MoDo DOMSJÖFABRIKEN. En etnologisk studie. Anna Jansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MoDo DOMSJÖFABRIKEN. En etnologisk studie. Anna Jansson"

Transkript

1 MoDo DOMSJÖFABRIKEN En etnologisk studie Anna Jansson Länsmuseet Västernorrland 1999

2 Rapport - samtidsdokumentation MoDo Domsjöfabriken En etnologisk studie Text: Anna Jansson Länsmuseet Väslemorrland December 1999

3 Innehåll Domsjö fabrik 1 Inledning 2 Hur j ag gick till väga 2 Presentation av informanterna 3 IntervJumateriai 4 Att börja arbeta på Domsjö fabrik 5 Informanternas arbete 5 Arbetstid 8 Arbetsmiljö 9 Lunch och fika 11 Att umgås med arbetskamraterna 11 Information 13 Att byta arbetsuppgift 14 Rädslan for att förlora arbetet 15 Domsjö fabrik är till salu 16 Domsjö-andan 17 Framtiden 17 Bilagor

4 Domsjö fabrik 1903 startades tillverkningen av sulfitmassa i Domsjö. l dag har Domsjö fabrik cirka 380 anställda, av dem är männen i majoritet och 17 stycken är kvinnor. Ungefar hälften av de anställda arbetar skift då produktionen pagår dygnet om, Övrig personal arbetar dagtid med underhåll och administration. De sista decennierna har arbetet i fabriken förändrats. Nu sköts arbetet med datorer, avancerade maskiner och elcklroni,ska system, men det händer att personalen får utföra manuellt arbete även i dag. Kraven på kunskap och utbildning hos personalen har ökat. Domsjö tillverkar ungefär ton massa per år, varav två tredjedelar är dissolvingmassa och en tredjedel är pappersmassa. Av dissolving tillverkas bland annat viskostråd, blöjor, tamponger, cellofan och förtjockningsmedel Pappersmassan används exempelvis till skrivoch tryckpapper, loa- och hushållspapper. Mycket har gjorts för att miljöanpassa tillverkningsprocessen. I dag sker processen i ett slutet system och utsläppen har på så sätt minskat. Med tvåstegskokning och klorfri blekning kan de kemikalier som används återvinnas. Biologisk rening har införts samt luftrening med elektrofilter och rökgasskrubbrar. Fabriken som tidigare tillhört MoDo Paper, ingår sedan den J oktober 1999 som en egen division i Mo och Domsjö AB. MoDo har meddelat al1 de inte är intresserade av att behålla fabriken j Domsjö eftersom det som produceras här inte går i hnje med koncernens övriga produk.'1ion. Fabriken är till försäljning och de första intressenterna att ta över verksamheten ska inom kort besöka Domsjö.

5 Inledning Under t~yra veckor i september - oktober 1999 utfördes ett fålt- och intervjuarbete på Domsjö fabnk. Syftet m d den etnologiska samtidsundersökningen är att visa hur några av de anställda torhåller sig till sin arbetsplats och sitt arbete. Företaget är under ständig utveckling och förändring. Undersökningen är tänkt att belysa Domsjö fabrik som arbetsplats Tid är ingen isolerad företeelse och informanterna förhåller sig till det som händer i dag utifrån en jämförelse med det som varit men också det som komma skall. Hur jag gick till väga Materialet utgörs av intervjuer samt anteckningar från samtal med anställda. Genom att intervjua personer fran olika avdelningar önskade jag få en inblick i stöne delen av produk~ tionsproccssen. Med I~älp av företagets informatör Monica Backerholm kom jag i kontakt med informanterna och jag har i förväg avtalat tid för intervju med dem. Intervjuerna har ägt rum dels på infonnanternas arbetsplats, i körarrum eller kontor, dels i det rum som ställts till mitt förfogande på företagets projektavdelning. De sammanlagt sju intervjuerna har dokumenterats med bandspelare och i genomsnit't pågått en timma. För mina frågor i ämnet arbetsliv har jag använt mig av ett i förväg utarbetat underlag (se bilaga). Samtal har jag kallat de infonnella pratstunder jag haft med anställda vid deras arbetsplats och jag har i efterhand skrivit ner vad som diskuterats. Efter varje besök på företaget har jag föli minnesanteckningar som finns samlade i en faltdagbok. Till dokumentationen hör också foton. De bandinspelade intervjuerna jämte utskrifter av dessa förvaras tillsammans med övrigt material i arkivet på Länsmuseet Västemorrland j Härnösand. 2

6 Presentation av infqii;maflterna ASSl/}' Häggs!röm Har arbetat på olika befattningar i fabriken sedan Arbetar som avdelningscheff ör rensen sedan 199 j och har efter en omorganisation rollen som både avdelningschef och arbetsledare. Arbetar dagtid. Christer Larsson Började arbeta på Domsjö Efter två års studier på yrkesteknisk högskola började han ]978 arbeta som skiftgående processingenjör. Arbetar som cheffär avdelnin Jama koken och bleken sedan Arbetar dagtid. Fverl Andersson Har arbetat på olika avdelningar på Domsjö sedan Är nu processoperalör.för (väfl, en länk mellan kokeri och blekeri. Arbetar 6-ski n. Chr/. ler,riderberg Började pa företaget 1972, och arbetade då skift på kokeri. Arbetar sedan 1985 dagtid som dr!fl- och underhållsmdanik'r på blekeriavdelningen. Lars Forssen Började arbeta på företaget Är processoperalörjör lorkmaskmsavdelningen, där han arbetar 6-ski ft. Eva vedberg Har haft administrativt arbete på företaget sedan Arbetar som sekreterare på underhållsavdelningen, vilket omfattar mekaniska avdelningen, bygg och bax, elavdelningen och projektavdelningen. Arbetar dagtid. Sten Häggs!röm Började arbeta på MoDo:s forskningsavdelning Började 1979 som skiftgående ingenjör och har därefter haft olika arbetsledande befattningar. Arbetar nu med produkt och processul \,{lcklingsarbe!e på dagtid med hela fabriken som arbetsfålt. 3

7 lntcrvjumaterial Under olika avsnitt presenteras en del av det material som framkommit vid intervjuerna. Nedan toljer en kort beskrivning av vad varje avsnitt innehåller. All bölja arbeta på Domsjö fabrik Hur det kom sig att informanterna började arbeta på företaget. Vad SOIlJ krävs för att få anslällning i dag. "~rorljl(lnternas arbete Vilka arbetsuppgifter informanterna har. Det egna arbetet och samarbetet med andra. Varje del i produktionsprocessen är viktig. Arbetstid ProdLlktioD~npågår dygnet om och personalen har olika arbetstider, tider som innebär både för- och nackdelar. Arbefsmiljö Hur informanterna upplever sin arbetsmiljö. Arbetsmiljö och skyddsutrustning har med tiden torbättrats, men är det alltid möjligt att skydda sig? Lunch och fika Med olika arbetsuppgifter har informanterna också olika förutsättningar för att ta paus för lunch och fika. Alf umgås med arbetskamraterna Hur ser kontakten med arbetskamraterna ut under arbetstid och träffar de varandra på fritiden? h~/(mnaf ion På vilka sätt de anställda delges information om företagets verksamhet, och vilken påverkan inforl1lationen utgör. A/f b) {(l arhetsuppgift Om möjligheten att byta arbetsuppgift inom företaget. Med minskad hierarki tycks innebörden i "att avancera" ha förändrats. Rads/all/Ö" all/ör/oro arhetet Fabriken har varit nedläggningshotad ett tlertal gånger. Hur informanterna förhåller sig till detta och hur de agerar. D()lII.~i('jfäbrik är fil! sa/u MoDo har beslutat att sälja fabriken i Domsjö. Informanternas tankar kring den förestående försäljningen. Domsjö-andan DOll1sjö-andan finns begrepp, men finns den i verkligheten? Infonnantemas tolkning av vad den innebär. rro111/ iden Synen på fabrikens framtid, och vad som behövs för att den ska leva vidare. 4

8 Att börj.a arbeta på Domsjö fabrik Det är liten omsättning av personal på Domsjö fabrik, "har man börjat här då blir man kvar." (CL) Men hur korn det sig att informanterna en gång sökte sig till företaget? För Christer Jäderberg som last laboratorieutbildning med inriktning mot pappersindustrin föll det sig naturligt "jag var intresserad av att börja jobba helt enkelt, sökte jobb och fick del" Även [ör Sten Häggström och Christer Larsson var utbildningen avgörande för att de sökte arbete på Domsjö fabrik. "Det var ordnat jobb direkt när man slutade", säger Assar Häggström som på 1950-talet gick i en yrkesskola intill Domsjö fabrik. För ö\figa infonnanter har kontakten med någon som redan arbetat på företaget spelar en stor roll. "Min pappa var MoDo-anställd och på den tiden när man gick i skolan så sommarjobbade man. på MoDo" berättar Eva Svedberg, När hon avslutat ekonomisk utbildning på gymnasiet fick hon ett vikariat och blev sedan kvar på företaget. Även Lars Forssens pappa arbetade på Domsjö fabrik: "och då tyckte han att det var så bra. Och sedan.när man skulle gå gymnasietl.../ja det blev processteknisk, alltså man hade i princip ingen aning om vad en massaindustri var." Even Andersson fick omgående arbete vid besök på fabriken. Hans morfar var en av de anställda och han hade frågat om arbete [ör Everts räkning. Att SOI11 tidigare få arbete på företaget utan någon särskild utbildn.ing är i dag inte möjligt. Som processoperatör behövs hmskap i bland annat e1ek.1:ronik, kemi och datateknik och det krävs att man har läst minst 3-årig processteknisk linje på gymnasiet. Lars Forssen ser att utbildningen är nyttig, 'på processteknisk läser du kemi, fysik och matle/... /men som sagt var, det har ingenting med när du kommer ut på fabriken att göra." Arbetsuppgifterna har blivit mer specialiserade och det är nödvändigt med upplärning på plats. Christer Larsson påpekar företagets behov av erfarenhet och att "det måste du få här med åren eftersom vi har en unik process helt och hållet." Informanternas arbete Assar I-lägg tjöm är avdelningschefoch arbetsledare för renseri, vilket är ett samjingsnamn för V d-, bark-, och flishantering. Hit, till den för ta delen i processen, kommer vedtransportema. Veden barkas i en trumma och huggs till tlis. Flisen transp0l1eras sedan till kokeri, medan barken återvinl1s som energi när den eldas i ångc.entralen. Förutom Assar Häggström arbetar sammanlagt 28 personer på renseri. Medan en del arbetar dagtid, arbetar andra 2-skift eller 6-skift. Assar själv arbetar dagtid, Chri, ter Larsson är chef för a delningarna kokeri och bl keri. I kokeri kokas nisen vilket sker i två steg under sammanlaf,rt 14 ti 111 mar. Efter att ha passerat tvätt går massan vidare för blekning. Sedan 1991 används väteperoxid som blekk mikalie istället för klor eller klordi~ oxid, detta gör att samtliga vätskor från blekeriet går att återvinna. Båda avdelningarna är kemiskt komplicerade och borde egentligen, menar han, ha var sin chef. Efter rationaliseringar ligger emellertid uppgi fterna på en person. 5

9 Bade Assar Häggström och Christer Larsson ansvarar för drift och underhåll på sina respektive avdelningar. I deras arbete ingår också att göra budget för verksamheten samt ha kontakter med andra aktörer. Assar Häggström har exempelvis kontakt med MoDo Skog om vedflöde och SJ om transporter och Christer Larsson har kontakt med kunder och försäljare. De har möjligheten alt påverka det som händer på arbetsplatsen, "man är en spindel i nätet och har en möjlighet att påverka det mesta!... /allt från små vardagshändelser till stora övergripande projekt."(cl) En stor dej av arbetstiden befinner sig Evert Andersson i körarrummet, men ibland utför han även manuellt arbete i fabriken. I körarmmmet har han via datorer uppsikt över processen [ör tvätt. Fib'rmassa och kokvätska skiljs åt, och här tas också sockerinnehållet i surlut till vara för sprittillverknjng. Det relativt stora körarrummet delar han med personalen på blekeriavdelningen. En väggpanel i rummet skvallrar om hur processen tidigare kontrollerats. Ett fåtal av instrumenten på väggen används än i dag, i övrigt tar man hjälp av datorer. I rummet finns också TV-monitorer, med vars hjälp vissa delar av processen övervakas. Det finns sex stycken processoperatörer för tvätt, en för varje skift. I en jämförelse med tidigare då de anställda också var fler, säger Evert Andersson att det fanns personal att sätta in 0111 någon var sjuk eller borta från arbetet. I dag är arbetet mer specialiserat och det finns ingen extra personal utöver de ordinarie, "om det är någon borta eller någon som är sjuk här, då måste vi gå från ledigheten."(e.a) På Lars Forssens arbetsområde som processoperatör i torkmaskinsalen är antalet personer fler. Arbetssysslorna är emellertid också fler i jämförelse med vad de varit och han berättar att de ansvarar för sileri, tre torkmaskiner, 1M l, TM II och TM III, samt fläkttorkar. De ska även vara behjälpliga i pappsalen där den fardiga massan skärs till ark och staplas i balar. J körarrummet finns datorer men också en väggpanel med några av instrumenten kvar. Han berättar alt övergången från det manuella arbetet i fabriken till att sköta processen via skannen på en dator nog mte varit lika lätt för alla. Sedan arbetsuppgiftema förändrats har några av dem som arbetat i tabriken slutat sin anställning. Christer Jäderberg är i sitt arbete som drift-, och underhållsmekaniker stationerad på blekeriavdelningen. Christer Jäderberg och fyra arbetskamrater delar verkstad och fikarum. De träffas flera gånger under dagen och tar ofta hjälp av varandra med något arbete. Han berättar alt 'allting styrs via datorsystem så jag bar lite koll på det, för att det går dygnet rllnt och skiftpersonalen som har hand om det på övrjg tid dom ser bara till att det fungerar i princip." En dcl av arbetsuppgifterna får han via arbetsledaren som bnlkar tina förbi vid rasterna när de är samlade, "annars är det mycket egna initiativ för vi har då olika områden." Själv har Christer Jaderberg särskilt ansvar för att bearbetningen av harts fungerar. Harts tas till vara och eldas sedan i ångcentralen för energi. Stt:J1 Häggström arbetar med produkt och processutveckling, och bland arbetsuppgifterna ing['rjust nu att öka spritproduktionen och öka kapaciteten i fabrikens kemikabeåtervinning. Utvecklingsarbete tar tid och han tycker därför det är bra at1 ha tlera projekt på gång samtidigt, lor tillfället har han fem stycken. l väntan på att ett beslut ska tas om något för lag kan Sten arbeta vidare med ett annat projel...1 så länge. Innan han lägger fram förslag på förändring krävs det att han har ''färdiga kalkyler, så här ser det ut och så h~ir kan det bli", och han måste motivera kostnadel Är kostnaden mindre än tre miljoner kronor fattas beslutet oftast inom DOll1sjö fabrik, i annat fall handläggs ärende! i koncernledningen. Sten förfogar ö\-er ett mm pa t~lbrikskontoret, men därutöver har han hela fabriken som sitt arbetsfält. Till stor del 6

10 arbetar han själv 'men går jag in och vill förbättra en viss sak i ett område så blir jag beroende av dem som jobbar där. Då bildar vi en grupp som jobbar med det här, för du måste heja tiden förankra dina ideer någonstans"(s.h) Eva Svedberg är sekreterare på underhållsavdelningen och har sitt rum i verkstadsbyggnaden. Hon sköter det administrativa arbetet, vilket bland annat innebär att ha hand om fakturor, åonomiuppföljning göra beredskapslistor för jourgruppen på helgerna, beställa kontorsmate~ rial och boka konferensrum. Det är framför allt tjänstemännen hon samarbetar med, och för det mesta kan hon själv styra och planera det egna arbetet. Att planera det egna arbetet kan emellertid vara svårt ibland, mycket är beroende av om produktionen går bra eller inte: "Ena stunden kan det gå jättebra då är det inte mycket att göra, andra stunden då kan det vara jättemycket att göra."(l.f) När något i fabriken har havererat blir arbetet mer intensivt: "det kostar otroliga pengar varje timme produktionen står. Det händer ibland att vi jobbar väl mer än vad vi egentligen får när det har gått sönder någonting."(c. J) Christer Lars'on tycker det är svårt att ra. tiden att räcka till: ".lag åker alltid hit j tid på morgonen och har föresatt mig att i dag ska jag göra det och det och det, men dct blir aldrig på det sättet. Det är alltså andra som styr min vardag. Det är produktionsproblern och det är alla möjliga möten som man ska springa på,"(c.l) Även Assar Häggströl11 menar att mängden möten och tider för dessa, är det som han minst av allt kan styra. Det har skett förändringar i organisationen och personalstyrkan har minskat. Flera av informanterna upplever stress på arbetet: "Jag tror det är väldigt lätt att jobba ner sig, en viss uthrändhet kan man nog känna ett stänk av."(c.l) Assar Häggström skulle gäma vilja ha ert lugnare tempo, "för arbetsbelastn.ingen ökar och det går tyngre j u äldre man blir." Varje avdelning utgör en egen del i tillverkningsprocessen (se bilaga), men tillsammans bildar de en kedja där alla är beroende av alla Christer Larsson påpekar att avdelningarna för kokeri och blekeri är väldigt oli,ka, men båda är beroende av varandra [ör "man kan inte frigöra en avdelning och producera i den." Eva Svedherg tycker att samarbetet fungerar bra: "vi är inte så många här så vi känner varann allihop, \i försöker hjälpas åt, det blir att man har kontakt med dom allihop nästan." Hon upplever också att det skett stora förändringar när det gäller hierarki: "Det var mycket större skillnad på olika kategorier folk, dom som jobbade nere på golvet och dom som var tjänste. män,jag upplevde att det var fler nivåer för gammalt, i dag är det mer jämställt."( -:.S) Ä\en Sten Häggströl11 berättar att ett ökat samarbete "har smugit sig fram efter som, nu går vi in och hjälper varandra på ett helt annat sätt än vad det var för 20 år sedan", då var det "'väldigt mycket skråtänkande" 7

11 Arbetstid Arbetstiderna för de anställda varierar. Gemensamt för alla är dock stämpelklockan där arbetstidens början och slut registreras. Några arbetar dagtid, oftast mellan klockan 7 och 16. Viss variation förekommer med den flextid som finns, ocb arbetstiden visar sig till viss del vara beroende av arbetskamraternas. Eva Svedberg arbetar vanligtvis mellan klockan 7 och 16 trots att hon har möjlighet att flexa. "Det är [ör att få det att stämma med alla dom jag jobbar med, dom bö~iar sju/.. /och därför har jag min arbetstid efter verkstadens så att säga." "Jag åker till jobbet såjag är här ungefar mellan halv sju och tjugo i sju, och sedan är det ju aldrig före fyra man far hem/.../lnnan killarna kommer ner klockan sju har jag klart vad som ska göras så att jag får fördela ut", säger Assar Häggiund. Ungefär hälft n av de anställda på företaget arbetar skift eftersom produktionen pågår dygnet runt. En del arbetar 2-skift med antingen för- eller eftermiddagsskift samt en del helger, andra arbetar 6-skift i ett rullande schema som inkluderar semester. På 6-skift arbetar de en vecka natt, en vecka eftermiddag och en vecka förmiddagsskift för att därefter ha tre veckor ledigt. Varje skiftlag består av cirka 30 personer. Bade Evert Andersson och Lars Forssen arbetar 6-ski.ft och ingen av dem kan tänka sig att byta skiftarbetet mot arbete på dagtid. Ledigheten mellan arbetspassen menar de vara den största fördelen: 'Det är därför man tycker skift är bra, det är just det där att kunna jobba i tre veckor och vara ledig i tre veckor. "(L.F) En stor nackdel är dock att "du är ledig mycket på veckor då inte andra är lediga, sedan jobbar du på helger när andra är lediga och det säger sig själv då, det finns en asocial sida."(l.f) Evert Andersson tycker att arbetet på oregelbundna tider sliter på kroppen men 'Jag har jobbat för länge på skift för att ställa om mig." Enligt Assar Häggström är det Oer som vill arbeta 6-skift än 2-skift eftersom det "på 6-skift är bättre betalt, mycket bättre ledigheter och kortare arbetstid." Några av infannanterna som tidigare arbetat skift, har av olika anledningar valt att byta till arbete på dagtid: "{Jr arbetssynpunkt föredrar jag att jobba dagtid [ör hur det än är så kommer du lite offside i skiftjobbet med utvecklingen och infonnationen, och framför allt utveckling som jag upplevde det. Jag kunde inte ta del av den på samma sätt som jag gjorde sedan jag gick över till dagtid och inte minst gör i dag" säger Sten Häggström. ''Ja du får försaka väldih>t mycket kvällar och helger, det var liksom alltihop. Jag började fundera mycket på det där och det som det gjorde mer i börsen tyckte jag inte det var värt att jobba skiftgång.''(c.j) Dc menar också att humöret påverkades vid skiftarbetet. Christer Larsson minns att han '"irriterade sig på enklaste saker" och Christer Jäderberg säger att "Jag ser på många andra nu som jobbar skinatt j U"t det där när dom har jobbat nattveckan och börjar jobba på daf,rtid att dom kan vara lite griniga. Och det är som jag känner igen mig, det har att göra med att du har sovit d[liigt och det är omställning i kroppen." Den sammanhängande ledigheten som skiftar:betet innebär är dock något Christer Larsson saknar, han säger att han hann göra fler saker på fötiden än vad han hinner i dag när han arbetar dagtid. 8

12 Arbetsmiljö Christer Jäderberg beskriver sin arbetsmiljö som "ofta väldigt bullrig, och därför är det viktigt med hörselskydd. Det kan vara varmt, dct kan vara skitigt." Han upplever emellertid miljön som mycket bättre sedan kemikal ierna klor och klordioxid inte längre används. Ä en Lars Forssen poängterar värmen i fabriken: "Vi är som gjorda för att åka till Brasilien hela bröten, det är fuktig väm1e där, sedan borta i torken har du torr värme. Så på somrarna kan jag säga, då är det ganska varmt i lokalen här, men nu är det så pass kyligt ute att det är hyfsat. " Kanske har folk utifrån en föreställning om Domsjö som "smutsig industri", men Lars Forssen menar att det varken är rökigt eller oljibrt, "du behöver inte hela tiden vara skitig i den bemärkelsen." För Sten Häggström är arbetsmiljön i fabriken "i ngenting som jag funderar på, det är som vardag för mig. Jag har jobbat i 20 år i en industri och då blir man van med en miljö. Jag vet hur folk som kommer utifrån tycker det luktar och det pyser och det väsnas,jag märker det inte ens.» Dc anställda i produktionen rör sig mellan fabrikslokal och körarrum. I körarrummet stängs det mesta av ljudet från maskinerna ute frånsett ett dovt bakgrundsljud. Då och då ljuder driftlannet som varnar att något inte är som det ska i produh.1ionen, ibland krävs det manuella åtgärd r ute i fabriken. Medan en del personal rör sig inom samma avdelning rör sig andra mellan flera avdelningar. För administrativt arbete finns kontorslokaler och även om dessa är skilda från själva fabrikslokalen hörs en del av ljudet hit: '"inte bullrigt direh.1, men det klart det sjasar från ventiler och lever om lite grann, det låter utifrån fabriken men det är sådana saker som hör till:". visserligen kan man känna när man kommer hem på kvällen när det har varit mycket surr att man är tom uppe i huvudet. Ju mer stimmigt det är runt omkring en,ju fortare blir man trött "ms) I en jämförelse med den arbetsmiljö som tidigare varit är det i dag ar betydligt bättre menar infon11anterna: "Ja nu finns lagar att miljön ska vara så och så när dujobbar/... /Då satt du ute i SJälva maskinrummet i bullret, det fanns inga sådana här körarrum eller matsalar inte, utan det yar bara att sitta där", säger Evert Andersson. Även Christer Larsson menar att stora förändringar sken, "precis som vi började tänka på den yttre miljön så förbättrades miljön i fabriken." Också inställningen till skyddsutrustning har förändrats: "Förr i tiden var det lite macho att vara utanl../men dom unga har dragit in i fabriken att skydda sig ordentligt, så dom flesta har hörselskydd, inte dom allra äldsta men alla unga."(c.l) l das anvil11der Even Andersson autid härselsk eld men omtalar att sådana "~fanns inte när jag började, det var inte vanligt, det var bara så." Han är en av många på fabriken vars hörsel är skadad. Lars Forssen som hör till de yngre är extra mån om sin hörsel: "Det är bara jag som kör dubbelt på hela fabriken,jag har både proppar och kåpor." 9

13 Företaget haller med arbetskläder; gröna byxor och röd skjorta samt skor med stålhätta. "Ja vi har kläd<::r som dom håller med och gasmasker finns överallt. Det kan bli gasutsläpp eller vad som helst/'.jdet är mitt eget ansvar att jag tar på mig det jag behöver, det är inget tvång men det är för mitt eget bästa. '(E.A) Vilka skydd som används är beroende av vilken arbetsuppgift som utförs, ibland är det inte praktiskt möjligt att använda någon skyddsutnlstoing. "Är det så att man är ute någonstans och jobbar och verkligen har folk ovanför sig, då blir det att man använder hjälm också. Men på vissa ställen kan man inte ha det helt enkelt för det är både otympligt och opraktiskt."(cj) "Handskar dom är livsfarliga när du har valsar och klärnnyp, och det är sådana olyckor som händer här ock å. Då har dom handskarna på sig och så ska dom ta bort lite massa vid pressnyp och sedan far hela handen iväg i nypet, så att där får vi absolut inte ha handskar. Sedan om det går av i torken och det ska dras ur massa 'ur torken, ja då kan du inte vara utan handskar för att där snackar vi om en massa som är 130 grader het."(l.f) Hörselskydd, gasmask, skyddsglasögon, visir och handskar är några av skydden. Med åren har skyddsutrustningen blivit bättre och även medvetenheten om att skydda sig tycks ha ökat. Vad gäller antalet olyckor säger Christer Larsson att: "Som tur är så har vi väldigt lite olyckor, men tillbud har vi och vi har haft en del rejäla tillbud, inte väsenthgt mer än andra avdelningar, men om du tar kokeri så är det tryck och temperatur och syror. När det händer någonting finns en potential att det kan bli ganska stora skador, men dom här riktigt stora olyckorna dom har vi klarat oss ifrån," Lars Forssen tror inte heller att torkmasklnsavdelningen är särskilt olycksdrabbad, även om riskerna finns. Som olycksfall räknas de händelser som kräver minst en sjukdag, om det inte leder till sjukskrivning kallas det tillbud."varje tillbud ska rapporteras. Och när man går igenom det här tillbudet och upptäcker att här finns en risk, då är vi skyldiga ah göra någonting åt det, det kan vi inte släppa bara", säger Christer Larsson. På varje avdelning finns skyddsombud, "Vi har skyddsronder som vi går sex gånger om året", säger Christer Jäderberg som är ett av de två skyddsombuden tor avdelningen blekeri, "för att ta åtgärder så ska det dokumenteras-"(c.j) Skyddsombud, skyddsronder, arbetsmiljöiagar och rapportering av tillbud är någj:a led i en statistik där antalet olyckor minskar. Enligt Fabriksbladet nr 1/99 var antalet olyckor 6 stycken 1998 i jämförels med 20 stycken 1990, antalet tillbud var oförändrat 35 stycket1. liuvudskyddsombudet Hans-Erik Wågberg betonar vikten av att anmäla allt som inträffar eftersom det finns ett mörkertal när det gäller tillbud. lo

14 I anslutning till fabrikens körarrum finns det lunchrum. Här är inrett med stolar och bord och det går att värma sin mat. Processen kräver ständig tillsyn och all personal kan inte äta lunch eller dricka kaffe samtidib'1. De tar rast när produktionen tillåter det: "Vi har ingen speciell tid att vi ska äta, utan det är när det passar."(.a) Del kostar mycket pengar om produktionen står stilla, och det är högsta prioritet att ra. maskinerna an fungera. 'Jag vet inte om vi har en halvtimmas Iunch egentligen, och den ska i sådana fall vara efter fem timmars arbete, men jag menar det är väl många gånger man inte har hunnit äta på ett skift."(l.f) Inte heller är det säkert att Assar Häggström går ifrån arbetsplatsen för att äta lunch eller fika: "Vi har kaffeautomater och jag brukar ta mig en kopp som ofra står på bordet tills det är kallt, just det med fika det är jag dålig på. Sedan kanske om jag får vara lite självkritisk är jag dålig på matrasterna också.". "Från början var det lite si och så med det. Det hände faktiskt att man stod på kiosken där uppe och åt en hamburgare och promenerade ner igen, men det har jag slutat med", säger Christer Larsson, som nu ser till att hinna äta lunch också. Flera av informanterna äter sin lunch på Bruksgården, som ligger utanför fabriksområdet. Eva Svedberg berättar att: ' Vi har en stor matsal här inne också, men jag tycker det är skönt att gå ifrån en stund än att man ska sitta i samma byggnad och äta, skönt att komma ut och se något annat." Oftast är de några arbetskamrater som följs åt för att äta, till Bruksgården eller något annat matställe som omväxling. Hon lämnar sin arbetsplats även vid paus för flka: "Jag satt nere på verkstaden tidigare!...iså att jag går ner till dom och fikar för vi tillhör samma organi~ sation. "(E.S) Att umgås med arbetskamraterna En stor dcl av de anställdas tid tillbringas på arbetsplatsen. Hur ser umgänget med arbetskamraterna ut') Har också det förändrats i takt med att arbetet, som informanterna beskriver det, blivit mer specialiserat och arbetsuppgifterna fler? Sten I:läggström beskriver hur de är några stycken som träffas på lunchrasten: "Ja det blir som ett stambord där i cafeterian, då sitter vi och spelar kort, bridge." När Eva Svedberg träffar sina arbetskamrater på rasterna pratar de sällan om det som rör arbetet: "Vi pratar mest om "ad man har sett på TV på kvällarna, vad dom har gjort och vad vi ska göra. Det är faktiskt inte mycket jobbprat på fikarastema, det förekommer men inte ofta." Christer Jäderberg säger att "vi slänger käft åt varann åt alla håll, vi både ger och tar, men som jag upplever det så är den ingen som tar illa upp eller känner sig mobbad eller något sådant utan det låter hela tiden." Även Lars Forssen beskriver att: "Emellanåt så är det mycket snack, så man vet väl i princip utan och innan vad det är för personer man jobbar med." För Lars Forssen som arbetar skift är antalet arbetskamrater begränsat till några få och det är alltid samma personer ban träffar: "Vi är alltså sex personer här, dom känner jag, sedan känner Jag ingenjören ocb basen." Dc är få arbetskamrater också på Evert Andersson arbetsplats, och han menar att det är en av nackdelarna med att personalens antal har minskat: "det är inte som förut/...idet var mer folk Il

15 och inte så beroende av att du måste anpas~a dig precis till den personen, det är ju inte Säkert att vi har samma kontakt eller kemi som det heter." Det händer att Christer Jäderberg träffar sina arbetskamrater även på fritiden: "särskilt nu genom dom här datorerna som vi köpte så är vi väldiga noviser allihop/.../så att den här våren var det mycket att surra med varann och åka [ör att hjälpa varann. Ja sedan är vi ett par stycken som följs på hockey ibland men det är väl inte den allra tätaste kolltak,1en." På Bruksgården finns motionslokaler där de anställda har möjlighet att träna. Sten Häggström delar sitt fritidsintresse med andra på arbetsplatsen: "Speciellt är det badminton och det är ett helt gäng härifrån/.../det är skojigt och då rör vi på oss. Men sedan i övrigt umgås jag nog inte så mycket med arbetskamrater på fritiden, det gör jag inte. Jag hinner inte, jag har mycket på fritiden också." För Christer Larsson är umgänget med arbetskamraterna begränsat till nagra få återkommande arrangemang per år: "Varje vår spelar vi brännboll och sådana där saker, tjänstemännen. Från avdelningarna kan vi gå på höstsidan och spela bowling och klämma en bärsa, men i övrigt är det inte något mer." 'Vi brukar äta surströmming i lag någon gång och fester har vi ibland på fritiden, så att vi träftas när vi hinner och har tid. Det kan bli långt mellan gångerna men ibland försöker vi ta oss i kragen', säger Eva Svedberg som är en av dem som brukar ingå i festkommitten och se till att arhetskamraterna träffas. företaget står inte för något gemensamt arrangemang för sina anställda, men en gång om året får va~ie skiftlag en summa pengar för att själva hitta på något tillsammans. Lars Forssen har bland annat åkt räkbåt med övriga på sitt skift, och Christer Jäderberg berättar att de brukar åta julbord tillsammans. Flera av informanterna upplever att de umgås allt mindre med sina arbetskamrater: "Jag tycker det har blivit mindre faktiskt, folk har inte tid", säger Assar Häggström, medan Lars Forssen konstaterar att han inte har något större intresse av att träffa dem även på fritiden: "NeJ man är så less på dom /...Idet är så intimt då i tre (arbetsveckor)." Christer Larsson tror att en förklaring till att man inte träffas oftare är att "det är så händelserika veckor här i alla fau, så när det väl bär iväg mot helg då är man glad om man slipper." Det verkar inte finns någon officiell föreningsverksamhet på fabriken i Domsjö. De föreningar som finns är kopplade till MoDo, exempelvis en konstförening och en motionsklubb exklusivt för de som springer tjejmilen. Kvinnorna på företaget har däremot tagit initiativ till att träffas. ha Svedberg berättar att "vi har en intern förening som vi kallar Q99/...! bara vi tjejer här inom Domsjö, vi brukar träffas och göra något skoj ibland, vi stöper ljus till advent, men det är ingen officiell förening." i2

16 Information Infonnunterna upplever det vara mycket lätt att ta del av infon11ation som rör företagets verksamhet: "Information finns alltid om man söker, om man vet vad man är ute ener, vad man vill ha.' (E.S) Från företagets informationsavdelning kommer varje dag "fabriksrundan", en daglig information för anställda vid Domsjö fabrik om bland annat gårdagens produktion och dagens händelser. Fyra gånger per år kommer jntemtidningen "fabriksbladet" ut. De anställda får också information på möten och informationsträffar. Christer Larsson berattar att det varje måndag är möte och "då amlas vi representanter kan man säga för alla skrå, alla avdelningar, även kontor och så vidare, då är det massiv information, ekonomi, miljö, energi, marknad, staende pun"1er hela vägen." Övriga vardagar träffas de för en mer kortsikiig planering och går igenom vad som händer under dagen eller morgondagen' Om någon meddelar att vi måste stoppa blekeri och byta den och den 'pumpen, då ska nästföljande avdelning veta om det för dom kanju också vilja göra en insats när vi ändå står, det är samordning av insatserna"(c.l) Assar Häggström tycker att det är många möten, men "det är svårt att saga generellt att man ska kunna minska ner därför att det är mycket det här med informationsbiten också," Ofta deltar han i tlera möten varje dag, i form av till exempel arbetsplatsträffar, avdelningsmöten och projektmöten, De anställda har olika arbetstider och det kan bland annal vara svårt att nå dem som arbetar skift. Intranet, företagets lokala nät som införs l. oktober 1999 kan vara en lösning på problemet, de anställda har då möjlighet att söka infonn3tion när de själva önskar. Ännu nås dock inte all personal via intranet eftersom "där är problemet att alla inte har tillgång till en dataskarm:'(e.s) På längre sikt, när samtliga har tillgång till intranet och systemet är jnarbetat, kan eventuellt mängden information på papper minskas. Information kan också ta sig andra vägar än via företagets informationsavdelning: 'lnformation dom formella vägarna fungerar ganska bra alltså, men fungerar ända bättre infonnellt för vi är så pass nära allierade med varann så att man ska ha en väldans otur om man missar någonting i informella vägarna " säger Christer Larsson, Även Sten Häggström menar att mycket infonnation utbyts vid fikarasterna. Vikten av miljötänkande tycks vara ett angeläget ämne [ör informanterna, kanske mycket beroende på att de varje dag tar del av information som rör miljön: "Det har fokuserats mer de här senart: åren än det gjordes när man började här, då var det inget sådant. "(E-S) Stor medvetenhet råder också om fabrikens ekonomi. "Jag vågar påstå att en anställd här i Domsjö v t mycket mer om Domsjös ekonomi än vad de flesta andra i skogsindustrin vet 0111 sina respektive t~lbriker.' (CL) Alt få information om företagets ekonomi ses som positivt, '"för det är trots allt det företaget Dänar in, det är det vi ska leva på."(c.j) år det gäller att delge de anställda infonnation om verksamheten menar Sten Häggström att företaget i viss mån varit föregångare: "Jag vet då vi gick ut med ekonomisk information så \af del många i andra företag som höjde på ögonbrynen/...! men det har skapat en stor med- \ ~tenhet. "(S.H) 13

17 Att byta arbetsuppgift lnforrnanterna har alla lan o anställningstid. En del av dem har provat på olika arbeten inom företaget medan andra arbetat med ungefär samma uppgifter. I en tidigare mer hierarkisk organisation var möjligheten att "göra karriär"' föm10dligen större, men vad films det i dag för möjlighet att avancera eller byta arbetsuppgift? Eva Svedberg menar att chansen att byta arbetsuppgift inom Domsjö fabrik finns, eftersom alla lediga arbeten annonseras ut. "Sedan om man har kvalifikationer för dom eller inte, men nog tror jag säkert att är det så man söker och är intresserad, att man skulle kunna ra en utbildning om dom är intresserade av att satsa på en, det tror jag säkert."(e.s) Även Christer LarssoJ) menar att möjligheten finns: "Ja det kan man, men alltså det gäller att visa framfötterna." Utbildning och framför allt eh stort intresse för att avancera säger han spela stor roll. I en jämförelse med tidigare menar han att det blivit svårare: 'På den tiden hade vi befattningar som man kan säga var nästan lite back-up. Om någon hade gjort illa sig i fabriken och blivit lite invalidiserad så hade man alltid utrymme [ör sådana också, men det har försvunnit med åren när vi har rationaliserat. TU finns det inte så många poster längre, och nu krävs det att man är rätt så bra skolad." 'Sedan kan det vara så att företaget inte vill flytta på folk i onödan heller, därför att det är upplärningstid på varje plats och det tar både kratt, tid och pengar att utbilda folk till en ny befattning", påpekar Assar Häggström. Att byta arbetsuppgift ses inte heller som självklart bland infonnantema. "Men det är tvåsidigt dct där, för när man bar lärt sig ett j abb så känner man att man kan jobbet och man känner sig trygg i den rollen /...iå andra sidan kan det tinnas folk som vill byta för att dom vill lära sig mer, framtar allt när de är yngre"(a.h) Om att av'ancera säger Lars Forssen att: "Jag vet inte ens 0111 det är någon som har tarsökt med det, det finns j u ingenting att sträva efter på det sättet."(l.f) är organisationen inte längre är lika hierarkisk tycks innebörden i "att avancera" ha förändrats. Assar Häggström berättar att: "i dag så lär man sig mer på den befanning mao har, det är ofta certifierade arbetsplatser där man ska ha ett intyg på att man har gått en viss utbildnjng och man ]1öjer så att säga kravet på befattningen. Man ökar på utbildningen och höjer kravet på befat1ningen, och det är då som man ser ett sätt att gå vidare." 14

18 Räuslan för att får/ara arbetet Enligt informanterna har fabriken varit nedläggningshotad åtskilliga gånger: "Det är just det här att det har varit så vansinnigt många nedläggningshot, jag menar det har inte gått ett år innan nästa cirkus är igång. Och det kan vara väldigt jobbigt egentligen psykiskt, jag menar utt hela tiden vara osäker på om du ska kunna behålla jobbet."(lf) Christer Jäderbergs förhållningssätt har med tiden förändrats: "Jag var mer orolig förut, men nu har man liksom... ja händer det så händer det, det är inte så mycket att göra åt!...! Jag tror att alla är vi väl lite medvetna om atl visst kan det hända, men vad ska man göra åt det.,- 'ågra av infonnanterna menar att enbart oroil för om man inte kommer att ha kvar arbetet har påverkat privatlivet: "Men jag kan säga att dom här hotbilderna som jag upplevt genom åren, dom har påverkat mig privat också. Man har inte vågat göra det och det för man tänker att kanske lägger dom ner och man tvingas nyna på sig, och det är ingen ide att skaffa ert sommarställe nu. "(C. L) "Det blir nästan så man tycker så här~ ja men gör ett avslut på det här någon gång då. Jag menar nu är vj 33 år och snart kan du inte ens gå högskola eller någonting, du far inga lån då. Skulle jag veta i framtiden ah det skulle hända om 10 år, då vill jag hellre att det händer i dag, men helst inte för art jag menar hela Ö-viks kommun är beroende av den här fabriken. "(L.F) Assar Häggström är mindre orolig för sin egen del utan "funderar mest på att det försvinner arbetstuifållen och utannar bygden." Domsjö fabrik genererar fler arbetstiurållen än enbart dem på fabriken, "det är en,<äldig massa firmor som servar oss som också blir lidande, liksom aj] service runt omkring, och det är många mindre företag som kanske måste lägga ner eller halvera sin verksamhet om det är så att den här fabriken försvinner. "(A.H) En händelse som samtliga infoflllanter tar upp är när VD Bengt Pettersson den 7:e oktober 1996 lämnade besked om nedläggning av fabriken i Domsjö. Beskedet kom utan förvarning och var svårt att första för de anställda eftersom fabrikens verksamhet just då gjck bra. "Det kom så överraskande. Om MoDo-ledningen hade kommit med det här , då hade vi inte haft något försvar alls, utan vi blödde pengar och det var på konkursens brant. Yi startade dissolving här 1993/... lhelt ny teknik för att göra dissolvingmassa. Det hade lugnat ner sig och vi liänade pengar. Yi säg hur vi kommit in på en n:y marknad och det gick väldigt fort att komma in där, det visade på alt vi hade en väldigt hra produkt. Och då star någon och suger att nu ska det läggas ner."(s.h) Bengt Petterssons nedläggningsbesked var int något som d ~ anställda kunde acceptera. Eva S\~dberg beskriver sin reaktion: "~Ja jag vart arg i elen bemärkelsen art jag tyckte art dom inte \isstc vad dom talade om, menjag var inte orolig för fabrikens skull att vi skulle behöva laggas ner." lfter beskedet 0111 nedläggning engagerade sig de anställda [ör att fabriken skulle bli kvar: "Ja dllll1 första 24 timmarna då var vi nog i chocktillstånd allihop. ~len sedan blev det en mobili ~cring av alla goda krafter, ja helt suveränt. Vi samlades sam fackligt, det var inga meningssklhaktigheter utan fabriken skulle vara kvar, och ville inte MoDo driva den vidare så fick man sälja den. Och utifrån det resonemanget så byggde vi ganska snabbt upp ett handlings- 15

19 program där vi tog kontakt med kommunen och vi tog kontakt med massmedia och fick verk~ ligt drag alltså."(c.l) "Det svetsar samman folk att visa att det hår fungerar", säger Sten Häggström, och konstaterar art Bengt Pettersson tvingades ta tillbaka beslutet om nedläggning "då det inte fanns dom anledningar till nedläggning som yttrades officiellt." Domsjö fabrik är till salu 1996 års nedläggningsbesked har kanske bidragit till synen på den nu aktuella försäljningen av fabriken. Ingen av infonnantema är direkt negativ tiu en försäljning, även om några av dem intar en mer försiktig hållning: "Vad försäljningen beträffar så är det helt beroende, tycker jag, vem det är som köper fabriken, vem det är som ska driva den vidare. Men MoDo har sagt att vi inte ska hålla på att göra dissolving-massa, det passar inte in i vårt produktsortiment, och det måste man acceptera för det händer mycket sådana här strukturförändringar i företagsamheten över lag", säger Assar Häggström, och menar att >'bedömningen om försäljningen måste mao nog spara tills man ser vilken som blir den nya ägaren." "Jag brukar inte försöka oroa mig så mycket i förväg utan får väl ta det den dagen i så fall, men man vet inte om det blir nya ägare vad dom har för intentioner med fabriken, vad dom tänker. Visst kan det bli en omorganisation, det vet man inte."(e.s) Lars Forssen ser positivt på en försäljning: 'Och sedan hoppas vi att någon köper upp Domsjö så att den får fortsätta att gå, det är väl en bra grej för Domsjö-fabriken, jag menar den har i alla fall minst lika stor chans utanför MoDo som den har inom MoDo." flera av informanterna påtalar att det varit eftersatt med investeringar: "Det har vi sett också, man kan säga sista sex - sju åren, att vi har tilldelats väldigt små investeringsmedel. Och det har vi tolkat som att man inte visste vad man skulle göra med fabriken."'(c.l) Evert Andersson tror att det med en ny ägare blir ordentliga satsningar på verksamheten: "Ja till rätt köpare då blir det förändringar, då blir det investeringar och ta rätt på mer, det klart. Annars är det ingen som köper inte, det kan jag aldrig tänka mig." ]6

20 Domsjö-andan Domsjö-andan tycks vara ett begrepp som existerar, men att sätta ord på vad det innebär är svårare för infonnantema. '"Alltså man har hört talas om det där", säger Christer Jäderberg som tror att Domsjö-andan var starkare längre tillbaka i tiden, "men jag märkte den verkligen 1996 då vi var nedläggningshotade. Da kan man kalla det Domsjö-anda eller vad man vill, eller om det bara var självbevarelsedrift att vi reste oss allihopa. Dels slog näven i bordet och påpekade dom fel som dom hade gått ut med, tyckte vi, plus att vi naturligtvis kämpade för att ha arbetsplatsen kvar. Men någon annan Domsjö-anda kan jag inte säga att jag har varit med och sett. "(ej) '"Det är just det här, högt i tak ocb mycket ge och ta" säger Sten Häggström, som även han menar att Domsjö-andan synliggjordes vid beskedet om nedläggning: "Ja det visade sig inte minst 1996 då det blev en sådan otrolig sammanhållning och enad front mot att så här får ni bara inte göra"(s.h) '"Min uppfattning är att på andra fabriker kanske man slår vakt om sin egen position på eti annat sätt än vad man gör i Domsjö, och det beror nog på att vi är så få människor i Domsjö sa vi måste hjälpa varann, och det är väl kanske vad jag förknippar Domsjö~andan med." (A.H) Även Eva Svedbergs definition av Domsjö-andan är att "folk inte är prestigebundna utan man hjälper varann i den mån man kan." Christer Larsson tycker sig inte finna någon Domsjö-anda. Han menar att den gamla bruksortsandan har gått förlorad och att den i sin tur inte har ersatts av något annat. "Jag tror att om man går längre tillbaks som Domsjö såg då var alltså MoDo en institutionegentligen, där kunde man lösa dom flesta problemen, men så är det inte längre utan dom är en arbetsgivare som vilken som helst."(c.l) Framtiden Lars Forssen ser positivt på framtiden för företaget: ''Det är en väldigt framåttänkande fabrik i alla fall jobbar på att komma med nya massah.-valitcer och nya uppslag, det är Domsjö väldigt bra P~l. Domsjö har haft kniven mot strupen precis hela tiden så att det har bara varit det, 'hitta på någon nytt annars så läggs den ner', och då har Domsjö lyckats med det precis varenda gang." Christer Jäderberg menar att "'bitvis har man väl varit lite nedstämd för fabrikens fortlevnad, men jag tror att vi är optimistiska allihop här faktiskt, vi har en optimistisk tro. Naturl igtvis slar vi oss för bröstet lite grann och tycker att vi är så pass duktiga och vi gör så bra produkter an den ska kullna få fortleva. Och jag tror att den dag vi inte gör det då är vi riktigt illa ute, vi maste tro på det vi pysslar med." Samtliga informanter är eniga om att fabrikens framtid ser ljus ut, med bra produkter och ett sttlndigt torbättringsarbete kommer den att leva vidare. I "FabriksbJadet" går att läsa om an:lällda som fått belöningar efter att ha kommit med [ör företaget bra och vinstgivande förslag till förbättringar. "Det pågår diskussioner om förbättringar hela tiden, tycker jag, på m'mga ställen", säger Christer Jäderberg, och berättar att "från början nöjer man sig naturligt \'i~ dtl man har fatt det att fungera men till slut blir det väl ändå att vi går och funderar lite till 17

21 mans alt man ska förfina. deb naturlib'1vis så är det att minska kostnaderna på kemikaller och det år att kunna göra något vettigt av den där hartsen som numera bränns i sodapannorna i pannhuset, "(CJ) Att öka de anställdas kreativitet kan vara en väg till ökad lönsamhet. "Är vi så blåögda att vi tror att det inte finns förbättringar att göra på den här arbetsplatsen, då är det något stort fel. Små saker kan vara stora saker. Och som jag ser det, ska vi överleva omvärjdskonkurrensel1 måste vi ha en ständjg förbättringsverksamhet", säger Sten Häggström som är en av dem som nu verkar för att alla anställda ska få utbildning i problemlösarteknik. Rent praktiskt ska sedan en grupp anställda kunna komma med förbättringsförslag för ett område som inte f1mgerar tillräckligt bra. För det genomarbetade förslaget kan de ta förslagsbeiöni ng och "det är ett helt nytt sätt att jobba i Domsjö att man kan betala ut pengar för någonting man gör på sin arbetstid."(s.h). Arbetet med förbättri ngsverksam het pågår. Ett annat område där man bara är i startgroparna handlarom kunskapsöverförin.g. "Vi har börjat ta tag i det här nu och ser hotet framför oss när det galler kontinuitet. Den här fabriken är unik, den går inte att jämföra med en sul fatfabrik, dom kan låna ideer av varann så att säga, men vi är helt unika så den kunskapsbas som finns ute i fabriken är enormt viktig.'\c.l) Medelåldern bland de anställda är hög och så småningom kommer flera av de anställda att gå i pension. "Vi har gott om herrar mellan 65 och 50, och sedan är det ett väldigt glapp ner till 25, vi har ett gäng killar från som förbättrar statistiken men det räcker inte, Om vi inte lyckas med vår kunskapsöverföring är risken att man sitter och uppfinner hjulet igen hela tiden här", säger Christer Larsson. Kanske har ungdomar förutfattade meningar om vad arbetet i en fabrik innebär. Slen Hägg~ ström påpekar vikten av att infonnera ungdomarna och "Jag försöker i alla möjliga sammanhang tala om att det faktiskt är hightech att jobba inom skogsi ndustri o. Du har kemi, du har fysik, du har mekanik och inte minst!t-tekniken har kommit in, så allting finns men ungdomarna förstar inte det. eller vet inte det."(s.h) 18

22 BILAGA Undcrlag for frågor - arbetsliv Arbetsplatsen/miljön Beskrivning av arbetsplatsen som miljö: byggnader, arbetslokaler, arbet?rums inredning, teknisk utrustning, vilorum, lunchrum, kafferum, utsmyckning. Möjlighet att påverka miljön: buller, olyckor, rökning på fabriken. Den sociala miljön Organisation, över- och underordnade, samarbetet, egen plats i hierarkin, konkurrens, administration, fackliga representanter, infoonation på arbetsplatsen, arbetskamrater, kontakt mt:d arbetskamrater under och utanför arbetstid, gemensamma angelägenheter, föreningar, arbetsplatsens traditioner, vanor, ritualer. Färutsättn ingudarbetsresurser Valet av det aktuella arbetet, utbildning, hur arbetet lärts, fortbildning, speciella erfarenheter för arbetsuppgiften, arbetsetik, vem som ansvarar för arbetsuppgifterna, hälsan, yrkessjukdomar, hur påverkas kropp och själ, stress. Arbetet/uppdraget Beskrivarbetsuppgiftema under en viss period, under en dag, arbetstid, resa till arbetet, ombyte, att stämpla in och ut, pauser, lunchraster, tekniska hjälpmedel, övriga hjålpmedel, arbetskläder, arbetsuppgifternas beskrivning och praktiska utförande. Upplevelsen av arbetet och nuvarande situation Karriännöjligheter och personlig utveckling, arbetsplatsens löneläge, hur högt värderas arbetet i förhållande till familjeliv, fritid, föreningsliv och andra intressen, hur företagets framgångar/bakslag påverkar, att känna solidaritet med arbetsplatsen, att känna sig behövd, \'ilken till fredsställelse ger arbetet, framtiden

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS KOMMUN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS KOMMUN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS KOMMUN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Handbok för dig som ska sommarjobba

Handbok för dig som ska sommarjobba Handbok för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats: Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats: Adress: Chef på arbetsplatsen Handledare: Telefonnummer: Annan kontaktperson: Telefonnummer:

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Foto Petra Hellberg 1

Foto Petra Hellberg 1 Foto Petra Hellberg 1 Skuggfåglarna Om att ockupera sin plats i livet trots att ingen erbjuder dig den premiär på Unga Klara 25 januari 2007 Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog. Det

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Checklista för skyddsrond

Checklista för skyddsrond Checklista för skyddsrond Skyddsrondmall IEG Datum: Avdelning: Deltagare: ORDNING & OLYCKSFALL Behövs hjälp? för att det blir gjort? vara klart? 1. Är ordningen på arbetsplatsen tillfredsställande?(spill,

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

2013-03-22 1 Group Quality - Environment, Health and Safety

2013-03-22 1 Group Quality - Environment, Health and Safety 2013-03-22 1 Ovakos större tillverkningsenheter Hofors Hällefors Imatra Smedjebacken Boxholm Fakta 2011 Produktionskapacitet 1,3 miljoner ton stål 3. 200 anställda Omsättning 1 121 miljoner E 2013-03-22

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Min dag med Mona Lindfors den sjungande IT-driftchefen som gillar att läsa

Min dag med Mona Lindfors den sjungande IT-driftchefen som gillar att läsa Min dag med Mona Lindfors den sjungande IT-driftchefen som gillar att läsa Mona är IT-driftchef och ansvarar för att hålla ihop hela IT-driften. Hon är 50 år och bor här i Norsjö. Hon gick kontors och

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 MALMÖ KOMMUN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 MALMÖ KOMMUN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 MALMÖ KOMMUN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Viktiga erfarenheter från EKAs och Arbetslivsinstitutets projekt Ändrat säkerhetsbeteende

Viktiga erfarenheter från EKAs och Arbetslivsinstitutets projekt Ändrat säkerhetsbeteende Viktiga erfarenheter från EKAs och Arbetslivsinstitutets projekt Ändrat säkerhetsbeteende SSG Säkerhetskonferens 2007 Quality Airport Hotel Arlanda Box 902 195 86 Arlanda Stad peter.kemi@eka.com Nu har

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats:... Adress:... Handledare:... Telefonnummer:... Annan kontaktperson:...

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Några tankar kring ditt jobb!

Några tankar kring ditt jobb! Några tankar kring ditt jobb! Du är nu en betydelsefull medarbetare i ett serviceyrke som hela tiden utvecklas snabbt och där du kommer i kontakt med många människor. Städ yrket passar dig som vill arbeta

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer