#4/10. Stora förändringar i gymnasieskolan, sid 4-5 Tankar om tiden, sid 6 Mål i mun på Pauli, sid 8 Halvvägs på lärande resa, sid 12

Transkript

1 #4/10 CHARLIE NIELSEN Bagarmagistern helt såld på gädda! Utbildningsförvaltningens personaltidning Stora förändringar i gymnasieskolan, sid 4-5 Tankar om tiden, sid 6 Mål i mun på Pauli, sid 8 Halvvägs på lärande resa, sid 12

2 I DETTA NUMMER >> LEDARE >> Gymnasieskola i omvandling Vill du bli opererad av någon som inte har läkarlegitimation? GY11 Nio starka profilskolor 4 Omvärldsanalys allt viktigare 4 Risker och möjligheter 5 Nästa år får Sverige en ny gymnasieskola. Inför reformen har förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med rektorsgruppen bedrivit ett omfattande utredningsarbete kring gymnasieskolans framtida organisation. Ett första förslag har utarbetats. Slutgiltigt förslag ska läggas fram till utbildningsnämnden för inriktningsbeslut i november För att möta den nationella reformen för gymnasieskolan, den kraftiga demografiska nedgången och den hårdnande konkurrensen från fristående skolor, storsatsar utbildningsförvaltningen på nio starka profilskolor med samlad kompetens och ett attraktivt och brett utbud av program, inriktningar och kurser. Visionen för arbetet har varit mycket tydlig. Vi vill utveckla en gymnasieskola med ett kvalitativt lärande för högre utbildning och arbetsliv. Den kommunala gymnasieskolan i Malmö skall vara det självklara valet I vår vision betonar vi våra högskoleförberedande program med tydlig bredd, inriktning och hög kvalitet. Särskilt fokus har vi lagt på bl a matematik, natur- och samhällsvetenskap, teknik, internationella inriktningar, språk, ekonomi och humaniora. Vi skall utveckla en skola med hög kvalitet där de studieförberedande programmen i kombination med det kreativa skapandet ska bejaka estetik och media. Medieprogrammet och Estetiska programmet är mycket populära utbildningar i Malmö stad. Målet är att tillvarata och utveckla utbildningarnas attraktionskraft i den nya gymnasieskolan Vi vill skapa ett starkt centrum för naturvetenskap och teknik på Pauli gymnasium, ett kraftfullt ekonomprogram med entreprenörskap och företagande på Malmö Borgarskola, där man i dag har det internationella och matematiken i fokus. S:t Petri kommer även fortsättningsvis att utveckla natur- och samhällsvetenskapen tillsammans med andra skolor. Medieprogrammet försvinner som nationellt program. Det nya Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning Medier, information och kommunikation blir ett utpräglat teoretiskt och högskoleförberedande program, vilket får avgörande konsekvenser för Mediegymnasiet. Heleneholms gymnasium, som bl a erbjuder Estetiska programmet, är i dag i behov av omfattande renoveringar i befintliga lokaler och i ett läge med kraftigt minskande elevkullar och tomma elevplatser är det svårt att motivera nya stora lokalinvesteringar i nuvarande område. Ledningsgruppen föreslår nya centralt placerade, fräscha lokaler för verksamheten inom estetik och media. Idén är att skapa ett nytt kreativt centrum, vars kursutbud står till alla kommunala gymnasieskolors elevers förfogande. Ett av förslagen är att det kreativa centret ska förläggas till Malmö latinskola, men ledningsgruppen arbetar även med att undersöka alternativa lokaliseringsmöjligheter. Vi vill också skapa en idrottsutbildning från bredd till elit med de bästa tänkbara tränings- faciliteter. En kvalitativt bra utbildning inom såväl de studieförberedande- och yrkesförberedande programmen. Våra yrkesutbildningar ska ha ett tydligt fokus på arbete. Vår samverkan med företagen skall stärkas så att vi utbildar mot rätt kompetenser så att fler elever får arbete efter sin examen. Särskilt vill vi fokusera på utbildningarna inom restaurang och gastronomi. Byggrelaterade utbildningar tillsammans med Lunds kommun inom Byggutbildning Syd. Vi ska stärka och utveckla vård, omsorg, fritid, inom Rönnens gymnasium, handel och hantverk inom Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och transport och fordon inom Agnesfrid. Vi vill också framöver särskilt satsa på lärlingsutbildning inom de nationella inriktningarna och utveckla fler inriktningar mot den nya yrkeshögskolan. Här kommer det att krävas ett mycket starkt samarbete med företagen med en utökad företagsförlagda utbildning. Vårt land står inför den historiskt största demografiska nedgången av antalet 16-åringar. Minskningen är redan i dag mycket kännbar. Under åren 08/09 tappade den kommunala gymnasieskolan i Malmö 400 elever, vilket motsvarar en medelstor skola. Framöver prognostiserar vi att antalet elever i år 1 inom den kommunala gymnasieskolan i Malmö beräknas sjunka med cirka procent fram till 2015, beaktat demografin och den ökade konkurrensen. Konsekvensen blir att vi i dag har cirka tomma elevplatser och hittills i år finns ett underskott på 15 miljoner kronor för gymnasieskolan. De kommunala skolornas kostnader ligger till grund för ersättningsnivån till fristående skolor, enligt lagen om lika villkor. Obalans i ekonomin innebär därmed att den kommunala skolan utarmas och förlorar konkurrenskraft. Målet för förvaltningens ledningsgrupp är att skapa en organisation med ekonomi i balans. På så vis kan vi säkra en bibehållen elevpeng, vilket innebär att lärartäthet, stödfunktioner, läromedel och utvecklingsarbete ligger kvar på samma nivå som i dag. Vi ska också så långt som möjligt försvara de stora investeringar vi hittills gjort. Vårt första organisationsförslag är avhängigt utgången i höstens riksdagsval. Om nuvarande regeringspartier får förnyat förtroende kommer gymnasiereformen att genomföras enligt planerna läsåret 11/12. Om det blir regeringsskifte kommer reformen troligen implementeras något senare. De föreslagna omflyttningarna av program kan emellertid genomföras tidigast 2012, då det krävs fysiska anpassningar. Det innebär att nya och pågående gymnasieutbildningar läsåret 2011/12 bedrivs i befintlig gymnasieorganisation. I september genomför vi en ny Mötesplats Gy11 där ett mer preciserat tjänstemannaförslag presenteras. Utbildningsnämnden tar ställning till förslaget i november. Fram till dess vill jag passa på att tacka er alla för ert arbete innevarande läsår. Jag hoppas att ni kopplar av och tar sommaren som ett tillfälle att samla era krafter och tankar inför kommande läsår. Ert engagemang, kunskap och erfarenheter är en viktig förutsättning för om vi skall lyckas bygga en stark gymnasieskola och vuxenutbildning i Malmö stad. En skola som tar för sig och blir det självklara valet. Glad sommar! Antagligen inte. Blir svaret annorlunda om det visar sig att ditt barn undervisas av någon som saknar lärarlegitimation? ÄVEN OM JAN BJÖRKLUND själv jämför med läkare, håller liknelsen inte fullt ut; alla anser nog ändå att en läkares beslut trots allt kan ha en större livsavgörande betydelse. Ämnet är hett: jag googlade på lärarlegitimation och fick träffar. Lärarnas riksförbund har sedan 1992 kämpat för införande av just lärarlegitimation och i regeringens vårproposition ingår ett förslag om lärarlegitimation. I propositionen framgår det att erhållen lärarlegitimation måste innefatta lärarutbildning samt även ett års introduktionsutbildning med stöd av en mentor. Systemet sätts i sjön halvårsskiftet 2012, och dagens verksamma lärare kommer efter ett enkelt ansökningsförfarande att få sin lärarlegitimation. Däremot gäller inte riktigt samma förutsättningar för yrkes- och hemspråkslärare. Jag smakar på formuleringen lärarlegitimation. Betyder det något för mig som lärare att ståta med något sådant på mitt CV? Spontant är svaret att jag är tveksam men å andra sidan är väl vi lärare intresserade av allt som kan höja vår status och även förbättra våra löner. Lärarlegitimation kan vara ett viktigt led i detta och av många bäckar små För mig personligen förändrar det ändå FOTO: COLOURBOX.COM inte särskilt mycket men däremot växer en ny arbetsmarknad fram OBS! Detta är ingen platsannons men systemet med lärarlegitimation kräver kontroll. Den som missköter sitt lärarjobb kan nämligen få sin lärarlegitimation indragen och ett nytt organ - Lärarnas ansvarsnämnd ska inrättas och i slutänden blir det just detta organ som håller i bilan. Det är inte bara införandet av detta organ som betyder ökad kontroll utan nuvarande regerings verktyg för att skapa en bättre skola tycks vara just kontroll. Det är förstås ett intressant faktum att skolminister, vars ideologiska grund vilar på liberalism, förespråkar ökad kontroll. I framtidens skola kommer Storebror att se dig Uppenbarligen litar inte regeringen på att det lokala samhället i det här fallet rektorer, förvaltning och politiker är bäst skickad att utföra kvalitetsarbetet, såsom kontroll av lärarkompetens. Och grundfrågan kvarstår fortfarande: Får vi bättre lärare och en bättre skola med legitimerade lärare? MAGNUS GRAHN Klara klarar tiden 6 Arbetstiden som konkurrensmedel 6 ENKÄTEN Vad tycker du om GY 11? 7 Att finna modet att tala 8 Historia med lokal prägel 9 PROFILEN Charlie Nielsen Bagarmagistern helt såld på gädda! 10 Lic - ett lyft för Anna-Lena 12 Malmö stad satsar på forskarutbildning 13 Christer knackar på näringslivets dörr 14 ORDET ÄR DITT Svar på ordet är ditt nr 3, 2010: Blev det där rätt eller? 14 Skoldatatek för ökad måluppfyllelse 15 Den andra våldtäkten 16 BOKTIPSET Att säkra det osäkra 17 Kandidaten 17 SPECIELLT Ewa tror på det goda i människan 18 Pris för god och nyttig mat 20 EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens informationsavdelning och utkommer med 8 nummer per år. ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens informationsavdelning. Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen. EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar. FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET: Komin/utbildningsforvaltningen SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen Susan Englund, lärare Komvux Södervärn Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist TRYCK: WikingTryck AB PAPPER: MultiArt Silk UPPLAGA: 2200 ex 2

3 GY 11 >> GY 11 >> Nio starka profilskolor en idé för framtiden Nio starka profilskolor med samlad kompetens, tydliga nationella inriktningar av hög kvalitet och en ekonomi i balans. Det är kärnan i ledningsgruppens första förslag till organisationsförändring inom gymnasieskolan. Förslaget presenterades och diskuterades på Mötesplats GY 11 på Pauli gymnasium den 20 maj. ORGANISATIONSFÖRSLAGET BYGGER bland annat på det utredningsarbete som utförts av elva grupper under våren. Grupperna har varit långt ifrån överens om vad man ska göra. Men de har problematiserat frågorna och fört resonemang i riktning mot ledningsgruppens förslag, säger utbildningsdirektör Förslaget utgår från intentionerna i den nya gymnasieskolan, GY 11. Det är viktigt att vi tänker som regeringen tänker i sin proposition. Vi ska spänna bågen och klara de nationella inriktningarna så långt det är möjligt i den kommunala gymnasieskolan, säger Målet är att skapa en organisation som bygger på attraktionskraft och koncerntänkande och undanröja den interna konkurrensen. Genom cityskolornas språksamarbete har vi möjlighet att erbjuda flera tusen val på olika skolor i centrala Malmö. Det är helt fantastiskt. Vi vill gärna utveckla det ännu mer i de nio starka profilskolorna, säger Det handlar också om att skapa en organisation i balans vad gäller ekonomi och demografi och så långt det är möjligt försvara genomförda investeringar över 900 miljoner kronor sedan Från och med 2011 ska varje rektor ta ansvar för hyran. Vi lägger ut de centrala pengarna på respektive enhet, säger Naturvetenskapsprogrammet ska erbjudas på tre skolor, Malmö Borgarskola, Pauli gymnasium och S:t Petri skola. Vi måste tänka tvåparallelligt på intaget om vi ska kunna bygga en stark utbildning med färre antal elever. I dag klarar vi enparallelligt, men det är knappt, säger Samhällsvetenskapsprogrammet ska finnas på alla NV-skolor (inklusive Malmö Idrottsgymnasium under Malmö Borgarskolas ledning) samt Malmö latinskola. Medieprogrammet försvinner som nationellt program och det nya Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning Medier, information och kommunikation blir ett utpräglat teoretiskt och högskoleförberedande program, vilket får avgörande konsekvenser för Mediegymnasiet. När Medieprogrammet upphör att vara ett yrkesprogram och blir studieförberedande kan det hända att elevpengen minskar med kronor per elev och läsår, säger Heleneholms gymnasium är i dag i behov av omfattande renoveringar i befintliga lokaler och i ett läge med kraftigt minskande elevkullar och tomma elevplatser är det svårt att motivera nya stora lokalinvesteringar. Ledningsgruppen föreslår en lösning som innebär nya centralt placerade, fräscha lokaler för verksamheten inom estetik och media. Idén är att skapa ett nytt kreativt centrum, vars kursutbud står till alla kommunala gymnasieskolors elevers förfogande. Vi utreder flera alternativ till lokalisering och ett är totalintegrering på Malmö latinskola. Vi räknar för fullt på detta, säger Man tittar bland annat på Universitetsholmen. K3 Malmö högskolas institution för konst, kultur och kommunikation lämnade nyligen sina lokaler vid Orkanen. I kvarteret Tyfonen, en parkeringsplats norr om Orkanen, planeras en ny 13-våningsbyggnad som ska bli en attraktiv mötesplats. Man överväger även den så kallade Gängtappen, Kockums före detta huvudkontor på Dockan. Ett fjärde alternativ är SVT:s lokaler på Jägersro. RISKANALYS Malmö latinskola får uppdraget att bedriva det nya Humanistiska programmet. Ekonomiskt program ska erbjudas på Malmö Borgarskola. Borgarskolan ska bli en stark ekonomiskola. Kanske kan vi ha en klass på idrottsgymnasiet som läser Ekonomiprogrammet, säger Cirkeln är sluten när Teknikprogrammet återvänder till Pauli. Handels- och administrationsprogrammet samlas på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Vi har arbetat efter principen FOTO: FREDDY BILLQVIST allt under ett tak. Och om Malmö Borgarskola ska bli ett ekonomiskt centrum behöver vi också mer plats på skolan, säger Barn- och fritidsprogrammet ska erbjudas på Malmö Borgarskola (Malmö idrottsgymnasium) och Rönnens gymnasium. Vi tror att Handelsprogrammet utgår som idrottsprogram och inom Barn- och fritidsprogrammet öppnas en ny möjlighet för idrottsledarutbildning, säger El- och energiprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet ska på sikt erbjudas på Norra Sorgenfri gymnasium. Hela Universitetsholmen är planritat för bostäder från och med 2015/16 och då försvinner skolan. Tidigast 2013/14 kan vi lämna lokalerna, säger Just nu pågår arbetet för fullt med att kostnadsberäkna olika alternativ, simulera intagningsvolymer i den föreslagna organisationen och utarbeta en riskanalys. Det här är oerhört viktigt för oss. Därför är det olyckligt att vi inte kan föra en intern debatt utan att media är inblandat innan vi vet om det håller eller inte, säger Matz Nilsson, som utlovar fler mötesplatser framöver. Omvärldsanalys allt viktigare Gymnasieskolan i Malmö stad står inför en historisk utmaning med kraftigt har en vuxenutbildning som går väldigt Det som räddar helheten är att vi minskande elevkullar och hårdnande starkt, säger konkurrens från fristående skolor. Cirka 60 personer är övertaliga. En Det ställer enormt stora krav på central grupp under ledning av personalchef Lars Silverberg arbetar inten- att arbeta med omvärldsanalys, säger utbildningsdirektör sivt med att minimera övertaligheten. Vi vill behålla så många anställda Antalet elever i år 1 på kommunala som möjligt. Men det är ett jättetufft arbete som gruppen har framför sig, säger gymnasieskolor i Malmö beräknas sjunka med cirka procent fram till 2015 när det vänder uppåt igen. Redan nu märks kraftfulla förändringar. Mellan 2008 och 2009 tappade Verksamheterna har hittills i år ett un- FLER FRISKOLOR vid 400 elever i den kommunala skolan. derskott på totalt 15 miljoner kronor. Det är motsvarande en medelstor gymnasieskola i vår förvaltning som försvann ackumuleras det till nästa år. Det är Om vi inte rättar till underskottet på ett läsår, säger oerhört viktigt att snabbt komma i I dag finns det tomma elevplatser på skolorna. säger Matz balans så att det inte får växa sig fast, Nilsson. De kommunala skolornas kostnader ligger till grund för ersättningsnivån till fristående skolor, enligt lagen om lika villkor. Det innebär att vi måste betala ut samma underskott som vinst till våra konkurrenter, säger Inför läsåret 2011/12 har det gjorts 34 ansökningar om etableringstillstånd för fristående gymnasieskolor i Malmö. I Stockholm har man inför hösten ett högre intag på nationella program på fristående skolor än på kommunala skolor. Vi har klarat oss förhållandevis bra, med drygt 35 procent av eleverna i fristående skolor, men enligt våra prognoser kommer det inte att ligga kvar på den nivån, säger Omställningen från monopol till fri konkurrens ställer stora krav på omvärldsanalys. Matz Nilsson tycker att ledarna har ett stort ansvar när det gäller att höja medvetenheten i organisationen. Vi är som SAS. Vi måste hela tiden minska kostnaderna för att vi har en ökad konkurrens och samtidigt se till att vi är attraktiva. Det är mycket svårare att montera ned än att bygga upp, säger han. Matz Nilsson beklagar att uppgifter om organisationsförslaget nådde massmedia innan ledningsgruppen hunnit ha en dialog med medarbetarna. Tyvärr är det så att vår organisation läcker. Det vi diskuterar som blir offentligt kan utnyttjas av våra konkurrenter, säger han. Risker och möjligheter Hur möter vi elevernas önskemål i Har ungdomarnas synpunkter den nya gymnasieskolan? Hur lyfter vi beaktats? Har de varit med i arbetet? fram det positiva i verksamheterna? säger han. Det är några av diskussionsfrågorna Vi har ännu inte pratat med ungdomar eftersom utredningen ännu på Mötesplats GY 11 den 20 maj. inte är färdig, säger utbildningsdirektör Ett 80-tal medarbetare inom utbildningsförvaltningen deltog i diskussionen om risker och möjligheter i en ny holms gymnasium, tycker att förslaget Thomas Hallberg, lärare på Helene- gymnasieorganisation. är positivt på många sätt. Det handlade bland annat om förslaget att flytta Heleneholms gymnasiums nya lokaler, för det har vi velat ha hur Vi är egentligen glada för att få verksamhet och etablera ett nytt kreativt centrum för estetik, kultur och me- Han tycker att det är viktigt att ge en länge som helst, säger han. dia. Syftet är att stärka attraktionskraften, men Thomas Petren, lärare på Det är inte lokalerna som ska positiv bild av verksamheten. Heleneholms gymnasium, tycker att förslaget till viss del går i motsatt riktning. usla. Det vi försökt få fram är marknadsföras för de är ju ganska kvalite- ten på lärare, bra stämning osv, säger Thomas Hallberg. Det finns en oro för att folk ska tro att skolans estetiska program försvinner. Vi planerar att snabbt gå ut med en tabloidtidning till alla elever och föräldrar där vi på ett attraktivt sätt beskriver vad vi planerar att göra. Det kommer vi att göra så snart vi ser att detta håller, säger Håkan Eriksson och Barbro Sandor, lärare på Malmö Borgarskola/Malmö idrottsgymnasium, är kritiska till förslaget att samla Handels- och administrationsprogrammet på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Det känns konstigt att man sopar undan det programmet från en skola som haft många sökande de senaste åren, säger Håkan Eriksson. Barbro Sandor lyfter fram det starka entreprenörskapet på Borgarskolan. De teoretiska och praktiska utbildningarna inom ekonomi och handel befruktar varandra, säger hon. Susann Rasmusson, lärare på Malmö Borgarskola, tror att det blir svårt att locka idrottselever till Fritid och hälsa, den nya inriktningen på Barnoch fritidsprogrammet. Vi jobbar med elitidrottare och de är inte intresserade av att läsa ett idrottsledarprogram. De är intresserade av sin egen idrott, säger hon. 4 5

4 klarar tiden ENKÄT >> Vad tycker du om Gy 11? Drygt hälften av Malmös fristående gymnasieskolor har semestertjänst för lärare. Klara Nya Gymnasium är en av dessa. Lärarna Robert Iljas och Agneta Marffy tycker att det fungerar bra. KLARA NYA GYMNASIUM HAR ett lokalt avtal med 40-timmarsvecka, minst fem veckors semester och semesteruttag året om. Det ger en flexibilitet, vilket alltid är av godo. Vi är uppmanade att lägga merparten av semesterledigheten när eleverna inte behöver våra tjänster, det vill säga under loven. Men det är sällan det krockar med våra egna önskemål, säger Agneta Marffy. Det handlar mycket om att ge och ta. Jag har personligen aldrig haft några problem när jag behövt vara ledig. Det är en dialog, säger Robert Iljas. Det finns ingen stämpelklocka på arbetsplatsen. Det har aldrig kommit upp till diskussion om att man ska räkna timmarna. Det handlar om förtroende. Om jag har en privat sak jag behöver göra en eftermiddag så får jag den tiden, utan avdrag på lönen, säger Robert Iljas. Det finns ingen misstänksamhet eftersom alla gör sin beskärda del. Det skulle vara mycket väl synligt om någon föll utanför ramen. Verksamheten skulle halta med en gång, säger Agneta Marffy. Det blir en väldigt god stämning när man har en sådan här känsla av eget ansvar. Det blir väldigt svårt att lära eleverna att de ska gå ut i livet med en känsla Arbetstiden som konkurrensmedel Även om man är lärare ska man ha reglerad arbetstid, säger Marie Forslin, rektor på Klara Nya Gymnasium i Malmö. Hon ser arbetstidsavtalet som en viktig konkurrensfördel för skolan. Marie Forslin, rektor på Klara Nya Gymnasium i Malmö. OM MAN SKA bedriva utveckling måste man ha gemensamma tider när man kan träffas. Det räcker inte med fem studiedagar per termin, säger Marie Forslin. Utvecklingsarbete är ett kontinuerligt arbete och det måste av ansvar för sina handlingar om vi inte själva lever efter det. Klara Nya Gymnasium har 14 lärare anställda. Alla har en egen arbetsplats med dator på skolan. Jag har min arbetstid på här på skolan och funkar för mig. Om jag hade haft 1-2 timmars arbete som jag måste göra hemma skulle jag inte ha varit lika effektiv, säger Robert Iljas. Om man behöver arbeta ostört kan man exempelvis göra det i hemmet. Då tillgodoräknas kontinuerligt följas upp. Som vi jobbar här har vi återkommande möjligheter att göra det. Vi har avsatt tid under veckan och när eleverna har lov kan vi ägna flera dagar åt specifikt utvecklingsarbete. Det kan röra sig om allt från små till stora förändringar. Ett annat skäl är att tillgängligheten för eleverna ökar. Lärarna är här från 8.30 till varje dag och eleverna kan nå dem under den tiden. Det finns utrymme i arbetstiden för att boka exempelvis elev- och föräldrasamtal, säger Marie Forslin. Arbetet bygger på dialog och förtroende. Jag har varit rektor här i 3,5 år och jag har hittills aldrig sagt nej till begärd ledighet. Det finns en vilja i arbetslaget att vi hjälps åt. Jag går ofta in själv och tar Robert Iljas vill ha liv och rörelse omkring sig. Här hjälper han eleven Maja Levin. lektioner om någon behöver vara ledig, säger Marie Forslin. OTRYGGHET Hon har själv haft ferietjänst. Innan hon blev rektor på Klara Nya Gymnasium arbetade hon som gymnasielärare inom Bollnäs kommun. Som lärare hamnar man lätt i en situation där man förväntas göra en massa saker på sin förtroendetid, samtidigt som det inte uttalas. Det blir en känslig fråga eftersom rektor inte ska lägga sig hur läraren använder sin förtroendetid, säger Marie Forslin Hon menar att det uppstår en märklig situation som lätt leder till ömsesidig misstro. Otydliga ramar skapar otrygghet. Jag tror att det i förlängningen blir oerhört stressan- det direkt, säger Agneta Marffy. Hon delar rum med en kollega. Robert Iljas har sin arbetsplats förlagd till en lektionssal, mitt bland eleverna. Jag föredrar att ha det så här. Det är lite mer liv och rörelse. Det ger mig kraft och inspiration, säger han. Skoldagen är uppdelad i schemalagda lektioner och arbetspass, ett slags öppen studiemiljö på föroch eftermiddagar. Därutöver arbetar lärarna fortlöpande med utveckling. Förutom personalmöten har man arbetskväll varannan torsdag med skol- och kompetensutveckling samt social samvaro. Vi förväntas vara aktiva i utvecklingsarbetet och det är vi. Alla förstår varför. Vi har ett mål som vi jobbar mot. Det ger en helt annan insikt i verksamheten, säger Robert Iljas. Det är alltid roligt att ligga i framkant och inte se tågen köra förbi. Det är också en liten trygghet att veta vad som är på gång, säger Agneta Marffy. de för båda parter. Ur ren folkhälsosynpunkt är det inte bra. Jag kan förstå om man vill vara ledig över sommaren och ha kanske 6-7 veckors semester och jag håller med om att ett läsår är väldigt betungande. Nackdelen är att man inte kan bedriva det gemensamma arbetet som är det som sedan underlättar arbetsåret. Ett argument för ferietjänst som förs fram i debatten är att det inte finns arbetsplatser och datorer till alla lärare på skolorna. Vi och våra systerskolor har löst det. Jag har besökt ganska många av de privata gymnasierna i Malmö och de har också löst det. Det handlar om en vilja från arbetsgivaren, säger Marie Forslin. Jag är lite förvånad över fackets inställning till det här, att de försvarar ferietjänsten så otroligt Jag har svårt att se någon nackdel med semestertjänst, säger Agneta Marffy NÖJDA LÄRARE Båda har svårt att hitta några nackdelar med semestertjänst. Visst hade det varit skönt att vara ledig hela sommaren. Men den tiden måste ju plockas någon annanstans, säger Robert Iljas. Sommarloven har krympt de senaste 15 åren så det är inte så markant skillnad i ledig tid längre. Det rör sig om kanske två eller hårt. Jag tycker att arbetstagarna skulle ha varit mer betjänta av att facket drev krav på bra utrymmen och goda möjligheter att utföra jobbet. Ett annat argument är att semestertjänst leder till ökad arbetsbelastning och mer kvällstjänstgöring. Varför skulle arbetstiden plötsligt bli så mycket längre? Den diskussionen skulle vara intressant att ta. Visst är det så att vi har arbetstoppar. Men då löser vi det, säger Marie Forslin. Man tar en diskussion i arbetslaget och frigör vissa lärare, exempelvis för att rätta nationella prov, eller stuvar om i elevernas scheman. Ibland gör vi överenskommelser om att man arbetar längre dagar i utbyte om ledighet. Men tre veckor, säger Agneta Marffy. Hon känner inte igen sig i den senaste tidens debatt om lärarnas arbetstid. Jag följer inte debatten. Varför skulle jag lägga tid på att fundera på något sådant? säger Robert Iljas. Agneta Marffy har arbetat på skolan i 13 år och Robert Iljas har arbetat i 12 år. Vi trivs med det här. Vi har en väldigt låg personalomsättning. När man väl kommit hit stannar man, säger Agneta Marffy. Andra Malmöskolor med semestertjänst är till exempel Bryggeriets gymnasium, Cybergymnasiet, Framtidsgymnasiet, Jensen gymnasium, John Bauergymnasiet, Kunskapsgymnasiet och Peabskolan. jag tycker att man ska passa sig för att tumma för mycket på 40-timmarsveckan. Det handlar om planering, säger Marie Forslin. KLARA NYA GYMNASIUM Klara Nya gymnasium, före detta InfoKompGymnasiet, är en fristående skola med cirka 210 elever i Malmö. Skolan ingår i utbildningskoncernen Theducation med verksamhet i bland annat Stockholm, Linköping och Västerås. Koncernen ansvarar för totalt gymnasieelever. CHARLIE NIELSEN, Magister Bageri / Konditori, Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium: Jag är oroad för att vi kommer att ätas upp av restaurangutbildningen och att vi kommer att bli mer anonyma. Men det kan också bli jäkligt bra om vi blir en del av detta. Det kan öka vårt utbyte av varandra och värva fler elever till vårt program. ANNA W GUSTAF- SON, lärare på Mediegymnasiet: Det är positivt att Media uppvärderas genom att det finns med som ämne, särskilt på Samhälls-, Estetiska- och Teknikprogrammen. Men det är förvirrande att man slaktar Medieprogrammet. Det finns risk att man vattnar ur Media som ett expertområde. Att man snuttifierar ämnesområdet och lägger ut små bitar på många skolor. Man bör lägga program med många mediekurser på samma skola där de som kan media undervisar. Så att den samlade resurs som finns nu på Medieprogrammet tas till vara! MARIEANNE NORD- STRÖM, lärare på Malmö Borgarskola: Det behövs absolut. Principiellt tror jag att det är bra att man satsar på mer yrkesförberedande program. Jag har mött så många elever som säger att de inte vill plugga, de vill jobba. 6 7

5 Att finna modet att tala Hjärtklappning, svettiga handflator och sömnlösa nätter. Talängslan rädsla att tala i eller inför en grupp är ett vanligt problem bland studerande. Ulla Stenquist och Ann-Margret Walfrid, kuratorer på Komvux Malmö Pauli, erbjuder hjälp i form av Våga talagrupp. UNDER FLERA ÅR FANNS det en våga tala-kurs på dåvarande Komvux Kronborg. När kursen las ner våren 2007 började Ulla Stenquist och Ann- Margret Walfrid fundera kring andra möjligheter att tillgodose de studerandes behov. Många tycker att det är jättejobbigt att hålla redovisningar. En del avbryter kurser av den anledningen, säger Ulla Stenquist. Vår ambition har hela tiden varit att de studerande ska vara kvar i utbildningen och att de ska kunna göra sig själva rättvisa, säger Ann-Margret Walfrid. Tillsammans utvecklade de ett program som bygger på tankegångarna och förhållningssättet i kognitiv beteendeterapi, KBT. Vi gick en orienteringskurs i KBT och såg att det fanns många intressanta tankar och idéer som kan användas för att motverka talängslan, säger Ulla Stenquist. KBT är en form av psykoterapi som används vid behandling av bland annat ångest och depressioner. Fokus ligger på att förändra inlärda tankar och beteenden. Våra grupper är inga terapigrupper. De är inte heller retorikkurser. Det är vi noggranna med att påpeka, säger Ann-Margret Walfrid. I EGEN TAKT Den första våga tala-gruppen startade våren Man gick ut med information via anslag och klassrumssamtal. Vi pratar enskilt med alla som är intresserade. Det är viktigt att det är rätt människor som är med. De ska verkligen ha den här problematiken, säger Ulla Stenquist. En ny grupp startar varje termin. Gruppen består vanligtvis av cirka tio deltagare. Vi har flest kvinnliga deltagare, liksom i vuxenutbildningen i stort, men vi har haft män i varje grupp. Åldersspridningen är ganska stor, berättar Ann-Margret Walfrid. Det är väldigt ambitiösa studerande med höga krav på sig själva. Det finns också en del som varit utsatt för mobbning. Man träffas vid fem tillfällen och varje träff pågår i uppemot två timmar. Vi inleder med en teoridel. Vad är ångest? Hur uppstår det? Och hur kan man tänka kring det? Sedan får deltagarna samtala i smågrupper och träna i egen takt, säger Ann-Margret Walfrid. MODETS TRAPPA Träningen sker med hjälp av modets trappa, en metod hämtad ur boken Fjärilar i magen av Ben Furman. Deltagaren ska gradvis utsätta sig för det som känns jobbigt, på ett sätt som känns hanterligt. Varje deltagare ska själv göra en modets trappa för att våga tala i gruppen, säger Ulla Stenquist. Vi tvingar inte någon till något men vi uppmanar deltagarna att utmana sig själva så mycket som möjligt, säger Ann-Margret Walfrid. Ibland får man backa några trappsteg. Men det finns en vinst i att man vågar något, även om man inte vågar fullt ut, säger Ulla Stenquist. Deltagarna får också möjlighet att öva inför en filmkamera. Det är stärkande. Man ser inte så nervös ut som man själv tror att man gör, säger Ann- Margret Walfrid. Ulla Stenquist och Ann-Margret Walfrid, kuratorer på Komvux Malmö Pauli. Utvärderingar visar på mycket goda resultat. En deltagare skriver exempelvis: Det har gett mig något slags styrka, att jag ska våga mer och inte behöva vara rädd. Alla tycker att de haft nytta av det. Vissa har helt kommit över sin talängslan. Andra tycker att de kommit en bit på väg, säger Ulla Stenquist. Man lär sig att hantera sin rädsla och ångest. Man måste hela tiden fortsätta att utmana sig själv, annars kommer problemen tillbaka, säger Ann-Margret Walfrid. De tycker själva att det varit roligt att jobba med våga tala-grupper. Vi tror också att det är ett effektivt sätt att arbeta. Det man kan få ut av gruppverksamheten kan man inte få i en individuell kontakt, säger Ann-Margret Walfrid. FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA har valt ut lärare i Malmö, Vellinge, Örebro och Östersund som ska arbeta med projektet. Det pågår under 2010 och 2011 och omfattar både 7-9- och gymnasieskolor. Det känns jättekul att vi är med och att de känner att vi är en bra samarbetspartner, säger Stefan Lindhe, som är lärare på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Han är ordförande och Eva Henriksson Garatea är medlem i kursplanegruppen för historia, som i flera år haft ett omfattande samarbete med Forum för levande historia. Man har bland annat samarbetat kring seminarier om antisemitism, islamofobi och kommunistiska regimers brott. Samarbetet i kursplanegrup- Eva Henriksson Garatea och Stefan Lindhe arbetar med pilotprojektet På denna plats. Historia med lokal prägel Vad hände i Sverige under och 1940-talen? På denna plats är ett pilotprojekt som belyser Förintelsen ur ett lokalt perspektiv. Stefan Lindhe och Eva Henriksson Garatea deltar i projektet som leds av Forum för levande historia. pen har triggat samarbetet mellan skolorna. Flera skolor har varit med. Vi träffas regelbundet och har fått en bra stämning och ett bra underlag för det här samarbetet, säger Stefan Lindhe. DIGITAL KARTA Inom projektet ska de undersöka olika former och metoder för att kartlägga och undervisa om platser med nära koppling till andra världskriget och Förintelsen. Här ingår att tillsammans med eleverna spåra händelser i arkiv och lokaltidningar, intervjua personer som minns och att knyta ihop platser och historier på ett sätt som gör historien levande för unga i dag. Jag kände direkt att det här är något vi kan koppla på det vi redan gör här, säger Stefan Lindhe. Arbetet sker i samverkan med pedagogisk personal på Malmö stadsarkiv och Malmö Museer. En idé är att skapa en interaktiv karta där man kan märka ut olika historiskt intressanta platser och där eleverna kan skriva in sina resultat. Denna skulle kunna kopplas till Malmö stads webbplats, säger Stefan Lindhe. Jag ska undervisa i Historia C och då kan jag förlägga en del av timmarna på stadsarkivet, säger Eva Henriksson Garatea, som är lärare på S:t Petri skola. På stadsarkivet finner man bland annat alla flyktingrapporter från krigsåren. Eleverna kan läsa om och leva sig in i olika levnadsöden. Hur såg flyktingpolitiken ut 1938? Hur såg den ut 2004? Det är en sak som vore intressant att titta på, säger Eva Henriksson Garatea. Malmö Museer arbetar just nu med att skapa en historisk Malmövandring. Det skulle vara intressant om man lät ungdomar vara med i planeringen, genomförandet och utvärderingen. Det blir ofta bra när de är delaktiga, säger Eva Henriksson Garatea. LÄRARHANDLEDNING Arbetet med projektet startade i slutet av mars med seminarium och studiedag tillsammans med övriga samarbetspartners. En del av projektet är att lärare från olika delar av landet träffas och utbyter idéer och tankar. Det är en stor fördel i att få vara med på en sådan här sak, säger Eva Henriksson Garatea. Projektet ska resultera i en lärarhandledning med exempel på metoder och pedagogiska perspektiv för lokalhistoriskt arbete. Det är oerhört viktigt att det här får spridning. Högstadie- och gymnasielärare över hela landet ska kunna ta del av detta, säger Eva Henriksson Garatea. 8 9

6 PROFILEN >> Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval sedan jag blev lärare. Men jag är trött på all administration. Jag vill inte jobba med papper, det stressar mig. Men deg och tårtor i massor det är inga problem! säger Charlie Nielsen, magister i bageri / konditori på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. CHARLIE NIELSEN Bagarmagistern helt såld på gädda! CHARLIE BÖRJADE JOBBA I sin morbrors Ambrosiabagerier innan han fyllt 13 år och sedan rulllade det på. Jag jobbade alltid på helger och skollov. Att tjäna pengar var moroten. Men det var ett jäkligt tufft jobb med mycket stress och tidiga morgnar. Ibland önskade man att bageriet brunnit ner, när man cyklade dit klockan två om natten. BAGERI - EN HÅRD SKOLA I gymnasiet tänkte jag på att bli polis, men jag var skoltrött och det fanns egentligen bara ett alternativ efter gymnasiet bageri och konditori. Han började jobba hos morbror på heltid efter gymnasiet. Men jag ville egentligen inte vara bagare. Det är en tuff miljö och man får mycket skäll. Det var tuffare då än det är idag, och man fick sig en blåsning då och då. Det var en hård skola! Men jag vill inte ha det ogjort, säger Charlie med ett leende. Sedan var det dags för lumpen. Då fick jag nio månaders paus, även om jag jobbade på helgerna. Jag har alltid tjänat pengar. Det gjorde att jag kunde resa mycket. Jag reste jorden runt med ryggsäck i tre år efter lumpen. SVERIGES FINASTE BAGERI Charlie bestämde sig för att bli yrkeslärare och studerade på YTH Yrkesteknisk högskola och sedan lärarhögskolan. Jag skulle vara lärare och vill vara lärare det är ju detta jag kan. Och jag är skitduktig på det jag gör! Det är all erfarenhet jag fått genom åren. Jag fick gesällbrev och mästarbrev redan under tiden på Ambrosia, men har jobbat på många andra ställen också och lärt känna folk. Här på skolan har jag varit sedan år Nu är jag programutvecklare för utbildningen och spindeln i nätet på denna avdelning. Det här är Sveriges finaste bageri! Det är modernt, har stora arbetsytor, många fönster och mycket ljus, perfekt klimat och mycket bra ventilation. En perfekt arbetsmiljö! säger Charlie. MOTIVERADE VUXENSTUDERANDE Bageri/ Konditori har också vuxenutbildning sedan fyra år. Det är för jäkla bra! Det är oerhört krävande, men kul med dessa vuxenstuderande. De är högpresterande och motiverade, och jag får plocka fram recept som vi inte använder så ofta. Några av dem har tagit tjänstledigt från sina jobb för att göra detta. HÄNDER ATT PLÅTARNA FLYGER Jag trivs också med ungdomarna, även om det kan vara mycket strul ibland. De är ju världens goaste. Men det gäller att sätta gränser och sätta ner foten när någon bär sig åt. En gång slängde jag en tårta i golvet vispgrädden stänkte överallt! Det var en kille som inte brukade allvar, som bara stod och glyttade sig. Efter det hade vi inga problem. Vi fick bra kontakt och det var god stämning igen. Så det händer att plåtarna flyger. Men jag har gott humör för det mesta, så det behövs inte så ofta. TAR ALDRIG JOBBET MED SIG HEM Jag bakar aldrig hemma! Har kanske gjort det sammanlagt två gånger, när barnen var små. Men jag kan inte gå förbi ett konditori utan att kolla vad de har. Är också kompis med många bagare och snappar upp nya grejer, ser hur de jobbar. Det är ett erfarenhetsutbyte vi tipsar varandra. Och jag har skapat min egen receptbas med massor av recept. GÄDDOR OCH VÄXTHUS Charlie har familj och barn och bor i hus i Kulladal i Malmö. Hans största passion är fiske. Jag är helt såld på gädda! Rekordet är 16,6 kg! Har sammanlagt fångat 15 gäddor över 10 kg. Men samtliga fiskar återgår till vattnet i gott skick. Ett annat stort intresse är växthuset, som han byggt av gammalt trä, tegel och sjösten. Jag lägger mycket tid på det, norpar tomatplantor och klipper gurkor. Har också byggt en damm i växthuset med guldfiskar i. Dessutom håller vi på och renoverar huset som är byggt1928. Men jag hinner slappa också. Drar till Thailand en månad varje jul vi har hus därnere. Och så har vi vår tax, Nellie. SUSAN ENGLUND FOTO: FREDDY BILLQVIST CHARLIE NIELSEN Ålder: 42 Gör just nu: Sitter vid datorn (hahaha) Livsfilosofi: Sno dig så du blir färdig Född: Köpenhamn på Rigshospitalet Bor: I Malmö, Kulladal Familj: Fru och två döttrar samt en bonus-son Intressen: Fiske, tomater och gurka samt mina guldfiskar (Tips! Alla produkter från skolbageriet, restaurangerna och charkuteriet säljs i butiken på hörnet Celsiusgatan/Fredmansgatan)

7 Malmö stad satsar på forskarutbildning Åtta gymnasielärare i Malmö deltar i Lärarlyftets forskarutbildning och nu är det halvtid. FOTO: MAGNUS GRAHN Lic - ett lyft för Anna-Lena Drygt halvtid för Lärarlyftets licentiander och Malmö stads representanter är nöjda. Jag tycker att det varit en spännande läro-resa, säger Anna-Lena Godhe. MALMÖ STAD ÄR EN av de kommuner som satsat mest på den del av Lärarlyftet som utgörs av en forskarutbildning och som ska mynna ut i en licentiatavhandling, d v s en halv doktorsavhandling. Sex Malmölärare har under två och ett halvt år fått möjlighet att bedriva studier i ämnen som historia, svenska och utbildningsvetenskap, och Anna-Lena Godhe är en av dem. Godhe arbetar på Mölledalsgymnasiet och genomför just nu sin fjärde av totalt fem terminer i sin forskarutbildning. Utbildningen är förlagd till Göteborgs universitet och forskarutbildningsämnet är Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap. Hennes forskarskola är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola och heter Språk och Lärande i Mångfaldsperspektiv. FOTO: MAGNUS GRAHN Hur kommer det sig att du sökte in till den här licentiatutbildningen? Jag sökte till kommunlicencianterna som utlystes 2006 och deltog sedan i en forskarcirkel på RMS. Genom forskarcirkeln hade jag möjlighet att fortsätta jobba på min idé. När sen lärarlyftets forskarskolor utlystes så kändes det som en för bra chans att gå miste om. Forskarskolan Språk och Lärande i Mångfaldsperspektiv passade mina intressen ganska väl och därför sökte jag till den, och kom in! Vad forskar du om? Jag forskar om vad som händer när elever gör filmer av sina berättelser, digitala berättelser. Dels hur deras interaktion bygger upp historien de vill berätta och dels om hur de använder de redskap som tillkommer vid digitalt berättande som bild, musik och röst, utvecklar Anna-Lena Godhe vars licentiatavhandling ska vara färdig i februari Vad har du kommit fram till? Interaktionen är viktig för berättelserna och att interaktionen, inte minst mellan elever, ofta underskattas. Mycket forskning tyder på att vi lär oss tillsammans med andra och den fokusering som i dag finns på individuella prov osv anser jag inte har mycket stöd i forskning. Att ökad kontroll genom prov leder till ökad kunskap är tveksamt eller som någon sa; En gris blir inte fetare av att man mäter och väger den ofta, säger Anna-Lena som dock betonar att en del analysarbete fortfarande kvarstår. Hur trivs du? Mycket bra! Första året läste jag en hel del kurser och det var bitvis otroligt stressigt, inte minst eftersom jag reste mycket till Stockholm och Göteborg där kurserna gick. Nu har jag dock mer tid att ägna mig åt forskningen och reser mindre. Vad tillför den här utbildningen Malmö stad och din skola? Jag tror att det behövs mer diskussion och försök kring hur man kan använda ny teknik i olika ämnen och på olika sätt. Det är lätt att fokus hamnar på själva tekniken och den är egentligen ointressant, det är vad man kan göra med den i syfte att stödja elevers lärande som är av intresse. Jag skulle inte vilja kalla mig någon expert men efter att ha jag gjort digitala berättelser ganska många gånger har jag skaffat mig erfarenheter som jag skulle kunna dela med mig av till andra. Hur vill du att din skola och Malmö stad ska dra nytta av din kompetens? Jag hoppas att Malmö stad vill ta till vara på den kompetens som de forskarutbildade nu får och min förhoppning är att det finns en plan inom kommunen för hur vår kompetens kan användas. Om Malmö stad vill ta vara på den utbildning jag har fått så tycker jag att jag bör få, åtminstone delvis, andra arbetsuppgifter när jag är klar. Jag skulle gärna syssla med skolutvecklingsfrågor på ett mer generellt plan i kommunen. Att Anna-Lena Godhe trivs med sin forskarutbildning går inte att ta miste på och slutsatserna i hennes avhandlingsarbete torde vara till stor glädje både för henne själv och för hennes omgivning. MAGNUS GRAHN UNDER FÖRRA LÄSÅRET INLEDDES den del av Lärarlyftet som ger en licentiatexamen, vilket enkelt uttryckt kan beskrivas som en halv doktorsexamen. I tid omfattar den här forskarutbildningen två år och eftersom de här lärarna arbetar 20 procent på sin ordinarie gymnasieskola syftet är att hålla grytan kokande tar utbildningen två och ett halvt år. Tio olika högskolor och universitet fick möjlighet att erbjuda forskarutbildning men i praktiken är det fler eftersom flera utbildningsinstitutioner delar på en och samma utbildning. Lunds universitet och Malmö högskola står t ex som ansvariga för historielärarnas licentiatutbildning. Totalt kvalificerade sig drygt 150 lärare till den här utbildningen och sex av dem finns i Malmö stad, som förutom den här statliga licentiatutbildningen också har en egen variant, där kommunen alltså står som huvudman. Åtta stycken licentiander ryms inom Malmö stads egen satsning och två av dem Eva Bringéus på S:t Petri och Maria Kouns på Pauli gymnasium är gymnasielärare. Det betyder att Malmö stad just nu har totalt 14 verksamma licentiander och åtta av dem finns på gymnasieskolorna. Forskarutbildningens vardag är skiftande men den största delen, ca halva tiden, består av att skriva en licentiatavhandling. Utöver detta måste licentianden också klara flera olika läskurser, vilka ungefär kan jämställas med vanliga högskolekurser, om än med lite olika karaktär. Licentianderna har också möjlighet att gå på olika föreläsningar och seminarier. Ett sådant tillfälle var den föreläsning som idéhistorikern Sven- Erik Liedman höll i slutet av april. Liedman föreläste om kunskapsyn och ett av hans budskap är att all kunskap måste ledsagas av reflektion och att tänka kritiskt är att kunna tänka helt annorlunda. Ett ack så viktigt budskap, inte minst för dem som ingår i Lärarlyftets forskarutbildning. MAGNUS GRAHN Skiftande vardag. I slutet av april höll t ex idéhistorikern Sven-Erik Liedman en föreläsning för Malmö stads 14 licentiander. FOTO: MAGNUS GRAHN 12 13

8 Christer knackar på näringslivets dörr Byggutbildning Syd satsar på uppsökande verksamhet. Christer Nofeldt arbetar för att fördjupa dialogen med näringslivet och marknadsföra bygg- och byggrelaterade utbildningar i Malmö och Lund. VI MÅSTE BLI mer lyhörda gentemot företagen i vår strävan efter att få fler gymnasieelever och vuxenstuderande ut i arbetslivet, säger han. Christer Nofeldt har tidigare arbetat som intendent på Mölledalsgymnasiet, med ansvar för ekonomi, upphandling och vuxenutbildning. Nu finns han på Uppdrag Malmö och arbetar regionalt för samverkansorganisationen Byggutbildning Syd. I Byggutbildning Syd ingår i dag fem gymnasieskolor, Mölledalsgymnasiet och Universitetsholmens gymnasium, samt Spyken, Vipan och Polhemsskolan i Lund. Efter sommaren öppnar den nya byggskolan i Norra Sorgenfri. En av mina huvuduppgifter är att få till stånd ett närmare samarbete med branscherna så att vi kan möta konkurrensen från friskolorna. Vi ska också samordna och utveckla APU-anskaffningen, säger Christer Nofeldt. Med uppsökande verksamhet ska man bygga relationer och förtroende. Byggutbildning Syd ska bli ett kvalitetsbegrepp och ses som en resurs i företagens verksamheter. Vi har sedan tidigare branschråd inom de olika gymnasieprogrammen, men det är ingen djupare kontakt med företagen och deras ledning, säger Christer Nofeldt. Uppdraget omfattar även olika former av vuxenutbildning. Vi ska bli bättre på att undersöka branschens behov. Tidigare har man ibland utbildat för mycket och ibland för lite vid felaktiga tidpunkter och emellanåt med felaktig inriktning. MER STUDIEBESÖK Min uppgift är att gå ut och tala om vad vi är duktiga på. Vi måste också kunna erbjuda företagen den typ av kompetenshöjning som de efterfrågar, säger Christer Nofeldt. Det kan exempelvis handla om kurser i ritoch mätteknik, yrkesmatematik och kyl- och fryscertifikat. Utbildning är ett konkurrensutsatt område. Det gäller hela tiden att bearbeta företagen, för vi kan göra det här lika bra som någon annan, säger Christer Nofeldt. Förhoppningen är också att företagen ska ha en mer aktiv roll i skolans verksamhet. Kanske kan vi få byggjobbare eller arbetsledare som kommer till skolan och visar vissa moment. Jag skulle också vilja ha mer studiebesök, under realistiska byggförhållanden, för våra elever, påpekar han. PRAKTIK Universitet och högskolor är andra viktiga samverkanspartners. Skolorna ska exempelvis kunna fungera som arenor för praktiska moment inom byggrelaterade högskoleutbildningar. Lärarutbildningar kan förlägga sin praktikverksamhet till våra skolor och vi kan erbjuda förutsättningar för uppsats- och projektarbeten, säger Christer Nofeldt. På så vis hoppas man kunna bidra till skolpersonalens kompetensutveckling och underlätta nyrekryteringen av yrkeslärare. Vi har väldigt duktiga lärare men för närvarande är det brist på behöriga lärare inom byggområdet, säger Christer Nofeldt. Uppdraget för Byggutbildning Syd löper fram till sommaren När man kommit upp i min ålder jobbar man för att man tycker att det är kul att jobba. Det är alltid spännande att starta upp något nytt, säger han. Blev det där rätt eller? Vi är precis lika förundrade som Eva Jacobson, Johnny Funch och Fredrik Olsson angående Utbildningsförvaltningens nya friskvårdspolicy. Det är ju helt otroligt att läsa Matz Nilssons och Lars Silverbergs inlägg där man skriver att de måste ytterligare försämra Utbildningsförvaltningens redan usla friskvårdspolicy för att Utbildningsförvaltningen skall kunna nå uppställda mål för gymnasieskola och Komvux i Malmö. Man har alltså i någon slags logisk kullerbytta kommit fram till att för att vi anställda skall klara denna tuffa arbetsmiljösituation med minskade budgetar och turbulenta tider behöver vi få en försämrad friskvårdssituation...? Snälla Matz Nilsson och Lars Silverberg, tänk om, tänk rätt! Tack. FOTO: COLOURBOX.COM ANNIKA SKÖRVALD ASTRID JOHNSON DENISE ELGER EWA PERSSON INGER PERSSON KRISTIAN FRENNESSEN MARIANNE SJÖHOLM ODD ANDREASSEN PIA DUNBÄCK-DAHL Skoldatatek för ökad måluppfyllelse Hösten 2008 ansökte Utbildningsförvaltningen och Pedagogiska centralen om projektpengar från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Pengarna skulle användas till att bygga upp en övergripande verksamhet kring specialpedagogik och IT samt till att pröva en internetbaserad tjänst av alternativa verktyg (förut kallat kompensatoriska hjälpmedel) för elever med specifika läs- och skrivnedsättningar/dyslexi. Våren 2009 startade projekten. Det fanns ett företag i Stockholm som hade samlat ett flertal verktyg i en internettjänst, Elevskrivbordet. Verktygen som eleverna fick tillgång till via internet var talsyntes, anpassade rättstavningsprogram, ordprediktionsprogram, tangentbordsträningsprogram och program där eleven kan träna bokstävernas ljud. Till projektet inskaffades även skanner och handskanner samt Mp3. Anledningen var att man ville testa hur ett eventuellt gemensamt basutbud för elever med dyslexi kan se ut. Idag ser stödet för dessa elever väldigt olika ut på gymnasieskolorna. Ledorden var/är tillgängligt, användarvänligt, likvärdigt, jämlikt och delaktighet. I första skedet fick trettio elever från Rönnens gymnasium, Pauli gymnasium och Malmö latinskola testa Elevskrivbordet. Kravet på dessa elever var att de hade diagnosen dyslexi. Båda könen var representerade och eleverna var i åldrarna år. Datorvanan var av varierande slag. Våren 2010 förändrades projektet lite så att elever från fler skolor också fick möjlighet att pröva. Idag finns det elever på Bellevue gymnasium, Mediegymnasiet och Komvux Södervärn som också prövar verktygen. Utvärderingen av den första rapporten visar att eleverna är överlag mycket nöjda. Det de lyfter fram är att de alltid har tillgång till verktygen. Verktygen gör att studierna blivit lättare. En elev sa: När jag använder talsyntesen förstår jag vad det står i boken. Förut gick mycket tid och kraft åt till att läsa bokstäverna och då tappade jag bort innehållet. Flera av eleverna påpekar också att deras arbetsbörda minskat. Några elever säger att utan verktygen hade de antagligen inte klarat studierna. Testet visar också att dessa verktyg kan gynna fler elevgrupper, så som till exempel nyanlända invandrare samt elever med någon utvecklingsnedsättning. En faktor som visat sig vara mycket viktig var kompetensen hos, främst specialpedagoger men även lärarna, i användandet av verktygen. För att möta detta behov startades på Pedagogiska centralen utbildning i alternativa verktyg. Kursen blev snabbt fylld och den blev mycket uppskattad. Behovet av utbildning i alternativa verktyg är stort. FOTO: PRIVAT Annika Johansson är specialpedagog och arbetar som projektledare inom specialpedagogik och IT på Pedagogiska centralen. Även olika workshops för pedagoger med elever med funktionsnedsättningar som dyslexi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kommer att hållas i vår på Pedagogiska centralen. Specialpedagogerna, speciallärarna och pedagoger ute på skolorna har uppskattat att de haft en person de kunnat vända sig till för att få råd, stöd och tips inom det senaste vad gäller IT och specialpedagogik. Idag händer det så mycket inom just specialpedagogik och IT att det är svårt att hålla sig à jour med det, samtidigt med det dagliga arbetet. Specialpedagogiska skolmyndigheten har tittat på vad kommuner med flest elever med godkända skolresultat gjort. De fann att de kommunerna hade satsat på skoldatatek. Ett skoldatateks uppgift är att ge skolornas personal: information om och utbildning i användbara pedagogiska program och alternativa verktyg, fördjupad specialpedagogisk kompetens i hur man med hjälp av IT kan skapa och stimulera lärande situationer för elever i behov av särskilt stöd samt hur detta kan användas som ett alternativt verktyg, möjlighet till pedagogisk support, samt att utvecklande av nya metoder och arbetssätt kring special-pedagogik och IT, upprätthålla spetskompetens inom området, följa upp hur IT-användningen påverkar elevens lärande, vara resurs i central IT-grupp. SKRIV TILL OSS edico@malmo.se edico@pub.malmo.se 14 15

9 ORDET ÄR DITT >> BOKTIPSET >> SKRIV TILL OSS Den andra våldtäkten Vi har numera lagar och styrdokument som talar om för oss som arbetar i skolan om hur och när vi förväntas ingripa. Vi får omhänderta störande föremål. Vi ska upprätta handlingsplaner, underrätta föräldrar, tillkalla polis om det sker hot eller våld. Vi lärare och våra rektorer ska motverka all typ av diskriminering och mobbing. Vi förväntas vara aktiva när det gäller att upprätta planer och vi förväntas vara delaktiga i olika grupper. Men vad händer egentligen när vi är passiva? När vi slår dövörat till? Vad händer om vi till exempel själva sitter på Facebook och upptäcker att en av våra elever är uthängd på nätet och vi inte agerar? Vi får ju dock reda på det på vår fritid. Eller vad händer om rektorn på en skola inte ens går ut på nätet trots att hon eller han VET att många av eleverna lever sina liv där? Det händer absolut ingenting. Jag tänker på flickan i Bjästa som blev våldtagen på sin egen skola. Bara det är ju en tragedi i sig. Värre är att hon blir utsatt för något som man kan kalla den andra våldtäkten. Uthängd på nätet där även föräldrar och andra vuxna människor delgav oss fruktansvärda kränkningar och kommentarer kring hennes person och de ifrågasatte HENNES beteende. Ska vi som arbetar i skolan lägga oss i detta som händer på nätet? JA! Vi ska dessutom hålla oss uppdaterade i vad som händer och visas på internet. Troligen så tillbringar de flesta av våra elever mycket tid framför datorn och det är ju inte alltid så att de gör sina läxor Varför agerar vi inte då trots att vi kanske anar och vet? Svaret är inte enkelt, men jag tror att det handlar om att en del av oss fortfarande lever kvar i myterna kring kvinnlig och manlig sexualitet. Man får förstå en kåt kille liksom. Samtidigt så kanske han är riktigt snygg, duktig i skolan och varför skulle han behöva våldta någon? Tjejerna kanske sänder s k fel signaler. Och en del rektorer är kanske rädda för att polisanmäla eller ta tag i det för att de inte vill ha dålig publicitet. Om man som lärare eller rektor kan identifiera sig med förövaren (ja för det är fortfarande så att det är flest unga män och män som begår sexualbrott av olika slag) så tror jag att det blir ännu svårare. Det skulle kunna vara grannens son Peter som är så duktig i skolan och poppis. Och nej så vill man ju inte att det ska vara, så man slår det ifrån sig. När Linda 16 år blev grovt sexuellt trakasserad på en skola i Skåne av en 18-årig pojke så polisanmäldes det inte med motiveringen vi ska inte bedriva nån häxjakt och dessutom så får ju flickorna tänka på vad de sänder ut för signaler. Ja, unga tjejer kan klä sig i tajta toppar som visar både det ena och det andra men det är INTE för att de ber om få bli sextrakasserade eller blir våldtagna. Ibland handlar det så klart om okunskap och från mitt arbete FOTO: PRIVAT Anna-Magdalena Rubarth är musiklärare på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och medlem i utbildningsförvaltningens jämställdhetsnätverk JUF. i JUF så vet jag att många skolor i Malmö är väldigt bra på att jobba förebyggande och ta tag i problemen på olika sätt, till exempel genom att polisanmäla eller kontakta socialtjänsten. Men jag menar att vårt ansvar sträcker sig längre än så. Vi är inte bara skolpersonal. Vi är också människor och har rättigheter och skyldigheter. Man kan ju börja med att se sig i spegeln och göra upp med sina egna fördomar. Det behövs mer utbildning och mer tid för varje elev till enskilda samtal. Och skolpersonalen behöver också tid där de kan få prata med varandra om varje elev, tendenser i gängen och språkbruk. Det borde vara intressant för alla att engagera sig i jämställdhetsfrågor då det ju slår mot både män och kvinnor. Män är ju inga djur som inte kan kontrollera sig. Är det den bilden män vill ha av sin egen könstillhörighet? Inför nästa läsår önskar jag att alla mina duktiga kollegor får tid avsatt för utbildning om de vill om till exempel internet, nödvärnsrätten, sexualbrott, att rektor polisanmäler direkt när det inträffar något och att vi alla inte bara glömmer bort Bjästa och tänker att det var en isolerad företeelse. För det är det inte. Det händer varje dag, men väldigt ofta i det tysta. Civilkurage, tid och massor av stöd i ryggen av skolledningen är några av de saker som behövs för att upptäcka, agera på rätt sätt och modet att säga stopp. Att säkra det osäkra Bokens kapitel har uppkommit genom två forskningsprojekt Utvärde- det personliga, sociala, demokratiska elevens olika utvecklingsområden som ringar och förändringsarbete: Fallet och kunskapsutvecklingen. Dramats Göteborg och Förändrade incitament i den svenska vuxenutbildningtrappning, en vändpunkt och en för- konflikt presenteras, det sker en uppen med medel från Vetenskapsrådet. djupning där lärarna måste komma fram till en bra lösning. De olika kapitelförfattarna undersöker olika typer av utvärderingar från na kunskapsbedömningar, av Eva I kapitlet Skolans interna och exter- kunskapsbedömningar i form av betyg, till utvecklingssamtal och medar- sig författarna hur synen på kunskap Forsberg och Christian Lundahl, frågar betarenkät. Utvärdering som redskap har förändrats genom fyra olika läroplaner och tre olika betygssystem un- för att göra förbättringar i skolans verksamhet. der 1900-talet och genom den statliga Gunilla Granath beskriver i kapitlet skoladministrationens försök att utvärdera skolan. Utvecklingssamtal som ett relationsdrama där man följer ett samtal mellan en elev, mamman och lärarna. värdering beskriver Rolf Leander Ut- Som en bakgrund till kapitlet om ut- Samtalet följer ett givet mönster med värderingens funktioner vilka kan Kandidaten Inger Ridbäck, bibliotekarie vid Rönnens gymnasium vara avsedda för förbättring, återkoppling, ansvarsutkrävande men även som legitimering av beslut och av rituell art som ett sätt att låtsas att man har kontroll över en verksamhet. I kapitlet Konsten att styra genom ett utvärderingsformulär granskar författarna några enkla frågor i en enkät och finner att det kan vara svårt att skilja på utvärdering och påverkan. Fler kapitel i boken berör ytterligare ämnen som målstyrning, lärarprofessionalisering och medarbetarenkäter. Varje kapitel i boken föregås av en kort bakgrund i form av ett minikapitel, avsett att ge en förklaring av begrepp, ge ett historiskt perspektiv eller en allmänbildning. Boken avslutas med en sammanfattning under titeln: Utvärdering som maktutövning. Att säkra det osäkra : redskap för reflektion och makt i skolans utvärdering / Rita Foss Lindblad & Rolf Lander (red.). Studentlitteratur, ISBN

10 SPECIELLT >> SPECIELLT >> Filosofen Våren är kommen Ewa tror på det goda i människan FOTO: JAN SANDSTRÖM Ewa med sin hund Lowe. Ewa Grunning är lärare i Social omsorg och Psykologi på Rönnens gymnasium. Hon är född och uppväxt i Warszawa och kom till Sverige 22 år gammal. Redan i tonåren intresserade hon sig för poesi och bild. EWA HAR SKRIVIT DIKTER ända sedan tonåren men även om Polen är en kulturnation var det inget i ungdomsskolans undervisning som inspirerade Ewas bildskapande. Det startade av en slump när Ewa hamnade på en föreläsning av akvarellisten Johan Ramberg i Malmö år Efter det var jag fast, säger hon. LJUSET ÄR A OCH O Sedan dess har hon studerat och praktiserat akvarell hos Johan på hans galleri H2O i Malmö. I början målade hon mest små landskapsakvareller. Idag har bilderna blivit större och hennes färgval och motiv har förändrats. Som en sann akvarellist har hon fokus på ljuset i bilderna. Hon har hittat sitt grovgrängade favoritpapper och färgerna paynes grey, quinacridone gold och brown madder. Ibland använder hon bladguld också. En bred platt pensel är främsta verktyget ibland kompletterad med ett rakblad som drar bort färg och lämnar spännande spår. NATUREN, HAVET OCH LOWE INSPIRERAR I Polen såg Ewa hav och natur bara några veckor under sommaren vid Östersjökusten. När hon kom hit blev hon tagen av den svenska naturen. Hunden Lowe, en italiensk spinone, är Ewas älskade kompis på långa promenader då inre bilder och ideér för hennes konst växer fram. Han visar henne stormar, regn och solnedgångar. Storsjön i Jämtland kom hon i kontakt med genom sin man. De har haft ett torp nära havet på Öland och numera ett i Blekinge. Vattnet och havet med dess ljus och rörelser har varit och är till stor inspiration för Ewa. EN AKVARELL ÄR SOM EN DIKT Det finns ett inre väsen som talar till mig. Akvarellmåleri är meditation, säger hon. Intuition och magkänsla. Hon vill att hennes akvareller skall vara som dikter, öppna för tolkningar. Hennes stolthet i dessa dagar är att hon är med på den jurybedömda akvarellsalongen på Väsby konsthall i Stockholm. Hon ställer också ut på Butik Ärtan i Lund till och med 5 juni. är adressen till hennes hemsida. ALLA MÄNNISKOR ÄR GODA Ewa kom till Sverige 1973 och lärde sig snabbt svenska. Hon utbildade sig till socionom och marte meo terapeut. Hon arbetade med utsatta barn och vuxna tills hon utbildade sig till vårdlärare i vid femtio års ålder. Det är slitsamt att jobba med människor som har haft och har det svårt, säger hon. Hon har nytta av sina erfarenheter när hon idag i en klass kan möta 25 nationaliteter med mycket olika studiebakgrund. Alla människor är bara goda, men många får sår, säger Ewa. Jag älskar människor och samtal. Hon berättar att hon har en dröm: Att ställa ut i hemstaden Warszawa och att ge ut en diktsamling med egna illustrationer. Den skall heta Den Goda Människan. Naturligtvis. JAN SANDSTRÖM DIN VÄG grip tag i den och titta bakåt kasta i luften en gul boll fånga på nytt ljus dag natt mörker luft vatten dig goda människa Ewa Grunning Vi två 18 19

11 Returadress: UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Box Malmö Pris för god och nyttig mat Thommy Göransson, rektor på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, har tilldelats Skåneländska Gastronomiska Akademiens Vänförenings stipendium på kronor. Fantastiskt kul! Det är ett bra betyg till vår lärarkår och våra elever, säger han. SKÅNELÄNDSKA GASTRONOMISKA AKADEMIENS Vänförening delar årligen ut stipendium till en person som har gjort förtjänstfulla insatser för skånsk gastronomi. Thommy Göransson, som ansvarar för Hotell- och restaurangprogrammet och Livsmedelsprogrammet, är 2010 års stipendiat. Att få ett sådant här erkännande i år, när vi varit lokaliserade på annan plats, känns verkligen som ett kvitto på att det vi gör är bra, säger han. Som stipendiat befinner han sig i fint sällskap. En av tidigare års pristagare är TVkocken Tina Nordström (2002). TOTALUPPLEVELSE Thommy Göransson får stipendiet för utbildning som samordnar närodlad ekologisk mat, skånska mattraditioner med dryck och estetik. Vi är en del av den skånska matkulturen, samtidigt representerar vi det nya. Det ska vara gott och nyttigt och se trevligt ut. Måltiden ska vara en totalupplevelse, säger han. Prisutdelningen skedde vid Skåneländska Gastronomiska Akademiens årsfest, en galamiddag med 195 gäster på Rådhuset i Malmö. Thommy Göransson deltog tillsammans med en elevrepresentant, Pamela Loredo. Huvuddelen av pengarna ska användas till kompetensutveckling av lärarpersonal, säger Thommy Göransson. GOTT RYKTE Det har varit ett bra år på Valdemarsro. Restaurang Jörgen Kock har fortsatt locka stora skaror av lunchgäster. FOTO: HÅKAN E BENGTSSON Pamela Loredo och Thommy Göransson vid utdelningen av Skåneländska Gastronomiska Akademiens Vänförenings stipendium. Prisutdelare är Inger Stiltjestrand Svensson, ordförande i föreningen. En del stamgäster följer oss. Många av de äldre gästerna firar sina högtidsdagar med familjen hos oss, säger Thommy Göransson. Skolan är också flitigt anlitad för externa uppdrag. Nyligen höll elever och personal i matlagning och servering vid en stor bjudning på landshövdingens residens. Om man får önska sig mer så skulle jag gärna se att vi fick fler förfrågningar från verk- samheter i Malmö stad. Det är viktigt att våra elever får känna på hetluften, säger Thommy Göransson. Nu längtar alla till de nyrenoverade lokalerna i centrum som ska stå klara i juni. Det blir helfräckt, med en läcker mix av modernt och klassiskt, säger Thommy Göransson.