C-op vill vända bilden. krönika Ryktet gick om en man som bodde nere i sjukhuskulvertarna. strategiarbetet Ny vision för Akademiskas framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-op vill vända bilden. krönika Ryktet gick om en man som bodde nere i sjukhuskulvertarna. strategiarbetet Ny vision för Akademiskas framtid"

Transkript

1 akademiska sjukhusets personaltidning nummer krönika Ryktet gick om en man som bodde nere i sjukhuskulvertarna C-op vill vända bilden centraloperation Ett förbättringsarbete med avstamp hos medarbetarna ska vända bilden av c-op som en tuff och slitig arbetsplats. Målet är att bli bättre på att behålla och rekrytera personal. strategiarbetet Ny vision för Akademiskas framtid utveckling Värdebaserad vård ger bättre helhetskvalitet parkeringar Pendling i nya former när p-husbygget startar

2 3 Nummer Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan Redaktion Redaktör Hannes Ljunghall Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Danagård Litho AB, Ödeshög Tryckt på Profi silk 100 g Annonser Ronden Akademiska sjukhuset Uppsala Manusstopp nr 2/2014: 7 april Skilda världar Samtidigt som Dagens medicin redovisar sin rangordning av de svenska sjukhusen sänder UNT24 en debatt med vinjetten krisen på Akademiska. Att sjukhuset som helhet befinner sig i ett krisläge görs till en grundförutsättning för fortsatt diskussion. Samtidigt ligger sjukhuset enligt Dagens medicins kartläggning bland de främsta inte bara vad gäller medicinsk kvalitet sjukhuset ligger på medaljplats även vad gäller vårdplatsläget och ekonomin. Nu handlar detta endast om en rangordning, det behöver så att säga inte vara bra, bara för att det är bättre än på andra håll. Men exemplet illustrerar ganska väl hur skildringen av Akademiska skiljer sig i lokala och nationella medier. redaktör hannes ljunghall I detta nummer Undersköterskan Marika Kejving i samtal med en patient på 70 C2 som har opererats för en höftfraktur » Det här är precis vad vi och hela sjukhuset behöver för framtiden.«anette Wennerholm, avdelningschef för ortogeriatriska och handkirurgiavdelningen, har varit med och utrett hur värdebaserad vård kan praktiseras på Akademiska. Sidan 4 5 samlat grepp för att bli bättre arbetsgivare Bred satsning på sjukhuset ska göra det lättare att behålla och rekrytera personal. Sidan 4 7 snart öppnar parkeringen på ulleråker Tillfälliga p-platser skapas medan nya p-huset byggs på sjukhusområdet. Sidan 8 9 Tryggve Nevéus» Ryktet gick om en som bodde nere i sjukhuskulvertarna och som lagt under sig tre klädskåp.«sidan 11 dagbok från Infektionsavdelningen På 30 F vårdas patienter med svåra infektioner, smittsamma sjukdomar, immunbristsjukdomar med mera. Sidan 30 Aktuellt Biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström berättade om strategiarbetet under ett möte för sjukhusets chefer i Grönwallsalen den 7 februari. strategiarbete Det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna så ser Akademiska sjukhuset nya vision för framtiden ut. Strategiarbetet lämnar nu den inledande fasen och fortsätter arbetet med att fördjupa och konkretisera hur detta högt ställda mål ska uppnås. Vi har hunnit med väldigt mycket på kort tid sedan strategiarbetet drog igång i oktober. Vi har kommit fram till många viktiga resultat för sjukhuset och vi har lärt oss mycket på vägen, säger biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström. Strategiarbetet startades för att säkerställa Akademiskas position som ett av de ledande universitetssjukhusen. De ständigt ökande kraven från patienter och omvärld, i kombination med landstingets begränsade ekonomiska resurser, ställer krav på en långsiktig, övergripande strategi för att kunna matcha resurserna mot behovet. I arbetet för att hitta en sådan strategi har även ingått att ge personalen en tydlig riktning, eller en målbild, att jobba mot. Ett mål eller en vision för sjukhuset kan bli väldigt abstrakt. Man måste bryta ner sådana begrepp så att de blir mer konkreta, annars vet inte avdelningarna hur de ska agera för att ta sig mot målet. Det är det som strategiarbetet handlar om, att konkretisera vår väg och ta fram en plan för hur vi ska agera för att vara det ledande universitetssjukhuset idag och framöver, säger Hans-Olov Hellström. Införandet av värdebaserad vård är en stor och viktig del i det hela. Grundprincipen är att i första hand fokusera på kvalitet för den enskilde patienten, snarare än på den produktion mätt i antal åtgärder eller pinnar som sjukhuset eller enskilda enheter åstadkommer. Om man blir mer systematisk när man mäter nyttan av vården kan man förbättra patientens upplevda hälsa, samtidigt som man gör det till en lägre kostnad. Tre pilotområden på Akademiska har utrett hur det värdebaserade arbetssättet kan omsättas i praktiken: diabetes, hans-olov hellström, biträdande sjukhusdirektör: Vi har sett en överväldigande positiv respons från piloternas arbetsgrupper och det stärker oss i vår övertygelse om att vi är på rätt väg. Akademiska ska vara ledande Målet för framtiden är satt strategiarbetet går över i nästa fas esofaguscancer och ortogeriatrik (läs mer om ortogeriatrikens erfarenheter på nästa uppslag). Vi har sett en överväldigande positiv respons från piloternas arbetsgrupper och det stärker oss i vår övertygelse om att vi är på rätt väg. Att det har gått så bra i piloterna är ett väldigt viktigt kvitto för hela strategiarbetet, eftersom värdebaserad vård är en stor del av helheten, säger Hans-Olov Hellström. Att kunna erbjuda den bästa vården genom värdebaserad verksamhetsstyrning är ett av strategiarbetets fyra fokusområden. Övriga tre områden förstärkt spjutspetskompetens, sjukhusets nätverksroll och utveckling av organisationen, syftar ytterst till att under- Texten fortsätter på nästa sida

3 4 5 Aktuellt forts. från föregående sida stödja dessa vårdprocesser. För varje fokusområde finns strategiska mål som har satts på fyra års sikt: Vård: Akademiska har de bästa resultaten i de kliniska utfall som är viktiga för patienten. Nätverksrollen: Akademiska har en väldefinierad och etablerad strategisk roll som universitetssjukhus i sitt vårdnätverk. Detta ger långsiktighet och motverkar situationer där vårdköpande landsting spelar ut Akademiska mot andra universitetssjukhus för att pressa priserna. Spjutspetskompetens: Akademiska fokuserar sin kliniska forskning på områden som leder till bättre vård för patienterna, och samarbetar effektivt med universitet och industri. Organisation: En effektiv organisation och en stabil ekonomi möjliggör investering i framtida verksamhet. Detta inbegriper alltifrån ledarutveckling till hur man beställer plåster på den enskilda mottagningen. Sjukhuset ska också vara en attraktiv arbetsgivare som engagerar och utvecklar alla medarbetare (läs mer om detta på sidan 6 7). Sjukhusets kärnvärden skickliga, ödmjuka, långsiktiga består, med en lätt förskjutning från det tidigare skicklighet, ödmjukhet, långsiktighet, för att betona personalens aktiva roll. Det som händer härnäst är att visionen om att vara det ledande universitetssjukhuset ska bearbetas och konkretiseras på alla nivåer i linjen, från divisioner via verksamhetsområden till avdelningar och mottagningar. Varje nivå ska besvara frågan vad den övergripande visionen innebär just där vad ska prioriteras och vilka grundförutsättningar behövs för att man ska kunna bidra till helheten? Vad gäller den värdebaserade verksamhetsstyrningen kommer ytterligare piloter att startas inom en snar framtid. Tanken är att det successivt ska ske en bred utrullning över hela sjukhuset. Det återstår dock att bestämma de exakta formerna för när och hur det ska ske. Vi kommer att bygga en ny organisation i någon form, som inledningsvis bidrar med metodstöd som hjälper olika områden att komma igång. På längre sikt ska det värdebaserade synsättet in i sjukhusets vardag, där befintlig personal ute i verksamheterna har kunskapen att sköta detta på egen hand, säger Hans-Olov Hellström. Boston Consulting Group blir kvar som projektstöd fram till mars, därefter fortsätter sjukhuset arbetet på egen hand. HANNES LJUNGHALL Akademiska sjukhusets vision och strategi Vision: Det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna. Verksamhetsidé: Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Tillsammans med våra samverkanspartners följer vi patienten längs hela vårdkedjan även utanför vårt sjukhus. Vi är det ledande universitetssjukhuset i Sverige med fokus på bästa kliniska utfall för patienten. Sjukvårdens kvalitet, vårt nära samarbete med Uppsala universitet och vårt starka life science-kluster är basen för vår internationellt konkurrenskraftiga kliniska forskning och utbildning. Värdebase rat synsätt ger nya möjligheter till bättre vård Nya sätt att mäta och följa upp ska ge bättre vårdkvalitet ur ett helhetsperspektiv vård En viktig del av Akademiskas strategiarbete är införandet av så kallad värdebaserad vård, som ska hjälpa sjukhuset att ge patienterna bättre vård till en lägre kostnad. Det här är precis vad vi och hela sjukhuset behöver för framtiden. Värdebaserad verksamhetsstyrning ger oss hjälp att förbättra våra arbetssätt runt patienterna. Det är många som arbetar patientnära som har sett det här behovet en längre tid, så det är jättebra att den här satsningen görs nu, säger Anette Wennerholm, avdelningschef för ortogeriatriska och handkirurgavdelningen. Hon har ingått i en arbetsgrupp inom ortogeriatrik, som har valts ut som ett av tre pilotområden på Akademiska, där man har utrett hur det värdebaserade arbetssättet kan omsättas i praktiken. Grundprincipen är att man fokuserar på vårdkvaliteten för patienten ur ett helhetsperspektiv. Risken med ett mer traditionellt synsätt är att fokus hamnar främst vid de enskilda åtgärderna, vilket hänger ihop med att den ekonomiska ersättningen ofta kopplas till olika produktionsmål för de enskilda åtgärderna. Arbetsgruppen inom ortogeriatrik har nu kartlagt höftfrakturprocessen för multisjuka äldre utifrån ett värdebaserat perspektiv. Vi har arbetat mycket inom Tre av medlemmarna i den arbetsgrupp som har utrett förutsättningarna för värdebaserad verksamhetssstyrning inom ortogeriatriken. Från vänster: Susanna Ingendoh-Husevik, sjuksköterska akutmottagningen, Susanne F Vestlund, gruppchef på hem- och dagrehabilitering och Anette Wennerholm, avdelningschef ortogeriatriska och handkirurgavdelningen. Johan Knutsson, avdelningschef på 70 C2, tillsammans med Elina Alvarez, geriatriker och projektledare för arbetsgruppen. gruppen med att definiera vad som är viktigt att mäta ur ett kvalitetsperspektiv, och vilka verktyg vi ska använda oss av när vi mäter, säger Elina Alvarez, geriatriker och projektledare för arbetsgruppen. Ett sådant prioriterat mått att följa hos denna patientgrupp är smärta. På Akademiska slussas patienterna mellan en lång rad enheter: akutmottagningen, röntgen, ortopedavdelning, operationsavdelning, uppvakningsavdelning och till sist geriatrisk ortopedavdelning 70 C2 eller annan geriatrisk avdelning innan det är dags för utskrivning. Det finns olika sätt att mäta smärta och det är viktigt att vi använder samma verktyg på samma sätt genom hela processen. Gör vi det får vi lättare att se om vi sätter in rätt åtgärder eller om vi bör ändra något. Tanken är att man ska kunna se en successiv förbättring under processens gång, i det här fallet att smärtan ska minska, säger Johan Knutsson, avdelningschef på 70 C2. En annan parameter som ska mätas är funktionalitet. Målet med vården och rehabiliteringen är att patienten återfår rörligheten och andra funktioner som fanns före skadan. I viss mån har vi använt denna metod förut, men skillnaden är att vi ska göra det mer Undersköterskan Marika Kejving i samtal med en patient på 70 C2 som har opererats för en höftfraktur. foto: johan wahlgren Texten fortsätter på nästa sida

4 6 7 Aktuellt forts. från föregående sida systematiskt. Vi ska ta ut data oftare, fokusera tydligare på den här typen av resultat och ge återkoppling till personalen så att de får ett kvitto på att de gör rätt saker, säger Elina Alvarez. Några viktiga slutsatser från arbetsgruppen är att: Det görs onödigt dubbelarbete idag som går att undanröja. Det finns möjligheter till bättre samarbete mellan ortopedi, geriatrik, övriga sjukhuset och hem- och dagrehabilitering. Det finns möjligheter till ett mer systematiskt preventivt arbete, som ger färre återinläggningar. Det saknas fullgoda återkopplings- och kontrollfunktioner där man kan göra uppföljningen kring patienterna i ett och samma system. Susanna Ingendoh-Husevik, sjuksköterska på akutmottagningen, säger att dagens journaler är uppdelade så att det är svårt att följa patienternas sjukdomar och vårdtillfällen på ett bra sätt. Journalerna är uppbyggda utifrån det gamla sättet att arbeta, där den ena specialisten inte har full insyn i vad den andra specialisten gör. Man får ingen bra blick över helheten, och de här patienterna behöver verkligen en helhetssyn. Implementeringen av de nya rutinerna för höftfrakturpatienter planeras till mars. Det tar tid att planera och förbereda så att alla kan starta samtidigt. Ändringarna berör många enheter och vi har samtidigt vårt vanliga patientflöde att ta hand om under tiden säger Johan Knutsson. HANNES LJUNGHALL Samlat grepp ska göra Akademiska till bättre arbetsgivare personal Akademiska står inför stora utmaningar och behöver bli bättre på att rekrytera och behålla personal. Det ska ske såväl genom konkreta förbättringar i arbetsvillkoren, som genom att sjukhuset blir bättre på att lyfta fram och tydliggöra de fördelar som det innebär att jobba på ett av landets ledande universitetssjukhus. För att bli en bättre och mer attraktiv arbetsgivare har sjukhusledningen haft som utgångspunkt att först lyssna på medarbetarna. Vad tycker de om sin arbetsplats? Vad är bra idag och vad behöver bli bättre? Därför har under hösten omkring 130 medarbetare från olika personalkategorier samlats i fokusgrupper och workshops för att diskutera. Utöver det har omkring 800 anställda besvarat en enkät på Navet, vilket innebär att sammanlagt nästan tusen av sjukhusets medarbetare har tyckt till. Bland de förbättringsområden som framkommit märks bland annat: Tydligare målbild om vart sjukhuset är på väg, och mer delaktighet genom tätare och närmare dialog med chefer/ ledning Långsiktig löneutveckling, med en lönepolitik som gör att medarbetarna kan se att deras lön kan utvecklas över tid. Inger Thorén hr-direktör: Alla medarbetare vill vara stolta över sin arbetsplats. Nu måste vi hjälpas åt att få tillbaka stoltheten. Möjlighet till kompetensutveckling, och tydliga karriäroch utvecklingsvägar. Optimal bemanning, för minskad belastning på personalen och bättre vårdkvalitet. Det här är svåra men mycket viktiga frågor. Att vi har tillräckligt många med den kompetens vi behöver är absolut nödvändigt för att alla ska kunna arbeta i en hälsosam och långsiktigt hållbar arbetsmiljö, och för att vi ska kunna ge våra patienter bästa möjliga vård. Vi arbetar också med lönebildningen, där medarbetare som presterar bra, har god kompetens och erfarenhet och bidrar till verksamhetsutvecklingen, ska känna att de får en bra löneutveckling. All kompetensförsörjning hänger på att vi kan behålla de redan anställda och därför jobbar vi nu extra hårt med våra förbättringsområden, säger sjukhusets hr-direktör Inger Thorén. Bland sjukhusets styrkor som arbetsplats ur medarbetarnas perspektiv märks framför allt: En stor ansamling av kompetens på ett samlat område där alla har nära till varandra. Här skiljer sig Akademiska från t ex Karolinska och Sahlgrenska, som är utspridda i sina städer på ett annat sätt. Det finns stora möjligheter till utveckling. Till den högspecialiserade vården kopplas nya vårdmetoder, utbildning, forskning och tjänster som innebär att man inte behöver byta arbetsgivare för att utvecklas professionellt. Personalen har ett stort engagemang både för patienterna och för sin arbetsplats. Dessa starka sidor blir nu kärnan i en bred satsning som lyfter fram hur mycket bra som görs på Akademiska. Fokus hamnar främst på mötet mellan personal och patienter. Genom berättelser ur verkliga livet visar medarbetare på Akademiska hur deras engage- mang och kunskap har hjälpt patienterna till ett bättre liv. Dessa berättelser vänder sig till såväl nuvarande och framtida personal som till patienter. Under våren kommer detta att ta konkret form bland annat som tidningsannonser, filmer på sjukhusets webbplatser och i sociala medier, samt vepor i storformat med mera. Medarbetarnas goda historier ur verkligheten är det bästa sättet att skapa stolthet internt, och att ge en ärlig och uppriktig bild av vår verksamhet externt. Medarbetarna är överlag väldigt trötta på allt negativt som skrivs, och det här bidrar till att balansera bilden. Vi kommer att fortsätta arbeta med våra förbättringsområden, men alla medarbetare vill vara stolta över sin arbetsplats. Nu måste vi hjälpas åt att få tillbaka stoltheten, säger Inger Thorén. HANNES LJUNGHALL Exempel på hur en vepa i storformat skulle kunna se ut. Observera att bilden är ett montage. Exempel på profilannonser som utgår ifrån medarbetarnas berättelser ur verkligheten.

5 8 9 Aktuellt Bilder från Akademiska här och nu. Fortsatt satsning på bättre internkommunikation Den gröna linjen visar körvägen för personalpendelbussen från Ulleråkersparkeringen (röd cirkel med nr 11) till sjukhusområdet. Bussen avgår var tionde minut kl Körtiden till sjukhuset är omkring sju minuter. Pendling får nya former Tillfälliga p-platser på Ulleråker medan nya p-huset byggs parkeringar Den 10 mars börjar personalpendelbussarna att rulla till den nya, tillfälliga personalparkeringen på Ulleråkersområdet. stora parkeringen stänger den 30 mars. 1 april inleds sedan bygget av det nya parkeringshuset på samma plats. En tredjedel av stora parkeringen stänger dock redan i mitten av mars, för att ge plats åt maskiner och materiel som behövs för bygget. Det nya p-huset kommer att rymma 584 platser mot dagens 280 på samma yta. Huset beräknas vara klart i november Som ersättning under byggtiden skapas 320 nya personalparkeringsplatser på Ulleråkersområdet. Mellan kl 15 på eftermiddagen och kl 9 på morgonen kan personal även parkera avgiftsfritt på sjukhusområdet, inklusive på besöksparkeringarna. Det som krävs är en personal-p-dekal. Detta gäller även helger och röda dagar. Dessa tillfälliga parkeringsregler gäller tills det nya p-huset öppnas. Att det blev just Ulleråker, som ligger omkring två kilometer söder om sjukhusområdet, berodde på att det var den närmaste platsen som landstinget förfogar över där det finns mark som det är möjligt att bygga parkeringsplatser på, och där det finns goda möjligheter att ta sig till sjukhusområdet via anslutande busstrafik. Vi hoppas och tror att den här lösningen ska fungera bra under byggperioden. Vi har försökt hitta en så smidig och bra lösning som det bara går. Det är viktigt att komma ihåg att vi gör det här för att få till en bättre parkeringssituation på sjukhusområdet på sikt, säger Thord Hägg, förvaltningsdirektör för Landstingsservice. Även Framtidens Akademiska-projektet och bygget av den nya vård- och behandlingsbyggnaden på J-tomten innebär ett bortfall av p-platser. Bland annat stänger södra parkeringen vid Dag Hammarskjölds väg, med 107 platser, den 1 april och öppnar sedan igen i början av Vi har gjort vad vi har kunnat för att skapa fler platser på sjukhusområdet. Där den gamla överläkarvillan tidigare låg utökar vi parkeringen under våren till 120 platser för personalen. Sammantaget kommer det under bygget av det nya parkeringshuset att finnas 340 platser för personal och 470 platser för besökande, säger Thord Hägg. Personalbussen kör in på område t via norra infarten. Av- och påstigning sker på tre olika hållplatser. Röda cirklar (nr 9 10) visar personalparkeringar. Svarta cirkl ar visar besöksparkeringar. Personal kan nyttja dessa gratis vardagar kl och helger. vändningar mot detta, men man kan se det som en grundläggande servicefråga. Om man tänker sig att Ikea skulle ställas inför samma val, inser man snabbt det orimliga i tanken att deras kunder skulle parkera två kilometer bort och sedan ta bussen. Jag vill inte dra den parallellen för långt, för visst finns det saker som skiljer, men det kan ändå vara värt att påminna om att sjukhuset ytterst är till för patienterna. Sedan finns även ett antal praktiska skäl som spelar in, till exempel att patienterna har svårare att röra sig fritt och att de hittar sämre till alternativa parkeringar utanför området. Det innebär inte att personalen saknar behov av att åka bil, vi förstår mycket väl att många behöver göra det, och det är just därför vi har lagt mycket tid och resurser på att hitta en så bra lösning som möjligt för personalen, säger Thord Hägg. HANNES LJUNGHALL Så fungerar personalparkeringen på Ulleråker: Parkeringen öppnar den 10 mars. Mellan parkeringen och sjukhusområdet går pendelbussar enligt en fast tidtabell. Bussarna avgår var 10:e minut kl Mellan kl 15 på eftermiddagen och kl 9 morgonen efter, samt helger/röda dagar, kan personal även parkera avgiftsfritt på sjukhusområdet, inklusive på besöksparkeringarna. Bussens körtid till Akademiska är omkring sju minuter. Avoch påstigning sker på tre olika platser på sjukhusområdet eller i omedelbar anslutning till det (se karta ovan till höger). Kostnaden för parkering på Ulleråker är 20 kr/dag. De så kallade 21-korten gäller inte på Ulleråkersparkeringen. Det kostar inget extra att ta pendelbussen. Den p-biljett man får på Ulleråker delas i två delar. Den ena av dessa läggs i bilen och den andra visas på bussen som biljett. Upp till fyra personer kan resa på samma biljett, för att inte personal som samåker ska behöva betala extra för bussen. Även besöksplatserna blir färre under byggperioden, men generellt har planeringen utgått från att inskränka besökarnas parkeringsmöjligheter så lite som möjligt. Alla ryms tyvärr inte på sjukhusområdet och i valet mellan patienter och personal har patienterna prioriterats. Det har framförts inkommunikation Sjukhusledningen fortsätter under våren satsningen på bättre internkommunikation och att ge medarbetarna en tydlig bild av sjukhusets övergripande utmaningar. Nya avsnitt kommer i filmkanalen Akademiska här och nu och ledningen fortsätter att besvara medarbetarnas frågor i Navets dialogforum. Karin Edenholm Forsell, projektansvarig på kommunikationsavdelningen, säger att hon har mött många positiva reaktioner sedan Akademiska här och nu drog igång i juni förra året. Det är viktigt att man som enskild medarbetare har klart för sig vilka utmaningar som sjukhuset står inför. Känner man till bakgrunden till de stora, övergripande frågor som ledningen fattar beslut i, ökar det förståelsen för varför besluten ser ut som de gör, säger hon. De ämnen som har tagits upp under hösten har bland annat varit bemanning/platsläge under sommaren, strategiarbetet/införandet av värdebaserad vård, och vilken betydelse det har för Akademiska att vi säljer högspecialiserad vård till andra landsting. Filmerna har setts av mellan och medarbetare per avsnitt. Det är en bra siffra i sammanhanget, men jag tror och hoppas att vi kan nå ut till ännu fler. Den som har förslag på ämnen som bör tas upp, eller som vill ge respons på tidigare filmer, är förstås välkommen att höra av sig, säger Karin Edenholm Forsell. Parallellt med filmsatsningen startades ett dialogforum där personalen kan ställa frågor direkt till sjukhusledningen. I slutet av januari hade 232 sådana frågor besvarats. Dialogforumet har varit den mest välbesökta sidan på hela Navet under hösten, frånsett startsidan. Det är tydligt att det finns ett behov av den här typen av forum och vi fortsätter därför med samma koncept under våren. Men det tar tid att kunna ge bra och relevanta svar och vi har tyvärr begränsade resurser. Vi stängde därför dialogforumet för inkommande frågor under januari för att fokusera på att besvara de frågor vi redan fått på ett bra sätt. Ett tips till den som har en fråga är att först titta igenom tidigare frågor och svar eftersom vissa ämnen återkommer ganska ofta, till exempel parkeringsplatser och lönefrågor, säger Karin Edenholm Forsell. HANNES LJUNGHALL

6 10 11 Aktuellt Avancerade specialistsjuksköterskor på plats Akademiska med och introducerar ny yrkesroll i Sverige I januari trädde Akademiskas två första avancerade specialistsjuksköterskor i tjänst. Om intresse finns bland personal och klinikledningar kan fler komma att följa i deras fotspår framöver. Frida Olsson på 70 A1 och Mahnaz Magidy på 70 A2 har läst den nya masterutbildningen till avancerad specialistsjuksköterska vid Linköpings universitet. Tillsammans med tio kurskamrater från andra sjukhus var de först i Sverige att utbildas till denna yrkesroll. För närvarande är inga fler under utbildning, men Eva Jangland, klinisk lektor på kirurgkliniken, säger att kirurgen planerar för att fler ur personalen ska delta i den utbildningsomgång som påbörjas nästa år. Hittills har utbildningen varit inriktad mot kirurgisk vård, men vi har diskuterat med Linköping om att vidga utbildningen till att även innefatta till exempel urologisk, ortopedisk, gynekologisk, neurologisk och eva jangland, klinisk lektor på kirurgkliniken: Vi har diskuterat med Linköping om att vidga utbildningen till andra specialiteter. Det är absolut en framkomlig väg. akut vård. Detta är absolut en framkomlig väg ifall det finns tillräckligt intresse, säger Eva Jangland. Utbildningen vänder sig till specialistsjuksköterskor, som under två års utbildning på halvfart skolas in i en ny yrkesroll. En förekommande missuppfattning har varit att de sedan kan ersätta läkare, men det handlar snarare om att de blir en sorts länk mellan läkare och övriga sjuksköterskor. Till Frida Olssons och Mahnaz Mahnaz Magidy och Frida Olsson på 70 A2 och 70 A1 ingår i den första gruppen avancerade specialistsjuksköterskor som har utbildats i Sverige. Magidys nya arbetsuppgifter hör att sköta in- och utskrivningar, ordinera läkemedel, Eva Jangland skriva röntgenremisser eller tolka labbsvar. Det kan även handla om uppföljning av implementering av vårdprogram, genomgång av läkemedelslistor och egenvårdsinformation till patienter. Kirurgerna kan istället ägna sig mer åt ren kirurgi. Mahnaz Magidy uppmanar fler att ta chansen att fortbilda sig på samma sätt. Som avancerad specialistsjuksköterska har man en viktig roll i teamet och det känns väldigt tydligt att man behövs på avdelningen. Man blir uppskattad av både patienter och kollegor för det man gör, säger Mahnaz Magidy. Sedan är det också givande personligen, eftersom man lär sig och utvecklar sig mycket, säger Frida Olsson. De avancerade specialistsjuksköterskorna är på plats Etablerad yrkesroll i flera andra länder Mastersprogrammet för avancerad specialistsjuksköterska med inriktning mot kirurgisk vård startade på Hälsouniversitetet i Linköping den 1 februari Kirurgen på Akademiska har tillsammans med kirurgklinikerna i Linköping, Jönköping, Värnamo och Norrköping medverkat till utformningen av utbildningen. Inspirationen till den nya yrkeskategorin kommer ifrån USA, där så kallade nurse practitioners har varit verksamma sedan 1960-talet. Idag är nurse practitioner en etablerad yrkesroll med en given plats i teamet på amerikanska sjukhus, och yrkesrollen finns även i Holland, England, Irland och Kanada. måndag fredag varje vecka, vilket ger kontinuitet och möjlighet att följa en patients hela vårdförlopp från start till mål. De ingår i särskilda vårdlag men är samtidigt tillgängliga ifall övriga sjuksköterskor behöver hjälp med bedömningar eller ordinationer. Om en patient till exempel har ont kan Frida eller Mahnaz ordinera smärtstillande utan att man behöver gå via en läkare, som kanske befinner sig på ett helt annat ställe. Vi kan skynda på många åtgärder och ökar på det viset både vård kvalitet, effektivitet och patient säkerhet, säger Eva Jangland. Hon framhåller också att den här typen av nya karriärvägar inom avdelningarna för sjuksköterskorna är ett bra sätt att minska personalomsättningen, som tidigare har varit ganska stor inom kirurgen. hannes ljunghall Krönika Tryggve Nevéus Om sjukhuskulvertar När jag var student och en period hade tillgång till ett klädskåp nere nånstans mellan ingång 70 och öronhuset träffade jag en del udda existenser: fåordiga okammade män som gick omkring och muttrade för sig själva och sällan mötte ens blick. Ryktet gick om en som bodde nere i kulvertarna och som lagt under sig tre klädskåp: i ett förvarade han en madrass, i ett sina kläder och i ett sitt stora förråd av tvål, servetter, brödskivor och smörpaket han snott från sjukhusmatsalen. Men sjukhuskulvertar är suggestiva och på sitt sätt ganska stämningsfulla platser. Deras dammiga hålrum fyllda av klotter, ventilationsrör, sladdar och konst föreställande tandborstar och pingviner ger mig associationer åt flera olika håll. När jag traskar därnere på något konsultuppdrag kan jag känna mig som om jag deltar i en Lennart Nilsson-film om hur det ser ut inuti människokroppen. Rörpostledningarna och sladdarna uppe i taket är nerver, ventilationsrören är blodkärl och själv har jag den föga smickrande rollen som någonting som kläms fram i den stora ekande tjocktarmen. Så känns det i alla fall om jag gör misstaget att besöka någon av de underjordiska toaletterna och läser klottret i skarvarna mellan kakelplattorna. Eller så noterar jag alla som pilar hit och dit på olika fordon och med olika uppdrag, och känner mig som om jag besöker undersidan av en termitstack. Jag kan nästan höra David Attenboroughs röst i bakgrunden, som entusiastiskt berättar om hur det hela hänger ihop. En slags termiter transporterar gamla skruttiga artfränder någonstans (typ ortopeden) och en slags termiter transporterar de nykläckta larverna någon annanstans (typ 95 F). Andra arbetstermiter transporterar maten (färdigtuggad av andra termiter i en annan del av stacken) i långa slamrande tåg mot hissarna och avdelningarna närmare solljuset. Och djupast nere, i en väl bevakad håla, vilar drottningtermitens stora oformliga massa och framföder kommande generationer... Men mest får jag filmassociationer. Mörkret, all teknologi, alla fordon och frånvaron av natur för tankarna till science fiction. Är det såhär det ser ut inuti Dödsstjärnan i Star Wars? Fast kulvertarna»jag kan nästan höra david Attenboroughs entusiastiskt berättande röst i bakgrunden«under Akkis passar kanske allra bäst som bakgrund till en riktigt dålig skräckfilm. Tänk er bara: ångestskrik och galna skratt ekar genom korridorerna; pölar av blod och avhuggna kroppsdelar bland bromsspåren på linoleumgolven. Och filmens klimax: lättklädda kvinnliga sjuksköterskor jagade av galen manlig neurokirurg, ända från patologen till gamla lungkliniken. Men just när det ska gå åt helvete kommer räddningen i form av en lagom orakad och tystlåten tatuerad kille som jobbar på transport, men som egentligen är kampsports expert. Den som vill komma över filmrättigheterna kan höra av sig till mig, så kan vi diskutera priset. Tryggve Nevéus är överläkare på Akademiska barnsjukhuset

7 12 13 Aktuellt Mer tid till patienterna Nytt koncept för förrådshantering Undersköterskorna på 70 A och 70 B kan sedan några veckor ägna mer tid åt patienterna. Det beror på att personal från Landsstingsservice är placerade på avdelningarna och avlastar vårdpersonalen, främst med förrådshanteringen. Renodlingen av vårdpersonalens arbetsuppgifter ingår i ett pilotprojekt och pågår under våren. När de nya vårdavdelningarna öppnar i 85-huset ska detta arbetssätt användas från start. Den största vinsten som vi ser efter tre veckor är att undersköterskorna får mycket mer tid för patienterna i och med att personalen från Landstingsservice sköter våra förråd. Tidigare har det varit en stressfaktor att hinna med att se över förråden, beställa och plocka upp varorna. Sofia Sundbom, avdelningschef på 70 B2 och Annika Norstedt, avdelningschef på 70 A2, är överens om att den mest Undersköterskan Mariana Samuelsson välkomnar att hon kan lägga större del av arbetstiden på att vårda patienter. märkbara förändringen hittills är att undersköterskorna avlastats förrådshanteringen. Det har redan gjort mycket för vårdpersonalens arbete. Och på sikt kan det utvecklas ännu mer, så att undersköterskor kan ta över arbetsuppgifter från sjuksköterskorna när tid finns, till exempel sköta mer av dokumentationen om det är möjligt, säger Sofia Sundbom. En arbetsuppgift som direkt har underlättat för vårdpersonalen är att genomräckningsskåpen dagligen fylls på av våra nya medarbetare från Landstingsservice. Det avlastar både dag- och nattpersonalen, menar Annika Norstedt. Varken hon eller de andra avdelningscheferna på de fyra kirurgavdelningarna 70 A1/2 och 70 B1/2 tvekade när de fick erbjudandet om att vara med i pilotprojektet. I praktiken betyder det att två anställda från Landstingsservice och två från de fyra avdelningarna (köksorna) tar över tjänsterna provtransporter, hanteringen av avfall, textilier, kost, post och gods samt förråden (de definierade FM-tjänsterna). Lokalvården ska enligt uppdraget också vara med, men i och med att det pågår en upphandling av städtjänster har denna ställts åt sidan för stunden. (FM står för Facility Mangagement). Vi ser fram mot att den patientnära städningen ska ingå i FM-tjänsterna. Undersköterskorna ägnar mycket tid åt att slutstäda sängar och bord eftersom omsättningen av patienter är hög på våra avdelningar, säger Sofia Sundbom. För Britt-Marie Kjellgren, köksa på 70 A, har projektet, som pågått i tre veckor när Ronden besöker avdelningen, inte inneburit så stora skillnader än. Mitt jobb ser ungefär likadant ut. Men allt är ju i sin linda och det är troligt att det blir omflyttningar av arbetsuppgifter framöver, säger hon. Aylin Iraktan och Fredrik Stolt från Landstingsservice har hittills haft fullt upp med att strukturera och skapa rutiner för förrådshanteringen på 70 A och B. Nu börjar vi bli klara med detta, vilket innebär att det finns utrymme för andra arbetsuppgifter, till exempel Fredrik Stolt och Aylin Iraktan från Landstingsservice har strukturerat och skapat rutiner för förrådshanteringen på 70 A och B. att fylla på stickvagnarna och lämna blodprover, säger Fredrik Stolt. Den personal som deltar i projektet har fått utbildning i bland annat vårdhygien, provhantering, kostfrågor och kosthygien. Vi hoppas givetvis på en permanent lösning, det är ju så här vi ska jobba. Det är viktigt att det finns en kontinuitet och bra dialog mellan de som arbetar med FM-tjänsterna och vårdpersonalen att personerna blir delaktiga i arbetsgrupperna, menar Annika Norstedt. Både Aylin Iraktan och Fredrik Stolt tycker att de blivit mycket väl mottagna på avdelningarna. Personalen har haft stort tålamod med oss, för vi har ställt massvis med frågor till dem för att få en så bra struktur på förrådet som möjligt. Vi känner oss som en del av arbetsgruppen här, säger Aylin Iraktan. Mariana Samuelsson är undersköterska på 70 B2 och hon märker en stor skillnad sedan förrådshanteringen las över på FM-personalen. Tidigare fick vi ägna flera timmar åt att se över, beställa och fylla på förrådet. Nu lägger vi all den tiden på vården av patienter. Jobbet blir roligare, det är ju för patienterna vi är här. Vi har nu tid att hjälpa patienterna att komma igång snabbare efter operation, säger hon. INGELA WIMAN Fotnot: Kostnaden för pilotprojektet beräknas till kronor i externa kostnader och finansieras av Landstingsservice.»Vårdpersonalen kan arbeta med det de är utbildade för«organisation Syftet med projektet är att renodla arbetsuppgifter så att vårdpersonalen kan arbeta med det de är utbildade för. I och med att vi överför arbetsuppgifter såsom exempelvis provtransporter samt kost- och förrådshantering till annan personal, kan vårdpersonalen ägna mer tid åt patienterna, vilket har många fördelar. Det säger Lennart Bergman, projektledare för det försök som sedan 13 januari drivs på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Pilotprojektet ska vara utvärderat till sista juni. En utredning av behovet av och förutsättningarna för att renodla vårdpersonalens arbete inom landstinget blev klar i höstas. Via enkäter och intervjuer undersöktes hur mycket tid som gick åt till arbetsuppgifterna post- och godshantering, provtransporter, förråds-, avfalls-, kost- och textilhantering samt lokalvård. Utredningen visade att antalet timmar som lades ned på dessa sju tjänster motsvarade mer än tre heltidstjänster. Samtidigt framkom att ingen annika norstedt, avdelningschef 70 a2: Vi hoppas givetvis på en permanent lösning, det är ju så här vi ska jobba. lennart bergman, projektledare: Kvaliteten ökar också på de moment som utförs av annan personal, eftersom de utbildas i de speciella arbetsuppgifterna. av dessa tjänster kräver vårdutbildning. Cirka 30 procent av dessa timmar var direkt kopplade till den patientnära städningen. Många av dessa servicetjänster utförs i dag av utbildad vårdpersonal, säger John Tillman, ansvarig för utredningen. Utifrån denna utredning fick Landstingsservice i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt som visar vilka tjänster som skulle kunna avlasta vårdpersonalen och hur de kan tänkas skötas i framtiden. Utöver fördelarna med att under- och sjuksköterskor kan ägna mer tid åt att vårda patienterna, ökar också kvaliteten på de moment som istället utförs av annan personal. Detta eftersom den personalen utbildas i de speciella arbetsuppgifterna, säger Lennart Bergman. Efter att projektet har utvärderats ska produktionsstyrelsen besluta om detta arbetssätt ska införas på hela sjukhuset. På de tre vårdplan som öppnar under våren i det ombyggda 85-huset integreras konceptet i de nya lokalerna.

8 Vård Barbrotimmen kortar vän telistorna Enhetsöverskridande samarbeten samlar resurserna där de gör störst nytta organisation Den så kalllade Barbrotimmen som praktiseras bland läkarsekreterarna inom vårdadminstrativ service, VAS, är ett bra sätt att se till att inga diktatlistor släpar efter de andra. Prin cipen är att man vid punktinsatser koncentrerar alla resurser på ett och samma ställe, antingen inom en mottagning/avdelning eller inom hela VAS. Barbro Lindström är läkarsekreterare på gynmottagningen hade mottagningen diktat som låg och väntade på att bli utskrivna, och vänte tiderna blev långa. De sju läkarsekreterarna på mottagningen kallades till ett timslångt krismöte. Det slog mig när jag satt där att mötet tog sju arbetade timmar i anspråk. Tänk om alla sekreterare som deltog istället hade jobbat med att skriva diktat på en och samma lista? Vi hade ju skrivit massor tillsammans på den tiden, säger hon. Barbro Lindströms idé slog så småningom rot och fick fasta former, och numera har Barbro Ljunghammar (till vänster) skriver för barnakuten, där mängden oskrivna diktat emellanåt drar iväg ordentligt. Kollegan Clara Svensson är en av dem som då får rycka in och hjälpa till att beta av den långa listan, enligt Barbrotimmens princip att samla resurserna punktvis på ett och samma ställe. kvinnosjukvårdens sekreterare Barbrotimme varje dag mellan klockan 13 och 14. Alla sekreterare jobbar då mot samma lista. Principen är att lägga ansträngningarna på den lista BARBRO LINDSTRÖM, läkarsekreterare: Det slog mig att mötet tog arbetade sju timmar i anspråk. Tänk om alla sekreterare som deltog istället hade skrivit diktat på en och samma lista? som släpar efter, så att väntetiderna blir någorlunda jämnt fördelade. Läkarsekreterarna inom kvinnosjukvården ingår i vårdadminstrativ service, vas, som är ett eget verksamhetsområde som ger service åt kb-divisionen och stora delar av datoch mth-divisionen. Chefen säger nu tar vi en Barbrotimme, sedan ser man att listorna sjunker otroligt snabbt. Det är jättebra och gör väldigt stor skillnad, säger Barbro Ljunghammar. För min del är det inga problem att hinna med det andra jag ska göra ändå, säger Clara Svensson. vas samlar omkring 100 läkarsekreterare under samma paraply, och Barbrotimmen har visat sig fungera bra även över verksamhets- och divisionsgränserna. Ett exempel är akutmottagningen, som har ett högt inflöde av patienter. Det kan söka upp till 150 patienter per dygn och det är lätt att det byggs på med antalet diktat. vas består av ett stort antal medarbetare, och om alla går in och skriver till akuten under en timme försvinner diktat. Det gör att man sedan kan arbeta för att hålla diktatmängden nere. Sedan hösten 2014 har akuten legat i fas och kan ge stöd till andra verksamheter. Just nu har metabolmottagningen anette gehrman tallroth, verksamhetschef vårdadministrativ service: Att arbeta över gränserna är en för ut sättning för att få vardagen att gå ihop. Men det finns självklart gränser även där. hög arbetsbelastning och då går några av akutens läkarsekreterare in och stödjer den verksamheten, säger vas verksamhetschef Anette Gehrman Tallroth. Genom den större organisationen, med större resurser att omfördela vid behov, blir det alltså lättare att hjälpa enskilda enheter som behöver stöd. På så vis blir det lättare att klara måldatumet på sju dagar för varje diktat, och man minskar behovet av övertidsarbete utan att patientsäkerheten eller servicen påverkas. Medarbetarna får en bättre arbetsmiljö med mindre stress. Varje fredag mäter avdelningscheferna inom vas antalet diktat och hur de förhåller sig till måldatum och bemanning. Utifrån den statistiken har de ett avstämningsmöte varje måndag och ser dem över hur man tillsammans kan hjälpas åt för att uppnå målen och skapa en god arbetsmiljö. Hur mycket har vi? Hur mår medarbetarna, var är det stressigt, var finns det sjukfrånvaro, var behövs kompetensutveckling? Sedan går vi chefer vidare och för en diskussion med medarbetarna och informerar dem om helheten av verksamheten, säger Anette Gehrman Tallroth. Hon säger att det har funnits ett visst inledande motstånd mot att arbeta över gränserna, men att de flesta idag ser positivt på det. Man bygger på sin kompetens, man kan flera områden och man ser att man själv får stöd i sitt uppdrag en annan gång. Många medarbetare går helt naturligt in på andras listor och ger stöd om man ser att de har en hög belastning. Det är brist på läkarsekreterare i samhället och det är en tuff utmaning för alla att få verksamheten och bemanningen att fungera optimalt. Att arbeta över gränserna är en förutsättning för att få vardagen att gå ihop. Men det finns självklart gränser även där och medarbetarnas arbetsmiljö är mycket viktig, säger Anette Gehrman Tallroth. HANNES LJUNGHALL Akademiska tredje bästa universitetssjukhuset sjukhusrankning Tidningen Dagens medicin har för andra året utsett Sveriges bästa sjukhus i tre olika kategorier. I klassen universitetssjukhus hamnar Akademiska återigen på tredje plats. Vann gjorde Norrlands universitetssjukhus i Umeå före Universitetssjukhuset i Linköping. Vi vet att den medicinska kvaliteten håller hög klass på Akademiska sjukhuset. Det är glädjande att det bekräftas och uppmärksammas på det här sättet, säger chefsläkare Margareta Öhrvall. Rangordningen grundar sig på register och olika mätningar inom ett antal olika områden. Medicinsk kvalitet väger tyngre än allt annat tillsammans, men undersökningen väger även in hur sjukhuset klarar vårdgarantin, patientenkäter, väntetider på akuten, vårdplatsläget och personalens följsamhet till kläd- och hygien rutiner. För universitetssjukhusen finns också ekonomi med som en parameter. Akademiska är delad etta inom hygienområdet och ligger på tredje plats vad gäller medicinsk kvalitet, vårdplatsläget och ekonomin. God hygien är en grundförutsättning för medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. Det här är ett kvitto på hur alla medarbetare dagligen bidrar till bra hygien, säger Margaretha Öhrvall. I kategorin mindre sjukhus placerade sig Lasarettet i Enköping på plats fem av 21 rankade sjukhus. Rekommenderade läkemedel för vuxna (REKlistan) har kommit i en ny version, Förteckningen tar upp vanliga sjukdomar som förekommer generellt inom vården och ger förskrivare stöd i valet av läkemedel för att uppnå en god, säker och kostnadseffektiv behandling. För specialistvården förenklar förteckningen ordination av läkemedel utanför det egna specialistområdet. Vid förskrivning enligt reklistan blir förskrivningen patientsäker och i enlighet med de senaste nationella riktlinjerna. Läkemedlens effekt och säkerhet är välkända och valet av läkemedel har utgångspunkt i rådande evidens, säger Henrik Toss, ordförande för Läkemedelskommittén i Uppsala län, som har tagit fram listan i samråd med kommitténs terapiområdesexperter, ett 20-tal experter från Akademiska sjukhuset Nytt för i år är att listan utökats med ett kapitel om palliativ vård och att särskilda rekommendationer ges för äldre patienter. En ökad användning av listan över rekommenderade läkemedel är viktigt för att harmonisera läkemedelsbehandlingen i hela vårt landsting. Det är viktigt att våra läkare känner sig trygga i sitt val när de ordinerar läkemedel utanför sitt specialistområde och att de är medvetna om att användningen bidrar till en bättre patientsäkerhet, säger Astrid Forsström, läkemedelschef. Bakgrundsmaterialet till listan finns på läkemedelskommitténs hemsida lakemedel. JOSEFIN BARCK

9 17 1,7 miljoner att fördela Utvecklingsfonden prioriterar patientnära projekt Utvecklingsfonden på Akademiska delar årligen delar ut projektanslag på cirka 1,7 miljoner kronor. Sista ansökningsdag för vårens omgång är 27 februari. Ulf Haglund, sekreterare i fonden, redogör för villkoren. Vad kännetecknar projekten som ni satsar på? Det handlar om patient nära projekt som har potential att ge omedelbar förbättring av vården, till exempel bidrag till studiebesök som syftar till att hämta hem metoder och teknik, deltagande i utbildning eller inköp av material. Man kan också få bidrag för att delta i kurser/ kongresser. Om evenemanget äger rum utomlands krävs det att den sökande presenterar eget material. Stämmer det att fondens kapital till viss del är öronmärkt för projekt inom specifika områden? Ja, vissa större donatorer har via testamenten och minnesgåvor angett att Fonden instiftad av sjukhusets styrelse Ger stöd till anställda på Akademiska sjukhuset, främst till patientnära projekt som gynnar sjukhusets utveckling beviljades totalt 1,7 miljoner i anslag. Sammanlagt beviljades 288 anslag Hösten fick 122 mottagare dela på totalt kronor. Fonden är instiftad av sjukhusets styrelse. Styrelsen består av sju ledamöter: sjukhusdirektör, ordförande och vice ordförande i landstingsstyrelsen, en representant för den bank som förvaltar fondens kapital och tre ledamöter utsedda av landstingsstyrelsen. Läs mer om fonder för medarbetare på Akademiska på Navet, under Kunskapsbanken/FoU/Fonder anslag ska gå till projekt inom kardiologi, reumatologi och neurologi. Därför är möjligheterna att beviljas stöd större inom dessa områden. Under 2013 delade fonden ut anslag till 288 projekt; är det fler eller färre än tidigare? Det är ungefär lika många som tidigare år. Man kan söka bidrag två gånger per år, men närmare två tredjedelar söker på våren. Totalt beviljades 1,7 miljoner kronor i anslag i fjol varav kronor till totalt 122 projekt under hösten. Hur stora anslag handlar det om? Det rör sig oftast om kronor per person, men anslagen varierar mellan några hundra och upp till kronor. Vi strävar efter att ge många små bidrag snarare än ett fåtal stora. Ni beviljar stöd till ungefär hälften av alla som söker; vilka kriterier är avgörande? En tumregel är att ansökan ska vara fullständig. Det är viktigt att man har angett ett tydligt syfte i sin ansökan och gärna bifogar ett intyg från närmaste chef om varför projektet är bra för verksamheten. Dessutom bör kostnadsberäkningen vara rimlig och relevant. Det är så att säga lättare att få bidrag till en studieresa till Skövde i november än en kongress på Hawaii. Är det något annat sökande bör tänka på? Om en grupp vill resa så bör man tänka till. Ansökningar måste lämnas in individuellt. Det kanske inte är nödvändigt att alla reser? Om färre söker ökar möjligheten att beviljas stöd. Ulf Haglund» kostnadsberäkningen bör vara rimlig och relevant. Det är så att säga lättare att få bidrag till en studieresa till Skövde i november än till en kongress på Hawaii.«Merparten av mottagarna är sjuksköterskor, undersköterskor och arbetsterapeuter; hur kommer det sig? Till skillnad från många andra fonder stödjer vi inte forskning. Vår målgrupp är personer som bedriver patientnära utvecklingsarbete och det är framförallt dessa yrkesgrupper som ägnar sig åt sådana projekt. Läkare har dessutom andra fonder att tillgå. Men det händer att läkare får stöd beviljades åtta läkare stöd från utvecklingsfonden. Elisabeth Tysk

10 18 19 Aktuellt C-op tog time-out Förbättringsarbete med avstamp hos medarbetarna Centraloperation har tagit officiell time-out för att gemensamt se över sina styrkor och svagheter, och utifrån detta hitta konkreta förbättringsområden. Resultaten ska göra c-op till en mer attraktiv arbetsplats, så att det på sikt blir enklare att rekrytera och behålla personal. Begreppet time-out syftar på att personalen har fått stanna upp och reflektera kring verksamheten mer på djupet. Detta har genomförts under två heldagar på Fyrishov, inklusive ett förarbete där personalen har fått fundera igenom ett antal grundläggande frågeställningar på förhand. Verksamhetschefen Rainer Dörenberg, som själv har jobbat 14 år på c-op, varav de senaste fyra åren som chef, säger att målet ytterst är att vända bilden av c-op som en tuff och slitsam arbetsplats. Visst är det så att produktionstakten är hög och att det ställs stora krav på kompetens och stresstålighet. Men samtidigt gör vi väldigt mycket nytta, och det är dessa positiva sidor som jag hoppas att vi kan lyfta fram tydligare genom den här satsningen. Vi ska vara en attraktiv arbetsplats, man ska känna att det är här det händer. Med det menar jag att vi ska vara en plats där man kan utvecklas, där det är roligt att jobba, och där man fullt ut känner vilken stor nytta man gör för den enskilda patienten. Får vi de här bitarna på plats tror jag också att vi kan få ett bättre rekryteringsläge långsiktigt, säger han. C-op har en längre tid tappat personal till såväl övriga Akademiska som till andra vårdgivare. Detta är inget som är unikt just för c-op, men den tilltagande specialiseringen och de krav som den ställer på personalens kunskapsnivå gör att verksamheten blir särskilt utsatt vid hög personalomsättning. Det är därför desto viktigare att skapa en arbetsplats där personalen trivs och vill stanna kvar. Bilder från diskussionsdagarna på Fyrishov. På c-op utförs planerade, dagkirurgiska och akuta operationer. Verksamheten har inslag av spetsteknologi inom många områden vad gäller operationsmetoder och utrustning, till exempel inom laparoskopisk kirurgi med robotkirurgi och kärlkirurgi med interventionskirurgi. Några av de riksomfattande specialiteterna är scoliosoperationer, bäckenfrakturer, endokrin kirurgi, njur- och pankreastransplantationer och överviktskirurgi. Det går i en riktning mot att det blir mer och mer specialiserat, och då inte bara kirurgerna utan hela teamen, inte minst operationssjuksköterskorna. Samtidigt behöver vi ha bredden där vi tar hand om mer rutinmässiga ingrepp, till exempel blindtarms-, handleds- eller höftledsoperationer. Där kan man dock samtidigt se trenden att även dessa enklare ingrepp kräver mer och mer spetskvalitet från vår sida, eftersom vi tar hand om de svårare av dessa fall, där det finns komplicerande faktorer hos patienterna som kräver särskild hänsyn vid ope- Rainer Dörenberg rationen. Egentligen har den utvecklingen redan gått så långt att det är missvisande att tala om enklare ingrepp för vår del, säger Rainer Dörenberg. Den gemensamma timeouten har nu resulterat i många konkreta förslag på förbättringar som rör allt från lokalanvändning och schemaläggning till allmänt rekryteringsfrämjande åtgärder. Uppföljningen kommer att ske kontinuerligt under en lång tid framöver. Vi har fått in hundratals förslag, och även om en del av dem berör samma saker kommer vi att behöva arbeta minst ett år, och antagligen längre än så, för att ta hand om förslagen på ett bra sätt. Vissa går att genomföra ganska snabbt och enkelt, medan andra ställer rainer dörenberg, verksamhetschef: Det går i en riktning mot att det blir mer och mer specialiserat, inte bara kirurgerna utan hela teamen. krav på resurser på ett sätt som man måste planera för med längre framförhållning, säger Rainer Dörenberg. Bland det som redan har genomförts märks sammanhållna schemaperioder för operationssjuksköterskor, där de ägnar fem veckor i taget åt olika specialiteter som protes-, rygg- eller handkirurgi, istället för att hoppa fram och tillbaka med kortare intervaller. En annan åtgärd är att utrustningen för laparaskopi ska stå kvar på samma sal istället för att flyttas runt till olika opererande specialiteter. Detta sparar tid och minskar slitage på både utrustning och personal, samtidigt som de sjuksköterskor och undersköterskor som bemannar utrustningen får en bättre kontinuitet och mängdträning. Den 14 och 31 mars hålls två uppföljningsdagar till den första timeouten. Då ska genomförda åtgärder redovisas, samtidigt som personalen får fortsätta att diskutera igenom möjliga förbättringsområden. Redovisning sker också fortlöpande på apt-möten och på c-ops sida på Navet. Rainer Dörenberg är noga med att framhålla vikten av att hela personalgruppen involveras i alla delar av processen under resans gång. Det är oerhört viktigt att vi har ett gemensamt engagemang, annars blir ett sådant här förbättringsarbete omöjligt att genomföra. Alla måste engageras och bidra med sin inställning, sin kunskap och sin vilja. Om vi inte är en sammansvetsad grupp kommer vi inte att lyckas. hannes ljunghall Jessica Mattsson, Erika Chilléen och Mikko Partanen trivs på sin arbetsplats, som de menar har oförtjänt dåligt rykte.»kom hit och prova själva«tidvis tufft med höga krav men varierat och roligt Lyssna inte på rykten, prova att jobba här istället. Det är inte så farligt som många tror. Det säger Mikko Partanen, som har jobbat ett och ett halvt år som narkossjuksköterska på c-op. Ronden har träffat tre medarbetare på c-op för att få deras syn på sin arbetsplats. En snabb sammanfattning lyder: tidvis tufft med höga krav, men överlag ett varierat och roligt arbete. Inte minst är det en trivsam arbetsplats på grund av sammanhållningen och kamratskapet med kollegorna. Jag har världens roligaste jobb. Det händer saker hela tiden och operationerna i sig är väldigt roliga att delta i. Jag skulle inte vilja göra något annat, vi har hur kul som helst, säger operationssjuksköterskan Erika Chilléen, som har jobbat tre år på centraloperation. Erika Chilléen framhåller lagandan och hur mycket hon och arbetskamraterna skrattar tillsammans. Vi håller en ständigt rå men hjärtlös ton, ler hon. Men stämningen byts till professionellt allvar på en sekund om det inträffar en blödning eller någon annan komplikation, fortsätter hon. Narkosundersköterskan Jessica Mattsson har varit hela tolv år på c-op. Hon gillar att ingå som en kugge i ett avancerat Erika chiléen, operationssjuksköterska: Jag har världens roligaste jobb, jag skulle inte vilja göra något annat. maskineri där alla har speciella uppgifter som de vet precis hur de ska sköta. Det är häftigt när det kommer in akuta fall och det strömmar till massor av operationspersonal blixtsnabbt, liksom från ingenstans. Sedan är alla så professionella att allt flyter på utan att så mycket behöver sägas, säger hon. Som narkosundersköterska bistår hon narkossjuksköter- Texten fortsätter på nästa sida foto: staffan claesson

11 20 21 Aktuellt forts. från föregående sida skan, vilken i sin tur är narkosläkarens högra hand. Det råder brist på sjuksköterskor med operations- och narkosspecialisering, men på c-op finns inte samma problem på undersköterskesidan. Det är ganska många undersköterskor som söker sig hit, och jag tror att det har att göra med att vår roll här är lite annorlunda mot på många andra ställen. Vi blir mer en del av teamet här och är med och assisterar läkarna, till exempel när de sätter central venkateter eller lägger epidural- och spinalbedövning. Alla i teamet har sin roll och litar på varandra, säger Jessica Mattsson. mikko partanen, narkossjuksköterska: Många har en delvis felaktig bild av hur det är att jobba här. På frågan om de skulle rekommendera andra att söka sig till c-op säger Mikko Partanen: Svar ja. Att det har varit ganska svårt att hitta folk beror både på en allmän brist på narkos- och operationssjuksköterskor, och på att många har en delvis felaktig bild av hur det är att jobba här, säger han. Jag hoppas att time out-projektet leder till att vi får hit fler nya systrar och att vi kan förbättra saker i arbetsmiljön. Vi vill satsa på det här och medverka aktivt för att göra vår arbetsplats bättre, säger Jessica Mattsson. Mikko Partanen hoppas att ledningen tar till sig medarbetarnas förslag och försöker förverkliga de idéer som har kommit in. Vi känner att de verkligen har velat lyssna på vad vi har att säga, men samtidigt finns det alltid en risk att den här typen av initiativ inte leder till så mycket i praktiken. Därför är det jättebra att det redan nu har planerats in återkopplingsdagar längre fram så att vi får följa vad som händer, säger han. HANNES LJUNGHALL Helhetsgrepp om informationen till patienterna Många förbättringsområden att ta itu med patientinformation Otydliga kallelser, patienter som inte hittar och bristande information om egenvård. Områdena är många. Nu tar sjukhuset ett helhetsgrepp om området patientinformation. Kommunikationsavdelningen tog under hösten 2013 initiativet till att skapa en helhetssyn på området patientinformation, i syfte att skapa ett sjukhusgemensamt fokus för dessa frågor. Patientinformation är ett brett område och omfattar ett spektrum av information som når patienten inför, under och efter ett sjukhusbesök. Det kan vara information i kallelsebrev, i patientens journal på nätet, yttre och inre skyltning, serviceinformation på webben (kartor, kontaktuppgifter med mera), en informationsbroschyr om en behandling eller kanske en nyhet om flytt av en verksamhet. Information till patienten innefattar ofta hälso- och sjukvårdens olika regler och rättigheter för den enskilde patienten. Allt fler externa undersökningar sätter fokus på patientinformation. Både Öppna jämförelser och skl:s nationella patientenkät mäter patientinformation. Området patientinformation får idag allt större fokus och för sjukhuset innebär det högre krav som vi behöver klara av för att vara konkurrenskraftiga som universitetssjukhus, säger Josefin Barck, kommunikationsstrateg. I november förra året genomfördes en workshop med omkring 30 utvalda nyckelpersoner från Akademiska sjuk huset; läkarsekreterare, epj-förvaltningen, Landstingsservice, patientsäkerhetsavdelningen, it-avdelningen, patientnämnden med flera. Alla de verksamheter som har störst inverkan på området deltog i syftet att kartlägga förbättringsområden och göra prioriteringar. Det som ofta nämns som Akademiskas största förbättringsområde är sjukhusets ibland otydliga remissbekräftelser och kallelser, samt yttre och inre skyltning. Det fick vi också bekräftat under workshopen, säger Josefin Barck. I den sjukhusövergripande arbetsgruppen som är sammanhållande för det fortsatta arbetet med patientinformation ingår utöver Josefin Barck även Anette Gehrman Tallroth, verksamhetschef på vårdadministrativ service, Frida Antesson, administrativ chef på kvinno- och barndivisionen och Henrik Pederby, kommunikationsdirektör. Gruppen beslutade efter workshopen om följande prioriterade förbättringsområden: Webbinformation (digital information; kontakter, kartor, mina vårdkontakter etc ) Remissbekräftelser/ kallelser (grafisk profil, omfattning av innehåll, överensstämmelse med skyltning samt språk) In- och utvändig skyltning Patientinformationsbroschyrer Nu tar vi fram en aktivitetsplan för de prioriterade områdena. Bland annat tillsätter vi ett nätverk för kallelsebyggare. En projektgrupp för skyltning med representanter från Akademiska och Landstingsservice har tillsatts för att arbeta med hur sjukhusets skyltning ska i framtiden, säger Anette Gehrman Tallroth. josefin barck Bildreportaget Bilder av vårdens vardag Sjukhusets vardag resulterar sällan i några tidningsrubriker, men det betyder inte att rutinarbetet är mindre viktigt egentligen är det precis tvärtom. Ronden lät en fotograf dokumentera en vanlig dag på 30 A. text hannes ljunghall foto staffan claesson

12 22 23 Bildreportaget Bildtexter: 1. Undersköterskan Nizar Ali och sjukgymnasten Britt Nedler förbereder patienten Madjid Oulaceb inför gåträning. Bilden på föregående uppslag visar ett vanligt moment inom den geriatriska vården; Madjid Oulacebs fot blir undersökt och insmord för att motverka uppkomst av tryckår. 2. Läkarna Roosmarijn Westland Wurmbach och Mattias Taflin samtalar med en patient under en rond. 3. Undersköterskan Elisabeth Wengelin på väg med matvagnen som innehåller patienternas middag. 4. Vårdpersonalen tillbringar mycket tid framför datorn i samband med dokumentation och inläsning på patienter. Här läser undersköterskan Halbast Nabaz på om dagens patienter i Cosmic. 5. Mera datortid. Här syns sjuksköterskorna Emelie Juliusson och Anngela Ingvarsson under ett annat sådant moment. Anngela är nyanställd och går parallellt med Emelie under introduktionen och lär sig på det sättet via aktiv handledning vilka rutiner som gäller på avdelningen. 6. Färgkodad uppdelning. Tavlan visar vilken personal som har hand om vilka patienter i vilka rum under dagen. 7. Undersköterskan Tina Hesslid byter soppåse i sköljen, där man bland annat rengör utrustning som används på avdelningen. 8. Patienterna kan kalla till sig personal genom att skicka signaler till ett antal larmskyltar som sitter uppsatta i taket på avdelningen. Den här visar att någon behöver hjälp i matrummet. Geriatriska medicinavdelningen 30 A är en avdelning med 26 vårdplatser fördelade på 13 geriatriska och 13 internmedicinska vårdplatser. Till de geriatriska platserna kommer patienterna från övriga sjukhuset, mobila hembesöksteamet och hemvårdsenheten. Avdelningen har även direktintag som innebär att ambulanssjuksköterskan kan ta kontakt med avdelningsläkaren och den äldre patienten kan läggas in på avdelningen utan att först passera akutmottagningen. De intermedicinska platserna beläggs av medicinpatienter från i första hand akutmottagningen. I det dagliga arbetet samarbetar undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietist och kurator för att tillsammans ge patienten individuellt anpassad vård och behandling

13 25 Patientsäkerhet Chefsläkarna diskuterar lex Maria-ärenden Allvarliga missar kan inträffa trots tydliga rutiner Tydliga och välfungerande rutiner är nödvändiga, men kan inte helt kompensera för alla kommunikationsbrister. Det förekommer ändå att viktig information förbises eller felaktigt förutsätts redan vara välkänd. Även om detta är sällsynt pekar det på vikten av att man kontrollerar att oväntade fynd är kända och har följts upp. Patienten skrevs ut till hemmet, och sökte nio månader senare återigen vårdcentralen för viktnedgång. Utredning gjordes då, och man finner en endokrin tumör med spridning till skelett, lymfkörtlar och lever. Före anmälan enligt Lex Maria har en omfattande analys gjorts av händelsen, och flera åtgärder har vidtagits, främst för att göra kommunikationen av oväntade fynd ännu tydligare. I detta fall framgick dock fynden väl av svaren på undersökningarna, och röntgenfynden hade med stor sannolikhet också kommunicerats muntligt. Tydliga och välfungerande rutiner är nödvändiga, men kan inte helt kompensera för alla kommunikationsbrister. Det är förvånande att viktig information förbisågs eller förutsattes redan vara väl känd så många gånger. Även om detta är en sällsynt händelse pekar den på vikten av att man kontrollerar att oväntade fynd är kända och har följts upp. Bengt Sandén är chefsläkare En 81-årig kvinna blev påkörd av en bil när hon var ute och cyklade. Hon fördes med ambulanshelikopter till sjukhuset och var vaken vid inkomsten, men hade skador i ansikte, skalle, bröstkorg och extremiteter.några dagar före trafikolyckan hade patienten besökt sin vårdcentral på grund av hon gått ner i vikt från 70 kg till 62 kg på fyra månader. Man tog blodprover och fann att sänkan var 46mm. Man hade planerat en uppföljning av provsvaren, men när det var dags för den fann man via journalen att patienten var inlagd på sjukhuset, och man förutsatte då att provsvaret uppmärksammats här. Snart efter inkomsten gjordes enligt rutin en datortomografi för att kartlägga skadorna. Undersökningen visade både frakturer och skador i buken. Därutöver fann man misstänkta tumörförändringar i skelett och i levern, vilket påpekades i svaret och sannolikt också när bilderna förevisades. Patienten vårdades två veckor på sjukhuset, och skrevs sedan ut till en närvårdsenhet för ytterligare ett par veckors vård. De avvikande lab- och röntgensvaren uppmärksammades inte någon gång under de två relativt långa vårdtiderna, eller i samband med in- eller utskrivningar.

14 26 27 Noterat Medicinska studierådets ordförande Anton Jansson delade ut den nionde så kallade KlinikKurt vid ett möte för sjukhusets chefer den 7 februari. På plats för att ta emot priset för kardiologens räkning var Jonas Oldgren och Christina Christersson. Bäst handledning på kardiologen utbildning För nionde terminen i rad har läkarstudenterna via utvärderingsverktyget KlinikKurt utvärderat den upplevda kvaliteten på deras kliniska handledning vid sina placeringar vid Akademiska sjukhuset. Högst rankad blev kardiologkliniken med 5,28 poäng av 6 möjliga. Terminens klättrare blev på delad plats akutmottagningen/ AIMA tillsammans med gastrokirurgen som båda höjt sig med 0,71 poäng jämfört med föregående termin. Det är jättekul att vi har fått en ny klinik som vinnare, denna gången kardiologen, som under lång tid har arbetat hårt med att förbättra undervisningsmiljön. Jag önskar dem ett jättestort grattis. Även ett stort grattis till våra två klättrare hos akutsjukvården och gastrokirurgen! Aldrig förut har det varit så många kliniker som ligger nära eller över 5-poängsstrecket, vilket är mycket glädjande, säger Niclas Lewisson, ansvarig för KlinikKurt vid läkarprogrammet Uppsala universitet. Ny mätning av personalens värderingar kring säkerhet i vården patientsäkerhet Attityder och värderingar till säkerhet spelar stor roll och brukar sammanfattas under begreppet patientsäkerhetskultur. Från och med den 24 mars och två veckor framåt mäts patientsäkerhetskulturen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet Enköping. Enkäten till personalen är webbaserad och skickas ut personligen. För Akademiska sjukhuset var det i områdena ledningens engagemang i patientsäkerhetsarbetet samt samarbetet mellan vårdenheter som resultaten låg lägst i den förra mätningen Det ska bli intressant att se hur vi har förändrat oss sedan den senaste mätningen, sjukhuset har arbetat systematiskt med dessa frågor sedan dess. Bland annat går sjukhusledningen kontinuerligt patientsäkerhetsronder idag, säger Bengt Sandén, chefsläkare. Patientsäkerhetskulturmätningen ingår i SKL:s nationella överenskommelse för 2014 om patientsäkerhet. Rapporten ska ge landstingen ett bra underlag för att klara kraven i överenskommelsen. Med goda kunskaper i patientsäkerhetskulturfrågor i vården och genom aktivt samarbete med patienter och närstående ökar förutsättningarna för att skapa en säkrare vård. Diabetesvården får nationellt kvalitetspris telefoni Diabetesvården på Akademiska belönas för sitt systematiska kvalitetsarbete. Det är första gången sjukhuset får det prestigefulla priset som delas ut årligen av Svensk förening för diabetologi i samarbete med Nationella diabetesregistret, NDR. Vi är väldigt glada över utmärkelsen som är ett kvitto på att våra ansträngningar för att höja kvaliteten haft effekt. Antalet patienter med typ 1-diabetes ökar för varje år. I fjol vårdades närmare patienter på sjukhuset. Sedan vi gick med i diabetesregistrets kvalitetssatsning IQ4 för fyra år sedan har registreringen ökat och patienterna fått betydligt bättre blodsockerkontroll, säger överläkare Jarl Hellman, kvalitetsansvarig inom diabetesvården för vuxna Detta är fjärde gången som Svensk förening för diabetologi delar ut kvalitetspriset i samarbete med Nationella diabetesregistret. Varje år är grupper med och tävlar. Den officiella prisutdelningen sker vid Svensk förening för diabetologis möte i Helsingborg 9-11 april. Dags igen för Hälsoresan friskvård Friskhuset och landstingets miljöenhet utlyser återigen tävlingen Hälso- och miljöresan. För att delta behöver man cykla eller gå hela eller delar av vägen till eller från jobbet. Alla anställda i landstinget kan delta, även de som redan cyklar eller går till jobbet. Satsningen pågår i 13 veckor, 24 februari 25 maj. Lagen ska ha minst fyra, högst sju personer. Varje arbetsplats kan ha flera lag. Att delta är gratis. Varje gång man går eller cyklar hela eller delar av vägen till eller från jobbet noterar man antalet kilometrar. Efter 25 maj summerar man lagets totala antal kilometrar och lämnar in till Friskhuset, senast 1 juni. Då är laget med i en utlottning av priser. För att få delta i utlottningen måste laget ha cyklat eller gått minst 520 kilometer till eller från jobbet. I lotteriet kan ett lag vinna cyklar till ett värde av kronor per cykel, men det lottas också ut presentkort i sportbutik och i Saluhallen, samt biocheckar. Lag från Akademiska anmäler sig på Frisk huset, mer info finns på deras sidor på Navet. Ökad synlighet i medierna medier Akademiska syntes mer i media i november-december än tidigare under hösten, men den negativa publiciteten ökade. Det framgår av den senaste medieanalysen från Opoint (tidigare Infopaq). Skadeståndsprocessen efter Sjukhusserien och den friande domen i tingsrätten i december är den särklass största händelsen mediemässigt. Medieanalysen omfattar totalt 760 artiklar i tryckt press och webb, inklusive etermedias webbpublicering. Publiciteten hade en potential att nå 44 miljoner lyssnare/tittare jämfört med 42 miljoner i septemberoktober. Den negativa publiciteten stod för närmare en tredjedel av artiklarna jämfört med 16 procent perioden innan. De mer negativt vinklade artiklarna domineras av kritik mot landstingets/akademiskas hantering av händelsen/processen som drivs av Centrum för rättvisa för anhöriga till en patient som vårdades på onkologen. Förmedlingen av den friande domen görs också med viss kritik gentemot vårdgivarna. Den positiva publiciteten domineras av nyheter om det nya avtalet med Försvarsmakten inom smittskydd, nytt kök/byggplaner och högre ingångslöner för sjuksköterskor. Bland fokusområden är det värt att notera att nyheter om sjukhusets spetskompetens ökar i andel från åtta till 12 procent. Anhörighörna ger stöd i svår situation Vattkoppsrummet invigdes invigning Den 27 januari invigdes vattkoppsrummet, som är beläget på barnakutvårdsavdelningen 95 E. Rummet får dock en egen extern entré som benämns ingång 94. Rummet har skapats för att skydda andra patienter från luftburen smitta, till exempel vattkoppor. Små barn som har svårare vattkoppsinfektioner, och dessutom någon ytterligare sjukdom av kronisk art i botten, behöver undersökas och i vissa fall vårdas i slutenvård. Tidigare har detta på grund av smittorisken fått genomföras på infektionskliniken, där personalen inte har den specialistkompetens för just barn som vår egen personal har. Det har inneburit att vår personal har fått följa med bort till infektion. I och med vårt nya vattkoppsrum har vi fått den lösning som är bäst för barnen, där de andra patienterna skyddas från smitta och där vi sparar både tid, kraft och pengar genom att personalen får jobba i sina egna lokaler, säger Christophe Pedroletti, verksamhetschef pediatrik. Ulla-Britt Ericsson och Anki Kärker är med och bemannar anhörig hörnan i Blå rummet. blå rummet I Blå rummet återfinns numera Anhörighörnan, som tar emot på måndagar kl Då är anhöriga välkomna för att bara prata en stund eller få hjälp och råd om vart de kan vända sig med sina frågor. Den som tar emot är en särskild anhörigkonsulent eller en volontär från någon av kommunernas anhörigverksamheter. Personerna är utbildade för sitt uppdrag och har samma sekretess som övrig personal inom vård och omsorg eller hälso- och sjukvården. Syftet är att erbjuda en tidig kontakt med kommunernas anhörigstöd som sedan kan arbeta långsiktigt stödjande. Enligt socialtjänstlagen ska stödet vara individuellt utformat såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Exempel på stöd kan vara enskilda samtal, hjälp vid kontakter med myndigheter, träffa andra anhöriga eller få avlastning och avlösning för egen tid och återhämtning. Vivi-Ann Segerström på Blå rummet har redan en vana att möta anhöriga, då det ofta är dit de har vänt sig med sina frågor. Därför blev ett samarbete med Blå rummet en självklarhet. Vi har tillsammans systematiserat hur vi förmedlar kontakterna vidare i stället för att bara uppmana anhöriga att till exempel söka en biståndshandläggare. Nu hjälper vi dem att få kontakten och anhöriga blir uppringda i stället för att själva bli sittande i telefonkö eller mötas av att personen är på tjänsteärende vilket underlättar för många, säger projektledaren Christianne Simson. Med anhörig avses det nätverk patienten har omkring sig och själv efterfrågar. Det kan vara en släkting, maka, son eller dotter, arbetskamrat, god vän eller granne. Släktskapet spelar ingen roll, det är relationen som avgör. Christophe Pedroletti (t h) klipper invigningsbandet tillsammans med infektionsklinikens chef Göran Günther.! Ett ögonblick... Jakob Johansson, chef för anestesisektionen vid anestesi- och intensivvård, som har antagits som excellent lärare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci.»viktigt att det finns en pedagogisk karriärstege«vad innebär denna titel? Benämningen excellent lärare används för lärare som uppnått en högre nivå av pedagogisk skicklighet. Denna nivå skiljer sig tydligt från grundnivån, på liknande sätt som docent skiljer sig från doktorsexamen. Ansökningar om att antas som excellent lärare handläggs en gång per år. För närvarande har endast ett fåtal personer på Akademiska sjukhuset antagits som excellenta lärare. Vad innebär detta för dig personligen? Det känns jätteroligt, inte minst för att det är en mycket viktig markering från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset att det finns en pedagogisk karriärstege. Det är viktigt att vi på Akademiska lägger stort fokus vid handledning och undervisning. Att man som landstingsanställd nu har möjligheten att premieras för sina pedagogiska insatser innebär en morot för de som vill engagera sig i undervisning. HANNES LJUNGHALL Fotnot: Inom medicinska fakulteten antogs ytterligare fyra personer som excellent lärare: Elisabeth Darj, Finn Hallböök, Jarl Hellman och Magdalena Bjerneld.

15 28 Fråga ledningen Sjukhusledningen svarar på frågor från personalen I Navets dialogforum publiceras fortlöpande frågor till sjukhusledningen om verksamheten på Akademiska. Här följer ett urval av dessa. Glöm inte bort undersköterskorna? Det är mycket prat om sjuksköterskebristen och detta är ju förståeligt. Men en grupp som jag anser glöms bort är undersköterskorna. De sliter som djur på min avdelning (och så klart alla andra avdelningar!). Jag jobbar på en avdelning med geriatriska patienter, snittåldern är väl ca år. Med ökande ålder innebär det att patienten på alla sätt blir tyngre, både medicinskt och omvårdnadskrävande. Ofta behövs två personer per patient för att ge omvårdnad. På kvällspass är det fyra undersköterskor på 26 patienter! Sen har vi titt som tätt en-två patienter i korridoren. Vi sliter allihop hårt för att få det att gå ihop och förut kunde vi sjuksköterskor hjälpa till, att arbeta som parvård. Men den senaste tidens ökade belastning gör att vi har mindre möjlighet att hjälpa till och då får alltså undersköterskorna göra dubbla arbetet. Jag har inte hört någon tacka dem för deras slit. Jag har inte sett att man lönesatsar på undersköterskorna. Glöm inte bort dem!» Det är omöjligt för mig att kommentera förhållandena på enskilda arbetsplatser. Men jag kan försäkra att undersköterskor som grupp inte är osynliggjorda för sjukhusledningen. Vi har just nu olika arbetsgrupper som arbetar med ett antal viktiga arbetsmiljöfrågor. En sådan fråga handlar om hållbara arbetstider och hur scheman, arbetsinnehåll och bemanning ska utformas Inger Thorén för att alla ska orka ett helt arbetsliv. En av grupperna tittar på frågorna ur undersköterskors och skötares perspektiv. Vi är helt överens om att förutom scheman som ger tillräcklig återhämtningstid mellan passen är det väldigt viktigt vilken kompetens som finns under arbetspasset och hur man fördelar arbetsuppgifterna. Vi har en betydligt större brist på sjuksköterskor i hela Vårdsverige. Därför kommer den gruppen mer i fokus i media och den offentliga debatten, vilket kanske bidrar till att andra grupper inte känner sig lika synliga. Men när jag träffar avdelningschefer lyfter de ofta upp undersköterskornas betydelse och roll i teamarbetet på avdelningarna. Så jag vill verkligen hävda att undersköterskornas arbete inte går obemärkt förbi på något sätt. Det är alltid svårt att säga vad som är rätt lön, men i jämförelse med övriga vårdyrken har under sköterskornas löneutveckling stått sig väl under de senaste åren. inger thorén, hr-direktör Varför får vi inte lägga vårt eget schema? Varför får vi inte lägga vårt eget schema? Tidigare har? detta varit möjligt. Jag arbetar på en avdelning med dagvård. Patienter kommer ofta långväga ifrån och bor över på avdelningen eller på hotell, men utan personal på natten. Under veckan pågår utredningsarbete. Vi avslutar perioden med en utskrivningskonferens. Personalen här arbetar kontorstid. Varför får vi inte lägga vårt eget schema? Tidigare har detta varit möjligt. Då lade många längre pass under veckan när det var mer att göra och mindre på fredagen då patienterna nästan alltid åkte hem efter lunch.» Det jag tror du syftar på i din fråga är det beslut vi tidigare hade som sa att inget arbetspass får vara längre än åtta timmar. Beslutet innebar att alla verksamheter som hade pass som var längre än åtta timmar fick jobba om sina scheman. I en del verksamheter, som i likhet med er är öppna måndag fredag, var det ganska vanligt med längre pass måndag torsdag och kortare på fredagen. Detta gjorde att att ni fick tänka om kring schemaläggningen. Men genom ett direktörsbeslut den 26 juni 2013 är den regeln nu ändrad och idag får dagturer vara upp till som mest nio timmar (exkl rast). Om olika långa öppettider gynnar patienterna är därför möjligheterna till en sån schemaläggning betydligt större nu så jag hoppas att ni känner att era möjligheter att lägga scheman efter när det är mer att göra är tillbaka på samma nivå igen. inger thorén, hr-direktör Får icke legitimerad personal läsa journaler? Är det verkligen juridiskt rätt att icke legitimerad personal får gå in och läsa alla patientens undersökningar och? provsvar samt det som de i förtroende sagt?» Enligt patientdatalagen får den som är yrkesmässigt verksam inom hälso- och sjukvårdsområdet och har tystnadsplikt ta del av journaluppgifter. Men det står också tydligt att den som tar del av dokumenterade uppgifter om en patient får göra det endast om hon eller han deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Legitimation krävs alltså inte för att få ta del av journaluppgifter. Margareta Öhrvall, chefsläkare

16 30 Dagboken Sofia Ahlund, sjuksköterska på infektionsavdelningen 30 F»Jobbsnack är förbjudet på lunchen«min arbetsdag börjar kvart i sju eller klockan två eller klockan nio på kvällen. Jag jobbar rotation på avdelningen. När jag jobbar dag kommer jag upp på avdelningen strax efter halv sju, lägger in matlådan i kylen och tar en kopp kaffe. Utan kaffet på morgonen blir det inte en bra dag. Därefter tittar jag på tavlan och ser vilken undersköterska jag ska arbeta med samt vilka salar och patienter jag ska vårda idag. Antalet patienter jag vårdar per pass är i nuläget olika från dag till dag då vi har stängda vårdplatser på grund av sjuksköterskebrist. Men oftast har vi överbeläggningar. Så idag ska jag vårda sex patienter. På infektionsavdelningen 30 F vårdas patienter med svåra infektioner, smittsamma sjukdomar, tropikmedicinska sjukdomar samt immunbristsjukdomar. Ibland vårdas här även barn med vattkoppor för isolering. Avdelningen har 28 vårdplatser och 10 av dessa är enkelrum med möjlighet för att antingen isolera patienter med smittor eller skyddsisolera patienter med immunbrist. Intaget av patienter sker främst akut, dygnet runt, patienterna kommer först och främst via infektionsmottagningen våningen nedanför. Men söker en patient med behov av infektionssjukvård efter klockan sju på kvällen kommer patienten till Slår mig ned vid en dator, vi har läsrapport på avdelningen, så jag läser varje patients journal. Varför kom patienten in? Vad har patienten för grundsjukdomar? Vad är det stora problemet just nu? Hur ser vitalparametrar ut? Hur ofta ska kontroller tas? Vad har patienterna för omvårdnadsbehov? Vilka läkemedel har patienten, och när ska de ges? Strax efter sju kommer kollegan som jobbat natt och vi hinner med en kort rapport. Något prov som inte hanns med? Något speciellt att observera? avdelningen via akutmottagningen. En grundläggande del av den slutna verksamheten är vård och isolering av patienter med dropp- och luftburen smitta såsom influensa och vattkoppor, isolering av patienter med mag-tarminfektioner samt epidemiologisk övervakning och isolering av patienter med antibiotikaresistenta bakterier På infektionsavdelningen arbetar sjuksköterskor, undersköterskor, avdelningssekreterare. Ledningen består av en avdelningschef och två gruppchefer. Infektionsavdelningen har även sjukgymnast och läkarsekreterare knutna till avdelningen. Klockan är det morgonmöte. Då har någon av cheferna utdelning av någon veckorutin, allmän info om något vårdlag har extra omvårdnadstungt alternativt medicinsk tungt. Det är bra, för då får alla på avdelningen veta vart man ska gå om man får en minut över Men det händer inte så ofta. Tydligen såg alla väldigt trötta ut idag, så det blir raketen som morgonjympa. Vi brister ut i skratt. Jag tar tag i min kollega som jag ska jobba med idag och går därefter ut på avdelningen för att jobba. Klockan har vi avstämning vid läkemedelsvagnen. Hos vilka patienter behöver vi vara två? Hur många antibiotika har jag klockan åtta? Vi jobbar efter patientnärmre vård, som innebär att sjuksköterska och undersköterska tillsammans planerar och utför vårdarbetet. Jag och undersköterskan gör upp en plan över vad som ska göras idag. Oftast hinner vi bara gå tillsammans till de allra mest vårdtunga patienterna vi vårdar, de övriga patienterna går vi ensamma till, för när klockan slår nio ska vi ronda. Eller, jag ska ronda, numera rondar bara sjuksköterskan, på gott och ont. Fördelen med att båda rondar är att helheten av patientens situation fångas upp snabbare, nackdelen är att vårdarbetet inte hinns med. Så undersköterskan får stanna kvar på avdelningen och ensam fortsätta med omvårdnaden av våra patienter. Den här morgonen har jag fyra antibiotika klockan åtta och tre antibiotika klockan elva. Vi går på varsitt håll till två av våra patienter, för att därefter mötas på en sal där vi behöver vara två. Därefter betar vi av så mycket som hinns med innan klockan slår nio. Efter ronden stämmer jag av med avdelningens sekreterare. Informerar om en hemgång. I samma stund slår det mig. Patienten har ju hemtjänst, skriver upp ringa på min att-göra-lista så att allt är förberett inför hemgången. Utan avdelningssekreteraren är jobbet omöjligt att utföra. Sedan är det fika, hinner sitta i fem minuter innan telefonen ringer. En av mina patienter planeras till röntgen, bokar in tid, hinner bara lägga på, så ringer en sjuksköterska från kommunen och vill höra hur det går för en annan av mina patienter. Inser nu att det är lika bra att ta med kaffekoppen och fortsätta med samordning och dokumentation vid en dator. Klockan slår 10.50, antibiotikadags! Därefter omvårdnad av den patient som inte Sjuksköterskan Sofia Ahlund klarar av många olika arbetsmoment under en vanlig dag på jobbet. hanns med före ronden. Och juste, nu kommer patienternas lunch. Snabba steg, fort ska det gå. När ska jag äta? Sen lunch, skönt, då hinner jag beta av fler punkter på min att-göra-lista kommer jag iväg på lunch, bara tio minuter senare än planerat. Slår bort tankar på vad som ska göras efter lunchen, slår mig ner bredvid mina kollegor. Vi pratar, skrattar, jobbsnack är förbjudet på lunchen. Hinner tänka att det ändå är värt det, mina kollegor gör det värt. Eftermiddagen innebär mer samordning, dokumentation innan kvällspersonalen går på, städa ur och fylla på läkemedelsvagnen, vända patienter, omvårda, byta en nål eller två, koppla dropp, dela ut läkemedel, prata med kommunen med mera. Stämplar ut 15.40, vid stämpelklockan möter jag en kollega som också jobbat dag. Men sist jag såg henne var innan arbetspasset började. Även om kollegorna finns i samma lokal är det inte sällan man bara hinner säga god morgon innan arbets - dagen är slut och kvällens personal har tagit över. På väg ner till omklädningsrummet slår tanken mig, har mina patienter idag känt att de fått den omvårdnad de behövt? Jag konstaterar det kunde ju varit sämre.

17 Krönika Björn Ekmehag Vi har stora möjligheter Det kan kännas lite förmätet att redan efter två månader ge en bild av Akademiska sjukhuset. Jag avstår därför från detta och väljer istället att försöka förmedla mina spontana intryck från denna första tid som divisionschef för kirurg- och onkologdivisionen. Den helt dominerande känslan är respekt för all den kunskap som finns hos medarbetarna vid detta sjukhus, inom alla personalkategorier och i alla led. Det gäller såväl den kliniska sidan som fouu och administrativa delar. All denna yrkesskicklighet ger oss fantastiska möjligheter när vi nu tillsammans ska förbereda sjukhuset inför framtiden. En framtid som inrymmer stora byggprojekt och säkerligen en fortsatt snabb utveckling inom vård och omsorg. Sjukhusets medarbetare har gått igenom en mycket tuff period Det vore insiktslöst att inte bejaka de utmaningar vi står inför. Alla medarbetare sliter för att trots svårigheter ge våra patienter den vård de behöver. Akademiska sjukhuset och framför allt dess medarbetare har dock gått igenom en mycket tuff period. Även om vi nu tycker att vi ser en ljusning, visar inte minst den senaste tidens ännu mer ut talade vårdplatsproblematik att vi fortfarande har mycket att göra. Alla medarbetare måste få känna att man har förutsättningar att kunna göra ett arbete som man är nöjd med. Att få känna trygghet i arbetet och stolthet över sin arbetsplats. Det är den bästa förutsättningen för att våra patienter ska få bästa tänkbara vård. Jag är övertygad om att det är allas vårt mål. Vi har bara olika roller i detta arbete. Jag tror också att om vi möts i denna övertygelse, det vill säga att vårt mål är att på olika sätt, direkt eller indirekt, ta hand om våra patienter på bästa sätt idag och att ständigt arbeta på att bli ännu bättre i framtiden, har vi alla möjligheter att utveckla Akademiska ytterligare. Som jag skrev tidigare är sjukhusets med arbetare fantastiska men vi har också extra fördelar i att vara ett nav i en vital region. Genom detta nätverk får vi möjlighet att bygga upp samarbeten och vårdkedjor som sträcker sig långt bortom vårt direkta ansvar, till gagn för alla de patienter som vi tillsammans ska hjälpa, idag och imorgon. Akademiska sjukhuset bubblar av aktivitet. Vi har alla möjligheter att fortsätta vara det universitetssjukhus som leder den kliniknära forskningen, nationellt och internationellt. Jag är övertygad om att den samlade kunskapen och skickligheten hos sjukhusets alla medarbetare kommer att göra att vi klarar de stora utmaningar vi står inför, så att vi även i framtiden tar till vara alla de möjligheter som ryms inom nya metoder och nya arbetssätt. Björn Ekmehag är chef för kirurg- och onkologdivsionen

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Kommunikationsplan för vårdnära service

Kommunikationsplan för vårdnära service KOMMUNIKATIONSPLAN 1 (6) Kommunikationsplan för vårdnära service 1 Bakgrund/nuläge FM (Facility Management) handlar om att på ett tydligt sätt koordinera och utveckla landstingets stödtjänster inom fastighets-

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33 Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Danderyds sjukhus. en period av växande och utveckling

Danderyds sjukhus. en period av växande och utveckling Danderyds sjukhus 2014-2018 en period av växande och utveckling NY AKUTVÅRDSBYGGNAD KLAR 2018 För mig som vd är det otroligt glädjande att bygget äntligen startat. Jag ser fram emot ett modernare sjukhus

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer

Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS

Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Bakgrund Vårdnära service är ett koncept som innebär överföring av arbetsuppgifter från vårdpersonal till servicepersonal. Tanken med vårdnära

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867:

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: ARBETA MED OSS STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01

Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01 2011-06-30 FÖRSLAG 1 (2) Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01 1. Bakgrund Västerbottens läns landstings verksamhet, folktandvården vid tandläkarhögskolan,

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND INLEDNING... 4 PATIENTEN FÖRST... 9 RESPEKT FÖR INDIVIDEN... 13 UNDVIK SLÖSERI... 17 SAMHÄLLSANSVAR... 19 FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN INNEHÅLL 3 INLEDNING. Idag har

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset RDK 18:e mars 2016 Yvonne Hedegärd vårdenhetschef, projektledare Vårdens utmaningar Förväntningar, behov och möjligheter Resurser

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vårdmodell?

Patientnärmre vård Framtidens vårdmodell? Patientnärmre vård Framtidens vårdmodell? Implementering och utvärdering av en ny vårdmodell Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland Projektledare Pia Kärvell 28-- - 1 - Inledning Hälso- och sjukvården

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2014 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom 2016-08- 1 6 Motion 2015:33 av Jonas

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Förord. Maria Lönnbark VD

Förord. Maria Lönnbark VD Varumärkesbok Förord I varje möte med omvärlden bygger vi tillsammans bilden av Folktandvården Gävleborg. För att vi ska kunna skapa en tydlig och attraktiv bild finns en varumärkesplattform som ger oss

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016 Punkt 15 Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-06 Diarienummer SU 301-1247/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Barbro Fridén Till styrelsen för Utvecklingsplan 2016 Förslag till beslut Styrelsen för föreslås

Läs mer

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun Välkomna till Suntarbetslivs podd. Ni kan väl börja med att berätta vilka ni är. Jag heter Boel Steen och arbetar som HR-strateg i Kristianstads

Läs mer

Gymnasiearbete. - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet

Gymnasiearbete. - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet Gymnasiearbete - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet Bakgrund Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet på hälsouniversitetet, Linköpings universitet, campus Norrköping. 2. Vilket universitet,

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Tidig planering för att garantera säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för att garantera säker och trygg vård i sommar PM 2016-04-25 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lotta Christofferson Sommarplaneringen i vården 2016 Tidig planering för att garantera säker och trygg vård i sommar SKL årliga enkätundersökning ger en bild

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Presskonferens Lasarettet i Ystad

Presskonferens Lasarettet i Ystad Presskonferens Lasarettet i Ystad 2013-03-27 Rein Seensalu, projektsamordnare, 0451-298845 Matz Widerström, sjukhuschef Ystad Johan Cosmo, sjukhuschef Kristianstad Eva Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010 3,27 3,18 3,09 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 4,29 4,28 4,20 4,15 4,13 4,13 Klinisk handledning - en jämförelse mellan sjukhusets kliniker 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Hur blir det möjligt?

Hur blir det möjligt? Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Juni 2016 Karolinska Huddinge på väg mot framtidens vård Stockholm är en region i snabb utveckling. Antalet invånare ökar i stadig takt och andelen äldre blir

Läs mer

Etablering av Lean inom logistik / distribution

Etablering av Lean inom logistik / distribution Etablering av Lean inom logistik / distribution Stefan Johansson Lean-coach Axstores Mjölby, 13 april 2011 Version 1.0 Ägs av Axel Johnson AB Omsätter ca 6,7 miljarder 389 varuhus och butiker i Sverige,

Läs mer