FÖRETAGENS ETISKA ANSVAR: OCH DESS IMPLEMENTERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRETAGENS ETISKA ANSVAR: OCH DESS IMPLEMENTERING"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen D-uppsats i kulturgeografi, 10p Höstterminen 2004 Handledare: Olof Stjernström FÖRETAGENS ETISKA ANSVAR: OCH DESS IMPLEMENTERING En studie från sex produktionsföretag i Rumänien och Kambodja inom konfektionsbranschen Marianne Westerberg

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Förord Abstract och referat II V VI 1. INLEDNING Syfte och frågeställning Metod Urval Genomförandet Avgränsningar och källkritik Disposition TIDIGARE FORSKNING Produktionens lokalisering i rummet och de komparativa fördelarna Kommunikation och information Företagsansvar Begreppen etik och moral Företagsetik Nationella lagar kontra uppförandekoder Uppförandekoder Socioekonomiska förhållanden Behov RUMÄNIEN OMRÅDESBESKRIVNING Geografi Historia Ekonomi Klädproduktion och svensk handel Företagskultur KAMBODJA OMRÅDESBESKRIVNING Geografi II

3 4.2 Historia Ekonomi Klädproduktion och svensk handel Företagskultur KÄNNEDOM OM UPPFÖRANDEKODERNA INFORMATION OM UPPFÖRANDEKODERNA PÅ VILKET SÄTT UPPFATTAS UPPFÖRANDEKODERNA? FÖRÄNDRINGAR PÅ FÖRETAGEN DISKUSSION Viljan att ge ut information om uppförandekoderna Kommunikation av uppförandekoderna Orsaker till att uppförandekoderna inte kommuniceras ned Hinder för att tillgodogöra sig informationen Uppfattningen om uppförandekoderna Effekten av uppförandekoderna Framtiden SAMMANFATTNING REFERENSER FIGURER Figur 1 Kostnadsbalans för företag...13 Figur 2 Modifierad behovstrappa..18 Figur 3 Fattigdomsfällan.19 Figur 4 Sveriges import av kläder från Rumänien år 1995 till III

4 Figur 5 Sveriges import av kläder från Kambodja år 1995 till Bilaga 1 Karta Rumänien Bilaga 2 Karta Kambodja Bilaga 3 Presentation av respondenterna Bilaga 4 Intersports uppförandekod Bilaga 5 Hennes & Mauritz uppförandekod Bilaga 6 Frågemanual IV

5 FÖRORD Under elva veckor, från oktober 2003 till januari 2004 hade jag det stora nöjet att få genomföra en fältstudie i de båda länderna Rumänien och Kambodja där jag fick möjlighet att besöka sex olika klädtillverkningsföretag. De personer som gjorde detta möjligt för mig och som jag vill sända min stora tacksamhet till, är från Hennes & Mauritz, Ingrid Schullström, chef för miljö och sociala frågor och Tobias Fischer metodutvecklare för Corporate Social Responsibility. Tobias Fischer fick även dra lasset av att vara min handledare. Ett stort tack till er båda. Under resans gång har jag blivit mycket väl bemött och omhändertagen av varma och generösa människor. Jag vill rikta ett stort tack till Kia Johansson, Lia Zamfir och Luminita Mata på produktionskontoret i Rumänien som verkligen tog hand om mig och gjorde allt för att min studie skulle lyckas. I Kambodja fick jag glädjen att möta två människor som kom att bli mina vänner. Från produktionskontoret, Sara Wang och min tolk Len Hendi. Tack för att jag fick lära känna er. Även tack till Mr. Lejo Sibbel på ILO för intervjun. Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare på Umeå Universitet, Olof Stjernström, för alla brainstorms som till slut ledde fram till en färdig uppsats. Jag vill även rikta ett tack till alla som medverkat i intervjuerna och till dem som bistått med glada tillrop och sist men inte minst, till mina söner, Christopher och Nicklas som jag alltid tagit datorn från. Umeå augusti 2004 Marianne Westerberg V

6 ABSTRACT The ethical issues have been frequently discussed trough medias in the last decade. That has enforced ethical guidelines for the worldwide production. This paper discusses the implementing of Code of Conducts within the garment industry. The research is based on 25 interviews in six companies from two countries, Romania and Cambodia. The purpose of the paper is to investigate how the implementing process of Code of Conducts has been communicated trough the companies to analyse where problem arise and relate it to the specific conditions for the place. The results indicate that most of the respondents said that they had knowledge about the Code of Conducts but in reality they did not. Also everybody saw the rules as something positive that could contribute to development of the working environment. REFERAT De etiska frågorna har återkommande diskuterats i media under de senaste åren. Detta har lett till att etiska regelverk har framkommit för den världsomspännande produktionen. Denna uppsats behandlar implementeringen av uppförandekoder inom klädproduktionen. Uppsatsen bygger på 25 intervjuer på sex företag i två länder, Rumänien och Kambodja. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur uppförandekoderna kommunicerats ned inom produktionsföretagen och utreda var problem uppkommer samt koppla det till, till för platsen specifika förutsättningar. Resultatet visar att de flesta av respondenterna sade sig ha kunskap om uppförandekoderna men verkligheten visade att så var inte fallet. Alla var däremot positivt inställda till koderna och såg dem som ett verktyg för utvecklingen av arbetsmiljön. VI

7 1 INLEDNING Vem syr dina kläder? Under vilka förhållanden är de producerade? Får arbetarna en lön de kan leva på? Detta är exempel på frågor som stundtals debatteras flitigt i massmedia. Konsumenter, aktieägare och investerare blir allt mer socialt och miljömässigt engagerade och med det ställs högre krav på att företag skall ta ett globalt ansvar, det vill säga, de skall främja respekten för de mänskliga rättigheterna och värna om drägliga ekonomiska och sociala villkor på en global nivå. De multinationella företagen måste idag, för att kunna vara med på den globala arenan, respektera både de skrivna lagarna men även de oskrivna för att ta sitt samhällsansvar. Många företag väljer därför att sätta upp sina normer och värderingar i uppförandekoder. Dessa är ett hjälpmedel för att garantera efterlevnaden av de etiska krav som efterfrågas av både konsumenter och aktieägare. Med införandet av uppförandekoderna ställer de multinationella företagen krav på sina samarbetspartners att det sociala och miljömässiga ansvaret skall infrias inom verksamheterna. Sverige och svenska företag har en mycket stark internationell trovärdighet och enligt Sveriges förre näringsminister Leif Pagrotsky, skall svenska företag vara förebilder för att alla människor i världen skall kunna ta del av globaliseringens fördelar 1. De värderingar och synsätt som företagen har genom sina koder ska inte bara vara ett av många dokument som endast undertecknarna har vetskap om. Uppförandekoderna måste även vara synbara och tydliga för alla anställda. Men frågan är, hur långt ned i samarbetspartnernas företag det finns kunskap om uppförandekoderna. Indikationer från de multinationella företagen pekar på att det finns problem med implementeringen av koderna, att informationen inte når ned. Att ta reda på var informationen stannar och analysera varför, är temat för detta arbete. 1 Pagrotsky,

8 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med följande uppsats är att i sex produktionsföretag inom klädindustrin i Rumänien och Kambodja se var i implementeringen av uppförandekoderna informationen stannar och varför just där. Skiljer sig de båda länderna åt gällande kunskapen om uppförandekoderna och om så är fallet, går problemen att koppla det till, till för platsen specifika förutsättningar? Följande frågeställningar blir därför viktiga: Känner företagsledare och arbetare till uppförandekoderna? Har de fått någon information om uppförandekoderna och om så är fallet; hur? På vilket sätt uppfattas uppförandekoderna av respondenterna? Har de sett några förändringar på företagen som de kan koppla till koderna? Finns det någon skillnad mellan de båda länderna gällande implementeringen av uppförandekoderna? Om ja, vad kan det bero på i sådana fall? Vilka hinder kan finnas för informationsspridningen? Går det att förklara implementeringen av koderna ur ett socio- ekonomiskt perspektiv? 1.3 Metod Eftersom det finns en stor variation hur man närmar sig ett problemområde, beror valet av metod på vilken typ av svar man söker. Den kvalitativa forskningsmetoden går in på djupet och söker en förståelse genom sin närhet till forskningsobjektet. Detta för att sätta sig in i objektets situation och se företeelsen inifrån. 2 Då denna studies frågeställningar är utformade att söka förståelse för hur uppförandekoderna implementerats hos de utvalda företagen, valde jag därför ett närmande av undersökningsområdet genom 2 Starrin m.fl

9 en kvalitativ ansats. Den kvalitativa metoden skiljer sig från den kvantitativa metoden genom att forskaren befinner sig i den sociala verklighet som analyseras och genom den försöker fånga människornas handlande såväl som handlingarnas innebörd 3. Det finns olika förfarande att göra en kvalitativ undersökning på. Intervjuer är det vanligaste sättet att gå till väga för att få ett rikt och varierat datamaterial. Avsikten med en kvalitativ intervju skall vara att öka informationsvärdet och därför måste intervjun täcka de teman som är nödvändiga för studiens genomförande. 4 För att uppfylla denna studies syfte använde jag mig därför av en öppen intervjumetod. Genom detta lyfts respondenternas egna personliga åsikter fram. Eftersom att jag är en outsider i detta sammanhang försökte jag att genomföra intervjuerna mer som ett samtal för att respondenterna inte skulle känna sig alltför styrda. Jag använde mig av en frågemanual där jag i förväg skrivit ned frågor och teman som jag ville belysa. Frågemanualen följdes dock inte strikt utan jag hade ett flexibelt tillvägagångssätt, med det menas att frågorna fick komma när det kändes naturligt. Frågemanualen som använts vid studien medföljer som bilaga. Det som kan bli ett problem i den kvalitativa metoden är att närheten kan skapa bestämda förväntningar. Undersökningsobjekten kan bete sig som de tror att forskaren förväntar sig av dem. Att de vid en intervju svarar det de tror undersökaren vill ha svar på, istället för att svara som de upplever saken. Här är det då viktigt att forskaren arbetar med att få fram respondenternas egna åsikter. Det uppnår forskaren bäst genom att rikta hela uppmärksamheten mot respondenten. 5 I de flesta fall samtalade jag och respondenten en stund innan själva intervjuerna påbörjades för att uppnå en avslappnad intervjusituation. Under intervjuerna gav jag också respondenterna tid att tänka efter innan de svarade så att de inte kände sig pressade i situationen. 3 Holme & Solvang Kitchin & Tate, Ibid 3

10 För att tolka den information som jag fått fram behövs förförståelse. Detta går att knyta till den hermeneutiska forskningsansatsen. Här framhävs förståelsen och inlevelsen i till exempel ett intervjumaterial genom att texten tolkas på bästa möjliga sätt. 6 Innan studien hade jag en del förkunskaper gällande de båda ländernas sociala och ekonomiska situation som jag tillförskansat mig genom studier. Kunskap gällande uppförandekoder hade jag erhållit genom den debatt som figurerat i media samt genom svenska klädkedjors hemsidor. Hur implementeringen av uppförandekoderna fungerade och kommunicerades inom organisationerna hade jag däremot ingen kunskap om. 1.4 Urval Denna uppsats har tillkommit på eget initiativ. Hennes och Mauritz (H&M) roll har bestått i att förmedla kontakter i de båda länderna så att intervjuerna kunnat genomföras. Valet av länderna Rumänien och Kambodja berodde på att intresse fanns från min sida att studera länder som skiljer sig från varandra gällande statsskick, religion, kultur och historia. Att H&M hade fungerande produktionskontor i länderna var avgörande för valet av länder. Valet av företag gjordes av Tobias Fischer, metodutvecklare av CSR 7, från H&M och kriterierna var att om möjligt skulle företagen ha en geografisk spridning. Antalet anställda inom företagen skulle vara omkring 500 personer. H&M skulle också ha en betydande del av produktions företagens orderingång för att kunna ställa krav på att regelverken följdes. En variation av respondenter gällande ålder, kön, och antal år inom företaget samt arbetsuppgifter har eftersträvats. Genom ett organisationsschema inom det aktuella företaget valdes respondenterna ut av mig personligen. Det empiriska materialet består av totalt 25 intervjuer fördelat på sex företag i två länder; Rumänien (11 personer) och Kambodja (14 personer). Nio av de intervjuade i Rumänien var kvinnor, två var män. Åldern varierade 6 Östman, Corporate Social Responsibility. Se vidare kap

11 från 34 till 56 år. De intervjuades befattningar var två produktionschefer, två tekniska chefer, tre arbetsledare, en linjeledare, en ekonom, en utbildare samt en sömmerska. I Kambodja var två av de intervjuade män, de övriga 12 respondenterna var kvinnor. Åldern hade en spännvidd mellan 22 till 40 år. De befattningar som respondenterna hade var tre produktionschefer, tre arbetsledare, två linjeledare, en från administrationen, en packningschef samt fyra sömmerskor (bilaga 3). Varje respondent har intervjuats enskilt med hjälp av tolk. För att skydda personernas identitet är fabrikernas och respondenternas namn inte offentliga. Dessutom intervjuades Mr. Lejo Sibbel, chef för Garment Sector Working Conditions Improvement Project på International Labour Organisation (ILO) i Kambodja. 1.5 Genomförandet De företag i Rumänien som besöktes var geografiskt spridda över landet. Företag 1 i Fosçan hade 1200 anställda och företag 2 i Satu Mare 499 anställda. Det tredje företaget i Bukarest hade 847 anställda. Medelåldern är relativt hög på de personer som intervjuades och dessa hade varit anställda inom företaget under lång tid. Ägarna av företagen var italienare medan mellancheferna och den sömmerska som intervjuades var rumäner. I Kambodja var de företag som besöktes belägna runt huvudstaden Phnom Penh. Företag 4 hade 600 anställda. Företag 5, 730 anställda och slutligen företag 6 som hade 3600 anställda. Ägarna och arbetsledningen på fabrikerna var kineser. De senare hade inte varit stationerade så lång tid i Kambodja och hade tidigare erfarenheter från verksamheter i Kina. Linjeledare och sömmerskor var khmerer. Intervjuerna genomfördes på plats inom fabriksområdena. I Rumänien skedde två av intervjuerna på kontor och den sista i en avskild del av en reception. I Kambodja genomfördes de två första intervjuerna på kontor och den sista i en separat lokal, en bit från huvudbyggnaden. För att dokumentera intervjuerna spelades de in på minidisc. Genom detta förfarande 5

12 kom uppmärksamheten helt att ligga på respondenten. Även efterarbetet underlättades genom att respondenternas pauser och tveksamheter, vilka inte skulle ha framkommit på annat sätt, förtydligades. För att analysera intervjuerna renskrevs de närapå ordagrant med reservation för det grammatiska. Innebörden av samtalen är inte på något sätt fingerat. Den ungefärliga tiden för en intervju var cirka en timme. Eftersom ingen av respondenterna talade engelska användes tolkar. På fabriken i Fosçan bistod företaget med en kvinnlig tolk. På fabriken i Satu Mare anlitades en ung man som kom från orten. På fabriken i Bukarest var tolken en kvinna som studerade engelska. I Kambodja användes samma tolkar på alla fabriker. En man som var Khmer översatte khmerspråket och en kvinna bistod mig då respondenterna talade kinesiska. För att få ut information om uppförandekoderna var det nödvändigt att ibland gå bakvägen. Kännedom söktes om det hade skett några förändringar på företaget under den tid respondenterna arbetat där. Om det visade sig att så hade skett, undersöktes vad de trodde att orsaken var. Respondenterna frågades vidare om de sett några människor gå runt i fabriken och tittat, så kallade inspektörer 8. Då, om de gjort det, gick intervjuerna vidare med att försöka få respondenterna att förklara vilka de ansåg att dessa människor var och varför kontrollerna hade gjorts. Här gavs alternativ; Uppfattade respondenterna att inspektörerna endast var där för att kontrollera kvaliteten på kläderna eller var inspektörerna där för att kontrollera arbetsplatsen? Intervjuerna genomfördes med liknande upplägg gällande arbetstider, sjukförsäkringar, löner samt säkerheten. Ett exempel är brandövningar. Respondenterna tillfrågades om de visste syftet med dem. Där prövades om respondenterna visste varför de fanns, vad de var till för, om det bara var för att företaget krävde det eller om de faktiskt trodde att brandövningarna var till för deras egen säkerhet. 8 Inspektörer, det vill säga personer som utövar tillsyn och kontroll av arbetsförhållanden inom fabrikerna. 6

13 De första intervjuerna var svåra då ingen erfarenhet av liknande uppgifter fanns men allt eftersom gick det bättre. Tolkarna fungerade bra, förutom på en fabrik i Rumänien, vilket kommer att förklaras i nästa avsnitt. I övrigt fungerade det både bra och dåligt. En del respondenter var mycket öppna och lättpratade medan andra var mycket blyga och tystlåtna. Intervjuerna i Kambodja fungerade dock överlag bra. 1.6 Avgränsningar och källkritik Uppsatsen avgränsades till att omfatta sex industrier i två länder, Rumänien och Kambodja. Miljöaspekterna valdes bort i detta arbete då fokus ligger på hur uppförandekoderna kommunicerats och uppfattats inom företagen. Att vara en outsider som under en begränsad tid skall genomföra en studie i ett främmande land, gällande kultur och språk, kan vara ett problem. På grund av tidsbrist hinner inte ett förtroende byggas upp mellan den som genomför studien och respondenterna. Detta kan innebära att personerna som intervjuas inte vågar lämna ut information i form av tankar och åsikter. Här måste man dessutom vara uppmärksam på att personerna är medvetna om att en negativ framställning av arbetsplatsen och arbetsgivaren kan ge problem för företaget men även att det kan ge efterräkningar i form av repressalier för dem själva. Många av respondenterna svarade förmodligen som de antog att svaren skulle vara och blev därför inte uppriktiga. Därmed inte sagt att respondenterna talar osanning, utan att de helt enkelt ville vara tillmötesgående och inte ge fel svar. Detta kan ge problem vid tolkningen av materialet. Att respondenterna inte var förberedda för intervjuerna kan vara både en fördel och nackdel. Fördelen är att ingen överordnad kunnat tala om för dem vad de skulle svara, utan att de fick möjlighet att forma sina egna tankar. Nackdelen är att de inte vågar tala med rädsla över att de säger saker som de inte får och att de inte fått förbereda sig mentalt inför intervjuerna. 7

14 För att överkomma de språkliga barriärerna måste arbetet genomföras med hjälp av tolk. Här kan problem uppkomma då man är helt utlämnad till deras arbete. Information kan missförklaras, misstolkas eller falla bort genom tolken, vilket man som undersökare inte kan kontrollera. Ett problem som uppkom i denna studie var att en tolk var från samma fabrik som respondenterna. Kring detta kan det finnas en risk att tolken inte var opartisk. Ytterligare ett tolkningsproblem gällde intervjuerna i Satu Mare i Rumänien. Här var respondenterna mycket ovilliga att lämna ut information. Detta har troligtvis sin förklaring i att tolken var från orten. Satu Mare är ett litet samhälle och här fanns nog en rädsla att informationen skulle komma ut som sedan skulle cirkulera i staden. En annan faktor av betydelse var att tolken var en ung man och eftersom respondenterna var äldre kvinnor, var de inte villiga att prata med honom. 1.7 Disposition Kapitel två innehåller en presentation av tidigare forskning inom produktionens lokalisering, kommunikation, företagsansvar och socioekonomiska förhållanden. I kapitel tre ges en områdesbeskrivning av Rumänien och Kambodja presenteras i kapitel fyra. Det empiriska materialet behandlas i kapitel fem till åtta med kännedom, information och uppfattning om uppförandekoderna samt vilka förändringar som skett på företagen. I kapitel nio diskuteras resultaten och i den avslutande delen, kapitel tio sammanfattar rapporten. 8

15 2 TIDIGARE FORSKNING 2.1 Produktionens lokalisering i rummet och de komparativa fördelarna. Inom den kulturgeografiska traditionen har rummet en avgörande betydelse. Här kopplas de geografiska processerna till den rumsliga dimensionen genom analyser av de lokaliseringsmönster och samband som uppstår mellan mänskliga verksamheter på olika platser och resursfördelning. 9 Ricardo ( ) tog fram teorin om de komparativa fördelarna, det vill säga, att regioner eller länder bör koncentrera sig på att tillverka de produkter de är bäst på, utifrån den för platsens specifika egenskap. 10 Heckscher/Ohlin vidareutvecklade Ricardos teori. De menade att all produktion var ett resultat av en kombination av olika faktorer bland annat arbetskraft, material, kapital och teknologi. Av dessa produktionsfaktorer har Heckscher/Ohlin i huvudsak specialiserat sig på två, nämligen kapitalet och arbetskraften. Olika länder har skilda förutsättningar för produktion och detta kan komma att påverka produktionslokaliseringen. Länder som har ett överskott på arbetskraft men ont om kapital exporterar arbetsintensiva produkter och importerar kapitalintensiva produkter och vise versa. 11 Företagen tenderar att styra sin lokalisering till de platser där de sammanlagda kostnaderna för delar av produktionen är lägst. Klädproduktion är en arbetskraftsintensiv industri som efterfrågar en hög tillgång av arbetskraft och här blir lokaliseringen beroende av arbetskostnaderna. Men det skall inte bara finnas tillgång på arbetskraft utan arbetskraften skall även vara produktiv och effektiv. Effektiviteten hos arbetskraften handlar om skicklighet, frånvarofrekvens och attityd till arbetet. 12 Maskiner och robotar av- 9 Östman, Smekal, De Vylder m.fl., Ländell,

16 ses inte kunna ersätta människorna inom dessa industrier på grund av ekonomiska orsaker eller att teknologin inte finns tillgänglig Kommunikation och information Kommunikation är mycket viktigt vid möten mellan människor. Då överförs olika typer av budskap som är påverkade av bland annat språket och vår kulturella bakgrund. Här sker ett utbyte eller en utväxling av information. Vilket innehåll som förmedlas är inte alltid det viktigaste utan ibland är det viktigare hur informationen förmedlas. Begreppet information karaktäriseras av Palm & Windahl som överföring av incitament från en sändare (någon som vill förmedla något) till en mottagare (någon som det skall förmedlas till) en så kallad envägsmodell. Begreppet kommunikation kan då karaktäriseras som ett utbyte av meddelande mellan sändare och mottagare; en tvåvägsprocess. Tvåvägsmodellen kan vara verksammare som ett påtryckningsmedel än vad envägsmodellen är, genom att mottagarna känner sig delaktiga på grund av att de kan vara aktiva i processen trots att det är på sändarens villkor. 14 Strid behandlar intern och till viss del extern information och kommunikation inom företag, myndigheter och organisationer. Han diskuterar hur information ges och tas emot och dess struktur. Vidare belyser han även de olika informationsvägarna som kan urskiljas inom ett företag och skiljer här på direkta och indirekta. Till de direkta informationsvägarna räknas förman/chef, arbetskamrater, arbetsträffar eller informationsmöten. Till de indirekta informationsvägarna räknas massmedia, personaltidningar, anslagstavlor, övriga interna kanaler så som video och kabel-tv samt IT. Han pekar på vikten av att informationen kommer från den naturliga informationskanalen som han här räknar chefen och förmännen på en arbetsplats, detta för att öka trovärdigheten Madeley, Palm & Windahl, Strid,

17 2.3 Företagsansvar Med multinationella företag (Multinational Corporations, MNC) avses företag som har verksamhet i många länder men med basen i ett land. Dessa företag förlägger i huvudsak företagsledning, design, forskning och den tekniskt mer avancerade produktionen till de rika (utvecklade) länderna. Underleverantörer som producerar åt dessa företag återfinns mestadels i de fattiga länderna. 16 Den snabba tillväxten av MNC:s är den mest framträdande förändringen som skett under de senaste decennierna 17. Enligt UNCTC 18 fanns det i början på 1970 talet ca 7000 MNC i världen. 19 UNCTAD 20 uppskattade 1999 i World Investment Report att antalet MNC var uppe i och dessa hade ungefär utländska filialer. 21 De multinationella konfektionsföretagen har genom alla tider inhandlat varor från andra länder men har på senare år övergått till överenskommelser och kontrakt med lokala leverantörer för produktionen av de varor som företagen efterfrågar. 22 Företagen äger inte själv produktionsenheterna utan verksamheterna knyts samman med leverantörerna utan ägarskap, detta för att få en ökad flexibilitet och handlingsfrihet. Underleverantörerna erbjuder en kostnadseffektivisering genom specialisering och snabba leveranser. 23 Många av ordrarna som köparna lägger är placerade i ett så kallat lohn system. Det vill säga, köparna levererar allt material till producenten. Många gånger finner underleverantörerna det som ett bra system då de inte själva har råd att göra dessa materialinköp. Men däremot kan de leverantörer som har ett vertikalt organiserat företag, påverkas framförallt då deras egna produkter inte kommer till användning Korten, Dicken & Lloyd, United Nations Center on Transnational Corporations 19 UNCTC. Internet, United Nations Conference on Trade and Development 21 UNCTAD. Internet, Madeley, Gadde & Håkansson Dignity in Labour. Internet,

18 2.3.1 Begreppen etik och moral För att särskilja begreppen etik och moral åt menar Hermerén att moral är det som visar i sig vad vi gör, eller underlåter oss att göra medan etik är resultatet av vår strävan att systematiskt medvetandegöra, analysera och kritiskt granska de normer och värderingar som kan användas för att försvara eller kritisera människors handlande. 25 Inom etiken finns två centrala funktioner enligt Koskinen, den deskriptiva och normativa. Den deskriptiva etiken beskriver och analyserar bland annat situationer, problem och handlingsalternativ. Den normativa etiken drar slutsatser av analysen och kommer fram till hur värden skall prioriteras. Hur man möter och bemöter människor styrs av vilka normer och värderingar man har Företagsetik De företagsamma multinationella företagen har under de senaste åren varit föremål för en diskussion gällande det globala ansvaret. Fram till början av 1990-talet var den gängse uppfattningen inom affärsvärlden att etik och affärer inte hade med varandra att göra. Det enda ett företag skulle göra var enligt Milton Friedman att se till att företagen gav högsta möjliga avkastning till sina aktieägare, mycket genom sin devis The business of business is business. Man tyckte att det inte fanns ekonomiska resurser för att involvera etiken i företagandet. Men i början av 1990-talet insåg företagen att det inte gick att bortse från etiken just på grund av ekonomiska skäl. Konsumenterna började ställa krav på hur företagen agerade. 27 Konsumenter, aktieägare och investerare, kräver idag inte bara billiga varor utan även att varorna är producerade på ett välbetänkt sätt. Detta innebär att företagen måste finna en balans mellan produktionskostnaderna och de krav som konsumenterna har (figur 1, s13). 25 Hermerén, Koskinen, ibid 12

19 Produktionskostnader Konsumentmakt Kapital Teknologi Material Goodwill/Badwill Kommunikation Marknad Lönekostnader Transporter Uppförandekoder Figur 1: Kostnadsbalansen för företag För att finna en balans har kostnader för att införliva den etiska policyn, kommit att bli en investering för företagen. Genom uppförandekoderna visar företagen att produkterna är skapade under bra förhållanden. Skulle det visa sig att tillverkningen inte håller de krav som är ställda, kan företaget tappa marknadens förtroende, vilket kan medföra ännu större kostnader för att skrapa av sig en så kallad badwill. Om det vill sig riktigt illa kan ett företag tvingas till nedläggning på grund av att marknaden inte ger företaget förtroende igen. Företagens etiska hållning har stor betydelse för att stödja de internationella normerna gällande respekten för de mänskliga rättigheterna. Enligt Amnesty har de flesta länder runt om i världen undertecknat de Förenta Nationernas (FN) konventioner, som handlar om mänskliga rättigheter. Konventionerna ligger ofta till grund för den nationella lagstiftningen som finns i de länder som företagen verkar i och den är företagen alltid tvungna att följa. 13

20 Utöver det så finns det fundamentala värden och rättigheter som måste värnas i alla miljöer. 28 På grund av att multinationella företag har världsomspännande verksamheter, ofta i utvecklingsländer, börjar fler människor i de utvecklade länderna ställa allt högre krav på företagen. Detta kan bero på att utvecklingen i stort inte bara inverkar på företag utan i allra högsta grad på individer och även länder. Vårt agerande påverkar, vare sig vi vill eller inte, människor i andra delar av världen. Idag efterfrågas inte bara kvalité och pris utan vi ställer oss frågan om vilka underleverantörerna är och hur arbetsvillkoren ser ut hos dem. Korten menar, att det innebär en strävan efter balans mellan miljö, socialt ansvar och ekonomi att arbeta med socialt ansvar för ett företag. Företaget måste ta ställning och ansvar för att deras produkter inte tillverkas på ett sätt som strider mot mänskliga rättigheter. Ansvar är en komplicerad fråga. Det etiska ansvaret handlar inte bara om vad som är bra för företaget utan till stor del om hur det påverkar individen. 29 I juni 1999 samlade FN:s generalsekreterare Kofi Annan olika organisationer, företagsledare och regeringsföreträdare till ett internationellt initiativ Global Compact. Det är tio principer som handlar om hur mänskliga rättigheter skall inkorporeras inom affärsverksamheter. Det bygger på tre FN deklarationer; FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, International Labour Organisation (ILO:s) deklaration om arbetsrätten samt RIOdeklarationen om utveckling och miljö. Traditionsenligt är det regeringar som haft ansvaret för att mänskliga rättigheters standard efterlevs och idag med företagens ökade inflytande är det viktigt att företagen blir mer aktiva i ansvarstagandet. 30 Numer är Corporate Social Responsibility (CSR), den vanligaste termen gällande företagens sociala ansvar. Idén handlar om att företag skall ta en aktiv del inom samhället. Företagen opererar inte bara på marknaden utan inom en kultur, inom ett lokalt samhälle och inom ett politiskt system. Ett företag är också en del i ett informationssamhälle där öp- 28 Amnesty International, Korten, Global Compact. Internet,

21 penhet är ett ideal men också ett resultat av en god kommunikation. Det är en överenskommelse för att bidra till en förbättring av livskvaliteten för individer och deras familjer Nationella lagar kontra uppförandekoderna De multinationella företagen måste när de opererar i ett annat land, följa det landets inhemska lagar. Företagens uppförandekoder kan vara ett hjälpmedel när de nationella lagarna inte tar hänsyn till humanitära värderingar. Uppförandekoderna kan innefatta hårdare krav än vad de nationella lagarna kräver, till exempel lägsta åldern på dem som arbetar eller lönen. Ett problem är de länder som har lagar vilka inte upprätthålls. Här måste de multinationella företagen reglera sig själva så att det harmoniseras med de värderingar som resten av världen har. Ett annat problem är där landets sedvana motsäger till exempel kvinnors rätt till arbete vilket är en diskriminering av kön som både uppförandekoderna och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter förbjuder. Ett stort dilemma är när ett lands lagar står i strid mot basvärderingar och frihet. Ett sådant problem är när landet inte tillåter fackföreningar som både FN och ILO förespråkar. Företagen har att välja på två saker, antingen bryter de mot lagen eller accepterar att människorna inte tillåts organisera sig. 32 Det finns ingen självklar lösning på dessa problem men med de uppförandekoder som företagen satt upp kan regelverken spela en indirekt roll för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna Uppförandekoder Uppförandekoder utvecklades som ett svar på det konsument- och frivilliga organisationers tryck som uppkom, att företag skulle agera etiskt och moraliskt gentemot sina underleverantörer. 33 Ursprunget går att finna vid 31 KOMpact, Svenskt näringsliv. Internet, Axelsson-Nycander,

22 OECD:s 34 ministerråd 1976 där frivilliga riktlinjer infördes för företagens uppförande. Det är rekommendationer från regeringar till multinationella företag gällande hållbar utveckling av ekonomiskt, socialt och miljömässigt slag. Man ville skapa ett ömsesidigt förtroende mellan företagen och de länder i vilka bolagen bedriver sin verksamhet. 35 Axelsson Nycander menar att uppförandekoder är ett hjälpmedel för företaget, att dess namn skall borga för att de produkter som förtaget säljer är tillverkade under goda förhållanden. 36 Uppförandekoder återfinns inte bara inom konfektionsindustrin utan även bland annat inom gruv-, livsmedels-, och flygplansindustrin. Idag finns det inte några gemensamma uppförandekoder skrivna utan varje företag har utformat egna regelverk. Exempel på två olika uppförandekoder medföljer som bilaga 4 och 5. Under åren 1997 och 1998 antog många svenska klädkedjor egna regelverk. För att företagen skall kunna ha bättre kontroll på produktionen och lättare att kontrollera att uppförandekoderna efterföljs har till exempel H&M och JC valt att minska antal leverantörer. Detta också på grund av att leverantörerna skall känna att de har ett långsiktigt samarbete med köparna vilket gör att de vågar satsa på investeringar inom företaget så som nya maskiner och faciliteter och på det sättet utveckla arbetarnas miljö. 37 Om uppförandekoderna är korrekt använda är de det mest effektiva sättet att införa etiskt beteende i företagandet. För att koderna skall få ett genomslag är det många frågor ett företag måste ta hänsyn till enligt Laczniak & Murphy. För det första måste koderna redovisas inom hela företaget och uppdateras för de nyanställda. Koderna skall vara tillgängliga för allmänheten vilket visar att företaget är öppet och har ingenting att dölja. För det andra skall koderna vara utförliga i detalj för att kunna tjäna som riktlinjer. 34 Organisation for Ekonomic Corporation and Development. Följande stater är med i OECD: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Japan, Kanada, Luxemburg, Mexico, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Syd Korea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA och Österrike. 35 Utrikesdepartementet, Axelsson Nycander, H&M, & JC. Internet,

23 För det tredje, frågor som är specifika för industrin i fråga måste lyftas fram. För det fjärde, om koderna skall bli respekterade måste det finns både en morot och en piska för att få företag att genomföra dem. Till sist måste koderna uppdateras då världen är i ständig utveckling och standard och policys förändras Socioekonomiska förhållanden Behov Agnelöw & Jonsson menar att det är viktigt att komma ihåg att när man pratar företag så är det är ingenting som lever av sig självt utan bakom företagen återfinns människor. Dessa personer har en verklig roll, en roll som ger oss den bild som vi har av ett företag. Därför är det från enskilda individer, människor, som företagens sociala ansvar utgår från men även riktar sig till. En presentation av det ansvar som företaget har gentemot de människor som arbetar inom företaget redovisas med utgångspunkt av de behov som Maslow tagit fram i sin modell, behovstrappan (figur 2, s18). 39 Det finns olika nivåer på de mänskliga behoven enligt Maslow och allt handlar om att alla människor är olika med olika behov. Trappan kan anpassas efter de behov som de krav företaget respektive den anställde har. Det finns dock en mininivå som alla företag bör följa och det är att följa de lagar som finns i det land där företagen verkar och de konventioner om mänskliga rättigheter som Förenta Nationerna tagit fram. För att kunna klättra i denna trappa måste de behov som finns på den lägre nivån vara tillfredsställda innan nästa nivås behov blir viktiga. Ett av de grundläggande behoven i trappan är att arbetarna har en skälig arbetstid. Att ha rimliga arbetstider och tid för vila är ett måste för en människa för att kunna må bra och för att kunna ha en tillfredställande tillvaro i livet. Många människor i utvecklingsländer har inte den möjlighet som vi i väst- 38 Lindfelt, Agnelöw & Jonsson,

24 världen, att kunna arbeta 40 timmar i veckan. Deras arbetstimmar ligger ofta på både 60 och 70 timmars arbetsvecka enligt undersökningar som gjorts av bland annat Oxfam. Utebliven vila kan i förlängningen leda till utmattning och koncentrationssvårigheter vilket genererar högre skaderisk på arbetet Självförverkligandet - att utvecklas och få ökat ansvar, medbestämmande 4 Uppskattning - att få beröm och vara stolt över sitt arbete 3 Kärlek och social gemenskap -att bli respekterad, känna sig välkommen och trivas på arbetsplatsen 2 Säkerhetsbehov - rätt till trygg och säker arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt 1 Fysiologiska behov - rätt till skälig arbetsmängd, avbrott för vila och mat, bra luft och vatten Figur 2 Modifierad behovstrappa Källa: Löwgren & Sandell, 2002 Eftersom människor i låglöneländer ofta har osäkra arbeten vad det gäller arbetstillgång och på grund av att det finns ett stort utbud av arbetskraft, är människor som inte uppfyller företagens önskningar och krav, lätt utbytbara. 41 Därför vågar arbetarna inte avsäga sig arbetstid som företag efterfrågar vid intensiva perioder. Att människorna har låglönearbeten gör också att de i stort sett tvingas till att arbeta all den tid de kan få och i synnerhet övertid då det genererar i högre inkomst för den enskilde. För att uppfylla säkerhetsbehoven måste företagen arbeta för en säker arbetsplatsmiljö. Enligt ILO skadas direkt eller indirekt över 400 miljoner 40 Oxfam (A). Internet, Madeley,

25 arbetare på sina arbetsplatser varje år. Företagen måste därför säkerställa arbetarnas arbetsmiljö och skydda dem från olyckor och sjukdomar som har relation till de arbeten de utför. För att känna trygghet måste arbetarna få en fullgod lön för det arbete som utförs och få lönen utbetald i rena pengar. Företagen måste även reducera stressen på arbetsplatsen. Att kunna ha en psykiskt bra miljö utan sexuella trakasserier, hot, vedergällningar m.m. är också något som varje anställd har rätt till. 42 För att nå de sista nivåerna inom företaget krävs att människor får möjlighet att prata med varandra och utbyta tankar och erfarenheter. På det sättet möjliggörs att människor växer och känner sig kraftfulla så de får ett utvecklande liv. Det är också positivt för företaget då ett engagemang gör att arbetarna känner att de gör ett bra arbete och med det blir mer produktiva vilket leder till en win-win situation. Alla vinner på att ha en bra och säker arbetsplats, inte bara företaget utan samhället i stort. Arbetare inom klädindustrin återfinns mestadels i låglöneländer. Många av dessa är fast i vad Chambers beskriver som fattigdomsfällan (figur 3) 43. Det innebär att det är fem olika tillstånd som påverkar människan. Kraftlöshet Isolation Sårbarhet Fattigdom Psykisk vekhet Figur 3 Fattigdomsfällan Källa: Chambers ILO (A). Internet, Chambers,

26 De fem olika tillstånden är starkt knutna till varandra. Att en människa är fattig innebär inte bara att hon har låg inkomst utan även att hon lider brist på inkomst och därmed social trygghet. Fattigdomen påverkar individens energi och man orkar inte protestera eller att aktivera sig politiskt. 44 Kraftlösa människor har ingen möjlighet att kräva vad de har egentlig rätt till, de är utelämnade till andra människor och det är här som de multinationella företagens agerande kan komma till hjälp för dessa människor. Man måste i detta också ha en speciell förståelse på den påverkan arbetskraftsintensiva företag har på framförallt unga kvinnor. Majoriteten av dessa kvinnor som anställs är outbildade och singel. Vissa skrupelfria arbetsgivare föredrar unga kvinnor då dessa anses vara snabba, tålmodiga och oförmögna att framföra klagomål. 45 Enligt ILO är det dessutom vanligt med kränkningar och sexuella trakasserier mot kvinnorna inom konfektionstillverkning. Kvinnorna i utvecklingsländer är i ett utsatt läge då de inte törs säga ifrån till arbetsledningen om att de är utsatt på grund av rädsla att förlora sitt arbete Chambers, Oxfam (B). Internet, ILO (B). Internet,

27 3 RUMÄNIEN OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Geografi Rumänien (bilaga 1) är beläget i Östeuropa och gränsar till Bulgarien, Serbien- Montenegro, Ungern, Moldavien och Ukraina. Klimatet är kontinentalt med varma somrar och ganska kalla vintrar. Bukarest är huvudstad och befolkningsmängden uppgick till 22,4 miljoner invånare år procent var rumäner, sju procent ungrare och två procent romer. Den dominerande religionen är rumänsk-ortodoxa kristna men det finns även en liten del romerska katoliker och protestanter Historia Rumänien styrdes under Sovjettiden av ett kommunistparti med Nicolae Ceausescu i ledningen. Under och 1980-talets ekonomiska kris blev Ceausescu allt mer diktatorisk och kontrollerade befolkningen med fruktan som vapen genom sin säkerhetspolis Securitate. Dessa utbildade informatörer 48. Oppositionen mot honom växte snabbt. I december 1989 demonstrerade människor i Timisoara för ökad frihet och Ceausescus avsattes. Den så kallade Nationella räddningsfronten, anförd av den tidigare kommunisten Ion Iliescu, tog över ledningen i landet. Vid parlamentsvalet i mitten av december 2004 vann oppositionsledaren Traian Basescu valet och skall med detta leda Rumänien in i EU Ekonomi Fram till 1948, då Rumänien blev ett kommunistiskt land, baserades ekonomin på jordbruk. Den statsägda tunga industrin blev därefter den mest betydande sektorn för landet. I mitten på 1980-talet började en nedgång i ekonomin som ledde till en kollaps, en kollaps som kulminerade samtidigt 47 Utrikespolitiska Institutet. Internet, Nilsson, Helsingborgs Dagblad. Internet,

28 som regeringen föll Vid denna tidpunkt hade landet blivit ett av de fattigaste i Europa. Den allmänna ekonomiska trenden vände dock år 2000 och landet har sedan dess haft en positiv ekonomisk utveckling. 50 BNP n per invånare låg år 2002 på 2120 USD. Landets ekonomiska tillväxt låg på 4,9 procent och inflationen låg på 14,1 procent för Utlandsskulden uppgick till 15,25 miljarder euro vid utgången av De viktigaste exportprodukterna är tyg, metaller, metallprodukter och mineraler och den huvudsakliga importen består av råolja/bränsle och insatsvaror till industrin Klädproduktionen och Svensk handel Klädproduktionen i Rumänien har gamla anor. Redan på 1500 talet fanns vävstugor och spinnerier etablerade i Transsylvanien. Första fabriken för klädproduktion startades år 1849 i Bukarest och då producerades främst militära kläder. Under senare delen av 1940 talet nationaliserades industrin och planekonomi infördes i landet. Stora fabriker upprättades under denna tid och målet för dessa var bland annat att ge arbete åt kvinnorna. 53 Som ett resultat av att kommunisterna fick ett starkt fäste efter andra världskriget i Rumänien kom den viktigaste handelspartnern att bli Sovjetunionen. På grund av den politik som fördes under talen decentraliserades klädproduktionen från Transsylvanien till alla stora städer runt om i Rumänien 54. Den största fabriken återfanns i Bukarest med anställda. Sovjetunionens fall år 1990 ledde till att exporten av kläder fick en kraftig nedgång. Fabrikerna stod kvar med osäljbara varor och inga inkommande beställningar. Antalet anställda är svårt att uppskatta på grund av att många små och medelstora företag inte är registrerade Landguiden. Internet, Svenskt Exportråd (B). Internet, Svenskt Exportråd (C). Internet, Pincheson, ibid 55 ibid 22

29 Sedan början av 1900-talet har Sverige idkat handel med Rumänien. Med de nya kontakterna genom EU har från 1995 svensk import av kläder producerade i Rumänien ökat markant (figur 4). Den kraftiga uppgången med 165 procent från år 1999 till år 2000 kan ha sin förklaring i att det gjordes stora investeringar inom denna sektor vilket genererade en expansion. Fabrikerna investerade bland annat i ny teknik och moderniserade produktionen Tusentals kronor Figur 4 Sveriges import av kläder från Rumänien år 1995 till Källa: SCB 3.5 Företagskultur I början på 1990 började Rumänien sakta men säkert övergå från planekonomi till en marknadsekonomi och privatiseringsprocessen startar. Detta innebar att man började överföra statliga företag till privat ägo. 56 Mellan 1990 och 1994 gick denna process långsamt men 1997 fanns de 3199 klädproducerande företag i Rumänien. Privatiseringen som introducerades ledde till att företagen helt eller delvis är utlandsägda. De största ägarna kommer från Tyskland och Italien. Det var inte helt oproblematiskt för företa- 56 Nilsson,

30 gen att genomgå denna transformation. Tidigare, före 1991 hade företagsledarna någon inte direkt kontakt med köparna utan avtalen mellan köpare och producent gjordes med handelsdepartementet. Företagsledarna visste inte heller för vem de producerade eller hur de skulle finna kunder. 57 Idag håller företagen fortfarande på att anpassas till marknadsekonomi. Trenden för dagen tyder på att Rumänien strävar efter att intensifiera utvecklingen för att behålla sin topposition som exportör av kläder till bland annat EUländerna Romania-Factory visits. Internet, Romania Trade Center. Internet,

31 4 KAMBODJA OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Geografi Kungariket Kambodja (bilaga 2) ligger beläget sydvästra delen av den indokinesiska halvön. Landet gränsar till Thailand, Vietnam och Laos. Kambodja ligger precis norr om ekvatorn vilket gör att klimatet är tropiskt monsunklimat. 59 Befolkningsmängden beräknades år 2002 uppgå till 13,5 miljoner personer 60 bestående av 94 procent Khmerer, fyra procent Kineser och en procent Vietnameser. Buddism är den största religionen i landet men även en liten del muslimer och kristna finns representerade. På grund av den turbulenta historien som drabbat Kambodja har landet en relativt ung befolkning. Enligt FN uppskattades år procent av befolkningen vara under 24 år medan årsgruppen över 60 år var förhållandevis liten. 77 procent av befolkningen livnär sig på jordbruk Historia Kambodja är ett land som är förknippat med terror mot den egna befolkningen. Redan på 1940-talet användes Kambodja som bas för sitt krig mot gerillan i Vietnam av den franska kolonialmakten. Kambodja blev indraget i Vietnamkriget när USA invaderade landet År 1975 kom Röda Khmerernas ledare Pol Pot till makten och landets blodigaste tid inleddes, med minst 2 miljoner döda som resultat. Pengar avskaffades och industrierna förföll. Pol Pot avsattes 1978 med hjälp av vietnamesisk assistans och 1979 blev landet självständigt. I dag är Kambodja en parlamentarisk demokrati ledd av Hun Sen, men med hårda inrikespolitiska motsättningar. Kambodjas statschef, Kung Sihanouk abdikerade i oktober 2004 och som efterträdare utsågs hans son prins Norodom Shiamoni. Spåren av år med 59 Landguiden. Internet, National Institute of Statistics (NIS) of Cambodia. Internet, FN (B). Internet,

32 krig och folkmord är fortfarande tydligt i landet, bland annat i form av ett stort kvinnoöverskott Ekonomi Kambodja tillhör ett av de fattigaste länderna i världen. År 2002 låg BNP:n på 296 USD 63 per invånare. På grund av att landet har en relativ politisk stabilitet sedan 1998 ökar den ekonomiska tillväxten stadigt. Den snabba utvecklingen inom textilindustrin är en faktor bakom ökningen. 64 Landets ekonomiska tillväxt låg år 2002 på 7,8 procent 65 och inflationen år 2003 på 3,8 procent. Utlandsskulden uppgår till 2,6 miljarder USD. De viktigaste exportprodukterna är textil- och konfektion, trämöbler, och gummi. Den huvudsakliga importen består av råolja/bränsle och insatsvaror till industrin. 66 Ett stort problem som Kambodja har att tackla är korruption. Enligt utrikesdepartementet är detta ett avgörande problem för landets utveckling. 67 En undersökning gjord av världsbanken visar att mer än 80 procent av företag i Kambodja medger problem med korruption Klädproduktion och Svensk handel Kambodja är en relativt ny bekantskap på den internationella scenen när det gäller produktion av kläder. Först på senare år har landet börjat producera kläder för export. Under det franska styret, 1863 till 1953 tillverkades kläder endast i liten skala. Efter självständigheten 1954 startade den industriella produktionen och i slutet av 1950 talet växte fabriker upp i området runt Phnom Penh samt i Battambang och Kampong Cham regionen. Med 62 Landguiden. Internet, National Institute of Statistics (NIS) of Cambodia. Internet, Landguiden. Internet, National Institute of Statistics (NIS) of Cambodia. Internet, Svenskt Exportråd (C). Internet, Svenskt Exportråd (D). Internet, BBC. Internet,

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen

Läs mer

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare Datum, Bild 1, Författare Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen 18 november 2011 Lena Jupiter Larsson, FMV Datum, Bild 2, Författare Agenda Presentation av uppdrag: Fas 1 Inhämtning Underlag och

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Uppförandekod. Have a safe journey

Uppförandekod. Have a safe journey Uppförandekod Have a safe journey Viktiga principer Saferoad ska verka i enlighet med sunda, etiska affärsmetoder, sätta höga krav på oss själva och på vår på verkan på miljön och samhället i stort. Vi

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav Social uppförande kod AB Sporrong Lagliga krav Vår allmänna regel är att alla våra leverantörer, i all sin verksamhet måste följa nationell lagstiftning i de länder där de verkar. Skulle något av Sporrongs

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Våra etiska regler Uppförandekod

Våra etiska regler Uppförandekod Våra etiska regler Uppförandekod ABA Skol AB erbjuder det bästa inom bild- & lekmaterial, läromedel och skolmöbler till de viktigaste människorna i världen! Vi är ett företag som säljer bild-, förbruknings-

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 INNEHÅLL 1 Rusta uppförandekod... 3 2 Lagliga krav... 3 3 Affärsetik... 4 4 Barnarbete... 4 5 Säkerhet... 4 6 Arbetarnas rättigheter... 6 7 Arbetsmiljö i fabrikerna...

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco. SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.se www.swecogroup.com Code of Conduct Code of Conduct Brev från

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER April 2014 SAMMANFATTNING SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER 3 INLEDNING 3 AFFÄRSINTEGRITET 4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER PÅ ARBETSPLATSEN

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar.

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar. Uppförandekod Introduktion Åkes Sportservice AB:s uppförandekod är skriven i enlighet med The World Federation of the Sporting Goods Industry (WFSGI)s vägledande principer för uppförandekoder samt FN:s

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Code of Conduct för leverantörer

Code of Conduct för leverantörer Code of Conduct för leverantörer Endast tillsammans når vi våra mål Swedavias Code of Conduct för leverantörer är grundläggande för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete mellan oss på Swedavia och

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Saabs roll i samhället

Saabs roll i samhället . Copy printed 2007-02-20 Ägare (tj-st-bet, namn) Owner (department, name) Datum Date Utgåva Issue Sida Page S-BP Börje L Persson 2006-04-27 3 Omarbetad Fastställd av Confirmed by Infoklass Info. class

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 CODE OF CONDUCT A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 INLEDNING Den viktigaste uppgiften för alla anställda i PetroBio är att utveckla och upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Optimized Portfolio Management 1 Ansvarsfulla investeringar, inledning OPM

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Miljökrav i alla upphandlingar Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Varför spelar

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens uppförandekod 1 Bakgrund Den familjeägda Stena Metallkoncernen skapar arbetstillfällen och ger samhället mervärde genom att

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens innehåll BAKGRUND...3 Stena Metallkoncernens åtaganden... 4 Förhållande till kunder och andra aktörer... 4 Förhållande till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden ZA Flash Eurobarometer (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden A Flash number FL A B Landskod FL B C Intervjunummer (löpnummer) FL C NACE NACE-kod (sample-information)

Läs mer

fagerhult group Code of Conduct

fagerhult group Code of Conduct fagerhult group Code of Conduct Fagerhult Group Code of Conduct Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar för sig själva och för varandra. Vi har därför skapat

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen

Hållbar stad öppen för världen Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy Hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

OM UPPFÖRANDE KODEN VISION AFFÄRSIDÉ KÄRNVÄRDEN. JM skapar hus att trivas i

OM UPPFÖRANDE KODEN VISION AFFÄRSIDÉ KÄRNVÄRDEN. JM skapar hus att trivas i VISION JM skapar hus att trivas i OM UPPFÖRANDE KODEN Syftet med uppförandekoden är att säkerställa ett korrekt agerande i vårt dagliga arbete och att ge vägledning i viktiga frågeställningar. Uppförandekoden

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer