Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 1 av 40

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 1 av 40"

Transkript

1 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 1 av 40 Datum för intervjun: Datum för intervjun: Datum för intervjun: Datum för intervjun: Plats: Ett grupprum på C3L, rum Plats: Ett grupprum på C3L, rum Plats: Ett grupprum på C3L, rum Plats: Ett grupprum på C3L, rum Intervjuare: Lena Dafgård Intervjuare: Lena Dafgård Intervjuare: Lena Dafgård Intervjuare: Lena Dafgård Intervjuobjekt: AA Intervjuobjekt: BB Intervjuobjekt: CC Intervjuobjekt: DD 1. I vilka ämnen undervisar du på distans? 1. I vilka ämnen undervisar du i på distans? 1. I vilka ämnen undervisar du på distans? 1. I vilka ämnen undervisar du på distans? AA: Tyska och svenska. Tyska B-språk och svenska A-kursen och B-kursen på gymnasiet. BB: Det var i engelska på grundläggande nivå. CC: Jag har enbart undervisat i tyska. LD: Och nivå? CC: Jaa, det var ju då A-nivå, med början på B- nivå i november-december då. Och den fortsatte då sedan på vårkanten. DD: Det är engelska, nu då, grundläggande och gymnasieengelska. Engelska, A-kurs, har jag ju nu då till sommaren, här då, och engelska 3X till sommaren också, så det slutar sedan då. 2. Hur länge har du arbetat med distansutbildning? 2. Hur länge har du arbetat med distansutbildning? 2. Hur länge har du arbetat med distansutbildning? 2. Hur länge har du arbetat med distansutbildning? AA: Sedan i höstas. LD: Så det blir nästan ett år då? AA: Jaa. BB: Jaa, det tog ju väl i alla fall ett och ett halvt år. Det tog väl kanske lite längre förrän alla var klara. Så att det, jaa, ett och ett halvt år kan man väl säga. CC: Ja, det var första terminen. LD: Så du har arbetat en termin? CC: Jaa, en termin. DD: Jag har ju jobbat på det här viset, sedan jag började här nu i höstas, bara då, så det är ju det här året, och tidigare så har jag ju jobbat med att utveckla en gymnasiegren, som, där man använder sig, använder sig av, av datorerna på ett liknande sätt. Fast det var ju mera då kan man säga som komplement till, till ett ämnesintegrerat arbetssätt. Det var ju elever som man hade på plats, så att säga, som gick vanliga lektioner, men som, som då en viss del av sin tid jobbade med tekniken och lärde sig den och hade friare ämnen, och sedan så gick våra, i kärnämnena så, så var det projektarbetsformer då, så att säga så. Men det, det, ja, jag kan säga, det startade vi ju, så det är ju verkligen, så man hann precis bara börja och titta på, hitta alla möjliga problem som uppstår, (skratt), när man ska förmedla, förmedla och förmedla sig, d v s via, via datorerna. Så det, det är ju saker som händer då. Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju Lena Dafgård 1998

2 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 2 av Hur kom det sig att du började? AA: Eh, jaa, eh, jag visste att det fanns, och att det fanns i engelska, och jag var faktiskt ganska tidigt och frågade om det inte skulle göras någonting i svenska också, och då, sedan när det väl var på gång då, så, så frågade de mig. Just det, ja, ja, jag ville gärna ha det, för det är roligt. Jag har ju haft kurserna flera gånger, i svenska B bland annat, och då är det roligt och ha, göra dem på ett annat sätt. LD: Så att det var du själv som var intresserad av... AA: Ja, just det. LD: Det är ju det som också är intressant i sammanhanget. 3. Hur kom det sig att du började? BB: Jaa, det var vår vän Göran Hillgren 1 som frågade mig om jag var intresserad av att ha distansutbildning på, på Telia. Det var det, det gällde då. Så tackade jag ja till det och så rullade det på helt enkelt. Så var det. 3. Hur kom det sig att du började med distansutbildning? CC: Därför att jag tycker man ska prova utbildningsformer och undervisningsformer hela tiden. Jag, eh, har varit lärare i tio år och jag vill aldrig fastna i en roll. Jag vill inventera, ja, vända upp och ner på saker och ting, och göra, jaa, prova olika former för metodik och... Jag gör aldrig lika från termin till termin, jag försöker hela tiden förändra mig, för att jag har inte lust att bli den här stagnerade, uttråkade läraren som det finns så gott om, kanske inte hos oss, men på många andra skolor. Därför att då tycker jag, att då har man ingenting kvar att ge eleverna om man bara kör på rutin. Det var helt enkelt min nyfikenhet, att prova en ny undervisningsform. 3. Hur kom det sig att du började med distansutbildning? DD: Det kom sig nog av att, att jag, vad ska jag säga, om jag tänker på att man, det är inte så länge man har hållit på och använda en dator överhuvudtaget själv, då, och, så det började ju med att man, att man började med att bekanta sig med att använda dator överhuvudtaget och, på något sätt. Först, i sitt arbete och sådär, att skriva saker och sedan ganska snart på vår skola, där jag jobbade förut då så, kom man ju in på de här diskussionerna. Hur ska vi använda det här? Vad kan man ha det här till? Och man, man kände ju frustration just över att se tekniken snabbt komma fram och, och det fanns ju, man har ju satsat pengar så att säga i olika kommuner och projekt, men däremot den pedagogiska sidan då, var ju inte förberedd på något sätt, va, och... Så då var det nog att, och jag tror inte att jag, när jag sökte mig hit, så sökte jag mig inte speciellt till att jobba med distansutbildning med det här, utan det var ju för att överhuvudtaget jobba med den här tekniken i undervisningen här. Och det är väl det som är grejen, att jag tror att vi kommer där, att man kommer att närma de här sakerna mera då. Så den platsbundna och, och distansundervisningen kommer att likna varandra mera kanske än vad de kan, gör just nu. Så det har mera kommit in. Det kan jag säga, det visste jag nog inte när jag sökte hit riktigt heller, (skratt). Att det var en så viktig del här, att det fanns, utan det kom fram i diskussionerna med skolledningen och så där, när jag sökte, att det var också en viktig grej alltså, så. Mm. 4.. Hur många lektionstimmar har du haft i distanskurserna jämfört med en vanlig kurs, d v s en kurs som inte är på distans? 4.. Hur många lektionstimmar har du haft i distanskurserna jämfört med en vanlig kurs, d v s en kurs som inte är på distans? 4. Hur många lektionstimmar har du haft i distanskurserna jämfört med en vanlig kurs, d v s en kurs som inte är på distans? 4. Hur många lektionstimmar har du haft i distanskurserna jämfört med en vanlig kurs, d v s en kurs som inte är på distans? AA: En tredjedel av komvuxtalet, som ju redan är minskat jämfört med kurstimplanen. Så att på kurstimplanen är det 120 timmar och jag har haft 30. Timmar, i svenska B, som exempel. BB: Ja, då tar jag relationstalet mellan grundläggande som vi har här då, om man läser 3X, så har man 75 timmar på ena terminen och 75 timmar på andra terminen, Men Enhetschef det har varit på C3L/Tyresö i den storleksordningen komvux. (Författarens på timmar kommentar). tillsammans. Och de fysiska träffarna vi alla. Nu har vi haft lite längre träffar, eh, tre eller hade på Telia, var ca timmar per termin fyra timmar, som har blivit då varannan vecka, då, ca 42 tillsammans på två terminer, och Vuxenpedagogik var tredje vecka, något B sådant. distans VT 1998: Metod: sedan Intervju släpade det över på en tredje termin så Lena Dafgård 1998 jag hade några lektioner där också, en gång tror jag att det var. Så att det gick väl upp till en 45 kanske totalt jämfört med 150 som vi har CC: Ja, men mycket färre. Vi stannade väl någonstans runt en tredjedel av tiden, tror jag. DD: Mmm. Ehh. Ja, först var det undervisningstimmar, så där?

3 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 3 av 40 på kurstimplanen är det 120 timmar och jag har haft 30. Timmar, i svenska B, som exempel. Men det har varit i den storleksordningen på alla. Nu har vi haft lite längre träffar, eh, tre eller fyra timmar, som har blivit då varannan vecka, var tredje vecka, något sådant. LD: Hur lång tid har gått åt till undervisning per telefon/fax/datakommunikation? AA: Jag har faktiskt inte räknat på det. Jag räknar bara på hur mycket jag jobbar sammanlagt under hela veckan och vet inte vad, så där exakt vad som är vad. LD: Rättning och efterarbete? AA: Men rättningsarbetet brukar ju alltid ta ganska stor tid av arbetet i svenskan överhuvudtaget. Men det tar ännu längre tid nu, alltså jag lägger ner mer möda på att skriva kommentarer som, som, som folk ska förstå. Och sedan lägger jag också ner väldigt stor möda på att uppmuntra folk att ringa och fråga, sedan när de har fått det, för då går det till så att då skickar jag hem svaren, skickar hem min bedömning av en text, och då vill jag ju att de hör av sig sedan när, hm, de undrar över saker, så att de kan bli bättre då, nästa gång: Och, ja, jag kan inte säga hur lång tid det tar. Men folk ringer ju då, och det, det tar ju sin tid då. Och där har det ju tagit tid för mig att systematisera det här, och det gäller att ha ett system då, så att man är beredd att svara i telefonen så bra som möjligt. Man måste kopiera texterna och kommentarerna som man har skrivit, och ha dem då på papper, beredda, när folk ringer, så att man hittar dem, och så. Men där tycker jag att jag har hittat ett bra system. LD: Planering och egen utveckling? läser 3X, så har man 75 timmar på ena terminen och 75 timmar på andra terminen, 150 timmar tillsammans. Och de fysiska träffarna vi hade på Telia, var ca timmar per termin då, ca 42 tillsammans på två terminer, och sedan släpade det över på en tredje termin så jag hade några lektioner där också, en gång tror jag att det var. Så att det gick väl upp till en 45 kanske totalt jämfört med 150 som vi har normalt här. LD: Hur lång tid har gått åt till undervisning per telefon/fax/datakommunikation? BB: Menar du min rättning av filer eller menar du telefonkontakt? LD: Telefonkontakt, alltså ren undervisning egentligen, för sedan kommer jag att fråga dig om också rättning, efterarbete, planering och egen utveckling. Och du kan ta alltihopa på en gång om du vill. BB: De här eleverna var inte så väldigt talträngda per telefon, om jag säger så, att de ville ha support på telefon. Det var väl i så fall lite grand i början, inkörningsproblem, hur de skulle bete sig, lite mer studietekniska frågor som vi pratade om då. Men inte så mycket att jag direkt satt och förklarade saker på telefon. Det, det tycker jag nog inte. Det hände någon enstaka gång att jag själv ringde upp någon som jag såg hade väldigt svårt,för låt oss säga att det var omskrivning med do eller någonting sånt där, och drog en förklaring på telefon, men det var rätt så duktiga elever som jag hade, så att jag tyckte inte att jag behövde göra så jättemycket. Nu var det här på grundläggande nivå också, så att materialet som vi hade, det var boken Catch On, den fanns det mycket förklaringar i. Så jag tyckte nog att de kunde läsa ganska mycket själva innantill. LD: Mm. Ungefär, har du någon uppfattning om timantalet? CC: Och, det är klart att det kräver mycket av eleverna hemma, att de måste vara förberedda. Men, sedan, alltså, kanske det inte är rättvisande att utifrån en termins erfarenhet för min del att säga hur lång tid jag har lagt ner på förberedelser och så, för att när man är ny så, lägger man ju automatiskt ner mera tid. Har jag kört ett par, tre terminer, med distansundervisning, då är ju inte tekniken ny för mig heller, och då går ju allting mycket snabbare. Men det är klart att förberedelsen tar ju lika lång tid. Det gör den ju, alltså det är ju samma moment som ska gås igenom, fast bara mer koncentrerat. Så egentligen tar det ju längre tid om man ska slå ut det. LD: Så du menar att förberedelserna för distansutbildning tar lika lång tid som en vanlig kurs? CC: Jaa, egentligen gör de ju det, för det samma moment man går igenom, och dessutom så måste man vara väldigt tydligt, när man, eh, gör de här förberedelserna, därför att man, när man inte har den här dagliga, vecko-, eller den här veckokontakten med eleverna, så måste man vara så pass tydlig, för att undvika missförstånd, för de känner inte en lika väl, så det gäller att vara väldigt tydlig, även när man rättar, att man inte, ja skriver kommentarer som man normalt sett kan skriva till en elev som man har träffat tre gånger i veckan, i till exempel franska, som jag också har som ämne då, eller engelska. Därför att de känner inte en lika väl, så man får lov att välja orden noggrannare. Så man inte avskräcker någon, eller, (skratt), ja, gör någon ledsen eller, jaa, att man kanske är lite hurtfrisk i någon kommentar som man kan vara med elever man känner. Att man, väljer. Det är det, det är alltid lite känsligare när man inte känner varandra så bra. LD: Jaa. Jaa, fysiska timmar. DD: Då kan man ju säga att där gick jag väl mycket på det som, eh, de, ni andra, de andra som hade hållit på här och tycker ungefär som de timtal, jag kommer inte ihåg nu, alltså, vi utgick från att man lade ut ungefär hälften kanske av det som vanliga timmarna, så tror jag det blev, va? I undervisningstimmar. Eh, och eh, i mitt fall har det ju inneburit ungefär träffar var tredje vecka, kan man väl säga. Lite glesare i kurserna nu på våren, än det var i höstas. Dels för att det började lite senare in på hösten, och dels för att man kände att, att man så att säga vill dra ut mera i tiden i det faktiska. Men, det, det då, det så att säga, om man har engelska A där, så har jag ju haft då, ungefär 40 timmar på hela kursen, då, två terminer då, kanske lite knappt. Och sedan, övrig tid då, och där,där, där har jag ju inte någon sådan där jättebra koll på det alltså. (Skratt). Det har jag inte. TraxTime 2 till trots, så, (skratt). LD: Nej, jag tänkte om du hade någon uppfattning om, på ett ungefär? DD: Jaa, jag upplever det ju som, som väldigt eh, ojämnt verkligen, alltså, ojämn arbetsbelastning. Därför att vi har, man har ju gått inför att så att säga skapa deadlines då i de här grupperna, för det är ju sammanhållna grupper då, och, ibland, så uppmanar man ju att, gör det gärna när ni har tid och så, tar ni det lite pö om pö sådär, men, eh, ofta så är det ju gärna, att det handlar om att, det handlar om att det plötsligt blir ganska mycket då. Och då har jag ju märkt att, inför en träff så att säga, att det gäller att man har ett bra respektavstånd till träffen där, för egen del, att man hinner, både gå igenom, och, returnera eller ge synpunkter och så där. Men, och då tar det ju mycket tid, för då har man ju det här att, att dels så, om jag ska kompensera det som jag annars gör i klassrummet med alla, så att säga, stordriftfördelen, då att ta upp vissa punkter som alla har problem med och ge, eh, AA: (Suck), jaa. LD: Jaa, just det. Hur lång tid tycker du, på ett ungefär, eller del av den andra totala undervisningstiden har gått åt, när det gäller undervisning, inte då som fysisk träff utan hänvisningar kanske till grammatik, och till 2 TraxTime är ett Windowsprogram som fungerar som en stämpelklocka. Du kan ha olika projekt och via när datorkommunikation, du börjar jobba med ett via projekt, fax eller markerar via du projektet annat och och till alla, trycker så på får Punch jag ju göra in. Programmet det här räknar sedan tid medan du arbetar tills du trycker på Punch ut. Du kan också lätt sammanställa en telefon, rapport till med exempel? uppgifter om hur mycket tid du har arbetat väldigt ofta, per dag, väldigt vecka, enskilt, månad, och det kvartal, är ju sedan ändå, projektet startade etc. (Författarens kommentar). vilket är ju det positiva med det, men det tar ju betydligt längre tid. För att det är ju också själva idén att det inte är en stordriftshistoria, utan att Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju det Lena jag, jag Dafgård menar Hargeviks 1998 grammatik, så HG i kanten, så vet just den här då vart man kan gå och läsa, men att det är ju speciellt för våra, så det tar ju mycket tid per person. Men det gör ju

4 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 4 av 40 LD: Även om man inte kan svara i, i antal timmar, så kan man ju se att merparten har varit rättning eller att merparten har varit planering eller...? AA: Merparten har varit rättning, absolut. Rättning och handledning. LD: Mm. AA: Det har det ju varit. Och där har jag ju lagt ner mycket mer tid då, än i vanliga kurser, och planeringen har inte tagit så lång tid, som det andra, neej, neej. Men det tar ju längre tid och förbereda en lektion, eftersom den ju, det är mycket som ska avhandlas då och det gäller att vara noggrann, när det gäller att få lagom mycket elevaktivitet, samtidigt som de sinsemellan ska ha varit aktiva mellan träffarna. Så det får inte vara för mycket sådant heller. Det behöver det inte vara, eftersom de har varit aktiva under tiden mellan, tillsammans i grupper. Ehm, så, men samtidigt så kan vi ju inte bara ta uppsamling, och jag kan inte hålla föredrag i tre timmar, då blir det ingen bra lektion i svenska. LD: När det gäller egen utveckling då, hur mycket tid har det tagit för dig att komma framåt, så att säga, när det gäller att arbeta med distans? AA: Menar du då att lära sig First Class-system och,...? LD: Ja, till exempel. Det är andra saker som du behöver. Eller att du måste något sätt måste skaffa dig kunskaper för att kunna, för att kunna klara utbildningen eller att göra den bättre, eller någonting sådant. BB: Hur menar du då? Som jag tillbringar i telefon? LD: Ja, som du har, som du har så att säga undervisat utan att ha fysisk träff med dem? BB: Ja, det var inte många. Jag kan inte säga att det var det. Ett par timmar kanske. Mer var det inte i mitt fall. Det var ett mycket självinstruerande material och så var eleverna rätt så duktiga. De kunde läsa sig till det här själva och det visade sig att de flesta hade ju läst det här någon gång. Det kanske är skillnad på gymnasienivå, då har de inte läst gymnasiet, vanligtvis. Men det här var som en repetitionskurs för dem. Och i och med det så tyckte jag nog att de, de klarade sig ganska bra på egen hand. Mm. Sedan hade jag ju genomgångar när vi träffades. Men det kanske vi kommer till sedan, men jag hade ju illusionen från början att vi skulle ha väldigt mycket samtal och bildbeskrivningar och konversationer och diskussioner och sådär, men, men de ville ha rätt så mycket grammatikgenomgångar när vi träffades. Så det kanske var det också som gjorde att, att mm tidsåtgången per telefon eliminerades. Det är min egen teori. Det visade sig så att jag hade trott fel där. Men det är kanske typiskt för grundläggande nivå, att de behöver mer support vad det gäller grammatiken. undervisningstiden har gått åt, när det gäller undervisning, inte då som fysisk träff utan via datorkommunikation, via fax eller via telefon, till exempel? CC: Ja, nu har jag ju inte räknat på timmarna, men tar absolut mer tid än jag trodde. Från början, så tänkte jag att det inte skulle ta så lång tid, men det tar ju en stund att bara öppna programmet och sedan koppla upp sig och sedan komma in, sedan titta, så ska man rätta och sedan ska man kursivera och skriva kommentarer. Det tar faktiskt längre tid än vad man tror. LD: Så även rättnings- och efterarbetet tycker du har varit omfattande, eller? CC: Jaa, alltså mer, det är väl jag som är en tidsoptimist, men det tog längre tid än jag trodde. Men det kan ju också vara o.., att man är orutinerad. Och återigen, alltså efter en termin, det är kanske lite svårt att säga. Hade jag haft två-tre terminer, hade jag haft ett annat perspektiv. Men som det känns nu då, så tog det längre tid än jag trodde. LD: Om du skulle se hela undervisningen som helhet då, fysiska lektioner, och sedan då undervisning på annat sätt då, fax och datakommunikation, och sedan rättning och efterarbete, och sedan då planering och egen utveckling. Hur är relationerna emellan de här delarna? CC: Jämfört med en vanlig kurs? CC: Jaa, då har det ju tagit längre tid. Det tror jag återigen är för att det var första terminen. AA: Jaa, genom att det är nytt, så är det ju en Det måste man räkna med att det blir en större annan problematik, en ny problematik. tidsåtgång. För annars kan jag nog tänka mig Ehm. att det ligger inom ungefär samma ram. Det kan jag göra. Men vi fick ju göra sådana saker som LD: Mm. Men, men ska jag sammanfatta det att till exempel åka till Goethe-institutet, låna här, så tycker du att det, lektionerna har inte band eller titta vad de hade för vi... Jag varit merparten av ditt lärararbete? menar, man måste ju även räkna in den tiden, restiden, tiden det tar att, titta på en film, skriva AA: Nej, absolut inte. frågor, sådan där, det tar ju extra tid, men det är ju också det att vi har så lite material på skolan. Så att det kanske egentligen inte ska stå i relation till just distanskurs, för det gäller Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju även för de vanliga kurserna förstås. Men som Lena Dafgård 1998 sagt, mera tid än jag kanske hade räknat med. LD: Jaa. som alla har problem med och ge, eh, hänvisningar kanske till grammatik, och till annat och till alla, så får jag ju göra det här väldigt ofta, väldigt enskilt, och det är ju ändå, vilket är ju det positiva med det, men det tar ju betydligt längre tid. För att det är ju också själva idén att det inte är en stordriftshistoria, utan att det jag, jag menar Hargeviks grammatik, så HG i kanten, så vet just den här då vart man kan gå och läsa, men att det är ju speciellt för våra, så det tar ju mycket tid per person. Men det gör ju inte det hela tiden, och det tycker jag också gör att det är väldigt svårt att, att utvärdera vad egentligen, vad, vad är det som är undervisning här och när sker den? Eh, det kan vara väldigt intensivt, och så. Är det en fungerande grupp, och, så är de ju tysta under en rätt lång period. Då hör man inte så mycket av dem. Men, jag kan säga, jag vet inte om det är någon annan fråga som handlar om det, där. Men det här med att jag har prövat mer och mer sådana saker som betyder att, att jag ger dem någon, form av eh, uppgifter som betyder att de själva skall jobba korsvis med varandra, och sådant där, via First Class, då. Och då, är det ju, kommer jag in på det där ungefär som i klassrummet, att jag blir mer aktiv i att plocka fram eller planera vad den här aktiviteten kan bestå i, och att jag är med där och ser hur det går och liksom påminner eller stöttar. Men att jag däremot inte då är inne lika mycket och, och personligen bedömer eller rättar så, utan det pågår någonting. Så den delen är ju någonting som är så väsensskilt från det här, där jag så att säga tar in ett skrivuppgift, en skrivuppgift, som, som jag personligen jag har rättat personligen till den här personen. Återigen som ett sätt att försöka kom.., nå det som jag annars kan nå i klassrumssituationen, den kommunikativa aspekten som. Och där tycker jag ju det roliga ligger att man, med tekniken, jag menar, nu har vi ju First Class här då, och det går ju redan där att göra en hel del sånt, så länge man åtminstone håller sig till, till skrivuppgifter. Eh, men förhoppningsvis så, kommer vi ju att använda oss av annan teknik också, hära, i höst eller så. Det kan kanske utveckla den här sidan ännu mera. Att det faktiskt pågår saker i gruppen som inte jag måste vara navet i tiden. Så det, just det.

5 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 5 av 40 LD: Utan det är just det här med handledar... AA: Ja, respons, handledning efteråt, framför allt. LD: Och sedan rättning då också. AA: Jaa. är ju också det att vi har så lite material på skolan. Så att det kanske egentligen inte ska stå i relation till just distanskurs, för det gäller även för de vanliga kurserna förstås. Men som sagt, mera tid än jag kanske hade räknat med. LD: Jaa. Egen utveckling, hur mycket tid tycker du att du har lagt ner på det? CC: Jaa, det är väl egentligen bara de extra texterna som man känner att man, man har måst läsa in, då, att man har... Jag tycker nog att den egna utvecklingen har inte stått i fokus, utan eh, tidsåtgången till distanskurserna har ju varit koncentrerad på att göra det så bra och tydligt som möjligt för eleverna. Så själv, så får man kanske ha, tror jag nog att man har stått över lite grand, att man inte har haft tid, (host), jaa, att utvecklas själv så mycket. Men återigen, för det var en, för att det var första gången. LD: Men du har svårt att säga någon relation i tid mellan det här med att undervisning per telefon, fax, datakommunikation, rättning, efterarbete, och planering och egen utveckling? DD: Ja, ja, man kan säga så här, att, det mesta, eller väldigt mycket av det blir ju gånger det antal elever du har, vilket det ju inte blir normalt. Så att om jag ska säga att jag har, att jag, om man räknar med, om man säger, minst den tiden som man har normalt. Om vi säger att jag har en grupp på 15 elever i en normal grupp och jag kanske har fem på distans, så har jag ju inte märkt att det har blivit mindre att göra med de eleverna. Exakt sedan, relationen där, det är väldigt svårt att säga. Sedan är det ju som du säger själv, att den egna fortbildningstiden, den, den är ju betydande, alltså för att, där kan man ju säga att, jag menar jag kan ju köra engelska i klass utan att fortbilda mig särskilt mycket, för att man, jag har liksom metodiken, man har kunnandet, sedan så, fortbildar man sig ju ändå, för att man vill det, men, och behöver det, men det går ju. Men här går ju inte att bedriva om man inte hela tiden, så att säga, utforskar tekniken som man använder just för tillfället och vilken effekt tekniken har på, på undervisningen, hur går det alltså, det är ju ett experimenterande och det tycker jag, eleverna är ju medvetna om det också, att man är försökskaniner på något sätt, att man ger sig in i någonting där vi inte har några givna svar, hur det ska gå, (skratt). Så ibland så faller det ju platt någonting som man vill göra och, ibland så blir det väldigt bra. Men där tycker jag, att det är mycket viktigare än, än annars och, det här WebCT som vi har nu då, försöker man ju på egen hand eh, lära sig detta, och, och pröva sig fram och det tar ju väldigt lång tid, alltså för det har man ju inte någon speciell inlagd fortbildningstid till, utan det får man ju göra då bäst man kan. Men där drivs man väl av det, att man, man vill att det ska, man vill se, går det här att använda och, går det att göra någonting bättre med det eller roligare eller mer varierat och sådär, och det tror jag att det gör. Så att det... Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju Lena Dafgård 1998

6 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 6 av 40 Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju Lena Dafgård 1998

7 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 7 av Vad tycker du största skillnaden är mellan distansutbildning och vanlig utbildning, d v s utbildning som inte är på distans? 5. Vad tycker du är den största skillnaden mellan distansutbildning och vanlig utbildning, d v s utbildning som inte är på distans? 5. Vad tycker du är största skillnaden mellan distansutbildning och vanlig utbildning, d v s utbildning som inte är på distans? 5. Vad tycker du är största skillnaden mellan distansutbildning och vanlig utbildning, d v s utbildning som inte är på distans? AA: Jaa, (paus), den största skillnaden... LD: Jaa, eller flera skillnader om du vill? AA: Mm. Jaa, jaa. Man, man träffas inte lika ofta, men jag tycker faktiskt att man får en lika bra rela..., man en lika, man får inte, man lär känna varandra ganska bra ändå, eftersom man har annan typ av kontakt också emellanåt. Och gruppen känner ju också varandra, genom att de är indelade i smågrupper som träffas, eller eh, diskuterar på First Class. Så där tycker jag att kontakten har varit liknande. LD: Och den skillnaden, du tyckte inte egentligen att det var så stor skillnad mellan distansutbildning och vanlig utbildning? AA: Ja, för dem är det naturligtvis en mycket större frihet, och för mig är det roligt att ha väldigt koncentrerade lektioner och, däremellan ha annan, det blir ju väldigt annorlunda då, den kontakten, personlig och, jaa. BB: För elevens del eller för min del? LD: För din del. BB: För min del? Eh, för min del innebär det ju mer personlig kontakt med eleverna. Som jag har sagt när jag själv har visat det här systemet First Class 3 på skolan här ett antal gånger, så har jag sagt att det här är ett unikt tillfälle för eleven att ha personlig kontakt med sin lärare. Den, det tillfället får eleven aldrig på gängse utbildning. Där är man en i mängden av eller kanske ännu mer och försvinner lite grand. Men här kan du faktiskt få mycket skräddarsydd och individuell utbildning och undervisning av din lärare. Du har tillfälle att skicka post via First Class eller något annat system till läraren, du kan få svar ganska omgående, du kan få telefonsupport, eh, och du får dina alster rättade. Du har varit snabb (refererar till intervjuaren), och jag har också varit snabb och skickat tillbaka elevernas arbeten som de har skickat in, och så snabbt går det aldrig i skolan. Du får vänta kanske en à två veckor. Och det tror jag är en klar fördel för eleverna att den får feedback direkt, och ser sina fel, kan fråga läraren om det är någonting eleven inte förstår. Jag menar, sitter du i en klass med Du delar ut prov till alla och säger att jaa, tyvärr, jag kan inte kommentera allas fel, men det här är några fel som jag har hittat och så jag brukar lägga upp dem på en overhead och tala om att det här är kanske fel som, som många har gjort och det här kan ni ha nytta av, titta på de här, ni kan lära av varandra. Eh, så brukar jag göra när jag lämnar tillbaka prov och så går jag igenom på vanligt sätt. Men det kan man ju göra på ett helt annat sätt när det gäller distans. Då får ju var och en sin enskilda bedömning. Det här är mina fel, aha, jag ska försöka att inte göra dem en gång till. Och att får det förklarat, så här gjorde jag, men läraren kan också tänka, 3 Konferenssystem för datakommunikation. (Författarens tala om kommentar). att jag tror att du tänkte så här, men det var nog fel. Du ska tänka så här i stället, och så får eleven en förklaring. Eller eleven frågar Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: själv, att Intervju jag förstod inte det här, det var därför bra Lena att komma Dafgård överens, 1998 naturligtvis med elever, jag skrev så här. Jag tror, den, den biten är väldigt viktig vad det gäller distans, så att eleven har direktkontakt på ett helt annat sätt, CC: Mm, ja det är ju elevkontakten förstås. Den är ju via telefon eller fax eller, eller First Class då. Och det är ju naturligtvis det här som jag sade förut, att man får kanske välja, man får vara varsammare med hur man uttrycker sig. Vad det annars är för skillnad är, ja, att man, det är svårare att fort få upp en gruppkänsla. I en grupp du träffar kanske två gånger i veckan, får du efter kanske två-tre veckor redan en känsla av, vi är en grupp, vi fikar tillsammans och så. Det är lite svårare att få upp i en distanskurs. DD: Jaa, det, det är ju naturligtvis det här med, förutom de faktiska skillnaderna i, i organisation, så är det ju, helt klart individualiseringen då, på det här att det, alla, man lär ju väldigt snabbt känna alla de här som individer på olika sätt. Trots att man träffas så få gånger, så märker man ganska snabbt att, att man vet rätt mycket om varandra, sådär, och det är ju en positiv grej. Det, det negativa, om man ska se det så, det är just att klassen är ju en väldigt bra stordriftsfördel faktiskt i undervisningssammanhang. Det är ju oerhört mycket som jag ju kan få ut till en grupp på plats, ofta, tre gånger i veckan kanske, och det är ju oerhört mycket som händer dem emellan i en klassrumssituation, som, som ju måste på något vis lappas in då i, när man sitter mera själv och jobbar. Så det, det kan ju, det är någonting som jag tycker i alla fall, man verkligen vill sträva mot att få mera sådan kontakt. Vi har ju pratat också om det här, hur uppskattade de här träffarna är ju då alltså. Eleverna tycker ju att det är väldigt bra att träffas, och det vet jag i andra sammanhang med när man har sett fortbildning på distans och så där att, ses man bara i början och sedan aldrig mer, så är det ofta ett återkommande eh, en utvärderingspunkt att det hade varit bra att träffas mera, (skratt), trots allt. Så att det tycker jag, men individualisering, visst är det det. Och jag tycker ju att, ja, det är ju bra ocks..., mera att man kanske missar, man får lägga ner mer tid tack vare att man inte har fördelen av att ha alla ofta. Sedan tycker jag ju att arbetsmässigt finns det ju naturligtvis en nackdel så länge man inte har kommit underfund med riktigt hur man ska sköta det här. Hur ska jag jobba? När är min arbetstid? Och det var ju, jag menar det diskuterade vi ju hela tiden. Det var som jag sade i morse på det här, att alla diskussioner kommer ju ändra att handla om att lektion och övrig tid, som vi är så vana att tänka i, suddas ut mer och mer. Och vad får vi i ställlet, hur hanterar vi det? När är jag ledig? Är jag ledig någon gång? Det tycker jag, det går ju väldigt men ofta är det ju så att distanseleverna har tid att jobba just på nätterna och, (skratt), på helgerna, så där. Det är ju faktiskt så. Och då,

8 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 8 av 40 göra dem en gång till. Och att får det förklarat, kommer ju ändra att handla om att lektion och så här gjorde jag, men läraren kan också tänka, övrig tid, som vi är så vana att tänka i, suddas tala om att jag tror att du tänkte så här, men det ut mer och mer. Och vad får vi i ställlet, hur var nog fel. Du ska tänka så här i stället, och så hanterar vi det? När är jag ledig? Är jag ledig får eleven en förklaring. Eller eleven frågar någon gång? Det tycker jag, det går ju väldigt själv, att jag förstod inte det här, det var därför bra att komma överens, naturligtvis med elever, jag skrev så här. Jag tror, den, den biten är men ofta är det ju så att distanseleverna har tid väldigt viktig vad det gäller distans, så att att jobba just på nätterna och, (skratt), på eleven har direktkontakt på ett helt annat sätt, helgerna, så där. Det är ju faktiskt så. Och då, en snabb kontakt. vad är realistiskt i form att få feedback och så där, eh, eftersom det ju är en av de saker som man vill, att de ska få snabb feedback, men man får ju då fundera över, är det rimligt att man då jobbar fredag natt och lördag natt, för att de ska få tillbaka saker och så där. Det, det tycker jag, där finns det inga färdiga lösningar som är riktigt bra. Det är ju en stor skillnad, att, att jag kan ju inte säga att jag är klar med det här, för kommer det någonting på fredagkvällen, så måste jag ju ta ställning till, vad, vad ska jag göra med det här nu, (skratt). Så det tycker jag. Arbetstiden blir ju en annan. Men det, ja, i det långa loppet så. Den faran finns ju överhuvudtaget. Nu går man ut och frågar vill, folk om de vill kanske jobba på distans, och jag tänker just det här att man har ju framfört allt detta som oerhört positivt, och en stor frihet under några år, men alltfler av dem som provar på det, får ju också en, uttrycker ju också att det finns en risk att man i stället blir ännu mer bunden. Ungefär som en mobiltelefon, jag menar, går man omkring med öppen mobiltelefon hela dygnet, så blir man ju inte friare, utan tvärtom. Och det, det, det är ju arbetsmiljöfrågor som precis bara i början på. Jag tror att många tänker så här, vad fantastiskt, nu kan man får det som lärare alltid har haft det, man kan gå hem klockan två, och sedan börjar man inse att jaa, om jag nu ska göra det här jobbet, när ska jag göra det och hur tillgänglig ska jag vara. Ska jag vara tillgänglig dygnet runt eller...? Och den här tanken att, att jag jobbar tills det är klart, finns ju väldigt, jag menar det hör ju till läraryrket väldigt mycket, fast man ju lönemässigt ju inte precis har kompenserats för det, men efter, eftersom men, så ska man säga, men bra, vi vill ju jobba tills det är klart, vi ska inte jobba bara vissa klockslag. Men då är man ju just där att ska man jobba tills det är klart, (skratt), så tar det kanske väldigt mycket mer tid än, än vad en normal tjänst egentligen borde innehålla. Så att man måste vara väldigt uppmärksam. Nu talar Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju jag Lena lite grand Dafgård fackligt, 1998 sådär, ja, men överhuvudtaget.

9 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 9 av 40 kanske väldigt mycket mer tid än, än vad en normal tjänst egentligen borde innehålla. Så att man måste vara väldigt uppmärksam. Nu talar jag lite grand fackligt, sådär, ja, men överhuvudtaget. 6. Har du fått stöd/hjälp under planeringen och genomförandet av kursen/kurserna från mer erfarna distanslärare? 6. Har du fått stöd/hjälp under planeringen och genomförandet av kursen/kurserna från mer erfarna distanslärare? 6. Har du fått stöd/hjälp under planeringen och genomförandet av kursen/kurserna från mer erfarna distanslärare? 6. Har du fått stöd/hjälp under planeringen och genomförandet av kursen/kurserna från mer erfarna distanslärare? AA: Jaa, det tycker jag i allmänhet. Det är så på den här arbetsplatsen. Det, det har varit på det sättet här också. LD: Du har fått det stöd, du känner att du har behövt? AA: Jaa. BB: Ja. Absolut. Absolut. Mm. CC: Jaa, det har jag fått. Det har jag fått. LD: Du har fått den hjälp du tycker att du har behövt? CC: Ja, absolut. Jag har haft två, två lärare och fråga. Det har inte varit några problem. Absolut inte. DD: Jaa, det kan säga att jag har fått. Jag har ju, en av de kurserna som jag tog över, så där, väldigt direkt, det var ju en kollega X 4, som ju redan har gjort detta och kört, så det var ju väldigt lätt att dra igång. Jag fick ju också, eeh, jag fick lära mig av henne hur jag skulle hantera First Class och så där i början då. För det var ju bråttom då, det skulle ju igång snabbt och First Class hade jag ju aldrig sett förut heller, så att det, det tycker jag ju var väldigt bra. Och sedan, sedan var det ju vi i den här diskussionen om hur, ja, där är ju problemet igen, ja, man måste ju från skolans organisation veta vad gäller, alltså. Kan kurser bara slussas vidare, övertas eller inte? Och du och jag hamnade ju i det att vi visste inte, och jag visste inte, ska jag börja själv eller hur ska vi göra. Så tycker jag då att det blev mera positivt för mig ändå faktiskt, att göra så, för jag hade ju jobbat, jobbade ju parallellt med A-kursen intensivt, så att jag hade ju den möjligheten att jämföra och då tyckte jag ju att jag kände mig ju mycket friare. När jag väl kände att jag behärskade den tekniken då, så var ju det ett bättre sätt, helt klart, än att ta över då den inkörda kursen. Det kan man ju också ta som, tycker jag, som en sådan där lärdom att, att jag tror att det finns lite grand en dröm så där kanske, vår skolledning pratar ju ofta om att kurser kan bli färdiga och sedan kan vem som helst leverera dem. Och det, åtminstone om man har en lärares syn på det, så är det ju väldigt svårt att tänka så. Man färgar ju det med sitt eget och det är väldigt svårt att ta över någon annans och tycka att det, så här vill jag också göra, det är det ju, så. Men jag tycker att jag fick, eh, den hjälp som jag behövde, helt klart. 4 Lärarens namn har ersatts med X, för att skydda den personliga integriteten för den aktuella läraren. (Författarens kommentar). Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju Lena Dafgård 1998

10 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 10 av 40 som jag behövde, helt klart. Och det, jaa, joo, det tycker jag. 7. LD: Hur ofta ungefär, har du kontakt med dina elever? AA: Eh, med, ja...? LD: Då kan det vara fysiska träffar, det kan vara telefonsamtal, det kan vara First Class, eller kontakt överhuvudtaget, eller? AA: Var tredje vecka ungefär, så är det ju lektion, som vi träffas fysiskt. Eh, den andra kontakten låter jag dem, får de, för de ut.., det får komma från dem, från deras sida, och det kan vara om någon inte har hört av sig på länge att jag då tar kontakt. Annars låter jag det komma från dem, och då är det ju olika hur mycket som de, eh, själva tar det, det initiativet. Eh, jag har ett obligatoriskt handledningspass, förutom träffarna, och i övrigt så vilar det på dem att ta ansvar. Och sedan så skickar ju de in material, texter och sammanställningar, som jag sedan svarar på. Och det händer också, ja, ungefär till varannan gång, neej, det är till varje gång, förresten, någonting sådant, alltså mellan de här var tredje vecka så har jag ytterligare någon, de ska skicka in något. 7. Hur ofta har du haft kontakt med dina elever? BB: Ja det var ju varje vecka, inte var det varje dag, men det var ju varje vecka. Ja. Mycket mer, i början var det naturligtvis mer. För där var det ju de här elva då, somliga som aldrig hörde av sig och det var mycket strul i början med, de hade ingen dator eller de hade inte fått First Class installerat eller det var något strul med Telia och det skulle ske och de väntade på saker och ting. Så att där, det var många kontakter, speciellt i början. Mm. Men sedan när det löpte på, såå, ja det var ju naturligtvis en eller två gånger i veckan. 7. Hur ofta har du kontakt med dina elever? CC: Ja, flera gånger i veckan jämfört med kanske, en, en vanlig undervisning där de bara går till och från och frågar på timmen, så har ju de hört av sig flera gånger i veckan, antingen elektroniskt eller de har ringt. Så att det har varit ganska intensiva kontakter ändå, va. 7. Hur ofta har du kontakt med dina elever? DD: Jaa, vad ska vi säga, det är väl i snitt kanske kan man säga att det handlar om en gång i veckan, ungefär så, det tror jag. Lite tätare då när det är, när det händer mycket, så där då, ibland kanske det går ett par veckor innan..., men ungefär så tror jag. LD: Så du har kontakt med dem var och varannan vecka? AA: Jaa, det kan man säga, då. 8. Hur tycker du att de sociala kontakterna har fungerat? 8. Hur tycker du att de sociala kontakterna har fungerat? 8. Hur tycker du att de sociala kontakterna har fungerat? 8. Hur tycker du att de sociala kontakterna har fungerat? AA: Jaa, det har ju inte varit sämre, jaa, i svenskan. LD: Och tyskan då? BB: Jaa, de har fungerat bra. CC: Ja, men väldigt bra. Absolut. Det är, det har inte varit några, jag tycker det har fungerat mycket bra, elevkontakten. Och de har hört av sig så fort det har varit någonting. Och det är klart att även för dem var det ju nytt, så att det var, blev ju efter ett tag väldigt täta kontakter, de hörde mycket av sig. DD: Jag tycker det har funkat bra. Jag tycker att, jag kan ju säga att det faller ju bort en del, men det gör det ju annars med, och då vet man ju inte riktigt vad det beror på. Det, det är ju det gamla vanliga att man har svårt och följa upp det, vad, liksom, ofta är det ju positiva avhopp och så där, men de som, ska jag säga så här, de som har varit beredda på vad det innebär, det har vi ju varit inne på många gånger också, att man måste, man får inte så att säga tro att man börjar på det här därför att man hade inte tid och läsa, (skratt)., på vanligt sätt, va. Och, AA: Ehm, eh. I tyskan är det inte så mycket kontakt. Och där har jag inte delat in arbetet på det sättet, för jag har varit, de har, de har jobbat självständigt mellan gångerna och inte haft kontakt sinsemellan. Och det märker jag nu, att det borde vi ha gjort och det ska jag göra nästa gång. det får vi ju, ja, det är en informationsgrej och Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju Lena Dafgård 1998 sådant här också som det handlar om. Men de som är kvar, som har varit inrättade på hur det ska gå till och som har studieteknik och disciplin och sådant där, de har ju fått en väldigt

11 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 11 av 40 det borde vi ha gjort och det ska jag göra nästa gång. LD: Så du menar att den skillnaden som du har gjort från början när du har planterat, emellan ämnet svenska och ämnet tyska, borde du inte ha lagt så stor skillnad vid? AA: Neej, neej. LD: Nej, men det är ju intressant att få sådana erfarenheter. AA: Jaa, det är det ju. man börjar på det här därför att man hade inte tid och läsa, (skratt)., på vanligt sätt, va. Och, det får vi ju, ja, det är en informationsgrej och sådant här också som det handlar om. Men de som är kvar, som har varit inrättade på hur det ska gå till och som har studieteknik och disciplin och sådant där, de har ju fått en väldigt bra gemenskap, framför allt i A-kursen, så, jag har liksom försökt med det där då att visa, man kan, så, så här kan man göra och ni kan jobba tillsammans, och nu måste ni jobba tillsammans om det här, och sedan har det hänt ett par gånger att då själva har gjort det, och, också så har att man, den här chat-funktionen som ju är väldigt enkel i First Class, men som ändå funkar. Ja, då har de utnyttjat själva och bestämt att mellan eh, sju och halv åtta torsdag tar vi det här ämnet då, också. Så att det, det tycker jag, de har fått en bra, bra sammanhållning faktiskt och tagit kontakt med varandra då. Och de, och jag, jag är lite så här. Jag väntar ut lite grand också, eh, jag väntar ut. Det är ju alltid lite läskigt att göra det men, jag väntar ut och ser, så att de på något vis värker fram någonting själva då. Annars är det så lätt att man går in och på något vis fixar det till dem, men i många fall så kommer de ju själva med den här grejen då, att, att men ja, det här, det ju inget som hindrar att vi kan använda det här, så att säga, det är ju inget som hindrar att vi, att vi använder, ja, man säger att, ja, men pröva, kommunikationen till exempel, eh, ja, men lägg ut det på den allmänna, den gemensamma konferensen, är det någonting som är intressant som dyker upp eller ett problem så, så gör det, och det har de då och då vågat utnyttja. Och det kräver ju att de är lite trygga, för jag menar, det är en sak att sitta i en vanlig grupp och kanske våga eh, haspla ur sig något initiativ, men att göra det via elektronikens vägar, det kräver ju verkligen att man känner att de här människorna eh, tar emot det jag säger. Men jag tycker nog att i A-kursen har det funkat bäst, det är faktiskt sant. 9. Har du något förslag på hur man kan göra för att förbättra den sociala kontakten? 9. Har du något förslag på hur man kan göra för att förbättra den sociala kontakten? 9. Har du något förslag på hur man kan göra för att förbättra den sociala kontakten? 9. Har du något förslag på hur man kan göra för att förbättra den sociala kontakten? Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju Lena Dafgård 1998

12 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 12 av 40 AA: Ja, det som jag ser i svenskan, är ju att, där vi har haft kontakt redan från början i grupper mellan träffarna, par eller grupper, där, där har de ju helt enkelt bättre kontakt. Och då har de ju fått uppgifter att läsa tillsammans. LD: Och då har det blivit bättre? AA: Jaa. BB: Jaa, jag skulle väl önska kanske att eleverna hade lite mer kontakt med varandra. Vi har det här som heter skolgård. Det var då inte en kotte av mina (skratt), som använde den här skolgården. Jag läste det som stod på skolgården, men det, det var nog dina elever som hade skrivit där, (skratt). Julkort, och recept på någonting, vad det nu var, men där tycker jag nog eleverna var dåliga. Ehm, jag kanske skulle ha använt gruppuppgifter mera, ehm, om jag skulle göra det här en gång till, så skulle jag nog ha delat ut gruppuppgifter, där eleverna var tvungna att kommunicera med varandra, via någon gruppkonferens då, om man kunde inrätta en sådan, inte kanske skolgården, utan en annan gruppkonferens. Så att de var tvungna att på målspråket då kommunicera med varandra och göra någonting gemensamt. Det tror jag. Det här blev kanske, jag menar, de som läser på distans, det är sådana här ensamvargar lite grand, tror jag. Eller också beror det väl på att man inte kunde bevista en kurs regelbundet, och det kan ju vara dubbelbottnat, jag vet inte. Att man väljer distans, det var väl i det här fallet att de på Telia hade fruktansvärt mycket att göra och det var turbulens under den här tiden på arbetsplatsen, och, det var en väg helt enkelt för dem att kunna studera. Att man gör det hemifrån, det var en som bodde i Norrtälje t ex och hon kunde ju inte åka ett par gånger i veckan och bevista en kurs.som börjar halv sju, halv åtta. Det var liksom en omöjlighet för henne. Så att, hon tyckte väl att det var jättebra att sitta hemma i sin kammare och fixa det här, och vi träffades då kl. 5 och, och hon behövde inte, eh, ja det var liksom ingen spilltid däremellan, nu var hon också i huset i Sundbyberg, så hon gick bara en trappa upp. Så det var ju väldigt bra för henne då. CC: Jaa, man kanske ska göra fler saker tillsammans, ta med sig eleverna på Goetheinstitutet eller gå på något föredrag eller kanske få iväg dem till en tysk film eller. Att man, att man kanske efter ett tag i början samlar dem och gör någonting samtidigt, det tror jag vore vettigt. Alltså, att man träffas privat, att man inte blir den här lärare-elevsituationen, utan man svetsar ihop gruppen, man kan gå ut och äta på någon tysk restaurang. Jaa, till exempel, det kan jag tänka mig att man kan göra. DD: Hm. Jag tror att det är eh, man kan ju alltid diskutera antal träffar och sådant där, va, det, det kan man ju göra. Eh, och det kan jag ju tänka mig att, beroende på, ja, jag kan tänka mig att det kan vara bra med fler träffar, om det passar eleverna, va. Men om man tänker via tekniken, så tror jag på att fortsätta att pröva just sådana här saker, gemensamma saker, skrivprocessen till exempel, är någonting som jag har testat på det här sättet. Lika gärna som man gör det i ett klassrum, så kan man ju skicka, eftersom vi har ett system som är så bra att skicka text med, va, och gemensamma presentation av någonting till exempel, så att det tror jag. Då blir, det är ju också roligt, det upplevs som roligt, att det inte bara är en envägskommunikation med läraren utan vi gör någonting och det läggs ut. Jag har ju två grupper, då jag har ju skapat någon gemensam, då brukar, att man har någon slags gemensam skolgård eller cafét eller vad, och det blir ju också en vits att man, gör den ena gruppen någonting som är intressant, så kan man säga att då lägger vi ut det på den här gemensamma och så, så tar vi in kommentarer från ett helt annan gäng, om de vill. Ja, det kan vara. Så jag tror på det, att utveckla det, och där kommer ju de här nya då, om man använder WebCT, så kommer ju den saken att, eh, det finns ju fler och fler möjligheter att jobba på det där viset. Och sedan tror jag också att det som saknas på, i First Class, det är ju att, för läraren att, ja, nu var vi inne på sociala i för sig, det var ju... LD: Ja, nej, det gör ingenting. DD: Det, det är det här för läraren att, att kunna så att säga få hjälp av undervisningsverktyget i eh, värdering, utveckling och sådana här saker. Där finns det ju sådana här inbyggda funktioner i det här WebCT som, som jag håller på och lära mig och försöker använda då, självrättande tester och olika saker som gör att man kan gå in och se hur många gånger har den här eleven jobbat med det här momentet eller hur många, vad är det för resultat, vad ser det ut att vara för kurva på det här, sådan här information. Och det, det är ju svårt med First Class. Där får man ju liksom skapa sitt eget då och sortera i mappar och så där. Och det går ju åt en hel del tid, eller vad jag ska säga, ja, att administrera det. Så det, det tror jag, att, att man kan, kan, Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju man Lena får mer Dafgård hjälp av, 1998 av ett lite mera, ett starkare program då. Då kanske man också har mera tid att, att så att säga ge, eller man vågar ge sådana uppgifter som är lite stökigare då,

13 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 13 av 40 mappar och så där. Och det går ju åt en hel del tid, eller vad jag ska säga, ja, att administrera det. Så det, det tror jag, att, att man kan, kan, man får mer hjälp av, av ett lite mera, ett starkare program då. Då kanske man också har mera tid att, att så att säga ge, eller man vågar ge sådana uppgifter som är lite stökigare då, därför att det inte blir stökigt på, i ens egen utforskare, (skratt), det, filhanteraren. 10. Är det lättare/svårare att sätta betyg? Har du bättre/sämre underlag för din betygssättning? 10. Är det lättare/svårare att sätta betyg? Har du bättre/sämre underlag för din betygssättning? 10. Är det lättare/svårare att sätta betyg? Har du bättre/sämre underlag för din betygssättning? 10. Är det lättare/svårare att sätta betyg? Har du bättre/sämre underlag för din betygssättning? AA: Eh, jaa, ehm, (paus). Nej, jag tycker att jag BB: Nu hade jag ju mina alster då som eleverna CC: Jag tyckte nog att det var ungefär likadant, DD: Jaa, jag tycker nog att det är, ja, generellt har lika bra. Det tar ju sin tid, alltså, om jag har skickade in till varje kapitel, hade några kapitel i för jag har varit noga med att varenda gång sätt, så tycker jag ju, när det gäller skriv-...eh, tagit mig tid och givit handledning och, och gjort taget, och, ehm, då kunde jag göra upp en någon har lämnat in något, eller hållit ett -färdigheterna och, och språkfärdigheten, allt det här då. Då tycker jag att jag har samma betygsmall för varje gång, och det gjorde ju att i föredrag, jag krävde att de skulle hålla flera grammatiskt och alla sådana där saker, så underlag, ja, jag skulle inte gå, det skulle ju inte slutändan, när jag skulle sätta betyg på de här muntliga föredrag varje gång de kom, antingen tycker jag att det är lättare, därför att jag får gå och hoppa över de här kontakterna mellan eleverna, att det var otroligt lätt. Jag hade ju på nyheter eller ett fritt valt ämne, ur ett aktuellt väldigt snabbt en ganska klar bild av vad, både eller så. massor, massor med betyg och bedömningar ämne ur en tidskrift, så har jag varit noga med i början, eh, jag menar vi testar ju alltid våra att samla ihop, så det var hur lätt som helst. Så att betygsätta varenda sak de har gjort, sagt elever, men det där, det tar ju ett bra tag innan LD: Men du har inte, du har samma många betygsanteckningar har jag ju aldrig i en eller lämnat, (skratt), så att jag har verkligen man får en över, en bra täckande bild över hur underlag. Du har varken bättre eller sämre vanlig klass. Så den biten tyckte jag var mycket haft exakt samma. Och sedan har jag alla i en grupp är, verkligen var de ligger underlag, utan det är samma underlag. lätt. Sedan berodde det väl på att de var så få, naturligtvis även bedömt timaktivitet, som jag någonstans på olika. Det tycker jag man får så man kom varandra in på livet och, eh, ser ju gör även i andra, i andra fall. väldigt snabbt reda på. Eh, och det muntliga, AA: Jaa. väldigt lätt vad de kan. det är ju så att eh, man träffas ju inte så många LD: Så du tycker du har ett gott underlag? gånger, men de gånger man träffas så, vet man ju att alla, är det så att någon har stora brister CC: Ja, absolut. Jag har inte tvekat någonting. där, så är det ju väldigt lätt att se det också. Så jag tycker nog att det är lättare, jag, jag kan ju LD: Neej. Har det varit bättre tycker du, eller inte riktigt förhålla mig till om jag skulle ha 15 har det varit lika? elever till exempel, och det kanske skulle bli på ett delvis annat sätt då. Det är lite svårt och CC: Nej, men det har nog varit ungefär lika. Det säga. Jag vet att Sofie 5 väl hade, har det är klart, men det är klart att det blir lite mer antalet ungefär i svenska nu, eller tyska, eller koncentrerat, men det är ju också så att, har svenska, men jag tycker inte att det. Jag tycker man varit lärare i ett visst antal år, man har ju nog att det var lättare att sätta betyg på så vis dock en, en viss rutin på och bedöma elever att det också var lättare under kursens gång, att och se vad de går för. Jag tror nog att efter en ta upp den diskussionen. Därför att den är ju, månad ungefär, så vet man vad en elev, om det den kommer ju väldigt ofta i kommentarer, som är en G, VG eller MVG. Det är, tyvärr är det nog man gör, när man gör individuella så att man vet det, man har aldrig, det liksom kommentarer, så är det ju just det här mycket sitter i ryggmärgen, jaa. att man säger att, hur du du du, om du ska ha ett VG, så får du allt göra det här, (skrattt). Men ändå att det finns anledning då alltså att för kursen, eller det vi gör här, så din nivå på det här, eller, vad det. På så vis, tror jag att man, 5 Lärarens namn har ersatts med Y, för att skydda den personliga integriteten för den aktuelle läraren. (Författarens kommentar). då jobbar man själv mera aktivt med det. Kanske i en klass på en 25 stycken i en A-kurs annars så, så blir det ju att man då och då Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju samlar ihop sina tankar. Jaa, hur ser det ut här nu Lena egentligen? Dafgård Har 1998 vi några som ligger, hänger på fallrepet eller, hur ser det ut ungefär? Det är ingenting som man gör vid varje kontakt. Här blir det nog mer så att man snabbare får en

14 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 14 av 40 här, eller, vad det. På så vis, tror jag att man, då jobbar man själv mera aktivt med det. Kanske i en klass på en 25 stycken i en A-kurs annars så, så blir det ju att man då och då samlar ihop sina tankar. Jaa, hur ser det ut här nu egentligen? Har vi några som ligger, hänger på fallrepet eller, hur ser det ut ungefär? Det är ingenting som man gör vid varje kontakt. Här blir det nog mer så att man snabbare får en sådan. Så det, det tycker jag nog, att det kan naturligtvis vara lättare för att det, det pågår, det är någonting också som pågår i ett samtal, även om man inte direkt berör det, eller så, så är det lättare att tala om för någon att, eh, hur du, du nu har du inte gjort de här sakerna eller, eh, det du har lämnat in har nu, det håller inte riktigt, och varför och så där då. Det går ju inte, det upplever man ju då inte att det tar väldigt lång tid, medan när man ofta gör det i en vanlig klass, så tycker man ju att det har jag inte riktigt tid med, det ska, och jag har inte plats. Det är också en sådan där grej, va, att jag kan alltså göra det i lugn och ro någonstans, medan det i vanlig undervisning så sitter man ju där. När ska jag göra det? Ska jag gå ut med någon när vi har undervisning, eller ska jag be dem komma till mitt arbetsrum eller, på lektionen och så där. Det blir oftast inte av på samma sätt så. Det ligger kanske väl i det här med individualisering, att, så att, jaa, nej. Snarare lättare att känna att man har ett bra underlag, det tycker jag. Med viss reservation då för den där muntliga delen då. Hm. 11. Vad är din uppfattning om kvaliteten när det gäller distansutbildning jämfört med vanlig utbildning, d v s undervisning som inte är på distans? 11. Vad är din uppfattning om kvaliteten när det gäller distansutbildning jämfört med vanlig utbildning, d v s undervisning som inte är på distans? 11. Vad är din uppfattning om kvaliteten när det gäller distansutbildning jämfört med vanlig utbildning, d v s undervisning som inte är på distans? 11. Vad är din uppfattning om kvaliteten när det gäller distansutbildning jämfört med vanlig utbildning, d v s undervisning som inte är på distans? AA: Jaa, man, man har ju. Det finns ju elever BB: Jaaa, det tycker jag nog. Ehm, vanlig CC: Jaa, hur menar du...? som man inte uppmärksammar i distansen, och undervisning är ju rikare, om jag får använda DD: Jaa, vad ska jag säga. Kvaliteten ligger väl de, och de finns ju där längre då, än, det går det ordet. Det kommer in fler moment, p g a att LD: Tror du det blir någon skillnad, menar i individualiseringen, och att, man når fler då, så snabbar att fånga upp sådana i, i den vanliga man har mer tid, mycket tid har vi aldrig på jag? förhoppningsvis, så att man alltså kan undervisningen. Men där tror jag att det bara komvux, men i alla fall har vi lite mera tid. Vi tillmötesgå det önskemålet eller kravet från den handlar om metoder för det. träffar eleverna fysiskt mera, man kan, man kan CC: Nej, det tror jag inte. I allmänhet är man ju studerande eller presumtiv elev då att, att det ta in bredvidläsning, man kan visa en videofilm, som lärare så ambitiös så att man vill ju nå fram går att läsa tack vare detta. Det är ju en LD: Mm. Hur tycke du att utbildningens man kan, ehm, göra andra saker, andra till alla elever, så att jag kan inte tänka mig att kvalitetshöjning för just dem. Eh, och sedan kvalitet hur tycker du nivån är jämförelsevis övningar, ehm, distansen är ju väldigt man på något sätt skulle släcka på, på tycker jag att, eh, klassrumsundervisning har ju mellan distans och vanlig undervisning? komprimerad, men jag känner i alla fall att jag kvalitetskraven. Det kan jag inte tänka mig. stora kvalitéer. Alltså, det finns ju stora, goda Tycker du att det blir någon skillnad? inte hann med, de här roligare bitarna, om man saker som händer i grupper, eh, när det händer säger så, så att det tycker jag nog att vanlig så att säga, och det händer ju inte på undervisning har en annan kvalitet så. beställning, vid en viss timme varje vecka, som Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Distansen Intervju blir en minimerad kurs. Jag tycker att det Lena är vårat Dafgård schema, 1998 men det är ju ändå så att jag kan bara göra det här för jag har inte mera tid, ungefär, man kan inte ut och brodera. man förlorar någonting där, det gör man ju alltså, det gör man ju. Men, jag tycker nog att, ja, jag tror den största delen ligger i det att

15 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 15 av 40 Tycker du att det blir någon skillnad? AA: Eh, ja, för de som har, för de som har disciplinen och motivationen, och som inte bara vill komma och få allting serverat, de själva vill ta tag i sina studier, för dem tror jag att de får samma kvalitet Möjligtvis då, de som inte har det här, motivationen till studier överhuvudtaget, de, de kanske får i sig någonting mer genom att sitta på lektioner. Och man kanske har lättare framför allt, att fånga upp dem och ta tag i dem och få dem inspirerade av varandra. inte hann med, de här roligare bitarna, om man säger så, så att det tycker jag nog att vanlig undervisning har en annan kvalitet så. Distansen blir en minimerad kurs. Jag tycker att jag kan bara göra det här för jag har inte mera tid, ungefär, man kan inte ut och brodera. LD: Och det är inga andra saker som är mer på distansen jämfört med vanlig utbildning? BB: Jaa, det går ju inte fortare, att läsa på distans, det ska man ju inte tro. Snarare tvärtom. Men, det är ju självständigheten, naturligtvis, att man läser på distans, och sedan om du inte har tillfälle att komma till skolan en à två gånger i veckan, så kanske det räcker med en gång varannan eller var tredje vecka. Så det är ju vad eleven vinner, i tid. LD: Neej. Jag menar att distansformen skulle göra på något sätt att kvaliteten skulle bli bättre eller sämre? CC: Jaa, nej, det tror jag nog är väldigt individuellt. Det, det tror jag. Det är klart att i och med att man träffas mindre, eller att man träffas ofta, det kan ju naturligtvis göra det att man, eh, kanske lägger ner väldigt mycket tid på att förbereda sig ännu mera, alltså minutiöst än vad man skulle göra i vanliga fall, så att man håller en högre kvalitet, men å andra sidan, jag vet inte, jag kan ju bara utgå från mig själv, eh, jag förbereder mig nog lika noggrant jämnt. Det är väl lärares gissel, att vi är så fruktansvärt samvetsgranna, så att vi, ja, jag skulle aldrig kunna gå till en lektion utan att ha förberett. Det är ju helt otänkbart, ja, du, jag kan inte slarva med mina förberedelser var sig det är i svenska eller engelska eller tyska, det fungerar inte, då kan jag inte gå in i klassrummet. Jag måste ha den där ron med mig att det här har jag gjort ordentligt. Och ja, jag tror nog att de flesta lärare är så, faktiskt. Så att, jaa, (skratt). saker som händer i grupper, eh, när det händer så att säga, och det händer ju inte på beställning, vid en viss timme varje vecka, som det är vårat schema, men det är ju ändå så att man förlorar någonting där, det gör man ju alltså, det gör man ju. Men, jag tycker nog att, ja, jag tror den största delen ligger i det att människor som har viljan, och, eller att de, livet ser ut så för dem på olika sätt med jobb, familj och som har ett klart mål med. För dem är det här jättebra, för dem är det här kvalitetshöjning för annars skulle de inte kunna göra det. Men så finns det ju naturligtvis, tar man bort en faktor, tar man bort till exempel målmedvetenheten, så, så är det ju snarare en nackdel, om de har små barn eller de har fullt jobb och så kommer de ju inte att orka med det här heller ofta. De, de faller ju ifrån då kanske. Om de inte vet precis vad de vill med det eller har den här disciplinen. Så då kan ju det bli snarare tvärtom, att, att ett avhopp från komvux är ju ingenting nytt och, och folk hoppar av, men här, om jag inte minns fel så är det ju ändå så att i distansundervisningen så är det ju ännu vanligare, därför att man har ännu mindre socialt, positivt socialt tryck att gå hit och, och då blir ju det ett misslyckande till, och det är ett misslyckande som försvinner ut lite grand i cyberspace på något sätt bara som, jag har tänkt lite på det här som du håller på med nu, att det är ju också en viktig aspekt på något vis, vad händer, varför går det inte bra, och vad, det är ju delvis samma skäl som i vanliga kurser, men så finns det kanske andra skäl också som, som vi bör ta till oss då, när det gäller hur vi lägger upp eller, eller hur vi lockar och så där då, att man är väldigt tydlig med det vad, vad det innebär. 12. Vad tycker du har varit lättast/svårast? 12. Vad tycker du har varit lättast/ svårast? 12. Vad tycker du har varit lättast/svårast? 12. Vad tycker du har varit lättast/svårast? AA: Jahaa. Ehm, (paus). Lätt är att det har BB: Jag börjar med det första. (Skratt). CC: Eh. Jaa, det lättaste har naturligtvis varit DD: Hm. Jaa, vad ska man säga. Ja, lättast är varit, det har ju varit elever som har varit lite Eftersom det också förefaller mig lättast. alltså att man ju, att man ju inte är ny i sin nog egentligen själva tekniken, det tycker jag, speciella på något sätt, som har varit väldigt Bedömning, tycker jag. Nu hade jag ju mina lärarroll. Det är väl kanske det som har varit (skratt). Det gick ganska snabbt och lära sig. intresserade av det här, eh, distans, alltså att alster då som eleverna skickade in till varje lättast. Man har ju känt sig trygg i det man Och, ja, svårast då... Ja, svårast är väl, de har valt på distans eller att de har, att det är kapitel, hade några kapitel i taget, och, ehm, då skulle göra. Det svåraste har kanske varit, för svårast är väl kanske just det där att under så människor som är, som lever ett mer engagerat kunde jag göra upp en betygsmall för varje eleverna, att förstå hur tekniken fungerar. Det att säga, när tåget rullar alltså, som det har liv i allmänhet, och därför, eh, därför är det gång, och det gjorde ju att i slutändan, när jag tycker jag nog. Jag har ju själv kunnat sätta mig gjort för mig under det här året då, att under intressanta människor. Och då har det ju varit skulle sätta betyg på de här eleverna, att det in i det, tack vare att jag har jobbat ganska gång så att säga reflektera över, är det så här lätt på det sättet att, de ja, de har en väldigt var otroligt lätt. Jag hade ju massor, massor länge med datorer, men för elevernas del har jag vill jobba med det här, är det så, att hinna positiv inställning. Det är väl en sak som har med betyg och bedömningar att samla ihop, så det varit svårt. De har behövt så mycket stöd, både att pröva saker och ändå så att sy ihop en varit lätt. det var hur lätt som helst.så många och jag har inte alltid kunnat ge dem det för att, kurs, så där. Eh, för då är det ju det där att man Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: betygsanteckningar Intervju har jag ju aldrig i en vanlig även om man själv tycker man är väldigt bra får Lena ju trots Dafgård allt inte samma 1998 direktreaktion på det klass. Så den biten tyckte jag var mycket lätt. Sedan berodde det väl på att de var så få, så man kom varandra in på livet och, eh, ser ju på, på datorer så har de ju haft en del tekniska frågor som jag inte har kunnat svara på. Det är en del som har varit jobbigt. man gör, som man får i ett klassrum, så det, det tycker jag kanske är det. Eh, att, att ha, och lite grand att kanske sälja idén, eh, det är ju lite

16 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 16 av 40 lätt på det sättet att, de ja, de har en väldigt positiv inställning. Det är väl en sak som har varit lätt. LD: Någonting som har varit svårt då? AA: Men jag, till detta kan jag säga att det i allmänhet har varit, det, det har varit roligt. Jaa, mm, ja, mm. Jaa, det svåra är ju tekniken ett problem för att det har tagit lång tid innan de har kommit in i det här systemet att de har, att de överhuvudtaget har fått tillgång till att det har öppnats upp, och att, och det är helt nödvändigt att man, att man har de tekniska sakerna är klara när, när man har den första träffen. Så har det inte varit, och det har gått, inte bara första träffen utan det har gått lång tid tills det har fungerat. Och vad jag förstår det som så har eleverna verkligen ansträngt sig och, och, och få, få förklarat det har för sig, men det har ju inte, de har inte fått den här supporten som de har behövt. Och det har väl gjort då att jag har sökt andra vägar för att klara det här, samma sak. Och då har tyvärr många kommit in i, och börjat arbeta på det sättet, hittat en arbetsmetod som inte går via First Class utan som går via fysiska träffar då, att de i stället för att diskutera en sak på First Class, så diskuteras, så träffas de eller diskuterar de på telefon. Det ju inget fel i sig, det blir bra, men det hade ju varit roligt och kunnat använda sig av den här tekniken, som ju underlättar. var otroligt lätt. Jag hade ju massor, massor med betyg och bedömningar att samla ihop, så det var hur lätt som helst.så många betygsanteckningar har jag ju aldrig i en vanlig klass. Så den biten tyckte jag var mycket lätt. Sedan berodde det väl på att de var så få, så man kom varandra in på livet och, eh, ser ju väldigt lätt vad de kan. LD: Svårast då? BB: (Skratt). Jaa, det svårt att kläcka fram det så här på en gång kanske. Jaa, det svåraste att lägga upp en vettig kurs, skulle jag nog vilja säga. Skulle jag göra om den, så skulle jag nog göra den totalt annorlunda. Jag skulle inte ha den här boken, jag skulle, ehm, jag skulle lägga upp den på ett mer självständigt sätt vad det gäller elevernas arbete. Jag skulle göra mycket mera grupparbeten, att jobba tillsammans, redovisa saker och ting. Jag skulle nog, jag har gått på kurs i problembaserat lärande, och det tror jag att jag skulle använda i ganska stor utsträckning. Så det är kanske själva upplägget av en kurs som jag skulle, eller som jag tyckte var svår, och som jag dessutom då skulle vilja ändra på om jag skulle göra om den. Mm. länge med datorer, men för elevernas del har det varit svårt. De har behövt så mycket stöd, och jag har inte alltid kunnat ge dem det för att, även om man själv tycker man är väldigt bra på, på datorer så har de ju haft en del tekniska frågor som jag inte har kunnat svara på. Det är en del som har varit jobbigt. jag vill jobba med det här, är det så, att hinna både att pröva saker och ändå så att sy ihop en kurs, så där. Eh, för då är det ju det där att man får ju trots allt inte samma direktreaktion på det man gör, som man får i ett klassrum, så det, det tycker jag kanske är det. Eh, att, att ha, och lite grand att kanske sälja idén, eh, det är ju lite olika i en grupp förstås, men helt tydligt så märker man ju att för några innebär ju detta väldigt, om man inte står väldigt hårt, så har de, så känner de sig väldigt vilsna och det gör man ju, och det är ju likadant här, om jag jobbar på det viset här på, på plats att jag får ju reaktioner. En del tycker ju att det är ett jättebra sätt att jobba och andra tycker, ja, men, jag vill att du bestämmer nu, eller som den klassiska kommentaren kan ha blivit: Jag håller på och planerar så mycket så jag hinner aldrig göra någon engelska, så att säga, (skratt). Och det är ju så där. Det, det känner alla som håller på med den typen av, men det tycker jag, det kan vara så att man får den, det går längre tid i en kurs innan man får signaler om att någonting inte går bra till exempel va. Ja, vissa saker som, som där vi har haft just den diskussionen att, att det här blir inte bra alltså va, eller att vi inte utnyttjar, jag tycker det är svårt att utnyttja de här träffarna till det som jag egentligen vill göra, (host, host), det måste jag säga. För målet är ju det här att, visionen är ju just det att man ska kunna sköta det mesta av det här liksom tragglandet, knepandet och via tekniken och så ska man få ägna sig då åt den muntliga kommunikationen, som är den som ändå alla mest behöver och vill ha, och då stöter man ju där, dels att det är svårt för många, fr a på den grundläggande nivån att själva, att själva liksom klara detta. De behöver ha en massa, de behöver mycket förklaringar, mycket frågor, och de vill ha genomgångar och då är det lätt att man fastnar i dem. Och, eh, ja, det tycker jag, alltså, ja, precis, de är ju så viktiga de här timmarna. Det kanske är det allra svåraste egentligen att se att, att det blir väl använd tid, både för dem och för mig, eftersom det ju också fyller något sorts socialt behov va. Eh, att det är viktigt, att det händer mycket där att det, att det är fullt med bra grejor men också att det är process för dem, som grupp varje gång de träffas, som måste, som man vill då ska göra att de har större chans att också jobba med varandra på, när, på distans då, när de inte är där. Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju Lena Dafgård 1998

17 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 17 av 40 att de har större chans att också jobba med varandra på, när, på distans då, när de inte är där. Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju Lena Dafgård 1998

18 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 18 av Vad har fungerat bra/mindre bra? 13. Vad har fungerat bra/mindre bra? 13. Vad har fungerat bra/mindre bra? 13. Vad har fungerat bra/mindre bra? AA: Ehm, (paus), jaa, eh, jaa, jag, jaa, nej, jag tycker att det som har gjort kursen bra, har ju varit, det har ju varit de här enskilda arbetena och framför allt de som de har gjort tillsammans. LD: Någonting som har fungerat mindre bra. Vi pratade om tekniken, det kanske är någonting annat också eller? AA: Jaa, eh, jaa, jag kommer inte på något just nu. Det är... LD: Du kan tänka vidare... AA: Tillfälligtvis, ja, just det. Det kan jag göra. Till, läromedlet som vi har i tyska är inte bra. Det är extra dåligt just för distansutbildning. BB: Jaa, mindre bra var väl att man måste pusha på eleverna, att de inte arbetar som man ska, att de inte förstår sitt eget bästa. Ehm, jaa, det kanske är det, det är väl säkert många saker som är mindre bra, men det är väl det jag kommer ihåg. Jag har lite så kallad distans till distanskurser, så att vissa saker har jag inte minnet, men. Jaa, bra det är ju kontakten med eleverna, det tycker jag. Och frekvensen i kontakterna, att den blir helt annorlunda, på det här viset, och allting tydliggörs på ett helt annat sätt, det tycker jag. CC: Ja, men det var, det är ju kanske läromedlet att, man måste ha ett annat, man måste ha ett läromedel som är ämnat åt, som är gjort för att användas på distans, det är klart. Det måste få vara så. LD: Och det att du har haft ett annat läromedel tycker du har fungerat mindre bra alltså? CC: Jaa, det var ju inte anpassat till den här kursen, det var helt enkelt för lätt, så att vi fick komplettera så mycket. Det kanske också bidrog till att det gick åt mera tid än det hade behövt göra om vi hade haft ett därtill inriktat och gjort läromedel, som hade varit anpassat. LD: Du säger att det var inte riktigt rätt nivå, var det, eh, menar du att läromedlet då inte passade nivån på kursen, eller...? CC: Jaa, det passade inte till, till nivån på kursen, det var för lätt. Och det fanns, det var ingen riktig substans i de här övningarna, så vi fick göra egna övningar. Det är ju i och för sig alltid en utmaning, men det är inte bra om man inte har ett bra basläromedel. Det, det måste man ha. LD: Jaa, och det att det var för lätt, det var bara att det råkade vara det, men det var ändå producerat för den nivån som ni skulle undervisa på? CC: Nej, det var inte det, nej, det var inte det från början, utan det var alltså inte,eh, anpassat till en B-nivå, B-nivån började då i november, och det här var egentligen A-nivå, så att det passade inte ihop. Men det var ju helt enkelt därför att vi inte visste vad vi skulle ta, att det var en försöksperiod. LD: Mm. Vad tycker du har fungerat bra då? DD: Eh, det är kanske lite grand som en annan fråga där? Eh, men det kanske det inte var? Nej, det är nog inte riktigt samma sak. LD: Nej, det behöver inte riktigt vara samma sak. DD: Vad som fungerar bra och mindre bra, ja, Det som var den där dåliga sidan, då, eh, i början av kurserna, alltså, var det ju stora tekniska problem. Det förtjänar ju att plockas fram, hur viktigt det är att man har, att man, att man, att man har en beredskap för att de människorna som börjar studera har oerhört olika förkunskaper när det gäller informationsteknik och datorer. Och det hade vi ju inte riktigt, eller vi hade ju det, vi visste ju, eller, jag menar, ni som hade jobbat med det visste ju, och, att det skulle vara så, men det fanns ju ingen reell beredskap, det fanns ju ingen teknisk support, som kunde klara av att hjälpa oss bra med det. Och, så då uppstod ju oklarheter också, vad jag som lärare bör hålla i när det gäller installation och sådana saker. Så det tycker jag, att det har vi ju väl dragit lärdom att vi ska se till att man kan erbjuda någon ordentlig form av, av introduktion i de verktyg som man ska använda sig, och så där. Det var ju en sådan grej. Sedan när det gäller själva, eh, undervisningen så, kan jag tycka då, som jag sade, i den ena kursen, så tycker jag i 3X:an då, att, som sagt, träffarna då, som jag säger, att, känna att de har använts till, till, till muntliga övningar mer eller att det är meningsfullt ur den synvinkeln. Eh, ja, nej, det är, det är jag inte nöjd med, alltså, det tycker jag inte har varit särskilt bra. Där är också, hänger ju ihop med närvaron faktiskt. Det har ju inte fungerat så att de här, eh, lektionerna har varit heliga för alla, och det kan väl tänkas att någon gång så där, men det har varit andra kurser som kommer i och så där, och det blir ju jättesvårt. Om de nu är så få. Det har ju inte heller fungerat. Eh, jaa. CC: Jaa, framför allt, eh, de elever vi hade, att LD: Någonting som har fungerat bra? de gjorde så pass mycket självständigt, att de lyckades koncentrera sig på de uppgifter de hade fått av oss. Det var väl, det är väl alltid så Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju med elever, att en del gör mer och en del gör Lena Dafgård 1998 mindre, men de som gjorde bra saker och hade förberett sig ordentligt, de har ju förstått varför man läser på distans. De som inte förstod, de

19 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 19 av 40 lyckades koncentrera sig på de uppgifter de DD: Någonting som har fungerat bra? (Skratt). hade fått av oss. Det var väl, det är väl alltid så Jaa, jo, men det tycker jag nog är att, att, ja, det med elever, att en del gör mer och en del gör som är, det som inte var så bra heller, det var ju mindre, men de som gjorde bra saker och hade det här som jag upplever att, att rättandet, av, förberett sig ordentligt, de har ju förstått varför av, rättandet på skärm så att säga, eh, är det man läser på distans. De som inte förstod, de dels jobbigt, det tar längre tid då och, är svårt har ju naturligtvis gjort sämre ifrån sig, men jag att läsa för ofta för, det är svårt att hitta ett sätt tror samtidigt att de fick sig, alltså, en läxa på som gör att det blir bra att läsa, för eleverna då. det sättet att de, en tankeställare att, vad har Får de en uppsats, har allting förskjutit sig eller jag gett mig in på. De kanske inte visste det man måste hitta, så att, där gick ju jag över till, från början, utan jag kan tänka mig att man, om och Y 6 också, till att ta ut vissa saker, många kursen har fallit ut mindre bra för en del elever, saker, så att man rättar som vanligt och skickar så är det för att de inte från början har tänkt tillbaka det då. Då man ju så att säga halverat igenom vad det egentligen innebar, utan för att lite grand det där med, med First Class, men, de kanske lockades av de glesa utlagda det, det var både jag och eleverna nöjda med, timmarna, (skratt), det kan jag mycket väl tänka så då tyckte vi då gör vi ju det. Eh, men det mig, så är ju vi människor. Det är ganska som fungerat bra, det tycker jag är att, det här logiskt om man har mycket och göra och har att, att, vad ska man säga, de saker som, som småbarn och kanske har ett företag bredvid sagt, som vi har haft sådana där övningar där som någon hade eller jobb som krävde närvaro man lägger ut, gruppuppgifter eller, eller på annan ort. Ja, det var väl någon flygvärdinna parövningar eller sådant som, där det märks att med som var borta mycket, men hon jobbade det blir en aktivitet i First Class, som är lagd, väldigt disciplinerat, så att jag kan tänka mig att det tycker jag nog, att deadlines har fungerat det, att en del kanske inte var riktigt mogna för bra, alltså. Det, det pratar vi ju mycket om den här undervisningsmetoden helt enkelt. också. Ska man ha, ska man, det är helt klart så att har man en sammanhållen grupp så, så ska man absolut ha det alltså. För då kan man ju göra saker där man faktiskt samarbetar, annars går ju inte det. Nej, det, det, så att det tycker jag har fungerat bra i båda grupperna. Och som sagt, i A-kursen så har ju, så har ju, det här friare arbetet fungerat bättre också. Det har det gjort. De har köpt den tanken på något vis att jobba och tagit det ansvaret. Eh, något som jag är lite tveksam till, det är, det är ju också en svårighet, det kan ha med svårighetsfrågan att göra. Det är de här delarna som vi ofta servar då, så att säga, med realia och, och litteratur och sådan där. Vad ska de ha för roll, sådant tycker jag är frågor som vi måste diskutera mycket mer. Vad bestämmer kursinnehållet? Hur, när, hur lika bör kurser vara till exempel på C3L, va? Bör man garanterat veta att man har läst åtminstone någonting ur vissa paket, när det gäller både språkkunskapen och, och litteratur och realia och sådant där. Och, det är inte så givet, för där kommer man ju in på en diskussion att man 6 föredrar väldigt olika saker då, och uppdraget, Lärarens namn har ersatts med Y, för att skydda den personliga integriteten för den aktuella läraren. (Författarens kommentar). vad lägger man tyngdpunkten vid, vid språkfärdigheten eller, eller vid andra delar. Det tycker jag är också svårt här. Och där tror jag också att det kan bli roligare, att man kan bli Vuxenpedagogik B distans VT 1998: Metod: Intervju mer Lena inspirerad Dafgård som 1998 lärare att använda ett Internetbaserat verktyg, när det gäller då, att lägga ut uppgifter som har med, med realia och samhällsliv och sådant och göra. Betydligt

20 Lena Dafgård Synops av intervjuundersökning Bilaga 1 Sidan 20 av 40 och sådant där. Och, det är inte så givet, för där kommer man ju in på en diskussion att man föredrar väldigt olika saker då, och uppdraget, vad lägger man tyngdpunkten vid, vid språkfärdigheten eller, eller vid andra delar. Det tycker jag är också svårt här. Och där tror jag också att det kan bli roligare, att man kan bli mer inspirerad som lärare att använda ett Internetbaserat verktyg, när det gäller då, att lägga ut uppgifter som har med, med realia och samhällsliv och sådant och göra. Betydligt lättare än det går just nu då. Det, det är ju, jaa, jaa. 14. Finns det fördelar- och nackdelar med den här utbildningsformen för dig som lärare? 14. Finns det fördelar- och nackdelar med den här utbildningsformen för dig som lärare? 14. Finns det fördelar- och nackdelar med den här utbildningsformen för dig som lärare? 14. Finns det fördelar- och nackdelar med den här utbildningsformen för dig som lärare? AA: Friheten är ju en väldigt stor fördel, väldigt stor fördel. Och sedan då att man får en personligare kontakt, det är ju, det ser jag som en fördel, samtidigt som man parallellt med att man har lektioner också, där man då får vara den här läraren som, (skratt)... LD: Ja, just det, (skratt). AA:... som leder det hela. LD: Nackdelar, då? AA: Med, hur...? BB: Jaa, fördelarna har, har vi redan pratat om, tycker jag, att det är lätt att sätta betyg, och ha kontakt med eleven. Men, nackdelarna kan väl vara att det kan vara lite ojämn arbetsbelastning. Har man en grupp på tio, så har jag förstått att det då kan drösa in en massa mail, kanske när man inte alls vill ha det, i samband med någon helg eller i samband med något lov, man kanske helst skulle vilja åka bort eller vara ledig eller något sådant där, eller på sommaren då, men aktiviteten kanske är rätt så låg, men någon kan ju få för sig att skicka in en massa saker. Eller att man kanske måste sitta och planera och gör upp nya kapitel då, för fortsättningen. Ehm, det tycker jag nog, ojämn arbetsbelastning, skulle jag vilja säga. Det kan vara en klar nackdel, när man inte vet i förväg. CC: Ja, nackdelarna har jag ju redan sagt då, det är ju att man träffas så sällan. Eh, och en annan nackdel är just inom språk, det är väl kanske det här med uttal. Att man, språk är ju kommunikation och sitter jag hemma och plugga i tre veckor och sedan kommer jag till skolan och ska hålla ett föredrag, jag har ju inte haft någon möjlighet och fråga, om jag inte har ringt, på vissa ord och så, att det är svårt att träna uttal på det sättet. Det kan man ju naturligtvis komma runt genom att sätta dem i språklaboratoriet, men det är ändå inte riktigt samma sak. Det blir inte samma lediga dialog när man inte träffas så ofta. Fördelen är ju naturligtvis att som, för lärarens del då att man inte är bunden till arbetsplatsen, att jag kan lika väl sitta hemma och rätta och förbereda, annars så måste man ju vara här. Är man, har man klassrumsundervisning krävs ju 100 % närvaro jämt, så att på det sättet är det väl kanske friare, alltså det är, det är ju naturligtvis skönare och sitta hemma och rätta och förbereda än att sitta på skolan, det, det är ju framför allt lugnare. Sitter man i ett arbetsrum med tre kamrater, oavsett om man vill eller inte, så stör man ju varandra lite grand hela tiden. Det är telefoner som ringer och det är elever som kommer ut och in och hämtar papper och, visst. DD: Jaa, eh, personligen så tycker jag, jag tycker om att undervisa i, alltså jag tycker om att vara i klass, så även om jag inte är bra i klass jämt, så tycker jag ju om det, så jag skulle inte vilja vara utan det. Jag skulle inte vilja ha bara rent individuell distansundervisning, som jag tycker om att apa mig och sjunga och så där, så tycker jag om att... (host, host, host, host) och jag... Det tycker jag att man får ut väldigt mycket av, den, den dialogen, det kan hända, det kan hända saker, det är ju, att det faktiskt uppstår saker i en grupp och i ett klassrum, som det går att fånga upp direkt. Det, det är ju en av tjusningarna, med det, med jobbet, så att det provar man ju lite grand av då. Men att, annars så, jaa det är ju arbetstidsmässigt att hitta ett bra sätt och sköta det som, som gör att man, att man är tillgänglig mer då naturligtvis, eftersom det är på andra tider än vad man normalt, men ändå att man kan sätta gränser för det då, och så, som det ju säkert är lätt att acceptera. Det har aldrig varit några problem när man säger det att, hur ni, jag kommer faktiskt att vara borta nu, så förvänta er inget svar den här helgen, alltså. Det är ju ingen som tycker att det är konstigt. Alla lever ju i samma dilemma, att man gärna skulle vilja, men hinner det först en vecka senare. Men det, det är väl lite grand då, att det är mycket som händer. Men jag, jag tycker, alltså att det är ingen nackdel egentligen, jag kan inte säga att jag känner det som en nackdel egentligen att LD: Med distansutbildning för dig som lärare? AA: Eh, ja, det blir ju, ja det är det här med telefonen då, att den kan ju ringa när som helst. Men där har jag lärt mig nu att det är inte, det är ingen fara, man får lov att säga att, huru du, jag kan inte prata nu, jag ringer upp i morgon i stället. I början så, försökte jag på något sätt hålla skenet uppe och låtsas att det gick väldigt bra att prata i telefonen, fast bullarna brände vid och barnen ropade och så vidare. Fast de ringde vid ett olämpligt tillfälle, men det har jag lärt mig nu och säga nej, och det är ingen fara, man kan ringa dagen efter och så. Men, det är det här att man inte kan, man kan aldrig riktigt känna sig helt ledig, för man vet inte. Jaa, man törs inte öppna datorn, för det kan vara en massa arbete som ligger där och väntar på en, (skratt). Det är ju, det är ju, jag ser absolut mest det berör ju mycket så mycket i, i det som Vuxenpedagogik positivt. B distans VT 1998: Metod: Intervju kommer Lena Dafgård och beröra 1998 alla oss som lärare de närmaste tio åren säkert. Hur vår arbetstid egentligen ser ut? Vad är undervisning och vad är en lektion och när gör jag det och hur mycket

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser) Flexibel utbildning på distans ur organisations- och studerandeperspektiv Sidan 1 av 12 Instruktioner Alla studerande som ingår i undersökningen är anonyma, d v s du ska inte skriva ditt namn. Enkäten

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

17. Vad tycker du har varit svårast? 21. Varför har du inte använt de tekniska hjälpmedel som har ingått i kursen?

17. Vad tycker du har varit svårast? 21. Varför har du inte använt de tekniska hjälpmedel som har ingått i kursen? Elevenkät om distansutbildning i språk: Synops över öppna svar; Enkät för enkät Bilaga 2 Sidan 1 av 17 3. Vad var orsaken/ors akerna till att du valde distansutbil dning? 1 Jag arbetar deltid natt och

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar

Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar Agneta Hägg är 57 år och jobbar som mellanstadielärare i klass 5B i Norsjö. Hennes föräldrar är från Norsjö men hon växte upp i Vännäs.

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE Som absolut nybörjare i programmering och utan att ha några handledarpass: Mycket tufft, låg bokstavligen talat i fosterställning varannan vecka... Den gav en bra grund till fortsatta egenstudier i C++.

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

It och digital kompetens. Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Projektledare It i skolan

It och digital kompetens. Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Projektledare It i skolan It och digital kompetens Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Projektledare It i skolan It förändrar praktiken Nya var Av vem? VAD? Nya hur Med vem? Nya när För vem? Dagens innehåll Två Tre konkreta

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. LILO: Är det okej att jag sammanfattar lite? LILO: Tidigare så sa du, eller du bedömde din risk att du blivit smittad

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer