ungdomsansvarig steg för steg

Transkript

1 ungdomsansvarig steg för steg 1

2 Innehåll 4 Vad förväntar du dig av utbildningen? 8 Vad ingår då i uppdraget Ledarskap 34 Facket och politiken 37 Gruppdynamik 44 Kommunikation och pedagogik 60 Idé och målstyrt arbetssätt 2

3 Välkommen till utbildningen Det här är en utbildning för dig som blivit utsedd till att vara ungdomsansvarig i din fackavdelning, sektion eller klubb. Uppdraget som ungdomsansvarig handlar om att särskilt företräda de yngre medlemmarna och ha ansvaret för de frågor och aktiviteter som är viktiga för dem. Oavsett om du är alldeles ny på ditt uppdrag eller om du hunnit med att vara fackligt aktiv ett tag är det viktigt att komma samman med andra i samma roll för att byta erfarenheter, lägga upp riktlinjer och skaffa ny kunskap. Vi kommer förstås att fördjupa oss i själva uppdraget och rollen som ungdomsansvarig men också att knyta både fackliga och politiska kontakter som är bra att ha för framtiden. I utbildningen tar vi upp ämnen som kommunikation, pedagogik, gruppdynamik och konflikthantering som alla har betydelse för ett bra ledarskap. När vi skiljs åt efter fem dagar har vi tillsammans skapat ett nätverk och utarbetat ett bra arbetssätt och en handlingsplan som är grunden för ett engagerat och framgångsrikt arbete på hemmaplan. Kom ihåg att Vi gör utbildningen tillsammans! Det finns oftast inga enkla svar eller facit när det kommer till frågor om ledarskap och fackligt arbete. Däremot sitter vi alla inne på mängder av erfarenheter och kunskap som tillsammans med fakta och forskning hjälper oss att komma vidare framåt. Fackets kunskapssyn bygger på delaktighet, dialog och demokrati eller tillsammans blir vi starka eller två hjärnor tänker bättre än en eller... Lycka till! Sandra Viktor Ungdomssekreterare Landsorganisationen i Sverige 3

4 Vad förväntar du dig av utbildningen Givetvis har den fackliga organisationen tillsammans med oss som skrivit det här studiematerialet och handledarna för din utbildning en plan och ett ramprogram för vad vi vill ska ingå i kursen. Men eftersom delaktighet och dialog är två grundpelare i den fackliga utbildningen är det viktigt att det finns utrymme för just det som du och dina kamrater tycker är angeläget att behandla. Egentligen fyller det två funktioner, först och främst får vi chansen att räta ut frågetecken som annars skulle kunna lägga hinder i vägen längre fram i utbildningen och för det andra handlar det om erfarenhetsutbyte, det är helt enkelt viktigt att få ta del av varandras verklighet, frågor och funderingar! Arbetsuppgift: Skriv ner dina förväntningar Det skrivs betydligt färre vykort idag än förut. Det är inte särskilt konstigt med tanke på hur lätt man kan kommunicera nuförtiden med mobil, e-post, bloggar, sociala medier osv. Men det fanns en tid när arbetsplatsernas anslagstavlor fylldes av bilder och skildringar från mer och mindre exotiska platser. Nedtecknade av omtänksamma och i någon mån förmodligen skadeglada semesterfirare som skrev hem till de mindre lyck ligt lottade arbetskamraterna som strävade på i vardagens vedermödor. Vi ska nu om än i något modifierad form återskapa en anslagstavla fylld med vykort, inte från ystra semesterfirare men väl från förväntansfulla kursdeltagare! Vi gör så här: Fundera en stund över vad du har för förväntningar på den här utbildningen. Det kan handla om övergripande frågor eller något mera specifikt. Skriv sedan en traditionell vykortshälsning som innehåller dina förväntningar på arbetsbladet här intill. Kanske börjar du i den här stilen: Hej! Har nu börjat kursen, det känns lite nytt och ovant än så länge men jag hoppas få lära mig mer om... och få svar på... När du skrivit klart klipper/river du ut sidan och lämnar den till handledaren som sedan sätter upp samtliga deltagares vykort på en anslagstavla så att man lätt kan stanna upp och läsa vad alla skrivit. Handledaren får också i uppgift att samordna och sammanställa förväntningarna om många liknar varandra eller om gruppen är stor. Diskutera det ni i gruppen skrivit på era vykort och låt dem sitta uppe hela kursen. När det är dags för utvärdering är det läge att gå tillbaka och stämma av hur mycket av det ni skrivit ned som ni också hunnit med att behandla. 4

5 Plats för porto Till Kursledare i ungdomsansvarigutbildningen 5

6 6

7 Att ställa sig frågan varför... Innan vi tar på oss viktiga uppdrag är det nödvändigt att ställa frågan: varför gör jag det här? Vilka är drömmarna och målen med engagemanget, varför är det så viktigt, vad vill jag med uppdraget? Dina mål är inte de enda, den fackliga organisationen har förstås också förväntningar och mål som man önskar uppnå, ofta går de att härleda till kongressbeslut, stadgar eller andra viktiga dokument och dessa ska vi behandla längre fram i utbildningen. Till att börja med ska vi koncentrera oss på dina egna mål eftersom det är de som är utgångspunkten i ditt engagemang och det är i dem som du ytterst finner stöd och motiv i din egen vardag. Tänk dig skillnaden i att besvara frågan om varför man ska vara med i facket med dina egna ord utifrån dina egna erfarenheter jämfört med att rabbla upp några argument som du lärt dig utantill ur en informationsbroschyr. Det är alltså dags att mejsla fram dina egna motiv och argument till varför uppdraget som ungdomsansvarig och de fackliga ungdomsverksamheten är så viktigt. Arbetsuppgift: Därför är mitt uppdrag och den fackliga ungdomsverksamheten så viktiga: Vi gör så här: Steg 1 Börja med att fundera på varför du tackat ja till uppdraget, vilka är dina främsta motiv och drivkrafter. Tänk ur två perspektiv, dels ur individ-/medlemsperspektiv och dels ur organisationsperspektiv (fackets synvinkel). Skriv ner några punkter eller värdeord för de respektive synsätten. Individnytta: Organisationsnytta: Steg 2 Grupparbeta nu kring samma frågeställning (3-5 personer per grupp kan vara lagom) och använd de egna motiven och drivkrafterna som grund till diskussionen. Kom i gruppen överens om en gemensam motivbild/värdegrund ur både individ- och organisationsnytteperspektiv och sammanställ på blädderblocksblad. 7

8 Steg 3 Redovisa för övriga deltagare i utbildningen och häng upp blädderblocksbladen. Låt gärna dessa sitta uppe resten av utbildningen och spar de egna anteckningarna. Även om det kanske kan låta konstigt just nu så har just detta stor betydelse när vi emellanåt måste fatta beslut i olika frågor. Precis som vi måste förhålla oss till stadgar och verksamhetsplaner i facket måste vi också kunna stämma av med oss själva, det handlar om ett stöd för vår egen trygghet och trovärdighet. Vad ingår då i uppdraget vad gör man som ungdomsansvarig egentligen? Det finns förstås inget enkelt och enhetligt svar på vad som ingår i uppdraget som ungdomsansvarig och vad som inte gör det. Det beror på om man är ansvarig på klubben/sektionen eller på avdelningen och dessutom finns det naturliga variationer mellan de respektive förbunden. Det är inte ens säkert att uppdraget är exakt likadant på två olika klubbar i samma förbundsavdelning. Förmodligen är det alldeles nödvändigt att det inte ser helt lika ut men grunden i uppdraget är ändå densamma: Det handlar om att engagera, uppmuntra och tillvarata unga människors intressen på arbetsplatserna. Naturligtvis medlemmarna i facket men också de som är på väg in på arbetsmarknaden och ännu inte hunnit bli medlemmar! De respektive fackförbunden samordnar en hel del av ungdomsverksamheten via LO vilket både ger en gemensam grundsyn och ett viktigt erfarenhetsutbyte. Vi blir helt enkelt ännu bättre tillsammans! Arbetsuppgift: Fundera och diskutera kring din egen bild av ditt uppdrag Vi gör så här: Allt börjar hos oss själva! Därför är den bästa utgångspunkten för det fortsatta arbetet också din egen bild av vad som ska göras i uppdraget som ungdomsansvarig i facket. Börja med att fundera på hur det gick till när du blev rekryterad. Fick du en beskrivning av uppdraget innan du tackade ja, eller hade du erfarenhet av ungdomsverksamheten sedan innan? Kanske är alltihop alldeles nytt? Har du efter att du blev utsedd fått någon genomgång med styrelsen om vad som förväntas av dig och vilka resurser som står till ditt förfogande för uppdraget? Styrelsen är ansvarig för ungdomsverksamheten och om du inte sitter med som ledamot är det bra om du i alla fall är med på deras möten (är adjungerad) för att kunna få information och avge rapporter. Vilka är dina viktigaste (konkreta) arbetsuppgifter framöver om du får bestämma helt själv respektive enligt styrelsen? Gå laget runt och dela med er av era tankar och erfarenheter. Diskutera resultatet i storgrupp och behåll resonemangen i minnet för fortsättningen av utbildningen! 8

9 Stopp, hallå...vaddå förbund, avdelningar, klubbar och tillsammans i LO?? Det finns idag 14 olika fackförbund inom LO. Man kan alltså säga att Landsorganisationen som LO är förkortningen för är en slags paraplyorganisation för de fackförbund som organiserar arbetare i Sverige. För tjänstemannafacken har TCO samma funktion och för akademikerna t.ex. läkare och jurister är det SACO som gäller. Anledningen till att det är just de 14 facken i LO som håller ihop är att medlemmarnas position på arbetsmarknaden liknar varandra väldigt mycket även om de specifika arbetsuppgifterna förstås skiljer sig åt mellan medlemmarna i de olika facken. Förenklat och traditionellt kan man beskriva arbetaryrkena som jobb med begränsade krav på utbildning och kompetens vilket innebär enkel utbytbarhet. Dessutom med begränsningar i inflytande och påverkansmöjligheter i det egna arbetet, och som en naturlig följd av alltsammans också ganska dåligt avlönade jobb. Den här beskrivningen är förstås inte särskilt munter och även om utvecklingen gått mot mer avancerade arbetsuppgifter, ökat ansvar och arbetsinnehåll samt högre löner gäller grunddefinitionen i hög grad fortfarande. Inte minst för unga arbetstagare! Skulle man då inte kunna ha bara ett fack för alla dessa arbetare om det nu i alla fall är så pass lika oavsett om man är verkstadsarbetare, kock, undersköterska eller jobbar i butik? Nja, det finns trots allt väldigt mycket som är specifikt för de olika yrkesområdena. I Sverige regleras förhållandevis få saker på arbetsmarknaden direkt genom lagstiftning. Lagarna sätter ofta bara ramarna och ger dessutom på många håll utrymme för att hitta andra lösningar genom överenskommelser och nej det finns som bekant ingen lag som fastställer minimilönen. Den svenska arbetsmarknadsmodellen som den sett ut sedan 1938 bygger istället på att arbetsmarknadens parter (alltså facket och arbetsgivarna) förhandlar fram kollektivavtal om löner och andra villkor som ska passa inom respektive bransch. Genom att ha olika förbund i olika branscher byggs en specialistkunskap upp på varje område samtidigt som de 14 förbunden kan samordna sina gemensamma frågor och intressen via LO. På arbetsgivarsidan fungerar det ungefär likadant dvs Svenskt Näringsliv (tidigare Svenska Arbetsgivareföreningen SAF) är ett paraply för arbetsgivarorganisationerna i de olika branscherna på arbetsmarknaden. När det kommer till avtalsrörelse brukar fackförbunden inom LO enas kring ett antal gemensamma krav som de i förhandlingarna på respektive håll skall driva och i stora övergripande frågor sker förhandlingar direkt mellan LO och Svenskt Näringsliv. Detta kallas för samordnade förhandlingar och har alltså sin utgångspunkt i det faktum att vi trots att vi jobbar med väldigt olika saker ändå delar så många grundläggande förutsättningar. Samordningen innebär också att vi från fackligt håll minskar risken för konkurrens sinsemellan och kan hjälpas åt med att flytta fram positionerna även på områden där det annars kunde vara svårt. Nu är samordning i avtalsrörelsen och förhandlingarna bara en del i fackförbundens gemensamma arbete inom LO. Andra viktiga delar är exempelvis den fackliga utbildningen, fackets försäkringar och förstås vårt område den fackliga ungdomsverksamheten inom LO UNG. Genom att ha olika förbund i olika branscher byggs en specialistkunskap upp på varje område. 9

10 Läsvärt och tänkvärt: Gå in på LOs hemsida: så kan du klicka dig vidare till de respektive förbunden för att få mer information och för att se vilka yrkesgrupper de organiserar. Det går också bra att ta en titt i foldern Detta är LO. Vill du lära dig mer om den svenska arbetsmarknadsmodellen och kollektivavtalen finns bl.a. boken Kollektivavtalet det skrivna löftet av Ingemar Göransson och Anna Holmgren. Arbetsuppgift: Få grepp om LO-förbunden Det är väldigt bra att ha en grundläggande koll på vilka de 14 förbunden inom LO är särskilt när vi nu gör en hel del ungdomsverksamhet tillsammans! Vi gör så här: Alt.1 Återkoppla till presentationen och lista vilka förbund och vilka yrken som finns representerade på utbildningen. Kom ihåg att det finns 14 förbund. Är inte alla representerade i gruppen kanske ni tillsammans ändå kan identifiera dem. Anteckna förbund och exempel på yrken nedan: Förbund Exempel på yrken 10

11 Alt.2 Gör ett kort grupparbete som tar fram grundläggande och nödvändiga fakta om de olika förbunden. Bestäm gärna tillsammans vad ni vill ha reda på! Jobba helst i små grupper med ett eller två förbund per grupp. Gör en kort sammanställning per förbund använd ett A4 för varje förbund (man behöver förstås inte skriva ett helt A4). Ta gärna hjälp av lästipsen på föregående sida. Redovisning genom att de 14 sammanställningarna kopieras upp till ett häfte som delas ut till samtliga deltagare. Ja, men internt i fackförbunden då...hur funkar det där?? Det är medlemmarna som är facket! Eftersom fackförbunden är demokratiska organisationer är grunden att varje medlem har en röst. Vi är alla lika mycket värda och ska alla ha möjlighet att utöva inflytande på föreningen. För att organisera demokratin och arbetet i förbunden finns organisationsled i olika nivåer. Beslutandet sker genom representativ demokrati. Förenklat uttryckt kan man säga att vi väljer representanter som i nästa organisationsled har att företräda våra förslag och intressen. De olika organisationsleden kan heta lite olika och se lite olika ut från fackförbund till fackförbund men det högsta beslutande organet är i samtliga fall kongressen. Kongresser hålls i varje fackförbund med några års intervall, där väljer representanter från hela landet styrelse till fackförbundet och lägger fast övergripande mål och inriktning för verksamheten under kongressperioden. Det är egentligen ganska fantastiskt att en fråga som väckts av en enskild medlem vid ett fikabord på en arbetsplats någonstans kan göra resan genom den fackliga demokratin och småningom bli till ett kongressbeslut som påverkar hundratusentals medlemmars vardag. Fakta: Så här beskriver Kommunal sin organisation på förbundets hemsida i november 2010 Arbetsplatsombuden är basen för Kommunal. Det finns drygt arbetsplatsombud. De är valda av sina arbetskamrater och har den närmaste fackliga kontakten med medlemmarna. Om det inte finns något arbetsplatsombud är det sektionen som du ska vända dig till. Arbetsplatsombudet är ofta också skyddsombud. Skyddsombudet värnar om arbetsmiljön och företräder medlemmarna inom ett visst skyddsområde - som kan vara till exempel en avdelning på ett sjukhus eller ett bussgarage. Klubbarna är nästa nivå inom Kommunal där det finns en klubb. En klubb består för det mesta av kommunalare med samma yrke som arbetar nära varandra. I klubben tar man upp frågor som direkt rör medlemmarna och deras arbetsplats. Det finns 342 klubbar. Sektionerna består oftast av medlemmar inom en förvaltning eller en arbetsplats. Där det finns klubbar ingår de i sektionen. Sektionerna tar upp fackliga frågor som rör alla, men också enskilda medlemmars frågor. Det finns 467 sektioner i Kommunal. Avdelningarna är 23 stycken, en i varje län. Alla sektioner i länet ingår i avdelningen, som samordnar sektionernas arbete så att hela Kommunal arbetar mot samma 11

12 mål. Där finns bland annat heltidsanställda ombudsmän och andra personer som arbetar för medlemmarna. Förbundsstyrelsen väljs av kongressen på tre år. De 12 ledamöterna och förbundets ordförande möts var tredje vecka och fattar beslut som rör hela Kommunal. Förbundsledningen ska leda Kommunal mot de mål som kongressen, förbundsmöten och förbundsstyrelsen bestämmer. Ledningen består av fyra personer som väljs av kongressen. De arbetar på det centrala förbundskontoret. Kongressen är Kommunals högsta beslutande organ. Till kongressen utser avdelningarna 188 ombud. Kongressen samlas vart tredje år. Då tar man beslut utifrån utredningar som gjorts på förbundet och utifrån motioner som lämnats in. Alla medlemmar kan påverka Kommunal genom att skicka in motioner till kongressen. De år det inte är kongress samlas samma ombud till ett förbundsmöte. Till förbundsmötet får enbart avdelningarna skriva motioner. Arbetsuppgift: Hur är ditt eget förbund organiserat? Vi gör så här: Det är nödvändigt att ha koll på hur den egna organisationen är uppbyggd för att veta hur man ska påverka. Att känna till var, när, hur och av vilka olika beslut tas i facket är en av flera nycklar till framgång i arbetet som ungdomsansvarig. Jobba individuellt eller tillsammans med andra deltagare från samma förbund med att besvara frågorna: Ta fram en generell beskrivning av ert fackförbunds organisation liknande den som finns för Kommunal i faktarutan på föregående sida.* Pricka in dig/er i rätt organisationsled samt lista några nyckelpersoner/funktioner på de olika nivåerna. Ta reda på när det är dags för nästa medlemsmöte hos er, om avdelningen ska ha representantskapsmöte snart och när det är kongress nästa gång. När ska förresten motionerna till årsmötet och kongressen vara inlämnade (överkurs)?? Finns det någon övergripande beskrivning av ungdomsverksamheten i förbundet? Använd förbundens hemsidor för att hitta information. Det går också bra att använda andra källor t.ex. tryckta material, inte minst stadgar och verksamhetsplaner. Återigen bevisas det att världen inte är helt rättvis. Kommunalarna får lite gratis i den här uppgiften men kolla uppgifterna för säkerhets skull. Något kan ju ha ändrats sedan november Dessutom har man inom Kommunal tack vare förbundets storlek ofta fler organisationsled att ta hänsyn till än i de andra förbunden. 12

13 anteckningar 13

14 Läsvärt och tänkvärt: På Centrallagret i Köping Det är måndag eftermiddag och fikarast. Johan och Stefan är först i fikarummet för att få en kopp av det nästintill odrickbara men ändå livsnödvändiga kaffet från den pustande och fräsande automaten. Det här är bara helt fruktansvärt, men vad ska man göra säger Johan? Ja, ta med termos då kanske men vem orkar brygga kaffe klockan halv sex på morgonen och det skulle i alla fall varit kallt nu, fortsätter han. Borde inte dom i facket kunna göra nåt åt det här?? Vad säger du Steffe som har varit på kurs, var det bra mat eller?? Jo, det var helt OK! Jag tycker att du ska anmäla dig till nästa omgång dom i facket ska ordna... svarar Stefan. Ja, vadå, nånting ska man väl få för avgiften men allvarligt då, var det bra på Om facket, fick du lära dig nåt nytt frågar Johan? Absolut, jag menar allvar, alla borde få gå, man får lära sig om facket, hur det funkar, att man kan påverka och varför man ska vara med. En hel del om vad man har för rättigheter och skyldigheter. Jag har i alla fall förstått att facket inte är några dom utan vi! säger Stefan tydligt engagerad. Ja, du verkar ju ha blivit ordentligt biten men hur påverkar vi för att få bättre kaffe då, få höra nu, frågar Johan fortfarande med lätt retsam ton? Nu kommer Marie och Jenny till fikarummet Va, sitter ni redan här, ja det borde vi ju ha förstått skrattar Marie. Te eller kaffe Marie frågar Jenny från trinettköket? Te tror jag, svarar Marie. Säger du det, nu förstår jag inte...skrattar Jenny. Det måste ju gå att göra nåt åt det här, det går bara inte att dricka kaffet fortsätter hon! Det ska Steffe fixa, han har varit fackkurs flinar Johan. Kanon, ja hur var det i förra veckan frågar Marie, jag vill ju veta så att jag inte lurade iväg dig i onödan? Det var riktigt bra, Johan ska gå nästa gång så att han inte behöver sitta här och håna säger Stefan. Ja, det kan du ha rätt i, nästa kurs är i februari ska jag anmäla dig Johan frågar Marie som är ungdomsansvarig i fackklubben? Anmäl mig också säger Jenny, så går vi tillsammans Johan, man får nåt slags stipendium va? Ja, ja ok, bara jag inte måste bli ordförande och gå på en massa möten sen svarar Johan. Hur var det med kaffeautomaten Steffe, skulle vi ändra på det på nåt sätt frågar Marie vänd mot Stefan som med ett lidande ansiktsuttryck läppjar ur den rykande koppen. Johan tycker det, kan man lyfta fram det som ett arbetsmiljöproblem tro? Vet inte riktigt men vi ber Kalle ta upp frågan, det är visst skyddsrond på fredag, han är ju skyddsombud och ska ju företräda våra intressen svarar Marie. Annars kan vi alltid skriva en motion till klubbens årsmöte om att vi ska driva frågan om upprustning av personalutrymmena överhuvudtaget fortsätter hon. Du låter ju som en politiker, ska du bli statsminister när du blir stor retas Johan men ändrar sig och säger sen, ja men berätta hur vi ska göra då! 14

15 Man skriver ett förslag eller en motion som det då kallas och lämnar till klubben. Styrelsen måste behandla motionen och bereda den, ja alltså komma med förslag till beslut inför medlemsmötet som sen avgör hur man ska gå vidare säger Marie. Det finns några krav på hur en motion ska se ut, den ska ha en adress och enrubrik som är vägledande för innehållet, en beskrivande text och viktigaste av allt en tydlig att sats alltså vad man vill ska göras. Ja så ska den vara undertecknad förstås förklarar Marie. Så vem som helst kan skriva en motion då säger Jenny förvånad? Ja alla har samma rätt säger Stefan, det lärde vi oss på Om facket. Jaha, jag trodde att man måste vara med i styrelsen liksom, men vad bra konstaterar Jenny. Du, ser gå Om facket så får du koll, jag tycker vi ska börja med motionen direkt, Marie får skriva som kan säger Stefan! Äh, du kan väl också säger Marie, men vad är det vi vill då? Att vi ska få personalrummet målat, en vettig kaffeautomat och en micro till säger Jenny. Sen tycker jag att det behövs nya stolar och framförallt städning oftare på toaletterna säger Johan. Det är ju arbetsmiljöfrågor, framförallt det där med städningen, sen har vi ju ett eget ansvar inte minst härinne säger Marie. Jag menar, vi är ju ganska slarviga själva om man tittar på diskbänken. Jag tror att det hänger ihop med att det är allmänt nergånget, man bryr sig inte säger Stefan, får vi upprustat så tror jag det blir annorlunda fortsätter han. Jag vill att vi skriver en motion om att alla ska gå en facklig grundutbildning också! OK!, två motioner alltså säger Marie, undrar när det hände senast i vår klubb, men vad kul! Den som handlar om personalutrymmena ska ju ställas till vår egen klubb men den om facklig grundutbildning ska nog egentligen ända till kongressen, vi kan väl börja skriva lite på lunchen fortsätter hon och får instämmande nickanden till svar. På lunchen är det samling kring datorn i fikarummet och motionen om personalutrymmena börjar ta form. Det måste ju liksom handla om vad vi i facket ska göra för att få det som vi vill, vilka krav vi ska ställa och så, vi har ju inte beslutanderätten själva säger Marie. Nej, det är ju trots allt chefen som måste betala svarar Johan. Kan man inte skriva att vi vill att fackklubben ska ta upp frågan med företaget och ställa krav på städningen och en ny kaffeautomat. Säger mötet ja, så måste ju frågan tas upp och det borde väl inte vara några konstigheter säger Jenny. Precis, säger Stefan, man ger styrelsen uppdrag liksom. Strax innan det är dags att börja jobba på nytt är motionen om personalutrymmena klar. Det blev väl ingen roman direkt men det är ju tydligt vad vi vill konstaterar Johan och begrundar pappret som de fyra klubbmedlemmarna nu skrivit under. Att satsen kom att lyda: Vi föreslår medlemsmötet besluta att: Ge klubbstyrelsen i uppdrag att ta upp och driva frågan om en förbättrad miljö i personalutrymmena framförallt med avseende på städning och kaffeautomater. 15

16 Stefan lovar att börja fila på motionen om facklig grundutbildning redan samma kväll eftersom Marie tagit reda på att den måste lämnas in ganska snart om den ska kunna nå fram till kongressen i tid. Morgonen därpå är fikarummet välfyllt av trötta och ganska tystlåtna lagerarbetare som utan större brådska dricker dåligt kaffe i väntan på att arbetsdagen ska börja. Innan du går ut Kalle vill jag snacka med dig säger Marie. Jaha, vad gäller det undrar Kalle? Det här kan man väl säga svarar Marie, ni ska ju ha skyddsrond och vi är några stycken som tycker att det är bedrövligt här i personalutrymmena med städning och kaffeautomaten och ja det mesta och nu vill vi att du tar upp det. Ja, det kan jag väl göra säger Kalle, men fortsätter han, det är rätt mycket ändå med truckgångar, stegar och belysning och egentligen kan man väl ifrågasätta hur stora krav man kan ställa, vi jobbar ju inte härinne trots allt. Nu håller jag inte med, vi är här åtta timmar varje dag och enligt arbetsmiljölagen så ska sånt här också vara schysst och fungera menar jag svarar Marie. Ja, jag säger inte emot dig, men det är så mycket krav på sånt här från er yngre. Vi har fixat datorer med tillgång till internet åt er och friskvårdscheckar så det kan ju bli svårt att få igenom ännu mer, svarar Kalle lite irriterat. Men, hallå Kalle, nu får du ju skärpa dig, datorn sattes ut av företaget för att de skulle kunna få ut information snabbare, vi ställde krav på internet för att det fanns på kontoren och friskvårdscheckarna kan man väl inte påstå bara är för oss unga. Förresten är vi några stycken som skrivit en motion till klubben om det här med personalutrymmena så vi får väl ta det den vägen då säger Marie upprört. Men, lilla gumman, lugna dig säger Kalle, jag ska ta upp det här men man måste ju prioritera och det här kommer inte före de frågor som verkligen rör jobbet, det fattar du väl. Dörren till fikarummet slår igen och kvar står en uppretad Marie. Det verkar ju som om han motarbetar oss och så kör han med härskartekniker också, lilla gumman... åh, jag blir så trött tänker hon när hon hämtar upp sin vagn för att fortsätta plocka varor till en kund i Västerås. Vi borde ha ett till skyddsombud eller ett nytt för den delen tänker hon när hon fortsätter fram mellan hyllorna. Borta vid packningen väntar Stefan på henne, när hon kommer fram berättar hon om samtalet med Kalle och sina tankar om framtiden. Vilken idiot, menar du att han sa så frågar Stefan? Jo, Kalle är duktig i många fall, visst, men han beter sig inte direkt som man borde i hans ställning, jag tvivlar på att han kommer att göra något av den här frågan, det hade jag kanske inte väntat mig heller men den där arrogansen irriterar mig ordentligt säger Marie. Skulle du kunna tänka dig att vara skyddsombud här Steffe, frågar hon sen? Jag, är du inte klok, istället för Kalle, nej det går aldrig?! svarar Stefan smått förskräckt. Kanske inte istället för, men tillsammans med, vi är tolv personer nu och man säger ju ett skyddsombud på fem personer så då skulle vi kunna ha två. Men jag kan ju ingenting om arbetsmiljö egentligen säger Stefan. Du har rätt till utbildning och alla skyddsombud här får gå BAM så det ska nog ordna sig, får jag nominera dig? Kom igen nu Steffe, du blir jättebra, uppmuntrar Marie. 16

17 Jag funderar på att föreslå styrelsen att vi ska ha en ungdomskommitté också, så att vi blir några fler unga aktiva i klubben. Jag är ganska säker på att jag får med mig Göran, Lisbeth och Stig på det och då går det igenom. Vi har styrelsemöte nästa vecka och då tar vi upp det, så jag ska vara lite lobbyist de närmaste dagarna berättar Marie. Intressant säger Stefan, där skulle jag vilja vara med och jag tror att Jenny också skulle hänga på om hon fick frågan. Förresten har jag motionen här, du kan väl läsa och hjälpa mig så att det blir rätt. Absolut, jag kollar på lunchen så snackar vi mer sen, måste bli klar med den här ordern nu svarar Marie och drar i väg för att plocka de sista orderraderna. Det visar sig att Stefan skrivit en riktigt bra motion som uppmanar Handels kongress att besluta att: alla medlemmar ska genomgå en grundläggande facklig utbildning. På lunchen skriver Stefan, Jenny och Marie under och lämnar pappret till klubbordföranden Göran som blir positivt överraskad. Kul, en motion till, och ställd till kongressen dessutom, den måste vi bereda direkt så att den kommer fram i tid säger han och stoppar ner pappret i en mapp märkt styrelsen. Du Göran, jag tycker att vi borde ta tillvara att det är flera yngre som är intresserade och engagerade nu, vi kunde kanske ha en ungdomskommitté eller så med tanke på att vi är ganska många under trettio som jobbar här säger Marie och blinkar i smyg mot Stefan. Ja, varför inte, finns intresse så absolut, vi måste förstås formulera något slags ram för ungdomsgruppens uppdrag till årsmötet och budget förstås svarar ordförande Göran. Fixa lite underlag till styrelsen nästa vecka så ska det nog inte vara några problem fortsätter han. Tänk vad mycket kul det börjar hända här nu säger han och ler innan han skyndar vidare med styrelsemappen under armen. Han verkar bra, säger Stefan, lyssnar och är positiv, det känns som att man kan lita på honom. Han är bra, fast det är en del som tycker att han är för mycket, ja du vet, han vill att klubben ska göra en massa saker och så, säger Marie eftertänksamt. Är det inte det som är meningen? frågar Stefan förvånat Jo, man kan ju tycka det men det finns dom som tycker att det är bra som det är och att facket inte ska lägga sig i annat än löneförhandlingar och sånt svarar Marie, fast de flesta i styrelsen är bra poängterar hon. Hur som helst så är han ju med på tanken ungdomskommitté och det känns ju bra, nu ska jag snacka lite med Lisbeth och Stig fortsätter hon. Lisbeth är vice ordförande va? undrar Stefan Nej hon är kassör och Stig är studieorganisatör. Kalle är sekreterare och Gun är vice ordförande förklarar Marie. vi är här åtta timmar varje dag och enligt arbetsmiljölagen så ska sånt här också vara schysst och fungera. 17

18 Stefan och Jenny hjälps åt med en stor order under eftermiddagen och hinner diskutera frågan om en ungdomskommitté ganska ordentligt. Johan stannar upp med trucken för att få höra vad som är på gång. Det är väl bra om vi är flera yngre som kan föra fram våra synpunkter säger Jenny. Du minns väl själv hur sur du blev efter senaste schemaläggningen när Göran hade skrivit på utan att ha koll på vad som hände för oss som har barnomsorg fortsätter hon. Jo, det blev ju inte så bra direkt, en massa tjafs i onödan egentligen men tror ni verkligen att en ungdomskommitté kan ha nån betydelse i såna frågor? Är det inte mera att informera i skolor och ordna fisketävlingar eller så? undrar Johan. Du är så negativ Johan, visst det handlar om att informera unga nya medlemmar och ordna aktiviteter, även om det kanske inte blir fisketävling direkt och vad är det för fel med det om det samtidigt gör att fler vill vara med och påverka? frågar Stefan anklagande Nej, det är absolut inget fel, men jag tror kanske inte på idén om att man ska kunna påverka så mycket men överbevisa mig gärna svarar Johan och drar vidare mot pallställen vid ankommande gods. Varför är han så skeptisk och negativ hela tiden, man måste väl försöka, jag skulle gärna vara med i en ungdomskommitté om det skulle bli en sån säger Jenny. Jag också absolut, men det kanske är något fel på oss skrattar Stefan. På styrelsemötet veckan därpå är det inte riktigt som vanligt. På dagordningen finns punkten om inrättande av en ungdomskommitté och dessutom två inkomna motioner. Ordförande Göran öppnar mötet och styrelsen börjar tillsammans beta av punkt för punkt. Marie känner sig lite spänd inför sin föredragning om ungdomskommittén, hon har förberett sig en hel del och skrivit ihop ett litet underlag som hon tänker dela ut till de övriga ledamöterna. Nu har det blivit dags för punkten Inrättande av ungdomskommitté och efter en kort inledning av Göran får Marie ordet. Ja, mitt förslag är alltså att vi ska inrätta en ungdomskommitté i klubben med tre till fem ledamöter som väljs på årsmötet. Ungdomsansvarig i klubben får ansvaret att vara sammankallande. Motiveringen till varför vi ska inrätta en kommitté är att ungefär tjugo procent av alla anställda på lagret är under trettio samtidigt som jag själv är ensam förtroendevald under trettio. Det handlar om att få ett forum för att ta upp yngre medlemmars frågor och om återväxten förstås. Jag har skrivit lite här, fortsätter hon och börjar dela ut sitt underlag. Göran som hela tiden nickat bekräftande börjar direkt läsa vad Marie skrivit. Det här är bra, och det finns utbildningar säger studieorganisatören Stig entusiastiskt. Jo, men man får ju tänka på att vi kanske inte kan få facklig tid för allt det här säger Lisbeth som är kassör lite förvånande. Marie känner att kinderna hettar, vad nu då, tänker Lisbeth sätta käppar i hjulet? Jag tror inte att det behöver bli så mycket extra facklig tid säger hon. Nej, det tror inte jag heller säger Göran och tittar upp över läsglasögonen. Jag håller lite med Lisbeth, dessutom har vi ju gjort sådana här satsningar förut utan något riktigt resultat säger Kalle som under Maries föredragning ägnat sig åt att titta i taket, sortera handlingar och försöka viska med Sven som besvärat skruvat på sig. 18

19 Jag är inte emot tanken med en kommitté, den är bra och det du beskrivit att ni ska göra är viktigt, vi måste bara få till det tids- och pengamässigt förtydligar sig Lisbeth med adress till både Marie och Kalle. Överdriv inte problemen med den fackliga tiden säger vice ordföranden Gun som suttit tyst en lång stund. Vi måste ju sluta be om ursäkt för att vi finns hela tiden. Det är klart att vi ska inrätta en ungdomskommitté. Det är ju precis som Marie säger med återväxten och dessutom är vi ganska dåliga på vår egen fackliga introduktion här på jobbet och då är det ju en perfekt uppgift för ungdomskommittén, fortsätter hon. Vi har hört Guns bifall till Maries förslag säger Göran högtidligt. Finns det fler förslag? Om inte, kan vi då besluta att inrätta en ungdomskommitté och samtidigt ge valberedningen i uppdrag att föreslå fem ledamöter inklusive ungdomsansvarig. Det hörs några tydliga ja rop runt bordet och så slår Göran med ett stort leende mot Marie klubban i bordet. Marie känner de hettande kinderna och förstår att hon är blossande röd. Hon har vunnit sin första riktiga framgång i fackklubben och känner sig både stolt och glad. Nu är det dags för motionerna! Så var det en motion till kongressen undertecknad av Marie, Stefan och Jenny, den handlar som ni ser om att alla medlemmar ska gå en grundutbildning. Jag har bett Stig titta på frågan och komma med ett förslag till yttrande från styrelsen börjar Göran. Ja, till att börja med så blir ju en studieorganisatör som jag helt lyrisk över en sån här motion säger Stig. Jag tror att det är en bra ambition och långsiktig målsättning men det skulle kanske vara klokare att formulera sig: att alla som vill ska ha möjlighet, eller att alla ska erbjudas facklig grundutbildning. Med en sån lite modifierad formulering av själva att satsen skulle jag förorda styrelsen och därmed klubben att anta motionen och skicka den vidare till avdelningen. (Läs motionen på sid.57) Vad säger motionären? frågar Göran vänd mot Marie. Det är nog inget problem, jag messar dem och kollar svarar hon? Det kommer två snabba JA! till svar och styrelsen beslutar föreslå medlemsmötet att anta motionen. Motionen om personalutrymmena tas också upp och en enhällig och lite trött styrelse beslutar sig utan någon riktig diskussion för att föreslå medlemsmötet bifalla även den motionen. Kalle som fått frågan om hur det gick på skyddsronden konstaterar med viss arrogans att det är bra med motionen eftersom frågan inte hunnits med under fredagen. Men då står väl frågan överst på er dagordning nästa gång, för du har väl anmält ärendet? frågar Lisbeth. Ja, jo mumlar Kalle till svar samtidigt som han ser både irriterad och sur ut. Det kanske behövs ett skyddsombud till på er avdelning, ja, du kan ju inte hinna och orka allt själv?! frågar Lisbeth utan att få svar. Det kan nog vara så, säger Sven som nu yttrar sig för första gången. Ett bra medskick till valberedningen det också då kanske, konstaterar Göran och går vidare till punkten rapporter. Kalle lämnar mötet först av alla medan Marie lätt segerrusig stannar kvar för att prata med Gun och Göran. Bra gjort! berömmer Gun. Snart kan man kasta in handduken, nu tar hon över! skämtar Göran 19

20 Han gillar nog ingen som har för mycket åsikter och vill ändra på saker och ting. Du gjorde en jättebra dragning Marie och motionerna gick ju också igenom. fortsätter han. Vad är det med Kalle, gör jag nåt fel, eller gillar han inte mig? frågar Marie. Det är väl inte bara dig i sådana fall, jag tror att han känner sig osäker och lite hotad inte minst av oss tjejer och då tar man kanske till tjuvknep ibland. Kom bara ihåg att det inte är dig det är fel på, försök att förstå att problemet ligger hos honom säger Gun Jag förstår det, men det är jobbigt när han liksom sabbar när man pratar säger Marie. Fast jag kanske överdriver och liksom fastnar på det i onödan fortsätter hon lite osäkert. Det är absolut inte fel på dig och du överdriver inte. När han och Micke som var ordförande före Göran kom tillsammans kunde de vara riktigt elaka, fråga Lisbeth får du höra, berättar Gun. Det har blivit bättre men han försöker få med Sven och Magnus emellanåt men idag var ju inte Magnus här och Sven sa ju emot, så jag vet inte riktigt vad som hade hänt konstaterar Göran. Hur som helst så ska jag snacka med honom om det här fortsätter. Tack för idag slut för idag! Snälla Gun ta med termosen och de överblivna bullarna till fikarummet avslutar Göran och släcker lamporna i konferensrummet. Dagen efter mötet är det samling runt Marie som kan berätta om gårdagens framgångar. Häftigt säger Stefan. Det blir en ungdomskommitté alltså, hur kul som helst! Blev Kalle sur för det där om fikarummet? undrar Jenny Det blev han säkert, han verkar inte gilla mig direkt svarar Marie. Han gillar nog ingen som har för mycket åsikter och vill ändra på saker och ting säger Johan. Jag får väl ge mig litegrann det verkar ju gå att påverka ändå skrattar han. Precis men nu måste ni lova att komma på årsmötet för det är då det avgörs på riktigt förmanar Marie. Hur då avgörs? Ni hade ju möte igår undrar Jenny. Ja och styrelsen föreslår nu medlemmarna att bifalla motionerna så därför är det viktigt att ni går på årsmötet som är nästa medlemsmöte. Dessutom ska vi ju välja ungdomskommitté då också förklarar Marie. Räkna med oss, säger Stefan. Jag har två inbjudningar till utbildningar som jag fått av Stig också, dels är det Om Facket nästa månad och där tänkte jag på Johan och Jenny och sen är det en skolinformatörsutbildning som jag tycker att du ska gå Stefan. Det är väl inget att förlora säger Johan, datumen funkar så skriv upp mig. Hm, måste kolla hemma men det bör nog gå bra för mig också, nu är man ju 20

21 lite biten också, så skriv in mig preliminärt, du får slutgiltigt besked i morgon säger Jenny. Härligt säger Marie och strålar i kapp med solen som letar sig in genom fikarumsfönstret. Ska jag informera i skolan? undrar Stefan. Ja, alltså, vi har dels i uppdrag att informera på de gymnasieprogram som berör oss direkt och sedan hjälps vi åt i LO att ge facklig information på de mer teoretiska programmen. Jag är ju med i avdelningens ungdomskommitté och vi jobbar med skolinformation och Facket på sommarjobbet och jag tycker du skulle passa in där svarar Marie. Oj då, i avdelningens ungdomskommitté? undrar Stefan förvånad. Jo där också förstås men som skolinformatör först och främst och så kanske du kan hänga med ut och besöka ungdomar på sina sommarjobb sen också svarar Marie. Låter, hur kul som helst, jag är på, anmäl mig direkt säger Stefan. Dagen efter träffar Marie Chatarina som sitter i fackklubbens valberedning. Marie berättar om styrelsens beslut att inrätta en ungdomskommitté och passar på att föreslå Stefan och Jenny som ledamöter. Stefan har gått kursen Om facket och börjat skriva motioner, kanonbra kille, jag skulle kunna tänka mig honom i klubbstyrelsen också eller som skyddsombud på vår avdelning. Vi borde vara minst två till unga i styrelsen om man ser till åldersstrukturen här på lagret, ja så att vårt perspektiv kommer fram lite bättre förklarar hon övertygande. Vem är Jenny då? undrar Chatarina Jenny är en nyfiken och engagerad tjej som ska gå Om facket nu. Hon är drivande och jag tror hon skulle vara en stor tillgång i ungdomskommittén svarar Marie. Tack för förslagen Marie, vi tycker att du gör ett bra jobb i styrelsen. Jag hoppas att du ställer upp som ungdomsansvarig och som representant i avdelningens ungdomskommitté igen, vi vill i alla fall föreslå dig, säger Chatarina. Åh, tack, jättekul att höra, det är klart jag ställer upp svarar Marie med ett stort leende. 21

22 Tillbaka till själva uppdraget då, vad förväntar sig mitt fackförbund av mig? Vi har först ägnat en del tid åt att jobba med den egna bilden av uppdraget som ungdomsansvarig och sedan med att ta reda på hur det egna förbundet är organiserat. I historien från lagret har vi fått börja lära känna Marie som är ungdomsansvarig och hennes arbetskamrater. Beroende på om man är ansvarig på klubb eller avdelning skiftar uppgifterna förstås litegrann men som ungdomsansvarig på en klubb är det ganska vanligt att man ingår i avdelningens ungdomskommitté eller kanske i en lokal eller regional kommitté på LO och därför blir man ändå en del av något slags helhet. Som exempel på hur ett fackförbund (IF Metall) ser på den ungdomsansvariges ansvar och uppgifter följer här en faktaruta. Det finns ytterligare en faktaruta där den tvärfackliga ungdomsverksamheten inom LO beskrivs på ett kortfattat sätt. Fakta: Uppdragsbeskrivningar för ungdomsansvarig på klubb och avdelning i IF Metall Som ungdomsansvarig på klubb ska du: Uppmuntra unga medlemmar att delta i den fackliga verksamheten. Rekrytera ungdomar till fackliga medlemsutbildningar. Medverka i den fackliga introduktionen för nyanställda ungdomar på arbetsplatsen. Lägga förslag till verksamhetsplan för klubbens ungdomsarbete. Vara insatt i klubbens övriga verksamhet och bidra med ungdomsaspekten till klubbstyrelsen. Verka för att sammansättningen av klubbens och avdelningens förtroendevalda speglar medlemskåren när det gäller ålder. Finns behov kan en ungdomskommitté utses som hjälp i arbetet och som ansvarig på klubb bör du samarbeta med ungdomsansvarig på avdelningen. Som ungdomsansvarig på avdelning ska du: Leda arbetet med att få fler ungdomar aktiva i det fackliga arbetet på klubbar och avdelning. Arbeta för att avdelningens styrelse, kommittéer etc. får en sammansättning som speglar medlemskåren när det gäller ungdomar. Bjuda in ungdomar till olika aktiviteter för att väcka intresse för den fackliga verksamheten. Organisera avdelningens skolinformation och informera gymnasieelever som finns inom avdelningens verksamhetsområde. Arbeta med att rekrytera gymnasieelever till studerandemedlemmar. Rekrytera ungdomar till fackliga utbildningar. Arbeta för att få fler fackligt aktiva ungdomar aktiva även i den politiska verksamheten. 22

23 Fakta: Kortfattad beskrivning av LO Ung verksamheten Ungdomsarbetet i LO är ett samarbete mellan de 14 LO-förbunden. Syftet är att förbättra unga vuxnas villkor i arbetslivet. Kraven på förbättringar finns sammanställda i ett Ungdomsfackligt manifest som finns att hämta på På LO-centralt finns en ungdomssekreterare som leder arbetet och på varje LOdistrikt finns en ungdomsansvarig och en skolorganisatör som ansvarar för det regionala arbetet. På en del platser finns också lokala arbetsgrupper och kommittéer. Fackets hjälptelefon står öppen för unga tjejer och killar som kanske ännu inte hunnit gå med i facket men som behöver hjälp med frågor kring lön och villkor på t.ex. sommarjobbet. Facket på sommar-/vinterjobbet är uppsökeriturnéer där fackligt aktiva ungdomar besöker unga säsongsarbetare för att kolla villkor, svara på frågor och värva medlemmar. LO ansvarar för skolinformationen på de teoretiska gymnasieprogrammen medan de enskilda förbunden informerar på sina respektive yrkesinriktade program. LO har flera fackliga ungdomsutbildningar som vänder sig till deltagare under 30år. Om Facket, Om Samhället, Om Främlingsfientlighet, Om global rättvisa, Om försäkringar, Ungdomsansvarigutbildning och Skolinformatörsutbildning är några exempel. De som jobbar med LOs ungdomsverksamhet lokalt och regionalt är oftast ungdomsansvariga på klubbar och avdelningar i sina respektive fack. Därför är den tvärfackliga ungdomsverksamheten en viktig del i ditt nätverksbyggande som ung fackligt aktiv! 23

24 Arbetsuppgift: Komplettera bilden av ditt eget uppdrag! I början av utbildningen fick du utifrån vad du fått reda på innan och vad du själv trodde måla upp din bild av ditt uppdrag som ungdomsansvarig. Sedan har vi fyllt på med att lära oss om hur fackförbunden är uppbyggda och hur de arbetar tillsammans i LO. Berättelsen om Marie som är ungdomsansvarig i sin klubb har givit en bild av hennes vardagsarbete och slutligen har vi fått lite fakta från åtminstone ett av förbunden och LO om vad som ingår i uppdraget. Vi gör så här: Börja med att fundera över hur väl din förhandsbild stämmer överens med det du nu fått veta. Fick du nya idéer och infallsvinklar? Notera och diskutera med de övriga i gruppen! Gör nu en lista med saker som du behöver undersöka på hemmaplan för att få klart för dig vad som gäller i just din organisation. Glöm inte att kolla hur mycket tid och andra resurser du har till ditt förfogande för uppdraget! _ 24

25 Vad skulle du vilja fråga den ungdomsansvarige på ditt förbund respektive LOs ungdomssekreterare? Vilka mål finns, vad har kongressen beslutat osv.? Skriv ner och spara för kommande bruk! Det kan förstås också löna sig att besöka ditt förbunds och LOs hemsida för att hitta mer matnyttig information. Övningen Förhoppningar och farhågor Med den bild du nu har av ditt uppdrag känner du sannolikt både entusiasm och lite osäkerhet. Det är helt naturligt men ibland kan både förhoppningar och farhågor ställa till det för oss. Kanske överskattar vi våra möjligheter att förändra eller betydligt oftare, underskattar vår egen förmåga. Den här övningen hjälper till att lyfta fram realistiska möjligheter och att sortera bort onödiga hjärnspöken! Vi gör så här: Var och en i gruppen får tio post-it lappar. Fundera sedan ut fem stycken förhoppningar respektive fem farhågor inför uppdraget som ungdomsansvarig och skriv sedan ner dem, en på varje lapp. Samlas vid whiteboard tavlan och gör ett långt vågrät streck ungefär mitt på tavlan. Alla placerar sedan sina förhoppningar på den övre halvan och sina farhågor på den undre. Studera resultatet en stund, kanske finns det flera gemensamma nämnare. Dra nu ett lodrät streck ungefär mitt på tavlan som korsar det vågräta strecket. Skriv osannolikt på vänstra halvan av tavlan och sannolikt på den högra. Diskutera och sortera tillsammans bland förhoppningar och farhågor så att de hamnar på rätt sida om det lodräta strecket. Det ni betraktar som osannolikt kan ni förmodligen lämna därhän medan sannolika förhoppningar och farhågor ska betraktas som möjligheter och utvecklingsområden att jobba vidare med både i den här utbildningen och i den handlingsplan som du ska upprätta för framtiden! / 25

26 Du är en ledare och förebild! Som ungdomsansvarig har du fått de övriga medlemmarnas förtroende att leda ungdomsverksamheten i din fackliga organisation. Antingen du jobbar på egen hand eller med stöd av en kommitté så finns det förväntningar både på vad du ska åstadkomma och hur du ska vara i rollen som fackligt förtroendevald. Det kan förstås kännas både stimulerande och jobbigt men är helt naturligt. Oavsett vad andra tycker, så måste ditt ledarskap i alla fall alltid utgå från dig och din person. Det blir aldrig bra om du i rollen som ledare bestämmer dig för att försöka vara som någon annan eller i värsta fall vara någon annan, det är ju Du som blivit vald. Naturligtvis härmar man och tar efter positiva förebilder och det är absolut inget fel i det men en viktig utgångspunkt är att faktiskt alltid se sig själv när man tittar i spegeln. En annan god grundföresats är att behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad. Som ledare behöver du både kunna vara den som går före och anger riktning och mål och den som håller ihop laget och ser till att skapa delaktighet och samförstånd. Det brukar sammanfattas i begreppet situationsanpassat ledarskap. Fackföreningsrörelsen är en demokratisk organisation där vi efterstävar engagemang och delaktighet från medlemmarna vilket också kräver ett sådant ledarskap. Det innebär att som ledare kunna initiera frågor, leda processer, hitta kompromisser och sedan genomföra. Ett situationsanpassat ledarskap är en blandning av både auktoritär ledning och demokratisk ledning men utifrån vår värdegrund är det naturligt att tyngdpunkten ligger på det demokratiska ledarskapet. En tredje ledarstil brukar benämnas låt gå och är som regel helt förkastlig eftersom den oftast innebär direkt brist på ledning och ansvar med otydliga beslut och dåligt fungerande organisationer som följd. Ledarskap handlar ytterst om att skapa trygghet! Fakta: Kännetecken och särdrag hos tre olika ledarstilar Demokratisk Auktoritär Låt gå Ledaren Reseledaren Generalen Osynlige mannen Kommunikation Dialog/Dubbelriktad Envägs Bristande Beslut Längre processer Snabba Otydliga/saknas Delaktighet Hög Låg Anarki / 26

27 Arbetsuppgift: Analysera de olika ledarstilarna Gör så här: Diskutera tillsammans de tre ledarstilarna som beskrivs i faktarutan och texten i stycket Du är en ledare och förebild Hitta egna plus och minus med de olika ledarstilarna, kanske kan ni hitta exempel från er egen vardag. Ta också en titt på personerna i berättelsen från Centrallagret. Hur fungerar t.ex. Göran och Marie som ledare? Arbetsuppgift: Jag som ledare Dessa fem frågeställningar är hämtade från ABFs ledarutbildning 80+ Vi gör så här: Fundera en stund över varje fråga och skriv sedan ner dina tankar. Diskutera sedan svaren antingen i storgrupp eller i bikupeform (två och två). Mitt första minne av mig själv som ledare Ett katastrofminne! Varför? Vad hände? 27