Hur går det för Örebroregionen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur går det för Örebroregionen?"

Transkript

1 Rapport 2014:02 Hur går det för Örebroregionen? 2014 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Anders Niklasson

2 Hur går det för Örebroregionen? 2014 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Anders Niklasson Rapport 2014:02 Dnr

3 Förord Det här är den tredje uppföljningen av Örebroregionens utvecklingsstrategi. Stategin antogs i april 2010 och vi närmar oss nu etappmålen Vi kan allt tydligare se vilka mål vi kommer att klara respektive inte klara. Uppföljningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen i regionen, utan utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategins mål och indikatorer. I Örebroregionen har det sjösatts en genomförandeorganisation med så kallade målområdesansvariga som närmast kan beskrivas som processledare för att stödja utveckling mot de uppsatta målen inom sina respektive målområden. En viktig roll har också de så kallade granskarna som ska bidra till att genomförandet av utvecklingsstrategin präglas av de genomsyrande perspektiven (en jämställd region, ekologiskt hållbart, barn och unga, mångfald och integration, en god folkhälsa). Nyckelspelare är självklart landstinget, kommuner, organisationer och företag som kan och vill bidra till målen. Det spelar ingen roll hur hårt genomförandeorganisationen arbetar om man inte lyckas få med andra i förändringsarbetet. Målgruppen är alla som är involverade, engagerade eller intresserade av regionens utveckling. Rapporten har tagits fram av Anders Niklasson, analytiker vid Regionförbundet Örebro. Målområdesansvariga och granskare har bidragit med inspel, tankar och erfarenheter. Rapporten har inte behandlats politiskt. Magnus Persson Regiondirektör

4 Innehåll Sammanfattning 5 Fortsatt stor befolkningsökning i regionen 5 Lyft på gymnasienivå 6 Boom av nya arbetsställen i regionen 6 Ökade möjligheter till ansökan om kulturhuvudstad 6 Knappt 40 procent av etappmålen på väg att nås 7 Örebroregionen och omvärlden 8 Genomsyrande perspektiv 10 En jämställd region 10 Ekologiskt hållbart 10 Barn och unga 11 Mångfald och integration 12 En god folkhälsa 12 Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen Bilaga 1: Sammanställning indikatorer 76

5 Sammanfattning Utvecklingsstrategi för Örebroregionen antogs Örebroregionens utvecklingsstrategi är fokuserad på fyra områden. De fyra områdena är: Örebroregionens vision The Heart of Sweden Örebroregionen är ett attraktivt kunskapscentrum med en hög utbildningsnivå. I regionen växer företag och nya idéer i ett aktivt samarbete mellan näringsliv, universitet, offentlig och ideell sektor. I regionen blomstrar kultur, idrott och turism det goda värdskapet ger lustfyllda möten och upplevelser. Regionens mångfald föder kreativitet, öppenhet och unga tankar. Vi är den öppna regionen den goda grannen, den självklara mötesplatsen för människor och ett nav för handel och hållbara transporter. Tillsammans är vi den pulserande regionen. Tanken med den här uppföljningen är att få en uppdaterad bild av hur regionen ligger till i förhållande till de mål och visioner som fastslagits i strategin. Uppföljningen tar sikte mot etappmålen För att skapa perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen görs jämförelser med Värmland, Västmanland, Södermanland och Jönköping. Dessa regioner är av jämförbar storlek och struktur. I uppföljningen görs också en nedbrytning av statistiken till kommunal nivå, när så är möjligt, för att skapa en djupare bild av regionens utveckling. Fortsatt stor befolkningsökning i regionen Det utvecklingsområde som påvisar den bästa utvecklingen är Den öppna regionen som huvudsakligen fokuserar på befolkningen och kommunikationer. Befolkningsökningen har fortsatt att vara exceptionellt stor under 2013 och man får gå tillbaka till slutet av 1960-talet för att hitta motsvarande tillväxtsiffror. Utrikes invandringen får en allt större betydelse för regionens befolkningstillväxt. Utrikes invandringen stod under 2013 för mer än 90 procent av befolkningstillväxten. Regionens inrikes flyttnetto (flyttningar mellan Örebroregionen och övriga Sverige) har förbättrats något under 2013, men regionen går alltjämt minus på inrikes flyttningar. Det är ovanligt att befolkningsutvecklingstrender bryts, men under 2013 har detta inträffat i inte mindre än tre av regionens tolv kommuner. Laxå, Degerfors, och Ljusnarsberg som i princip haft en vikande befolkningskurva sedan 40 år tillbaka har samtliga ökat sin befolkning under Genom trendbrottet i de mindre kommunerna under 2013 visar totalt nio av regionens tolv kommuner upp ökande befolkning. De tre kommuner där befolkningen minskade under 2013 var Lekeberg, Hallsberg och Hällefors. Om man riktar blicken mot kommunikationerna inom regionen och med omvärlden är utvecklingen huvudsakligen positiv. Restiden med kollektivtrafik i regionen har förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering. Under 2013 har framför allt betydande restidsförbättringar åstadkommits mellan Hällefors och Örebro, samt Nora och Örebro genom expressbusstrafik. Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare genom att miljövänligare bränslen vinner terräng. Vad gäller kommunikationer med omvärlden är kommunikationerna till Stockholm fortsatt starka. Fler förbindelser väntar 5

6 också genom den planerade utökade trafiken på Svealandsbanan via Eskilstuna. Stockholm. För att nå målen för kommunikationerna med söderut mot Göteborg respektive västerut mot Oslo krävs stora investeringar. Dessa kommer inte att kunna realiseras inom överskådlig tid på grund av nationella beslut. Allvarligt för regionens internationella kommunikationer är att flygtrafiken till Köpenhamn, Kastrup lagts ned. Under våren 2014 har dock flera flygbolag visat intresse för att starta internationell reguljärtrafik från Örebro. Lyft på gymnasienivå Tidigare uppföljningar av Örebroregionens utvecklingsstrategi har visat att möjligheterna till måluppfyllelse 2015 är som minst inom utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Denna bild bekräftas i även i denna uppföljning, men indikatorerna har börjat peka uppåt inom målområdet. På gymnasienivå har betygen förbättrats betydande över de två senaste åren och möjligheten finns att etappmålet 2015 kan nås. Ökande andel drop-outs (skolavhoppare) är en möjlig delförklaring till de förbättrade resultaten. På grundskolenivå sjönk betygen under läsåret 2012/13 efter att ha förbättrats under föregående läsår. Det återstår nu att se om det är ett tillfälligt trendbrott eller om den positiva kurvan kommer fortsätta. Regionen har fortsatt stora differenser mellan könen när det gäller betygsnivåer och utbildningsnivå. Dessa skillnader har också accentuerats ytterligare de senaste åren. Resultaten skiljer också stort mellan kommunerna i regionen. Glädjande från utvecklingsområdet Kunskap och Kompetens är att andelen utexaminerade från Örebro universitet som får arbete successivt ökar. Andelen högutbildade (minst tre års eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet. Jämfört med riket är dock invånarna i Örebroregionen fortfarande lägre utbildade. Boom av nya arbetsställen i regionen Liksom tidigare år konkurrerar utvecklingsområdet Innovationer och entreprenörskap med Den öppna regionen om att vara det utvecklingsområde som utvecklas bäst. Nyföretagandet ligger kvar på en hög nivå även om 2013 innebar en mindre minskning enligt preliminära siffror från Bolagsverket. Överlevnadsgraden (70 procent) är också god i de nystartade företagen. Det höga nyföretagandet har lett till att regionens arbetsställen ökat från under 2009 till närmare under Inom logistikbranschen visar statistiken att Örebroregionen behåller sin position som en av Sveriges viktigaste transportregioner. Inom kort kommer effekten av satsningarna i Hallsberg (Posten och Train Alliance) förmodligen att lyfta Örebroregionen till första platsen i landet vad gäller procentuell tillväxt av arbetstillfällen. Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt att kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat i få riskkapitalinvesteringar och en svag utveckling vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Särskilt oroande är de sjunkande forsknings- och utvecklingsinvesteringarna i näringslivet. Ökade möjligheter till ansökan om kulturhuvudstad Utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser lägger tonvikten på kultur, idrott, nöjen, turism och evenemang. Åtminstone två av etappmålen ser ut att nås till 2015, av dessa finns ett inom kulturen och ett inom idrotten. Inom kulturens område är målet om finansiering av kultur för och av unga på väg att nås. Möjligheterna för Örebro kommun att kunna ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad stärks också framför allt genom lyskraftiga evenemang som OpenART och Live at Heart. 6

7 De flesta större evenemangen sker inom idrottens värld varför det är glädjande att Örebro kommun för tillfället tillhör en mycket exklusiv skara kommuner (Stockholm, Göteborg, Gävle och Örebro) som har lag i de högsta divisionerna i de största publiksporterna (herrfotboll och herrishockey). Om man sätter fokus mot regionens strävan att bli den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och att utveckla regionens besöksnäring, visar indikatorerna att regionen ligger långt ifrån målsättningarna. Trenden är dock positiv inom besöksnäringen med fler besökare inom de flesta segment. Regionens hotellkapacitet är på väg att få ett rejält lyft genom satsningarna på hotell vid Gustavsvik och i NA-borgen, samt eventuellt ytterligare ett hotell i Elitekedjans regi. Satsningarna indikerar att det finns stark tilltro från marknaden på regionens framtid. Knappt 40 procent av etappmålen på väg att nås erna i denna rapport bygger främst på den dominerande trenden samt hur stor den aktuella differensen är upp till etappmålet Krafter i omvärlden som påverkar vägs också in liksom eventuella effekter av pågående eller framtida utvecklingsprojekt i Örebroregionen. erna som är utformade i samspel mellan rapportens författare och målområdesansvariga bör givetvis tolkas med försiktighet och ska främst ses som något att diskutera utifrån. för måluppfyllelse etappmål 2015 efter utvecklingsområde Innovationer och entreprenörskap Den öppna regionen Lustfyllda möten och upplevelser Kunskap och kompetens Ja Oklart Nej Hur stora är då möjligheterna till måluppfyllelse? Samlat visar prognosen att tio av etappmålen kommer att nås och nästan lika många nio kommer inte att uppnås. För nio av etappmålen är det alltjämt oklart. Vid denna tredje uppföljning står det alltså klart att en betydande del av etappmålen (drygt 30 procent) inte ser ut att uppnås till Detta beror givetvis på en mängd olika faktorer. I några fall handlar det troligtvis om att man varit alltför ambitiös när målen satts. Exempel på detta är målsättningarna vad gäller besöksnäringen. I vissa fall är den krassa sanningen att vi inte är tillräckligt bra, till exempel inom skolans värld. Här gäller naturligtvis att kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare. Till sist finns det naturligtvis omvärldsfaktorer som påverkar som vi inte själva kan styra över. Samhällsförändring är oftast långsam och nästan osynlig medan den pågår. Den här uppföljningen ger vid handen att regionen gått framåt marginellt jämfört med tidigare uppföljningar och att de huvudsakliga utvecklingsmönster som observerats tidigare ligger fast. Det finns dock små tecken som eller embryon som kan vara varsel om större utvecklingsprocesser. Utvecklingen inom gymnasieskolan kan vara ett sådant tecken. Ett annat kan vara inom evenemangssidan med Live at Heart och OpenART

8 Örebroregionen och omvärlden Globaliseringen berör i princip alla delar av samhället. Möjligheterna att uppnå utvecklingsstrategins mål påverkas av såväl medsom motkrafter internationellt, nationellt och regionalt. Vissa målområden är mer omvärldsberoende än andra. Kronan biter sig fast på en hög nivå Samtidigt som lågkonjunkturen delvis drabbat vår region har den svenska kronan nått sin starkaste nivå på 20 år mot konkurrentländernas valutor. Vem hade kunnat ana för fyra år sedan, då vi betalade närmare 11,50 för en euro att jämföra med dagens 8,80, att den svenska kronan skulle fungera som en säker och stabil tillflyktsort på en annars volatil valutavärldsmarknad? Jämfört med inledningen av 2009 har kronan stärkts med cirka 30 procent mot euron. Baksidan är naturligtvis att regionens export blir avsevärt dyrare. Traditionellt har kronan fungerat som något av en stötdämpare vid lågkonjunkturer genom att sjunka i värde och därmed underlätta för exportindustrin. De första kvartalsrapporterna för 2014 visar att den starka kronan blivit ett sänke för de svenska exportbolagen. Kronkursen har också stor betydelse för den internationella turismen i regionen. Europeisk kris spiller över även på Örebroregionen Entreprenörskap och företagande är kanske det mest omvärldsberoende målområdet i utvecklingsstrategin. Europas kris har även blivit vår kris under 2012 och Örebroregionens företag exporterar för ca 40 miljarder kronor årligen. Under 2013 har regionen varit relativt väl förskonad från varsel och uppsägningar, men det finns andra tecken som tyder på en inbromsning i ekonomin, exempelvis har viljan att starta nya företag avtagit i Örebroregionen under Positivt för regionens ansträngningar när det gäller att öka innovationskraften i näringslivet är att det finns ett stort fokus på innovation både nationellt och internationellt, till exempel i form av EUs strukturfonder. Detta skapar ekonomiska muskler för regionen att vidareutveckla det innovationsstödjande systemet. Nya konflikter i omvärlden ritar om spelkartan Sedan tidigare vet vi att oroligheter i världen driver på möjligheterna till måluppfyllelse, framför allt för målområdet Fler boende i Örebroregionen. Konflikter i framför allt Syrien, Somalia och Afghanistan skapar flyktingströmmar till Sverige och Örebroregionen som bidrar till uppfyllandet av befolkningsmålen. Under 2013 har Örebroregionen haft det största flyktingmottagandet sedan kriget på Balkan i början av 1990-talet. Under slutet av 2013 och inledningen av 2014 har nya oroligheter blossat upp i omvärlden (Ukraina). Pisa-undersökningen skakar om den svenska skolan Sveriges ranking i den så kallade Pisa-undersökningen har rasat. Sverige placerar sig under OECD-snittet, och är sämst av de nordiska länderna. Detta påverkar naturligtvis regionens egna ansträngningar att lyfta resultaten i skolan. Arenafeber ökande konkurrens om evenemang Trenden har varit positiv de senaste åren i Örebroregionen vad gäller att arrangera olika typer av evenemang och det finns en stark vilja från många håll att arrangera evenemang. De senaste åren har Sveriges kommuner satsat miljardbelopp i nya arenor för idrott, kultur och mässor med mera, vilket innebär att en mängd kommuner idag har arenor lämpliga för olika typer av evenemang. Med allt fler arenor ökar konkurrens om evenemangen 8

9 vilket bland annat tar sig uttryck i att det blir överbjudning kring vissa attraktiva evenemang. Krafter som påverkar möjligheter att nå utvecklingsstrategins mål behöver inte nödvändigtvis vara internationella eller nationella. Målområdet Stora evenemang är väldigt beroende av den regionala nivån och i synnerhet regionens idrottslags framgångar, eftersom de flesta stora evenemang är just idrottsevenemang. Den halvsvaga konjunkturen i ekonomin slår också mot den för regionen viktiga konferensmarknaden. Vid sämre tider är konferenskostnader bland det första som företag drar in på. Nationella beslut Nationella beslut påverkar i olika grad målområdena i utvecklingsstrategin. Goda kommunikationer och Aktiv regionförstoring som i mångt och mycket handlar om infrastrukturen är extremt beroende av nationella beslut. Det kan här konstateras att Örebroregionen inte varit en vinnare i de senaste infrastrukturpropositionerna. Kopplat till infrastruktur kan också konstateras att bilen alltjämt är i fokus i samhällsplaneringen nationellt. Vad gäller nationella beslut bör det också understrykas att Örebroregionen fått klartecken att bilda region Övriga regioner som fått klartecken är Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kronoberg och Östergötland 9

10 Genomsyrande perspektiv En jämställd region Under 2013 och 2014 läggs särskilt fokus på att ytterligare stärka jämställdheten i det regionala tillväxtarbetet. Bakgrunden är att regionförbundet på regeringens uppdrag tagit fram en handlingsplan för att tydligare integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. En halvtidsuppföljning av Regionala handlingsplan för jämställd regional tillväxt har genomförts under vintern 2013/14. Uppföljningen visar att aktiviteter kommit igång inom 14 av 17 områden. Nulägesanalysen som ligger till grund för den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt visar att i princip samtliga målområden i strategin kan utveckla jämställdheten. Arbetsmarknaden i regionen är könssegregerad där männen jobbar inom den privata sfären och kvinnorna inom offentlig sektor. Könssegregeringen på arbetsmarknaden kan antingen vara horisontell eller vertikal. Horisontell segregering innebär att fördelningen mellan kvinnor och män inom vissa yrken är snedvriden. Inom vissa yrken dominerar ett av könen helt. Vertikal segregering innebär att kvinnor och män tenderar att befinna sig på olika positioner i organisationer. Inom skolans värld halkar pojkarnas betyg efter och det är alltför få män som går vidare till högskoleutbildning. Bland nyföretagarna är det fler män än kvinnor och männen får också en större del av de statliga medel som fördelas till projekt och till företagsstöd. På kulturens arenor dominerar kvinnorna och på medias sportsidor männen. Andelen kvinnor och män som arbetspendlar med tåg är lika stor, men i valet mellan buss 10 eller bil väljer kvinnorna bussen och männen bilen i större utsträckning. Ekologiskt hållbart Allt fler kollektivtrafikoperatörer väljer förnyelsebara drivmedel i Örebroregionen kördes 51 procent av kollektivtrafiken med buss på förnyelsebara drivmedel. Det är en ökning med 15 procentenheter sedan 2011 (andelen fordonskilometer). Över de senaste åren är det framför allt biodiesel som vunnit marknadsandelar. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun drivs med biogas idag. Andelen som arbetspendlar med kollektivtrafik är fortfarande på en låg nivå och målet kommer sannolikt inte att uppnås. Arbetet för att nå ekologisk hållbarhet i Örebroregionen hanteras i det regionala miljömålsarbetet som utgår från de 14 miljömål som omfattar regionen. Under 2013 publicerade Länsstyrelsen en uppföljningsrapport Hållbarhet i sikte som visar att miljön utvecklas positivt för fyra miljömål; Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan (avseende regional miljöpåverkan). Genom regionförbundets och länsstyrelsens gemensamma arbete med Energi- och klimatprogram för Örebro län skapas förutsättningar att integrerat arbeta för att nå länets miljömål och den regionala utvecklingsstrategins genomsyrandeperspektiv. Programmet omfattar åren och är uppbyggt kring sex olika insatsområden med mål och separata åtgärder knutna till respektive område; Bostäder och lokaler, företag och industrier, transporter, livsmedelsproduktion, energiförsörjning, och konsumtion. Under våren 2014 tas det fram en uppföljningsrapport där det gångna årets arbete inom respektive område beskrivs. Detta ska sedan ligga till grund för kommande verksamhetsplanering för länsstyrelsen och regionförbundet, vara vägledande för länets kommuner och inspirera företag och organisationer. 10

11 Enligt statistik från den regionala uppföljningsportalen för växthusgaser vid SMHI, så minskar utsläppen av växthusgaser i Örebroregionen. Utsläppen i länet har minskat betydligt mer än riksgenomsnittet. Det beror på en kraftig utsläppsminskning från energiförsörjningen i regionen. Under perioden 2005 till 2011 minskade Örebroregionens utsläpp av växthusgaser med 16 procent. Energisektorns utsläpp har minskat med 36 procent. Minskningen beror på att det finns biobränsleeldade fjärrvärmeverk i de större orterna och på att vi i hög grad fasat ut fossila bränslen för uppvärmning även i småhus. Drivkrafterna har främst varit prisbild och ekonomiska styrmedel, så som till exempel koldioxidskatt. Under samma period har dock utsläppen från industri och arbetsmaskiner ökat. Trenden i Örebroregionen och i Sverige är att utsläppen av växthusgaser minskar. Men om man tar hänsyn till de utsläpp som vår konsumtion av varor och tjänster bidrar till utomlands, så har svenskarnas totala klimatbelastning inte minskat utan istället ökat. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är på nivåer utan motsvarighet sedan år tillbaka. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid. Det är i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning. Enligt IPCC: rapport (2014) leder växthuseffekten nu till att utbredningen av djur, växter och hela ekosystem förändras, skördar från vissa grödor minskar och knapphet på vatten på grund av klimatförändringar börjar märkas på fler ställen och på samtliga kontinenter. Regionens totala energianvändning ökar, medan energianvändning per bruttoregionalprodukt, visar en nedåtgående trend. Ur klimatsynpunkt är det speciellt angeläget att effektivisera elanvändningen, kapa effekttoppar samt att minska användningen av fossil energi. Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen fortsätter att öka. Under perioden har andelen ökat från 43 till 55 procent. Barn och unga Under 2013 har andelen regionala medel som beviljas till kultur för och av unga minskat något jämfört med föregående år, men ligger fortfarande kvar på en nivå som innebär att nästan 6 av 10 kronor går till kultur för och av unga. Den regionala skolstödgruppen är en satsning med tydlig barn och unga profil som bidrar till att skapa bättre skolresultat. Under 2013 har riktade insatser gjorts i skolan i elva av regionens tolv kommuner. 14 så kallade skolutvecklingsplaner har också tagits fram under det gångna året. Några strategier för att nå målen inom Kunskapslyft barn och unga handlar bland annat om att lyfta in en helhetssyn inom utbildningen från förskola till gymnasieskola, samt öka samarbetet mellan olika aktörer och förändra arbetssätt för att förhindra någon från att hamna i sociala problem. Det här är strategier som majoriteten av personal runt barn och unga tycker är viktiga men samtidigt svåra. Det krävs mål och mer tydlighet kring vad som menas med helhetssyn och det krävs också en tydlighet vad det gäller samarbete. Det finns fortfarande en hel del att göra men under året som gått kan vi se att utvecklingsarbetet fortsätter inom kommunerna med att bland annat försöka uppmärksamma barn och unga tidigare för att ge rätt och tillräcklig insats i rätt tid, samt ge stöd med olika insatser inom öppenvård istället för placering. Arbete pågår också med att förtydliga samverkan över förvaltningsgränser och huvudmannaskap, liksom att utveckla arbete med evidensbaserad praktik (EBP). Exemplen ovan är utvecklingsarbeten som pågår i länet för att bättre ta tillvara insatser 11

12 med barnets bästa och behov i centrum. Genom att anpassa och samordna insatser och ingripanden från olika aktörer kan vi tillsammans ge alla barn goda uppväxtvillkor. Detta är också nödvändigt för att uppnå målen i utvecklingsstrategin Mångfald och integration Människor flyttar till Örebroregionen på grund av jobb, studier, kärlek och flykt. Under 2013 invandrade personer till regionen och cirka 800 utvandrade. Efter återvändande svenska medborgare var de största invandrargrupperna under 2013 syrier och somalier. Inom EU var invandrare från Polen den största gruppen. Den största utvandringen från Örebroregionen skedde under 2013 till våra grannländer Finland och Norge. En god folkhälsa Kunskap är en viktig faktor för att uppnå en god folkhälsa. Örebroregionen har flera utmaningar för stunden. Hälsan är ojämlikt fördelad inom länet, våra nya svenskar behöver bättre inkluderas i samhällsgemenskapen och demografin med allt fler äldre i samhället kräver nytänkande. Angeläget är också att bekämpa tendenser till mer tillåtande attityd till droger bland ungdomar. I Örebroregionen pågår mycket strategiskt folkhälsoarbete främst inom landstinget. Folkhälsoarbetet i länet utgår från länets folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål - En god och jämlik hälsa i Örebro län Planen som är utarbetad inom nämnden för folkhälsa och beslutad av landstingsfullmäktige är ett strategiskt styrdokument som ska ge struktur och långsiktighet i folkhälsoarbetet. Landstinget stödjer ekonomiskt kommunernas och det civila samhällets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, ett arbete som regelbundet avrapporteras till landstinget. Länets folkhälsoarbete följs även upp och utvärderas systematiskt genom till exempel befolkningsundersökningar samt välfärdsbokslut där olika gruppers livsvillkor och utfall i hälsa stäms av mot de mål som är satta i folkhälsoplanen. Andra exempel på satsningar är det sociala välfärdprogrammet (Regionförbundet) och länets strategi för arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak, ANDT, (Länsstyrelsen). Mer information om folkhälsan i Örebroregionen kommer då Örebro läns landsting släpper ett så kallat välfärdsbokslut, denna gång med fokus på jämlikhet i hälsa för äldre och funktionsnedsatta. Även resultaten från undersökningen Liv & hälsa ung som fokuserar på livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet i Örebro län presenteras runt sommaren. 12

13 Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskaps- och kompetensutveckling för människor, företag och organisationer. Utvecklingsområdet berör människor i olika skeden av deras liv. 13

14 14 Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Entreprenörskap i skolan är ett sätt att stimulera nytänkande. En följd av detta blir ökat intresse och ökad förmåga att lyckas i gymnasieskolan och vid eftergymnasiala studier.

15 Etappmål 2015: År 2015 ska andelen elever, som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen, vara minst lika stor i Örebro län som i hela riket. riket. (Läsåret (För 2011/12 närvarande uppgick ligger rikets andel till på87,5 procent). Andel (%) Indikator; Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen (Källa: Skolverket) ,6 87,7 89,2 89,5 86,5 86,7 89,1 88,9 88,8 85,3 85,6 83,5 88,2 84,4 87,7 87,5 87,6 82,6 84,5 83, Örebro län (gamla behörighetsregler) Örebro län (nya behörighetsregler) Riket (gamla behörighetsregler) Riket (nya behörighetsregler) Gapet till riket konstant för behörighet till gymnasieskolan Behörigheten till gymnasieskolan minskade med drygt en procent i Örebroregionen under det senaste läsåret 2012/13. Örebroregionen har haft en vikande trend i princip under hela 2000-talet med undantag för enstaka år. Gapet till rikets nivå ligger relativt konstant eftersom behörigheten även faller på Regional kraftsamling För att höja resultaten har en regional skolstödsgrupp skapats. Skolstödsgruppen stöttar skolor för att förbättra de pedagogiska resultaten. Skolstödsgruppen som finns på Regionförbundet är operativ från och med höstterminen Även inom Örebro kommun har det skapats en särskild skolstödsgrupp. nationell nivå. Trenden att flickornas behörighet är högre än pojkarnas håller i sig. Elevers migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå har generellt sett ett starkt samband med kunskapsresultaten. Efter att utvecklingen i årskurs 9 för några år sedan såg illavarslande ut för elever födda utomlands och för elever med föräldrar med högst förgymnasial utbildning, ser nu trenden ut att ha vänt i Örebroregionen. Sambanden mellan kunskapsresultaten och föräldrarnas utbildningsnivå respektive elevens migrationsbakgrund är dock fortfarande mycket starka både i Örebro län och i riket. Högst behörighet i Nora, lägst i Hallsberg På kommunnivå finns de högsta andelarna behöriga till gymnasieskolan i Nora och Lekeberg. Lägst andel behöriga till gymnasieskolan har Hallsbergs kommun. Troligtvis blir etappmålet 2015 om 87,6 procent behörighet till gymnasieskolan svårt att nå på så kort tid. Behörighet till gymnasieskolan efter kommun läsåret 2012/13 i procent Örebro län totalt 83,4 Örebro län kommunal 82,4 Örebro län fristående 90,3 Nora 93,3 Lekeberg 85,5 Örebro 85,1 Laxå 84,1 Hällefors 83,3 Karlskoga 83,3 Kumla 82,2 Degerfors 81,4 Ljusnarsberg 80,0 Askersund 79,8 Lindesberg 77,9 Hallsberg 73,4 Källa: Skolverket, SIRIS 15

16 Etappmål 2015: År 2015 ska andelen elever, behöriga till högskola, vara minst lika stor i Örebro län som i riket. (Läsåret 2011/12 uppgick rikets andel till 86,7 procent). Indikator; Andelen elever (%) behöriga till högskola av de elever som fått slutbetyg (Källa: Skolverket, SIRIS) 89,4 86,8 88,9 89,2 88,9 88,9 83,4 86,8 87,4 85,4 90,3 89,4 86,8 87,1 84,7 83,6 83,8 86,7 86,8 85, Örebro län (gamla behörighetsregler) Örebro län (nya behörighetsregler) Riket (gamla behörighetsregler) Riket (nya behörighetsregler) Fortsatt bättre betyg på gymnasiet närmar sig Sverigenivån Andelen elever, som avslutar gymnasieskolan med högskolebehörighet ökade under läsåret 2012/13 för andra året i rad och uppgår nu till 85,4 procent. I och med detta närmar sig Örebroregionen riksgenomsnittet. Avståndet till rikets nivå är nu betydligt mindre än för grundskolenivån. Varför presterar Örebro Örebroregionens elever betydligt bättre på gymnasienivå? En möjlig delförklaring är drop-outs, det vill säga elever som har det svårt i grundskolan hoppar av gymnasiet vilket leder till ökande behörighet för de elever som fullföljer gymnasiet. Liksom tidigare är betygsgapet stort mellan könen i regionen. Behörigheten efter kön för ovägt medel (som inte tar hänsyn till kommunernas olika storlek) uppgår till 90,9 procent för flickor respektive 80,6 procent för pojkar. Stora skillnader mellan kommuner På kommunnivå uppvisar regionen stora skillnader. Högsta andelen behöriga till universitet och högskola finns i Hällefors kommun (90,0 procent), medan andelen är lägst i Askersund (79,3 procent. Anmärkningsvärt är den positiva utvecklingen av resultaten i Ljusnarsberg. Läsåret 2011/12 hade kommunen regionens klart sämsta behörighetsgrad på kommunnivå (64,8 procent). Läsåret 2012/13 uppgick behörighetsgraden till 87,5, en förbättring med drygt 20 procentenheter. De tvära kasten i Ljusnarsberg handlar troligen om små elevtal i kombination med kompistryck (olika inställning till studier mellan årskullar). Bilden av Örebroregionen är kluven på flera sätt, dels mellan könen, dels mellan högpresterande och lågpresterande. Det finns också stora skillnader mellan kommunerna avseende behörighetsnivån. Fortsätter behörighetsgraden att stiga i regionen finns chansen att etappmålet 2015 kan nås. Grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) efter kommun läsåret 2012/13 (folkbokföringskommun) Andel (%) Hällefors 90 Kumla 89 Lindesberg 88,4 Ljusnarsberg 87,5 Örebro 87 Nora 87 Karlskoga 86,7 Hallsberg 85,8 Degerfors 83,5 Laxå 82,4 Lekeberg 81,8 Askersund 79,3 16 Källa: Skolverket, Siris

17 Etappmål: År 2015 är andelen elever, som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år, minst lika stor i Örebro län som i riket. (2012 uppgår rikets andel till 45 procent). Indikator; Andelen elever (%) som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år (Källa: Skolverket, jämförelsetal) Örebro län Riket 39 procent går vidare till högre studier i Örebroregionen Efter en uppåtgående trend från 2008 till 2011 har regionens andel som påbörjar högre studier inom tre år efter avslutat gymnasium minskat något uppgick andelen som går vidare till högre studier inom tre år till 39 procent. Örebroregionens andel (39 procent) är något mindre än riksgenomsnittet (42 procent). En blick tillbaka över 2000-talet avslöjar att trenden i Örebroregionen följer den nationella utvecklingen väl. När andelen övergångar ökar nationellt ökar även Örebroregionen och vice versa, med undantag för 2012 då riket ökar med en procentenhet, medan Örebroregionen minskade med motsvarande. Inomregionalt finns stora skillnader i regionen som dock minskat under det senaste året, högst andel övergång till högskolan finns i Örebro och Kumla (43 procent), medan de lägsta andelarna återfinns i Degerfors och Laxå kommuner (26 procent). I dagsläget skiljer 6 procentenheter upp till etappmålet om 45 procent. Etappmålet kommer troligtvis inte att nås. Andel övergångar till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan efter kommun 2013 (folkbokföring) Andel (%) Sverige 42 Örebro län 39 Örebro 43 Kumla 43 Hallsberg 41 Hällefors 39 Askersund 39 Nora 37 Lindesberg 35 Karlskoga 32 Lekeberg 29 Ljusnarsberg 28 Laxå 26 Degerfors 26 Källa: Skolverket 17

18 Etappmål: År 2012 ska varje kommun ha lagt fast och påbörjat en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Indikator; Antal påbörjade handlingplaner Kommer etappmål 2012 att nås? Nej Källa: Målområdesansvarig Etappmål 2012 Linje 14 förebild för breddad rekrytering till högskolan Örebro kommun är i dagsläget den enda kommunen som har en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Någon tidplan för när övriga handlingsplanerna förväntas bli klara finns inte för närvarande Linje 14 är en verksamhet med syfte att väcka intresse för universitetsstudier hos ungdomar som växer upp i Vivalla för att fler ska studera vidare på Örebro universitetet. Planer finns att med den metod som utvecklats inom ramen för Linje14 utforma kommunala handlingsplaner för breddad rekrytering till högskolan. Etappmålet har inte uppnåtts per Det är oklart när det kommer att uppnås. 18

19 Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för arbetslivet. En större andel medarbetare med eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för förnyelse och ökad innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor. 19

20 Etappmål: År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Indikator; Örebro universitets Sverigeranking avseende andel etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen (Källa: Universitetskanslerämbetet) Ranking / / / / /2010 Fyra av fem studenter från Örebro universitet får jobb Universitetskanslerämbetet följer regelbundet upp hur många utexaminerade från universitet och högskolor som etablerar sig på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen. Över tid är att allt fler som utexamineras från Örebro universitet som får jobb. 2006/07 fick 73,7 procent jobb, en siffra som stigit till 80,4 procent för de som utexaminerades 2009/10. Ökningen gör att Örebro universitet förbättrar sin Sverigeranking från 18 till 14. Värt att notera i sammanhanget är Örebro universitets satsning på ett karriärcentrum som ska göra vägen till arbetslivet kortare. Hög etableringsfrekvens utifrån förutsättningarna Ett alternativt sätt att mäta etableringsgraden är jämförelsetalet mellan faktisk och förväntad andel etablerade på arbetsmarknaden. Detta mått anger andelen etablerade utifrån de förutsättningar som lärosätena har när det gäller utbildningsutbudet. Rankingen utifrån utbildningsutbud visar att Örebro universitet har Stort söktryck till Örebro universitet Det totala antalet sökande har ökat till Örebro universitet fler har sökt jämfört med förra året. Dessutom är två av universitetets utbildningar bland landets 20 mest sökta. Det handlar om juristprogrammet och läkarprogrammet som är på plats 12, respektive 17 bland landets mest sökta högskoleutbildningar. Populäraste utbildningen är läkarprogrammet vid Karolinska institutet i Stockholm. Källa. en stark position, för närvarande fjärde bäst i landet. Örebro universitet rankas för närvarande som nummer 10 avseende etableringsfrekvensen. Att nå upp till topp fem blir en grannlaga uppgift, då det finns ett antal mindre specialhögskolor som har en mycket hög etableringsfrekvens. Sverigeranking 2011, jämförelsetal, skillnad mellan faktiskt och förväntad andel etablerade på arbetsmarknaden, utexaminerade 2009/10 Lärosäte Andel 1. Sophiahemmet högskola 1,07 2. Stockholms universitet 1,05 3. Ersta Sköndal högskola 1,03 3. Handelshögskolan i Stockholm 1,03 3. Högskolan i Jönköping 1,03 3. Uppsala universitet 1,03 3. Linköpings universitet 1,03 8. Röda Korsets högskola 1,02 8. Högskolan Kristianstad 1,02 8. Örebro universitet 1,02 8. Högskolan i Halmstad 1,02 8. Södertörns högskola 1, Malmö högskola 1, Karolinska institutet Chalmers tekniska högskola Mälardalens högskola Högskolan i Borås Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Kunliga Tekniska högskolan 0, Umeå universitet 0, Högskolan Väst 0, Högskolan i Gävle 0, Karlstad universitet 0, Högskolan Dalarna 0, Lunds universitet 0, Mittuniversitetet 0, Luleå tekniska högskola 0, Högskolan i Skövde 0, Linnéuniversitetet 0, Blekinge tekniska högskola 0,89 Källa: Universitetskanslerämbetet 20

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

Rapport 2015:05 Författare: Anders Niklasson. Hur går det för Örebroregionen? 2015 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

Rapport 2015:05 Författare: Anders Niklasson. Hur går det för Örebroregionen? 2015 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Rapport 2015:05 Författare: Anders Niklasson Hur går det för Örebroregionen? 2015 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Hur går det för Örebroregionen? 2015 års uppföljning av Utvecklingsstrategi

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Sveriges demografiska mittpunkt Cirka 280 000 invånare Gränsar till 6 andra län Delar av 5 stift Örebro län ett län, men 6 landskap Närke, Västmanland, Värmland,

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Rapport 2012:10. Nulägesanalys. En analys för framtagandet av handlingsplan om jämställd regional tillväxt. Kristin Abrahamsson

Rapport 2012:10. Nulägesanalys. En analys för framtagandet av handlingsplan om jämställd regional tillväxt. Kristin Abrahamsson Rapport 2012:10 Nulägesanalys En analys för framtagandet av handlingsplan om jämställd regional tillväxt Kristin Abrahamsson Nulägesanalys En analys för framtagandet av handlingsplan om jämställd regional

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer