Kvalitetsbokslut Kvinnokliniken MSE, KSK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsbokslut 2014. Kvinnokliniken MSE, KSK"

Transkript

1 Kvalitetsbokslut Kvinnokliniken MSE, KSK

2 Innehållsförteckning Inledning... Vår verksamhet... Trygga patienter... Patienterfarenheter... Smidig resa genom vården... Tillgänglighet... Patientsäkerhetsresultat... 5 Medicinska resultat... 6 Egenkontroll... 8 Rätt nyttjade resurser... 9 Forskning och utbildning... 9 Bilagor Bilaga : Resultat Happy or not KK Gyn.mottagning Bilaga : Slutrapport nyfödda barnets journal Bilaga : Slutrapport riskanalys överföring MVC BB BVC Bilaga : ysam (yckeltal ) Bilaga 5: Resultat PPM våren Bilaga 6: Årsberättelse förlossningsprocessen Bilaga 7: Verksamhetsberättelse familjecentralen Vårdcentralen City Bilaga 8: Verksamhetsberättelse familjecentralen Strängnäs VC Bilaga 9: Patientenkät Förlossning, BB Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (9)

3 Inledning Kvalitetsbokslutet har som syfte att vara en stimulerande och lärande uppföljning av föregående års arbete för alla medarbetare inom verksamheten. Bokslutet innehåller en fördjupad presentation av aktiviteter, resultat och analyser kopplade till det kvalitetsarbete som verksamheten gjort under året. Det ska samtidigt vara ett stöd i det fortsatta arbetet kring dessa frågor, och även vara ett underlag vid genomgångar med ledningen samt vid patientsäkerhetsronder. Rubrikerna i bokslutet är grupperade efter Hälso och sjukvårdens tre fokusområden (se bild). Alla förbättringar som genomförs i verksamheterna utifrån fokusområdena bidrar till en bättre hälso och sjukvård i Sörmland. Klinikens övergripande verksamhet och mål är att ge patienterna inom nordvästra länsdelen en kliniskt högt kvalificerad vård både inom obstetrisk och gynekologisk öppen och slutenvård och att erbjuda hela länet sluten obstetrisk vård för normal och riskgraviditeter. Att förbättra och ge optimala resurser till Kvinnoklinikens breda verksamhet med allt från förebyggande hälsoarbete, säker mödra och förlossningsvård, kvalitet i sjukvård för kvinnor i alla åldrar, i livets slutskede och vid avancerad cancer, är helt avgörande för att Landstinget ska uppnå sitt mål 5 att bli friskaste länet! Kvinnoklinikens verksamhet är viktig och gör skillnad för många unga kvinnor på kort, lång, och livslång sikt. Vår verksamhet Kvinnokliniken har haft sitt högsta förlossningsantal någonsin, förlossningar och har därmed passerat års höga förlossningstal som var. Under föddes 7 barn på Kvinnokliniken, Mälarsjukhuset. Kvinnokliniken har en mycket stor andel patienter med utländsk bakgrund vilket ofta innebär behov av tolktjänster på olika språk där arabiska är mest förekommande Vi är mycket nöjda med klinikens genuina arbete Kvinnoklinikens medarbetare är engagerade och har stort fokus på och intresse av Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (9)

4 förbättrings och utvecklingsarbete med ett genuint engagemang och lyhördhet för våra patienters behov av vård stöd och guidning genom vårdkedjan. Läkarbemanning: Läkarbemanningen har inte uppnått optimal nivå. Därmed finns kvarstående rekryteringsbehov av omfattande karaktär på kliniken. Externa resurser har täckt upp stor den av bakjourslinjen under året. yrekrytering av yngre specialister och läkare under provtjänstgöring har skett. Avtal har knutits med specialistläkare som påbörjar deltidstjänstgöring under tidig vår 5 inom öppenvården på Kullbergska sjukhuset. Barnmorskor: Barnmorskebemanningen är glädjande nog jämn och god på Kvinnokliniken MSE/KSK. Den förstärkning av barnmorskor som skett i samband med bemanning av familjecentralerna har fallit väl ut. Årlig kontraktering av barnmorskor stärker framtida behov på positivt och hållbart sätt inom landstinget och kliniken. Undersköterskor: Undersköterskebemanningen är fulltalig utifrån budgeterad personalstat. Ett starkt önskemål från ett flertal medarbetare kvarstår om utökning av deltidstjänster till heltid. Behov av utökad personalstat för undersköterskor framstår angeläget med bakgrund av de ökande förlossningstalen samt den ökade vårdtyngden inom slutenvården inom gynekologin. Projekt inom landstinget "Rätt till heltid" har inte startats, politiskt beslut inväntas. Medicinska sekreterare: Medicinska sekreterare har under året haft perioder av vakanser i olika omfattning vilket bidragit till en ojämn bemanningssituation och arbetsbelastning. Fortlöpande rekryteringsarbete pågår. Klinikens alla öppenvårdsmottagningar blev under året HBTQcertifierade. Inom mödrahälsovården fortsätter LIVprojektet (projekt för föräldrautbildning för utländska medborgare) med stor uppslutning. Öppna föreläsningar för föräldrautbildning har varit välbesökta arrangemang. Förlossningsprocessen har bidragit till ökad samsyn, flera länsgemensamma PM och genomgång av arbetssätt inom obstetrikens öppen och slutenvård. Utmanande mål har satts upp för att nå bra resultat gällande kejsarsnittsförlossningar och instrumentell förlossning samt för att bibehålla bra resultat gällande bristningar efter förlossning. Simulatorträning för all personalen inom slutenvården har kommit för att stanna inom obstetriken och neonatal HLR. Arbete med förebyggande av förlossningsskador har skett med både interna och externa utbildningsinsatser. Flera nya förbättringsarbeten har påbörjats under året bl.a. rutinen vid planerade kejsarsnitt har initierats under året. En tvärprofessionell arbetsgrupp bestående av läkare, barnmorska, undersköterska, operationsplanerare och personal från operationsavdelningen arbetar med stöd från Utvecklingsenheten. Specifik satsning för att optimera tillgängligheten inom Tele Q har skett och planeras pågå in på nya året: Annat fokusområden där tvärprofessionellt förbättringsarbete pågår gäller flödet mellan gynmottagning och avdelning som ska gynna och ge patienten trygg väg med bra logistik genom vården med rätt nyttjade resurser; även här finns utvecklingsenheten med som metodstödjare till verksamhetsutvecklingen. Införande av koordinatorfunktion på förlossningen har skett under året. Koordinatorn har en övergripande roll på förlossningen. Hon bedömer och fördelar arbetet med inkommande förlossningspatienter utifrån riskbedömning, vårdtyngd och kompetens i arbetsteamet barnmorskor/undersköterskor. Hon ansvarar också för telefonrådgivning och med hänvisning till rätt vårdnivå. Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (9)

5 Patientnära analyser (PA) har införts på förlossningen och provtagningsresultaten överföres direkt i patientens journal vilket stärker patientsäkerheten. SESAMmottagningar (Sex och samlevnadsmottagningar) finns på Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset. Man har drop in för STIprovtagning (sexually transmitted infections), rådgivning om sexualitet och samlevnad och det finns sexologutbildad personal, Abortmottagning med medicinska aborter till graviditetsvecka. Mottagningarna är HBTcertifierade. På Kullbergska sjukhuset har en specialutbildad barnmorska delegation att sköta medicinska aborter på friska kvinnor i tidig graviditet, detta sköts då via Gyn.mottagningen KSK. Gyn.mottagningar finns på MSE och KSK. På MSE fungerar mottagningen som akutmottagning fram till kl 7.. Man utför koniseringar, operationsplanerar, har inkontinensteam och fertilitetsteam där sjuksköterskan ansvarar för länets spermaanalyser. En barnmorska har egna prolapsrings och cytologiprovsmottagningar och Vingåker. Ungdomsmottagningen i Eskilstuna: Ungdomsmottagningen i Eskilstuna har haft öppet alla vardagar (även under lov) och anses ha en god tillgänglighet för ungdomarna. Det finns olika möjligheter att komma i kontakt med mottagningen varje vardag via telefon, mail och personligt besök. Mottagningen arbetar på ungdomars uppdrag, med samlad kompetens som verkar för en god fysisk, psykisk och social hälsa hos ungdomarna samt bidrar till att minska antalet oönskade graviditeter och STI. Barnmorskor, kuratorer och psykologer har tillsammans tagit emot 555 besök under året. Väntetiden till besök hos barnmorska har oftast kunna erbjudas inom två veckor. För samtalskontakt har väntetiden periodvis varit upp till två månader. Andelen killar på mottagningen har minskat. En informationsfilm om ungdomsmottagningens verksamhet, riktad till årskurs åtta, har arbetats fram av personalen på mottagningen. Den kommer att ersätta de besök ungdomsmottagningen personligen har gjorts ute på skolorna under föregående år. En broschyr med information om ungdomsmottagningens verksamhet har utarbetats. Broschyren riktar sig till vuxna med utländsk bakgrund. Broschyren är tryckt på flera olika språk. Tanken är att öka andelen tjejer med utländsk bakgrund på mottagningen genom att ha välinformerade vuxna så ungdomarna kan uppmuntras av vuxna att ta hjälp av ungdomsmottagningen. ACT (stresshanteringskurs) har hållits av utbildad personal på mottagningen. Många ungdomar har anmält sig till kursen men få har fullföljt den. Öppenvården, Kullbergska: Verksamheten har en välfungerande öppenvårdsmottagning med barnmorskebemanning. Senior gynekologisk operatör tjänstgör en dag/vecka med uppskattad operativ kompetensutveckling för yngre kollegor inom klinikens verksamhetsområde. Övrig läkarbemanning har under året varit sporadisk. Rekrytering har skett inför 5 med specialistläkare som kommer att arbeta deltid på mottagningen. Sesam KSK handlägger framförallt problem hos män och kvinnor som har STIfrågor, eventuella andra infektioner, preventivmedelsbehov med mera. Abortärenden handläggs via Gyn.mottagningen KSK. Operationsplaneringen: MSE och KSK: Där finns det idag en god samverkan mellan operationsplanerarna på de båda sjukhusen. På MSE har operationsansvarig läkare regelbundna träffar med operationsplaneraren. Dock saknas resurser både inom KK och på operationsavdelningen för att vi skall kunna följa vårdgarantin fullt ut. Under fortsatt gott samarbete med St Görans sjukhus och vi remitterat utomläns kontinuerligt för att kunna hålla vårdgarantin, risk finns att vi tappar operationskompetens. Operationsplanerarna ingår i projektet för länsgemensam operationsplanering. Loopen Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 5(9)

6 arbetar länsövergripande med operationstillgänglighet. Operationsresurser och tillgängligheten på operationsenheten MSE har inte varit optimal under året med anledning av rekryteringsproblem inom operations och anestesisjuksköterskegruppen Gyn.onkologi: Kliniken har ett mycket bra och etablerat samarbete med Linköping. Upphandlingsprocess med intention att förlänga samarbetet har under senare delen av året påbörjats. Kvinnokliniken deltar i en världsomfattande studie, Rosiastudien, där man studerar om cytostatika med tillägg av Avastin ger längre överlevnad för patienterna. Studien kommer under 5 att gå över i en ny studie, Alvalte. Gynekologisk onkologi på KK MSE, bedrivs i samarbete med Universitetssjukhuset i Linköping. Kliniken har en specialist i gynekologisk onkologi. sjuksköterskor arbetar tillsammans 75 med cytostatikabehandling och kontaktsköterskeverksamhet. Cytostatikabehandling och en stor del av all strålbehandling ges på kliniken. Alla läkarbesök före, under och efter behandlingarna sköts av klinikens gynokolog på Cancercentrum. Under gavs 56 cytostatikabehandlingar och ca patienter fick strålbehandling via kvinnoklinikens försorg. Förutom detta hade cancercentrum ca 5 ytterligare läkarbesök. Vi har också gett en del av yköpings patienter cytostatika under en period med bemanningsproblem på onkologens cytostatikamottagning i yköping. Strålbehandlingarna görs i samarbete onkologklinikens strålbehandlingssektion på MSE. En del av KK yköpings patienter får, även de, sin strålbehandling på MSE. Cervixcancer, vulvacancer, avancerad ovarialcancer och högrisk corpuscancer behandlas på Universitetssjukhuset i Linköping, i enlighet med det nationella vårdprogrammet. På Cancercentrum tillgodo ses god kontinuitet avseende läkarbesök och kontaktsköterskor, liksom god tillgänglighet per telefon. Vid behov av akut inneliggande vård har patienterna s.k. fri retur till gynavdelningen, vilket innebär att de ej behöver komma in via akutmottagningen. Alla cancerpatienter registreras i ICA, det nationella kvalitetsregistret för cancer. Under året har ett skriftligt informationsmaterial och individuell vårdplan utarbetats, och kommer att tas i bruk fullt ut from 5. Under t.o.m. har vi deltagit i en multicenterstudie, ROSiA, som studerar om tillägg av bevacizumab till cytostatika ger en förlängd överlevnad. Vi har deltagit i upphandlingsprocessen, med avsikt att förlänga vårt välfungerande avtal med Universitetssjukhuset i Linköping. IVF: Utredning sker på Mälarsjukhuset. Den högspecialiserade vården sker på Carl von Linnékliniken och Reproduktionscentrum på Uppsala Akademiska sjukhus. Arbete med förlängning av avtalet med Carl von Linnékliniken påbörjat under senare delen av året Specialistmödravården MSE och Ständiga förbättringar : Specialistmödravården MSE, som i nuvarande organisation startade september, arbetar med fosterdiagnostik, ultraljudsundersökningar, komplicerade graviditets och förlossningsplaneringar samt graviditetskontroller i komplicerad graviditet. På mottagningen arbetar specialistläkare samt barnmorskor med ultraljuds och diabeteskompetens. Mottagningen bemannas med två barnmorskor per dag och totalt arbetar fem barnmorskor på mottagningen som gör del av sin arbetstid där. En barnmorska har ultraljudsmottagning. Det flödet är optimalt planerat. En barnmorska har graviditetsmottagning alternativt ansvarar för pågående läkarmottagning. Det flödet är mer svårplanerat och mångfacetterat och här ses förbättringspotential så att tiden och kompetensen används optimalt. Med Utvecklingsenhetens hjälp i projektet Ständiga förbättringar arbetar mottagningens fyra barnmorskor samt en specialistläkare med att kartlägga flödet och finna förbättringar. Teamet har hittills deltagit i två lärseminarier som fokuserat på problemformulering, Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 6(9)

7 målsättningar och metodbeskrivningar i förbättringsarbete. Teamet har gjort en flödeskartläggning över arbetsuppgifter veckans alla dagar och direkt utifrån den gjort några förbättringar. Telefontid har korrigerats utifrån beläggning och genererat ytterligare tre mottagningstider per vecka. Tidmätning har skett gällande remisshanteringstid, utvärdering kvarstår. Planering av rondtid pågår. Teamet arbetar nu vidare under våren 5 med ytterligare kartläggning, statistikutvärdering och förbättringar att prova och utvärdera. Ytterligare ett lärseminarium inplaneras till mars 5. Förlossningsprocessen: Kvinnokliniken deltar med tillsammans med KK L i förlossningsprocessarbete. Målet med förlossningsprocessen är att säkerställa att gravida kvinnor i Sörmland ska få en likvärdig och säkrad kvalitet på vården oavsett var de vårdas. Vårdkedjan ska samverka och använda sina resurser optimalt för att nå målet. Vi jämför oss inom länet och emot nationella rapporter och vi har utvecklat en webbenkät där vi frågar kvinnorna fortlöpande om deras nöjdhet med vården. Anledningen till att vi utvecklat en egen enkät är att PE endast skickas ut vartannat år och vi vill ha en tätare uppföljning. Koordinator på förlossningen: Införandet av koordinator på förlossningsavdelningen syftar till att förbättra patientsäkerheten och ge en ökad struktur och tydligare fördelning av arbetsuppgifterna. Koordinatorn är arbetsledare under passet, hon prioriterar och koordinerar arbetet på avdelningen. Hon har en övergripande bild av vårdtyngden och platsläget inom Kvinnoklinikens slutenvård och ansvarar för en kontinuerlig översyn och styrning av patientflöden inom denna i samarbete med personalen på respektive avdelning. Koordinatorn bedömer och fördelar inneliggande och inkommande förlossningspatienter till barnmorske, och undersköterskekollegor, med hänsyn till, erfarenhet och kompetens hos dessa samt riskklassificering av patient och arbetsbelastning. Hon har en rådgivande och stödjande funktion för mindre erfarna kollegor och fungerar som första diskussionspart i samband med misstänkta avvikelser i förlossningsförloppet. Hon ansvarar för telefonrådgivning med bedömning av vårdbehov, råd kring egenvård och hänvisning av patienter till rätt vårdnivå. Förlösande personal får mer tid till det direkta patientarbetet. En ökad närvaro av personalen hos den födande kvinnan anses minska risken för komplikationer och främja det naturliga förlossningsförloppet. Processarbete med flödet för planerade snitt: Bakgrunden till förbättringsarbetet är en ojämn planering med allt från inga planerade kejsarsnitt och ibland upp till st/dag. Inskrivningsanteckningar som är svåra att hitta och otydliga. Det sker ändringar i op. programmet och vid flera kejsarsnitt/dag får ofta något strykas för att det inte hinns med då det kommer annat akut emellan. Långa väntetider för patienterna på operationsdagen. Gruppen består av läkare, barnmorska, undersköterska, operationsplanerare samt handledare från utvecklingsenheten. seminariemöten tillsammans med utvecklingsenheten under hösten, utöver det har gruppen träffats vid två tillfällen och gått igenom det aktuella PM:et, rutiner samt gjort en kartläggning över flödet. Telefonintervju med patienter som genomgått planerat kejsarsnitt för att ta del av patientens upplevelse. Två studiebesök är inplanerade, Falun och orrköping, för att se hur man där arbetar med planerade kejsarsnitt. Ett seminariemöte är inplanerat med utvecklingsenheten i mars. Förslag till förändringar ska arbetas fram och provas under våren 5. Arbetet beräknas avslutas under hösten 5. CTGcertifiering: Under har 7 av barnmorskor godkända CTGcertifieringar och av 5 läkare. Certifiering ska genomföras vartannat år. Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 7(9)

8 PAinförande på förlossningen: Man startade upp med utbildning vintern /5 och nu är så gott som all personal utbildad. Körkort och rutiner är framtagna. Processarbete med flödet gyn.mottagningen till gynavdelningen: Bakgrunden till förbättringsarbetet är en ojämn planering och fördelning av planerade operationer vilket bidrar till hög och ojämnt beläggning på gyn. avdelningen. Det är många besök på gyn.avdelningen av polikliniska patienter som inte behöver komma till avdelningen postoperativt för omläggning utan kan skötas av primärvården. Man vill också förbättra flödet för patienterna som skall skrivas in för planerade operationer så att besöken och väntetiden på avdelningen minimeras då man bättre kan utnyttja vårdplatserna och få en lugnare avdelning med mindre stress och ett bättre omhändertagande av patienten. Gruppen består av läkare, barnmorska, sjuksköterska, undersköterska, operationsplanerare och medicinsk sekreterare samt metodstödjare från utvecklingsenheten. Två seminariemöten tillsammans med utvecklingsenheten under hösten. Utöver det har gruppen träffats vid tillfällen och gått igenom rutiner samt gjort en kartläggning över flödet. Man har mätt personalens arbetsmiljö och har börjat intervjua patienter som skrivs in för planerade operationer. Man mäter även antalet patienter som kommer till avdelningen för polikliniska besök och från Sesam. Mätningar pågår tom / 5. Besök från kirurgmottagningen som tidigare arbetat med inskrivningsrutiner för kirurgiska patienter. Möte med läkarna för att kunna fortsätta planeringen sker under 5. Eventuellt något studiebesök. Projektet planeras klart under hösten 5. Poliklinisk hysteroscopimottagning: Bakgrund: Kvinnokliniken på Mälarsjukhuset har i många år bedrivit hysteroskopisk verksamhet på Gyn.mottagningen. Under ett flertal år gjordes polikliniska hysteroskopier som innefattade diagnostiska hysteroskopier, biopsier med hjälp av. hysteroskopi, sterilisering samt mindre ingrepp, t.ex. borttagning av polyper i endommetriet. Då den ansvariga läkaren för hysteroscopimottagningen under år lades denna verksamhet ner. Vi anser idag att denna verksamhet bör återupptas, dels för att underlätta belastningen på operationsavdelningen, dels för att ingreppen är bekvämare och mer patientsäkra (ingen narkos eller smärta och mycket mindre komplikationer) men också i utbildningssyfte för klinikens STläkare. Det torde också vara en stor ekonomisk vinst för kliniken som i dagsläget gör alla hysteroskopier på operationsavdelningen, alternativt skickas dessa patienter utomläns med stora kostnader som följd. Sist men inte minst anser vi att det är dags för vår klinik att försöka göra mindre utredning med hjälp av fraktionerad abrasio, en gammal undersökningsmetod med ca 6575 sensibilitet och övergå till hysteroskopi i större grad, i enlighet med aktuell litteratur och forskning. Metod: Idéen startade med att undertecknade underläkare (Bogdan Dumitrescu) och en kollega som slutat på kliniken var på varsin kurs i hysteroskopi där de lärde sig göra alla ingrepp som beskrivs ovan. De var på två olika kliniker, just i syftet att se olika tillvägagångssätt och ta med så mycket kunskap som möjligt hem till Mälarsjukhuset. Att noteras kan också att undertecknad underläkare också har ett stort ansvar att närvara på de polikliniska ingrepp som görs redan i dag, framförallt koniseringar i lokalanestesi. Vår plan är att sammanslå dessa polikliniska ingrepp och göra både hysteroskopier och konisering i blandade mottagningar för polikliniska ingrepp. Dessa skall bemannas i första hand av intresserade ST och specialistläkare samt personal från mottagningen som redan finns på plats och är vana med polikliniska ingrepp. Planering: Efter godkännande av verksamhetschef, enhetschef samt diskussion i läkarkollegiet ämnar vi gå igenom redan befintlig material på mottagningen och se om denna räcker och är i gott skick. Om så är fallet planerar vi att börja med dessa ingrepp under hösten och initialt blanda in hysteroskopier bland Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 8(9)

9 våra vanliga koniseringspatienter. Utvärdering förslagsvis efter årsskiftet /5 och vidare diskussion efter detta datum. Processarbete för förbättrad telefontillgänglighet på Gyn/Sesammottagningen: Gyn/Sesammottagningen har i dagsläget en för låg tillgänglighet på TeleQ. Man kan inte ta emot samtal från alla de patienter som söker kontakt. Under hösten har ca samtal mötts av information att kön är full eller stängd. Frågan lyftes därför till Utvecklingsenheten på Landstinget som bjöds in för att diskutera ett förbättringsarbete angående detta. Tillsammans med Tele Qansvarig personal från Gyn/SESAMmottagningen identifierades problemen i tillgängligheten och ett projekt startades med Carina Centerholt och Barbro Hedström från Utvecklingsenheten. Följande förändringar infördes i TeleQ 8/: Justerade hälsningsmeddelanden i TeleQ. Ändra i schemat så att inställningarna av antalet samtal blir per användare istället för per timme. Justera medelsamtalslängden 5 min SESAM; 7 min Gyn och återbesök; 6 min. Prioritet på samtal till gyn fm på akuta ärenden och samtal utan kategori. Prioritet samtal om abortfrågor eftermiddagar då dessa samtal ej är akuta. är vi träffas har genomförda förändringar inte visat någon större förbättring i TeleQ statistiken. Kan dock vara för tidigt att se ett mönster ännu. Uppföljande möten genomförs regelbundet tillsammans med Utvecklingsenheten för att diskutera och utvärdera de förändringar som görs. Kommande test och dokumentation 5: Öka antalet personer i TeleQ. T f vårdenhetschef tar TeleQ måndagar från v till v 9 testprotokoll tas fram. Få koll på hur många som kommer in bakvägen via 77 pinnstatistik Övriga möjligheter framöver: Delar av recepthanteringen till annan yrkeskategori? Pilotprojektet mer tid för vård kan kanske vara svaret? Ta fram och införa frastexter för de vanligaste diagnoserna, underlättar vid dokumentation då man slipper skriva för hand. ytt möte /5 kl. Sexuell hälsa: Landstinget har antagit en ny plan för sexuell hälsa, och denna plan kommer att successivt att implementeras inom mödrahälsovården och på Sesammottagningen. Arbetet rör framförallt införandet av en länsmödrahälsovårdsöverläkare och att utöka åldersgruppen för flickor som kan söka ungdomsmottagningarna (höjning från till år). Gynekologiskt cellprov: Sedan har täckningsgraden ökat i Sörmland och det har uppmärksammats i ationella jämförelser. Cellprovtagningen är ett effektivt sätt att upptäcka cellförändringar och förebygga livmoderhalscancer, och antalet fall har mer än halverats sedan provtagningen infördes på 96talet. Anledningen är att tidig upptäckt och behandling ökar chanserna för att behandla cellförändringarna. I länder där få kvinnor tar cellprover är livmoderhalscancer en av de vanligaste cancerformerna och drabbar i regel relativt unga kvinnor i 5 årsåldern. Majoriteten av de kvinnor som får livmoderhalscancer i Sverige har inte tagit cellprov enligt rekommendationen [57]. ationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention tar upp flera åtgärder med påvisad Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 9(9)

10 effekt för att öka täckningsgraden för cellprover. Kallelsen bör innehålla en förbokad tid men det bör också vara enkelt att omboka med stora valmöjligheter när det gäller tid och plats. Täckningsgraden ökar om man kan ta provet i samband med en gynekologisk undersökning i annat sammanhang, men då behövs tillgång till information om senaste provtagning för att undvika överprovtagning. Kvinnor som länge uteblivit från provtagning bör få påminnelser, och i nästa steg kan man även ta telefonkontakt för att uppmuntra dem att gå på provtagningen. På vissa håll finns också möjligheten att göra provet i hemmet, vilket har visat sig kunna öka täckningsgraden. Tidigare upplevelser av dåligt bemötande i vården kan i stället leda till att kvinnor uteblir. Andra åtgärder som har effekt är riktade informationsinsatser till områden med låg täckningsgrad, genom lokala informationskanaler och etablerade institutioner, liksom generell information och marknadsföring. Avgiftsfria provtagningar och kallelser med information på andra språk än svenska kan ha god effekt, även om dessa åtgärder inte har verifierats på samma sätt som övriga. Pilotprojektet Teamet för sexuellt våldsutsatta arbetade under med att utveckla samarbete internt och externt kring patienter (kvinnor) utsatta för sexuellt våld. Samarbetet har varit framgångsrikt, framför allt med psykiatrin, akuten och polisen. Teamet har under året varit i kontakt med 8 patienter. En patientenkät har genomförts. Patientintervjuer har genomförts där det varit möjligt. Teamet har fått förnyade medel från Landstingets Hållbarhetsnämnd för att fortsätta projektarbetet under 5. Vidtagna åtgärder för att öka deltagandet i cellprovsscreening: Sedan har täckningsgraden för gynekologiskt cellprov ökat i Sörmland och detta har uppmärksammats i ationell jämförelser. Det är många olika faktorer som har bidragit men några kan nämnas: Styrgrupp har återinförts. Kallelsen har en given tid. Internetbaserad om, och avbokning. Fler bokningsbara tider. Avgiftsfri provtagning. Opportunistisk provtagning, dvs. vi erbjuder ett cellprov på gravida, preventivmedelspatienter, abortsökande kvinnor över år och på kvinnor som besöker gynekolog. För att väcka intresset bland Sörmländska kvinnor har vi aktivt deltagit i olika media Artiklar i gratistidningen Min Hälsa som delas ut till alla hushåll i länet. Intervjuer i Radio och TV där vi påtalar vikten av att vaccinera sig mot HPV och ta cellprov regelbundet. Artiklar i Sörmlands samtliga dagstidningar. Cellprovsbussturné under april, maj, september och oktober. Event med föreläsning om vikten av att ta cellprov regelbundet. Bioreklam personlig information på plats i foajén vilket var en mycket lyckad satsning. Vad vi kan göra ytterligare för att upprätthålla och även öka täckningsgraden: Identifiera högriskkvinnorna, kvinnor som aldrig tar cellprov. Erbjuda självprovtagning, kvinnor som vägrar att genomgå en gynekologisk undersökning. Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (9)

11 Införa Cytburken (kvalitetsregister). Cellprovsvecka v årligen. Exittest, dvs. alla kvinnor ska ta ett prov vid 6 års ålder. ationella kallelsepaketet. Förändrad Preventivmedelssubvention för unga kvinnor upp till 6 år: Efter många år av nationella diskussioner och många protester från professionen av ett införande av nationell preventivmedelssubvention för kvinnor upp till 6 år, fastslog landstingspolitiker i Sörmland att gå på SKL:s linje i april. Alla landsting gjorde inte det så vitsen med en nationell subvention föll. För de yngre Sörmländska kvinnorna innebar beslutet att de skulle få skulle få en mycket försämrad preventivmedelssubvention. SKL:s linje innebar att enbart de preparat som ingick i högkostnadsskyddet skulle subventioneras. I Sörmland hade vi redan ett högt aborttal och en försämring skulle innebära fler oönskade graviditeter då många unga tjejer inte skulle ha råd med att fortsätta använda icke subventionerade preventivmedel. Dessutom fanns inget gestagenpreparat i tablettform över huvudtaget. Efter ett flertal kontakter med politiker och tjänstemän där länets samordningsbarnmorska beskrev konsekvenser för en försämring av subventionen lyckades vi ändå med att få tillstånd några undantag som blev en förbättring än tidigare beslut. Ett Kondom projekt har startats på Katrineholms Ungdomsmottagning: Det är ett försök att få killar att hitta rätt bland alla kondomsorter som finns. Målet är att kondomen ska kännas bekväm och att den kommer på. Killar får idag inte lika mycket tid som tjejerna har vi konstaterat om hur man kan skydda sig mot STI och graviditet och därför görs denna satsning. Killarna ska då de har prövat olika sorter återkomma och få en årsförbrukning precis som tjejerna får en årsförbrukning av t.ex. ppiller. Vid återbesöket kan chansen finnas att killar känner sig bekväma att prata om sina tankar och bekymmer. Projektet "Mer tid för patientvård" Landstinget Sörmland har initierat projektet efter uppdrag från Landstingsstyrelsen. Projektledaren Eugenia Strandberg träffade en del av Kvinnoklinikens ledningsgrupp i november och Kvinnokliniken MSE/KSK utsågs efter beslut inom HSL till pilotklinik inom landstinget Sörmland för projektet. Grundtanken i projektet är att rätt person ska göra rätt sak, vilket bland annat skulle kunna innebära att de medicinska sekreterarna skulle kunna avlasta vårdpersonalen i en hel del administrativa arbetsuppgifter som inte kräver medicinska ställningstaganden. Förändringsarbeten som har initierat på den administrativa enheten: En ny administrativ enhetschef tillträdde i oktober, och har initierat följande förändringsarbeten; Mötesförfrågan via Outlook och delade kalendrar för bättre koordinering av möten. Ökat användande av klinikens hemkalalog (K) där all information läggs och blir tillgänglig för alla samtidigt. Påbörjat revidering av administrativa rutiner. Ergonomisk genomgång. Den administrativa enhetschefen deltar i projektet "Mer tid för patientvård" och ser möjligheter att enheten ska kunna ta över arbetsuppgifter som t.ex. telefonservice, kvalitetsregisterregistreringar med mera. Förhoppningar inför 5 är att gå in i PÖ och att börja använda videokonferensutrustning för att kunna kommunicera smidigt över länet, inte minst MSE/KSK. Kvalitetssamordnare: Har införts december som ett projekt under ett år. Ansvarsområden är: Gyn.op.register/GKR. Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (9)

12 Inkaregister. DRG i slutenvården. Obstetrik. Övriga register enligt överenskommelse. Ansvara för besökslistor. Ansvara för att väntetidsstatistik är korrekt. Ansvara för tillgänglighetsstatistik. Delta på relevanta möten/utbildningsaktiviteter inom området. Samordna genomförande av kvalitetsmätningar på kliniken. BMSsamordnare. Tillse att klinikens läkare fullgör signeringskrav. Delar ansvarsområde med klinikadministratören vid hennes semester/frånvaro och perioder av ökad arbetsmängd. Vi är mindre nöjda med: Förlossningstalet har ökat från år till år. vilket i sig är glädjande. Det ökade patientflödet synliggör dock behov av mer ändamålsenliga lokaler, förändrade vårdrutiner och ökade resurser. Förlossningsenheten bedriver förutom akut verksamhet även mottagningsverksamhet för de patienter som behöver läkarkontakt av mer akut karaktär under graviditeten. Den periodvis låga läkarbemanningen på kliniken har bidragit till färre läkarmottagningar på Barnmorskemottagningen. Detta har inneburit att förlossningsmottagningen expanderat, vilket påverkar personal och lokalmässiga resurser på ett mindre bra sätt. Viss risk finns vid hög vårdtyngd att konkurrens mellan patientgrupper uppstår Andelen utskrivningar från vårdavdelningen före kl.. är låg på grund av sen barnläkarrond på BB. Ett flertal BB patienter är sällan förberedda dag innan för utskrivning. Man behöver se över rutiner och förbättringsarbete bör initieras under 5. Avvikelse från budget har påverkats av otillräckliga ordinarie läkarresurser. Detta har medfört att kostnaderna drivits upp med anledning av hyrläkarkostnader, främst i bakjourslinjer. Utomlänsvården står för del av den negativa trenden som är intimt förknippad med resursbrist läkare. Lab.kostnaderna har påverkats av den vätskebaserade cytologin i screeningen som är kostnadsdrivande. Tolkkostnaderna har överstigit ramen, dels på grunda av ett ökat behov av tolktjänster och dels på grund av avsaknad av avtal under året. Trygga patienter Patienterfarenheter BB har en enkät som mäter upplevelsen av stöd med mera, framförallt med hjälp av skattningsskala. De patienter som skattar lågt på upplevelsen blir kontaktade på telefon av barnmorska. Denna enkät har kompletterats med en länsgemensam webbaserad enkät, som är tänkt att mäta patientnöjdheten genom hela vårdkedjan. För snart ett år sedan startade hela Sörmland med den av Förlossningsprocessen framtagna länsgemensamma patientenkäten för området graviditet, förlossning och eftervård. Enkäten efterfrågar patienternas upplevelse av information, delaktighet, bemötande och allmänna intryck av den vård som erbjuds inom områdena mödravård, förlossning, BBvård Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (9)

13 och återbesöksverksamhet. Enkäten är utformad på olika språk svenska, engelska, somaliska och arabiska och för att bearbetningen skall kunna ske på ett enkelt sätt så består den bara av fasta svarsalternativ. Svarsdatorer fanns utplacerade på lämpliga platser på de sjukhusen. Patienterna kunde besvara hela eller valda delar av enkäten, antingen på sjukhuset eller på sin egen dator i hemmet. Enkäten var helt anonym. ationell patientenkät genomförd på BB och förlossningen under oktober och november, vi inväntar resultat KK öppenvård MSE/Strängnäs fick mycket goda resultat. Frågan var: Är du nöjd med bemötandet vid ditt besök idag? Det var många patienter som valde att svara och det var över 9 nöjda till och med upp till nöjda flera av dagarna. Happy face maskinen stod två veckor på respektive mottagning. ationella patientenkäten förlossning/bb se bilaga 9. Ungdomsmottagningen i Eskilstuna har genomfört en enkätundersökning bland de ungdomar som besökte ungdomsmottagningens barnmorskor, kuratorer samt psykologer. Startdatum var 9 maj och avslutades när enkäter var ifyllda. Frågor som ställdes i enkäten syftades till att undersöka ifall mottagningens kvalitetsmål uppnås utifrån ungdomarnas erfarenhet av kontakt med mottagningen. Alla (/) som besvarade enkäten under enkätperioden ansåg att de blev bemötta på ett respektfullt sätt och fick hjälp med det dem sökte för. Många valde att ge någon formulerad återkoppling på det arbete som bedrivs på mottagningen. Övervägande kommentarer var mycket positiva, ungdomarna tycker att det är bra att mottagningen finns, det är lätt att prata med personalen och uttrycker att de känner trygghet och blir tagna på allvar. Under två veckor i oktober hade Familjecentralen i Strängnäs Happy or ot mätaren hos sig med frågan Är du nöjd med personalens bemötande vid besöket idag Vårt snitt var att 9 var positiva, total feedback från 89 st. Antalet anmälningsärenden från Patientnämnden, LÖF och IVO har minskar markant. hade kliniken 6 ärenden, och var antalet 7. Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (9)

14 Smidig resa genom vården Tillgänglighet Kommentar Kliniken har arbetat strategiskt för att nå så optimal nivå som möjligt under rådande situation med begränsade läkarresurser. Året har präglats av förhållandevis stor tillgänglighet för våra patienter. Vi har vid ett flertal tillfällen tagit del av kömiljard. En del av våra patienter har behandlats vid klinikens samarbetspartners via utomlänsvård. Skälet har varit bristande resurser på läkarsidan parallellt med begränsade operationsresurser. Kliniken har gjort ett strategiskt arbete för att uppnå målvärdet. Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (9)

15 Kommentar Kliniken har under året skickat patienter för operation utomläns för att hålla vårdgarantin. Förbättringsarbete tillgänglighet i Tele Q pågår med hjälp av utvecklingsenheten. Vi tar emot ungefär 5 samtal per år till mottagningen och många patienter ringer till en redan fylld kö. Tillsammans med Utvecklingsenheten har mottagningen försökt förbättra telefontillgängligheten som låg på 55 för gynmottagningen och för SESAMmottagningen, (rek 9 tillgänglighet) genom att: justera/kortat ned samtalslängden per samtal beroende på kontaktorsak. justerat/ändrat meddelandet/hälsningsfrasen till patienten och kompletterat med information om Mina Vårdkontakter och 77. Utvärdering under pågående test visar en klar förbättring av tillgängligheten med 68 för gynmottagningen och 5 för SESAMmottagningen. Detta delresultat innebär sannolikt att det inte finns tillräckligt många telefontimmar per vecka för att ta hand om de patienter som ringer. Tankar om andra förbättringar är att involvera medicinska sekreterare i telefontriageringen. Detta arbete kommer fortgå år 5. Barnmorskor har egna mottagningar, exempelvis inkontinensmottagning, prolapsringsmottagning och cellprovsmottagning. Systematiskt arbete pågår för att optimera Kvinnoklinikens läkarschema att fungera, i nära samarbete med schemaläggare och operationsplanerare. Patientsäkerhetsresultat Hittills har de nyfödda barnen inte haft någon egen journal utan dokumenteras i moders journal i en särskild barnjournalanteckning. Prosvarshanteringen upplevs patientosäker varför en riskanalys initierades hösten. Just nu pågår en uppföljning av resultatet och under våren 5 kommer barnet få en egen journal i SYSteam Cross vid provtagning. I avvikelse systemet synergi har kliniken haft återkommande synergier gällande FV (journalanteckning på nyfött barn) som skickats till fel BVC, att uppgifter saknas samt att information ibland uteblir. I januari 5 utfördes en riskanalys tillsammans med barnhälsovården för att titta på nya rutiner och vi har precis nu fått slut rapporten. Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 5(9)

16 Två slutrapporter som bilaga och. Medicinska resultat Kvalitetsregister som Kvinnokliniken deltar i är ICA (cancerregister) Gyn.op.registret för prolapsoperationer, hysterectomier och adnexoperationer. Graviditetsregistret (tidigare MHVregister och missbildningsregister) Palliativa registret, SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) sammanställning av vårddata. YSAM (nyckeltal/jämförelser mellan landsting i Sverige) Se bilaga. FMF (The first trimester screening program). Gyn.op.registret är ett kvalitetsregister som används för prolapser, hysterectomier och adnexoperationer. I det ationella Graviditetsregistret ska alla gravida i Sverige registreras. I detta kvalitetsregister kan vi få en bild av hur gravida mår i riket, i det egna landstinget och på den egna mottagningen. Som exempel på vad vi kan kunskap om är: BMI, antal gravida som röker, hur många som tillfrågats om våld i nära relation, utbildningsnivå, uppskattad hälsa, vilket land man kommer ifrån, behov av tolk och hur många som kommer på efterkontroll. De inmatade uppgifterna ger oss en bild av vad vi har för vårdtyngd och hur de gravida rent generellt mår i vårt län, på den egna mottagningen som vi kan jämföra med andra landsting och hela riket. Det har varit svårigheter att få full täckning i Sörmland. Täckningsgraden för är inte klar men i dagsläget har antalet registrerade jämfört med sjunkit från 877. Då vi kan få ut många uppgifter om måendet hos gravida i vårt län vore önskvärt att båda Kvinnoklinikerna i länet under kommande år sätter upp ett mål att öka täckningsgraden till 95. Infektionsverktyget: gjordes 8 antibiotika förskrivningar på Kvinnokliniken MSE/KSK. De största ordinationsorsakerna var: Urinvägsinfektion Annan hud/mjukdels/skelettskada Per operativ antibiotika profylax De största antibiotika grupperna var: Obstetrik JOD Övriga antibakteriella betalaktamer JOC Antibakteriella betalaktamer penicilliner POA Medel mot protozoer Robsons rapport Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 6(9)

17 Antal förlossningar: Antal födda barn: 7 Antal vaginala förlossningar: 7 Antal kejsarsnitt: 97 Andel induktioner: st vilket motsvarar. av totala antalet förlossningar Antal instrumentella förlossningar: vilket motsvarar 5.9 av antalet vaginala förlossningar Antal sfinkter skador: 5 st vilket motsvarar. av vaginal förlösta Robson Grupp Förstföderska, enkelbörd, huvudbjudning. Antal cs 5. Ant.förl 556. Andel cs 9. Fullgången med spontan förlossningsstart. Antal cs 5. Antal förl 556. Andel cs 9 Grupp Förstföderska, enkelbörd, huvudbjudning Fullgången B: Induktion före spontan start (inkl. vattenavgång utan värkar) Antal cs. Antal förl 7. Andel.5. C: Kejsarsnitt före spontan förlossningsstart Antal cs 6. Antal förl 6. Andel cs. Grupp Omföderska, enkelbörd, huvudbjudning Fullgången, ej tidigare kejsarsnitt Spontan förlossningsstart Antal cs 5. Antal förl 89. Andel cs.9. Grupp Omföderska, enkelbörd, huvudbjudning Fullgången, ej tidigare kejsarsnitt B: induktion före spontan start (inkl.vattenavgång utan värkar) Antal cs. Antal förl 7. Andel cs 8.7. C: Kejsarsnitt före spontan förlossningsstart Antal cs. Antal förl. Andel cs. Grupp 5 Tidigare kejsarsnitt, enkelbörd, huvudbjudning Fullgången A: Spontan förlossningsstart Antal cs 7. Antal förl 79. Andel cs.5. B: Induktion före spontan förl.start (inkl.vattenavgång utan värkar) Antal cs 6. Antal förl. Andel cs. C: Kejsarsnitt före spontan förlossningsstart Antal cs 66. Antal förls 66. Andel cs. Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 7(9)

18 Grupp 6 Sätesbjudning, förstföderska, enkelbörd Antal cs. Antal förl 6. Andel cs 9.. Grupp 7 Sätesbjudning, omföderska, enkelbörd. Antal cs. Antal förl. Andel cs 9.. Sfinkterrupturfrekvens Kvinnokliniken MSE Egenkontroll Den länsövergripande förlossningsprocessen, se bilaga 6. Journalgranskning gällande sfinkterskador samt värkstimulering är initierat efter överenskommelse med LÖF i projektet säker förlossning. Överenskommelsen har träffats för att genomföra åtgärder i syfte att minska samt förebygga risken för förlossningsskador på barnet och mamman. Journalgranskning av sfinkterskador genomförs för att framförallt följa upp läknings resultat efter suturering samt hur uppföljning skett. Journalgranskning beträffande värkstimulering genomförs för att studera följsamhet och dokumentation enligt PM. Sammanställning pågår och kommer att återföras till LÖF / 5. På Mälarsjukhusets mottagningar görs kontroll av basala hygienregler två gånger per år. Det är hygienombudet som sköter den kontrollen och rapporterar vidare till Patientsäkerhetsenheten. Vår apparatur för patientnära analyser (PA) kalibreras och kontrolleras dagligen. Andelen vårdrelaterade infektioner har under året varit 6 st postoperativa infektioner av totalt 699 operativa ingrepp. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 8 följsamhet på KK MSE/KSK till basala hygienrutiner o klädregler. Andelen patienter med trycksår (I den här mätningen deltog nio patienter och av dem hade en patient trycksår under mätdagen den 5 mars). Perinatalkonferens tre gånger per termin (KK och Barnkliniken). "Körkortsutbildning" på medicinskteknisk utrustning för all personal. HLRutbildning regelbundet. Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 8(9)

19 Rätt nyttjade resurser Forskning och utbildning Kvinnokliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 9(9)

20 .9... Unit report KK gyn mott MSE Hur upplevde du personalens bemötande idag? Index: resp. resp. 7 resp. resp. Responses: 56 Week distribution 9, Results / 9 / 87,5 85, 8,5 8, Week Results hourbyhour Results AM 8 AM 9 AM AM AM PM PM PM PM PM 5 PM 75 Time

21 .9... Unit report Weekday distribution KK gyn mott MSE 9,5 6 9, 5 87,5 Results Mon Tue Wed Thu Fri 85, 8,5 8, 77,5 75, Weekday Total results Results summed by category Distribution KK gyn mott MSE resp

22 < Åsa Hessel/Jenny Holmqvist Datum 9 Riskanalys yfödda barnets journal September Analysledare: Åsa Hessel Jenny Holmqvist Patientsäkerhetsenheten september

23 Innehållsförteckning. Bakgrund.... Uppdragsgivare.... Syfte.... Deltagare i analysgrupp Metodik Resultat Bilagor... ()

24 . BAKGRUD är ett barn föds dokumenteras alla uppgifter om barnet i moderns journal i Obstetrix (förlossningsjournalen). Om det är ett friskt barn som föds antecknas Apgar, PKUsvar, åtgärdskoder och annan information om barnet där. är ett barn föds som är sjukt och läggs in på neonatalavdelningen öppnas det en barnjournal i Systeam Cross (SC) av Barnkliniken. Barn som föds frisk kan insjukna i ett senare skede och det är då inte möjligt att söka i Obstetrix på barnets personnummer. är barnet och modern skrivs ut från BB skrivs en vårdsammanfattning i moderns journal i Obstetrix som gäller för henne och barnet. Ett riskområde som har identifierats är hanteringen av barnets provsvar där man i nuläget skriver in dem manuellt i Obstetrix. Obstetrix är ett stort journalsystem som används av 6 landsting i Sverige samt finns både i orge och i Finland.. UPPDRAGSGIVARE Uppdragsgivare är verksamhetschef Kristina Cedergren Kvinnokliniken Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset (MSE/KSK).. SYFTE Syftet med riskanalysen är att identifiera de risker som kan uppstå när journalföring för det nyfödda barnet sker i enbart Obstetrix samt vilka risker det kan medföra att det nyfödda barnet får en egen journal i SC. Åtgärdsförslagen i riskanalysen ska eliminera eller minimera identifierade risker.. DELTAGARE I AALYSGRUPP En analysgrupp utsågs som under en dag arbetade med analys och åtgärder. Följande personer ingick i analysgruppen: Lena Bäckstrand, överläkare Barnkliniken Sörmland Aino Börjars Treijs, funktionsansvarig barnmorska Kvinnokliniken L Martina Dube, barnläkare Barnkliniken Sörmland Annki Karlsson, medicinsk sekreterare Barnkliniken Sörmland IngBrit Lahache, medicinsk sekreterare Kvinnokliniken MSE/KSK Elisabeth Lindeskov, Obstetrixförvaltare Ddata

