Hur mår hallänningen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mår hallänningen?"

Transkript

1 Forskning och utveckling HALLAND Rapport 11 Hur mår hallänningen? Hallands resultat från nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2010

2 Redaktionsgrupp Bertil Marklund (red), Amir Baigi, Katarina Haraldsson, Mayvor Ström Författare Bertil Marklund, Allmänläkare, Professor, FoUU Halland Amir Baigi, Epidemiolog, Docent, FoUU Halland Håkan Bergh, Allmänläkare, Med Dr, FoUU Halland Katarina Haraldsson, Folkhälsovetare, Med Dr, FoUU Halland Eva-Carin Lindgren, Pedagog, Fil Dr, FoUU Halland Mayvor Ström, Sjuksköterska, Med Dr, FoUU Halland Rapporten har tagits fram i samarbete med Ingrid Edvardsson och Tobias Andersson, Folkhälsoavdelningen, Landstinget Kronoberg Bild, text- och layoutbearbetning Annika Nennesson, FoU-assistent, FoUU Halland Tryckeri V-TAB Falkenberg AB ISSN Copyright FoUU Halland, Landstinget Halland. Eftertryck tillåts om källan anges

3 Rapport nr Hur mår hallänningen? Hallands resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Bertil Marklund (red) Amir Baigi Håkan Bergh Katarina Haraldsson Eva-Carin Lindgren Mayvor Ström

4

5 Förord I din hand håller du den andra rapporten som beskriver hallänningarnas övergripande hälsoläge och som bygger på den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, som genomfördes Den första undersökningen genomfördes Presentationen är populärvetenskaplig i avsikt att alla som är intresserade av ämnet, oavsett bakgrund, skall kunna ha glädje av den. Att ha en god hälsa liksom alla människors lika värde är en mänsklig rättighet det är samtidigt vår tids stora utmaning eftersom hälsan fortfarande inte är jämlikt fördelad i befolkningen. Livsvillkoren och därmed hälsan ser olika ut för olika människor vilket betyder att insatser och samarbete behövs på alla nivåer i samhället. Det är Landstinget Hallands Forsknings- och utvecklingsenhet som med ekonomiskt stöd från Landstinget Halland och Region Halland tagit fram rapporten. Förhoppningen är att rapporten kommer att utgöra ett värdefullt underlag för såväl det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet som forsknings- och utvecklingsarbetet i länet. Rapporten är också en viktig del i uppföljningen av Folkhälsopolicyn för Halland. Juni 2010 Bengt Widgren Monica Svensson Nina Mårtensson FoUU chef Folkhälsochef Folkhälsochef Landstinget Halland Region Halland Landstinget Halland

6

7 Innehåll 1. Halland som livsrum 9 2. Studiens upplägg Hälsa och ohälsa 14 Självskattat allmänt hälsotillstånd Psykisk hälsa/ohälsa 19 Psykiskt välbefinnande 21 Stress 23 Sömn 24 Ängslan, oro, ångest 26 Övervägt att ta sitt liv 27 Försökt att ta sitt liv Värk, sjukdomar, skador och olycksfall samt vårdutnyttjande 30 Värk 30 Sjukdomar 31 Skador och olycksfall 33 Vårdutnyttjande Tandhälsa och tandvård 36 Dålig tandhälsa 37 Avstått att söka tandläkarvård Levnadsvanor 39 Matvanor 39 Fysisk aktivitet 42 Alkohol 47 Tobak 50 Hasch och marijuana 53 Spelvanor 55

8 8. Övervikt och fetma Arbete och sysselsättning 61 Trivsel på arbetsplatsen 62 Orolig att förlora sitt arbete Trygghet och sociala relationer 64 Trygghet 64 Sociala relationer Diskussion sammanfattning Referenser 78

9 1. Halland som livsrum I Halland bor drygt 3 % av Sveriges befolkning på 1,3 % av Sveriges yta. Befolkningen var vid årsskiftet 2009 cirka invånare fördelat på de sex kommunerna Laholm (23 300), Halmstad (91 100), Hylte (10 300), Falkenberg (40 700), Varberg (57 400) och Kungsbacka (73 900). Hallands län Nationalencyklopedin Ginst är Hallands landskapsblomma Lax är Hallands landskapdjur Länet är känt för sina fina bad och stränder. Turismen är betydande vilket innebär att folkmängden kraftigt ökar under sommaren. Halland är en känd jordbruksbygd. Landskapet består av bördiga slättområden med åar i lummiga dalar samt en skog- och sjörik glesbygd. Talesättet Laga Ni Äta Vi står för länets fyra kända åar från söder till norr: Lagan, Nissan, Ätran och Viskan. Drygt hälften av länets yta täcks av skogsmarker Pantzare Information AB

10 Halland har ett bra läge mellan två storstadsregioner som medför att kommunikationen är väl utbyggd och det är dessutom nära till kontinenten. Länets Högskola är ett snabbt växande kunskapscentrum med inriktning mot teknik och naturvetenskap, samhälls- och beteendevetenskap, hälso- och vårdvetenskap samt humaniora. I länet finns främst små och medelstora företag. Åldersfördelning, socioekonomisk fördelning och utbildningslängd Tabell 1. Åldersfördelning, socioekonomisk fördelning och utbildningslängd för Halland i jämförelse med riket, fördelat på kön i procent (%) Män riket Män Halland Kvinnor riket Kvinnor Halland Åldersfördelning Socioekonomisk fördelning Arbetare Lägre tjänstemän Mellan och högre tjänstemän Utbildning Kort utbildning (högst 11 år) Mellanlång utbildning ( år) Lång utbildning (minst 15 år) Det bor fler äldre personer i Halland jämfört med riket. Gruppen arbetare utgör cirka hälften av den yrkesverksamma befolkningen såväl i Halland som i riket. De med kort utbildning är i majoritet i Halland och i riket jämfört med de med mellanlång/lång utbildning, se tabell 1. Halland har landets högsta medellivslängd, 81,2 år. Vid mätning av ekonomiska förhållanden kan detta bland annat uttryckas i ekonomisk utsatthet. Ett sätt att beskriva detta är upplevda svårigheter att vid behov kunna skaffa fram kr på en vecka. I Halland har 15 % av männen och 22 % av kvinnorna svårighet att klara en sådan oförutsedd situation, för riket är motsvarande siffror 19 % och 24 %. 10

11 2. Studiens upplägg Undersökningen Hälsa på lika villkor? baseras på en nationell folkhälsoenkät som genomförts årligen sedan 2004 av Statens folkhälsoinstitut (FHI) i samarbete med de landsting och regioner som väljer att delta respektive år. Halland har tidigare deltagit en gång, Under våren 2009 skickades en enkät ut till slumpmässigt utvalda personer i åldersgruppen år i hela landet. Landstingen Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Gotland, Göteborgs stad, Jönköpings kommun och Halland deltog i studien med extra urval av individer. En möjlighet fanns för Hallands del att göra ett större urval än det som gjordes Således beslutades att stickprovsstorleken skulle vara individer för Hallands län, fördelat på kommun, kön och ålder. Indelningen av länet i dessa grupper gjordes för att få mer styrka i studieunderlaget både på läns- och kommunnivå. Svarsfrekvensen för Hallands del uppgick till 57 % och för riket 52 %. Sekretess och utlämnande Medgivande och sekretessprövning av den genomförda undersökningen skedde i Statistiska centralbyråns (SCB) regi i samarbete med FHI. Frågor i undersökningen Statens folkhälsoinstitut har utformat frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Frågeblanketten bestod av 77 numrerade frågor samt delfrågor, totalt 135 frågor. Frågorna handlade om fysisk och psykisk hälsa, läkemedel, vårdutnyttjande, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning samt trygghet och sociala relationer. Dessutom ingick några bakgrundsfrågor. 11

12 Datainsamling Enkäterna sändes till urvalspersonerna via post, vilket följdes av tre påminnelser. I samband med utskicket av enkäterna och även i samband med påminnelserna fick uppgiftslämnarna information om att enkäten även gick att besvara på webben. Bortfall Bortfallet bestod dels av ett objektbortfall, som innebar att enkäten inte alls var besvarad, dels av ett partiellt bortfall det vill säga vissa enkätfrågor var inte besvarade. Databeredning Databeredningen genomfördes av Enkätenheten vid SCB. Samtliga inkomna enkäter prickades av i enkätenhetens avregistreringssystem. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bland annat dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekom i materialet. Svarsdatafilen kompletterades med registervariabler från Registret över totalbefolkningen, utbildningsregistret samt inkomst- och taxeringsregistret samt med vikter för uppräkning till populationsnivå. Dataanalys Analys av materialet byggde på färdigställda hälsoindex som strukturerats av FHI. Hälsoindexen var programmerade i det statistiska programmet SAS. Dessa index omprogrammerades därefter i det statistikprogram som används i Halland (SPSS/PASW). Detta kan vara en anledning till att det finns marginella skillnader mellan folkhälsoinstitutets presenterade siffror på nätet och Hallands siffror presenterade i denna rapport. Denna skillnad är utan betydelse när det gäller tolkningen av resultaten. Vissa frågor har slagits samman för att underlätta presentation av resultatet. Beskrivande statistik med frekvenstabeller har använts i rapporten. Siffrorna i tabellerna har avrundats till heltal. 12

13 Jämförelse mellan resultaten 2004 och 2009 Ett syfte med hälsoundersökningen 2009 var att följa upp resultatet från Ett problem har varit att urvalet av individer 2009 var år medan det 2004 var år. För att kunna göra en adekvat jämförelse har därför såväl rikets som Hallands siffror från 2009 räknats om att gälla för år. Flertalet av frågorna 2004 och 2009 har varit formulerade på samma sätt och därmed har svaren gått att jämföra. Några frågor har formulerats om och några var nya i 2009 års enkät och dessa har då inte kunnat jämföras med tidigare undersökning. Eftersom en ökad förtätning av urvalet gjordes för 2009 jämfört med 2004 har det inneburit att resultatet för 2009 är mer trovärdigt än för Dock har det samtidigt medfört att en jämförelse på kommunnivå mellan de två mättillfällena ej har kunnat göras på grund av de olika urvalen. Enkäten Hälsa på lika villkor 13

14 3. Hälsa och ohälsa Under sin livstid pendlar människan mellan hälsa och ohälsa. Inriktningen mot en god hälsa för alla är ett politiskt mål såväl nationellt som regionalt och lokalt. Att ha god hälsa och må bra är något som för de allra flesta kommer högt upp på listan om vad som är viktigt i livet. Hälsa är dessutom en mänsklig rättighet liksom alla människors lika värde. Att både vara fysiskt frisk och må bra är optimalt men bilden är mer komplex än så. En person kan vara ganska nöjd med livet och må bra trots att han eller hon lever med långvarig eller livslång sjukdom medan en person, som är fullt fysiskt frisk, kan må dåligt och finna tillvaron meningslös. Hur vi har det och hur vi tar det På individnivå kan ohälsa tyckas inträffa slumpartat medan det på befolkningsnivå är tydligt att det finns ett klart samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa ohälsa. Det är således viktigt hur vi har det i vardagen men också hur vi tar det. Om vi ser framtiden an med tillförsikt, meningsfullhet och tillit eller om vi präglas av uppgivenhet, misströstan och meningslöshet spelar roll för vår hälsa och vårt välbefinnande. Allt går inte att påverka, som till exempel arv, kön och ålder, vi föds med olika förutsättningar där vi är mer eller mindre sårbara. Men om vår första tid i livet präglas av kärlek och trygghet, social gemenskap och delaktighet ökar våra förutsättningar för ett gott liv i framtiden. 14

15 Levnadsvanorna har stor betydelse för hur vi mår och vilka eventuella sjukdomar som kan drabba oss. Således spelar det stor roll hur våra fysiska aktivitets-, mat-, sömn- och sexvanor är och dessutom hur våra eventuella tobaks-, alkohol-, drog- och spelvanor ser ut. En individs livsstil och levnadsvanor påverkas av psykosociala omständigheter och av andra livsvillkor som boende, arbete, ekonomisk situation samt utbildningsnivå. Samhällsstrukturen och den yttre miljön är självfallet också av stor betydelse. I ett allt mer mångkulturellt samhälle är det också angeläget att påminna om betydelsen av olika kulturers tolkning och förhållningssätt till hälsa och sjukdom. Tillsammans för hälsa Till stöd för såväl det nationella som regionala och lokala folkhälsoarbetet finns en rad olika manifest, dokument, policys, mål och strategier. Ett av de dokument som präglat dagens folkhälsosatsningar och inriktningar mest är Ottawa Charter for Health Promotion, som betonar människan i sitt sammanhang och förespråkar hälsosamma livsmiljöer och att mer heltäckande program eftersträvas. Numera betonas även det globala perspektivet på folkhälsoarbetet som därför tillsammans med lokala satsningar kan benämnas som glocalt. EU-kommissionen har även antagit en strategi för åren till stöd för folkhälsan i unionen som heter Tillsammans för hälsa. Inriktningen på det nationella folkhälsoarbetet styrs av elva målområden grupperade utifrån hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och vanor som har störst betydelse för hälsan. Hälsofrämjande syften, inslag och åtgärder byggda på vetenskaplig grund betonas i Regeringspropositionen En förnyad folkhälsopolitik där barn och unga samt äldre lyfts fram som särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande arbetet. Det övergripande folkhälsopolitiska målet lyder dock Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå detta är det nödvändigt med samverkan 15

16 över gränserna såväl politiskt som över sektorsgränserna mellan kommun, landsting, privata aktörer, organisationer, föreningar med flera samt med de berörda målgrupperna själva. Hallands arenor och insatsområden Det primära målet för Landstinget Halland är att verka för en god hälsa hos den halländska befolkningen. Detta är i överensstämmelse med såväl den nationella folkhälsopolitiken som med regionens folkhälsopolicy för Halland. Folkhälsopolicyn sätter fokus på fyra arenor (en plats där människor möts i vardagen) för folkhälsoarbetet i Halland: förskola och skola boende och närmiljö arbetsplatsen hälso- och sjukvården Följande fem insatsområden prioriteras: gemenskap och delaktighet goda uppväxtvillkor kompetens och sysselsättning goda livsmiljöer goda levnadsvanor Att sträva mot en god hälsa på lika villkor Hälsan idag är ojämnt fördelad mellan olika befolkningsgrupper såväl globalt, nationellt som lokalt. Insatser för en mer jämlik hälsa är den stora utmaningen i dagens och framtidens folkhälsoarbete. Insatserna bör vara såväl hälsofrämjande (utgå från kunskap om vad som skapar och bidrar till hälsa) som sjukdomsförebyggande (utgå från kunskap om vad som skapar ohälsa och sjukdom) när vi strävar i riktning mot en god hälsa på lika villkor för alla. 16

17 Självskattat allmänt hälsotillstånd Allmän hälsa, mätt på en femgradig skala, är en av de frågor som det finns en enighet kring inom EU som ett mått för att mäta befolkningens hälsa. Frågan är också av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i ett flertal studier visats vara en starkt förutsägande faktor för dödlighet. Riket Hallands län Tabell 2. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra Riket (%) Halland (%) Kön Man Kvinna Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän Mellan/högre tjänstemän Arbetslös Ja Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång Lång Åldersgrupp år år år år Överlag bedömer hallänningen sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra i något högre utsträckning än i riket. En större andel av de med lång utbildning respektive tjänstemän på mellan/ hög nivå bedömer sitt allmänna hälsotillstånd bättre än de med kort 17

18 utbildning respektive arbetare. Socialbidragstagare är den grupp som skattar sitt allmänna hälsotillstånd sämst. Det allmänna självskattade hälsotillståndet försämras med stigande ålder, samma tendens i Halland som för riket, se tabell 2. Det allmänna hälsotillståndet bedöms för flertalet grupper som något bättre 2009 i jämförelse med 2004 i såväl Halland som i riket. Hallands kommuner Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Man Kvinna Varberg Kungsbacka Halland % Figur 1. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra. I en jämförelse mellan kommunerna och länet ses att Kungsbackas män bedömer sitt allmänna hälsotillstånd bättre än männen i övriga kommuner. Hälsotillståndet är mer jämnt fördelat för kvinnorna, men i Varberg bedömer kvinnorna sitt allmänna hälsotillstånd som något sämre i jämförelse med övriga kommuner och länet, se figur 1. 18

19 4. Psykisk hälsa/ohälsa Att må psykiskt bra är precis som att ha god hälsa inte något statiskt tillstånd. Det påverkas i ett kontinuerligt växelspel mellan livets olika situationer och omgivningen. Att känna lust till, ha intresse för och vara nöjd med livet i stort är ingredienser för ett mentalt välbefinnande. Enligt Svenska föreningen för psykisk hälsa bygger tillståndet psykisk hälsa på fyra förutsättningar: att kunna utveckla och hävda en egen integritet att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt (som kan användas beroende på omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling) att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser Den första tiden i livet lägger grunden för individens framtida tillit både till sig själv och till sin omgivning senare i livet och kommer att påverka hur vardagen uppfattas och hanteras. Kärlek och trygghet från föräldrar och andra närstående ger positiva livserfarenheter och ökar individens förutsättningar att må bra i livet. De skapar också de psykologiska, sociala och kulturella sammanhangen för barnet. Vid studier av psykisk ohälsa över tid ses tydliga könsskillnader där kvinnor rapporterar mer besvär än män. Det framgår också att det framförallt är i de yngre åldersgrupperna som den psykiska ohälsan har ökat. De senaste tjugo åren visar till exempel en tredubbling av psykiska besvär som oro och nedstämdhet hos studerande tonårsflickor. Det är den grupp som står för den största ökningen. Anledningen till att det ser ut så här är komplex och inte alldeles enkel att förklara. Försämringen är till exempel inte kopplad till någon särskild social bakgrund. Det är inte bara självrapporterade psykiska besvär som ökat, utan även diagnostiska tillstånd som depressioner och självmordsförsök. 19

20 Livsvillkoren för ungdomsgruppen i stort har förändrats i takt med såväl större samhälls- som kulturella förändringar och det är möjligt att förklaringen till det minskade välbefinnandet finns här. Exempel på detta är ett mer individualiserat samhälle och att det finns färre arbetstillfällen för unga. Mer forskning behövs dock för att få en fördjupad kunskap och förklaring av eventuella samband. Att vara stressad ibland är en naturlig del av livet. Men stressen i samhället har också blivit ett folkhälsoproblem eftersom fler har rapporterat stressrelaterad ohälsa, ofta med sjukskrivning som följd. Stress kan definieras som en obalans mellan en individs inre och yttre krav och dennes resurser att möta dem. Stress kan också handla om sambandet mellan krav och kontroll i arbetslivet. Större samhällsförändringar och förekomsten av stressymtom följs åt. Vid ett stresspåslag reagerar kroppen idag biologiskt på samma sätt som sedan urminnes tider. Problemet är dock att detta stresspåslag, som fyller en viktig överlevnadsfunktion vid verklig fara eller hot, fungerar på samma sätt vid psykiska och sociala påfrestningar. Då dessa ofta är kopplade till livsvillkor kan stressen bli långvarig. Återhämtning är avgörande för att man inte ska bli sjuk eller drabbas av ohälsa på grund av stress. Människor är olika. Därför bör det också finnas en rad olika resurser att ta till för att bli mindre stressad och kunna stå emot stress. Återhämtning kan fås på olika sätt såsom genom sömn, olika former av avslappning, massage, fysisk aktivitet, musik, socialt umgänge och socialt stöd. Det är dessutom viktigt med inflytande och medbestämmande i det dagliga livet. 20

21 Eftersom det finns olika definitioner av psykisk hälsa eller ohälsa är den också svår att mäta i en befolkning, men i dag räknas psykisk ohälsa som ett av de stora folkhälsoproblemen. I denna rapport studeras det psykiska välbefinnandet, stress, oro, ängslan eller ångest samt sömnsvårigheter. Dessutom återfinns frågor om självmordsförsök och tankar om att ta sitt liv. Psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande har mätts med frågebatteriet GHQ12 (General Health Questionnarie) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar i vardagen. Det finns ett förväntat samband mellan GHQ12-frågorna och självrapporterad hälsa och även ett starkt samband till frågan om ängslan, oro eller ångest. Riket Hallands län Tabell 3. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande 21 Riket (%) Halland (%) Kön Man Kvinna Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän Mellan/högre tjänstemän Arbetslös Ja Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång Lång Åldersgrupp år år år år 13 11

22 Det psykiska välbefinnandet är gott för % av befolkningen i Halland och i riket. Dock är det vikigt att se hur de med nedsatt psykiskt välbefinnande fördelas i olika grupper av befolkningen. Således framkommer att det psykiska välbefinnandet i de flesta grupper är något mer nedsatt i riket än i Halland. Dessutom ses en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel samt en åldersskillnad till nackdel för åldersgruppen år. Största andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har arbetslösa samt socialbidragstagare, såväl i Halland som i riket, se tabell 3, sidan 21. En viss förbättring av det psykiska välbefinnandet ses för flertalet grupper 2009 i jämförelse med 2004 i såväl Halland som i riket. Hallands kommuner Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Man Kvinna Varberg Kungsbacka Halland % Figur 2. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande Ingen större skillnad ses mellan kommunerna i jämförelse med länet. Även könsskillnaden är densamma, se figur 2. 22

23 Stress Stress rapporteras i denna rapport utifrån ett antal negativa stressrelaterade tillstånd: spänd, rastlös, nervös, orolig och okoncentrerad. Förutom samband mellan stress och olika kroppsliga och psykiska besvär samt sjukdomar finns socioekonomiska och yrkesmässiga skillnader i hälsorelaterade stressnivåer. Riket Hallands län Tabell 4. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad Riket (%) Halland (%) Kön Man 10 9 Kvinna Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän Mellan/högre tjänstemän 10 9 Arbetslös Ja Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång Lång Åldersgrupp år år år år 5 4 Såväl i Halland som i riket känner sig kvinnorna i högre utsträckning än männen ganska mycket/väldigt mycket stressade. Åldersgruppen år känner sig mer stressad än övriga åldersgrupper. Den mest stressade gruppen är socialbidragstagare, se tabell 4. Stressnivån är i flertalet grupper något lägre 2009 jämfört med 2004, i såväl Halland som i riket. 23

24 Hallands kommuner Laholm Halmstad 9 17 Hylte Falkenberg 9 12 Man Kvinna Varberg 8 13 Kungsbacka 7 10 Halland Figur 3. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad På kommunnivå ses samma könsskillnader som för länet. Mest stressade är kvinnorna i Halmstad samt männen i Hylte, se figur 3. Sömn Sömnen är viktig. Under sömnen sker både läkning och uppbyggnad av olika processer i kroppen, vilka är en förutsättning för en god hälsa och ett gott välbefinnande. % Det är en hälsorisk både att sova för lite och för mycket. Samband finns mellan hur länge man sover och dödlighet samt risk för hjärtsjukdom och diabetes. Detta är en anledning till att spåra eventuella förändringar i olika befolkningsgruppers sovvanor. 24

25 Vad som räknas som tillräckligt med sömn varierar mellan olika undersökningar men beräknas ligga mellan 6-8 timmar per natt. Sömnkvalitén spelar också roll, till exempel finns samband mellan denna och stress samt den sociala situationen på jobbet. En god sömn anses vara en lång och obruten sovperiod och en dålig sömn bedöms vanligtvis innehålla minst fem uppvaknanden. Riket Hallands län Tabell 5. Andel av befolkningen (%) som uttrycker svåra sömnbesvär Riket (%) Halland (%) Kön Man 5 4 Kvinna 8 7 Socioekonomi Arbetare 8 7 Lägre tjänstemän 6 4 Mellan/högre tjänstemän 4 4 Arbetslös Ja 12 7 Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort 8 7 Mellanlång 5 4 Lång 4 3 Åldersgrupp år år år år 7 6 Inga större köns- eller åldersskillnader ses i Halland eller i riket när det gäller svåra besvär med sömnen. Mest besvär med sömnen har socialbidragstagare, se tabell 5. Inga större skillnader ses vid en jämförelse med resultatet

26 Hallands kommuner När det gäller fördelningen av svåra sömnbesvär på kommunnivå ses inga större skillnader jämfört med siffran för länet. Ängslan oro, ångest Frågan om ängslan, oro och ångest har delats in i lätta respektive svåra besvär. Lätta besvär med ängslan, oro eller ångest är vanligt förekommande och anges av nästan var fjärde man och var tredje kvinna i Halland och i riket. Detsamma gäller för Hallands kommuner. Svår ängslan, oro eller ångest Riket Hallands län Tabell 6. Andel av befolkningen (%) som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. 26 Riket (%) Halland (%) Kön Man 4 2 Kvinna 6 5 Socioekonomi Arbetare 6 5 Lägre tjänstemän 6 2 Mellan/högre tjänstemän 3 2 Arbetslös Ja 15 7 Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort 6 4 Mellanlång 5 3 Lång 3 2 Åldersgrupp år år år år 3 2

27 När det gäller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest ses ingen större skillnad för kön, socioekonomi, utbildning eller åldersgrupp. Störst besvär med svår ängslan, oro eller ångest har socialbidragstagare i Halland och i riket, se tabell 6. Nivån av såväl lätta som svåra besvär med ängslan, oro eller ångest är densamma 2009 som Hallands kommuner När det gäller fördelningen av svår ängslan, oro och ångest på kommunnivå ses inga större skillnader jämfört med länet. Övervägt att ta sitt liv I enkäten efterfrågades om man någon gång kommit i den situationen att man allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger. Det finns ett förväntat samband mellan denna fråga och till exempel självrapporterad hälsa och även ett starkt samband till frågorna om ängslan, oro eller ångest samt om psykiskt välbefinnande. 27

28 Riket Hallands län Tabell 7. Andel av befolkningen (%) som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger Riket (%) Halland (%) Kön Man 11 9 Kvinna Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän 13 7 Mellan/högre tjänstemän 9 7 Arbetslös Ja Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång Lång 11 9 Åldersgrupp år år år år 6 6 Det är vanligare att allvarligt ha övervägt att ta sitt liv för kvinnor jämfört med män, i den yngre åldersgruppen jämfört med den äldre och för arbetare jämfört med tjänstemän. De som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger återfinns främst i gruppen arbetslösa och socialbidragstagare, såväl i Halland som i riket, se tabell 7. Frågan fanns inte med i 2004 års enkät varför en jämförelse inte kan göras med resultatet för

29 Hallands kommuner Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Man Kvinna Varberg 8 13 Kungsbacka 5 10 Halland Figur 4. Andel av befolkningen (%) som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger % Även på kommunnivå ses att större andel kvinnor än män har övervägt att ta sitt liv. Högst är siffran för kvinnor i Halmstad samt lägst för männen i Kungsbacka, se figur 4. Försökt att ta sitt liv I enkäten efterfrågades inte bara om man övervägt att ta sitt liv utan även om man någon gång eller flera gånger försökt att ta sitt liv. Även med denna senare fråga finns ett förväntat samband med frågorna om självrapporterad hälsa, ängslan, oro eller ångest och frågorna om psykiskt välbefinnande. Resultat I såväl riket som i Halland har 3 % av männen och 5 % av kvinnorna någon gång eller flera gånger försökt att ta sitt liv. Yngsta åldersgruppen år har högre siffra, 6 % än övriga åldersgrupper. Den högsta siffran ses för socialbidragstagare, i Halland 20 % och i riket 26 %. Frågan fanns inte med i 2004 års enkät varför en jämförelse inte kan göras med resultatet för

30 5. Värk, sjukdomar, skador och olycksfall samt vårdutnyttjande Värk Rörelseorganen är ett samlingsnamn för skelett, muskler, senor och ledband. Sjukdomar och besvär från rörelseorganen är en mycket vanlig anledningen till smärta, nedsättning av arbetsförmåga och långtidssjukskrivning. Sådana besvär är oftast lokaliserade till nacke, bröstrygg, ländrygg, höft och knä. Svåra rygg- eller höftbesvär Riket Hallands län Tabell 8. Andel av befolkningen (%) med svåra besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, ischias eller höftsmärtor 30 Riket (%) Halland (%) Kön Man 7 6 Kvinna 10 9 Socioekonomi Arbetare Lägre tjänstemän 9 6 Mellan/högre tjänstemän 4 5 Arbetslös Ja 12 7 Socialbidragstagare Ja Utbildning Kort Mellanlång 6 5 Lång 3 4 Åldersgrupp år år år år 12 12

31 Arbetare och de med kort utbildning har i större utsträckning svår värk i jämförelse med tjänstemän och de med lång utbildning. Värken ökar med stigande ålder. Socialbidragstagare är den grupp som i störst utsträckning har svår värk, se tabell 8. Frågan formulerades på ett annat sätt 2004 varför en jämförelse inte kan göras med resultatet för Hallands kommuner På kommunnivå ses inga större skillnader vad gäller svår värk i rygg och höft i jämförelse med länet. Sjukdomar Av folksjukdomarna redovisas andel av befolkningen med diabetes, högt blodtryck, astma och allergi. Diabetes Idag har ca svenskar diabetes. Cirka % av dessa har typ 2-diabetes. Det finns ett starkt samband mellan typ 2-diabetes och bukfetma. Många får högt blodtryck och höga blodfetter parallellt med att sockerregleringen försämras. Dessa förändringar leder till åderförkalkning och det är framförallt följderna av åderförkalkningen som leder till allvarliga komplikationer längre fram i livet, såsom hjärtinfarkt och stroke. Den förebyggande vården syftar till att identifiera dem som har förstadium till typ 2-diabetes. Dessa personer kan få stora hälsovinster genom livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, viktnedgång, ändrad kost och att sluta röka. Resultat I Halland lider 6 % av männen och 4 % av kvinnorna av diabetes, se tabell 9, sidan 33. På kommunnivå ses inga större skillnader i förekomst av diabetes i jämförelse med länet. 31

Hur mår hallänningen?

Hur mår hallänningen? Rapport nr 11 2010 Hur mår hallänningen? Hallands resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Bertil Marklund (red) Amir Baigi Håkan Bergh Katarina Haraldsson Eva-Carin Lindgren Mayvor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Forskning och utveckling PRIMÄRVÅRDEN HALLAND 8 Rapport 2005 Hälsa på lika villkor? Hallands resultat från en nationell folkhälsoenkät Ledningsgrupp/författare Bertil Marklund, FoU-chef, Docent, FoU-enheten,

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FOLKHÄLSOENKÄT GENOMFÖRD 2014 I KRONOBERGS LÄN

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FOLKHÄLSOENKÄT GENOMFÖRD 2014 I KRONOBERGS LÄN HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FOLKHÄLSOENKÄT GENOMFÖRD 14 I KRONOBERGS LÄN FOLKHÄLSORAPPORT GENOMFÖRD I KRONOBERGS LÄN 14 Författare Emma Johansson och Ingrid Edvardsson, Region Kronoberg. GRAFISK FORM OCH TRYCK

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap Hälsopromenad Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige är ca 10 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Över tid har konsumtionsmönstret ändrats så vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET 2011-2013 LEDAMÖTER 2011: ThomasWerthén Kommunstyrelse (ordf.) Emil Qvarnström Barn- & utb. nämnd Hans Jarstig Socialnämnd Jan-Åke Johansson Kommunled.kontor Åke Lundgren

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad

Tillsammans kan vi göra skillnad Tillsammans kan vi göra skillnad Folkhälsorapport Blekinge 2014 3 Förord Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, risker och skyddsfaktorer för hälsan

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer