4 medicinhuset en avdelning med 28 vårdplatser (M2/M3) Plan 2 medicinhuset en avdelning med 20 vårdplatser

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25/11 2015 Centralsjukhuset Karlstad Karlstad Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 180320-21 och 180425-26 entralsjukhuset Kristianstad och Hässleholms sjukhus Sjukhus Ort Ortopedi Verksamhetsområde Åsa oström, jörn Ohlsson

Läs mer

Presskonferens Lasarettet i Ystad

Presskonferens Lasarettet i Ystad Presskonferens Lasarettet i Ystad 2013-03-27 Rein Seensalu, projektsamordnare, 0451-298845 Matz Widerström, sjukhuschef Ystad Johan Cosmo, sjukhuschef Kristianstad Eva Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Trainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress:

Trainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress: Besöksadress: Brämhultsvägen 53, Borås Postadress: Televäxel: 033-616 10 00 Trainee sjuksköterska Besöksadress: Varbergsvägen 50, Skene Postadress: 511 81 Skene Televäxel: 0320-77 80 00 E-post: sas@vgregion.se

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer. Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL DEN KLINISKA PLACERINGEN I UROLOGI OCH NEFROLOGI I KARLSTAD

VÄLKOMMEN TILL DEN KLINISKA PLACERINGEN I UROLOGI OCH NEFROLOGI I KARLSTAD Sida 1 av 5 VÄLKOMMEN TILL DEN KLINISKA PLACERINGEN I UROLOGI OCH NEFROLOGI I KARLSTAD Sedan höstterminen 2009 är urologikursen och nefrologikursen integrerade. Därför kommer Du att under Dina veckor hos

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181211 12 Lasarettet i Landskrona Sjukhus Landskrona Ort Invärtesmedicinska specialiteter Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson

Läs mer

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra

Läs mer

Sjukhusstyrelse Kristianstad

Sjukhusstyrelse Kristianstad PROTOKOLL 22 27 Datum 2019-06-26 1 (5) Protokoll från sjukhusstyrelse Kristianstads sammanträde Tid: 2019-06-26 10:00-12:00 Plats: IVÖ, Blekedamm, Centralsjukhuset i Kristianstad Beslutande Patrik Holmberg

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5) TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181211 12 Lasarettet i Landskrona Sjukhus Landskrona Ort Opererande specialiteter Helsingborgs lasarett Verksamhetsområde Åsa oström och

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Motion - Den äldre människan på akutmottagningen

Motion - Den äldre människan på akutmottagningen ÄRENDE 9 LF februari 2012 Motion - Den äldre människan på akutmottagningen Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Anne Karlsson, SD Yttrande från Hälso-

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Kirurgkliniken i Malmö 100 år något ur dess historia

Kirurgkliniken i Malmö 100 år något ur dess historia Sida 1 av 5 Startsidan 2008-05-01 Kirurgkliniken i Malmö 100 år något ur dess historia Göran Ekelund, numera pensionerad från kirurgiska kliniken i Malmö, berättar här något om klinikens historia med anledning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk.

Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk. Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk. Det är underbemannat på avdelningen idag igen och salarna är mer än fulla. Du går på ditt pass och redan när du kliver innanför dörrarna känner du stressen.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 6-7/12 2016... Karlskoga Lasarett Karlskoga Internmedicin, Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik erne Eriksson och Stefan Sjöberg... Inspektörer Gradering

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset 1 Information Länspensionärsrådet 6 december 2017 Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset 2 Sommarsjukvården 259 vårdplatser under två veckor, 262 under åtta veckor. (269 förra året, normalläge

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-09-24 SU/Östra sjukhuset Göteborg Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181022 24 Hälsostaden Sjukhus Ängelholm Ort Opererande specialiteter Helsingborgs lasarett Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Brist på vårdplatser kris inom svensk sjukvård

Brist på vårdplatser kris inom svensk sjukvård Brist på vårdplatser kris inom svensk sjukvård 1 Sveriges läkarförbund 2004 Utvecklingen syns tydligt Ett växande problem Nedskärningarna av antalet vårdplatser inom den svenska sjukvården har blivit ett

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016 Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31

Läs mer

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 16/2011

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 16/2011 Styrelsen nr 16/2011 Kallelse till sammanträde den 16 december kl. 09.00. Sammanträdet avslutas med gemensam jullunch på restaurang Nautical kl.12.00 Paragraf Ärende 120 Sammankallande och beslutsförhet

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS

Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Bakgrund Vårdnära service är ett koncept som innebär överföring av arbetsuppgifter från vårdpersonal till servicepersonal. Tanken med vårdnära

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

AT i Primärvården. Stefan Johansson

AT i Primärvården. Stefan Johansson AT i Primärvården Stefan Johansson (Göingekliniken) Vänhem Knislinge Solbrinken Vinslöv Sösdala Näsby Östermalm Vilan Vä Tollarp Kristianstadkliniken Östra läkargruppen Åhus Tryggakliniken Capio Citykliniken

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer