Varför finns det inga skyddsombud i Counter Strike?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför finns det inga skyddsombud i Counter Strike?"

Transkript

1

2 2

3 Varför finns det inga skyddsombud i Counter Strike? Datorspelande som socialisationsverktyg in i ett postmodernt samhälle Peter Stenlund C uppsats i pedagogik Handledare: Ola Lindberg Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

4 Stenlund, Peter (2005). Varför finns det inga skyddsombud i Counter Strike? Datorspelande som socialiseringsverktyg in i ett postmodernt samhälle. C-uppsats i pedagogik, Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Abstract The field of study for this paper has been computer games and computer gaming. The purpose of this study has been to describe and gain knowledge about computer games and computer gaming as a phenomenon and how it can work as a tool of socialization. Three questions have been asked. How can the historical development be described? How can the arena of today be described? How can the pedagogical context around computer gaming be described? As atheoretic base genetic terms such as modernism/postmodernism and socialization have been used. As a method for this paper literature studies have been chosen. The empirical data consists of texts written by authors of books and articles concerning computer gaming. Delimitations in the choice of literature have been non-computer related press, an academic and humanistic perspective. The historical development has brought about three social consequences that in an implicit matter socialize for post-modern values. The arena of today can be divided into two kinds of games, games that premiere a tactile ability and games that premiere a cognitive ability. Furthermore the classification has been problemized by comparing the arena of computer games to the arena of school and movies. The pedagogic context did not show any unambiguous way in which computer game/gaming could be a tool of socialization. The final conclusion was that, in the view of the disparate result, the essentials of this study might be found in what wasn t brought out instead of what was brought out. Or to express the last sentence in a more explicit way exemplified out of the study field; Why aren t there any union safety representatives in Counter Strike? Keywords: computer games, gaming, modernism, postmodernism, socialization Sökord: datorspel, spel, modernism, postmodernism, socialisation 4

5 Innehåll 1. Introduktion och bakgrund 6 2. Syfte och frågeställningar Teoretisk underbyggnad Metodiska överväganden Resultat och analys Diskussion Referenser 40 5

6 1. Introduktion och bakgrund Nyckeln passar inte längre - Åh, om jag ändå vore fem år äldre! Detta något ovanliga uttalande kom från en lärarkollega till mig. Hon var i 55/60- årsåldern och platsen var en datasal där all pedagogisk personal hade datafortbildning. Då alltför få tillryggalagda år sällan brukar utgöra något större problem en bit upp i åren kunde jag inte låta bli att undra varför. - Om jag vore fem år äldre skulle jag inte tvingas sätta mig in i den nya, obegripliga tekniken. Jag kunde då med åldern rätt säga att jag bara har några år kvar, så datorn får den unga generationen sköta. Som det är nu är jag tyvärr för ung. Det som vid en första anblick kan ses som ett lätt inskränkt synsätt rymmer emellertid en hel del tänkvärda sanningar. Hon hade som språklärare alltid haft rollen av nyckelbärare. Att behärska språket har sedan generationer varit nyckeln in till kunskapens rum. Behärskar man inte språket har man sämre förutsättningar att ta till sig ny kunskap och påverka sin situation som samhällsmedborgare. Det hon märkt var att den nyckel hon bar (språkliga färdigheter) inte längre gick direkt in i kunskapens rum utan numera till ett nyckelskrin med en ny nyckel (datakunskaper) till kunskapens rum. Från att ha varit nyckelbärare får hon i sen ålder smärtsamt erfara vad det innebär att stå utan nyckel. Detta som konsekvens av en teknikutveckling (datoriseringen) hon förmodligen aldrig hört talas om som ung lärare. Som ett ödets ironi har tiden gjort denna kvinna som statens nyckelbärare med all formell utbildning man kan önska sig inte har fler nycklar (en nyckel - språket) än ungdomar med utan formell utbildning som slösar bort sin tid framför datorn (en nyckel datorkunskapen). När jag var barn talade man om Stann-Anders och Hopp-Jerka. Stann-Anders var personen som höll fast vid det han påbörjat, stannade kvar även när det blåste snålt och var trogen i stort och smått medan Hopp-Jerka engagerade sig än här och en där men fullföljde sällan något utan drog vidare när och om nya möjligheter gavs. Naturligtvis var det svårt att bygga en organisation kring Hopp- Jerka då man inte visste om han var att räkna med. Inte sällan uttalat var Stann- Anders det eftersträvansvärda idealet. Men det har hänt något underligt de sista två decennierna. Idag framställs Stann-Anders istället allt oftare som den store loosern. Jag upplever dock att detta till skillnad från tidigare uttrycks implicit. Det uttrycks i en svårgreppbar auktoritetsdiskurs som tonar fram i det sammanvägda informationsflödet från riksbankschefer, hackers, börsklippare, tevehallåor och vita dukens hjältar. Stann-Anders är den som stannar kvar i glesbygden /bruksorten och utan andra framtidsplaner än att jobba på fabriken precis som tidigare generationer. När fabriken läggs ner får han (för det är oftast en man utan 6

7 högskoleutbildning) hanka sig fram på tillfälliga hugghugg mellan bidragsperioderna. Det är också han som inte förmår utnyttja möjligheterna att byta tele- och elleverantörer och har besparingarna på bankkonto med hopplöst låg ränta. Hopp-Jerka däremot har förstått att guldklockor inte längre är något eftersträvansvärt utan att det handlar om att komma/hoppa vidare. Det gäller att gripa tillfället i flykten och ha förmåga att se var nya möjligheter kan öppnas, att vara flexibel och beredd att flytta på alla plan (i den personliga utvecklingen - fortbilda sig - i den geografiska placeringen - flytta till de attraktiva jobben, i yrkeslivet - byta jobb för att hålla igång karriären, i vardagen - byta leverantörer för att få bättre villkor, i värderingar - acceptera nya ideal). Fostran och färdigheter Pedagogiken som ämne undersöker bland annat individens socialisation in i ett socialt sammanhang. Beroende på hur det sociala sammanhanget ser socialisationsprocessen sannolikt annorlunda ut. I denna socialisation ligger dels fostran till ett beteende som är gångbart i det aktuella sociala sammanhanget men också förvärvandet av de grundläggande färdigheter som är nödvändiga för att klara sig i den sociala miljön. I det inledande avsnittet har jag försökt beskriva hur (vad jag tror folk i gemen skulle anse) en god fostran och inlärning paradoxalt nog inte självklart ger en god socialisation (i bemärkelsen optimalt passande till det sociala sammanhanget) och hur en mindre god fostran och inlärning faktiskt kan gynna en god socialisation. Samhällsförändringar har exempelvis gjort lärarinnans färdigheter och kunskaper otillräckliga och förskjutning i attityder har gjort att fostran till Stann-Anders ideal till en björntjänst. Som far till två datorspelande barn har jag sett hur mycket tid och energi de använder åt datorspelande. Detta tar upp en stor del av deras liv och en stor del av deras sociala samvaro kretsar kring spelandet. Vid en snabb anblick kan detta myckna spelande tes sig både destruktivt och förkastligt. Samtidigt tror jag att datorspelandet inte allt igenom är av ondo. De skaffar sig på ett lekfullt sätt den ovan nämnda nyckel i nyckelskrinet. Vidare märker jag att barnen exempelvis har en betydligt större engelsk ordförståelse och bättre uttal än jag hade i motsvarande ålder. Detta är något väldigt påtagligt, men vad innebär dataspelande i ett vidare perspektiv? Vad innefattar fenomenet? Vilka andra färdigheter främjar datorspelandet? Sker där även en mindre tydlig socialiseringsprocess? Tidigare forskning Inledande sökning på Internet och konsultation. Jag upplever det som att det har forskat relativt mycket om datorspel. Den upplevelsen grundas på vad jag slumpmässigt stött på under det inledande letandet på Internet samt efter konsultation via epost med Stefan Blomberg vid HumLab, Umeå universitet och Jonas Linderoth vid Göteborgs universitet. Datorspel som kulturellt fenomen och subkultur verkar vara en vanlig angreppspunkt. Forskarna har då ofta en bakgrund som idéhistoriker, etnografer och filosofer. Även ur historisk och narrativ synvinkel verkar en hel del forskning gjorts. Forskarna har då ofta en litterär/historisk bakgrund. Det har även skrivits rätt mycket kring våld och datorspel samt könsroller och datorspel. Möjligen kan man säga att gjord forskning på dessa områden tangerar det man skulle kunna se som en osynlig 7

8 fostran i en socialisationsprocess. Det material jag stött på har dock inte berörts utifrån en sådan angreppspunkt. Svenska doktorsavhandlingar. Jag har under mitt sökande på Internet och genom ovan nämnda konsultation endast stött på två doktorsavhandlingar på svenska i ämnet datorspelande (Johansson, 2000; Nissen 1993). Johanssons avhandling heter Kom och ät- jag ska bara dö först och handlar om mellanstadiebarns förhållande till datorspelande. Johansson har intervjuat 101 barn mellan 7 och 12 år om deras datoranvändning och om hur de resonerat om sitt eget och andras datorbruk. Resultatet författaren kommer fram till är att barnens datoranvändande är mycket komplext och mångfacetterat. Barnen använder inte bara datorn på många olika sätt utan datoranvändningen används också för att skapa förståelser och hitta strateger. Datoranvändandet kan också ge barnen tillträde till arenor som de tidigare undanhölls genom kön, ålder, klasstillhörighet och etnicitet. Ur detta perspektiv kommer barns datoranvändande att få följdverkningar för barnens plats i samhället i stort. Slutligen poängterar Johansson vikten av att låta barnen själva komma till tals när det gäller vidare forskning inom detta område. Denna avhandling refereras återkommande till. Nissens avhandling heter Pojkarna vid datorn unga entusiaster i datateknikens värld och handlar om hackerskulturen under tidigt 1990-tal. Nissen har här intervjuat ett antal personer. Det resultat från denna avhandling som berör denna uppsats är att datorspelandet ofta varit en inkörsport till ett datoranvändande som för denna grupp sedermera lett vidare till en karriär som hackers. Ämnesområdet ligger i periferin för denna uppsats och berör endast datorspelandet ytligt. Sannolikt finns det ytterligare svenska doktorsavhandlingar som jag vid tidpunkten för litteratursökningens avslutande inte kommit i kontakt med. Vetenskapliga artiklar. För att få en översikt om tidigare forskning har jag slagit i den pedagogiska databasen ERIC. Denna slagning gjordes den tjugonde december Jag har slagit på ordet computer games. Jag fick då 586 träffar. Dessa träffar är vetenskapliga artiklar från mitten på 1980-talet och framåt. Orden computer games ingår då som listade nyckelord eller i artikelns titel. Då detta område utvecklas med en rasande fart har jag koncentrerat överblicken på artiklar skriva de senaste åren. 8 artiklar var publicerade 2003 och 16 artiklar var publicerade Jag har efter att ha studerat abstracten hos dessa 24 artiklar närmare fokuserat på två artiklar som jag upplevde låg denna uppsats relativt nära. Dessa två artiklar är bägge publicerade i ERIC under Den första artikeln heter New Literacies and Multiplayer Computer Games och är skriven av Catherine Beavis (2002). Artikeln har i december 2002 presenterats som ett paper till Annual Meeting of the Australian Association for Research in Education. Artikeln beskriver en australiensisk studie kring betydelsen av begreppet litterat i kontexten av online datorspel över Internet. Ordet litterat förklarar Nationalencyklopedins ordbok som bokligt bildad/beläst. Sex tonåriga onlinespelare har intervjuats och filmats under deras spelande. Studien fokuserar på vilket sätt spelarna blir belästa i onlinespelet. Det handlar om att profilera sig, skapa kontakter och vinna auktoritet på onlinespelandets arena. Resultaten 8

9 visar att auktoritet erhålles främst genom uppvisad skicklighet och teoretiskt kunnande om själva spelet men också genom relevanta inlägg i chatrum med anknytning till spelet. Begreppet litterat får här ett vidgat begrepp där praktisk och visuell kompetens läggs till den textbaserade och verbala kompetensen begreppet ofta innefattar. Den andra artikeln lägger fokus på färdighetsträningen i socialisationsprocessen. Artikeln heter The Impact of Interactive Technology on Children's & Adolescents' Cognitive and Social Skills (Subrahmanyam, 2001) och presenterar några undersökningar kring datorspelande samt Internetanvändande och dess inflytande på kognitiva och sociala färdigheter. Subrahmanyam pekar på tre kognitiva färdigheter som används vid datorspelande. Först pekar författaren på att datorspelande övar upp rumsuppfattningen. Det handlar exempelvis om att snabbt orientera sig i en spelmiljö för att upptäcka fiender. I den refererade undersökningen delades ett antal åringar in i en kontrollgrupp som spelade ett datoriserat ordspel medan en experimentgrupp fick spela ett visuellt datorspel, Marble Madness. De båda grupperna genomgick sedan olika tester kring rumsuppfattning före och efter spelandet, där experimentgruppen lyckades bättre. Vidare återges en undersökning kring datorspelande och ikongrafiska färdigheter, i detta fall menas förmågan att läsa diagram, tabeller och visuellt presenterad information. Ett antal grundskoleelever delades in i två grupper. Den ena gruppen fick spela spelet Concentration på dator medan den andra gruppen fick spela motsvarande spel i brädspelsvarianten. Därefter fick de bägge grupperna beskriva en datoranimation. Den grupp som spelat på dator tenderade i högre grad att använda diagram och bilder i sina beskrivningar än gruppen som spelat brädspel. Slutligen hänvisas till en undersökning kring visuell uppmärksamhet. Det är färdigheten/förmågan att samtidigt hålla koll på många händelser i spelets visuella rum. Det kan vara att samtidigt skydda sin rollfigur från attacker, hålla utkik efter annalkande faror och leta ledtrådar som tar rollfiguren vidare i spelet. Vana respektive ovana datorspelande collegestudenter ingick i denna undersökning. I undersökningen mättes reaktionstiden på två uppkomna händelser på två olika platser på en dataskärm. Vana datorspelare hade över lag snabbare reaktionstider än ovana datorspelare. Subrahmanyam konstaterar att även om man hittar signifikanta skillnader i just dessa tester är det dock en mycket mer komplex fråga i vad mån dessa tre färdigheter spiller över i andra sammanhang än i det specifika spelet. Subrahmanyam har också tittat på tidigare forskning kring datorspelandets inverkan på sociala färdigheter men hittar inte där något samband mellan måttlig mängd datorspelande och graden av tillägnade sociala färdigheter. Författaren anser dock att det behövs mer forskning kring detta. Denna uppsats disposition och upplägg Uppsatsens tyngdpunkt är teoretisk så till vida att den teoretiska underbyggnaden fått relativt stort utrymme. Mina empiriska data är texter skrivna av olika författare till böcker och tidningsartiklar som handlar om datorspel och datorspelande. Jag har i denna uppsats inte gjort några egna intervjuer och har därför inga data i form av egenproducerad text. Till skillnad från data i form av 9

10 egenproducerad renskriven intervjutext är mina data i sig analyserande, resonerande och tolkande då texterna jag läst till stor del består av författarnas tolkningar och reflektioner kring dataspelande. Det kan ibland vara svårt att särskilja min egen analys från författarnas analyser. Detta har inneburit att jag slagit samman resultat och analys till ett kapitel innehållande både författarnas och mina egna analyser av datorspel/datorspelande. I övrigt följer uppsatsens disposition gängse praxis. 10

11 2. Syfte och frågeställningar Syfte Denna uppsats syftar till att beskriva och bilda kunskap kring datorspel /datorspelande som fenomen och hur det kan fungera som socialisationsverktyg. Frågeställningar Frågeställningarna som följer på detta syfte blir till sin karaktär övergripande och öppna. Hur ser den historiska framväxten kring datorspel/datorspelande ut? Hur ser dagens arena ut? Hur ser den pedagogiska kontexten runt datorspelandet ut? 11

12 3. Teoretisk utgångspunkt Sann men subjektiv På gymnasiet hade vi en bok med en bild på ett antal blinda munkar som kände på olika delar av en elefant för att sedan beskriva elefantens väsen för varandra. Beroende på vilken del av elefanten (snabeln, örat, svansen, foten) varje enskild munk berörde skilde sig munkarnas beskrivning av elefanten. Lika fullt var varje munks egen upplevelse sann. Troligen var munkarnas upplevelser av elefanten heller inte väsenskilda. Sannolikt skulle de kunna enas om vissa egenskaper som till exempel huden strävhet, den fräna lukten eller det besynnerliga lätet. Denna korta anekdot tycker jag på ett utmärkt sätt skildrar min verklighetssyn. Jag tror att vi alla bär på en sann verklighetsbild, men sanningen är inte nödvändigtvis objektiv. Vår verklighetsbild är färgad av vår uppväxt, kulturella arv och personliga egenskaper. Vi bär alltid med oss en förförståelse till det vi läser och upplever vare sig vi vill det eller ej, vare sig vi vill acceptera det eller ej. Lika fullt är den subjektiva upplevelsen sann för var och en. Detta sätt att se på omvärlden kan man spåra tillbaka till den tyske filosofen Immanuel Kant som med den kritiska idealismen (Fliöstad, 1994; Skirbeck, 1995; Stensmo, 1994) som kommit att inta en mellanposition mellan idealism och materialism på det ontologiska landskapet. Kant talar om en sann, objektiv värld som ses genom ett antal mänskliga kategorier och blir till en sann, subjektiv upplevelse för varje enskild person. Kant benämner dessa två sanningar tinget för dig och tinget för mig. Kants tankar utvecklades under 1900-talet vidare av den fenomenologiska vetenskapstraditionen med namn som Husserl och Heidegger. Verkligt är i denna tradition det som det som visar sig, det som framträder och likafullt upplever vi alla det olika (Stensmo, 1994). Med detta som teoretisk utgångspunkt tror jag därför att denna uppsats, även om den aldrig kan bli annat än min version, ändå kan bidra till att öka förståelsen och det vetenskapliga kunskapsbygget inom detta ämnesområde. Exempel på möjlig förförståelse Låt oss återvända till munkarna och elefanten. Man skulle kunna tänka sig att någon munk valt att beröra elefanten med handskar på, kanske en annan munk kände obehag inför uppgiften och ville få identifieringen snabbt avklarad medan en tredje i samband med identifieringen ville djupast förstå vad som framkallade den fräna lukten. Hade dessa tre alla fått känna på elefantens öra hade deras berättelser och tonvikten på vad som var väsentligt att beskriva sannolikt skiftat. På samma sätt är det sätt på vilket jag ämnar beröra den kunskapsmassa jag samlat in bara en av många möjliga beröringspunkter. Val av beröringspunkt påverkar naturligtvis i hög grad den slutliga beskrivningen. Sannolikt skulle det gå att närma sig mitt material där det framkommer att pojkar är starkt överrepresenterade utifrån en diskussion om kön som social konstruktion med tänkare som exempelvis Jacques Lacan som utgångspunkt. Spelvåldet som jag berör i min undersökning skulle kunna problematiseras kring Jean Piagets 12

13 biologiska utvecklingsstadier kontra Lev Vygotskijs socialt proximala zoner. Sannolikt skulle man kunna ge en spännande behavioristisk vinkling på den trial and error- strategi som ofta kännetecknar barns sätt att utforska ett nytt spel (Johansson, 2000). Jag väljer här att inte utveckla dessa tankespår djupare, då det skulle föra fokus alltför långt bort från det jag vill ha sagt här. Poängen med detta resonemang är att exemplifiera att det finns andra möjliga handskar att beröra materialet med än de som jag primärt valt (att ställa dataspelet mot postmodernism som idéhistoriskt paradigm). Mina handskar Postmodernism. Jag har valt att ställa datorspelandet mot postmodernismen som idéhistoriskt paradigm och definierar i denna uppsats postmodernism/postmodernitet som det tankeraster som växt sig allt starkare under senare delen av 1900-talet in i vår tid. Orden kommer således också att beteckna historiska perioder och bryter därigenom mot ordens semantiska betydelse. Jag har valt att lyfta fram just postmodernismen mot datorspelandet för att denna riktnings tankar fascinerar mig och det känns utmanande att närma mig materialet från den sidan. Jag tror också att postmodernismen är ett fruktbart angreppssätt på datorspelandet som är ett knappt två decennier gammalt fenomen. Jag har även personlig erfarenhet av detta förhållningssätt. Genom min bakgrund om lärare i konsthistoria har jag sedan tidigare berört det sena 1900-talets måleri utifrån paradigmen modernism och postmodernism. Jag upplever datorspelet som en visuell kulturyttring på samma sätt som exempelvis spelfilmen, rockvideon, måleriet och arkitekturen. Dessa kulturyttringar rymmer alla en mellanmänsklig, social aspekt som ligger pedagogiska begrepp som socialisation nära. Många av dessa kulturyttringar belyses vanligtvis inom konstvetenskapen utifrån paradigmen modernism och postmodernism (Heartney, 2001; Janson 2001). Jag har inom området postmodernism främst läst litteratur i ämnet med anknytning till pedagogik, sociologi och konst. På grund av ämnets särart återfinns mitt litteraturval främst bland fördjupningslitteratur på högskole- och universitetsnivå. Jag kommer i den teoretiska underbyggnaden att återkomma till och problematisera paradigmet som sådant. Hade jag valt att titta på andra aspekter, slagit på andra ord, rådfrågat andra personer, läst annan litteratur, letat i andra artikeldatabaser o.s.v. hade min bild av samma ämnesområde naturligtvis sett annorlunda ut. Beroende hur man uppfattar validitetsbegreppet kan detta te sig problematiskt ur validitetssynpunkt. Jag tror i likhet med Wolming (1998) att validitet i kvalitativa sammanhang har mer med tydliggörande och argumentation att göra än återupprepning utifrån ett givet antal förutsättningar. Läsaren kommer att finna exempel på sådan argumentation i det fortsatta resonemanget kring val av metod, teoretisk utgångspunkt och dylikt. Socialisation. Jag har i denna uppsats valt att se på datorspelandet som socialisationsverktyg. Man kan naturligtvis välja att se på datorspel/datorspelande ur andra perspektiv, exempelvis som ett estetiskt uttrycksmedel eller som en produkt av integralekvationer. Andra synsätt skulle naturligtvis ge andra resultat och analyser. Nationalencyklopedins ordlista definierar ordet socialisation som 13

14 överföring av samhällets normer till barn åstadkommen indirekt genom kontakt med andra personer. Jag använder ordet i denna samt något utökad betydelse så till vida att överföringen kan gälla fler individer än barn och den sociala kontakten kan även ske indirekt genom via exempelvis media. Jag använder vidare ordet socialisera som verbform för en socialisation och inte i det mer gängse betydelsen förstatligande av produktionsmedel. Modernitet och postmodernitet Hopp-Jerka och Stann-Anders i inledningen personifierar den förskjutning i värderingar många (Alvesson & Sköldberg, 1994; Edwards, 2000; Heartley, 2001; Turkle, 1995) med mig tyckt sig se under senaste decennierna. Denna värderingsförskjutning konkretiseras och tar sig uttryck i många samhällsföreteelser och discipliner. Kuhn och Foucault Den amerikanska vetenskapsteoretikern och filosofen Thomas Kuhn talar om paradigm när han försöker beskriva hur människans syn på sin verklighet djupast sett förändras över tid (Brante, 2000; Heartney, 2001). Kanske kan man likna ett paradigm vid riksgränsen för tankens landskap. Ett paradigm sätter gränserna för vad som är möjligt att tänka. Ett paradigm är det som går använda att ta spjärn mot när vetenskapsmän och vanliga människor låter tanken flyga fritt. Ett lätt begripligt och tydligt exempel på ett är sådant naturvetenskapligt paradigm är synen på jorden som platt och i universums centrum. Tids nog gjordes allt fler upptäckter som inte kunde förklaras med det gamla paradigmet. Dessa avvikelser som inte går att förklara med hjälp av tankeparadigmet kallar Kuhn anomalier. När tillräckligt många anomalier uppkommer kullkastas det gamla paradigmet och ett nytt växer fram som kan innefatta anomalierna. Förutsattes jorden istället vara en bland många runda himlakroppar gick de nya upptäckterna att förklara. Ett, vad Kuhn kallar, paradigmskifte har inträffat. Den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault har i sin forskning problematiserat begreppet normalitet (Skirbeck, 1995). Han märkte att definitionerna på mental ohälsa varierade över tid och argumentationen för vem som behövde vård låg på ett mycket subtilare plan än strikta läkarutlåtanden och medicinska journaler. Han upptäckte att tillskansning av makt att bestämma vad som var sjukt respektive friskt även låg i en förmåga att känna in tidsandan och god bedömning av vad som var möjligt respektive omöjligt att uttrycka och ge utlopp för. Foucault använder ordet diskurs för att beskriva osynliga maktstrukturer och vem som har makt att sätta agendan på ämnen till diskussion. Modernitet och postmodernitet två paradigm Jag tror att man med Kuhns och Foucaults hjälp skulle kunna förstå de senaste årens värderingsförskjutningar som ett paradigmskifte. Det två paradigmen benämner jag här som modernism/modernitet och postmodernism 14

15 /postmodernitet. Söderström (1999) hänvisar Mike Featherstone som skiljer på ordet postmodernitet som rör samhället sociala och ekonomiska sfär och ordet postmodernism som rör kulturyttringarna. I annan litteratur jag tagit del av används orden dock likvärdigt. I denna uppsats använder jag också orden likvärdigt. Jag definierar i denna uppsats modernism/modernitet som ett tankeraster, ett paradigm som varit förhärskande i västvärden från senare delen av 1700-talet till slutet på 1900-talet. Det modernistiska paradigmet Den amerikanska sociologen Sherry Turkle (1995) talar om modernism som en världssyn vilken genomsyrat västerlandets tänkande allt sedan upplysningen. Det är en transparent tradition till skillnad från en postmodernismens opaka tradition. I konkret mening var de flesta av industrisamhällets produkter transparenta så till vida att den fysiska konstruktionen avslöjade produktens mening. Lars Magnus Ericsson kunde till exempel förstå och förbättra Alexander Graham Bells första telefoner genom att plocka isär dem i smådelar och åter sätta ihop den. De första datorerna var också förhållandevis transparenta. IBM:s hålkortsremsor byttes visserligen ut av elektroniska strömbrytare men länge lämnades det en passage för den initierade ner till elektronrör (datorn ENIAC från 1946) och enskilda transistorer (datorn Best från 1962). I och med den integrerade kretsen på 1960-talet stängdes slutligen möjligheten att fysiskt påverka minsta fysiska beståndsdel (de enskilda halvledarkomponenterna på kretskortet) men för den invigde fanns passagen ner genom maskinen kvar via programeringsspråk och öppna operativsystem. En annan central tanke i detta paradigm är tanken på ett centrum, en hierarki i form av en pyramid där kommunikationen sipprar ner från pyramidens topp mot dess bas eller om man så vill periferi. Sin teoretiska bas tog man i 1700-talets upplysningsfilosofer Voltaire, Rousseau, Montesquieu samt vetenskapsmännen Newton och Darwin. Tron på rationalitet och vetenskap kom att avlösa känslomässig mystik och religion. Eventuella motsättningar sågs som ett upplysningsproblem och skulle överbryggas med upplysning och sunt förnuft. Så till vida finns det en sorts frälsningstanke eller åtminstone en missionerande aspekt för det påvisbara. Inom vetenskap och forskning får positivismen föga förvånande ett stort utrymme, vilket är naturligt då denna vetenskapliga riktning lyfter fram objektivitet framför subjektivitet, det mätbara framför det att förnimma och stabilitet framför relativitet (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Det postmodernistiska paradigmet På senare delen av 1900-talet har ett antal tänkare kommit att kritisera det moderna projektet ur olika synvinklar (Alvesson & Sköldberg, 1994). Den utvecklings-optimism som fanns bland politiker och samhällsbyggare kom dock på 1960-talet alltmer att ifrågasättas. Ungefär samtidigt förde franska filosofer som exempelvis Roland Bathres, Jean Baudrillard och Jasques Lacan fram nya tankar som alla tenderade att flytta fokus från centrum mot periferi, från stabilitet mot relativitet och från rationalitet mot sublimitet, från transparens mot yta (Alvesson & Sköldberg, 1994; Turkle 1995). Detta sker samtidigt som allt fler företeelser är svåra att förklara utifrån ett modernistiskt synsätt. Det är lätt att hitta 15

16 röster för att en förändring har skett under nittonhundratalets sista decennier. Det är dock inte lika lätt att hitta ursprunget eller kärnan till förändringen. Alvesson och Sköldberg (1994) visar att de filosofer som först letade efter orsaker och ursprung till postmodernismen på 1960-talet tyckte sig finna den i abstrakta teorier. Från mitten på 1980-talet kopplar de flesta ihop orsakerna till samhällsförändringar med konkreta exempel som Berlinmurens fall, datorns genomslagskraft och förändrade arbetsorganisationer. Några kännetecken på det postmodernistiska paradigmet Ytan i fokus. Den amerikanska sociologen Sherry Turkle (1995) menar att ett nyckelord för att beskriva den nya postmodernistiska eran kan vara ordet opak, som kan översättas ogenomskinlig. Turkle menar att fokus har flyttat från det innehållsmässiga till det ytmässiga, till paketet, till bäraren av budskapet. Detta tar sig uttryck i många samhälleliga företeelser. Söderström (1999) visar på hur gymkulturen blir en arena för att visa upp en välpolerad kroppslig yta. Spinningkursen och plastikkirurgen är andra arenor för detta polerande. På den politiska arenan stylas partiledare och lär sig paketera sitt budskap olika för olika målgrupper. Turkle (1995) använder datorn som konkret tankeexempel. Dagens datorer är för de flesta människor opak, ogenomtränglig. Hon exemplifierar detta med att man utifrån det grafiska gränssnittet i en modern dator inte får några ledtrådar hur maskinen fungerar. Det går inte för en lekman att genom att betrakta kretsarna i ett kretskort avgöra om kortet är ett ljud- eller grafikkort. Turkle menar vidare att vi som människor successivt lärt oss att acceptera denna ogenomtränglighet och istället fokuserar på att orientera oss i den värld av simuleringar tekniken ger. När vi ordbehandlar skriver vi på ett simulerat pappersark utan att bry oss om hur detta är möjligt. Ytan blir i sig nog. Turkle beskriver vidare en övergång från vad hon kallar en modernistisk kalkyleringskultur till en postmodern simuleringskultur. På och 1970-talen sågs datorn av de flesta som en avancerad räknemaskin ämnad för tekniker och matematiker. Dessa hade också kunskapen att tränga in i maskinens transparens. Utanför yrkesarenan och inom kulturyttringarna hade hackers samma förmåga att tränga in under maskinens yta. Även om dessa grupper stod på var sin sida om lagstiftningen hade de samma förhållningssätt till maskinen. Allt eftersom processorkraften växt har kapacitetsutrymmet kunnat användas till att bygga grafiska skal på räknemaskinen och de binära talen kan med ökad kapacitet åstadkomma både ljud och bild. I och med att datorn fått dessa nya uttrycksmedel har den också lockat till sig humanister och konstnärer. Dessa grupper tar till skillnad från matematikern, teknikern och hackern simuleringen för vad den är. Dessa människor lägger inte energi på att förstå hur omvandlingen från binära koder till grafiska representationer går till utan fokuserar på hur man med hjälp av dessa grafiska representationer kan åstadkomma det man föresatt sig. Ytan blir på så sätt sig själv nog. Människan och maskinen smälter samman. Turkle (1995) beskriver vidare hur synen på människan förändras de sista decennierna. Idag går det att behandla psykiska depressioner med psykofarmaka. Är då den vemodiga känslan inte socialt betingad när den kan reduceras till en 16

17 biologisk process möjlig att förändra med tabletter, frågar Turkle vidare. Hon beskriver också hur man allt oftare ser på den mänskliga hjärnan i skenet av datorns elektroniska kretsar. Ytterligare ett exempel på maskinifiering av människan är den vid tiden för Turkles bok pågående projektet med avkodningen av människans arvsmassa. Samtidigt ser Turkle en tilltagande förmänskling av maskinen/datorn, den humaniseras i androider inom sentida kulturyttringar som i författaren William Gibsons roman Neuromancer från 1984 eller i filmerna Bladerunner från 1982, Terminator från 1984/1991 eller Matrix från I dessa science fictionberättelser skildras maskinerna/datorerna som kapabla att både vara medvetna om sin egen existens, förstå känslor och att lära om utifrån gjorda erfarenheter. Detta förhållningssätt att ge datorn mänskliga drag hittar Turkle också hos barn som är uppväxta med datorn. En simuleringskultur. Turkle med flera pekar på hur postmodernismen tenderar att fokusera på bäraren av budskapet istället för själva budskapet. Den schweiziske språkforskaren Ferdinand de Saussure menade redan på 1800-talet att tecknet och det tecknet representerade inte nödvändigtvis behöver korrespondera (Elert, 2000; Heartney, 2001). Som exempel tar han det visuella tecknet på en man respektive en kvinna på en dörr. Det är kulturella konventioner som gör att vi i dessa grafiska representationer tolkar in betydelsen toalett. Det kan knappast vara en universell tolkning. Alltså, resonerar Saussure, är det sociala konstruktioner som djupast avgör om tecknet och det som tecknet representerar hänger ihop. Att särskilja tecken och det som det representerar har de senaste decennierna blivit allt svårare där den ökade datorkraften kunnat användas till att skapa visuella tecken (läs; allt mer högupplöst grafik och snabbare renderingar) allt mer lika dem på ögats näthinna möter i verkligheten. I filmen Truman show (Viklund, 1998) vistas huvudpersonen Truman Burbanks i en jättelik tevestudio. Studion är uppbyggd som ett idealiskt amerikansk övre medelklassamhälle utan brottslighet och miljöförstöring. Detta är en simulering utan förebild eftersom det inte finns något sådant idealiskt samhälle. Ändå förstår vi simuleringen trots att det inte finns någon representation i verkligheten vi kunnat relatera till. Disneylands Main Street USA är ytterligare exempel (Turkle, 1995) på en simulering utan förebild där verkligheten snarare söker leva upp till simuleringen genom att i amerikanska städer konstruera köpcentra utifrån Main Street USA som modell. Ett par av Blombergs (2001) informanter tycker sig se att de som spelare i högre grad än icke spelande åtskiljer det simulerade från det som simuleras i de våldsamma datorspelen. Kopplingen mellan att fysiskt döda en person och fragga en grafisk representation av människa är inte så självklar som kritiska röster mot våldsamma datorspel vill göra gällande. Mike Featherstone (refererad i Blomberg, 2001) skriver att i postmodernistisk innebörd är tolkningen av våra vardagserfarenheter ett antal fragmenterade nu där varje nu inte självklart behöver stå i relation till andra nu. Utifrån detta perspektiv blir det som Zygmunt Bauman (refererad i Blomberg, 2001) påtalar inte meningsfullt att tala om följdverkan, slutligt mål och berättigade utifrån detta mellan de olika nuen. Blomberg (2001) tycker istället sig se att de våldsamma scenerna bedöms inte utifrån en estetisk måttstock och inte en moralisk, om våldet är vackert skildrat med snygg grafik och snabba 17

18 renderingar. Kanske kan man här återanknyta till Turkles (1995) resonemang om den opaka kultur som tar simuleringen för vad den är. Allt är relativt sin kontext. Den franske semiotikern Roland Barthes bygger vidare på Saussures tankar om åtskillnaden mellan tecknet och det som tecknet representerar och flyttar fokus helt från textens producent, författaren till konsumenten och säger att all text är relativ till sin kontext. Texten kan i dessa sammanhang hos Barthes ges utökad betydelse som konst/verket. Verket lever enligt Barthes sitt eget liv i interaktivitet med den som konsumerar verket, läser texten eller spelar spelet (Heartney, 2001). Exakt samma ordalydelse är exempelvis inte samma text om orden förekommer i ett dyrbart inbundet uppslagsverk eller på en hemsida tillsammans bland länkar till de mest tvivelaktiga sidor (Den visuella semiotikens system). Konstnären Marcel Duchamps (Wood, 2002) sätter inom bildkonsten på ett liknande sätt fokus på relativiteten och förskjutningen från producent mot konsument. Duchamps stod för nytt sätt att definiera konst när han på 1930-talet ställde ut en massproducerad flasktorkare som fanns i många franska barer på ett galleri och utnämnde den som konst. Samma objekt, flasktorkaren, var alltså ett konstverk inne i galleriet och en massproducerad industriprodukt i baren. Det är alltså kontexten som avgör om flasktorkaren är konst eller inte. Skaparen, producenten av flasktorkaren visste inte i produktionsögonblicket om flasktorkaren var konstverk eller industriprodukt. Denna konstsyn visar implicit på en relativitet och ett förskjutande från producenten mot konsumenten. Holistisk framför atomisk. Kulturantropologen Claude Levi-Strauss (Turkle, 1995) talar om bricolage som en simultan, holistisk associerande utforskningsstrategi där ny kunskap vinns genom att testa utan att behärska och senare försöka förstå det inträffade. Denna strategi kan sägas vara omvänd till den analytiska metodologi det innebär att först göra en teori, bryta ner den i delar och testa varje liten del. Bricolage som utforskningsstrategi blir allt vanligare i ett postmodernt samhälle. Då man inte har total kontroll på det man testar görs testerna i bricolage med hjälp av temporära, konkreta objekt för medvetandet eller som Levi-Strauss benämner objekt att tänka med. Tankeföreställningen om en modernitet kunde exempelvis konkretiseras och förstås genom att visa med konkreta objekt som löpande bandet och stämpelklockan. Tankarna på relativitet, språkets egenvärde hos franska tänkare som Jacques Lacan och Roland Barthes kom att ses som teoretiskt floskler och var sannolikt också obegripliga för många människor på 1960-talet. Fredric Jamerson skriver i en artikel från 1985 att de postmoderna teoretikerna vid denna tidpunkt inte hade några konkreta objekt vilket skulle underlätta en förståelse för tankegångarna. Först i och med Internet och hyperlänkens publika genomslag i mitten på talet kunde exempelvis författaren William Gibsons tankemodell om cyberspace eller semiotikern Roland Barthes tankar om språkets relativitet och nedbrytande konkretiseras. En undersökningsmetod som bitvis påminner om bricolaget är den franske litteraturteoretikern Jacques Derribas dekonstruktion (Heartney, 2001). Han menade att alla fulländade system, myter eller berättelser med anspråk på sanningen var värda att misstänka. Genom att bryta ner dem i mindre delar och 18

19 åter sätta samman dem visade de om att helheten inte är lika med summan av delarna och därigenom kommer alla de stora berättelserna att falla. Det perifera och fragmenterade jaget. Turkle har intervjuat MUD-spelare. MUD är en förkortning av Multi User Dungeons vilket något haltande skulle kunna översättas fleranvändarhåla. MUDkulturen växte fram ur rollspelet Dragons and Dungeons i slutet på 1970-talet där man med hjälp av en spelledare iklädde sig olika rollkaraktärer som sattes samman av styrkan i ett antal olika egenskaper (smidighet, styrka, listighet o.s.v.). Denna kultur flyttade med tiden in i Internet, där man i och med inloggningen iklädde sig olika personligheter och interagerade med varandra i virtuella värdar. Här sätter inga fysiska lagar gränserna utan vad som är möjligt begränsas endast av deltagarnas fantasier. Här kan man trotsa tid och rum och bli både yngre med åren och kapabel att flyga. Det flesta MUD:s är bl.a. på grund av den låga bandbredden på Internet textbaserade men i takt med ökad processorkraft och bandbredd blir att fler grafiska. En person kan alltså samtidigt vara trollkarl i en MUD, transvestit i en annan, kanin i en tredje och datatekniker i verkliga livet. Denna multiparallella personlighet skulle kunna ses som schizofren men detta förkastar den postmoderne teoretikern Frederic Jamerson (Heartney, 2001). Han beskriver jaget som fragmenterat men inte alienerat. Även Blomberg (2001) är tveksam till att oreflekterat koppla samman valet av olika rollspelkaraktärer hos datorspelare som ett sökande efter en identitet. Många perifera synvinklar. Den modernistiska betraktelsen av omvärlden utgår påfallande ofta från ett centrum medan den postmoderna betraktelsen istället tenderar att inta många sinsemellan disparata synvinklar. Foucault talar om diskurser just som sådana olika betraktelsevinklar. Pluralismen i synsätt tar sig olika uttryck på olika arenor. Exempelvis lyfter Jasques Lacan fram genusperspektivet som ett alternativt sätt att se på maktförhållanden, Marcel Duchamp låter kontexten avgöra konstverkets status och inom MUD-kulturen kan man som deltagare ikläda sig flera identiteter. Inom pedagogikens och psykologins värld hävdar psykologen Howard Gardner (Gardner, 2001) att den mänskliga intelligensen är mer mångfasetterad än tidigare uppmärksammat. Medan skolan traditionellt har betraktat den verbala-lingvistiska och logisk-matematiska förmågan att ta in information som intelligens lyfter Gardner fram ett multipelt intelligensbegrepp med åtta olika intelligenser. Gardner talar om visuell-spatial intelligens och kroppslig-kinestetisk intelligens för att nämna ytterligare ett par av de multipla intelligenserna. Trots den ökade medvetenheten om olika fallenhet och intelligenser inom skolvärlden tenderar dock samhällsutvecklingen alltmer premiera den verbala och logiska förmågan med allt längre skolgång och en arbetsmarknad där enklare kroppsarbeten försvinner alltmer eller utförs av industrirobotar. 19

20 4. Metodiska överväganden Systematik i datainsamlingen Synen på vad som är kunskap inom ett ämnesområde beror inte minst i på hur man valt att definiera området (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Avgränsningen och definitionen i sig påverkar alltså resultatet. Jag har i denna uppsats valt att leta efter information om datorspel/datorspelande ur olika aspekter. Jag använder i denna uppsats orden dataspel och datorspel synonymt även om jag uppfattar att ordet dataspel innefattar ett något vidare begrepp än ordet datorspel. En distinktion skulle kunna ligga i att man även kan spela dataspel på andra konsoler än rena datorer (t.ex. tevespel och arkadspel). Om man med datorspel avser dataspel spelande på datorer som enda konsol blir då urvalet mindre. Mitt empiriska underlag Från all potentiell datorspelslitteratur till litteratur jag har kännedom om Hade jag använt renskriven intervjutext som empiriskt material hade det funnits en väl avgränsad datamängd att analysera. Eftersom mitt empiriska material är skriven litteratur om datorspel är all litteratur som över huvud taget skrivits om datorspel potentiellt empiriskt material. Jag har alltså inte bara behövt söka efter litteratur till tidigare forskning och teoretisk bakgrund utan även till det empiriska materialet. Backman (2000) talar om tre olika metoder i sökandet av litteratur. Han talar om konsultation av experter, institutioner, myndigheter etc. Vidare talar han om manuell sökning bland referenser i bland annat tidskrifter/böcker och slutligen om elektronisk sökning i databaser. Jag uppfattar det också som en rekommendation att söka i den ordningen. Jag började inledningsvis först med att söka relativt fritt på Internet med hjälp av sökmotorn Google på orden forskning, avhandling, doktorsavhandling, datorspel, dataspel, dataspel+historia, da*spel, datorspelande, informellt lärande, lärande, färdigheter, fostran samt aktuella datorspeltitlar. Orden har sedan kombinerats på ett antal olika sätt. Därefter har jag via telefon och e-post kontaktat Stefan Blomberg samt Jonas Linderoth och rådfrågat dem om var jag kan söka vidare information. Detta har lett fram till tips på ett stort antal websidor, artiklar och böcker/rapporter. Slutligen har jag också slagit i databasen ERIC. Eftersom sökandet avser material till en c-uppsats bedömde jag att jag inte kunde låta sökningen ta mer än cirka två veckor (20 % av tiden) i anspråk. Den del av den litteratur jag kände till efter denna tid är på intet sätt vad man i kvantitativa forskningssammanhang skulle benämna ett representativt urval (Dahmström, 2000) av all den dataspelslitteratur som skrivits. Hade jag slagit på andra ord, konsulterat andra personer, ställt andra frågor vid konsultationen, slagit i andra databaser än ERIC och använt ytterligare tid till efterforskning skulle den litteratur jag ha fått kännedom med all sannolikhet sett annorlunda ut än den nu aktuella. 20

21 Från litteratur jag haft kännedom om till litteratur jag tagit del av Jag har vidare inte haft möjlighet att läsa och behandla all den litteratur jag haft kännedom om så jag har därför av praktiska och tidsmässiga skäl behövt göra ytterligare urval. Här har praktiska omständligheter fått stor betydelse. Kanske kan man jämföra det med att av praktiska skäl välja att intervjua personer i sin närhet även om de inte är det mest representativa urvalet. Följande urval har utgjort av den litteratur jag vid avslutandet av litteratursökningen kände till; - Svenskspråkig litteratur. Jag har begränsat mig till text skriven eller översatt till svenska. Det gör naturligtvis att en mycket stor del datorspellitteratur hamnar utanför detta material. - Humanistiskt perspektiv. I denna uppsats jag har framför allt koncentrerat mig på att söka information kring datorspel ur ett samhällsvetenskapligt/humanistiskt perspektiv. Det innebär således att jag utelämnat en stor andel dataspelsrelaterad forskning inom naturvetenskap/teknik. Här finns sannolikt mycket forskningserfarenhet att ta del av. Jag har valt att lägga det utanför ramarna för denna uppsats. - Akademisk litteratur. Vidare har jag framför allt fokuserat på information från de akademiska källor jag vid tidpunkten för avslutandet av sökandet haft kännedom om. Med akademiska källor menar jag att jag prioriterat ta del av de doktorsavhandlingar, C- och D uppsatser på svenska jag fått kännedom om. Att enbart använda akademiska källor uppfattar jag dock som alltför begränsande då området spänner över ny teknik och subkulturer där de flesta erfarenheter sannolikt är gjorda utanför den akademiska sfären. Hade tiden medgivit hade troligen merparten av källorna funnits utanför denna sfär. Exempel på sådana källor skulle exempelvis kunna vara datatidningar, användarsajter och dataföretagens programutvecklarinformation. Att jag ändå valt att prioritera akademiska källor beror på att det ger en bättre möjlighet att inom angiven tidsram greppa detta ämnesområde. De avhandlingar och uppsatser jag valt att ta del av är huvudsakligen svenska. När det gäller ungdomars datorvanor och socialisation har jag främst koncentrat mig på erfarenheter från svensk forskning. Detta beror på att det formella och institutionella lärandet och därmed det informella sannolikt ser olika ut i olika länder och att utländska erfarenheter därför inte självklart går att applicera i Sverige. När det gäller faktainsamlade om datorspelet som produkt (historik och genreindelning m.m.) har jag dock tagit med det internationella perspektivet. - Huvudsakligen icke datarelaterad press. Den amerikanska sociologen Sherry Turkle (1995) beskriver hur olika sociala kulturer växt upp kring datoranvändandet. Jag tror att man kan se den rikliga datorpressen som ett språkrör för olika sådana kulturer med många underförstådda konversioner och rättesnören. Jag har därför i mesta möjliga mån sökt undvika denna och hellre fokuserat på den icke initierades perspektiv på datorspelandet då 21

22 uppsatsens ansats är att beskriva socialisation in i ett helt samhälle och inte in i en speciell subkultur. Trots detta anser jag det som en brist att välja bort denna litteratur. Det hade sannolikt varit mycket fruktbart att komplettera det relativt tydliga utifrånperspektiv denna uppsats får med ett inifrånperspektiv. Helt säkert skulle man hitta fler mönster och få en mer nyanserad bild av fenomenet. Tyvärr tillåter inte tiden för denna uppsats detta. Från text i den litteratur jag tagit del av till den text som kommit med i denna uppsats. De amerikanska sociologerna Barney Glaser och Anselm Strauss lade slutet på 1960-talet fram Grounded Theory (Strauss & Corbin, 1997). som en möjlig metod för kvalitativ analys. I Grounded Theory sker datainsamling och kodning parallellt och datainsamlingen styrs av en intern framväxande teori. Datainsamlingen visar på en massa händelser som i sin tur skapar ett mönster som tolkas i kategorier, begrepp och egenskaper (Svensson & Starrin, 1996). På detta sätt började jag ta del av litteraturen kring dataspelande. Två kategorier fanns dock med från början och dessa var den historiska framväxten och beskrivningen av arenan. Grounded Theory talar om mättnad som ett begrepp för när en kategori börjar vara fylld och beskrivningar börjar återkomma i materialet. Ganska snart återkom snarlika sätt på att dela in spelen och beskriva det historiska förloppet i litteraturen. Jag valde då att inte fördjupa mig mer i detta även om ämnet sannolikt inte är uttömt. Grounded Theory talar vidare om hur en öppen kodning kan leda till att en huvudvariabel utkristalliseras och denna styr sedan mer selektiv kodning. Den pedagogiska kontexten växte successivt fram som en viktig variabel. Jag började då leta efter texter med pedagogisk anknytning och som var möjlig att koppla samman med postmodernistiska tankegångar. Med tiden växte underavdelningar som exempelvis människosyn, lek/lärande och organisation fram. Jag har i det empiriska materialet (den lästa litteraturen) inte märkt ut, kodat eller dokumenterat text. Jag eller någon annan kan därför inte gå tillbaka till litteraturen och exempelvis se vilken textmassa som jag inte valt ta med. Det upplever jag som en brist. Urvalsproceduren skulle i kvantitativ forskning betecknas som ett antal icke obundna slumpmässiga urval (Dahmström, 2000) och det empiriska materialet i denna uppsats kan därför inte anses representativt för all skriven litteratur om datorspel. Det här vill jag med min undersökning Syftet med undersökningar kan variera (Dahmström, 2000). Jag tycker mig kunna urskilja två motpoler. Ett undersökningssyfte kan vara att verifiera eller falsifiera en hypotes. I detta fall kan man exempelvis konstruera undersökningen med kontrollgrupp och experimentgrupp och försöka använda insamlingsmetoder som går kvantifiera. Nackdelen med denna undersökningsdesign är att det minskar möjligheten att upptäcka och låta oväntade fenomen som dyker upp i materialet påverka undersökningen. Einarsson (2001) kallar denna undersökningsansats hypotesprövande då den handlar om att bekräfta eller förkasta redan befintlig teori. Ett tankespår skall då testas i verkligheten och kunskapsgenererandet blir hypotetiskt deduktivt. I andra sammanhang kan kunskapen inom ett område vara 22

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av Mål Kommunikation & information 2D1521 Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA grundläggande insikter i olika former och genrer för mänsklig kommunikation introduktion till studiet av kommunikation

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Hur kan man göra omvärlden begriplig? Hur kan man göra omvärlden begriplig? - om att använda visualiseringar i undervisningen 1:3 Lars Nohagen 1 Utbildningsvetenskapliga perspektiv, 20 p Moment 1: SAMHÄLLE Utbildning, pedagogik och samhälle

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken.

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken. Förord Jag vill med den här boken bidra till att du som läsare får en annan syn på vad som är möjligt med hur du kan utvecklas som människa. Boken utmanar den rådande förställningen att Människor är som

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer