Jan-Peter har inte lust att stå bredvid

Transkript

1 Språkröret för Hörselskadades förening i Stockholm Senaste nytt på nr 3 Juli 2012 årgång 69 Omvald förbundsordförande är rotad på Kungsholmen Jan-Peter har inte lust att stå bredvid

2 Innehåll nr Ledaren Har du synpunkter? Kontakta Patientnämnden om händelser i hörselvården Likhet över staden Heminstruktörer föreslås få ny organisation Kongress manar till ny upplysningstid Reportage Möt Jan-Peter Strömgren: omvald förbundsordförande och Kungsholmsbo Minskade bidrag till Alviksskolan Föreningssidor Moldavienprojekt tar nya tag Eva Spetz segrade igen Klubbinfo På kansliet Redaktörens ruta Vad gör du på torsdag? Nu börjar allt fler röster höjas mot att personer med funktionsnedsättning inte har samma mänskliga rättigheter som andra invånare i Sverige. "Inget nytt" kanske ni tänker, men nu kokar det i funktionshinder rörelsen. När jag skriver det här har det gått 587 dagar sedan remisstiden gick ut för utredningen "Bortom fagert tal", en utredning som föreslår att otillgänglighet klassas som diskriminering. Regeringens passivitet kritiseras från flera håll. Diskrimineringsombudsmannen tycker att lagen måste skärpas. Oppositionen i riksdagen har röstat igenom att otillgänglighet ska likställas med diskriminering, varför regeringen nu skyndsamt måste ta fram ett lagförslag. LO:s tidigare chefsekonom Dan Andersson konstaterar att det finns samhällsekonomiska vinster att hämta i en ökad tillgänglighet. Vad har det då att göra med torsdagar? Jo, mellan åtta och nio på morgonen står den ihärdiga Torsdagsaktionen utanför Rosenbad för att om igen och omigen påminna statsråden att gå från ord till handling. HRF med flera står bakom aktionen och vår omvalde förbundsordförande Jan-Peter Strömgren har setts med ett flygblad i handen flera gånger. Är du kvar i stan i sommar? Torsdagsaktionen tar inte semester. Förresten kan ni möta en mer personlig sida av Stockholmaren Jan-Peter Strömgren på sidan åtta. Om ni inte visste att han har ett stort intresse för Kungsholmens historia så får ni reda på det nu. Snart är det juli, och även om inte vissa tar semester, så gör vi det. Njut av sommaren så hörs vi i höst! redaktör Foto: P-O Olsson Språkrörets redaktion Språkröret ges ut av Hörselskadades förening i Stockholm och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Lars Lindén lars.linden@hrfstockholm.se Redaktör moa.kallstrom@hrfstockholm.se Omslag Jan-Peter Strömgren Foto:. Upplaga ex Prenumeration 200 kr/år Tryck Katarina Tryck AB ISSN Språkrörets utgivning 2012 nr 4 utkommer vecka 44 manusstopp 8/10 Redaktionen ansvarar ej för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta insända texter. Fotograf är om ej annat anges. Skänk en gåva till föreningens verksamhet Din gåva till föreningen är betydelse full för att vi ska kunna fortsätta bedriva vår verksamhet. Styrelsen framför ett varmt tack för din generositet. Ange gärna vilken fond som avses för ditt bidrag: Föreningsverksam het, Åke Ahlséns fond, Georgien-projektet eller Moldavien-projektet. Plusgiro Kontakta kansliet för mer information (se sidan 16). 2

3 Ledaren En ny upplysningstid för oss hörselskadade Den 1 3 juni var det förbundskongress i Västerås, med tema "En ny upplysningstid". Jag noterade för mig själv att det var en invand del av livet. Sedan mitten av 60-talet tror jag att jag deltagit på samtliga riksmöten eller kongresser. Ytterligare ett par tre stycken har deltagit lika mycket. Jag kan lugnt konstatera att förbundskansliet över tiden blivit en allt skickligare kongressarrangör. Inte bara förbundskansliet har utvecklats utan även kongressens ledamöter. Det är säkerligen 99 procent sakfrågor nu för tiden och en procent privata frågor som diskuteras, mot 60- och 70-talens 80/20 procent. Detta har i stor utsträckning underlättats av de senaste kongressernas inhyrda professionella presidiefunktionärer. Frågan om medlemsavgifter tog enbart en kvart! När kunniga logiska personer agerar blir för mig svåra propositionsordningar hur enkla som helst. Tack vare presidiets skicklighet kunde kongressen avslutas ett par timmar tidigare än planerat. Det stora arbetet med behandling av motioner en av demokratins grundpelare fortskred i jämnt tempo genom kongressen. Även om motionerna inte handlade så mycket om hörselvården ledde de och diskussionerna runt dessa till ett kraftfullt uttalande från kongressen om bristande förtroende för landstingens förmåga att genomföra en jämlik hörselvårdspolitik i landet. För regeringen tycks honnörsordet valfrihet vara viktigare än välfärden. Dess intresse för funktionshinderfrågor tydliggjordes av arbetsmarknadsministern som i sitt inledande anförande inte visade något som helst intresse för våra frågor. Efter motionsbehandlingen har vi nu ett intressepolitiskt program och ett handlingsprogram som gäller för hela förbundet och som kommer att ligga till grund för vår planering de närmaste fyra åren. Stockholmsbänkens kongressledamöter noterade med tillfredsställelse kongressens nyval till förbundsstyrelsen av våra föreslagna Lars Lindberg och Agneta Österman. Kongressen föregicks traditionellt av HRF:s forskningskonferens. Våra audiologiska forskningscentra var representerade med många av sina forskare med olika inriktningar. Det märktes tydligt att alla ansträngt sig för att göra innehållet begripligt även för oss vanliga icke-forskare. Utöver den rena hörselforskningen innehöll konferensen ett par föredrag om den framtida befolkningsutvecklingen. Redovisningarna tydliggjorde klart hur andelen äldre personer kommer att öka under de närmaste decennierna. Detta gäller i synnerhet de riktigt höga åldrarna, 90 år och äldre. Vi var många som ställde oss frågan hur samhället ska kunna tillgodose alla de inom funktionshinderområdet ökade kraven med en sådan åldrande befolkning. Lars Lindén, ordförande Foto: Jonas Sahlberg Hörselforskning 2012 både på webb och tv Elva ledande hörselforskare bjöd på sin senaste forskning på HRF:s och Hörselforskningsfondens konferens "Hörselforskning 2012". Var du inte en av de 500 deltagarna på plats i Västerås den 31 maj finns fortfarande möjlighet att ta del av föredragen. Utbildningsradion (UR) var nämligen där och filmade. Enligt planeringen sänds konferensen efter sommaren på Kunskapskanalen, SVT och UR Play, med text. MK Claes Möller höll i trådarna på forskningskonferensen. Mer textad svensk film på SF:s biografer i sommar och höst. Foto: Mats Kullander, SF Bio SF laddar med fler textade filmer Nu kommer fler möjligheter att se svensk biofilm med text. I juni var det premiär för SF att visa den första digitala filmen med svensk text. Thrillern Mörkt vatten kunde därmed visas från premiären över hela landet. Och nu är ytterligare tio till tolv svenska filmer aktuella under sommaren och hösten, berättar SF:s programchef Per Mårtensson. Både komedin Cockpit, med premiär 13 juli, och actionfilmen Snabba Cash II, med premiär 17 augusti, visas med text i de flesta städer. Däribland Stockholm. På SF är man nöjda med besökarantalet på den textade versionen av thrillern Mörkt vatten. Mellan tio och femton procent av visningarna har varit med text, berättar Per Mårtensson. Än så länge hittas de textade föreställningar på SF:s hemsida, under vardera film. MK 3

4 Patientnämnden Anna Arengård ansvarar för hörselärenden på Patientnämnden i Stockholms län. Patientnämnden i Stockholms län Du kan vända dig till Patientnämnden med frågor, synpunkter eller klagomål. Patientnämnden har tystnadsplikt och du kan vara anonym. Patientnämndens folder Problem? ska finnas på alla vårdmottagningar. Så kontaktar du Patientnämnden i Stockholms läns landsting Telefon: Brev: Patientnämndens Måndag-fredag kl förvaltning, Box 17535, Fax: Stockholm E-post: registrator@pan.sll.se Hemsida: Lämna synpunkter på hörselvården Patientnämnden är bryggan mellan patient och vård Bara 20 ärenden i år Ärenden som rör hörselrehabilitering hos Patientnämnden i Stockholms län ärenden till och med maj ärenden ärenden ärenden Har du stött på problem i hörselvården eller har du varit med om något som du kort och gott vill berätta för landstinget? Då ska du vända dig till Patientnämnden. Med förändringarna i Stockholms läns hörselvård är många hörselskadade osäkra på vilka regler som gäller. På Patient nämnden i Stockholms län tar handläggaren Anna Arengård emot frågor, synpunkter och klagomål på hörselvården. Även om Patientnämnden inte har sanktionsmöjligheter leder kontakten med Patientnämnden ofta till förändringar i vården. Vi jobbar med mjuka värden, att förändra för kommande patienter. Det är inget självändamål att få många ärenden, men kommer det inte in några ärenden kan vi inte agera, säger Anna Arengård. Få hörselärenden i år Anna Arengård berättar att hörsel ärendena hittills i år har varit få. Hon tror att det beror på att det finns en rädsla för att klaga, att hamna i ett register. Hon vill dock betona att alla kan vara anonyma. Patienten bestämmer, jag berättar om möjligheterna, säger Anna Arengård. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som ska finnas i alla landsting enligt lag. Handläggarna kan föra patientens talan på flera olika sätt. Till exempel genom att informera om regler, rättigheter och kostnader, genom att Kommer det inte in några ärenden kan vi inte agera Anna Arengård, handläggare på Patientnämnden i Stockholms län kontakta vården åt patienten eller genom att hänvisa vidare till andra myndigheter. Men handläggarna för också information vidare till politiker och tjänstemän inom landstinget, direkt vid viktiga fall och årligen genom den statistik som förs. Det är värdefullt för oss att få information för att meddela landstinget, säger Anna Arengård. Inom hörselvården är det vanligast med synpunkter på tillgänglighet, bemötande och avgifter. Det kan vara svårt att nå mottagningarna, väntetider kan ibland vara långa, patienter frågar om det är möjligt att byta mottagning vid dåligt bemötande eller om de olika avgifterna för landstingets vård och fritt val. Fungerar inte hörapparaten, då ska man få pengarna tillbaka, eftersom utprovningen inte är slutförd, exemplifierar Anna Arengård. Kan kräva skriftliga svar Vid klagomål på en vårdmottagning eller annan instans kan Patientnämnden kräva skriftliga svar från den som blivit anmäld. Just nu väntar Anna Arengård på svar från Vårdguiden, då det varit svårt att hitta information på Vårdguidens hemsida om vilka hörselmottagningar som är godkända. Ibland ber jag patienten skriva ner sina synpunkter, framför allt när det gäller bemötande. Sedan begär vi in ett yttrande inom fyra veckor. Ofta leder det till något, en förbättring. Vården tycker det är bra att vi hör av oss, det är en djungel även för dem. 4

5 Lokala nyheter Föreslår heminstruktörer i alla stadsdelar från 2013 hallå där! Anna Kain Wyatt, 22 år, student och bosatt i Tullinge: Invånarna i Stockholms stad ska få tillgång till heminstruktörer för syn och hörsel, oavsett vilken stadsdel de bor i. Det föreslår en ny utredning. Förslaget löser det stora problemet med olika regler inom staden. Men vi fortsätter bevaka detta eftersom flera organisatoriska frågor ännu inte är klara, säger Lars Lindén, ordförande för Hörselskadades förening i Stockholm. Hörselskadades förening i Stockholm har under många år uppmärksammat den bristande tillgången på heminstruktörer i vissa av Stockholms stadsdelar. I budgeten för 2012 uppmärksammade även Stockholms stad frågan och tillsatte en utredning. Stockholms stads utredare Anders Håkansson påpekar att den viktigaste anledningen till förslaget är att invånarna ska få samma insatser oavsett vilken stadsdel de bor i. Det fungerar väldigt olika i dag då det är frivilliga insatser. Vissa stadsdelar har tjänsten från 20 år, andra från 65 år. Någon stadsdel har två heltidstjänster, en annan stadsdel har en tredjedels tjänst, säger Anders Håkansson. Förslaget innebär att stadsdelarna inte ska kunna Yvonne Olsson, heminstruktör i Bromma, stödjer och informerar personer med hörsel- och synnedsättning, bland annat i hemmet. Arkivfoto. avsäga sig eller spara in på insatsen. Det fastslår också att heminstruktörerna ska finnas för alla över 20 år och gälla både invånare med syn- och hörselnedsättning. Tre regioner föreslås Utredningen har tittat på fördelarna med samarbete och centralisering. En arbetsgrupp med representanter från stadsdelar, äldresamt socialförvaltningen föreslår en regionalisering av heminstruktörerna, med tre säten i västra staden, innerstaden och södra staden. Exakt hur det ska se ut ska sedan stadsdelarna själva vara med och bestämma. Förändringen ska inte innebära någon besparing på antalet tjänster. Enligt Anders Håkansson ska det finnas lika många heltidstjänster som i dag. Kostnaden ska dock fördelas på alla 14 stadsdelar. Men både stadens heminstruktörer och Hörselskadades förening i Stockholm är frågande till hur Stockholms stad har beräknat antal tjänster. Yvonne Olsson är heminstruktör i stadsdelen Bromma. Vi är glada, vi heminstruktörer, för att det känns bra att de uppmärksammar oss. Men vi är lite frågande över hur man har beräknat antalet tjänster. Remissförslaget säger att det ska finnas elva heltidstjänster. Idag är vi 13,27, säger Yvonne Olsson. Lars Lindén delar åsikten: Vi oroar oss för att antalet heminstruktörer är för få med tanke på de stora neddragningar som skett de senaste åren utan att konsekvenserna har redovisats. Förändring från årsskiftet? Förslaget har varit ute på remiss och beslut ska tas av kommunfullmäktige i slutet av sommaren. Om förslaget går igenom ska den nya organisationen börja gälla vid årsskiftet. Foto: Linnea Ornstein Du valdes till riksordförande för Unga Hörselskadade (UH) i april, vad är det första du vill ta tag som ny ordförande? Det första jag vill ta tag i är det politiska arbetet, det händer väldigt mycket nu som rör våra medlemmar som vi måste bevaka och påverka. Vilken fråga tycker du är viktigast för UH på lång sikt? På lång sikt vill jag att ett medlemskap i UH ska vara självklart för alla som är unga med olika typer av hörselskador. Jag vill att vi ska vara en självklar part för beslutsfattare och andra att vända sig till. Tidigare har du varit ordförande och ungdomsledare på Hisus (UH:s Stockholmsavdelning), vilket är ditt bästa minne från den tiden? Oj, svår fråga. Jag har många fina minnen från Hisus, men att få jobba på kollot har nog varit en av de roligaste saker jag gjort. Lycka till! Tack! 5

6 HRF:s Kongress 2012 Många minglade och intresserade sig för utställningen Hörselexpo som pågick i två dagar. Delar av den nya förbundsstyrelsen, vid presentationen av kandidaterna av valberedningens ordförande Birgitta Magnusson. På kongressens sista dag antogs det skarpa uttalandet Vi saknar förtroende för regeringens hjälpmedelspolitik. Ombuden från Hörselskadades förening i Stockholm under en av tre dagars intensiva förhandlingar. HRF satsar på upplysning Kongress valde in två nya stockholmare i förbundsstyrelsen "En ny upplysningstid" var tema vid Hörselskadades kongress Efter tre intensiva dagar av förhandlingar åkte ombuden hem med ett nytt handlingsprogram som ska genomsyra HRF:s arbete de kommande fyra åren. En förändrad förbunds styrelse tar också vid, med flera nya Stockholmsnamn. Den 1 3 juni var det dags för HRF:s kongress i Västerås, HRF:s högsta beslutande organ. Denna gång gick kongressen under tema "En ny upplysningstid", vilket också var ett separat avsnitt i det handlingsprogram som röstades igenom. Under åren 2013 till 2016 ska HRF på alla nivåer sprida kunskap om hörselskadades behov och möjligheter. Bland målen finns en förbättrad dialog med politiker, att stärka hörselskadade att kräva sina rättigheter och att verka för att fler får testa sin hörsel. Trots HRF:s 90-åriga historia konstaterades det att behovet av upplysning är minst lika stort som tidigare. Yngre och fler kvinnor HRF:s nya förbundsstyrelse är yngre och kvinnor och yrkesverksamma är i majoritet. Jan-Peter Strömgren valdes till sin fjärde period som förbundsordförande och Eva Sten valdes som ny förbundskassör, efter en period som ledamot i förbundsstyrelsen. Båda två har tidigare suttit i Stockholmsföreningens styrelse. När förbundsstyrelsens övriga ledamöter valdes blev ytterligare två ledamöter från Stockholmsområdet invalda: Lars Lindberg och Agneta Österman, i dag vice ordförande i Stockholmsföreningen respektive distriktsordförande i Stockholms län. 6

7 Kongress-enkät HRF:s nya förbundsstyrelse Förbundsordförande Jan-Peter Strömgren, Stockholm Förbundskassör Eva Sten, Munsö Ledamöter Carina Albertsson, Skellefteå Eva Blomqvist, Jönköping Lena Hård, Uppsala Lars Lindberg, Stockholm Marianne Morin, Kalix Kristina Olsson, Malmö Ritva Tamminen, Luleå Sune Wadenheim, Malmö Agneta Österman, Möja Fler av kongressens beslut och andra nyheter hittar du på förbundets webb www. hrfkongress2012.se. Där hittar du också ett skarpt uttalande mot regeringens hjälpmedelspolitik som antogs av en enig kongress. Av totalt 160 ombud från hela landet deltog sex ombud från Hörselskadades förening i Stockholm. Elva av totalt cirka 180 motioner kom från Stockholm, varav flera fick positivt gensvar från ombuden. Kongressen beslutade bland annat att den samhällsvetenskapliga forskningen ska lyftas, att elevhälsans ansvar för att upptäcka hörselskador ska uppmärksammas samt att tillgänglighetssymbolerna för hörselskadade ska renodlas och kompletteras. Ytterligare en uppmärksammad motion från Stockholmsområdet var distriktets motion att undersöka möjligheterna att ta fram en Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) invigningstalade. Ulf Olsson från Stockholm avtackades för sina 15 år i förbundsstyrelsen. ljudmiljöcertifiering för exempelvis restauranger. Trots att förbundsstyrelsen föreslog avslag, med hänvisning till att en sådan verksamhet är resurskrävande, biföll kongressen motionen med en stor majoritet. Förändrad medlemsavgift En vanligtvis väldebatterad punkt är medlemsavgiften. I Västerås togs dock ett snabbt beslut efter en kompromiss från redaktionsutskottet. Beslutet innebär en höjning av medlemsavgiften för huvudmedlemmar i två etapper, till 250 kronor från år 2013 och till 300 kronor från år Vad tar du med dig inför arbetet de kommande fyra åren? Ombud från Hörselskadades förening i Stockholm, vid HRF:s Kongress 2012 Lars Lindén, Hässelby: Den framtida hörselvården i Stockholmsområdet förföljer mig. Hur ska vi få våra politiker att förstå att fritt val av hörapparater är en klar försämring för oss. Vi måste utöka vår information om dels vårdval, som kan vara bra, dels fritt val av hörapparater, som kan komma att rasera vårt system med fria hörapparater. Ulla-Britt Jensen, Nacka: Ett digert intressepolitiskt program och ett omfattande handlings program på förbundsnivå ska brytas ner i verksamhetsplaner på föreningsnivå. Jag känner mig lugn, Stockholmsföreningen är på rätt väg. Flera medlemmar, gärna aktiva, är välkomna. Förbundets organisationsutredning ska bli spännande att följa. Cathrine Forsberg, Södertälje: För min del var det den första kongressen jag varit på, det var inspirerande att se hur motioner faktiskt kom till att bli beslut som ska verkställas. Medlemmars makt inom HRF är större än man kan tro, och jag fick med mig ännu större entusiasm till att föra fram medlemmars önskan om vad HRF ska arbeta med. Ludvig Ahlström, Södermalm/Linköping: Min första kongress har gett mig blodad tand och jag tar med mig framtidstro till att HRF, på förenings- såväl som på riksnivå, kan göra skillnad för oss med hörselnedsättning av något slag. Jag vurmar lite extra för de som är yrkesverksamma och för alternativa kommunikationssätt som teckenspråk och TSS. Lars Lindberg, Södermalm: Positivt och öppet diskussionklimat. Tydligörandet att HRF ska arbeta utifrån mänskliga rättigheter. En medvetenhet om att organisationen behöver förnyas och att organisationsutredningen tillsätts med uppdrag att pröva nya former. Att den samhällsvetenskapliga forskningen togs med i det intressepolitiska programmet. Jonas Sahlberg, Sollentuna: Jag anser att en av de viktigaste punkterna är att man kommer att se över organisationen och förhoppningsvis modernisera den för att bättre attrahera den yrkesverksamma gruppen med hörselskador. 7

8 Reportage Jan-Peter Strömgren är född, uppvuxen och bosatt på Kungsholmen. "Folk är för tysta, de krånglar till det" Han tycker att vi gör det svårare än det är. Att vara öppen om sin hörselskada förenklar livet, för alla. Men Jan-Peter Strömgren omvald förbundsordförande och inbiten Kungsholmsbo vet också hur det är att dra sig för att skaffa den första hörapparaten. 8 För två veckor sedan blev Jan-Peter Strömgren omvald till förbundsordförande för Hörselskadades Riksförbund. Han valdes enhälligt av HRF:s kongress att leda förbundet en fjärde fyra årsperiod. Jan-Peter sitter på en mur och vilar i solen utanför sin port på Kungsholms Strand. Han är i det absoluta hjärtat av "sitt" Kungsholmen. Här är han född, uppvuxen och, förutom två undantagsperioder på andra sidan Tranebergsbron, har han bott i samma kvarter hela sitt liv. Om han själv får välja stannar han gärna kvar här till sina sista dagar. På vägen mot bryggan där vi ska slå oss ner pratar Jan-Peter oavbrutet om Kungsholmen och platserna vi passerar. Yrkesskolan som låg där muren slutar, båtvarvet en bit bort, det gröna huset som innehöll Stockholms första 50-metersbassäng. "Få inte igång mig på det där", säger han med ett leende. Jan-Peter växte upp några kvarter västerut, på Industrigatan. Som den yngsta av tre bröder fick han sova sina första levnadsår i en väggsäng som familjen fällde ut varje natt i köket. Under efterkrigstiden såg Kungsholmen annorlunda ut och året 1946, då Jan- Peter föddes, var stora delar av Kungsholmen arbetarkvarter. Jag växte upp i ett arbetarkvarter, men jag skulle inte kalla oss arbetarklass. Pappa basade på ett konditori och mamma var hemmafru. Vi bodde jättestort för att vara på den tiden, i en trea, ler Jan-Peter. Jan-Peter är föreningsvan och betonar vikten av landets folkrörelser. Själv har han bland annat varit baskettränare, han är medlem i olika ordenssällskap och har varit fackligt aktiv. Men när det gällde HRF så dröjde det ett tag innan han tog steget och blev medlem. Jag var väldigt typisk, jag var som alla andra hörselskadade. "Jag var ju inte hörselskadad." Men när jag bestämde mig, då bestämde jag mig bara. Jan-Peter minns tydligt det första tecknet på att han hade en hörselskada: När jag var 25 år köpte jag en ny utrustning för att lyssna på grammofonskivor. Jag ställde in volymen men trodde den var trasig för att det var olika volym i lurarna. Men så var det alltså inte. Jan-Peter har otoscleros, en skada på mellanörat. I dag bär han hörapparat på vänster öra, höger öra opererade han Med fantastiskt resultat, poängterar han, protesen har hållit i tjugo år. Skälet till att han till slut förstod att han var hörsel skadad

9 var kontakterna med hörselvärlden genom arbetet på Hjälpmedelsinstitutet. I mitten av 70-talet sa den numera avlidne Tore Lundborg, välkänd hörselprofil och professor, att han tyckte att det var dags för Jan-Peter att testa hörseln. Trots beskedet att han hade en hörselskada dröjde det ytterligare tio år innan han beslutade sig för att skaffa sin första hörapparat. När han opererade sitt högra öra i början av 90-talet gick han också med i HRF:s Stockholmsförening, efter fleråriga påtryckningar av föreningens nuvarande ordförande, och Jan-Peters tidigare kollega, Lars Lindén. Året därpå satt jag i föreningsstyrelsen. Jag satt också i tre handikappråd. Jag tror att det gör att jag har andra ingångar. Jag engagerade mig inte i HRF för att bli förbundsordförande utan för att man som hörselskadad inte ska avveckla sig själv. Idag tar Jan-Peter vara på de möjligheter som finns. Han döljer ingenting. Jag har ingen lust att stå bredvid. Folk är för tysta, de krånglar till det. Man pratar inte om sin hörselskada. Ju mer öppen man är, desto lättare är det för en själv och även för andra. Det är inte så komplicerat. En person har varit extra betydelsefull i Jan-Peters liv. Jan-Peter minns hur han busade med sin mormors stora hörapparat, som hon hade hängandes på magen. Hur han höll för apparaten så att hon inte kunde höra. Men Jan-Peters mormor gjorde också ett starkt intryck på honom. Från henne ärvde han inte bara hörselskadan utan även den självklara inställningen. Att det inte var en stor grej när jag bestämde mig, det har med mormor att göra. Det fanns ingen skam. Det var naturligt, hon levde livet. Jag tror mormor påverkade mig, det var ingen "big deal". Med en far som var körsångare och en uppväxt i baptistmiljö med mycket musik, föll det sig även naturligt för Jan-Peter att sjunga i kör. I tredje klass tog han steget från Kungsholmens folkskola till andra sidan kanalen och Adolf Fredriks sångklasser. Genom skolan halkade han sedan in i musik- och underhållningskretsar. Flera vänner arbetar i den världen i dag. Plötslig slog de igenom, vänner som Lasse Hallström och Brasse Brännström. Men för honom själv var det inte intressant. Det räckte att sjunga i kör. Från att ha varit KFUM:s mans körs yngsta medlem som 15-åring, har han sjungit i kör till och från fram till i dag. I dag är han ordförande i Teatersällskapets ordenskör. Oavsett diskussionsämne kommer vi in på hörselfrågan. Att skydda sin hörsel är naturligt bland musiker. Plus att de som tycker att det är roligt att sjunga hemma kan sjunga i kör med hörapparat numera. I min kör finns folk med hörapparater, för tjugo år sedan var det inte möjligt. Och hur kommer det sig att musiker skyddar sina öron, men inte publiken?? Jag var väldigt typisk, jag var som alla andra hörsel skadade. "Jag var ju inte hörsel skadad." Vi blir avbrutna av en skolklass som passerar genom parken. Läraren skriker åt barnen för full hals. Jan-Peter kommenterar med en lätt suck, "hur ska barnen då lära sig att inte ha för hög volym". Jan-Peter är uppmärksam. Kanske har han arbetat upp en vakenhet i det ständiga uppdraget som förbundsordförande. För att vara förbundsordförande är inte något för den som är mån om sin privata tid. Jan-Peters schema är pressat. Men han själv tycker att det känns naturligt. Jag får så otroligt mycket. Nya erfarenheter, möten med människor jag annars inte hade träffat. När han får frågan hur han samlar energi, om han inte blir trött, då skrattar han till. Man får känslan av att han inte tycker att livet är så komplicerat. Jag har alltid varit aktiv. Jag är aktiv från det att jag stiger upp på morgonen till att jag går och lägger mig. Jag har aldrig haft en stämpelklocka. För att hämta energi åker han till sitt sommarställe på Ljusterö, eller sjunger i kören, eller spelar golf. När jag sjunger, då kan jag inte tänka på HRF. Jag är bra på att stänga av. moa.kallstrom@hrfstockholm.se 3 frågor om HRF inför Fråga Kongressens namn "En ny upplysningtid", vad betyder det? Svar Jan-Peter Strömgren: Vi i HRF vet vad man ska göra för att hörsel skadade ska kunna leva fullt ut och ingå i ett sammanhang. Möjligheter finns men det behövs fortfarande mer information. Bara det att hörselskador är en folksjukdom, har vi nått ut med det? Vi behöver också helt nya och andra faktauppgifter. Vi satsar på projektet Hörselbron, bland annat en forskningsstudie om placeboeffekter på hörapparater. Det är viktigt att använda rätt metoder för att genomföra "En ny upplysningstid", och det är inte så särskilt självklart hur vi ska göra. Vi kommer föreslå en metod för förbundsmötet. Fråga Vilka är de viktigaste frågorna för HRF de kommande fyra åren? Svar Jan-Peter Strömgren: För oss hörselskadade är hörselvårdsfrågan på gott och ont viktigast. Vi vet att det kommer förändringar, men hur det påverkar oss vet vi ännu inte. Det är inte heller klart vad vi ska tycka. Ljudmiljöfrågan är en hjärtefråga för oss. Plötsligt har vi kommit in i den allmänna debatten, det visar hur viktigt det är. Till sist att bristande tillgänglighet blir en grund för diskriminering i lagstiftningen. Fråga Vilka utmaningar står de lokala föreningarna inför i framtiden? Svar Jan-Peter Strömgren: Utifrån mitt eget engagemang i HRF kan jag säga att man inte får in nya medlemmar om man inte förnyar och förändrar sig. Stockholms golftävling är ett bra exempel på förnyelse. En annan viktig bit är att göra aktiviteterna tillgängliga, att ha med hörseltekniska hjälpmedel så att man kan prata med varandra under aktiviteterna. På HRF:s kongress 2012.

10 Alviksskolan Lokala nyheter Minskade bidrag kan påverka hörselklasser Hörselklasserna på Alviksskolan riskerar att hamna i kläm Stockhol vill centra heminstr Men i stadsde Vällingby spar Tio miljoner mindre i bidrag till hörselklasser när staden lade om stödsystem Alviksskolan ska kom penseras för minskade bidrag till hörselklas serna. Men det råder delade meningar kring bidragets storlek. Ned dragningar är att vänta, menar rektorn Håkan Wiklund. Vid årsskiftet skrev Språk röret om hur det ändrade verksamhetsstödet i Stock holm inneburit minskade bidrag till Alviksskolans hör selklasser. En av anledning arna till att hörselklasserna kom i kläm när stödet lades om 2010 var de förändrade beloppsgränserna för att få bidrag utöver skolpengen. Detta tillsammans med yt terligare faktorer gjorde att bidragen minskade. Enligt Alviksskolans rektor Håkan Wiklund förlorade då hörselklas serna runt tio miljoner kronor årligen, av den totala budgeten på 45 miljoner. En summa han jämförde med 20 av hörselklassernas 60 heltidstjänster. Färre lärare, talpedago ger och fritidspersonal. Det riskerar Alviks skolans hörselklasser som följd av minskade bidrag efter att Stock holms stad lagt om sys temet för elever med behov av särskilt stöd. Vår hela verksam het kan inte klara sig på ett tillskott, säger Alviksskolans rektor Håkan Wiklund. är vi väldigt beroende, säger Håkan Wiklund. Anledningen till att Alviksskolan ändå har klarat sig sedan förändringen för två år sedan är att skolan har haft ett överskott att ta av. Men nu är pengarna slut. Utav den totala bud geten på 45 miljoner är 80 procent löner. Det enda man kan spara på är löner, fort sätter Håkan Wiklund. Håkan Edman, grundsko ledirektör vid Stockholms stad, menar att avsikten inte var att Alviksskolan skulle drabbas och att skolan ska kompenseras. Det är dock oklart med hur mycket. Jag kan inte garantera att de får samma summa som tidigare, men ande meningen i vårt arbete är att vi ska kompensera. enbart det förändrade verk samhetsstödet. Vi kunde konstatera att en del av problemen Det enda maneffekt kan Alviksskolan har är en spara på är av verksamhetsstödet, löner en annan del är ekonomiska faktorer som inte är koppla de till hörselklasserna, säger Håkan Edman. Alviksskolan har kom penserats med fem miljoner kronor för innevarande år, och enligt grundskolechefen ska bidraget ligga kvar på den nivån även framöver. När Stockholms stad gjor de om resursfördelnings systemet och bakade in hörselklasserna i stödet till elever med behov av särskilt stöd innebar det att Alviks skolans hörselklasser fick tio miljoner kronor mindre att röra sig med per år. En minskning med närmare en fjärdedel av den totala budgeten på 45 miljoner. Enligt Alviksskolans rektor Håkan Wiklund är problemet att en genom snittlig skola har cirka fem elever med behov av särskilt stöd, medan Alviksskolans hörselklasserna består av 140 elever. Hela verksamheten bygger på det stödet, därför Oklart med kompensation Utbildningsförvaltningen 20 heltidstjänster Under år 2011 gick tänker dock inte riva upp det nya systemet. utbildningsförvaltningen in med en stötdämpare på fem Vi kommer kompensera för de förändringar som var miljoner. Men det har inte varit tillräckligt och en effekt av att Alviksskolan har Alviksskolan har redan skurit ner hörselelever, an dra förändringar på personal med två till tre miljoner, inom resursför delningssystemet enligt rektorn. En neddragning på tio kommer inte miljoner innebär förändras, säger 20 heltidstjäns Håkan Edman. ter av totalt 60 Sker kompensetjänster, eller två Håkan Wiklund, ringen 2012? rektor Alviksskolan heltidstjänster per Vi jobbar i det perspektivet. årskurs. År 2012 står för dörren och Alviksskolan Fotnot: Beslut om har i början av december utbildningsförvaltningens fortfarande inte fått besked budget för 2012 tas den om hur budgeten blir för 15 december 2011, efter nästa år. Språkrörets pressläggning. 4 Ekonomisk utredning klar Stockholms stad, som också medgivit att systemet slog snett mot hörselklas serna, är nu klara med en utredning av Alvikssko lans ekonomi under åren Utredningen visar att skolan gått med stora underskott åren 2010 och 2011, efter att verksam hetsstödet förändrades. Men enligt Stockholms grundskolechef Håkan Edman beror underskottet även på andra faktorer än "Tillgänglighet! Nu, nu, nu! " var några av de slagord som användes under Marschen för tillgänglighet. "Vi måste spara" På Alviksskolan är rektor Håkan Wiklund frågande till beräkningen när han nås av beskedet. Han menar att skolans ekonomi inte varit dålig före dess att verksamhetsstödet föränd Politikerna i Stockholm slår ett slag för stadens heminstruktörer. Nästa år ska organisationen förändras enligt beslut i fullmäktige. Målet är en central samordning av verksamheten som i dag finns ute på stads delsförvaltningarna. Men samtidigt fort sätter skillnaderna att öka inom staden. Annika Haglunds son och Saras bror Gustaf går på Alviksskolan. När Gustaf bytte skola och började på Alviksskolan påverkade det hela familjen positivt. Personalen ser till barnens behov I juni fick Annika Hag lund och hennes man ett brev från Alviks skolan om en stor neddragning. Jag blev jätte orolig för min sons skolframtid. Man ska hela tiden stå på barrikaderna när man har ett barn med funktionshinder, säger Annika Haglund. Annika och Olle Hag lunds tioårige son Gustaf går i hörselklass på Alviks skolan. För Gustaf har Al viksskolans specialklasser betytt att han har kommit i kapp i skolan. Vi har sett så mycket positivt, säger Annika Haglund. Det har påverkat hela vår familj. När sommaren inleddes med brevet från skolan om neddragningar sam tidigt som familjen läste i tidningen att Stockholm satsade på elever med behov av särskilt stöd blev Annika väldigt upprörd. Hon skrev en debattartikel i DN, som hon hoppas gav viss effekt. Allt hotas. När man äntligen har hittat en bra situation blir det ett hot mot ens vardag. Innan Gustaf kom till Alviksskolan hade han det tufft i skolan. Men på Alviksskolan vände det. Hans utveckling har Språkröret nr 4/2011 1/2012 Språkröret nr 4/2011 1/2012 varit helt fantastisk. Det är små grupper på Alviks skolan och personalen kan verkligen se till barnens individuella behov. Alla barn med behov av särskilt stöd ska få det. Har man en funktions nedsättning kan man inte nå målen utan hjälp. Annika Haglund menar att samhällets vinster i stort måste räknas in: Det är viktigt med en tidig insats, ju tidigare desto bättre. Då kan man sköta ett jobb i framtiden. Stockholms stad har satsat mycket på Alviks skolan, med en perfekt miljö för barn med hörsel skada. Större grupper gör att barnen blir otrygga. Ur Språkröret nr 4/2011 1/2012. rades. Tillsammans med det underskott som rektorn menar skapats under tiden som utredningen har pågått kommer skolan behöva göra besparingar, om kompen sationen blir fem miljoner kronor per år. Då måste vi spara gan ska mycket. Det kommer att påverka hörselklasserna, säger Håkan Wiklund. När och hur eventuella besparingarna sker är dock för tidigt att säga. Planering en för höstterminen är klar och personal anställs per läsår, säger Håkan Wiklund. Marscherade för tionde och s ista gången Lördagen den 26 maj avgick Tillgäng lighetsmarschen från Humlegården, för tionde året i rad. Men denna gång blev också marschens sista. Några dagar efter Marschen för tillgänglighet gick organisationen med samma namn ut med ett pressmeddelande om att det var dags att ändra strategi. "Vi har sedan den senaste i raden av utredningar väntat exakt 560 dagar. Det kokar i rörelsen och det som efterfrågas är mer handgripliga metoder", säger Hans Filipsson, språkrör för Marschen för tillgänglighet, i pressmeddelandet. Foto: Lars Lindberg 10 I stadsdelen Hässelby Vällingby har man beslutat att dra ner på heminstruktö rerna med en heltidstjänst. Från årsskiftet finns bara en halvtidstjänst kvar. Enligt enhetschefen Ylva Kjell är anledningen främst ekonomisk. Men hon ser också en problematik i att uppdraget är oklart. Uppdraget är väldigt otydligt från centralt håll. Det skiljer sig extremt mel lan stadsdelarna, hur många heminstruktörer man har och vad de gör. Enligt Ylva Kjell ska den kvarvarande halvtidstjänsten nu framförallt fokusera på utbildning av hemtjänst personal. Heminstruktörer för syn och hörsel arbetar med stöd och utbildning för personer med nedsatt hörsel eller

11 Lokala nyheter Hörselns hus vision för Stockholm Med bygget av Nya Karolinska flyttar Hörsel- och balanskliniken hälften av sin verksamhet från Solna. Vart är oklart, men visionen är given. På lång sikt är önskan ett Hörselns hus, där all hörsel- och kommunikationsverksamhet samlas under ett tak. Hörsel- och balanskliniken finns i dag i Solna, Huddinge och på Rosenlunds sjukhus på Södermalm. När Nya Karolinska Solna (NKS) ska stå klart 2016 ska dock Solnas enhet vara mindre till storleken. Vi räknar med en halvering på NKS jämfört med i dag. Men det kommer finnas en mottagning kvar, säger Sten Hellström, verksamhetschef på Hörsel- och balanskliniken. Hörsel- och balansklinikens diagnostiska enhet i Solna tar besök per år. Medan Öronnäsa-hals Sten Hellström. kliniken ska flytta all öronkirurgisk verksamhet i Solna till Huddinge, är det oklart vart Hörsel- och balansklinikens patienter tar vägen. Huddinge är redan överbelastat, men med ökad öronkirurgisk verksamhet torde vi också behöva öka där, påpekar Sten Hellström. Det viktigaste är att beslutet, som väntas vara klart vid årsskiftet, inte splittrar verksamheten menar han: Vi måste ju vara realistiska. Om det inte finns ett behov av oss i Solna ska vi inte ta plats, bara vi får vara sammanhållna. Ett S:t Eriks för hörsel Visionen för framtiden är han dock tydlig med: Vi vill se ett hus för hörsel- och kommunikation, där Hörsel- och balanskliniken, Öron-näsa-hals-klinikens otokirurgiska verksamhet inklusive cochlea implantat och logopedi finns. Sten Hellströms önskan är också en samordning med forskning och utbildning, såsom audionom utbildningen vid Karolinska Institutet. Även privat verksamhet skulle kunna finnas i huset. Ett S:t Eriks sjukhus för hörsel. Skulle vi få positiv respons kan det ta fem till tio år innan det realiseras. Sten Hellström siar inte om platsen för ett hörselhus, men att Rosenlunds sjukhus på Södermalm kan vara ett alternativ nekar han inte till. Tre enheter på tre sjukhus Hörsel- och balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset har idag verksamhet i Huddinge, Solna och på Södermalm. Kliniken har tre enheter: Diagnostik utreder och behandlar hörsel-, balans- och tinnitusbesvär. Hörselhabilitering Barn och Ungdom provar ut hörapparater och ger pedagogisk vägledning till unga upp till 20 år. Hörselrehabilitering Vuxna bedriver utvidgad hörselrehabilitering. ANNONS Välkomna till en kostnadsfri föreläsning med våra audionomstudenter! Audionomprogrammet bjuder in till en kostnadsfri föreläsning om hörsel, hörselhjälpmedel och kommunikationsstrategier. Föreläsningen ingår i studenternas utbildning vid Karolinska Institutet. Tisdagen den 6 november klockan Slinga finns Karolinska Institutet Huddinge, Alfred Nobels Allé 10, 5 tr Anmälan senast via mail till audionomstudenterki@gmail.com. Antalet platser är begränsade. Skriv- och teckenspråkstolk beställs på egen hand via Tolkcentralen. 11 7

12 Stockholm Fortsatt stöd till hörselprojekt i Moldavien För fyra år sedan invigde Moldavien-projektgruppen en hörcentral i Tiraspol, huvudstad i utbrytarrepubliken Transnistrien. Nu är det dags för det första återbesöket då Svenska Institutet har beviljat projektets senaste ansökan. Transnistrien är en landremsa mellan Moldavien och Ukraina. Republiken utropade sin självständighet 1991 och utgör en del av Moldavien. Utbrytarrepubliken är fattig, isolerad och utbildningsnivån är låg, berättar projektledaren Inga-lill Nordenskiöld: Utbildning är det viktigaste för att bekämpa fattigdom. Genom att hörsel skadade medborgare får hörapparat kan vuxna lättare få arbete och barn och ungdomar kan följa med i skolan. Transnistrien gränsar till Ukraina. Det nuvarande Moldavien-projektet, som det kallas trots att arbetet sker i Transnistrien, började som en avknoppning från ett projekt med fokus på hörselskadade barn i Ukraina och olika delar av Moldavien. Vi fick en förfrågan 2006 från Transnistrien, där de ville ha råd inför uppbyggnaden av en hörcentral i Tiraspol. Detta ledde till en förberedande resa 2007 och en invigning av hörcentralen i oktober De visades oss lokaler som användes som förråd och vi gav tips om vad de kunde göra. När vi kom tillbaks för invigningen hade de gjort som vi bett om. Allt hade gått jättebra, säger Inga-lill Nordenskiöld. Och nu är det dags för en uppföljning och vidareutveckling av projektet. Förutom bidraget från Svenska Institutet har gruppen fått kronor från Hjälpmedelsinstitutet, pengar som öronmärkts för hjälpmedel. Projektgruppen, som består av hörselpedagog, audionom, propptekniker, tolk och hörselingenjör, planerar en tio-dagars vistelse i Moldavien i oktober Hörapparater och bidrag till Moldavien och Georgien Även utvecklingssamarbetet i Georgien har beviljats bidrag för en fortsättning under hösten En resa planeras i oktober med fortsatta insatser gällande utbildning samt uppföljning och eventuellt nyinrättande av hörcentraler. Både Moldavien- och Georgien-projekten tar tacksamt emot hörapparater, hörhjälpmedel, batterier och penninggåvor. För penninggåvor sker insättning på plusgiro Ange om det avser Moldavien- eller Georgien-projektet. Vinnaren Eva Spetz. Eva Spetz segrade för andra gången Den 10 juni avgjordes den sjunde upplagan av HRF Stockholm Open i golf. Fjolårsvinnaren Eva Spetz försvarade sin titel och är därmed den första vinnare som får sitt namn ingraverat i vandringspokalen en andra gång. Herrklassen vanns av tävlingens enda synskadade deltagare, Ronny Geiborg. Totalt deltog 18 golfare i ett ålderspann från 33 till 87 år. Foto: Oscar Hedenfeldt 12

13 Föreningssidor Vill du vinna ett konstverk? Varje år arrangerar föreningens Konstklubb en konstutlottning för klubbens medlemmar. Denna gång sker utlottningen lördagen den 27 oktober i föreningens lokaler på Instrumentvägen 19. Vid varje utlottning finns ett större antal konstverk som klubben köpt in under Välkomna till höstens Plats: Instrumentvägen 19, Hägersten (t-bana Örnsberg) Vid frågor kontakta kansliet: Tel: Texttel: E-post: kansli@ hrfstockholm.se Verk av Börje Frykenstam (vänster) och Stina Wirsén (nedan) finns med i konstlottningen. årets besök på utställningar och hos konstnärer. Detta år hittar du bland annat en oljemålning av Börje Frykenstam och ett giclée-tryck av Stina Wirsén bland verken. För att delta i konstutlottningen blir du medlem i Konstklubben. Läs hur på sidan 15. MK Öppet Hus Kom till oss och träffa andra med hörselskada! Hörselskadades förening i Stockholm har en öppet hus verksamhet för att personer med hörselskada ska kunna träffas och utbyta erfarenheter. Tisdagen den 28 augusti drar höstens träffar igång. Vi ses varannan tisdag (ojämna veckor) klockan Höstens datum: 28/8, 11/9, 25/9, 9/10, 23/10, 6/11, 20/11 och 4/12. Välkomna! Hörselmässa skjuts upp Föreningen måste tyvärr meddela att mässan Alla Möjliga Medel inte kommer att ske som utlovat till hösten. I förra numret av Språkröret skrev vi att mässan skulle genomföras tillsammans med Hörselskadades distrikt i Stockholms län. Av olika anledningar är distriktet tvungen att skjuta på arrangemanget. Vi hoppas på en möjlighet att genomföra mässan vid en senare tidpunkt och återkommer med information när det är dags. Hörselskadades förening i Stockholm har tidigare genomfört mässan Alla Möjliga Medel, med den senaste hörseltekniken och hörsel tjänsterna, vid tre tillfällen. MK Ludvig Ahlström ställlde kritiska frågor till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Frågade ut minister Föreningens styrelsemedlem Ludvig Ahlström tog tillfället i akt vid HRF:s kongress och frågade ut arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M), uppger HRF:s kongresswebb. Efter ministerns inledningstal fick hon träffa Stockholmsombudet och juristen som var starkt kritisk mot de byråkratiska regelverken kring arbetshjälpmedel och tolkar. "Krångliga regelverk lägger hinder i vägen för oss hörselskadade i arbetslivet", sa Ludvig Ahlström till ministern, som svarade att hon ska ta med sig frågorna till arbetsmarknadsdepartementet. MK Nyhetsbrev på gång Styrelsen för Hörselskadades förening i Stockholm har beslutat att genomföra vissa förändringar gällande informationen till medlemmar och andra som är intresserade av hörselfrågor i Stockholmsområdet. Som ett led i det arbetet har e-postlistan HRF Forum Stockholm lagts ner under sommaren och information om ett nyhetsbrev kommer på föreningens hemsida inom kort. Styrelsen vill framföra ett tack till alla som varit aktiva på e-postlistan genom åren. MK 13 Foto: Mats Erlandsson

14 Kalendarium Klubbarna träffas på Instrumentvägen 19. Foto: sxc.hu Klubbinfo Klu Kalendarium hösten 2012 Se även klubbinfo till höger samt kalendariet på Augusti 13 augusti Kansliet öppnar efter sommaruppehållet 28 augusti Öppet hus drar igång höstens träffar (se sidan 13) Oktober 27 oktober Konstutlottning med Konstklubben November 22 november Höstmöte 2012 (mer information i nästa nummer av Språkröret) Biografer i Stockholm Hörslingor Säg till personalen att sätta på slingan då den inte alltid är påslagen på grund av risk för överhörning. Enligt SF är ljudet bäst i mitten av salongen. Biograf Sture: Har slinga i salong 1. Folkets bio: Zita har slingor i alla salonger. SF Bio: Har slingor i alla salonger förutom på Filmstaden Heron City, där det finns hörlurar. Svenska Bio: Grand Stockholm har slingor i alla salonger. Victoria, alla salonger förutom salong 5. Textad teater i Stockholm Stockholms stadsteater De tre musketörerna 30/8, 22/9. Tribadernas natt 14/9. I sista minuten 9/9, 23/9, 12/10, 1/11. Next to normal 11/10, 30/10, 8/11, 17/11. Markurells i Vadköping 9/11, 18/11, 30/11, 15/12. Peter Pan och Wendy 13/1, 26/1 (2013). Bokning: tel , e-post kundtjanst@stadsteatern.stockholm.se 14 Textad svensk film Pågående & kommande: Mörkt vatten, premiär 13 juni. "Cockpit", premiär 13 juli. Snabba Cash II", premiär 17 augusti. Info om SF:s filmer finns på Dramaten Ett dockhem 2/9, 11/9. Dissekering av ett snöfall 17/10, 27/10. Fanny & Alexander 7/10, 23/10, 18/11, 29/11. Spöksonaten 9/2, 20/2 (2013). Bokning: tel , e-post biljettbokning@dramaten.se Stadsteatern och Dramaten har kvoter för hörsel skadade/döva. Ange vid bokning. Bridgeklubben Höstens partävlingar startar måndagen den 17 september klockan och pågår preliminärt till den 10 december. Liksom under senvåren spelar vi varje måndag och gör alltså inte längre speluppehåll andra måndagen i månaden. Gamla och nya deltagare hälsas välkomna till vårt spännande tävlingsspel! Årsavgift Spelavgift Ordförande Spelledare 50 kr (helår) 20 kr inkl. kaffe/te Johnny Sköldvall tel Björn Åström tel Karl-Herman Sköldvall tel Fotoklubben Information lämnas löpande på klubbens hemsida ( Frimärksklubben Årsavgift 25 kr Ordförande Björn Larsson tel Konstklubben Först och främst vill vi tacka alla våra medlemmar för vårterminen 2012 och önska er en fortsatt skön och trevlig sommar. Redan nu vill vi passa på att berätta om några av höstens aktiviteter: Konstvandring i och kring Västertorpsparken den 12 september Onsdagen den 12 september samlas vi klockan på perrongen till Hägerstensåsens tunnelbanestation. Där möter vi en guide som tar med oss på en promenad bland den unika skulptursamlingen. Promenaden tar ungefär en och en halv timme och avslutas med kaffe och smörgås. Vi åker hem från Fruängens tunnelbanestation. Kostnaden för guidning och förtäring

15 Medlem i klubb ska också vara medlem i Hörselskadades förening i Stockholm. Anmälan till aktiviteter kan även ske via e-post kansli@hrfstockholm.se, texttel , eller telesvar Föreningssidor bbinfo Klubbinfo Klubbinfo Klubbinfo är 100 kronor. Anmälan ska ske senast den 31 augusti till Anna-Lena Hörnkvist via mail hornkvist@comhem.se eller telefon Betalningen ska finnas på Konstklubbens plusgirokonto nr senast den 5 september. Eventuell avanmälan utan kostnad senast den 6 september. Besök hos konstnären Anita Franzén i Älta den 2 eller 3 oktober Anita Franzén bor på Sävsångarvägen 52 i Älta, och vi träffas hos henne klockan båda dagarna. Hon visar sina alster och låter dem som vill få prova på att göra ett smycke eller något liknande till självkostnadspris. Hon bjuder också på kaffe och bulle. Mer information om anmälan, kostnad och hur man tar sig till Älta kommer i det extra utskick som Konstklubben gör i slutet av augusti. Årets konstutlottning lördagen den 27 oktober Alla som är medlemmar i Konstklubben eller blir medlemmar nu i höst deltar i konstutlottningen den 27 oktober. Se exempel på konstverk på sidan 13 i detta nummer av Språkröret. Närmare information om dagen, vad som lottas ut och hur man ordnar med fullmakt kommer i ett utskick från Konstklubben i början av oktober. Årsavgift Ordförande Sekreterare Kassör 175 kronor Nisse Forslund Anna-Lena Hörnkvist Karl-Hugo Eriksson tel Plusgirokonto Org.nummer Mah Jong-klubben Första träffen efter sommaruppehållet blir den 12 september klockan Klubben bjuder då på en lätt måltid, därför behöver vi veta om ni kommer. Senast 9 september vill vi ha era anmälningar till Alva Myrsten eller Wera Sjöström. Programmet fortsätter sedan enligt nedanstående schema. Speldagar September 26 Oktober 10, 24 November 7, 21 Avslutning 5 december Vi hälsar nya medlemmar välkomna. Fortsatt trevlig sommar tillönskas er. Styrelsen Ordförande Kassör Medlemsavgift Alva Myrsten tel Wera Sjöström tel kr TSS-klubben Efter ett långt sommaruppehåll hoppas vi att ni är många som känner för att sätta igång med TSS-träningen igen. Alla ni som är intresserade av Tecken som stöd är välkomna till våra Öppet Hus på Instrumentvägen 19 i Örnsberg. Vi träffas varje torsdag mellan kl och Vi fortsätter att arbeta i tre olika grupper så att alla ska kunna hitta rätt nivå för sitt tecknande. Om du aldrig har varit med tidigare är du hjärtligt välkommen att komma ut till oss en torsdag och pröva på. Vi träffas i Örnsberg första gången i höst torsdagen den 13 september klockan Årsavgift: 50 kronor Plusgiro: Men vänliga TSS-hälsningar, Astrid Arwidsson telefon e-post a_striden@hotmail.com Jan Hörnkvist telefon e-post hornkvist@comhem.se Gunnel Klingström telefon e-post gunnelstar@gmail.com Nätverket Hör & Häpna Alla aktiviteter med nätverket Hör & Häpna är öppna för medlemmar i Hörselskadades förening i Stockholm. Inför varje aktivitet gör nätverket ett utskick med post, bland annat med information om anmälan. För att få Hör & Häpnas utskick betalar du för portot. Resterande utskick under 2012 kostar 50 kr, hela 2013 kostar 150 kr. Kontaktperson: Hans Lindberg, e-post h.lindberg.se@gmail.com Exempel på höstens aktiviteter: 28 augusti besök på Ulriksdals slottsträdgård. 9 oktober Reseberättelse från Kenya, på Instrumentvägen oktober Besök av hörselvården, på Instrumentvägen november TSS-kurs i Gysinge. Nätverket 1865 Nätverket 1865:s aktiviteter är öppna för alla medlemmar i Hörselskadades förening i Stockholm, men medlemskap är inte ett krav. Nätverket 1865 riktar sig främst till hörselskadade i yrkesverksam ålder då aktiviteterna sker på kvällar och helger. Våra aktiviteter är sociala, spontana och hörbara, och du hittar dem alltid på föreningens hemsida www. hrfstockholm.se och på föreningens Facebook-sida. 15