25 Therese Mayer, biträdande vårdenhetschef Kvinnokliniken MSE/KSK Pia Zetterman, barnmorska Kvinnokliniken MSE Som analysledare medverkade: Åsa Hessel, Patientsäkerhetsenheten Jenny Holmqvist, Patientsäkerhetsenheten 5. METODIK Följande metodik har använts; Beskrivning av systemomfång och eventuella avgränsningar genom att identifiera vilka processer som ska ingå i analysen samt belysning av processerna. Risker inom varje delmoment identifierades. Riskbedömningen genomfördes på av risker. Åtgärdsförslag för att minimera eller eliminera identifierade risker har utförts för samtliga identifierades risker. 6. RESULTAT BESKRIVIG AV BAKOMLIGGADE ORSAKER SAMT ÅTGÄRDER Analysen omfattar processen från att barnet föds till utskrivning från BB. I varje delprocess har risker identifierats. Analysgruppen har utifrån identifierade risker föreslagit åtgärder till samtliga risker. Totalt identifierades risker i hela analysen och dessa finns redovisade i bilaga. 7. BILAGOR Bilaga Översikt över samtliga risker, bakomliggande orsaker samt åtgärdsförslag ()

26 Allvarlighetsgrad Sannolikhet Riskpoäng Bilaga Titel: yfödda barnets journal Formulär: Poäng Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Resultat/uppföljning Risk (möjlighet att en negativ händelse inträffar) (VAD kan gå fel?) Bakomliggande orsaker (VARFÖR?) Åtgärdsförslag Metod för uppföljning (HUR gör vi?) Beskriv åtgärdens resultat och hänvisningar till eventuella underlag RiskID Beskrivning av risk Enbart dokumentation i Obstetrix R. Risk att barnet inkommer med sjukdom efter några veckor och att man då inte hittar uppgifter från förlossningen. 9 Uppgifter om barnet skrivs in i moderns journal. Personal på akuten, inom primärvården m fl har inte tillgång till Obstetrix eller kunskap om att de hittar info där. På L undersöks barn under 6 mån av barnläkare efter bedömning av sjuksköterska (triagering), alla barn träffar inte barnläkare. * Prover ska beställas via labmodulen i SC, utbildningsinsats på BB och Förlossningen MSE för att alla ska kunna skapa en SCjournal åt barnet och därifrån beställa prover. * Ta fram och standardisera anteckningstyp och bestäm när journalanteckningar i SC ska skrivas så att det blir lika inom länet (Förlossning tillsammans med Barnklinik). * De barnläkare som har jourtjänstgöring bör kunna Obstetrix. Ta fram bra riktlinjer/mallar för hur Inskrivningsanteckning ska skrivas så att det blir enkelt för barnläkare att hitta t ex riskfaktorer (modern som medicinerar, har sjukdomar mm). Se över när barnläkare ska kontaktas för att bedöma barn som kommer till * Vårddokumentationsgruppen för SC. * Verksamhetschefer Förlossnings och Barnkliniken. * Verksamhetschefer Barn och Akutkliniken L 5()

27 Bilaga R. R. R. Risk att provsvar måste föras in manuellt i Obstetrix och kan bli felinfört. Risk eftersom man hanterar provsvar och journal olika inom länet. Risk att man måste öppna moderns journal i Obstetrix för att få tillgång till barnets uppgifter. MSE tar prover och skriver in manuellt i Obstetrix. L beställer via SC och får in provsvar där men skriver sedan in manuellt i Obstetrix. Provsvar kan hittas på fyra olika ställen. Olika rutiner på MSE och L, barnläkare arbetar på länsklinik och kan därför träffa barn från alla länsdelar. MSE skriver en epikris men det görs inte på L. 8 Brott mot sekretess? Det har hänt att man inte vet om moderns personnummer och då inte heller kan hitta barnet snabbt. akuten på L. * Provsvar som tas via SC blir korrekt införda och barnets prover bör därför ordineras via SC. * På sikt bör man ställa krav på SC att det ska vara möjligt att ha en Billirubinkurva i SC så att läkare bara har ett ställe att hitta information om barnets värden. * Ta fram en rutin för dokumentation i länet så att information finns på samma ställe varje gång. Se över Obslistan i Obstetrix och gör den mer användarvänlig. * Provsvar ska ITE skrivas i löpande text i Obstetrix. * Bra Inskrivningsanteckning som tar upp bl a riskfaktorer, en Efterskötningsanteckning (mor/barnrapport) och en Vårdsammanfattning. * Begäran om utveckling av mall för Vårdsammanfattning är skickad till leverantören. * Finns bra rutiner som måste vara kända av alla. Om rutin följs och man ändå inte hittar journalen så finns den inte. Felmeddelande i Obstetrix är vilseledande men har felanmälts. * Ställ krav på att man ska kunna separera modern och barnets journal så att det går att söka på barnets personnummer. * Se åtgärd för risk.. Verksamhetschefer för Kvinnoklinikerna utser representanter som ska arbeta med detta tillsammans med systemförvaltningen för Obstetrix. Samverka med Mödravården och se över hela vårdkedjan. Verksamhetschefer för Kvinnoklinikerna utser representanter som ska arbeta med detta tillsammans med systemförvaltningen för Obstetrix. Samverka med Mödravården och se över hela vårdkedjan. * Kvinnoklinikerna * ationell systemförvaltning för Obstetrix. 6()

28 Bilaga R.5 Risk eftersom det inte finns sökord för barnet i Obstetrix. Inga undergrupper vilket gör det svårt att senare hämta information och det är inte överskådligt samt svårare att hämta information. * Åtgärder för att införa systematisk journalföring, se åtgärder ovan. R.6 R.7 R.8 Risk att det blir svårt att hitta information om barnet som "göms" bland uppgifter om modern. Risk att det tar tid att hitta uppgifter som behövs för barnets vård. Risk att det blir svårt att hitta uppgifter om ett barn som har fötts på annat sjukhus inom länet. Bedömningar om barnet hamnar i journaltext som handlar om modern. Inga undergrupper att dokumentera under i Obstetrix vilket gör det svårt att senare hämta information och det är inte överskådligt samt svårare att hämta information. 6 Man kommer inte in i Obstetrix på samma sätt på båda sjukhusen, måste logga ut och logga in på den andra kliniken. Det finns ingen enhetlig rutin för dokumentation i länet. Barnets födelsesjukhus styr var användaren ska logga in, det kan då se ut som att barnet är fött på ett annat sjukhus. * Åtgärder för att införa systematisk journalföring, se åtgärder ovan. * I Barnjournalanteckningen i Obstetrix kan man söka på sökord som går att anpassa framöver om behov finns. * Om barnet är sjukt ska journal finnas i SC. * Oavsett var man jobbar ska man ha tillgång till barnets process (vårdkedja). * Se till att alla som arbetar med barnen har behörighet och har kunskap om hur man ska göra. * Finns ett nationellt krav på en lösning. Verksamhetschef Systemförvaltning för Obstetrix. 7()

29 Bilaga R.9 R. Risk att det är svårt att hitta journaluppgifter eller dokumentera om barnet är fött utomläns. Risk eftersom BVC inte kan läsa uppgifter i Obstetrix. Det finns då inga anteckningar i Obstetrix. På MSE skickar man i de här fallen en pappersfv till BVC. Kan inte se alla anteckningar eftersom de inte har behörighet. Det är svårt att ge BVC rätt behörighet som avgränsar så att de inte kan läsa moderns journal. * Skapa en journal i SC för barnet och skriv anteckningar där. BVC kommer då åt journalen men behöver få kännedom om att det finns information att hämta i SC, exempelvis genom att skicka en journalanteckning till dem. * Ha som rutin att scanna in journalhandlingar från andra landsting i barnets SCjournal. Finns då under "Övriga källor/sca journalkopior. * Gör känt hos BVC att om det finns en journal med provsvar betyder det att barnet kan ha varit sjukt. Om det saknas provsvar har barnet varit friskt. * Bevaka om det går att lägga in behörighetsavgränsningar i Obstetrix som gör att BVC bara kan se det som rör barnet. Kommentar från systemförvaltare för Obstetrix: Jag har testat detta och det går att göra en väldigt snäv behörighet för tex BVC personal. Man söker fortfarande på mammans personnummer, inte barnets men kan bara se journaldokument om barnet. OM BVC ska ha tillgång till Obx journal måste det beslutas av verksamheten, resp verksamhetschef tillsammans. Och sätta upp ett miniprojekt för införandet tillsammans 8()

30 Bilaga R. R. Risk eftersom Obstetrix måste vara installerat på den dator man försöker läsa från. Risk att barnet söker vård inom primärvården. 6 Alla datorer i landstinget har inte Obstetrix. PV kommer inte in i Obstetrix. * Se över vilka datorer som behöver ha Obstetrix och beställ installation (kostar inget extra). * Lär ut att om man klickar på Startknappen och skriver i Obs i sökfältet kan man se om programmet finns på datorn. * I södra länsdelen ska barn under 6 månader hänvisas till Barnmottagningen på L och i norra länsdelen ska barn under ett år hänvisas till Barnakuten på MSE. med Obx förvaltning. ITkoordinator och ITsamordnare inom berörda verksamheter. Barn registreras i SC R. R. Risk eftersom alla barn inte får ett personnummer när de föds. Risk eftersom man kan få vänta på barnets personnummer. Barn till asylsökande får ett reservnummer. Medicinsk sekreterare måste senare begära sammanslagning av journalerna. Om det inte är känt att barnet har en journal med reservnummer kan det förekomma två journaler vilket innebär en stor risk att missa viktig information. Ska komma inom tio minuter men ibland får man vänta längre beroende på att Skatteverkets register inte är uppdaterat eller att hemsidan är nere för service, det finns även speciella regler för när personnummer får delas ut. Info från Skatteverket Kanske kan vara bra att * Man kan hitta information i CBR men problemet är störst om barnet har bytt namn under perioden. * Skapa reservnummer enligt rutin. 9()

31 Bilaga R. R. R.5 Risk att inte alla har kunskap om hur man skapar ett reservnummer till barnet manuellt. Risk att det blir ännu en journal för barnets uppgifter. Risk att uppgifter bara skrivs i SC och inte blir inskrivna i Obstetrix. veta detta. Finns på Obstetrix hemsida/användarinstruktioner. Det tar tid och kan bli fel när man sedan skapar en journal manuellt. Medicinsk sekreterare måste senare begära sammanslagning av journalerna. Kan bli dubbeldokumentation, både i Obstetrix och SC. Oklart var man ska leta. Information kan missas. Se ovan. * Gör rutin för reservnummer känd hos all personal. * Se till att alla har behörighet för att skapa reservnummer. * Om det finns en journal i SC för barnet ska hänvisning till den göras i Obstetrix. Alla åtgärder man gör med barnet ska dokumenteras i barnets egen journal i SC för att uppfylla lagkrav. Om det t ex gäller lågt blodsocker som leder till tillmatning kan man hänvisa till Obstetrix. igast att markera att det finns information även på ett annat ställe. * Det måste vara tydligt vem som ska skriva in ordinationer som man får via telefon från barnjouren. * Ta fram en riktlinje för vad som ska skrivas och vem som har ansvar för att skriva det samt ange var det ska dokumenteras, i vilken journal (SC eller Obx, el både). Vilka uppgifter som ska dokumenteras i vilken journal? Vårdenhetschef ITkoordinator ()

32 Bilaga R.6 R.7 R.8 R.9 R. Risk att provsvar beställs i icketjänstgörande läkares namn. Risk eftersom det inte finns mallar för nyfödda i SC. Risk att ny personal inte vet om att det finns två journaler för barnet och vet att man ska hämta information på flera ställen. Risk att det är oklart vem som ska göra vad och i vilket system. Risk i och med att man gör olika inom länet. På L tar man prover enligt PM och beställer dem via SC. Oklart vem som följer upp provsvaret. Mall kan man bara ha om det finns ett vårdtillfälle. Obstetrix används av andra landsting i vårt närområde men inte på likadant sätt (6 landsting), olika rutiner och olika sätt att dokumentera. 6 Det är inte klart vem som ska skapa journalen och skriva uppgifter, t ex om barnet ska flyttas vidare. Två förlossningskliniker men en gemensam barnklinik. Olika förutsättningar i form av jourlinje, tillgång till barnplatser, riskförlossningar mm. * Ta fram en lista över tjänstgörande läkare och utgår från den listan vid ordination. * Läkare som tjänstgör och tar hand om provsvaret kan signera av åt den läkare som står som ordinatör. * Det behövs en anteckningstyp som anpassas efter det nyfödda barnet, ta fram frastexter för att minska ner skrivandet. * Information om journalsystemen ska ingå vid introduktion av alla nyanställda på berörda kliniker. * Skriv en rutin som alla känner till. * är barnet flyttas akut till neo direkt från förlossningen ska barnets journal skapas av personal på neo. * är barnet blir kvar på BB ska barnets journal skapas av personalen där. * Sträva efter att ha så lika rutiner som möjligt i de fall där det går, se åtgärdsförslag ovan. * Arbete pågår med förlossningsprocessen. * Arbetar efter gemensamma riktlinjer på BB. Vårddokumentationsgruppen R. Risk om det saknas samarbete mellan klinikerna. Två förlossningskliniker men en gemensam barnklinik. Olika förutsättningar i form av jourlinje, tillgång till barnplatser, riskförlossningar mm. Se ovan. * Samarbete som pågår är inte känt av alla inom hela organisationen, gör känd. ()

33 Bilaga R. Risk att tids tas från patientvård om man ska dokumentera i flera olika journaler. Snabba hemgångar, mycket som ska skrivas, flera ställen att skriva samma saker på. Personal som roterar inom kliniken har svårt att hinna med allt och känna till vad som ska göras. * Ta fram bra rutiner som tydliggör vad som ska skrivas och var det ska stå. * Journalgranska för att upprätthålla kvalitet. * Kräv automatgenererad text, att vissa utsedda uppgifter från Obstetrix ska föras över per automatik till SC. ()

34 < Datum 5 Riskanalys Informationsöverföring mellan Mödrahälsovården, BB och Barnavårdscentraler Januari Analysledare: Åsa Hessel januari 5

35 Innehållsförteckning. Bakgrund.... Uppdragsgivare.... Syfte.... Deltagare i analysgrupp Metodik Resultat Överföring från MVC till BVC (v. 6) Överföring från BB till BVC när barnet är fött Bilagor... 5 ()

36 . BAKGRUD Idag finns det en rutin för hur informationsöverföringen ska ske mellan Mödrahälsovården (MHV) Barnavårdcentralen (BVC) samt från BB och BVC innan ett barn föds och när det är fött. Kvinnokliniken Mälarsjukhuset (MSE)/Kullbergska sjukhuset (KSK) får återkommande signaler från Barnavårdscentralerna genom avvikelserapporter i Synergi att det inte fungerar optimalt. Inget besked når BVC om att barn kommer att födas eller att det blivit fött och det blir då svårt att tidigt boka in ett besök när barnet kommer hem.. UPPDRAGSGIVARE Uppdragsgivare är Verksamhetschefen Kristina Cedergren Kvinnokliniken MSE/KSK.. SYFTE Syftet med riskanalysen är att identifiera de risker som kan uppstå vid överföringen av information mellan MHV, BVC samt mellan BB och BVC. Åtgärdsförslagen i riskanalysen ska eliminera eller minimera identifierade risker.. DELTAGARE I AALYSGRUPP En analysgrupp utsågs som under en dag arbetade med analys och åtgärder. Följande personer ingick i analysgruppen: Helena Mokvist barnmorska, Kvinnokliniken MSE/ KSK Elisabet Lindeskov, Ddata Anna Blixt Andersson distriktsköterska, Tunafors vårdcentral Mia Andersson, Hälsoval Sörmland Camilla Sjöberg, Patientsäkerhetsenheten Jennie imborg distriktsköterska, Fröslunda Vårdcentral Pernilla Erita verksamhetsutvecklare, Kvinnokliniken MSE/KSK Therese Edholm Pripp barnmorska, BB/förlossningen Kvinnokliniken MSE/KSK BrittMarie Eklund barnmorska, Barnmorskemottagningen Kvinnokliniken MSE/KSK

37 Elisabet Rönnblom distriktsköterska, Vårdcentralen ävertorp Ing Brit Lahache medicinsk sekreterare, Kvinnokliniken MSE/KSK Som analysledare medverkade: Åsa Hessel Patientsäkerhetsenheten 5. METODIK Följande metodik har använts; Beskrivning av systemomfång och eventuella avgränsningar genom att identifiera vilka processer som ska ingå i analysen samt belysa processerna. Risker inom varje delmoment identifierades. Riskbedömningen genomfördes enligt Riskbedömning Obetydlig risk Acceptabel risk, behöver ej åtgärdas Viss risk, bör åtgärdas Allvarlig risk, måste åtgärdas (HarmsRingdahl ) (ämnd i Patientsäkerhet i teori och praktik Synnöve Ödegård) Åtgärdsförslag för att minimera eller eliminera identifierade risker har utförts för samtliga identifierades risker. 6. RESULTAT BESKRIVIG AV BAKOMLIGGADE ORSAKER SAMT ÅTGÄRDER Analysen omfattar processen. I varje delprocess har risker identifierats. Analysgruppen har utifrån identifierade risker föreslagit åtgärder till samtliga risker. Totalt identifierades risker i hela analysen och dessa finns redovisade i bilaga. 6. Överföring från MVC till BVC (v. 6) Totalt identifierades 9 risker. Samtliga risker och åtgärdsförslag finns i bilaga. ()

38 6. Överföring från BB till BVC när barnet är fött Totalt identifierades risker. Samtliga risker och åtgärdsförslag finns i bilaga. 8. BILAGOR Bilaga Översikt över samtliga risker, bakomliggande orsaker samt åtgärdsförslag 5()

39 Riskpoäng Uppdragsgivarens godkännande Ansvarig för genomförande Bilaga Titel på riskanalys: Informationsöverföring MVC BBBVC Formulär : Resultat / upp Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Beslut Risk (möjlighet att en negativ händelse inträffar) (VAD kan gå fel?) Bakomliggande orsaker (VARFÖR?) Åtgärdsförslag Metod för uppföljning (HUR gör vi?) Beskriv åtgä resultat o hänvisning eventue underla RiskID Beskrivning av risk Överföring från MVC till BVC (v. 6) 6()

40 Bilaga R. MVC frågar alla mammor i vecka 6 vilken BVC barnet ska gå på. Det finns en risk att inte få information från MVC om att ett barn kommer att födas man vet inte då om att det finns ett barn som ska erbjudas BVC. Kvinnan föder tidigare. Meddelandebladet skickas till fel BVC. Kvinnan byter BVC under graviditeten. *Det måste utredas om det är OK att skicka ett meddelandeblad till BVC innan det ens finns ett fött barn (vet inte om det blir den aktuella BVC eller om något inträffar med barnet) Sekretessbrott? *MVC gör en omvärldsbevakning hur andra landsting gör. *BVC ser hur andra verksamheter gör. *Oklart hur barnkliniken meddelar BVC om ett barn födds för tidigt. Måste utredas tillsamman med Barnkliniken. Patientsäkerhetsenheten. Elisabet Lindeskovkollar hur andra Obstetrix användare gör. Verksamhetsutvecklare KK Verksamhetsutvecklare KK tillsammans med barnkliniken (ev. även BHV) R. Risk att meddelandebladet skickas fel eller inte kommer fram brott mot sekretessen Kvinnan byter BVC under graviditeten. Kvinnan flyttar under graviditeten *Det måste utredas om det är OK att skicka ett meddelandeblad till BVC innan det ens finns ett fött barn (vet inte om det blir den aktuella BVC eller om något inträffar med barnet) Sekretessbrott? *MVC gör en omvärldsbevakning hur andra landsting gör. *BVC ser hur andra verksamheter gör. Elisabet Lindeskov kollar hur andra Obstetrix användare gör. Verksamhetsutvecklare KK Patientsäkerhetsenheten 7()

41 Bilaga R. BVC får information om att kvinnan ska föda men inte någon uppföljning när barnet är fött. Kvinnan bytt BVC eller att det hänt något med barnet Om meddeladebladet inte skickas till BVC så behövs ingen uppföljning heller. Se åtgärdsförslag. R. Risk för avsaknad av information i meddelandebladet som skickas till BVC från MHV Tagit bort information mot tidigare information som fanns i MVH för att viss information inte behövs för BVC. Fyller inte i blanketten till BVC fullständigt *Om det ska finnas ett meddelandeblad så måste följande information finnas: föräldrarnas namn, telefonnummer, adress, syskons namn, tolk behov och ev andra behov. *Om meddelandebladet försvinner måste denna information gå att hitta på annat ställe. R.5 Tappar annan viktig information under besökstiden då meddelandebladet ska fyllas i Tar lång tid att fylla i blanketten vid besöket på MHV. Ex vid tolksamtal, annan viktig information måste ges vid det besöket om ex förlossning, smärtlindring mm Se åtgärdsförslag. R.6 Svårt att läsa det som står på blanketten Meddelandebladet fylls i för hand av föräldrarna. amn, personnr telefonnummer osv Se åtgärdsförslag. 8()

42 Bilaga R.7 Risk när informationen skickas för tidigt till BVC. Vet inte när barnet föds, om de väljer ett annat BVC Skickar info innan barnet är fött. Informationen skickas tidigt (v. 6) för att BVC ska kunna planera in sina besök. BVC är måna om att kunna ge föräldrarna ett besök så nära tid till att barnet är fött (inom dagar). Utred hur andra landsting gör med information innan. Ev. kan BVC planera in x antal tider i veckan för ev. hembesök (utifrån underlag i antal nya barn per sjuksköterska) för att sedan kunna användas till annat ex. adm. uppgifter. KK och BHV R.8 Om BVC får information sent är det svårt att planera in besök i tid Idag arbetar många med att planera in ev. tider för besök i sin kalender. Se åtgärdsförslag.7 R.9 Mamman vill gå på annan BVC än de som finns i länet y patientlag från / Det är tillåtet enligt nya patientlagen och inget meddelandeblad går då att skicka innan. Överföring från BB till BVC när barnet är fött 9()

43 Bilaga R. Glömmer fråga föräldrarna vilken VC/BVC de vill gå på Pat måste göra ett vårdval för barnet på val blankett så att barnet listas på en VC/ BVC. ( de barn som har ett personnummer på BB) *En första information skulle kunna ske på MHV om att de måste göra ett aktivt val för barnet när det är fött. Information + blankett delas ut. * Omvärldsbevaka hur andra landsting gör. *Ska föräldrarna få med sig papper FV hem från BB och själva kontakta BVC. *Utbildning/information till personal hur vårdvalet/listning fungerar R. Kvinnan vet inte att hon måste aktivt välja VC/ BVC när barnet är fött (om hon vill gå på annan BVC än hemadressen) Tydligare information under graviditeten. Se åtgärdsförslag. R. Risk att det är oklart var dokumentationen står om vilken VC /BVC kvinnan tänker välja Flera olika ställen i journalen som det dokumenteras på. Tidigare val av BVC sedan tidigare graviditet finns kvar Obstetrixjournalen. *Ska stå i vårdmappen i Obstetrix. *Information av personalen att föräldrarna måste göra valet av BVC när barnet är fött. *Föräldrarna får en broschyr på MHV samt valblankett. * Andra regler gäller asylsökande. (barn som inte har personnummer). Fundera på om det är bra med olika rutiner eller om man informerar alla även asylsökande. R. Personal som ska ge information vet inte hur listningen fungerar Inte fått tillräcklig information om det *Information av personalen att föräldrarna måste göra valet av BVC när barnet är fött. KK tillsamman med Hälsoval ()

44 Bilaga R.5 Risk att varken föräldrar eller personal inte känner till vilka BVC som finns Det finns många i Sörmland Informationsbroschyr finns som är framtagen av BHV och Hälsoval som ska ges till föräldrarna. KK R.6 Risk att informationen om ett barn hamnar fel. Skickas till en viss person och inte till funktionen BVC Ska inte ske R.7 BVC får inte information om något händer med barnet vid förlossningen Oklart hur informationen kommer från avd. 6 C till BVC Kolla med barnkliniken. Hur är rutinen idag? KK tillsamman med Barnkliniken R.8 Risk att BVC tror att barnet är hemma om man inte får besked om annat. Barnet blir sjukt när det kommit hem och innan BVC hunnit ta kontakt. R.9 BVC har inte fått någon information alls FV skickad till fel BVC Den BVC som tagit mot FV även om det är fel BVC får skicka den till rätt BVC BVC R. En osäkerhet vart uppföljningen ska ske för asylbarn Se över hur det ska hanteras. FV skickas till närområdet där de bor ()

45 Bilaga R. R. Information saknas på FV BVC hittar inte information om barnet FV skickas för tidigt innan barnet är klar på BB och BBmott BVC är osäker om FV är fullständigt ifylld. Oklart när FV ska skickas och hur många gånger från BB Olika journalsystem, CS, Obstetrix, pappersjournal Utred om det är bättre att FV ska skickas efter :a barnläkarundersökningen då barnet fortfarande kan kontrolleras på BBmott. Ska den skickas när allt är klart från BB? Tar det för lång tid innan BVC kan ta över för första besöket? * Kan BVC läsa själv i Obstetrix på FV KK, BHV Verksamheten tillsammans med Elisabet Lindeskov ang. behörighet i Obstretix. Verksamheten ansvarar för att besluta om projekt ska starta. Kontakt tas i så fall med Måns Helgesson Ddata, kundstöd för Kvinnoklinikerna. R. Risk om man skickar en vårdsammanfattning på tvillingar Inte tillräcklig kunskap på hur man ska dokumentera vid flerbarnsfödsel. Obstetrix är gammalt och har ingen enkel lösning på detta. Titta på systemutvecklig Elisabet Lindeskov ()

46 ysam YCKELTAL KVIOSJUKVÅRD Allmänt Detta är en handledning samt blanketter avseende års datainsamling för kvinnosjukvård inom ramen för yckeltalssamverkan. Arbetet genomförs av Helseplan/ysam. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att ytterligare förbättra kvaliteten på materialet genom utarbetande av gemensamma definitioner, metodik etc. Detta arbete sker huvudsakligen i utvecklingsgrupper med representanter för berörda specialiteter/områden. Avsnittet Att beräkna arbetade timmar skall beaktas vid varje punkt där antalet arbetade timmar efterfrågas. Läs också avsnittet Gemensamma definitioner och instruktioner. Ansvarig för ifyllande av blankett och inrapporterade data är verksamhetschefen / motsvarande. Inrapportering av data till Helseplan sker enligt anvisning/instruktion från ysams hemsida eller från huvudkontaktperson för datainsamling i ditt landsting/region. Materialet kommer därefter att databearbetas och kvalitetssäkras samt sammanställas i en rapport. Kontaktperson Hos Helseplan kan frågor besvaras av: Bengt Andersson, 7 7 9, Epost: Gemensamma definitioner och instruktioner De flesta definitioner anges vid respektive punkt. edan finns några gemensamma definitioner och begrepp som ej upprepas vid varje punkt. Besök. Med besök menas vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare. Besök skall ha dokumenterats i journal. Inga tidsmässiga preciseringar av besökets längd skall tillämpas. YCKELTAL * BLAKK

47 ysam Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga preciseringar skall tillämpas. Vårddag. Med vårddag menas dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag, dvs både inskrivningsdag och utskrivningsdag skall ingå. Hela permissionsdygn exkluderas från antalet vårddagar. (Observera skillnaden mellan begreppet vårddag och begreppet vårdtid uttryckt i dagar). = VÅRDDAGAR ISKRIVIGSDAG > UTSKRIVIGSDAG = VÅRDTID I DAGAR = VÅRDTID I DAGAR Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Disponibel vårdplats. Med disponibel vårdplats menas vårdplats i slutenvård, med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Observera att antalet disponibla vårdplatser skall inkludera ITA, HIA, etc, samt delade/lånade vårdplatser och patienthotell (=vårddagar patienthotell/65). Tekniska vårdplatser (IVA, postop och UVA) skall exkluderas. Teknisk vårdplats. Disponibel vårdplats på vårdenhet med särskilda resurser. Exempel på teknisk vårdplats är intensivvårdsplats och förlossningsplats. Fastställd vårdplats. Vårdplats i slutenvård beslutad av huvudman. E administrativ benämning som används i budget och planeringssammanhang. Att beräkna arbetade timmar Personalresurserna skall anges i antalet arbetade timmar, dvs det faktiskt antal timmar som disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till årsarbetare vid databearbetningen. Antalet arbetade timmar beräknas som nedanstående: placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar) eller, registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar), aktiv tid under jour och beredskap, se vidare nedan, övertid och fyllnadstid timanställd personal (timtid). All frånvaro, både betald och obetald, ska ej inkluderas. Exempel på frånvarotyper som skall räknas bort är: semester kompledigheter utbildning, se vidare nedan övrig frånvaro med lön sjukfrånvaro Med aktiv tid under jour och beredskap menas den tid som enligt avtal liggar till grund för uppräkning. YCKELTAL * BLAKK

48 ysam Exempel: * under jourtid görs en insats som faktiskt tar 5 minuter * minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är minuter * denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med,. I detta fall blir det 6 minuter ledighet, eller ekonomisk kompensation. Den aktiva tiden under jour och beredskap blir i exemplet ovan minuter. Om kliniken ej registrerar den aktiva tiden utan enbart ersätter jour och beredskap enligt sk schablon är det schablonens aktiva tid som ska anges. Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för utbildningar. Interna fortbildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, planeringsdagar etc är ej frånvarotid. Timmar som inhyrd personal från sk bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid. Tjänstgöring på annan enhet skall ej räknas som arbetstid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller ej. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad. Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget,skall detta ej räknas som arbetad tid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Generellt gäller regeln att arbetade timmar och produktionen ska redovisas på samma enhet. Att redovisa personalkostnader Den totala personalkostnaden skall anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader mm skall ej redovisas som personalkostnader. Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den Obs! enhet Följande där aktuell skall personal ej med : är kolposkopi placerad, (XLE), så att resursen IUD in/ut ökas (TLC, där i motsvarande TLC), pstavar grad. in/ut (TQX, TQX), ultraljud (AL, AL5, AL, AMAM6) och samtliga Vkoder. Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta. Ersättningen till sk bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad. Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken. YCKELTAL * BLAKK

49 ysam Delade vårdenheter Aktiviteter, arbetad tid och kostnad hör alltid ihop. Exempelvis om man säljer en vårdtjänst till annan skall inte den aktiviteten tas upp, man måste plocka bort arbetad tid och antingen ta upp intäkten eller ta bort kostnaden ur personalkostnaden. Om exakt redovisning ej finnas kan en nyckel användas till fördelning av personalkostnader och arbetade timmar, till ex andelen vårddagar. Exempel : Xklinik hyr/köper vårddagar i "Delad vårdenhet" : Antal vårddagar totalt i "Delad vårdenhet" 5 > varav antal vårddagar Xklinik (dvs av total) Antal arbetade timmar totalt i "Delad vårdenhet" Personalkostnader totalt i "Delad vårdenhet" Antal disp vårdplatser totalt i "Delad vårdenhet" Dvs: Antal arbetade timmar till Xklinik ( x ) Personalkostnader till Xklinik ( x ) 8 Antal vårdplatser till Xklinik ( x ) Mödravård Mödravårdens organisation skiljer mellan de olika länen. Varierar mellan att helt organiseras i primärvården med specialistmödravård knuten till kliniken till att vara helt införlivad med kliniken. Observera att primärvårds MHV skall redovisas på primärvårdsblankett även om den är organiserad som en del av kvinnokliniken. YCKELTAL * BLAKK

50 ysam YCKELTAL BLAKK BLAKETT FÖR IMATIG av verksamhetsdata avseende KVIOSJUKVÅRD OBS! Skriv, när viss verksamhet inte förekommit i stället för att utelämna svar. Utelämna svar när uppgift om viss verksamhet inte kan tas fram. ) Läs noggrant igenom avsnittet med gemensamma definitioner innan mallen ifylles. EHETES UPPTAGIGSOMRÅDE SJD5 Antal invånare i primärt upptagningsområde 9 Om alla enheter i landstinget deltar motsvarar detta länets invånare. En fil med statistik från SCB kommer att skickas ut under datainsamlingsperioden som underlag för inrapporterad data under SJD5 med tillhörande underposter. SJD5 Antal invånare i upptagningsområde för gyn 86 Avser kvinnor äldre än 5 år. SJD5 Antal invånare i upptagningsområde för obstetrik 899 Avser kvinnor i åldrarna 55 år AKTIVITET SLUTEVÅRD SJAG Antal vårdtillfällen slutenvård exkl barn (inkl patienthotell) 5 Ange det totala antalet vårdtillfällen i sluten vård under året.skall inkludera patienthotell, ITA etc och "uteliggare". Barn eller medföljande anhörig på Förlossning/BB skall ej registreras som separat vårdtillfälle. För definition av vårdtillfälle se avsnittet med gemensamma definitioner på sidan. OBS! VTF = VTF gyn/obstpatient på KK minus ickegyn/obstpatient på KK pluss gyn/obstpatient på annan klinik. SJAG > varav vårdtillfällen gyn (del av SJAG) 89 SJAG > varav vårdtillfällen förlossning/bb (del av SJAG) 58 SJAG Antal vårdtillfällen utomlänspatienter (del av SJAG) 85 Ange det totala antalet vårdtillfällen i slutenvård under året för utomlänspatienter. SJAG > varav vårdtillfällen utomlänspatienter gyn (del av SJAG) 6 Obs! Detta är även en delsumma av SJAG SJAG5 > varav vårdtillfällen utomlänspatienter förlossning/bb (av SJAG) 9 Obs! Detta är även en delsumma av SJAG SJAB > varav vårdtillfällen akut (av SJAG) 67 Ange det totala antalet akuta vårdtillfällen i sluten vård under året, inkl. hela förlossningsvården. Med akut vårdtillfälle menas vårdtillfälle när patientens tillstånd kräver omedelbart omhändertagande. Akut vårdtillfälle baseras på medicinsk bedömning. Skilj från oplanerat vårdtillfälle. SJA Antal förlossningar under året SJAJ Antal vårdtillfällen barn slutenvård (inkl patienthotell) Ange det totala antalet vårdtillfällen barn i sluten vård på förlossning/bb under året. Barn på barnklinik eller neonatalavdelning skall ej inkluderas. För definition av vårdtillfälle se avsnittet med gemensamma definitioner under flik. SJAG Antal vårddagar exkl barn (inkl patienthotell) 868 Ange det totala antalet vårddagar i sluten vård under året. Med vårddag menas dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag, dvs både inskrivningsdag och utskrivningsdag skall ingå. Barn på Förlossning/BB skall ej registreras som separat vårdtillfälle. SJAG > varav vårddagar gyn (del av SJAG) 795 SJAG > varav vårddagar förlossning/bb (del av SJAG) 5885 SJAA > varav vårddagar utomlänspatienter (del av SJAG) 5 Ange det totala antalet vårddagar i slutenvård under året för utomlänspatienter. SJAA > varav vårddagar utomlänspatienter gyn (del av SJAG) 77 Obs! Detta är en delmängd av data inrapporterad under SJAA. SJAA > varav vårddagar utomlänspatienter förlossning/bb (del av SJAG) 55 Obs! Detta är en delmängd av data inrapporterad under SJAA. SJAA Antal nätter som anhöriga övernattar post partum 68 Ange det totala antalet nätter som anhöriga övernattar post partum under året. HEMGÅG / VÅRDTID EFTER FÖRLOSSIG SJD Antal förlossn.pat som blir utskrivna innan timmar efter förlossning 9 Avser efter partus, dvs från barnets födelsetidpunkt. YCKELTAL * BLAKK 5

51 ysam SJD Antal förlossn.pat som blir utskrivna timmar efter förlossning 57 Avser efter partus, dvs från barnets födelsetidpunkt. SJD Antal förlossn.pat som blir utskrivna 7 timmar efter förlossning 59 Avser efter partus, dvs från barnets födelsetidpunkt. SJD Antal förlossn.pat som blir utskrivna 87 timmar efter förlossning 8 Avser efter partus, dvs från barnets födelsetidpunkt. SJD5 Antal förlossn.pat som blir utskrivna 7 timmar eller mer efter förlossning 8 Avser efter partus, dvs från barnets födelsetidpunkt. SJD7 Finns det annan klinik på sjukhuset som tar hand om gyn.onk patienter? ej AKTIVITET OPERATIV VERKSAMHET I SLUTEVÅRD OCH ÖPPEVÅRD SJA Antal operationstillfällen slutenvård 9 Definition operation KK : Operation är alla åtgärder klassifiserat i Klassifikation av kirurgiska åtgärder 997 der operations/anestesijournal förs. Observera att hela Kapitel L, samt MCA (kejsarsnitt) skall ingå. SJAA > varav operationstillfällen slutenvård utomlänspatienter 7 SJA5A Antal dagkirurgiska operationstillfällen 587 Med dagkirurgi avses kirurgisk åtgärd till patient som ej är inskriven vid vårdavdelningar, som i normalfallet kräver anestesi och som dessutom innefattar en period av postoperativ övervakning innan hemgång. SJA5H > varav operationstillfällen dagkirurgi utomlänspatienter 6 SJA5B Antal operationstillfällen övrig öppenvårdskirurgi KK 8 Med övrig öppenvårdskirurgi avses mindre omfattande, resurs och tidkrävande kirurgisk åtgärd till patient i öppen vård, som regel utförda i infiltrations eller slemhinneanestesi och registrerade med diagnos och åtgärdskod, samt utan behov av postoperativ övervakning innan hemgång. Avser operationskod: LAA96, LCH, LDB, LDB, LDB, LDC, LEB, LFA, LFA, LFB, LFB, LFC96, LGA, TKD, TPJ5, UKC5, ULC. Obs! Följande skall ej med : kolposkopi (XLE), IUD in/ut (TLC, TLC), pstavar in/ut (TQX, TQX), ultraljud (AL, AL5, AL, AMAM6) och samtliga Vkoder. SJA5A > varav operationstillfällen övrig öppenvårdskirurgi utomlänspatienter 8 SJA9A Antal operationstillfällen benign hystrektomi 77 Avser operationskod: alla koder LCC och LCD (del av SJA och ev.sja5a), men ej hystrektomi vid prolaps (LEF) eller malignitet vid LCD. OBS! Malignitet måste samköras mot diagnoskoder. SJA9B Antal operationstillfällen inkontinens 9 Avser operationskod: alle koder LEG (del av SJA och ev. SJA5A) SJA9C Antal operationstillfällen framfall 9 Avser operationskod: alla koder LEF (del av SJA och ev. SJA5A) SJA9C > varav antal operationstillfällen hystrektomi vid prolaps 5 Avser operationskod: LEF (del av SJA9C) SJA9D Antal operationstillfällen sterilisering 7 Avser operationskod: alla koder LGA (del av SJA och ev. SJA5A) SJA9E Antal operationstillfällen kejsarsnitt totalt 9 Avser operationskod: alla koder MCA (del av SJA) AKTIVITET AA DAGSJUKVÅRD SJA5F Antal vårdkontakter gynekologisk dagsjukvård 86 Ange det totala antalet vårdkontakter i dagsjukvård under året. För definition dagsjukvård se avsnittet med gemensamma definitioner på under flik. OBS! Medicinska aborter, cytostatika behandling, blodtransfusion, etc skall ingå. Förlossningspatienter skall ej ingå. Avser ej dagkirurgi. SJA5G > varav cytostatikabehandling AKTIVITET ÖPPEVÅRD SJA7 Antal läkarbesök totalt 776 Ange det totala antalet läkarbesök. För allmän definition av besök se avsnittet med gemensamma definitioner på under flik. Läkarbesöken på akutmottagningen av klinikens läkare skall inkluderas. Dagkirurgi skall ej räknas med. SJA7W > varav läkarbesök gyn (del av SJA7) 98 SJA7W > varav läkarbesök förlossning/bb (del av SJA7) 9 SJA7A > varav läkarbesök utomlänspatienter (del av SJA7) 8 SJA7A > varav läkarbesök utomlänspatienter gyn (del av SJA7W) 9 Obs! Detta är även en del av data inrapporterad under SJA7A SJA7A > varav läkarbesök utomlänspatienter förlossning/bb (av SJA7W) 9 Obs! Detta är även en del av data inrapporterad under SJA7A SJA7C > varav planerade läkarbesök med remiss (del av SJA7) 69 YCKELTAL * BLAKK 6

52 ysam Ange antal planerade läkarbesök som genereras av patienter som kommit via remiss. SJA7 Antal individer läkarbesök 768 Antal individer som behandlats vid läkarbesöken under året är det antal individer som genererade läkarbesöken enligt definition i SJA7 SJA8 Antal besök annan hälso och sjukvårdspersonal (sjukvårdande behandling) 6 Ange det totala antalet besök hos andra personalkategorier än läkare under året (sjukvårdande behandlingar). För definitionen av besök se avsnittet med gemensamma definitioner. Primärvårdsbesök (rutinscreening / barnmorskebesök enl. basprogram, preventivmottagning, ungdomsmottagning, cyto.screening) skall ej ingå, men hänföras till primärvården. SJA8G > varav antal obst. besök hos barnmorska/ssk obst. 666 SJA8H > varav antal gyn. besök hos barnmorska/ssk gyn. 687 SJA8R > varav antal besök hos kurator KK 676 Egenproducerat och köpt (inernt eller externt). SJA87 KUB antal screeningar totalt KUB = "Combined Ultrasound and Biochemistry). Avser egenproducerad och köpt vård. SJR5 Antal inkomna remisser totalt 768 SJR5A > varav remisser avseende specialistmödravård (del av SJR5) SJR5B > varav remisser avseende gyn. (del av SJR5) SJR5C > varav egenvårdsremisser (del av SJR5) 57 DRG Observera att några landsting framställer egna viktlistor för användning i sina ersättningssystem till akutsjukvården (landstingsspecifika vikter). Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har egna viktlistor och är utan omräkning troligen inte direkt jämförbara med övriga landsting. Länk till viktlistor: PAR/vikter.htm SJA DRGpoäng slutenvård 6,58 Ange det totala antalet DRGpoäng under året. Endast tillämplig på de kliniker som under året tillämpat DRG registrering fullt ut. DRG systemet skall vara ORD DRG. SJA5 DRGpoäng dagkirurgi 88,8797 Ange det totala antalet DRGpoäng under året. Endast tillämplig på de kliniker som under året tillämpat DRG registrering fullt ut. DRG systemet skall vara ORD DRG. SJA6 DRGpoäng dagsjukvård 6,76 Ange det totala antalet DRGpoäng under året. Endast tillämplig på de kliniker som under året tillämpat DRG registrering fullt ut. DRG systemet skall vara ORD DRG. RESURSER LÄKARE SJP Antal arbetade timmar läkare 68 Ange det totala antalet arbetade timmar för läkare under året. Observera att ATläkare och randande STläkare ej skall ingå. Beräkningssättet framgår i avsnittet Att beräkna arbetade timmar under flik. SJPA > varav arb timmar specialister inkl inhyrda specialister (del av SJP) 7 Ange det totala antalet arbetade timmar för läkare som är specialister i denna specialitet under året. Om verksamhetschefen är läkare: Observera att endast timmarna till klinisk verksamhet för verksamhetschef skall ingå på denna punkt. SJPX > varav arb timmar inhyrda specialister/stafettläkare (del av SJPA) 9 SJPB > varav arb timmar STläkare i denna specialitet (del av SJP) 765 Ange det totala antalet arbetade timmar för läkare i formell STtjänst (inkl "gråblock") i denna specialitet under året. SJPD > varav arb timmar andra läkare (del av SJP) Ange det totala antalet arbetade timmar under året för andra läkarkategorier än de som angivits under SJPA, SJPB och SJPX. Observera att ATläkare och randande STläkare ej ingår. AP Antal timmar inarbetad tid jourkomp läkare under året 658 Observera att det ska vara imräknat till tid. Stafettläkare ska också inkluderas. APA > varav uttagen jourkomp i ledighet (del av AP) 5 APB > varav uttagen jourkomp i ekonomisk ersättning (del av AP) 588 AP Antal timmar jourkompsaldo per 99 Observera att det ska vara omräknat i tid (timmar). SJP5 Används stafettläkare (inhyrd personal)? JA RESURSER AA HÄLSO OCH SJUKVÅRDSPERSOAL SJP Antal arbetade timmar annan hälso och sjukvårdspersonal YCKELTAL * BLAKK 7

53 ysam Ange det totala antalet arbetade timmar för all övrig personal under året. Även chefer. Här ingår ej läkarsekreterare, personal inom lön, personal (arbetande lokalt eller centralt), mat, städ eller vaktmästeri. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska arbetade timmar för dessa köpta tjänster redovisas som arbetade timmar på kliniken. Klinikens andel av arbetade timmar på köpta/hyrda/delade vårdplatser skall ingå. Resurser till egna klinikens/andra klinikers "uteliggare" läggs till/tas bort efter chablon. Eventuell personal egen operationsavdelning ingår ej. Beräkningssättet framgår i avsnittet Att beräkna arbetade timmar under flik. Observera att arbetade timmar på patienthotell skall inkluderas.resurser till primärvårdsbesök (rutinscreening / barnmorskebesök enl. basprogram, preventivmottagning, ungdomsmottagning, cyto.screening) skall ej ingå, men hänföras till primärvården. SJPU > varav arb timmar verksamhetschef 5 Avser endast den administrativa funktionen (eventuellt skattat värde). SJPA > varav arb timmar SSK 89 Om verksamhetschefen är sjuksköterska skall endast timmarna som avser klinisk verksamhet ingå i denna punkt. SJPD > varav arb timmar barnmorska 88 Om verksamhetschefen är barnmorska ska endast timmarna som avser klinisk verksamhet ingå i denna punkt. SJPC > varav arb timmar USK 67 SJPM5 > varav arb timmar kurator KK Ange det totala antalet arbetade timmar för kuratorer som arbetat för kliniken under året (dvs både egna och ev. köpta). SJPE > varav arb timmar sjukgymnast 68 Om kliniken har egna sjukgymnaster anges det totala antalet arbetade timmar för sjukgymnaster under året. SJPF > varav arb timmar arbetsterapeut 5 Om kliniken har egna sjukgymnaster anges det totala antalet arbetade timmar för sjukgymnaster under året. SJP Antal arbetade timmar barnmorskor/ssk på förlossning/bb 868 Ange det totala antalet arbetade timmar för barnmorskor/ssk på förlossning/bb under året (inkl obstetrisk ultraljud, specialistmhv och samtalsmottagningar). Beräkningssättet framgår i avsnittet Att beräkna arbetade timmar under flik. Resurser till primärvårdsbesök (rutinscreening / barnmorskebesök enl. basprogram, preventivmottagning, ungdomsmottagning, cyto.screening) skall ej ingå, men hänföras till primärvården. SJPP Antal arbetade timmar administrativ personal 585,6 Ange det totala antalet arbetade timmar för administrativ personal under året. I adm personal ingår medicinsk sekreterare, kanslister, arkivpersonal, receptionister och eventuell övrig personal som är anställd enbart för administrativa uppgifter. Läkare eller SSK/BM/USK ingår ej. Beräkningssättet framgår i avsnittet Att beräkna arbetade timmar under flik. Observera att läkarsekreterare ska ej räknas in här (det finns en egen post för dessa). SJP Används "stafettpersonal" (övrig personal)? EJ SCHEMALAGD MIIMUMBEMAIG PÅ FÖRLOSSIGE SJP5A Antal barnmorskor på förlossningen förmiddag Obs! Avser antal personer ej arbetade timmar. Aver genomsnitt för veckans 7 dagar. SJP5B Antal barnmorskor på förlossningen kväll Obs! Avser antal personer ej arbetade timmar. Aver genomsnitt för veckans 7 dagar. SJP5C Antal barnmorskor på förlossningen natt Obs! Avser antal personer ej arbetade timmar. Aver genomsnitt för veckans 7 dagar. SJP6A Antal undersköterskor på förlossningen förmiddag Obs! Avser antal personer ej arbetade timmar. Aver genomsnitt för veckans 7 dagar. SJP6B Antal undersköterskor på förlossningen kväll Obs! Avser antal personer ej arbetade timmar. Aver genomsnitt för veckans 7 dagar. SJP6C Antal undersköterskor på förlossningen natt Obs! Avser antal personer ej arbetade timmar. Aver genomsnitt för veckans 7 dagar. VÅRDPLATSER SJV Antal disp. vårdplatser slutenvård 6 Med disponibel vårdplats menas vårdplats som är belagd eller kan beläggas. Observera att antalet disponibla vårdplatser skall inkludera ITA, HIA (inkl HIA på IVA) och motsv., samt delade/lånade vårdplatser och patienthotell (vårddagar pat hotel:65). Tekniska platser (IVA, postop och förlossningsrum) skall exkluderas. Obsrum/platser för riskgraviditeter skall ingå. Resurser till egna klinikens/andra klinikers "uteliggare" läggs till/tas bort efter schablon. Disponibla vårdplatser = Möjliga (inte beläggningsbara vårddagar) dividerat med 65. Exempel: En klinik med 6 vårdplatser (på egna avdelningar + ITA och HIA) har under året, haft vårdplatser semesterstängda i 8 veckor= 68 vårddagar reducerat för utbildning med vpl i vecka = vårddagar hög vårdtyngd ( intagningsstopp) 5 vpl i dagar = 5 vårddagar YCKELTAL * BLAKK 8

54 ysam (I exemplet: 9 87/65 = 5,8 disponibla vårdplatser) SJVB > varav ITAplatser Antalet disponibla vårdplatser för denna specialitet på intagningsavdelningen (ITA) under året. För definition av disponibla vårdplatser se punkt SJV ovan. SJVH > varav antal vårdplatser gyn (del av SJV) 8 För definition av vårdplatser se SJV ovan. SJVG > varav antal vårdplatser förlossning/bb (del av SJV) Observationsrum/platser för riskgraviditeter ska ingå. För definition av disponibla vårdplatser se punkt SJV ovan. SJV5 Antal förlossningsrum 8 KOSTADER FÖR KLIIKE SJK Personalkostnader kliniken totalt 9577 Ange den totala personalkostnaden i kronor för hela kliniken inklusive stafettläkare och chefer, dvs samtliga lönekostnader och lönebikostnader. Det skall vara redovisade kostnader ( utfall) och ej budgeterade. Här ingår ej personal inom lön, personal (arbetande lokalt eller centralt), mat, städ eller vaktmästeri. Personalkostnader patienthotell skall inkluderas.observera att randande STläkare ej skall ingå. Se avsnittet "Att redovisa personalkostnader" under flik. Resurser till primärvårdsbesök (rutinscreening / barnmorskebesök enl. basprogram, preventivmottagning, ungdomsmottagning, cyto.screening) skall ej ingå, men hänföras till primärvården. SJKA > varav kostnader läkare 9 Ange den totala personalkostnaden i kronor för läkare, dvs samtliga lönekostnader och lönebikostnader. Det skall vara redovisade kostnade (utfall) och ej budgeterade. Observera att randande STläkare ej skall ingå. SJKB > varav kostnader annan hälso och sjukvårdspers slutenvård (gyn + BB/obst) 857 Ange den totala personalkostnaden i kronor för övrig personal slutenvård (gyn + BB/obst), dvs samtliga lönekostnader och lönebikostnader. Observera att det skall vara redovisade kostnader (utfall) och ej budgeterade. SJKC > varav kostnad annan hälso och sjukvårdspers öppenvård (gyn + BB/obst) 97 Ange den totala personalkostnaden i kronor för övrig personal öppenvård (gyn + BB/obst), dvs samtliga lönekostnader och lönebikostnader. Observera att det skall vara redoivisade kostnader (utfall) och ej budgeterade. SJKR Personalkostnader förlossning/bb 56 Ange den totala personalkostnaden i kronor för förlossning/bb (inkl specialmvc, riskutredningsmott., amningsmott., men exkl läkare), dvs samtliga lönekostnader och lönebikostnader. Observera att det skall vara redovisade kostnader (utfall) och ej budgeterade. OBS! Ingår också i SJK, SJKB och SJKC Resurser till primärvårdsbesök (rutinscreening / barnmorskebesök enl. basprogram, preventivmottagning, ungdomsmottagning, cyto.screening) skall ej ingå, men hänföras till primärvården. SJKRA Personalkostnader gyn. slutenvård 8859 Ange den totala personalkostnaden i kronor för gynekolisk slutenvård (exkl läkare) dvs samtliga lönekostnader och lönebikostnader. Observera att det skall vara redovisade kostnader (utfall) och ej budgeterade. OBS! Ingår också i SJK och SJKB SJK8 Om "stafettpersonal" är använt ange kostnaden i kronor Ska också inkluderas i SJK och SJKAC SJK9 Ange klinikens läkemedelkostnad (i kronor) totalt 7 Avser rekvisitionsläkemedel och recept. Observera att både gyn och obestetrik ska ingå. SJK9B > varav kostnad (i kronor) cytostatika (del av SJK9) 995 Avser ATCkod L SJD56 Kostnad för läkemedlet Avastin? (alla kvinnor) SJD57 Kostnad för läkemedlet Oxytocin? (5 år) 6 SJD58 Kostnad för läkemedlet Atosiban? (5 år) 9 SJK Ange klinikens totalkostnader för vård utanför egna landstinget (regionvård) 5599 Avser även akut vård. Observera att här ska all köpt vård räknas med, även sådant som inte ligger inom den egna klinikens budget. SJKA > varav kostnader till vårdgaranti / fritt vårdval (del av SJK) 595 Avser all övrig vård som länets invånare har fått utanför länet. SJKB > varav kostnader till regionvård / högspec. vård exkl IVF (del av SJK) 98 SJKC > varav kostnader till IVF (del av SJK) 8977 YCKELTAL * BLAKK 9

55 ysam YCKELTAL BLAKK BLAKETT FÖR IMATIG av PROFILDATA avseende KVIOSJUKVÅRD OBS! Skriv, när viss verksamhet inte förekommit i stället för att utelämna svar. Utelämna svar när uppgift om viss verksamhet inte kan tas fram. ORGAISATIO KKD Har landstinget områdes eller divisionsindelning? (ja/nej) Ja KKD5 Områdes/divisionschef är: Läkare Ange något av följande svarsalternativ: läkare; sjuksköterska; annan profession. KKD Klinikens/enhetens chef är: Barnmorska Ange något av följande svarsalternativ: läkare; sjuksköterska; annan profession. KKD5 Är läkarschefen annan än verksamhetschefen? ej TYP AV VERKSAMHET KKD5 Antal geografiskt åtskilda enheter som ingår i underlaget KKD55 Är mottagningsverksamheten landstingsdriven el. motsvarande (ja/nej) Ja KKD6 Har verksamheten en egen vårdavdelning? (ja/nej) Ja KKD65 Har verksamheten blandad vårdavd. BB/gyn? (ja/nej) Ja KKD7 Har verksamheten en neonatalavdelning? (ja/nej) Ja Om svaret på ovanstående fråga (KKD7) är ja; från vilken vecka vårdas KKD75 barnen? 8 KKD77 Har verksamheten ett patienthotell? (ja/nej) Ja KKD8 Antal vårdplatser (BB/gyn) 6 Här avses antalet fastställda vårdplatser. KKD85 Antal förlossningssalar 8 KKD9 Har verksamheten en egen operationsavdelning? (ja/nej) Ja KKD95 Utförs operationer på centraloperation el. motsvarande? (ja/nej) Ja KKD Har verksamheten en dagkirurgisk enhet? (ja/nej) Ja KKD5 Ingår basmödravård i uppdraget? Ja Observera att primärvårdsmhv ska redovisas på primärvårdsblankett, även om den är organiserad som en del av kvinnokliniken. KKD KUBtest erbjuds till: Ange något av följande svarsalternativ: alla; med begränsning; erbjuds ej. JOURVERKSAMHET KKD Har verksamheten ett jouruppdrag? (ja/nej) ej KKD5 Om svaret på ovanstående fråga (KKD5) är ja: hur ser jouruppdraget ut? Primär o bakjour Ange något av följande svarsalternativ: en specialist; primär och bakjour; blandat; flera jourlinjer nattetid. KKD Hur fungerar jourmottgning på dagtid? Egen mott Ange något av följande svarsalternativ: egen mott; akut mott. KKD5 Hur fungerar jourmottagning övrig tid (dvs. ej dagtid)? Akutmott Ange något av följande svarsalternativ: egen mott (avd); akut mott. MOTTAGIGSVERKSAMHET KKD Har verksamheten remisstvång? ej KKD5 Är mottagningen uppdelad i separata enheter? (ja/nej) Ja Om svaret på ovanstående fråga (KKD5) är ja: i vilka enheter är mottagningen uppdelad? KKD55 Separat fertilitetsenhet? (ja/nej) Ja KKD6 Separat ultraljudsenhet? (ja/nej) Ja KKD65 Separat uroterapienhet? (ja/nej) Ja KKD7 Separat onkologienhet? (ja/nej) ej KKD75 Separat psykosocial enhet / kuratorsenhet? (ja/nej) ej KKD8 Separat specialistmödravård? (ja/nej) Ja KKD85 Separat annan enhet (ej beskriven ovan)? (ja/nej) ej KKD9 Ges cytostatikabehandling? (ja/nej) ej UTBILDIG KKD Har verksamheten STläkare? (ja/nej) Ja YCKELTAL * KVIOSJUKVÅRD

56 ysam KKD5 Har verksamheten medicine kandidater? (ja/nej) Ja KKD Har verksamheten barnmorskestuderande? (ja/nej) Ja KKD5 Har verksamheten disputerade medarbetare? (ja/nej) Ja YCKELTAL * KVIOSJUKVÅRD

57 Smittskydd/Vårdhygien 67 Resultat PPM BHK våren (punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler) edan redovisas resultatet för vårens punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler inom er klinik. Hälso och sjukvården har som mål följsamhet i samtliga sju steg gällande basala hygienrutiner och klädregler. edan diagram visar det sammanlagda resultatet för hela Kvinnokliniken MSE/KSK. Kommentar: 8 följsamhet i samtliga sju steg om man inkluderar alla observationer som gjorts på kliniken. edan redovisas resultatet per enhet. SID

58 Kommentar: 8 observationer gjorda. 6 följsamhet i samtliga sju steg. i har följsamhet när det gäller korrekta klädregler och det moment i basala hygienrutiner ni behöver arbeta med är handdesinfektion före patientkontakt. Observerade yrkeskategorier: Undersköterska Sjuksköterska/barnmorska Läkare

59 Kommentar: 6 observationer gjorda. 67 följsamhet i samtliga sju steg. i behöver jobba med handdesinfektion före patientkontakt, efter patientkontakt samt korrekt arbetsdräkt. I de övriga momenten har ni följsamhet. Observerade yrkeskategorier: Sjuksköterska/barnmorska Läkare

60 Kommentar: observationer gjorda. i har följsamhet i samtliga sju steg och har således nått Landstingets mål. Mycket bra jobbat! Observerade yrkeskategorier: Undersköterska Sjuksköterska/barnmorska Läkare Studerande

61 Kommentar: 6 observationer gjorda. i har följsamhet i samtliga sju steg och har således nått Landstingets mål. Mycket bra jobbat! Yrkeskategorier: Barnmorska/sjuksköterska 5 Undersköterska 5

62 Kommentar: observationer gjorda. 7 följsamhet i samtliga sju steg. i behöver jobba med att handskar används när så krävs, att personalen bär korrekt arbetsdräkt och är fri från klockor, ringar och armband. Yrkeskategorier: Barnmorska/sjuksköterska Undersköterska Studerande 7 st st st 6

63 Kommentar: observationer gjorda. i har 9 följsamhet i samtliga sju steg. är det gäller korrekta klädregler har ni följsamhet, det är endast felaktig handskanvändning av person som gör att ni inte når följsamhet i samtliga sju steg. Yrkeskategorier: Barnmorska/sjuksköterska Gynmottagningen MSE Mottagningen har inte deltagit i mätningen. 7

64 Förlossningsprocessen Sammanfattning Margareta Pettersson Processledare Målet med förlossningsprocessen är att säkerställa att gravida kvinnor i Sörmland ska få en likvärdig och säkrad kvalitet på vården oavsett var de vårdas. Vårdkedjan ska samverka och använda sina resurser optimalt för att nåå målet. Vi jämför oss inom länet och emot nationella rapporter och vi har utvecklat en webbenkät där vi frågar kvinnorna fortlöpande om deras nöjdhet med vården. Anledningen till att vi utvecklat en egen enkät är att PE endast skickas ut vartannat år och vi vill ha en tätare uppföljning. Bakgrund Kvinnor vårdas på flera olika orter i länet under sin graviditet, exempelvis finns flera olika mödravårdscentraler men bara två förlossningsavdelningar. Länet har endast en neonatalklinik, vilket innebär att vissa kvinnor måste selekteras att föda i Eskilstuna. Belastningen på de BBplatser som finns i Eskilstuna är hög, därför är det viktigt att se över fördelningen av förlossningar inom Sörmland, för att så få kvinnor som möjligt skall behöva vårdas utanför länet med sina barn som behöver vårdas på neonatalklinik. Det finns olikheter i vården av de gravida kvinnorna i länet. Verksamheterna har en skyldighet att ha kvalitetsuppföljning, men samverkan och statistik över länet har i stort sett saknats hittills. Länsövergripande PM (Rutinbeskrivningar) har saknats till stor del inom den slutna vården, medan den öppna vårdens PM varit mer överensstämmande. Processbeskrivning och organisation Förlossningsprocessen är ett samarbete mellan följande verksamheter: Mödrahälsovården som bedrivs vid olika mottagningar (MVC) i länet Specialist MVC på de tre sjukhusen Förlossningsvård på två enheter BB/BB hemvård på samtliga tre sjukhus Efterkontroll inkl preventivmedelsrådgivning på MVC Barnklinik BVC Processens mätetal Kejsarsnittsfrekvens Mål: Under rikssnitt Induktioner Mål: Färre och med bättre indikationer Instrumentella förlossningar (sugklocka/tång) Mål: Under rikssnitt

65 Sfinkter skador Mål: Under rikssnitt Perinal dödlighet Mål: Under rikssnitt Klipp/perineotomier Mål: Under rikssnitt avelsträngsph Mål: ph>7 Mål: Provtagning på alla barn öjd mor Mål: Webbbaserad enkät utarbetad. ystart 5 Säker förlossningsvård: CTG ( Cardio toco grafi) Mål: av läkare och barnmorskor som arbetar med CTG tolkning skall genomgå nationell CGT utbildning med godkänt resultat / år Mål: av patienternas CTG är klassificerade enl Triagekortet i journalen CEPS ( Center for Education in Pediatric Simulator/ HLR för nyfödda) utbildning Mål: av läkare och barnmorskor som arbetar med förlossningsvård skall genomgå schemalagd utbildning / år ALSO ( advanced life support in obstetrics) utbildning Mål: av läkare och barnmorskor som arbetar med förlossningsvård skall genomgå schemalagd utbildning / år Förutsättningar Medarbetarna o Alla medarbetare informeras fortlöpande om det pågående processarbetet via information på temadagar, APT samt dokumentation på anslagstavlor på samtliga arbetsplatser. o Utbildningsdagar har hållits för all förlösande personal i ämnena: Praktisk Obstetrik och Suturering av förlossningsbristningar. Rutiner och vårdprogram o Sekreterarna har fått utbildning för registrering och diagnossättning. o Tre stående arbetsgrupper är bildade för att se över checklistor, PM och vårdprogram. (Förlossning, SpecMVC och MVC) Material o Enhetlig patientinformation finns framtagen för vissa tillstånd. Effekter För att följa effekterna av vårt arbete, har vi sedan januari lagt ut statistik månadsvis på samtliga arbetsplatser. Detta för att kunna följa våra styrtal. Effekterna har ännu inte kunnat utvärderas eftersom antalet patienter är relativt få. På grund av att antalet insatser som

66 krävs för att förändra beteende och kultur är så många, får man räkna med ca tre års arbete innan det går att utvärdera några säkra resultat. Kundtillfredsställelse Kundtillfredsställelse kommer att mätas genom en patientenkät som arbetats fram under. Kostnader Inga extra kostnader utöver det som finns för processledare och processtödjare. Vi ser kommande behov av utbildningsinsatser som ev kan innebära merkostnader. Jämförelser med andra Jämförelser sker fortlöpande mellan kvinnoklinikerna i länet och i Sverige (SFOGrapport, Graviditetsregistret). Handlingsplan/Förbättringar under Grupperna har tillsammans med processledaren identifierat och prioriterat förbättringsområden. Färdigställda arbeten PM Sfincterskador Pat info Sfincterskador PM Latensfas Pat info latensfas Gemensam checklista MHV Telefonlista internt för kvinnoklinikerna i Sörmland Akut/planerad överföring mellan sjukhusen Remisshantering i OBX för gravida, lika i länet Triagelista för nyinskrivna patienter på MVC Pågående arbeten Patientupplevd kvalitetenkät Patinfo om fosterdiagnostik Planering av bmbesök grav.v. Eftervård mammabarn på BB Likartat arbetssätt Ulj Bm/Läk på specmvc Tidiga graviditetsulj specmvc (jfr TGM Västerås)

67 Presentation av resultaten Resultatet av arbetet presenteras fortlöpande i alla personalrum samt via temadagar och information på APT. Ett månadsblad skickas ut till alla enheter. Framgångsfaktorer Mer än en fast arbetsgrupp startad för att täcka in alla delar och professioner. Tillfälliga grupper skapas för att utnyttja olika gruppers yrkeskompetens. Dessa yrkesgrupper arbetar sedan självständigt vidare med frågan. Ansvaret för kvalitetsuppföljning ligger på a linjecheferna. Medarbetarna har accepterat att arbeta mot målet likvärdig vård inom länet. Ett förändringsbenäget klimat råder inom verksamheten. Informationsvägarna har fungerat i stort sett. Remissrunda till berörd personal före beslut tas. Utbildningsbehov identifierat. Interna patientärenden och konflikter skall inte lösas i processen utan i linjen Prioriterade områden inför 5 Följsamhet till beslutade rutiner? Fortsatta utbildningsinsatser Fortsätta arbetet med de tidigare identifierade förbättringsområdena. Uppmärksamma ledningen på vårdplatssituationen på BB (förlossningspatienter räknas inte med som inneliggande på BB trots att det är där de hör hemma efter förlossningen!)

68 Verksamhetsberättelse Familjecentralen City

69 Innehåll Inledning... Uppdraget... Organisation... Vision och mål... MÅL... Resultat... Öppna förskolan... Barnmorskemottagningen... Barnavårdscentralen... Råd och Stöd... Utvärdering och fortsatt utveckling... 5 Måluppfyllelse... 5 UTVECKLIG OCH FÖRBÄTTRIG FAMILJECETRALE CITY... Självvärdering...

70 Inledning Beslut om att starta en familjecentral i anslutning till vårdcentralen City fattades av Eskilstuna kommun och landstinget Sörmland i november. Tilltänkta lokaler i entréplanet Kungsgatan 9 byggdes om och renoverades under och färdigställdes i början av. Personalgruppen från kommunen och landstinget påbörjade sitt samarbete och förberedelser inför start av verksamheten under hösten med dels teamutbildning och dels en planeringsdag. 8 februari var officiell invigningsdag med öppet hus för befolkning, tjänstemän och politiker. Öppnandet var välbesökt. Många föräldrar och barn kom och tittade och fick information. Familjecentralen City är en verksamhet där Landstinget Sörmland och Eskilstuna kommun samverkar. Verksamheten består av fyra ben; Barnmorskemottagningen (BMM), Barnavårdscentralen (BVC), Barn och utbildningsförvaltningen, Öppna förskolan (ÖF) samt Arbetsmarknads och familjeförvaltningen med Resursenheten Råd och stöd (RoS). Vår verksamhetsidé syftar till att ge tidigt stöd åt blivande föräldrar, och familjer med barn mellan 5 år. Uppdraget Vi har ett politiskt uppdrag att arbeta med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Uppdraget bygger på samverkan mellan Kommun och Landsting. Familjecentralens uppdrag är att bidra till en positiv hälsoutveckling genom att yrkesgrupper som arbetar med barn och familjer samarbetar i stödet till barn och deras föräldrar. Målet för familjecentralen är att stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar, att erbjuda lättillgängligt föräldrastöd och att vara en mötesplats i närområdet.

71 Organisation Verksamheten leds av en styrgrupp Arbetsgruppen orra Barn (AB) i ärvården och en ledningsgrupp bestående av chefer från respektive del som ingår i samverkan d.v.s. vårdcentralen City och barnmorskemottagning från landstinget, och socialtjänst och förskola från kommunen. Ledningsgruppen har haft 7 möten under året (inklusive deltagande i planeringsdagar), de flesta även i samverkan med familjecentralen Skiftinge. På familjecentralen har arbetsgruppen haft möte varje vecka och loggbok har upprättats. En av medarbetarna har uppdrag som samordnare 5 timmar/vecka. Uppdraget innebär att vara kontakt till ledningsgruppen, kontakt till externa parter, ansvara för personalgruppens veckomöten, följa upp förslag och genomförande samt utvärdering och att bevaka utvecklingsbehov. Vision och mål Inför uppstarten av familjecentralen formulerade personalen vid planeringsdagen under hösten följande vision och mål inför : VISIO: Familjecentralen har god bemanning och är öppen för alla barnfamiljer. MÅL skapa ett koncept för gemensamma föräldragrupper arbeta fram en värdegrund med basen i ett öppet klimat ta fram rutiner för verksamheten ha gemensam fortbildning se till att alla yrkesgrupper har tid att delta i den öppna förskoleverksamheten utveckla lokalen så att den är funktionell, långsiktigt planera för att skapa en utemiljö skapa ett kunskaps och informationscentra för föräldrar vara ett stöd till de som behöver Resultat Öppna förskolan Redan från start har det varit många besökare. I snitt ca 5 besökare/dag. Verksamheten är i sitt inledningsskede. Besökarna har möjlighet att lämna synpunkter och varierande aktiviteter startas upp efter hand. Sångsamlingen är en återkommande uppskattad aktivitet. Det finns möjlighet att köpa varm dryck och frukt till självkostnadspris. Förskolläraren ska vara en informationskanal, vara behjälplig och slussa vidare när besökarna kommer med sina frågor. Vara lyhörd och fånga upp besökare som vill/behöver ha stöd i sitt föräldraskap.

72 Verksamheten är öppen för alla föräldrar. Vi fortsätter arbeta för en god bemanning. Det har varit och är ett svårt arbete att ha vikarier tillgängliga till den öppna verksamheten. Uppdraget är ett ensamarbete som kräver en självständig trygg person. Situationen är sårbar och det händer att vi måste stänga verksamheten. Förhoppningen är när fler familjecentraler öppnas, kan bilda en grupp förskollärare som kan känna tillhörighet och stärka varandra i yrkesrollen, täcka upp för varandra och samarbeta utifrån sin roll på en familjecentral. Barnmorskemottagningen Vi har ökat bemanningen till två barnmorskor där den ena finns på plats två dagar i veckan och den andra en halv dag. Vi har valt att lägga arbetstiden samtidigt för att kunna prova att arbeta med gruppmödravård. Vi tror att patientunderlaget passar för det och den första gruppen har startat och vi kommer så småningom att utvärdera. I övrigt har barnmorskorna arbetat med sedvanlig mödravård och preventivmedelsrådgivning. De har även funnits delaktiga i den öppnaverksamheten och haft öppna frågestunder för frågor inom barnmorskans arbetsområde De har också startat traditionell föräldragrupp. Barnmorskorna jobbar med att hitta ett bra arbetssätt som passar på en familjecentral där tid finns både för professionen och för samverkan med övriga aktörer. Barnavårdscentralen Många barnfamiljer har valt att lista sig på vårdcentralen City under året. Två nya BVCsjuksköterskor har introducerats när tidigare kollegor gått i pension. Utveckling av föräldragrupper som öppna workshops med utgångspunkt i öppna förskolan har tagit fart under året och blivit mycket uppskattat. Även öppna grupper för spädbarnsmassage har fallit väl ut med många deltagare vid varje tillfälle. Fler pappor har deltagit än tidigare vid slutna föräldragrupper. Sjuksköterskorna upplever att familjerna har med sig mer allmänna frågor som de förväntar sig svar på vilket tolkas som att familjecentralens inriktning mot att vara en informationscentral är på väg i rätt riktning. Råd och Stöd Samordnaren/Familjebehandlaren har arbetat med föräldrastöd i form av enskilda samtal och även föräldragrupp i form av familjeverkstan. Familjebehandlaren har även varit delaktig i öppna förskolan och i workshops. Familjebehandlare har även haft ett väl fungerande samarbete med BVCsjuksköterskor för att tillsammans kunna erbjuda snabbt stöd till familjer med behov.

73 Rollen som samordnare har inneburit att vara kontakt till ledningsgruppen och för externa parter. Samordnaren har också ansvarat för att personalgruppens veckomöten genomförts och dokumenterats samt att följt upp att beslutade förslag på veckomöten blir genomförda och utvärderade. Utvärdering och fortsatt utveckling Måluppfyllelse Vi har haft workshops gemensamt, där vi alla varit delaktiga. Ingen gemensam värdegrund är gjord ännu. Vi har inga gemensamma skriftliga rutiner. Bemötande dagarna, Familjecentralernas dag, barn som upplevt våld och flera erbjudanden. 5 Vi har alla deltagit via workshops. Har varit rörigt i den öv. Svårare att gå in och vara delaktig då det är nya vikarier på plats. 6 Utemiljö? Svårigheter att utveckla idéer kring lokalerna. Vi har haft många diskussioner kring detta, men inväntat personal till öv. Utveckla BVCsidan? Utveckla väntrummet där? Ha öppna dörrar till öv? Binda ihop allt! 7 Ska vi ha en dator på BVCsidan? 8 Det hoppas vi verkligen att vi är. Vi upplever att vi tar kontakt och förmedlar stöd åt alla håll.

74 UTVECKLIG OCH FÖRBÄTTRIG FAMILJECETRALE CITY Mötesplats för föräldrar barn. Babymassage Utveckla gemensamma föräldragrupper Delaktiga i öppna verksamheten, avsätta tid Inbjudande miljö Workshops Temadagar i öpnna verksamheten "Rum" för olika aktiviteter. Delge varandra om jobbet vi gör Samarbeta mer (tex gemensamma aktiviteter BVC MV ÖV SOC Utveckla grupper för barn i olika åldrar/utv.stadier. Önskemål om särskild tid för år (babytid) Planering vår 8/ kl 5 Mitt arbete Mellan kollegor 5. Roller Tillit respekt Arbetsbelastning Prova utvärdera Lunchtid gemensamt Utveckla tisdagsmötena Kommunikation Praktiska arbetet Familjecentralen City. Ingen handsprit Öppna verksamheten ansvarar för att skjutdörren blir låst/upplåst. Alla kollar att ytterdörren blir låst! Egna yrkesträffar Min arbetsplats. Se över öppettider Ensamarbete Hembesök Utvecka lokalerna Infocentral (dator) Verksamhet för Eskilstunas invånare

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. Kvinnokliniken MSE, KSK

Kvalitetsbokslut 2011. Kvinnokliniken MSE, KSK Kvalitetsbokslut 2011 Kvinnokliniken MSE, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 6 Organisation / Kompetens... 7 Verksamhetens uppdrag... 8 Måluppfyllelse... 13 Tillgänglighet... 14 Medicinska

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Gnesta Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

Första året med Bristningsregistret BR

Första året med Bristningsregistret BR Första året med Bristningsregistret BR Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Ännu har i huvudsak sfinkterskador registrerats. Registret är designat för att man även ska kunna

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2010-11-11 Enheten för obstetrik och gynekologi Kursadministratör Kristian Hagfors

Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2010-11-11 Enheten för obstetrik och gynekologi Kursadministratör Kristian Hagfors Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2010-11-11 Enheten för obstetrik och gynekologi Kursadministratör Kristian Hagfors Kursinformation SVK Från väntelista till välbefinnande operationer

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Återrapport från Gynop-registret Författare: Eva Uustal, registeransvarig bristningsregistret, Universitetssjukhuset Linköping REGISTRET UNDERSTÄLLT

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Urakut kejsarsnitt. Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012. Metodikum Jönköping, Karina Wahl 2013-03-21

Urakut kejsarsnitt. Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012. Metodikum Jönköping, Karina Wahl 2013-03-21 Urakut kejsarsnitt Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012 Intervjuer med medarbetare Master programmet i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg Barnkliniken:

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

811 - Kvinnosjukvård I 1

811 - Kvinnosjukvård I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Assisterat befruktning. Fastställ max 2 IVF alt 3 insemination. 811 Kvinnosjukvård I 1 skillnad Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 2004-05-24./. 1 (5) Landstingsstyrelsen 581 91 LINKÖPING Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Medborgare/kund Rättspsykiatriskt centrum

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

BESLUT. Dnr 1500098. Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne

BESLUT. Dnr 1500098. Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne Regiondirektören Lars-Åke Rudin +46 44 309 34 66 +46 768 87 07 67 lars-ake.rudin@skane.se BESLUT Datum 2015-04-28 (rev 2105-06-01) Dnr 1500098 1 (7) Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

Styrning av psykiatrisk jourmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 BUP Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken MSE Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2012 5 Obstetrisk verksamhet 6 2012:22 Erbjuds

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer