Hur mår hallänningen?

Transkript

1 Forskning och utveckling HALLAND Rapport 11 Hur mår hallänningen? Hallands resultat från nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2010

2 Redaktionsgrupp Bertil Marklund (red), Amir Baigi, Katarina Haraldsson, Mayvor Ström Författare Bertil Marklund, Allmänläkare, Professor, FoUU Halland Amir Baigi, Epidemiolog, Docent, FoUU Halland Håkan Bergh, Allmänläkare, Med Dr, FoUU Halland Katarina Haraldsson, Folkhälsovetare, Med Dr, FoUU Halland Eva-Carin Lindgren, Pedagog, Fil Dr, FoUU Halland Mayvor Ström, Sjuksköterska, Med Dr, FoUU Halland Rapporten har tagits fram i samarbete med Ingrid Edvardsson och Tobias Andersson, Folkhälsoavdelningen, Landstinget Kronoberg Bild, text- och layoutbearbetning Annika Nennesson, FoU-assistent, FoUU Halland Tryckeri V-TAB Falkenberg AB ISSN Copyright FoUU Halland, Landstinget Halland. Eftertryck tillåts om källan anges

3 Rapport nr Hur mår hallänningen? Hallands resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Bertil Marklund (red) Amir Baigi Håkan Bergh Katarina Haraldsson Eva-Carin Lindgren Mayvor Ström

4

5 Förord I din hand håller du den andra rapporten som beskriver hallänningarnas övergripande hälsoläge och som bygger på den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, som genomfördes Den första undersökningen genomfördes Presentationen är populärvetenskaplig i avsikt att alla som är intresserade av ämnet, oavsett bakgrund, skall kunna ha glädje av den. Att ha en god hälsa liksom alla människors lika värde är en mänsklig rättighet det är samtidigt vår tids stora utmaning eftersom hälsan fortfarande inte är jämlikt fördelad i befolkningen. Livsvillkoren och därmed hälsan ser olika ut för olika människor vilket betyder att insatser och samarbete behövs på alla nivåer i samhället. Det är Landstinget Hallands Forsknings- och utvecklingsenhet som med ekonomiskt stöd från Landstinget Halland och Region Halland tagit fram rapporten. Förhoppningen är att rapporten kommer att utgöra ett värdefullt underlag för såväl det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet som forsknings- och utvecklingsarbetet i länet. Rapporten är också en viktig del i uppföljningen av Folkhälsopolicyn för Halland. Juni 2010 Bengt Widgren Monica Svensson Nina Mårtensson FoUU chef Folkhälsochef Folkhälsochef Landstinget Halland Region Halland Landstinget Halland

6

7 Innehåll 1. Halland som livsrum 9 2. Studiens upplägg Hälsa och ohälsa 14 Självskattat allmänt hälsotillstånd Psykisk hälsa/ohälsa 19 Psykiskt välbefinnande 21 Stress 23 Sömn 24 Ängslan, oro, ångest 26 Övervägt att ta sitt liv 27 Försökt att ta sitt liv Värk, sjukdomar, skador och olycksfall samt vårdutnyttjande 30 Värk 30 Sjukdomar 31 Skador och olycksfall 33 Vårdutnyttjande Tandhälsa och tandvård 36 Dålig tandhälsa 37 Avstått att söka tandläkarvård Levnadsvanor 39 Matvanor 39 Fysisk aktivitet 42 Alkohol 47 Tobak 50 Hasch och marijuana 53 Spelvanor 55

8 8. Övervikt och fetma Arbete och sysselsättning 61 Trivsel på arbetsplatsen 62 Orolig att förlora sitt arbete Trygghet och sociala relationer 64 Trygghet 64 Sociala relationer Diskussion sammanfattning Referenser 78

9 1. Halland som livsrum I Halland bor drygt 3 % av Sveriges befolkning på 1,3 % av Sveriges yta. Befolkningen var vid årsskiftet 2009 cirka invånare fördelat på de sex kommunerna Laholm (23 300), Halmstad (91 100), Hylte (10 300), Falkenberg (40 700), Varberg (57 400) och Kungsbacka (73 900). Hallands län Nationalencyklopedin Ginst är Hallands landskapsblomma Lax är Hallands landskapdjur Länet är känt för sina fina bad och stränder. Turismen är betydande vilket innebär att folkmängden kraftigt ökar under sommaren. Halland är en känd jordbruksbygd. Landskapet består av bördiga slättområden med åar i lummiga dalar samt en skog- och sjörik glesbygd. Talesättet Laga Ni Äta Vi står för länets fyra kända åar från söder till norr: Lagan, Nissan, Ätran och Viskan. Drygt hälften av länets yta täcks av skogsmarker Pantzare Information AB

10 Halland har ett bra läge mellan två storstadsregioner som medför att kommunikationen är väl utbyggd och det är dessutom nära till kontinenten. Länets Högskola är ett snabbt växande kunskapscentrum med inriktning mot teknik och naturvetenskap, samhälls- och beteendevetenskap, hälso- och vårdvetenskap samt humaniora. I länet finns främst små och medelstora företag. Åldersfördelning, socioekonomisk fördelning och utbildningslängd Tabell 1. Åldersfördelning, socioekonomisk fördelning och utbildningslängd för Halland i jämförelse med riket, fördelat på kön i procent (%) Män riket Män Halland Kvinnor riket Kvinnor Halland Åldersfördelning Socioekonomisk fördelning Arbetare Lägre tjänstemän Mellan och högre tjänstemän Utbildning Kort utbildning (högst 11 år) Mellanlång utbildning ( år) Lång utbildning (minst 15 år) Det bor fler äldre personer i Halland jämfört med riket. Gruppen arbetare utgör cirka hälften av den yrkesverksamma befolkningen såväl i Halland som i riket. De med kort utbildning är i majoritet i Halland och i riket jämfört med de med mellanlång/lång utbildning, se tabell 1. Halland har landets högsta medellivslängd, 81,2 år. Vid mätning av ekonomiska förhållanden kan detta bland annat uttryckas i ekonomisk utsatthet. Ett sätt att beskriva detta är upplevda svårigheter att vid behov kunna skaffa fram kr på en vecka. I Halland har 15 % av männen och 22 % av kvinnorna svårighet att klara en sådan oförutsedd situation, för riket är motsvarande siffror 19 % och 24 %. 10

11 2. Studiens upplägg Undersökningen Hälsa på lika villkor? baseras på en nationell folkhälsoenkät som genomförts årligen sedan 2004 av Statens folkhälsoinstitut (FHI) i samarbete med de landsting och regioner som väljer att delta respektive år. Halland har tidigare deltagit en gång, Under våren 2009 skickades en enkät ut till slumpmässigt utvalda personer i åldersgruppen år i hela landet. Landstingen Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Gotland, Göteborgs stad, Jönköpings kommun och Halland deltog i studien med extra urval av individer. En möjlighet fanns för Hallands del att göra ett större urval än det som gjordes Således beslutades att stickprovsstorleken skulle vara individer för Hallands län, fördelat på kommun, kön och ålder. Indelningen av länet i dessa grupper gjordes för att få mer styrka i studieunderlaget både på läns- och kommunnivå. Svarsfrekvensen för Hallands del uppgick till 57 % och för riket 52 %. Sekretess och utlämnande Medgivande och sekretessprövning av den genomförda undersökningen skedde i Statistiska centralbyråns (SCB) regi i samarbete med FHI. Frågor i undersökningen Statens folkhälsoinstitut har utformat frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Frågeblanketten bestod av 77 numrerade frågor samt delfrågor, totalt 135 frågor. Frågorna handlade om fysisk och psykisk hälsa, läkemedel, vårdutnyttjande, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning samt trygghet och sociala relationer. Dessutom ingick några bakgrundsfrågor. 11

12 Datainsamling Enkäterna sändes till urvalspersonerna via post, vilket följdes av tre påminnelser. I samband med utskicket av enkäterna och även i samband med påminnelserna fick uppgiftslämnarna information om att enkäten även gick att besvara på webben. Bortfall Bortfallet bestod dels av ett objektbortfall, som innebar att enkäten inte alls var besvarad, dels av ett partiellt bortfall det vill säga vissa enkätfrågor var inte besvarade. Databeredning Databeredningen genomfördes av Enkätenheten vid SCB. Samtliga inkomna enkäter prickades av i enkätenhetens avregistreringssystem. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bland annat dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekom i materialet. Svarsdatafilen kompletterades med registervariabler från Registret över totalbefolkningen, utbildningsregistret samt inkomst- och taxeringsregistret samt med vikter för uppräkning till populationsnivå. Dataanalys Analys av materialet byggde på färdigställda hälsoindex som strukturerats av FHI. Hälsoindexen var programmerade i det statistiska programmet SAS. Dessa index omprogrammerades därefter i det statistikprogram som används i Halland (SPSS/PASW). Detta kan vara en anledning till att det finns marginella skillnader mellan folkhälsoinstitutets presenterade siffror på nätet och Hallands siffror presenterade i denna rapport. Denna skillnad är utan betydelse när det gäller tolkningen av resultaten. Vissa frågor har slagits samman för att underlätta presentation av resultatet. Beskrivande statistik med frekvenstabeller har använts i rapporten. Siffrorna i tabellerna har avrundats till heltal. 12

13 Jämförelse mellan resultaten 2004 och 2009 Ett syfte med hälsoundersökningen 2009 var att följa upp resultatet från Ett problem har varit att urvalet av individer 2009 var år medan det 2004 var år. För att kunna göra en adekvat jämförelse har därför såväl rikets som Hallands siffror från 2009 räknats om att gälla för år. Flertalet av frågorna 2004 och 2009 har varit formulerade på samma sätt och därmed har svaren gått att jämföra. Några frågor har formulerats om och några var nya i 2009 års enkät och dessa har då inte kunnat jämföras med tidigare undersökning. Eftersom en ökad förtätning av urvalet gjordes för 2009 jämfört med 2004 har det inneburit att resultatet för 2009 är mer trovärdigt än för Dock har det samtidigt medfört att en jämförelse på kommunnivå mellan de två mättillfällena ej har kunnat göras på grund av de olika urvalen. Enkäten Hälsa på lika villkor 13

14 3. Hälsa och ohälsa Under sin livstid pendlar människan mellan hälsa och ohälsa. Inriktningen mot en god hälsa för alla är ett politiskt mål såväl nationellt som regionalt och lokalt. Att ha god hälsa och må bra är något som för de allra flesta kommer högt upp på listan om vad som är viktigt i livet. Hälsa är dessutom en mänsklig rättighet liksom alla människors lika värde. Att både vara fysiskt frisk och må bra är optimalt men bilden är mer komplex än så. En person kan vara ganska nöjd med livet och må bra trots att han eller hon lever med långvarig eller livslång sjukdom medan en person, som är fullt fysiskt frisk, kan må dåligt och finna tillvaron meningslös. Hur vi har det och hur vi tar det På individnivå kan ohälsa tyckas inträffa slumpartat medan det på befolkningsnivå är tydligt att det finns ett klart samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa ohälsa. Det är således viktigt hur vi har det i vardagen men också hur vi tar det. Om vi ser framtiden an med tillförsikt, meningsfullhet och tillit eller om vi präglas av uppgivenhet, misströstan och meningslöshet spelar roll för vår hälsa och vårt välbefinnande. Allt går inte att påverka, som till exempel arv, kön och ålder, vi föds med olika förutsättningar där vi är mer eller mindre sårbara. Men om vår första tid i livet präglas av kärlek och trygghet, social gemenskap och delaktighet ökar våra förutsättningar för ett gott liv i framtiden. 14

15 Levnadsvanorna har stor betydelse för hur vi mår och vilka eventuella sjukdomar som kan drabba oss. Således spelar det stor roll hur våra fysiska aktivitets-, mat-, sömn- och sexvanor är och dessutom hur våra eventuella tobaks-, alkohol-, drog- och spelvanor ser ut. En individs livsstil och levnadsvanor påverkas av psykosociala omständigheter och av andra livsvillkor som boende, arbete, ekonomisk situation samt utbildningsnivå. Samhällsstrukturen och den yttre miljön är självfallet också av stor betydelse. I ett allt mer mångkulturellt samhälle är det också angeläget att påminna om betydelsen av olika kulturers tolkning och förhållningssätt till hälsa och sjukdom. Tillsammans för hälsa Till stöd för såväl det nationella som regionala och lokala folkhälsoarbetet finns en rad olika manifest, dokument, policys, mål och strategier. Ett av de dokument som präglat dagens folkhälsosatsningar och inriktningar mest är Ottawa Charter for Health Promotion, som betonar människan i sitt sammanhang och förespråkar hälsosamma livsmiljöer och att mer heltäckande program eftersträvas. Numera betonas även det globala perspektivet på folkhälsoarbetet som därför tillsammans med lokala satsningar kan benämnas som glocalt. EU-kommissionen har även antagit en strategi för åren till stöd för folkhälsan i unionen som heter Tillsammans för hälsa. Inriktningen på det nationella folkhälsoarbetet styrs av elva målområden grupperade utifrån hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och vanor som har störst betydelse för hälsan. Hälsofrämjande syften, inslag och åtgärder byggda på vetenskaplig grund betonas i Regeringspropositionen En förnyad folkhälsopolitik där barn och unga samt äldre lyfts fram som särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande arbetet. Det övergripande folkhälsopolitiska målet lyder dock Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå detta är det nödvändigt med samverkan 15

16 över gränserna såväl politiskt som över sektorsgränserna mellan kommun, landsting, privata aktörer, organisationer, föreningar med flera samt med de berörda målgrupperna själva. Hallands arenor och insatsområden Det primära målet för Landstinget Halland är att verka för en god hälsa hos den halländska befolkningen. Detta är i överensstämmelse med såväl den nationella folkhälsopolitiken som med regionens folkhälsopolicy för Halland. Folkhälsopolicyn sätter fokus på fyra arenor (en plats där människor möts i vardagen) för folkhälsoarbetet i Halland: förskola och skola boende och närmiljö arbetsplatsen hälso- och sjukvården Följande fem insatsområden prioriteras: gemenskap och delaktighet goda uppväxtvillkor kompetens och sysselsättning goda livsmiljöer goda levnadsvanor Att sträva mot en god hälsa på lika villkor Hälsan idag är ojämnt fördelad mellan olika befolkningsgrupper såväl globalt, nationellt som lokalt. Insatser för en mer jämlik hälsa är den stora utmaningen i dagens och framtidens folkhälsoarbete. Insatserna bör vara såväl hälsofrämjande (utgå från kunskap om vad som skapar och bidrar till hälsa) som sjukdomsförebyggande (utgå från kunskap om vad som skapar ohälsa och sjukdom) när vi strävar i riktning mot en god hälsa på lika villkor för alla. 16

17 Självskattat allmänt hälsotillstånd Allmän hälsa, mätt på en femgradig skala, är en av de frågor som det finns en enighet kring inom EU som ett mått för att mäta befolkningens hälsa. Frågan är också av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i ett flertal studier visats vara en starkt förutsägande faktor för dödlighet. Riket Hallands län Tabell 2. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra Riket (%) Halland (%) Kön Man Kvinna Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän Mellan/högre tjänstemän Arbetslös Ja Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång Lång Åldersgrupp år år år år Överlag bedömer hallänningen sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra i något högre utsträckning än i riket. En större andel av de med lång utbildning respektive tjänstemän på mellan/ hög nivå bedömer sitt allmänna hälsotillstånd bättre än de med kort 17

18 utbildning respektive arbetare. Socialbidragstagare är den grupp som skattar sitt allmänna hälsotillstånd sämst. Det allmänna självskattade hälsotillståndet försämras med stigande ålder, samma tendens i Halland som för riket, se tabell 2. Det allmänna hälsotillståndet bedöms för flertalet grupper som något bättre 2009 i jämförelse med 2004 i såväl Halland som i riket. Hallands kommuner Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Man Kvinna Varberg Kungsbacka Halland % Figur 1. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra. I en jämförelse mellan kommunerna och länet ses att Kungsbackas män bedömer sitt allmänna hälsotillstånd bättre än männen i övriga kommuner. Hälsotillståndet är mer jämnt fördelat för kvinnorna, men i Varberg bedömer kvinnorna sitt allmänna hälsotillstånd som något sämre i jämförelse med övriga kommuner och länet, se figur 1. 18

19 4. Psykisk hälsa/ohälsa Att må psykiskt bra är precis som att ha god hälsa inte något statiskt tillstånd. Det påverkas i ett kontinuerligt växelspel mellan livets olika situationer och omgivningen. Att känna lust till, ha intresse för och vara nöjd med livet i stort är ingredienser för ett mentalt välbefinnande. Enligt Svenska föreningen för psykisk hälsa bygger tillståndet psykisk hälsa på fyra förutsättningar: att kunna utveckla och hävda en egen integritet att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt (som kan användas beroende på omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling) att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser Den första tiden i livet lägger grunden för individens framtida tillit både till sig själv och till sin omgivning senare i livet och kommer att påverka hur vardagen uppfattas och hanteras. Kärlek och trygghet från föräldrar och andra närstående ger positiva livserfarenheter och ökar individens förutsättningar att må bra i livet. De skapar också de psykologiska, sociala och kulturella sammanhangen för barnet. Vid studier av psykisk ohälsa över tid ses tydliga könsskillnader där kvinnor rapporterar mer besvär än män. Det framgår också att det framförallt är i de yngre åldersgrupperna som den psykiska ohälsan har ökat. De senaste tjugo åren visar till exempel en tredubbling av psykiska besvär som oro och nedstämdhet hos studerande tonårsflickor. Det är den grupp som står för den största ökningen. Anledningen till att det ser ut så här är komplex och inte alldeles enkel att förklara. Försämringen är till exempel inte kopplad till någon särskild social bakgrund. Det är inte bara självrapporterade psykiska besvär som ökat, utan även diagnostiska tillstånd som depressioner och självmordsförsök. 19

20 Livsvillkoren för ungdomsgruppen i stort har förändrats i takt med såväl större samhälls- som kulturella förändringar och det är möjligt att förklaringen till det minskade välbefinnandet finns här. Exempel på detta är ett mer individualiserat samhälle och att det finns färre arbetstillfällen för unga. Mer forskning behövs dock för att få en fördjupad kunskap och förklaring av eventuella samband. Att vara stressad ibland är en naturlig del av livet. Men stressen i samhället har också blivit ett folkhälsoproblem eftersom fler har rapporterat stressrelaterad ohälsa, ofta med sjukskrivning som följd. Stress kan definieras som en obalans mellan en individs inre och yttre krav och dennes resurser att möta dem. Stress kan också handla om sambandet mellan krav och kontroll i arbetslivet. Större samhällsförändringar och förekomsten av stressymtom följs åt. Vid ett stresspåslag reagerar kroppen idag biologiskt på samma sätt som sedan urminnes tider. Problemet är dock att detta stresspåslag, som fyller en viktig överlevnadsfunktion vid verklig fara eller hot, fungerar på samma sätt vid psykiska och sociala påfrestningar. Då dessa ofta är kopplade till livsvillkor kan stressen bli långvarig. Återhämtning är avgörande för att man inte ska bli sjuk eller drabbas av ohälsa på grund av stress. Människor är olika. Därför bör det också finnas en rad olika resurser att ta till för att bli mindre stressad och kunna stå emot stress. Återhämtning kan fås på olika sätt såsom genom sömn, olika former av avslappning, massage, fysisk aktivitet, musik, socialt umgänge och socialt stöd. Det är dessutom viktigt med inflytande och medbestämmande i det dagliga livet. 20

21 Eftersom det finns olika definitioner av psykisk hälsa eller ohälsa är den också svår att mäta i en befolkning, men i dag räknas psykisk ohälsa som ett av de stora folkhälsoproblemen. I denna rapport studeras det psykiska välbefinnandet, stress, oro, ängslan eller ångest samt sömnsvårigheter. Dessutom återfinns frågor om självmordsförsök och tankar om att ta sitt liv. Psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande har mätts med frågebatteriet GHQ12 (General Health Questionnarie) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar i vardagen. Det finns ett förväntat samband mellan GHQ12-frågorna och självrapporterad hälsa och även ett starkt samband till frågan om ängslan, oro eller ångest. Riket Hallands län Tabell 3. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande 21 Riket (%) Halland (%) Kön Man Kvinna Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän Mellan/högre tjänstemän Arbetslös Ja Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång Lång Åldersgrupp år år år år 13 11

22 Det psykiska välbefinnandet är gott för % av befolkningen i Halland och i riket. Dock är det vikigt att se hur de med nedsatt psykiskt välbefinnande fördelas i olika grupper av befolkningen. Således framkommer att det psykiska välbefinnandet i de flesta grupper är något mer nedsatt i riket än i Halland. Dessutom ses en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel samt en åldersskillnad till nackdel för åldersgruppen år. Största andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har arbetslösa samt socialbidragstagare, såväl i Halland som i riket, se tabell 3, sidan 21. En viss förbättring av det psykiska välbefinnandet ses för flertalet grupper 2009 i jämförelse med 2004 i såväl Halland som i riket. Hallands kommuner Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Man Kvinna Varberg Kungsbacka Halland % Figur 2. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande Ingen större skillnad ses mellan kommunerna i jämförelse med länet. Även könsskillnaden är densamma, se figur 2. 22

23 Stress Stress rapporteras i denna rapport utifrån ett antal negativa stressrelaterade tillstånd: spänd, rastlös, nervös, orolig och okoncentrerad. Förutom samband mellan stress och olika kroppsliga och psykiska besvär samt sjukdomar finns socioekonomiska och yrkesmässiga skillnader i hälsorelaterade stressnivåer. Riket Hallands län Tabell 4. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad Riket (%) Halland (%) Kön Man 10 9 Kvinna Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän Mellan/högre tjänstemän 10 9 Arbetslös Ja Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång Lång Åldersgrupp år år år år 5 4 Såväl i Halland som i riket känner sig kvinnorna i högre utsträckning än männen ganska mycket/väldigt mycket stressade. Åldersgruppen år känner sig mer stressad än övriga åldersgrupper. Den mest stressade gruppen är socialbidragstagare, se tabell 4. Stressnivån är i flertalet grupper något lägre 2009 jämfört med 2004, i såväl Halland som i riket. 23

24 Hallands kommuner Laholm Halmstad 9 17 Hylte Falkenberg 9 12 Man Kvinna Varberg 8 13 Kungsbacka 7 10 Halland Figur 3. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad På kommunnivå ses samma könsskillnader som för länet. Mest stressade är kvinnorna i Halmstad samt männen i Hylte, se figur 3. Sömn Sömnen är viktig. Under sömnen sker både läkning och uppbyggnad av olika processer i kroppen, vilka är en förutsättning för en god hälsa och ett gott välbefinnande. % Det är en hälsorisk både att sova för lite och för mycket. Samband finns mellan hur länge man sover och dödlighet samt risk för hjärtsjukdom och diabetes. Detta är en anledning till att spåra eventuella förändringar i olika befolkningsgruppers sovvanor. 24

25 Vad som räknas som tillräckligt med sömn varierar mellan olika undersökningar men beräknas ligga mellan 6-8 timmar per natt. Sömnkvalitén spelar också roll, till exempel finns samband mellan denna och stress samt den sociala situationen på jobbet. En god sömn anses vara en lång och obruten sovperiod och en dålig sömn bedöms vanligtvis innehålla minst fem uppvaknanden. Riket Hallands län Tabell 5. Andel av befolkningen (%) som uttrycker svåra sömnbesvär Riket (%) Halland (%) Kön Man 5 4 Kvinna 8 7 Socioekonomi Arbetare 8 7 Lägre tjänstemän 6 4 Mellan/högre tjänstemän 4 4 Arbetslös Ja 12 7 Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort 8 7 Mellanlång 5 4 Lång 4 3 Åldersgrupp år år år år 7 6 Inga större köns- eller åldersskillnader ses i Halland eller i riket när det gäller svåra besvär med sömnen. Mest besvär med sömnen har socialbidragstagare, se tabell 5. Inga större skillnader ses vid en jämförelse med resultatet

26 Hallands kommuner När det gäller fördelningen av svåra sömnbesvär på kommunnivå ses inga större skillnader jämfört med siffran för länet. Ängslan oro, ångest Frågan om ängslan, oro och ångest har delats in i lätta respektive svåra besvär. Lätta besvär med ängslan, oro eller ångest är vanligt förekommande och anges av nästan var fjärde man och var tredje kvinna i Halland och i riket. Detsamma gäller för Hallands kommuner. Svår ängslan, oro eller ångest Riket Hallands län Tabell 6. Andel av befolkningen (%) som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. 26 Riket (%) Halland (%) Kön Man 4 2 Kvinna 6 5 Socioekonomi Arbetare 6 5 Lägre tjänstemän 6 2 Mellan/högre tjänstemän 3 2 Arbetslös Ja 15 7 Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort 6 4 Mellanlång 5 3 Lång 3 2 Åldersgrupp år år år år 3 2

27 När det gäller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest ses ingen större skillnad för kön, socioekonomi, utbildning eller åldersgrupp. Störst besvär med svår ängslan, oro eller ångest har socialbidragstagare i Halland och i riket, se tabell 6. Nivån av såväl lätta som svåra besvär med ängslan, oro eller ångest är densamma 2009 som Hallands kommuner När det gäller fördelningen av svår ängslan, oro och ångest på kommunnivå ses inga större skillnader jämfört med länet. Övervägt att ta sitt liv I enkäten efterfrågades om man någon gång kommit i den situationen att man allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger. Det finns ett förväntat samband mellan denna fråga och till exempel självrapporterad hälsa och även ett starkt samband till frågorna om ängslan, oro eller ångest samt om psykiskt välbefinnande. 27

28 Riket Hallands län Tabell 7. Andel av befolkningen (%) som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger Riket (%) Halland (%) Kön Man 11 9 Kvinna Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän 13 7 Mellan/högre tjänstemän 9 7 Arbetslös Ja Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång Lång 11 9 Åldersgrupp år år år år 6 6 Det är vanligare att allvarligt ha övervägt att ta sitt liv för kvinnor jämfört med män, i den yngre åldersgruppen jämfört med den äldre och för arbetare jämfört med tjänstemän. De som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger återfinns främst i gruppen arbetslösa och socialbidragstagare, såväl i Halland som i riket, se tabell 7. Frågan fanns inte med i 2004 års enkät varför en jämförelse inte kan göras med resultatet för

29 Hallands kommuner Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Man Kvinna Varberg 8 13 Kungsbacka 5 10 Halland Figur 4. Andel av befolkningen (%) som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger % Även på kommunnivå ses att större andel kvinnor än män har övervägt att ta sitt liv. Högst är siffran för kvinnor i Halmstad samt lägst för männen i Kungsbacka, se figur 4. Försökt att ta sitt liv I enkäten efterfrågades inte bara om man övervägt att ta sitt liv utan även om man någon gång eller flera gånger försökt att ta sitt liv. Även med denna senare fråga finns ett förväntat samband med frågorna om självrapporterad hälsa, ängslan, oro eller ångest och frågorna om psykiskt välbefinnande. Resultat I såväl riket som i Halland har 3 % av männen och 5 % av kvinnorna någon gång eller flera gånger försökt att ta sitt liv. Yngsta åldersgruppen år har högre siffra, 6 % än övriga åldersgrupper. Den högsta siffran ses för socialbidragstagare, i Halland 20 % och i riket 26 %. Frågan fanns inte med i 2004 års enkät varför en jämförelse inte kan göras med resultatet för

30 5. Värk, sjukdomar, skador och olycksfall samt vårdutnyttjande Värk Rörelseorganen är ett samlingsnamn för skelett, muskler, senor och ledband. Sjukdomar och besvär från rörelseorganen är en mycket vanlig anledningen till smärta, nedsättning av arbetsförmåga och långtidssjukskrivning. Sådana besvär är oftast lokaliserade till nacke, bröstrygg, ländrygg, höft och knä. Svåra rygg- eller höftbesvär Riket Hallands län Tabell 8. Andel av befolkningen (%) med svåra besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, ischias eller höftsmärtor 30 Riket (%) Halland (%) Kön Man 7 6 Kvinna 10 9 Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän 9 6 Mellan/högre tjänstemän 4 5 Arbetslös Ja 12 7 Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång 6 5 Lång 3 4 Åldersgrupp år år år år 12 12

31 Arbetare och de med kort utbildning har i större utsträckning svår värk i jämförelse med tjänstemän och de med lång utbildning. Värken ökar med stigande ålder. Socialbidragstagare är den grupp som i störst utsträckning har svår värk, se tabell 8. Frågan formulerades på ett annat sätt 2004 varför en jämförelse inte kan göras med resultatet för Hallands kommuner På kommunnivå ses inga större skillnader vad gäller svår värk i rygg och höft i jämförelse med länet. Sjukdomar Av folksjukdomarna redovisas andel av befolkningen med diabetes, högt blodtryck, astma och allergi. Diabetes Idag har ca svenskar diabetes. Cirka % av dessa har typ 2-diabetes. Det finns ett starkt samband mellan typ 2-diabetes och bukfetma. Många får högt blodtryck och höga blodfetter parallellt med att sockerregleringen försämras. Dessa förändringar leder till åderförkalkning och det är framförallt följderna av åderförkalkningen som leder till allvarliga komplikationer längre fram i livet, såsom hjärtinfarkt och stroke. Den förebyggande vården syftar till att identifiera dem som har förstadium till typ 2-diabetes. Dessa personer kan få stora hälsovinster genom livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, viktnedgång, ändrad kost och att sluta röka. Resultat I Halland lider 6 % av männen och 4 % av kvinnorna av diabetes, se tabell 9, sidan 33. På kommunnivå ses inga större skillnader i förekomst av diabetes i jämförelse med länet. 31