FÖRETAGENS ETISKA ANSVAR: OCH DESS IMPLEMENTERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRETAGENS ETISKA ANSVAR: OCH DESS IMPLEMENTERING"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen D-uppsats i kulturgeografi, 10p Höstterminen 2004 Handledare: Olof Stjernström FÖRETAGENS ETISKA ANSVAR: OCH DESS IMPLEMENTERING En studie från sex produktionsföretag i Rumänien och Kambodja inom konfektionsbranschen Marianne Westerberg

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Förord Abstract och referat II V VI 1. INLEDNING Syfte och frågeställning Metod Urval Genomförandet Avgränsningar och källkritik Disposition TIDIGARE FORSKNING Produktionens lokalisering i rummet och de komparativa fördelarna Kommunikation och information Företagsansvar Begreppen etik och moral Företagsetik Nationella lagar kontra uppförandekoder Uppförandekoder Socioekonomiska förhållanden Behov RUMÄNIEN OMRÅDESBESKRIVNING Geografi Historia Ekonomi Klädproduktion och svensk handel Företagskultur KAMBODJA OMRÅDESBESKRIVNING Geografi II

3 4.2 Historia Ekonomi Klädproduktion och svensk handel Företagskultur KÄNNEDOM OM UPPFÖRANDEKODERNA INFORMATION OM UPPFÖRANDEKODERNA PÅ VILKET SÄTT UPPFATTAS UPPFÖRANDEKODERNA? FÖRÄNDRINGAR PÅ FÖRETAGEN DISKUSSION Viljan att ge ut information om uppförandekoderna Kommunikation av uppförandekoderna Orsaker till att uppförandekoderna inte kommuniceras ned Hinder för att tillgodogöra sig informationen Uppfattningen om uppförandekoderna Effekten av uppförandekoderna Framtiden SAMMANFATTNING REFERENSER FIGURER Figur 1 Kostnadsbalans för företag...13 Figur 2 Modifierad behovstrappa..18 Figur 3 Fattigdomsfällan.19 Figur 4 Sveriges import av kläder från Rumänien år 1995 till III

4 Figur 5 Sveriges import av kläder från Kambodja år 1995 till Bilaga 1 Karta Rumänien Bilaga 2 Karta Kambodja Bilaga 3 Presentation av respondenterna Bilaga 4 Intersports uppförandekod Bilaga 5 Hennes & Mauritz uppförandekod Bilaga 6 Frågemanual IV

5 FÖRORD Under elva veckor, från oktober 2003 till januari 2004 hade jag det stora nöjet att få genomföra en fältstudie i de båda länderna Rumänien och Kambodja där jag fick möjlighet att besöka sex olika klädtillverkningsföretag. De personer som gjorde detta möjligt för mig och som jag vill sända min stora tacksamhet till, är från Hennes & Mauritz, Ingrid Schullström, chef för miljö och sociala frågor och Tobias Fischer metodutvecklare för Corporate Social Responsibility. Tobias Fischer fick även dra lasset av att vara min handledare. Ett stort tack till er båda. Under resans gång har jag blivit mycket väl bemött och omhändertagen av varma och generösa människor. Jag vill rikta ett stort tack till Kia Johansson, Lia Zamfir och Luminita Mata på produktionskontoret i Rumänien som verkligen tog hand om mig och gjorde allt för att min studie skulle lyckas. I Kambodja fick jag glädjen att möta två människor som kom att bli mina vänner. Från produktionskontoret, Sara Wang och min tolk Len Hendi. Tack för att jag fick lära känna er. Även tack till Mr. Lejo Sibbel på ILO för intervjun. Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare på Umeå Universitet, Olof Stjernström, för alla brainstorms som till slut ledde fram till en färdig uppsats. Jag vill även rikta ett tack till alla som medverkat i intervjuerna och till dem som bistått med glada tillrop och sist men inte minst, till mina söner, Christopher och Nicklas som jag alltid tagit datorn från. Umeå augusti 2004 Marianne Westerberg V

6 ABSTRACT The ethical issues have been frequently discussed trough medias in the last decade. That has enforced ethical guidelines for the worldwide production. This paper discusses the implementing of Code of Conducts within the garment industry. The research is based on 25 interviews in six companies from two countries, Romania and Cambodia. The purpose of the paper is to investigate how the implementing process of Code of Conducts has been communicated trough the companies to analyse where problem arise and relate it to the specific conditions for the place. The results indicate that most of the respondents said that they had knowledge about the Code of Conducts but in reality they did not. Also everybody saw the rules as something positive that could contribute to development of the working environment. REFERAT De etiska frågorna har återkommande diskuterats i media under de senaste åren. Detta har lett till att etiska regelverk har framkommit för den världsomspännande produktionen. Denna uppsats behandlar implementeringen av uppförandekoder inom klädproduktionen. Uppsatsen bygger på 25 intervjuer på sex företag i två länder, Rumänien och Kambodja. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur uppförandekoderna kommunicerats ned inom produktionsföretagen och utreda var problem uppkommer samt koppla det till, till för platsen specifika förutsättningar. Resultatet visar att de flesta av respondenterna sade sig ha kunskap om uppförandekoderna men verkligheten visade att så var inte fallet. Alla var däremot positivt inställda till koderna och såg dem som ett verktyg för utvecklingen av arbetsmiljön. VI

7 1 INLEDNING Vem syr dina kläder? Under vilka förhållanden är de producerade? Får arbetarna en lön de kan leva på? Detta är exempel på frågor som stundtals debatteras flitigt i massmedia. Konsumenter, aktieägare och investerare blir allt mer socialt och miljömässigt engagerade och med det ställs högre krav på att företag skall ta ett globalt ansvar, det vill säga, de skall främja respekten för de mänskliga rättigheterna och värna om drägliga ekonomiska och sociala villkor på en global nivå. De multinationella företagen måste idag, för att kunna vara med på den globala arenan, respektera både de skrivna lagarna men även de oskrivna för att ta sitt samhällsansvar. Många företag väljer därför att sätta upp sina normer och värderingar i uppförandekoder. Dessa är ett hjälpmedel för att garantera efterlevnaden av de etiska krav som efterfrågas av både konsumenter och aktieägare. Med införandet av uppförandekoderna ställer de multinationella företagen krav på sina samarbetspartners att det sociala och miljömässiga ansvaret skall infrias inom verksamheterna. Sverige och svenska företag har en mycket stark internationell trovärdighet och enligt Sveriges förre näringsminister Leif Pagrotsky, skall svenska företag vara förebilder för att alla människor i världen skall kunna ta del av globaliseringens fördelar 1. De värderingar och synsätt som företagen har genom sina koder ska inte bara vara ett av många dokument som endast undertecknarna har vetskap om. Uppförandekoderna måste även vara synbara och tydliga för alla anställda. Men frågan är, hur långt ned i samarbetspartnernas företag det finns kunskap om uppförandekoderna. Indikationer från de multinationella företagen pekar på att det finns problem med implementeringen av koderna, att informationen inte når ned. Att ta reda på var informationen stannar och analysera varför, är temat för detta arbete. 1 Pagrotsky,

8 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med följande uppsats är att i sex produktionsföretag inom klädindustrin i Rumänien och Kambodja se var i implementeringen av uppförandekoderna informationen stannar och varför just där. Skiljer sig de båda länderna åt gällande kunskapen om uppförandekoderna och om så är fallet, går problemen att koppla det till, till för platsen specifika förutsättningar? Följande frågeställningar blir därför viktiga: Känner företagsledare och arbetare till uppförandekoderna? Har de fått någon information om uppförandekoderna och om så är fallet; hur? På vilket sätt uppfattas uppförandekoderna av respondenterna? Har de sett några förändringar på företagen som de kan koppla till koderna? Finns det någon skillnad mellan de båda länderna gällande implementeringen av uppförandekoderna? Om ja, vad kan det bero på i sådana fall? Vilka hinder kan finnas för informationsspridningen? Går det att förklara implementeringen av koderna ur ett socio- ekonomiskt perspektiv? 1.3 Metod Eftersom det finns en stor variation hur man närmar sig ett problemområde, beror valet av metod på vilken typ av svar man söker. Den kvalitativa forskningsmetoden går in på djupet och söker en förståelse genom sin närhet till forskningsobjektet. Detta för att sätta sig in i objektets situation och se företeelsen inifrån. 2 Då denna studies frågeställningar är utformade att söka förståelse för hur uppförandekoderna implementerats hos de utvalda företagen, valde jag därför ett närmande av undersökningsområdet genom 2 Starrin m.fl

9 en kvalitativ ansats. Den kvalitativa metoden skiljer sig från den kvantitativa metoden genom att forskaren befinner sig i den sociala verklighet som analyseras och genom den försöker fånga människornas handlande såväl som handlingarnas innebörd 3. Det finns olika förfarande att göra en kvalitativ undersökning på. Intervjuer är det vanligaste sättet att gå till väga för att få ett rikt och varierat datamaterial. Avsikten med en kvalitativ intervju skall vara att öka informationsvärdet och därför måste intervjun täcka de teman som är nödvändiga för studiens genomförande. 4 För att uppfylla denna studies syfte använde jag mig därför av en öppen intervjumetod. Genom detta lyfts respondenternas egna personliga åsikter fram. Eftersom att jag är en outsider i detta sammanhang försökte jag att genomföra intervjuerna mer som ett samtal för att respondenterna inte skulle känna sig alltför styrda. Jag använde mig av en frågemanual där jag i förväg skrivit ned frågor och teman som jag ville belysa. Frågemanualen följdes dock inte strikt utan jag hade ett flexibelt tillvägagångssätt, med det menas att frågorna fick komma när det kändes naturligt. Frågemanualen som använts vid studien medföljer som bilaga. Det som kan bli ett problem i den kvalitativa metoden är att närheten kan skapa bestämda förväntningar. Undersökningsobjekten kan bete sig som de tror att forskaren förväntar sig av dem. Att de vid en intervju svarar det de tror undersökaren vill ha svar på, istället för att svara som de upplever saken. Här är det då viktigt att forskaren arbetar med att få fram respondenternas egna åsikter. Det uppnår forskaren bäst genom att rikta hela uppmärksamheten mot respondenten. 5 I de flesta fall samtalade jag och respondenten en stund innan själva intervjuerna påbörjades för att uppnå en avslappnad intervjusituation. Under intervjuerna gav jag också respondenterna tid att tänka efter innan de svarade så att de inte kände sig pressade i situationen. 3 Holme & Solvang Kitchin & Tate, Ibid 3

10 För att tolka den information som jag fått fram behövs förförståelse. Detta går att knyta till den hermeneutiska forskningsansatsen. Här framhävs förståelsen och inlevelsen i till exempel ett intervjumaterial genom att texten tolkas på bästa möjliga sätt. 6 Innan studien hade jag en del förkunskaper gällande de båda ländernas sociala och ekonomiska situation som jag tillförskansat mig genom studier. Kunskap gällande uppförandekoder hade jag erhållit genom den debatt som figurerat i media samt genom svenska klädkedjors hemsidor. Hur implementeringen av uppförandekoderna fungerade och kommunicerades inom organisationerna hade jag däremot ingen kunskap om. 1.4 Urval Denna uppsats har tillkommit på eget initiativ. Hennes och Mauritz (H&M) roll har bestått i att förmedla kontakter i de båda länderna så att intervjuerna kunnat genomföras. Valet av länderna Rumänien och Kambodja berodde på att intresse fanns från min sida att studera länder som skiljer sig från varandra gällande statsskick, religion, kultur och historia. Att H&M hade fungerande produktionskontor i länderna var avgörande för valet av länder. Valet av företag gjordes av Tobias Fischer, metodutvecklare av CSR 7, från H&M och kriterierna var att om möjligt skulle företagen ha en geografisk spridning. Antalet anställda inom företagen skulle vara omkring 500 personer. H&M skulle också ha en betydande del av produktions företagens orderingång för att kunna ställa krav på att regelverken följdes. En variation av respondenter gällande ålder, kön, och antal år inom företaget samt arbetsuppgifter har eftersträvats. Genom ett organisationsschema inom det aktuella företaget valdes respondenterna ut av mig personligen. Det empiriska materialet består av totalt 25 intervjuer fördelat på sex företag i två länder; Rumänien (11 personer) och Kambodja (14 personer). Nio av de intervjuade i Rumänien var kvinnor, två var män. Åldern varierade 6 Östman, Corporate Social Responsibility. Se vidare kap

11 från 34 till 56 år. De intervjuades befattningar var två produktionschefer, två tekniska chefer, tre arbetsledare, en linjeledare, en ekonom, en utbildare samt en sömmerska. I Kambodja var två av de intervjuade män, de övriga 12 respondenterna var kvinnor. Åldern hade en spännvidd mellan 22 till 40 år. De befattningar som respondenterna hade var tre produktionschefer, tre arbetsledare, två linjeledare, en från administrationen, en packningschef samt fyra sömmerskor (bilaga 3). Varje respondent har intervjuats enskilt med hjälp av tolk. För att skydda personernas identitet är fabrikernas och respondenternas namn inte offentliga. Dessutom intervjuades Mr. Lejo Sibbel, chef för Garment Sector Working Conditions Improvement Project på International Labour Organisation (ILO) i Kambodja. 1.5 Genomförandet De företag i Rumänien som besöktes var geografiskt spridda över landet. Företag 1 i Fosçan hade 1200 anställda och företag 2 i Satu Mare 499 anställda. Det tredje företaget i Bukarest hade 847 anställda. Medelåldern är relativt hög på de personer som intervjuades och dessa hade varit anställda inom företaget under lång tid. Ägarna av företagen var italienare medan mellancheferna och den sömmerska som intervjuades var rumäner. I Kambodja var de företag som besöktes belägna runt huvudstaden Phnom Penh. Företag 4 hade 600 anställda. Företag 5, 730 anställda och slutligen företag 6 som hade 3600 anställda. Ägarna och arbetsledningen på fabrikerna var kineser. De senare hade inte varit stationerade så lång tid i Kambodja och hade tidigare erfarenheter från verksamheter i Kina. Linjeledare och sömmerskor var khmerer. Intervjuerna genomfördes på plats inom fabriksområdena. I Rumänien skedde två av intervjuerna på kontor och den sista i en avskild del av en reception. I Kambodja genomfördes de två första intervjuerna på kontor och den sista i en separat lokal, en bit från huvudbyggnaden. För att dokumentera intervjuerna spelades de in på minidisc. Genom detta förfarande 5

12 kom uppmärksamheten helt att ligga på respondenten. Även efterarbetet underlättades genom att respondenternas pauser och tveksamheter, vilka inte skulle ha framkommit på annat sätt, förtydligades. För att analysera intervjuerna renskrevs de närapå ordagrant med reservation för det grammatiska. Innebörden av samtalen är inte på något sätt fingerat. Den ungefärliga tiden för en intervju var cirka en timme. Eftersom ingen av respondenterna talade engelska användes tolkar. På fabriken i Fosçan bistod företaget med en kvinnlig tolk. På fabriken i Satu Mare anlitades en ung man som kom från orten. På fabriken i Bukarest var tolken en kvinna som studerade engelska. I Kambodja användes samma tolkar på alla fabriker. En man som var Khmer översatte khmerspråket och en kvinna bistod mig då respondenterna talade kinesiska. För att få ut information om uppförandekoderna var det nödvändigt att ibland gå bakvägen. Kännedom söktes om det hade skett några förändringar på företaget under den tid respondenterna arbetat där. Om det visade sig att så hade skett, undersöktes vad de trodde att orsaken var. Respondenterna frågades vidare om de sett några människor gå runt i fabriken och tittat, så kallade inspektörer 8. Då, om de gjort det, gick intervjuerna vidare med att försöka få respondenterna att förklara vilka de ansåg att dessa människor var och varför kontrollerna hade gjorts. Här gavs alternativ; Uppfattade respondenterna att inspektörerna endast var där för att kontrollera kvaliteten på kläderna eller var inspektörerna där för att kontrollera arbetsplatsen? Intervjuerna genomfördes med liknande upplägg gällande arbetstider, sjukförsäkringar, löner samt säkerheten. Ett exempel är brandövningar. Respondenterna tillfrågades om de visste syftet med dem. Där prövades om respondenterna visste varför de fanns, vad de var till för, om det bara var för att företaget krävde det eller om de faktiskt trodde att brandövningarna var till för deras egen säkerhet. 8 Inspektörer, det vill säga personer som utövar tillsyn och kontroll av arbetsförhållanden inom fabrikerna. 6

13 De första intervjuerna var svåra då ingen erfarenhet av liknande uppgifter fanns men allt eftersom gick det bättre. Tolkarna fungerade bra, förutom på en fabrik i Rumänien, vilket kommer att förklaras i nästa avsnitt. I övrigt fungerade det både bra och dåligt. En del respondenter var mycket öppna och lättpratade medan andra var mycket blyga och tystlåtna. Intervjuerna i Kambodja fungerade dock överlag bra. 1.6 Avgränsningar och källkritik Uppsatsen avgränsades till att omfatta sex industrier i två länder, Rumänien och Kambodja. Miljöaspekterna valdes bort i detta arbete då fokus ligger på hur uppförandekoderna kommunicerats och uppfattats inom företagen. Att vara en outsider som under en begränsad tid skall genomföra en studie i ett främmande land, gällande kultur och språk, kan vara ett problem. På grund av tidsbrist hinner inte ett förtroende byggas upp mellan den som genomför studien och respondenterna. Detta kan innebära att personerna som intervjuas inte vågar lämna ut information i form av tankar och åsikter. Här måste man dessutom vara uppmärksam på att personerna är medvetna om att en negativ framställning av arbetsplatsen och arbetsgivaren kan ge problem för företaget men även att det kan ge efterräkningar i form av repressalier för dem själva. Många av respondenterna svarade förmodligen som de antog att svaren skulle vara och blev därför inte uppriktiga. Därmed inte sagt att respondenterna talar osanning, utan att de helt enkelt ville vara tillmötesgående och inte ge fel svar. Detta kan ge problem vid tolkningen av materialet. Att respondenterna inte var förberedda för intervjuerna kan vara både en fördel och nackdel. Fördelen är att ingen överordnad kunnat tala om för dem vad de skulle svara, utan att de fick möjlighet att forma sina egna tankar. Nackdelen är att de inte vågar tala med rädsla över att de säger saker som de inte får och att de inte fått förbereda sig mentalt inför intervjuerna. 7

14 För att överkomma de språkliga barriärerna måste arbetet genomföras med hjälp av tolk. Här kan problem uppkomma då man är helt utlämnad till deras arbete. Information kan missförklaras, misstolkas eller falla bort genom tolken, vilket man som undersökare inte kan kontrollera. Ett problem som uppkom i denna studie var att en tolk var från samma fabrik som respondenterna. Kring detta kan det finnas en risk att tolken inte var opartisk. Ytterligare ett tolkningsproblem gällde intervjuerna i Satu Mare i Rumänien. Här var respondenterna mycket ovilliga att lämna ut information. Detta har troligtvis sin förklaring i att tolken var från orten. Satu Mare är ett litet samhälle och här fanns nog en rädsla att informationen skulle komma ut som sedan skulle cirkulera i staden. En annan faktor av betydelse var att tolken var en ung man och eftersom respondenterna var äldre kvinnor, var de inte villiga att prata med honom. 1.7 Disposition Kapitel två innehåller en presentation av tidigare forskning inom produktionens lokalisering, kommunikation, företagsansvar och socioekonomiska förhållanden. I kapitel tre ges en områdesbeskrivning av Rumänien och Kambodja presenteras i kapitel fyra. Det empiriska materialet behandlas i kapitel fem till åtta med kännedom, information och uppfattning om uppförandekoderna samt vilka förändringar som skett på företagen. I kapitel nio diskuteras resultaten och i den avslutande delen, kapitel tio sammanfattar rapporten. 8

15 2 TIDIGARE FORSKNING 2.1 Produktionens lokalisering i rummet och de komparativa fördelarna. Inom den kulturgeografiska traditionen har rummet en avgörande betydelse. Här kopplas de geografiska processerna till den rumsliga dimensionen genom analyser av de lokaliseringsmönster och samband som uppstår mellan mänskliga verksamheter på olika platser och resursfördelning. 9 Ricardo ( ) tog fram teorin om de komparativa fördelarna, det vill säga, att regioner eller länder bör koncentrera sig på att tillverka de produkter de är bäst på, utifrån den för platsens specifika egenskap. 10 Heckscher/Ohlin vidareutvecklade Ricardos teori. De menade att all produktion var ett resultat av en kombination av olika faktorer bland annat arbetskraft, material, kapital och teknologi. Av dessa produktionsfaktorer har Heckscher/Ohlin i huvudsak specialiserat sig på två, nämligen kapitalet och arbetskraften. Olika länder har skilda förutsättningar för produktion och detta kan komma att påverka produktionslokaliseringen. Länder som har ett överskott på arbetskraft men ont om kapital exporterar arbetsintensiva produkter och importerar kapitalintensiva produkter och vise versa. 11 Företagen tenderar att styra sin lokalisering till de platser där de sammanlagda kostnaderna för delar av produktionen är lägst. Klädproduktion är en arbetskraftsintensiv industri som efterfrågar en hög tillgång av arbetskraft och här blir lokaliseringen beroende av arbetskostnaderna. Men det skall inte bara finnas tillgång på arbetskraft utan arbetskraften skall även vara produktiv och effektiv. Effektiviteten hos arbetskraften handlar om skicklighet, frånvarofrekvens och attityd till arbetet. 12 Maskiner och robotar av- 9 Östman, Smekal, De Vylder m.fl., Ländell,

16 ses inte kunna ersätta människorna inom dessa industrier på grund av ekonomiska orsaker eller att teknologin inte finns tillgänglig Kommunikation och information Kommunikation är mycket viktigt vid möten mellan människor. Då överförs olika typer av budskap som är påverkade av bland annat språket och vår kulturella bakgrund. Här sker ett utbyte eller en utväxling av information. Vilket innehåll som förmedlas är inte alltid det viktigaste utan ibland är det viktigare hur informationen förmedlas. Begreppet information karaktäriseras av Palm & Windahl som överföring av incitament från en sändare (någon som vill förmedla något) till en mottagare (någon som det skall förmedlas till) en så kallad envägsmodell. Begreppet kommunikation kan då karaktäriseras som ett utbyte av meddelande mellan sändare och mottagare; en tvåvägsprocess. Tvåvägsmodellen kan vara verksammare som ett påtryckningsmedel än vad envägsmodellen är, genom att mottagarna känner sig delaktiga på grund av att de kan vara aktiva i processen trots att det är på sändarens villkor. 14 Strid behandlar intern och till viss del extern information och kommunikation inom företag, myndigheter och organisationer. Han diskuterar hur information ges och tas emot och dess struktur. Vidare belyser han även de olika informationsvägarna som kan urskiljas inom ett företag och skiljer här på direkta och indirekta. Till de direkta informationsvägarna räknas förman/chef, arbetskamrater, arbetsträffar eller informationsmöten. Till de indirekta informationsvägarna räknas massmedia, personaltidningar, anslagstavlor, övriga interna kanaler så som video och kabel-tv samt IT. Han pekar på vikten av att informationen kommer från den naturliga informationskanalen som han här räknar chefen och förmännen på en arbetsplats, detta för att öka trovärdigheten Madeley, Palm & Windahl, Strid,

17 2.3 Företagsansvar Med multinationella företag (Multinational Corporations, MNC) avses företag som har verksamhet i många länder men med basen i ett land. Dessa företag förlägger i huvudsak företagsledning, design, forskning och den tekniskt mer avancerade produktionen till de rika (utvecklade) länderna. Underleverantörer som producerar åt dessa företag återfinns mestadels i de fattiga länderna. 16 Den snabba tillväxten av MNC:s är den mest framträdande förändringen som skett under de senaste decennierna 17. Enligt UNCTC 18 fanns det i början på 1970 talet ca 7000 MNC i världen. 19 UNCTAD 20 uppskattade 1999 i World Investment Report att antalet MNC var uppe i och dessa hade ungefär utländska filialer. 21 De multinationella konfektionsföretagen har genom alla tider inhandlat varor från andra länder men har på senare år övergått till överenskommelser och kontrakt med lokala leverantörer för produktionen av de varor som företagen efterfrågar. 22 Företagen äger inte själv produktionsenheterna utan verksamheterna knyts samman med leverantörerna utan ägarskap, detta för att få en ökad flexibilitet och handlingsfrihet. Underleverantörerna erbjuder en kostnadseffektivisering genom specialisering och snabba leveranser. 23 Många av ordrarna som köparna lägger är placerade i ett så kallat lohn system. Det vill säga, köparna levererar allt material till producenten. Många gånger finner underleverantörerna det som ett bra system då de inte själva har råd att göra dessa materialinköp. Men däremot kan de leverantörer som har ett vertikalt organiserat företag, påverkas framförallt då deras egna produkter inte kommer till användning Korten, Dicken & Lloyd, United Nations Center on Transnational Corporations 19 UNCTC. Internet, United Nations Conference on Trade and Development 21 UNCTAD. Internet, Madeley, Gadde & Håkansson Dignity in Labour. Internet,

18 2.3.1 Begreppen etik och moral För att särskilja begreppen etik och moral åt menar Hermerén att moral är det som visar i sig vad vi gör, eller underlåter oss att göra medan etik är resultatet av vår strävan att systematiskt medvetandegöra, analysera och kritiskt granska de normer och värderingar som kan användas för att försvara eller kritisera människors handlande. 25 Inom etiken finns två centrala funktioner enligt Koskinen, den deskriptiva och normativa. Den deskriptiva etiken beskriver och analyserar bland annat situationer, problem och handlingsalternativ. Den normativa etiken drar slutsatser av analysen och kommer fram till hur värden skall prioriteras. Hur man möter och bemöter människor styrs av vilka normer och värderingar man har Företagsetik De företagsamma multinationella företagen har under de senaste åren varit föremål för en diskussion gällande det globala ansvaret. Fram till början av 1990-talet var den gängse uppfattningen inom affärsvärlden att etik och affärer inte hade med varandra att göra. Det enda ett företag skulle göra var enligt Milton Friedman att se till att företagen gav högsta möjliga avkastning till sina aktieägare, mycket genom sin devis The business of business is business. Man tyckte att det inte fanns ekonomiska resurser för att involvera etiken i företagandet. Men i början av 1990-talet insåg företagen att det inte gick att bortse från etiken just på grund av ekonomiska skäl. Konsumenterna började ställa krav på hur företagen agerade. 27 Konsumenter, aktieägare och investerare, kräver idag inte bara billiga varor utan även att varorna är producerade på ett välbetänkt sätt. Detta innebär att företagen måste finna en balans mellan produktionskostnaderna och de krav som konsumenterna har (figur 1, s13). 25 Hermerén, Koskinen, ibid 12

19 Produktionskostnader Konsumentmakt Kapital Teknologi Material Goodwill/Badwill Kommunikation Marknad Lönekostnader Transporter Uppförandekoder Figur 1: Kostnadsbalansen för företag För att finna en balans har kostnader för att införliva den etiska policyn, kommit att bli en investering för företagen. Genom uppförandekoderna visar företagen att produkterna är skapade under bra förhållanden. Skulle det visa sig att tillverkningen inte håller de krav som är ställda, kan företaget tappa marknadens förtroende, vilket kan medföra ännu större kostnader för att skrapa av sig en så kallad badwill. Om det vill sig riktigt illa kan ett företag tvingas till nedläggning på grund av att marknaden inte ger företaget förtroende igen. Företagens etiska hållning har stor betydelse för att stödja de internationella normerna gällande respekten för de mänskliga rättigheterna. Enligt Amnesty har de flesta länder runt om i världen undertecknat de Förenta Nationernas (FN) konventioner, som handlar om mänskliga rättigheter. Konventionerna ligger ofta till grund för den nationella lagstiftningen som finns i de länder som företagen verkar i och den är företagen alltid tvungna att följa. 13

20 Utöver det så finns det fundamentala värden och rättigheter som måste värnas i alla miljöer. 28 På grund av att multinationella företag har världsomspännande verksamheter, ofta i utvecklingsländer, börjar fler människor i de utvecklade länderna ställa allt högre krav på företagen. Detta kan bero på att utvecklingen i stort inte bara inverkar på företag utan i allra högsta grad på individer och även länder. Vårt agerande påverkar, vare sig vi vill eller inte, människor i andra delar av världen. Idag efterfrågas inte bara kvalité och pris utan vi ställer oss frågan om vilka underleverantörerna är och hur arbetsvillkoren ser ut hos dem. Korten menar, att det innebär en strävan efter balans mellan miljö, socialt ansvar och ekonomi att arbeta med socialt ansvar för ett företag. Företaget måste ta ställning och ansvar för att deras produkter inte tillverkas på ett sätt som strider mot mänskliga rättigheter. Ansvar är en komplicerad fråga. Det etiska ansvaret handlar inte bara om vad som är bra för företaget utan till stor del om hur det påverkar individen. 29 I juni 1999 samlade FN:s generalsekreterare Kofi Annan olika organisationer, företagsledare och regeringsföreträdare till ett internationellt initiativ Global Compact. Det är tio principer som handlar om hur mänskliga rättigheter skall inkorporeras inom affärsverksamheter. Det bygger på tre FN deklarationer; FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, International Labour Organisation (ILO:s) deklaration om arbetsrätten samt RIOdeklarationen om utveckling och miljö. Traditionsenligt är det regeringar som haft ansvaret för att mänskliga rättigheters standard efterlevs och idag med företagens ökade inflytande är det viktigt att företagen blir mer aktiva i ansvarstagandet. 30 Numer är Corporate Social Responsibility (CSR), den vanligaste termen gällande företagens sociala ansvar. Idén handlar om att företag skall ta en aktiv del inom samhället. Företagen opererar inte bara på marknaden utan inom en kultur, inom ett lokalt samhälle och inom ett politiskt system. Ett företag är också en del i ett informationssamhälle där öp- 28 Amnesty International, Korten, Global Compact. Internet,

21 penhet är ett ideal men också ett resultat av en god kommunikation. Det är en överenskommelse för att bidra till en förbättring av livskvaliteten för individer och deras familjer Nationella lagar kontra uppförandekoderna De multinationella företagen måste när de opererar i ett annat land, följa det landets inhemska lagar. Företagens uppförandekoder kan vara ett hjälpmedel när de nationella lagarna inte tar hänsyn till humanitära värderingar. Uppförandekoderna kan innefatta hårdare krav än vad de nationella lagarna kräver, till exempel lägsta åldern på dem som arbetar eller lönen. Ett problem är de länder som har lagar vilka inte upprätthålls. Här måste de multinationella företagen reglera sig själva så att det harmoniseras med de värderingar som resten av världen har. Ett annat problem är där landets sedvana motsäger till exempel kvinnors rätt till arbete vilket är en diskriminering av kön som både uppförandekoderna och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter förbjuder. Ett stort dilemma är när ett lands lagar står i strid mot basvärderingar och frihet. Ett sådant problem är när landet inte tillåter fackföreningar som både FN och ILO förespråkar. Företagen har att välja på två saker, antingen bryter de mot lagen eller accepterar att människorna inte tillåts organisera sig. 32 Det finns ingen självklar lösning på dessa problem men med de uppförandekoder som företagen satt upp kan regelverken spela en indirekt roll för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna Uppförandekoder Uppförandekoder utvecklades som ett svar på det konsument- och frivilliga organisationers tryck som uppkom, att företag skulle agera etiskt och moraliskt gentemot sina underleverantörer. 33 Ursprunget går att finna vid 31 KOMpact, Svenskt näringsliv. Internet, Axelsson-Nycander,

22 OECD:s 34 ministerråd 1976 där frivilliga riktlinjer infördes för företagens uppförande. Det är rekommendationer från regeringar till multinationella företag gällande hållbar utveckling av ekonomiskt, socialt och miljömässigt slag. Man ville skapa ett ömsesidigt förtroende mellan företagen och de länder i vilka bolagen bedriver sin verksamhet. 35 Axelsson Nycander menar att uppförandekoder är ett hjälpmedel för företaget, att dess namn skall borga för att de produkter som förtaget säljer är tillverkade under goda förhållanden. 36 Uppförandekoder återfinns inte bara inom konfektionsindustrin utan även bland annat inom gruv-, livsmedels-, och flygplansindustrin. Idag finns det inte några gemensamma uppförandekoder skrivna utan varje företag har utformat egna regelverk. Exempel på två olika uppförandekoder medföljer som bilaga 4 och 5. Under åren 1997 och 1998 antog många svenska klädkedjor egna regelverk. För att företagen skall kunna ha bättre kontroll på produktionen och lättare att kontrollera att uppförandekoderna efterföljs har till exempel H&M och JC valt att minska antal leverantörer. Detta också på grund av att leverantörerna skall känna att de har ett långsiktigt samarbete med köparna vilket gör att de vågar satsa på investeringar inom företaget så som nya maskiner och faciliteter och på det sättet utveckla arbetarnas miljö. 37 Om uppförandekoderna är korrekt använda är de det mest effektiva sättet att införa etiskt beteende i företagandet. För att koderna skall få ett genomslag är det många frågor ett företag måste ta hänsyn till enligt Laczniak & Murphy. För det första måste koderna redovisas inom hela företaget och uppdateras för de nyanställda. Koderna skall vara tillgängliga för allmänheten vilket visar att företaget är öppet och har ingenting att dölja. För det andra skall koderna vara utförliga i detalj för att kunna tjäna som riktlinjer. 34 Organisation for Ekonomic Corporation and Development. Följande stater är med i OECD: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Japan, Kanada, Luxemburg, Mexico, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Syd Korea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA och Österrike. 35 Utrikesdepartementet, Axelsson Nycander, H&M, & JC. Internet,

23 För det tredje, frågor som är specifika för industrin i fråga måste lyftas fram. För det fjärde, om koderna skall bli respekterade måste det finns både en morot och en piska för att få företag att genomföra dem. Till sist måste koderna uppdateras då världen är i ständig utveckling och standard och policys förändras Socioekonomiska förhållanden Behov Agnelöw & Jonsson menar att det är viktigt att komma ihåg att när man pratar företag så är det är ingenting som lever av sig självt utan bakom företagen återfinns människor. Dessa personer har en verklig roll, en roll som ger oss den bild som vi har av ett företag. Därför är det från enskilda individer, människor, som företagens sociala ansvar utgår från men även riktar sig till. En presentation av det ansvar som företaget har gentemot de människor som arbetar inom företaget redovisas med utgångspunkt av de behov som Maslow tagit fram i sin modell, behovstrappan (figur 2, s18). 39 Det finns olika nivåer på de mänskliga behoven enligt Maslow och allt handlar om att alla människor är olika med olika behov. Trappan kan anpassas efter de behov som de krav företaget respektive den anställde har. Det finns dock en mininivå som alla företag bör följa och det är att följa de lagar som finns i det land där företagen verkar och de konventioner om mänskliga rättigheter som Förenta Nationerna tagit fram. För att kunna klättra i denna trappa måste de behov som finns på den lägre nivån vara tillfredsställda innan nästa nivås behov blir viktiga. Ett av de grundläggande behoven i trappan är att arbetarna har en skälig arbetstid. Att ha rimliga arbetstider och tid för vila är ett måste för en människa för att kunna må bra och för att kunna ha en tillfredställande tillvaro i livet. Många människor i utvecklingsländer har inte den möjlighet som vi i väst- 38 Lindfelt, Agnelöw & Jonsson,

24 världen, att kunna arbeta 40 timmar i veckan. Deras arbetstimmar ligger ofta på både 60 och 70 timmars arbetsvecka enligt undersökningar som gjorts av bland annat Oxfam. Utebliven vila kan i förlängningen leda till utmattning och koncentrationssvårigheter vilket genererar högre skaderisk på arbetet Självförverkligandet - att utvecklas och få ökat ansvar, medbestämmande 4 Uppskattning - att få beröm och vara stolt över sitt arbete 3 Kärlek och social gemenskap -att bli respekterad, känna sig välkommen och trivas på arbetsplatsen 2 Säkerhetsbehov - rätt till trygg och säker arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt 1 Fysiologiska behov - rätt till skälig arbetsmängd, avbrott för vila och mat, bra luft och vatten Figur 2 Modifierad behovstrappa Källa: Löwgren & Sandell, 2002 Eftersom människor i låglöneländer ofta har osäkra arbeten vad det gäller arbetstillgång och på grund av att det finns ett stort utbud av arbetskraft, är människor som inte uppfyller företagens önskningar och krav, lätt utbytbara. 41 Därför vågar arbetarna inte avsäga sig arbetstid som företag efterfrågar vid intensiva perioder. Att människorna har låglönearbeten gör också att de i stort sett tvingas till att arbeta all den tid de kan få och i synnerhet övertid då det genererar i högre inkomst för den enskilde. För att uppfylla säkerhetsbehoven måste företagen arbeta för en säker arbetsplatsmiljö. Enligt ILO skadas direkt eller indirekt över 400 miljoner 40 Oxfam (A). Internet, Madeley,

25 arbetare på sina arbetsplatser varje år. Företagen måste därför säkerställa arbetarnas arbetsmiljö och skydda dem från olyckor och sjukdomar som har relation till de arbeten de utför. För att känna trygghet måste arbetarna få en fullgod lön för det arbete som utförs och få lönen utbetald i rena pengar. Företagen måste även reducera stressen på arbetsplatsen. Att kunna ha en psykiskt bra miljö utan sexuella trakasserier, hot, vedergällningar m.m. är också något som varje anställd har rätt till. 42 För att nå de sista nivåerna inom företaget krävs att människor får möjlighet att prata med varandra och utbyta tankar och erfarenheter. På det sättet möjliggörs att människor växer och känner sig kraftfulla så de får ett utvecklande liv. Det är också positivt för företaget då ett engagemang gör att arbetarna känner att de gör ett bra arbete och med det blir mer produktiva vilket leder till en win-win situation. Alla vinner på att ha en bra och säker arbetsplats, inte bara företaget utan samhället i stort. Arbetare inom klädindustrin återfinns mestadels i låglöneländer. Många av dessa är fast i vad Chambers beskriver som fattigdomsfällan (figur 3) 43. Det innebär att det är fem olika tillstånd som påverkar människan. Kraftlöshet Isolation Sårbarhet Fattigdom Psykisk vekhet Figur 3 Fattigdomsfällan Källa: Chambers ILO (A). Internet, Chambers,

26 De fem olika tillstånden är starkt knutna till varandra. Att en människa är fattig innebär inte bara att hon har låg inkomst utan även att hon lider brist på inkomst och därmed social trygghet. Fattigdomen påverkar individens energi och man orkar inte protestera eller att aktivera sig politiskt. 44 Kraftlösa människor har ingen möjlighet att kräva vad de har egentlig rätt till, de är utelämnade till andra människor och det är här som de multinationella företagens agerande kan komma till hjälp för dessa människor. Man måste i detta också ha en speciell förståelse på den påverkan arbetskraftsintensiva företag har på framförallt unga kvinnor. Majoriteten av dessa kvinnor som anställs är outbildade och singel. Vissa skrupelfria arbetsgivare föredrar unga kvinnor då dessa anses vara snabba, tålmodiga och oförmögna att framföra klagomål. 45 Enligt ILO är det dessutom vanligt med kränkningar och sexuella trakasserier mot kvinnorna inom konfektionstillverkning. Kvinnorna i utvecklingsländer är i ett utsatt läge då de inte törs säga ifrån till arbetsledningen om att de är utsatt på grund av rädsla att förlora sitt arbete Chambers, Oxfam (B). Internet, ILO (B). Internet,

27 3 RUMÄNIEN OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Geografi Rumänien (bilaga 1) är beläget i Östeuropa och gränsar till Bulgarien, Serbien- Montenegro, Ungern, Moldavien och Ukraina. Klimatet är kontinentalt med varma somrar och ganska kalla vintrar. Bukarest är huvudstad och befolkningsmängden uppgick till 22,4 miljoner invånare år procent var rumäner, sju procent ungrare och två procent romer. Den dominerande religionen är rumänsk-ortodoxa kristna men det finns även en liten del romerska katoliker och protestanter Historia Rumänien styrdes under Sovjettiden av ett kommunistparti med Nicolae Ceausescu i ledningen. Under och 1980-talets ekonomiska kris blev Ceausescu allt mer diktatorisk och kontrollerade befolkningen med fruktan som vapen genom sin säkerhetspolis Securitate. Dessa utbildade informatörer 48. Oppositionen mot honom växte snabbt. I december 1989 demonstrerade människor i Timisoara för ökad frihet och Ceausescus avsattes. Den så kallade Nationella räddningsfronten, anförd av den tidigare kommunisten Ion Iliescu, tog över ledningen i landet. Vid parlamentsvalet i mitten av december 2004 vann oppositionsledaren Traian Basescu valet och skall med detta leda Rumänien in i EU Ekonomi Fram till 1948, då Rumänien blev ett kommunistiskt land, baserades ekonomin på jordbruk. Den statsägda tunga industrin blev därefter den mest betydande sektorn för landet. I mitten på 1980-talet började en nedgång i ekonomin som ledde till en kollaps, en kollaps som kulminerade samtidigt 47 Utrikespolitiska Institutet. Internet, Nilsson, Helsingborgs Dagblad. Internet,

28 som regeringen föll Vid denna tidpunkt hade landet blivit ett av de fattigaste i Europa. Den allmänna ekonomiska trenden vände dock år 2000 och landet har sedan dess haft en positiv ekonomisk utveckling. 50 BNP n per invånare låg år 2002 på 2120 USD. Landets ekonomiska tillväxt låg på 4,9 procent och inflationen låg på 14,1 procent för Utlandsskulden uppgick till 15,25 miljarder euro vid utgången av De viktigaste exportprodukterna är tyg, metaller, metallprodukter och mineraler och den huvudsakliga importen består av råolja/bränsle och insatsvaror till industrin Klädproduktionen och Svensk handel Klädproduktionen i Rumänien har gamla anor. Redan på 1500 talet fanns vävstugor och spinnerier etablerade i Transsylvanien. Första fabriken för klädproduktion startades år 1849 i Bukarest och då producerades främst militära kläder. Under senare delen av 1940 talet nationaliserades industrin och planekonomi infördes i landet. Stora fabriker upprättades under denna tid och målet för dessa var bland annat att ge arbete åt kvinnorna. 53 Som ett resultat av att kommunisterna fick ett starkt fäste efter andra världskriget i Rumänien kom den viktigaste handelspartnern att bli Sovjetunionen. På grund av den politik som fördes under talen decentraliserades klädproduktionen från Transsylvanien till alla stora städer runt om i Rumänien 54. Den största fabriken återfanns i Bukarest med anställda. Sovjetunionens fall år 1990 ledde till att exporten av kläder fick en kraftig nedgång. Fabrikerna stod kvar med osäljbara varor och inga inkommande beställningar. Antalet anställda är svårt att uppskatta på grund av att många små och medelstora företag inte är registrerade Landguiden. Internet, Svenskt Exportråd (B). Internet, Svenskt Exportråd (C). Internet, Pincheson, ibid 55 ibid 22

29 Sedan början av 1900-talet har Sverige idkat handel med Rumänien. Med de nya kontakterna genom EU har från 1995 svensk import av kläder producerade i Rumänien ökat markant (figur 4). Den kraftiga uppgången med 165 procent från år 1999 till år 2000 kan ha sin förklaring i att det gjordes stora investeringar inom denna sektor vilket genererade en expansion. Fabrikerna investerade bland annat i ny teknik och moderniserade produktionen Tusentals kronor Figur 4 Sveriges import av kläder från Rumänien år 1995 till Källa: SCB 3.5 Företagskultur I början på 1990 började Rumänien sakta men säkert övergå från planekonomi till en marknadsekonomi och privatiseringsprocessen startar. Detta innebar att man började överföra statliga företag till privat ägo. 56 Mellan 1990 och 1994 gick denna process långsamt men 1997 fanns de 3199 klädproducerande företag i Rumänien. Privatiseringen som introducerades ledde till att företagen helt eller delvis är utlandsägda. De största ägarna kommer från Tyskland och Italien. Det var inte helt oproblematiskt för företa- 56 Nilsson,

30 gen att genomgå denna transformation. Tidigare, före 1991 hade företagsledarna någon inte direkt kontakt med köparna utan avtalen mellan köpare och producent gjordes med handelsdepartementet. Företagsledarna visste inte heller för vem de producerade eller hur de skulle finna kunder. 57 Idag håller företagen fortfarande på att anpassas till marknadsekonomi. Trenden för dagen tyder på att Rumänien strävar efter att intensifiera utvecklingen för att behålla sin topposition som exportör av kläder till bland annat EUländerna Romania-Factory visits. Internet, Romania Trade Center. Internet,

31 4 KAMBODJA OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Geografi Kungariket Kambodja (bilaga 2) ligger beläget sydvästra delen av den indokinesiska halvön. Landet gränsar till Thailand, Vietnam och Laos. Kambodja ligger precis norr om ekvatorn vilket gör att klimatet är tropiskt monsunklimat. 59 Befolkningsmängden beräknades år 2002 uppgå till 13,5 miljoner personer 60 bestående av 94 procent Khmerer, fyra procent Kineser och en procent Vietnameser. Buddism är den största religionen i landet men även en liten del muslimer och kristna finns representerade. På grund av den turbulenta historien som drabbat Kambodja har landet en relativt ung befolkning. Enligt FN uppskattades år procent av befolkningen vara under 24 år medan årsgruppen över 60 år var förhållandevis liten. 77 procent av befolkningen livnär sig på jordbruk Historia Kambodja är ett land som är förknippat med terror mot den egna befolkningen. Redan på 1940-talet användes Kambodja som bas för sitt krig mot gerillan i Vietnam av den franska kolonialmakten. Kambodja blev indraget i Vietnamkriget när USA invaderade landet År 1975 kom Röda Khmerernas ledare Pol Pot till makten och landets blodigaste tid inleddes, med minst 2 miljoner döda som resultat. Pengar avskaffades och industrierna förföll. Pol Pot avsattes 1978 med hjälp av vietnamesisk assistans och 1979 blev landet självständigt. I dag är Kambodja en parlamentarisk demokrati ledd av Hun Sen, men med hårda inrikespolitiska motsättningar. Kambodjas statschef, Kung Sihanouk abdikerade i oktober 2004 och som efterträdare utsågs hans son prins Norodom Shiamoni. Spåren av år med 59 Landguiden. Internet, National Institute of Statistics (NIS) of Cambodia. Internet, FN (B). Internet,

32 krig och folkmord är fortfarande tydligt i landet, bland annat i form av ett stort kvinnoöverskott Ekonomi Kambodja tillhör ett av de fattigaste länderna i världen. År 2002 låg BNP:n på 296 USD 63 per invånare. På grund av att landet har en relativ politisk stabilitet sedan 1998 ökar den ekonomiska tillväxten stadigt. Den snabba utvecklingen inom textilindustrin är en faktor bakom ökningen. 64 Landets ekonomiska tillväxt låg år 2002 på 7,8 procent 65 och inflationen år 2003 på 3,8 procent. Utlandsskulden uppgår till 2,6 miljarder USD. De viktigaste exportprodukterna är textil- och konfektion, trämöbler, och gummi. Den huvudsakliga importen består av råolja/bränsle och insatsvaror till industrin. 66 Ett stort problem som Kambodja har att tackla är korruption. Enligt utrikesdepartementet är detta ett avgörande problem för landets utveckling. 67 En undersökning gjord av världsbanken visar att mer än 80 procent av företag i Kambodja medger problem med korruption Klädproduktion och Svensk handel Kambodja är en relativt ny bekantskap på den internationella scenen när det gäller produktion av kläder. Först på senare år har landet börjat producera kläder för export. Under det franska styret, 1863 till 1953 tillverkades kläder endast i liten skala. Efter självständigheten 1954 startade den industriella produktionen och i slutet av 1950 talet växte fabriker upp i området runt Phnom Penh samt i Battambang och Kampong Cham regionen. Med 62 Landguiden. Internet, National Institute of Statistics (NIS) of Cambodia. Internet, Landguiden. Internet, National Institute of Statistics (NIS) of Cambodia. Internet, Svenskt Exportråd (C). Internet, Svenskt Exportråd (D). Internet, BBC. Internet,

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 INNEHÅLL 1 Rusta uppförandekod... 3 2 Lagliga krav... 3 3 Affärsetik... 4 4 Barnarbete... 4 5 Säkerhet... 4 6 Arbetarnas rättigheter... 6 7 Arbetsmiljö i fabrikerna...

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

ja till socialt ansvar

ja till socialt ansvar ja till socialt ansvar www.unglobalcompact.org Grunden är FN s globala fördrag vi säger ja till socialt ansvar I en värld där orättvisorna är stora och många textilföretag blundar väljer vi på Segers att

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

CSR Corporate social responsibility

CSR Corporate social responsibility CSR Corporate social responsibility Jan Wikström/ Magnus Simonsson 2011-11-28 CSR som begrepp CSR (Corporate social responsibility) har en lång historia. Vid tiden för den svenska industrialiseringen var

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

fagerhult group Code of Conduct

fagerhult group Code of Conduct fagerhult group Code of Conduct Fagerhult Group Code of Conduct Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar för sig själva och för varandra. Vi har därför skapat

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

CY innehåll 1.0 POli

CY innehåll 1.0 POli te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Detta är en vägledning för entreprenörer som har Trafikkontorets sociala kontraktsvillkor inskrivna i sina avtal. Syftet är att underlätta

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies

Code of Conduct Wulff Supplies Code of Conduct Wulff Supplies Dokumentnamn: Code of Conduct Wulff Supplies Ansvarig: Ledningsgruppen Datum: 110321 Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Innehållsförteckning Wulff Group/Wulff

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

It s all about values

It s all about values Code Våra etiska of Conduct regler It s all about values FÖRORD Nordzuckers värdeord ligger till grund för våra etiska regler och utgör grundvalen i vår företagskultur. Medan värdena kan ge oss handledning

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Ingen solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Vi reser mer än någonsin Rese- och turismsektorn är en av världens största branscher och står för nio procent av världens BNP.

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Övergripande jämförelse

Övergripande jämförelse Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga

Läs mer

Kvalitetsmanual. EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543. Ansvarig Juris Neret. Senast reviderad: 2011-10-10

Kvalitetsmanual. EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543. Ansvarig Juris Neret. Senast reviderad: 2011-10-10 Kvalitetsmanual EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543 Ansvarig Juris Neret Senast reviderad: 2011-10-10 1 Kvalitetsmanual EP-Service Kyl & Maskin AB INLEDNING Det är för oss på EP-Service helt

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag

Code of Conduct Wulff Supplies Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag nsvarig för dokumentet: Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Wulff Group/ Wulff-Group Plc. (Wulff) är en professionell sälj- och marknadsorganisation av kontorsmaterial. Vår vision är

Läs mer

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD Det här dokumentet sammanfattar vår affärsetiska kod. Koden bygger på våra värderingar och vägleder oss i sam- arbetet med kollegor, kunder, partners och andra intressenter.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

SKFs etiska riktlinjer

SKFs etiska riktlinjer SKF är en ledande global leverantör av produkter, lösningar och tjänster inom området som omfattar lager, tätningar, mekatronik, service- och smörjsystem. SKFs serviceerbjudanden innehåller tjänster som

Läs mer

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER Logistik Lean production Ekonomi Produktionsteknik Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE Våra ämnesområden Våra kurser täcker följande ämnesområden. För att se hela vårt

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good.

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good. SEGERS skin good religion corporate sex time color logistics YES TO SOCIAL RESPONSIBILITY worth social workwear environment strong CSR code of conduct supplier rights financial VI SÄGER JA TILL SOCIALT

Läs mer

Uppförandekod för Quintiles leverantörer

Uppförandekod för Quintiles leverantörer Uppförandekod för Quintiles leverantörer 2 En hållbar affärsverksamhet är viktig för Quintiles. Denna uppförandekod för leverantörer ( koden ), som är baserad på internationellt erkända normer, syftar

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Loomis AB UPPFÖRANDEKOD. Loomis AB, Vallgatan 11 plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00, www.loomis.com

Loomis AB UPPFÖRANDEKOD. Loomis AB, Vallgatan 11 plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00, www.loomis.com Loomis AB UPPFÖRANDEKOD Loomis AB, Vallgatan 11 plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00, www.loomis.com 2 av 5 Ramar för Loomis uppförandekod Loomis uppförandekod skall spegla våra

Läs mer